Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare"

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Monica Andersson, verksamhetschef Marie Junde, enhetschef Allégårdens äldreboende, Vårdstyrkan AB Vårdstyrkan i Stockholm AB Kemistvägen 10A, Täby Tel Fax

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 6 Struktur för uppföljning/utvärdering 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 9 Beskriv vilken egenkontroll för ökad patientsäkerhet som genomförts samt i vilken omfattning och frekvens 12 Samverkan för att förebygga vårdskador 13 Riskanalys 13 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 14 Klagomål och synpunkter 15 Sammanställning och analys 16 Samverkan med patienter och närstående 16 Resultat 17 Övergripande mål och strategier för kommande år 17 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning Allégårdens äldreboende drivs sedan 2007 av Vårdstyrkan i Stockholm AB. Allégården har 59 lägenheter fördelade på nio avdelningar. Vi har 22 platser för demens och resten är omvårdnadsboende. Av dessa omvårdnadslägenheter är 17 stycken om två rum och kök, lämpliga för parboende. Allégårdens mål är att bedriva en säker vård och omsorg av hög kvalitet som uppfyller de krav och mål som gäller enligt Socialtjänstlagen (SOL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Patientsäkerhetslagen och andra för verksamheten gällande lagar och föreskrifter. Ett systematiskt kvalitetsarbete, med ständiga förbättringar, där vi eftersträvar kvalitet och patientsäkerhet inom verksamhetens alla områden pågår kontinuerligt. Målen ska följas upp, utvärderas och eventuellt följas av en åtgärd. Genom att identifiera riskområden rörande patientsäkerheten kan vi arbeta aktivt och systematiskt med förebyggande åtgärder för att förhindra vårdskador. Det systematiska tänkandet innebär insikt om att negativa händelser och tillbud oftast orsakas av brister i rutiner, arbetsmiljö, bemanning, ledarskap och organisation. Bristande kommunikation mellan individer, inom vårdlaget, mellan olika yrkeskategorier samt mellan olika enheter är också en viktig orsak till patientsäkerhetsrisker. Kvalitetshöjande interna forum bildades under 2013 och har under 2014 haft regelbundna forum för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet. Alla medarbetare har haft möjlighet att själva välja vilka forum de vill delta i, målet är att alla ska vara delaktig i minst ett forum. Patientsäkerhetsarbetet har vidare grundats i vidareutbildning för personalen, externa och interna tillsyner, riskanalyser, arbete med kvalitetsregister och lansering av företagets intranät. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 I enlighet med Patientsäkerhetslagen SOSFS 2010:659, 3 kap. samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9, kap 3. ska vårdgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sådant sätt som leder till att kravet på god vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) upprätthålls. God vård innebär vård av god kvalitet, en hög hygienisk standard, trygghet i vård och behandling, tillgänglighet, respekt för självbestämmande och integritet, kontinuitet och säkerhet. Omvårdnad ska ges i samråd med vårdtagaren och vara personligt utformad. Genom att identifiera riskområden rörande patientsäkerheten kan vårdgivaren arbeta aktivt och systematiskt med förebyggande åtgärder för att förhindra vårdskador. Vårt omvårdnadsmål är att alla vårdtagare ska ges möjlighet att i stor utsträckning vara delaktiga och kunna påverka sin egen vardag och omvårdnad. Det är viktigt för oss att ge en personlig omvårdnad som ska ske med värdighet, engagemang och respekt för den äldre människan. Mål för 2014 Fortsatt systematiserat patientsäkerhetsarbete i samarbete med företagets kvalitetsutvecklare/intern MAS. Vidareutveckling av företagets övergripande rutiner och riktlinjer samt Allégårdens lokala rutiner. Fortsatt registrering i SeniorAlert och Svenska Palliativa registret. Återkommande årlig hygienrond. Uppdatering av riskbedömningar. Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering. Fortsatt registrering i nationella kvalitetsregistret BPSD. Utbildning till omvårdnadspersonal hur de kan bemöta utåtagerande beteenden inom demensvården. Intern demensutbildning för omvårdnadspersonal. Intern hygienutbildning. Brandutbildning till samtlig personal. Verksamhetschef kompletterar sin utbildning genom att påbörja uppdragsutbildning, Ledarskapsutbildning för äldreomsorgens chefer, på Ersta Sköndals Högskola. Utveckla områden där språkombudsutbildningen kan komma till användning. 4

