Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (22) Projektnamn Insteget Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Instegets projektidé och arbetssätt: Demografiska skäl: Arbetskraftsrekrytering i nyanländargruppen, omorientera flyktingintroduktionen Kortare ledtid: Bryta lång SFItid närma individen mot arbetsmarknaden med praktik, yrkessvenska, yrkesval och körkortsstudier Genomsnittlig tid i projektet ca.4,1-9,6 månader. Bristprognos: Med stöd av AF:s statistik och omvärldsanalys vägleda mot yrkesutbildningar som ger jobb,instegsjobb, nystartsjobb inom olika yrkeskategorier. Resultat: FALUN Antal elever Absolut syssel-sättning Relativ syssel-sättning Studier Annat A - B nivå C - nivå D nivå SAS TOTALT FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Kommentar och analys: Idén i projektansökan visade sig hållbar. I tabellen ovan på C, D nivå inom SFI kan man se att när individen i det här fallet kortade sin SFItid och startade arbetslivsinriktad praktik, och närmade sig arbetsmarknaden samtidigt som arbetsgivaren/ företaget erbjöds ekonomiska lättander iform av instegsjobb och nystartsjobb så har språket en underordnad betydelse. Om individen sedan lyckats med att ta körkort där arbetet så krävde så kunde en fortsättning för en del innebära att en absolut anställning erbjudas. Eftersom de flesta arbetena erbjudits inom privat sektor/näringsliv så är det inte tillsvidareanställningar utan anställningsavtal så länge företaget har efterfrågan på arbetskraft. Resultat med körkort: Kvinnor Män Totalt Till arbete Fast arbete Insteg/nystart Tillfälligt Slutfört körkort: =64% Deltagit körkort: =31% Totalt: =42% Ej körkortsdelt: =18% 4 7 2

2 Sid 2 (22) Kommentar/analys: Se i kolumn Till arbete så 21 av 34 personer vilket motsvarar 64% som har fått ett arbete där körkort varit en förutsättning för att de skulle få tjänsten. Med ett B- körkort så skapar också individen ett eget kontaktnät av arbetsgivare och kan ta andra jobb där körkort är en förutsättning. Omorientering i den egna organisationen om hur man kan förändra arbetssätt och bryta med verksamheter eller aktiviteter som inte innebär någon progression eller är framåtsyftande för individen på kort eller lång sikt. Att byta arbetssätt är också att fundera över och bestämma sig för vilka verktyg man besitter i form av avtal, resurser och aktörer/myndighetssamverkan. Här är det viktigt att man är klar över perspektivet. I Instegsprojektet har den traditionella SFI-undervisningen fått stå åt sidan för den arbetmarknadspolitiska delen som vi menar har varit det omorienterande arbetssättet i huvudsak. Det betyder inte att deltagarna är eller varit exkluderade från SFI utan för flertalet deltagare har de också hunnit med att slutföra sina SFI-kurser,matematik genom att vi dubblat tiden till 40-timmarsveckor. Man kan uttrycka sig på så sätt att vi brutit den maktbalans som tidigare varit gällande att studier är den enda vägen ut på svenska arbetsmarknad. Vi visar att praktik på arbetsplats kan vara ett effektivare sätt att nå ett jobb på kortare tid än enbart studievägarna kan erbjuda. Lärandedelen i projktet är också kombinationen av praktik och studier mot yrke/ svenska språket ger en bra blandning. Projektet har haft deltagare med skiftande utbildningsbakgrund. Analfabeter från sitt hemland som lärt sig läsa och skriva på svenska, praktiserat, klarat B- körkort och som arbetar. Tid: 3 år från uppehållstillstånd till självförsörjning. Medicinsk personal ( läkare, tandläkare) som inte läst svenska på SFI utan distansstuderat SFI,Svenska som andra språk för behörigheter, klarat medicinska tester av Socialstyrelsen, via projektet fått kontakt med praktikplatser inom sjukvård, tandvård, stöd till B-körkort. Tid: Ca. 2-2,5 år fårn uppehållstillstånd till självförsörjning. Korttidsutbildade som läst SFI, yrkessvenska, praktiserat, fått Instegsjobb, klarat B-körkort, klarat bussförarutbildning och som arbetar. Tid: 2-2,2 år från uppehållstillstånd till egen självförsörjning. Det här är en beskrivning om hur vägen kan se ut för Instegsdeltagarna. Vår uppfattning är att för de flesta deltagare så är motivationen mycket hög och drömmen om ett jobb väldigt levande och stark den inledande tiden i Sverige. Det är en fördel att arbetet genomförts i tid så nära sedan en person fått uppehållstillstånd. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå?