5 Utveckla vården och omsorgen för våra vårdtagare, med extra fokus på vården av demenssjuka. Fortsätta arbeta aktivt med att säkerställa nutritionsmål för varje vårdtagare, minimera risk för undernäring. Genom regelbundna teamträffar identifiera vårdtagare som är i riskzon för fallskada och ta fram förebyggande åtgärder, så långt det är möjligt. Identifiera vårdtagare som är i riskzon för sår/trycksår samt kontinuerlig uppföljning av sår som redan uppkommit. Fortlöpande arbete med kvalitetssäkring av dokumentationen. Kvalitetssäkra läkemedelshanteringen och läkemedelsanvändningen. Individuell utredning och utprovning av hjälpmedel inom områdena inkontinens, rörelseförmåga samt övriga hjälpmedel som kan användas för att underlätta vårdtagarens vardag. Förbättra och tydliggöra informationsöverföringen mellan och inom de olika yrkeskategorierna. Strategier BPSD-utbildning för den personal som arbetar med demenssjuka vårdtagare. Arbete med att tillgodose nutritionen för vårdtagare. Kompetenshöjning för personalen genom olika webbutbildningar inom demens, arbetsmiljö, riskanalys och vårdhygien. Tydligare ansvarsfördelning inom organisationen för att förenkla kommunikationen mellan personal och andra samarbetspartners. Praktisk handledning/förflyttningsteknik i omvårdnadssituationer av sjukgymnast och arbetsterapeut. Regelbundna läkemedelsgenomgångar av vårdtagarens aktuella läkemedel. Farmaceut från apoteket gör extern granskning av läkemedelshantering en gång per år. Extern granskning av Vårdhygien, en gång per år. Kostforum, preventivt arbete där måltidssituationen är i fokus. Dokumentationsgrupp bildat i verksamheten som ska stötta personal i deras vardagliga dokumentationsarbete. Miljöforum med fokus på arbets- och vårdtagaremiljön. Forum för socialt innehåll för att förbättra den sociala miljön för vårdtagarna. Budgetforum för att personalen ska känna delaktighet i budget och vad pengarna används till. Revidera lokala rutiner och egenkontroller samt komplettera de redan befintliga. Anpassa aktivitetsrummet så att en plats finns för samvaro och 5

6 andra aktiviteter för både personal och vårdtagare. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdstyrkan ska som privat vårdgivare fastställa varje verksamhets övergripande mål för kvaliteten och patientsäkerheten. Målen ska kontinuerligt följas upp och utvärderas, ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt med organisation, rutiner, metoder och vårdprocesser som säkerställer kvaliteten. Vårdprocesserna ska vara utformade så att de fungerar verksamhetsöverskridande. Vårdstyrkan som vårdgivare har en skyldighet att utreda händelser som har lett till eller kunde ha lett till vårdskada. På Allégården finns ett tydligt ledarskap och en tydlig ansvarsfördelning med syfte att bland annat organisera patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivare Inom Vårdstyrkan AB har verkställande direktören (VD) vårdgivarens ansvar vilket innebär ansvar för att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen uppfylls. VD ansvarar för att respektive verksamhetschef ges möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter så att patientsäkerheten är hög och att vården vid enheterna har säker och god kvalitet. VD ansvarar för att verksamhetschefen har tillräcklig kompetens för uppgiften. Intern MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) har ansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen 24, vilket bland annat innebär att intern MAS bistår i utredning av alla händelser som har lett till eller kunde ha lett till en allvarligare vårdskada (Lex Maria). Intern MAS ansvarar också för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet. MAS ansvarar för att utarbeta skriftliga riktlinjer och instruktioner för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom Vårdstyrkan samt följer upp att dessa efterlevs i verksamheten. Verksamhetschef (VC) har ansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen 29a. VC ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet inom sitt område. Kvalitetsarbetet omfattar att sätta upp mål, leda, följa upp, analysera och utveckla verksamheten. VC ansvarar för att anmäla händelser till IVO (Institutionen för vård och omsorg) som har lett till eller kunde ha lett till en allvarligare vårdskada. 6

7 VC ansvarar också för att personalen har den kompetens som behövs och för att lagar, författningar, föreskrifter och de riktlinjer och instruktioner som MAS utarbetat är väl kända i verksamheten. Ansvaret innebär även att vid behov komplettera företagsgemensamma riktlinjer och instruktioner med egna lokala skriftliga rutiner, göra uppföljningar samt att tillse att en god, trygg och säker hälso- och sjukvård bedrivs. Enhetschef är direkt underställd verksamhetschefen och har specificerade arbetsuppgifter att leda och fördela arbetet i hälso- och sjukvårdsgruppen, se till att följsamhet finns till skrivna, lokala rutiner samt ansvara för att nödvändig information når samtlig personal i hälsooch sjukvårdsgruppen. Sjuksköterskan har en tydligt beskriven arbetsledarroll och ett omvårdnadsansvar för ca 16 vårdtagare. Hon/han har ett ansvar enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska och ett yrkesansvar utifrån Patientsäkerhetslagen. I ansvarsområdet ingår bedömningar, planering och utförande av omvårdnad samt medicinska insatser, dokumentation och läkarkontakt. Hon/han ansvarar även för att vårdplaneringar hålls samt att omvårdnadspersonal med adekvat utbildning och erfarenhet får möjlighet till delegering av vissa hälsooch sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadspersonal VC ansvarar för att all personal är informerad om de rutiner och riktlinjer som finns gällande rapportering av risker och avvikelser. Omvårdnadspersonalen ansvarar för att dessa följs, för att bidra till hög patientsäkerhet. Omvårdnadspersonal som genom delegering utför hälso- och sjukvårdsuppgifter ska känna till och följa de riktlinjer och rutiner som finns rörande dessa arbetsuppgifter samt rörande delegering. Arbetsterapeut och Sjukgymnast/fysioterapeut har tydliga arbetsbeskrivningar och ett ansvar enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivningar för sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut. De ansvarar för utbildning av omvårdnadspersonal i ergonomi/förflyttningsteknik samt handledning i det praktiska omvårdnadsarbetet och användning av medicintekniska produkter. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 För att förbättra patientsäkerheten krävs det att alla medarbetare har kunskap om och förståelse för hur olika delar och funktioner i verksamheten och vårdprocessen samverkar. 7

8 Kvalitetsforumet, där alla yrkeskategorier är representerade, är verksamhetschefens forum där ett systematiskt arbete med förbättringsarbete diskuteras. I forumet identifieras kvalitetsbrister i verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Forumet arbetar fram förslag på kvalitetshöjande åtgärder och strategier för att åtgärda och följa upp oönskade händelser så att risken för upprepning minimeras. Om risken är stor för att händelsen upprepas ska alltid en handlingsplan upprättas, VC ansvarar för detta. Större avvikelser diskuteras på APT. Erfarenheterna av det inträffade återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra berörda. För att mäta eventuella vårdskador, det vill säga icke förväntade händelser eller händelser som skulle kunna medföra risk eller skada för vårdtagaren, används en avvikelsemodul i dokumentationsprogrammet MagnaCura. Det finns en tydlig riktlinje för när och hur en avvikelserapport skrivs. Den innebär att all personal rapporterar inträffade avvikelser, trolig orsak och föreslår åtgärder för att förhindra att de upprepas. Tjänstgörande sjuksköterska tar del av rapporten samt utreder/lämnar förslag. I de avvikelser som rör fall och MTP ska även arbetsterapeut och/eller sjukgymnast/fysioterapeut ta del av avvikelsen. Därefter ska verksamhetschefen läsa avvikelsen, planerade åtgärder samt klassificera den. Klassificering sker utifrån en 5-gradig skala där 1 innebär störning (ingen vårdtagare är inblandad, mer en administrativ händelse), 2 incident, 3 allvarlig incident, 4 kritisk incident och 5 motsvarar haveri. Intern MAS går igenom de avvikelser som har lett till någon form av skada eller risk för skada, förvissar sig om att adekvata åtgärder är vidtagna innan godkännande sker. Intern MAS för statistik och följer upp avvikelserna och rapporterar till verksamhetschef och enhetschef. Om vidare utredning behövs delges kommunens MAS avvikelsen. Sjuksköterskorna har ett ledarskap i sin yrkesroll vilket innebär att de ansvarar för att hålla veckomöten på sina egna avdelningar. Under veckomötena ska det finnas möjlighet till reflektion över det utförda arbetet och hur det kan drivas vidare. Sjuksköterskorna ingår i Allégårdens ledningsgrupp och återkopplar innehåll från veckomötena till ledning och kollegor. 8

9 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Ledning Under våren 2014 har ny VC tillträtt på Allégården. Hon har en specialistutbildning inom vård av äldre och är diplomerad Silviasjuksköterska. Hon kompletterar parallellt med arbetet uppdragsutbildningen Ledarskap för chefer inom äldreomsorgen som drivs av Ersta Sköndals Högskola. Under hösten 2014 har ny enhetschef tillträtt på Allégården. Hon arbetar 50% som enhetschef och 50% som intern MAS/kvalitetsutvecklare. Avvikelser Allégården har ett avvikelsehanteringssystem som har förbättrats och kvalitetssäkrats det senaste året. Under första halvåret 2014 infördes en total digitalisering av avvikelsehanteringen från att tidigare delvis varit pappersbaserad. Personalen har i omgångar fått utbildning i hur de ska skriva avvikelser och även fått större ansvar att själva komma med förslag till åtgärder som diskuteras på APT. Personalen har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. Avvikelserna tas upp och diskuteras i kvalitetsforumet, på APT samt med berörd arbetsgrupp för att analysera risker och planera åtgärder som behöver vidtas för att undvika upprepning. Blanketten för synpunkter och klagomål finns kvar där närstående och andra personer kan lämna sina iakttagelser. Intern MAS går igenom de avvikelser som har lett till någon form av skada eller risk för skada, förvissar sig om att adekvata åtgärder är vidtagna innan godkännande sker. Intern MAS för statistik och följer upp avvikelserna och rapporterar till verksamhetschef och enhetschef. En tydlig riktlinje kring Lex Maria och Lex Sarah finns och alla händelser av större dignitet ska förutom till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) även redovisas till uppdragsgivarens, Täby kommun, MAS. Ingen händelse under år 2014 har föranlett en anmälan enligt Lex Maria eller Lex Sarah. Omvårdnad Patientsäkerhetsarbetet har fortsatt tillsammans med företagets intern MAS och utbildningsansvarige. Intern utbildning inom 9

10 kontaktmannaskap har hållits under året. Extra fokus under året har legat på att förbättra vården för de demenssjuka personer som bor på Allégården. Kunskap inom demensvården har förbättrats genom att personalen själva gjort webbutbildningar via Svenskt Demenscentrum. Personal från demensavdelningarna har deltagit i kommunens utbildning inom BPSDregistret. Målet att registrera flera vårdtagare i registret under slutet av 2014 har inte uppfyllts men planeras att nås under våren All personal som arbetar med demenssjuka har genomgått en heldagsutbildning i bemötande av utåtagerande vårdtagare. All personal ska ha gjort webbutbildningarna om demenssjukdomar i Demens ABC från Svenskt demenscentrum samt hur de ska arbeta förebyggande med trycksår, fall och nutrition från SeniorAlert. P. Dental Hygienist har hållit i en munvårdsutbildning vid tre tillfällen för omvårdnadspersonalen. Regelbundna veckomöten har hållits med respektive enhet på sjuksköterskans initiativ för att identifiera vårdtagare som kan vara i någon riskzon. Förebyggande åtgärder diskuteras och insatta åtgärder utvärderas. På Allégården arbetar en sjukgymnast två dagar i veckan och en arbetsterapeut två dagar i veckan. De har med hjälp av sjuksköterskorna gjort individuella utredningar och utprovningar av hjälpmedel som kan användas för att underlätta vårdtagarens vardag. De ger praktisk handledning och tränar personalen i förflyttningsteknik i omvårdnadssituationer. I kvalitetsforumet identifieras förbättringsområden och brister i verksamheten och hur de ska åtgärdas. Bl.a. har inkontinenshjälpmedlen börjat ses över. Ny personal har fått en dags intern introduktionsutbildning där bl.a. etiskt förhållningssätt och basala hygienrutiner ingår. Intranät Vårdstyrkans riktlinjer har setts över och successivt under 2014 har företagets egna intranät byggts upp. Företagsövergripande dokument återfinns idag på intranätet och arbetet fortsätter under 2015 med lokala rutiner. Inga papperskopior ska återfinnas i verksamheten för att säkerställa att alla arbetar efter gällande rutiner. Kvalitetsregister Fortsatt registrering i kvalitetsregistret SeniorAlert och Palliativa 10

11 registret har skett. Riskbedömningar utförs regelbundet och Allégården deltar i punktprevalensmätningarna om trycksår 2 gånger per år. Hygien Vårdstyrkan har tecknat avtal med Vårdhygien och har under 2014 haft en hygientillsyn tillsammans med hygiensjuksköterska. Allégården deltar i Vårdhygiens infektionsregistrering. Rekommendationer utifrån hygientillsynen åtgärdas i den mån det är möjligt. Personalen har också fått intern utbildning i basala hygienrutiner samt själva gjort en webbutbildning i ämnet utformad av Vårdhygien. Nutrition Intern tillsyn rörande måltider och måltidsmiljö har genomförts. Åtgärdsplan har utformats. Samarbete med kommunens dietist har skett och nattfastemätning har utförts på kommunens begär. Åtgärder diskuteras på APT och kostforum där också kökschefen deltar, innan de implementeras i verksamheten. I samtal med sjuksköterskor på natten poängteras vikten av att erbjuda vårdtagare nattmål. Fortsatt arbete för att säkerställa nutritionsmål för varje vårdtagare, minimera risk för undernäring. Alla avdelningar på nya vård har fått ta över ansvaret att inhandla frukost och mellanmål till de boende vilket har skapat en ökad förståelse för nutrition. Läkemedel Extern granskning av läkemedelshanteringen har skett tillsammans med farmaceut från ApoteketFarmaci. Rekommendationer åtgärdas i den mån det är möjligt. Alla vårdtagare har blivit erbjudna vaccination av influensavaccin. De har också haft en läkemedelsgenomgång med ansvarig läkare. Arbetsmiljö Brandutbildning till samtlig personal har inte genomförts under 2014 men planeras under Intern och extern brandutbildning planeras. Kontroll av brandskyddet sker en gång i månaden. Personalen har gjort webbutbildningar på Arbetsmiljöverkets hemsida för att lära sig hur de ska arbeta säkert både för egen och vårdtagarnas skull. Arbete med att förbättra och tydliggöra informationsöverföringen mellan och inom olika yrkeskategorierna och andra samarbetspartners har pågått kontinuerligt under året genom att förtydliga 11

12 ansvarsfördelningen. I ett forum för miljö diskuteras frågor som rör både personalens och vårdtagarnas dagliga miljö. I forum för socialt innehåll diskuteras och planeras aktiviteter för och med vårdtagarna. Ett av rummen på Allégården har gjorts om till aktivitetsrum för vårdtagare att utnyttja både själva och tillsammans med personal eller anhöriga. Här erbjuds också flera av Allégårdens aktiviteter. Under hösten 2014 påbörjades tillsammans med sjukgymnasten en ombyggnad av ett förråd som inreds med material till ett gymnastikrum. Dokumentation Den interna dokumentationsgruppen har fortsatt med regelbundna träffar under året samt stöttar sina kollegor som behöver hjälp i dokumentationsarbetet. Vc och enhetschef har deltagit i en endagsutbildning kring social dokumentation. Beskriv vilken egenkontroll för ökad patientsäkerhet som genomförts samt i vilken omfattning och frekvens SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Företagets internt medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) deltar i de årliga externa tillsyner som utförs. Egenkontroll av SoL och HSL-journaler har gjorts i samband med granskning av nutrition och måltidsmiljö. Genomgång och granskning av avvikelser görs av interna MAS varje månad. Sammanställning går till VC och VD. Kvalitetsindikatorer följs upp minst två gånger/år eller vid behov. Det som observeras är längd och vikt, Downton fallindex som indikerar om vårdtagare har ökad risk för fall, Norton som är en skala som informerar om vårdtagaren är i riskzon för att utveckla trycksår samt MNA som mäter nutritionsstatus. Medverkan i den nationella undersökningen som sker två gånger/år, undersöker hur vanligt trycksår är på äldreboenden. Medverkan i Vårdhygiens infektionsregistrering med rapportering månadsvis till Vårdhygien. Riskanalyser genomförs för varje vårdtagare vid inflyttning, uppdateras vid behov dock minst var sjätte månad. Jämförelse av resultat från tidigare genomförda hygienronder och kvalitetsgranskningarna av farmaceut från Apoteket. Hälsogenomgång och genomgång av läkemedelsanvändningen för respektive vårdtagare sker vid behov, minst en gång per år. I samband med inflyttning ordnas ett ankomstsamtal då 12

13 vårdtagare, anhöriga, omvårdnadspersonal/kontaktperson och omvårdnadsansvarig sjuksköterska utbyter information och diskuterar framtida vård och önskemål. Livshistorien fylls i på ett dokument för att sedan kunna sammanställa all information i en så kallad genomförandeplan. Denna innehåller allt som omvårdnadspersonal behöver känna till för att ge vårdtagaren en god personlig omvårdnad. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Informationsöverföring och tydliga avtal för vem som ansvarar för vad är en viktig del för att förebygga vårdskador. Ett aktivt arbete sker för att identifiera risker och förebygga tillbud. Allégården har tydliga rutiner vad gäller informationsöverföring vid: Inflyttning både från hemmet och slutenvården. Vård eller behandling av annan vårdgivare. Planerade besök hos annan vårdgivare. Överenskommelse för läkarsamverkan. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid inoch utskrivning i slutenvården. Akuttransport till sjukhus. Av rutinerna framgår tydligt vilka personer som ska kontaktas och vilken skriftlig samt muntlig information som ska ges eller medfölja vårdtagaren. Samverkan sker också med Täby kommun bland annat genom deltagande i gemensamt arbete kring utvecklandet av äldreomsorgen i Täby. Allégården har ett samarbetsavtal med Vårdhygien, Stockholms Läns Landsting, gällande vårdhygienisk expertis. I avtalet ingår utbildning, hygienrond och rådgivning. Allégården har också samarbetsavtal med läkarorganisationen TryggHälsa. TryggHälsa ansvarar för att de medicinska insatserna för vårdtagarna utförs, bl.a. läkemedelsgenomgångar. Ett avtal med Apoteket Farmaci AB för extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen finns. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Att arbeta med riskanalys är att vara förberedd på vad som skulle kunna hända i en verksamhet. En riskanalys är en systematisk identifiering och bedömning av en riskbild. En riskanalys görs för att upptäcka risker som kan leda till att en person skadas och för att ta fram konkreta åtgärder som eliminerar dessa risker. Varje organisations ledning ansvarar för att det bedrivs en medveten riskhantering, vi bedriver ett 13

14 aktivt arbete genom att identifiera risker och förebygga tillbud så långt det är möjligt. Några exempel: Iakttagelse av en risk eller ett tillbud inom ett specifikt område, exempelvis läkemedelshantering, nutrition, smärtskattning Personalens upplevelse av att ett omvårdnadsmoment eller en viss situation är osäker, exempelvis vid användning av MTP (medicinskt tekniska produkter). Införande av nya metoder och tekniska produkter. Organisationsförändringar. På Allégården initierar kvalitetsforumet identifiering av risker i samband med avvikelsehanteringsarbetet och informerar på arbetsplatsträffarna. Genomförda riskanalyser går skriftligt till verksamhetschefen och/eller arbetsledaren beroende på vilken typ av riskbedömning som är gjord. Bakomliggande orsaker identifieras och åtgärdsförslag utarbetas. Riskens storlek ska bedömas utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet för inträffande. Åtgärdsplan tas fram för att minska eller eliminera risken och en slutrapport ska lämnas till verksamhetschefen eller arbetsledaren som ansvarar för att ärendet följs upp på utsatt datum. Vårdplanering som initieras av av omvårdnadsansvarig sjuksköterska är en mycket viktig del i arbetet att identifiera eventuella risker för vårdtagaren. Områden där riskanalyser genomförts: Riskbedömningar avseende risk för trycksår, fall och undernäring har genomförts inom 14 dagar efter inflyttning till boendet. Genomgångar av hur vi säkerställer att vårdtagare får tillräckligt mycket vätska i sig under varma sommardagar. Fortlöpande, systematiskt arbete med avvikelser och fallrapporter, risker analyserade och åtgärder vidtagits. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 För att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls är all hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Hälso- och sjukvårdspersonal har ett ansvar för att: omedelbart bedöma och åtgärda de brister som rör hälso- och 14

15 sjukvård. Bedömning, åtgärder och resultat dokumenteras i vårdtagarens journal (Magna Cura). MAS eller verksamhetschef kontaktas snarast om hälso- och sjukvårdsavvikelsen är av den karaktär att det föreligger risk för allvarlig skada. Närvara på APT där avvikelser och åtgärder diskuteras. Vara delaktig i förbättringsarbetet genom att delta i de forum som finns på Allégården. Bedöma och åtgärda alla avvikelser gällande MTP. En händelseanalys ska alltid göras: När en händelse inträffat som skulle kunna ha gett allvarliga följder. Risk för upprepning av händelsen finns. Vid alla Lex Maria och Lex Sarah - anmälningar. Vid alla negativa händelser. Analysen skall svara på: Vad hände? Varför hände det? Hur kan vi undvika att det händer igen? I de fall en avvikelse är av sådan allvarlig art att den ska anmälas som Lex Sarah eller Lex Maria följer VC de riktlinjer som finns från IVO. VC samverkar med kommunens MAS och intern MAS i ärendet men är själv ansvarig för att anmäla händelsen. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet och återkoppling om åtgärd ska ske utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschef är ytterst ansvarig att utreda det inträffade. Behandling av respektive ärende sker enligt rutinen för avvikelsehantering. Verksamhetschefen kontaktar omgående den person som lämnat synpunkten, bjuder in till möte för att kunna diskutera händelsen och tillsammans komma överens om hur situationen kan lösas, vi försöker alltid tillmötesgå önskemålen. Synpunkterna diskuteras alltid i den arbetsgrupp där situationen uppkommit, en stående punkt finns också på agendan för möte i kvalitetsforum och på APT. Blanketter för synpunkter och klagomål finns lättillgängliga för vårdtagare och närstående på varje boendeenhet. 15

16 Alla medarbetare har kunskap om verksamhetens hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda när dessa framkommer. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Verksamhetschefen samlar in alla synpunkter och klagomål. Materialet analyseras av intern MAS och VC för att kunna se mönster eller trender som skulle indikera brister i verksamhetens kvalitet. Resultatet redovisas var tredje månad av VC på företagets ledningsgrupp och behandlas i kvalitetsforumet som därefter följer upp de vidtagna åtgärderna. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Allégården ska erbjuda en hög grad av tillgänglighet och gott bemötande genom god informationsgivning. Det råder givetvis alltid tystnadsplikt om varje vårdtagares personliga förhållanden, vårdtagaren själv avgör vilken insyn de närstående ska ha i den vård och omsorg som erbjuds, planeras och genomförs. Vi delger ingen information utan att först ha vårdtagarens godkännande. På Allégården har vi en tät kontakt med vårdtagaren och dennes närstående. Alla vårdtagare på Allégården erbjuds i samband med inflyttning en namngiven kontaktman och en namngiven omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Den individuella vårdplaneringen sker tillsammans med vårdtagare och dennes närstående, om vårdtagaren så önskar, inom 14 dagar från inflyttningsdagen och lägger grunden för genomförandeplanen. Under detta möte får vårdtagare och närstående en aktiv möjlighet att påverka vårdinsatserna och blir naturligt delaktiga i patientsäkerhetsarbetet. För att säkra patientsäkerhet sker kontakten och samarbetet med vårdtagare och närstående på många olika sätt förutom välkomstsamtalet. Det sker genom: kontinuerlig dialog och informationsutbyte med vårdtagare och närstående. Att vid förändring i vårdtagarens hälsotillstånd ansvarar sjuksköterska eller kontaktperson för att kontakt tas med närstående för att ev. boka ny vårdplanering om behov föreligger. 16

17 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Nya sjuksköterskor med erfarenhet av geriatrisk vård har anställts under året och därmed har kontinuiteten och kompetensen kring vården av den äldre människan ökat. Sjuksköterskorna har fått coachning för att stärkas i sin arbetsledarroll. Sjuksköterskorna har fått vidareutbildning och handledning i att registrera Senior Alert och i kvalitetsregistret BPSD. Omvårdnadspersonal får regelbunden handledning av sin arbetsledare som också är ansvarig sjuksköterska på avdelningen. Under 2014 har följande avvikelser registrerats: läkemedelshantering 54 stycken fall övrigt 40 stycken 23 stycken Fortlöpande riskbedömningar minst var sjätte månad har gjorts gällande risk för undernäring, trycksår och fall. Utifrån utfallet har åtgärdsplaner skrivits och följts upp. Läkemedelsgenomgångar har genomförts regelbundet av ansvarig läkare och med omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Årliga hälsogenomgångar har utförts. Alla har erbjudits munhälsobedömning. Under året har trycksår hos enstaka vårdtagarna förekommit. Behandling med tryckutjämnande luftmadrass har påbörjats så snart såret upptäckts. Med denna madrass, avlastning och goda såromläggningsrutiner gynnas sårläkningen. Det har inte förekommit några Lex Maria eller Lex Sarah anmälningar. Övergripande mål och strategier för kommande år: Fortsatt arbete med att förbättra nutritionen för vårdtagarna. Fokus på vård i livets slut och smärtskattning. Införande av LCP (Liverpool Care Pathway). Ordentlig genomgång av alla vårdtagares behov av ev. inkontinensskydd. Fortsatt arbete med att förbättra vården av våra demenssjuka vårdtagare. 17

18 Förbättra kvaliteten på omvårdnaden ytterligare. Årliga läkemedelsgenomgångar. Årlig hygienrond. Fortsatt arbete med avvikelser, synpunkter och klagomål. Lägga ut alla lokala rutiner på intranätet. Öka registreringarna i kvalitetsregistren. Brandutbildning internt och externt. Förskrivningsrättsutbildning gällande inkontinensskydd för sjuksköterska. Strategier Se över mellanmålen på Allégården som ett led i samarbetet med kommunen dietist. Smärtskattningsinstrument införs som en daglig del i arbetet. LCP ska införas under Olika sorters inkontinensskydd är testade i syfte att hitta den bästa leverantören och beslut ska fattas vilken leverantör vi ska välja. Blöjvägningar kommer att genomföras på de vårdtagare som använder skydd för att utprova individuella skydd och anpassa skyddens storlek. Fler registreringar i kvalitetsregistren, framförallt BPSD. Flera personer i personalen ska få gå utbildningen i kommunen regi. Omorganisation av gamla vård för att personalen ska kunna ge bättre vård för de vårdtagare de ansvarar för. Läkemedelsgenomgång med läkare. Läkemedelsgenomgång med Apoteket Farmaci. Hygienrond tillsammans med Vårdhygien. Arbete med avvikelser på APT och i kvalitetsforumet. Alla lokala rutiner ska ligga på intranätet. 18

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo Datum och ansvarig för innehållet Maria Westling 2015-03-01 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Angela Wallin Källreda gruppboende 14.12.30 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan 2015-02-20 Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20 februari 2015 Helene Yxhammar Verksamhetschef Vardaga äldreomsorg Sveagatan Mallen är anpassad av Vardaga

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN 2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-27 Patrik Sjösten Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Stiftelsen Josephinahemmet Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Patientsäkerhetsberättelse 2014 0 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-20 Birgitta Söderström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg Trygghetens vård- och omsorgsboende Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Övergripande mål och strategier... 3 2.1 Stöd, vård, behandling

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-15 Per-Olov Strid, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stattenahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stattenahemmet 2014 01 10 Patientsäkerhetsberättelse för Stattenahemmet År 2013 Datum och ansvarig för innehållet Liss-Marie Nyström Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården År 2013 Mia Matthed 2014-01-31 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2013-11-28 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten Patientsäkerhetsberättelse för Agaten År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-01 Ann-Charlotte Adamsson Verksamhetschef Agaten Omsorg Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS Fruktvägens Gruppboende Målargränds Serviceboende Långgatans Gruppboende Varpvägens Gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 15/2-2015 Verksamhetschef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Blackebergs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Blackebergs äldreboende Patientsäkerhetsberättelse för Blackebergs äldreboende 2012 Datum och ansvarig för innehållet 20130117 Katarina Romehed Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan

Patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan Patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-16 Eija Sjödin Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stigslunds Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Stigslunds Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse för Stigslunds Äldreboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 140313 Bo Österholm Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder 1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Nymilen. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2013. Pia-Maria Bergius Verksamhetschef 2014-01-15

Nymilen. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2013. Pia-Maria Bergius Verksamhetschef 2014-01-15 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Nymilen År 2013 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef 2014-01-15 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Furans gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för Furans gruppboende Patientsäkerhetsberättelse för Furans gruppboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet Christina Edholm och Britt-Inger Kajnäs Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Kastanjens vårdboende, Vardaga Datum och ansvarig för innehållet: 2015.03.26 Birgitta Gullqvist,

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Service och utveckling Karlstad 2014-02-01 ann-sophie.gustafsson@karlstad.se MAS: Yvonne Nordenberg MAS: Wanja Lööw MAR: Kristina Grubb-Karlsson Dietist: Frida Karlsson Patientsäkerhetsarbete

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Uppföljning av daglig verksamhet LSS

Uppföljning av daglig verksamhet LSS 2013-11-04 SN-2013/2908.726 1 (7) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av daglig verksamhet LSS Förslag till beslut Socialnämnden tar del av sammanställning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Augustendals äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Augustendals äldreboende Patientsäkerhetsberättelse för Augustendals äldreboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2013-12-27 Maria Gustavsson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Utfärdat av: Maria Larsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Socialförvaltningen. [År]

Utfärdat av: Maria Larsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Socialförvaltningen. [År] Utfärdat av: Maria Larsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Socialförvaltningen Datum: 20130301 [År] Patientsäkerhetsberättelse 2012 Enligt Patiensäkerhetslagen SFS 2010:659 Kommunens ansvar som sjukvårdshuvudman

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-14 Ann-Sophie Rudolph verksamhetschef Gabriels gård KVALITETSAVDELNINGEN UE, UD 2012-12 Innehållsförteckning

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 LINDEGÅRD PROFILBOENDE Suzanne Habra Verksamhetschef 2014-01-31 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se 1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2013 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-03-24 1.0 Avdelningschef Stadsområdesförvaltning

Läs mer