3 Sid 3 (22) Projektansökan skrevs under högkonjunktur men projektet har genomförts under stor del av projekttiden i lågkonjunktur. Vi har ägt våra verktyg själva vilket gjort projektet möjligt att genomföra. Vi har ansvarat för utbetalningar av introduktionsersättning till deltagarna samt avtal och handlingsplan för hur introduktionen ska genomföras. Gott samarbete med socialförvaltningen där deltagare uppburit försörjningsstöd. Vi är beställarorganisation för SFI, har upphandlad vuxenutbildning inom bl a yrkessvenska och yrkesutbildning på gymnasial nivå. Inom förvaltningen finns tillgång till arbetsmarknadsenhet. Ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen vilket möjliggjort samverkan för olika riktade lönestöd som Instegs och nystartsjobb. Upphandlad körkortsutbildning och busskort för praktikresor inom länstrafiken har utgjort ett stort incitament i projektet. Första året i Insteget präglades av att följa arbetsmarknadspolitiken: att motivera deltagarna till att gå från sfistudier på deltid till yrkessvenska och praktik på heltid. Under projektets gång har ansvarets för nyanländas introduktion genom riksdagsbeslut(prop. 2009/10:60) övergått till arbetsförmedlingen vilket förändrat integrationsenhetens uppdrag. En ny omvärldsanalys startat. Efter halva projekttiden bytte projektet folkgrupp. Från att till största delen ha rekryterat nyanlända från Irak kom sedan allt fler deltagare från Somalia. Detta ställde nya krav på arbetsgruppen då utbildningsbakgrunden hos somalierna ofta är kortare eller obefintlig. Att ha haft en egen studie- och yrkesvägledare i projektet har varit väldigt viktigt. Individuella behov och önskemål har då kunnat tas till vara på ett bra sätt. Handledarutbildningen har varit viktig för att gå igenom vikten av tydlighet om vad som gäller för projektdeltagare och handledare (se checklistor) Det har varit svårt att få kommunala praktikplatser, skolan undantagen som erbjudit arbete som språkstödjare. Det är till största del privata näringslivet som ställt upp och tagit emot praktikanter. Även om praktiken inte har lett till vidare jobb för alla har den berikat deltagarna. Man har lärt sig en arbetsplatskultur och lärt känna svenska arbetskamrater. Fått referenser. Många praktikplatser har funnits i så kallade genomgångsyrken men gett referenser att ta med i vidare arbetssökande. Praktiken stärker motivationen att gå vidare med ytterligare sfi-studier för man har fått en konkret erfarenhet att det behövs för att klara jobbet. Kvinnor väljer i högre grad än män studier eller insisterar på att få studera för de har inte haft den möjligheten i hemlandet. Stöd till B-körkort har varit ett kontroversiellt inslag i projektet. Det har varit mycket tjafs och rättvisediskussioner men har ur jämställdhetssynpunkt varit värdefullt för de kvinnor som fått möjlighet att delta. Trots att många av kvinnorna inte klarat körkort har de dock fått pröva på och drömmen har väckts.

4 Sid 4 (22) Kontakterna med soc har under projektet utvecklats till ett gott och nära samarbete. Samarbetet med arbetsförmedlingen har inte fungerat tillfredställande, svårigheter med att skriva in nyanlända i AF:s system för nyanlända har varit ett återkommande problem vilket varit en förutsättning för att deltagarna ska vara föremål för AF:s instegsjobb, nystartsjobb tex. Samverkan: Fördel att vi organisatoriskt är beställare av olika aktiviteter och kan upphandla utbildningar med krav på anordnare att anpassa kursen för den enskilde, här mot ex. yrkessvenska, arbetslivssvenska eller kombinera yrkeskurs med svenska på arbetsplatsen. Innovativ verksamhet: Körkortsutbildning till del finansierad av projektet har varit yttterst betydelsefull för att deltagarna ska klara sig in på arbetsmarknaden på en kortad ledtid. Vi har exempel på deltagare som gått till yrkesförarutbildning inom loppet av två år och gått ut i egen försörjning. Strategisk påverkan: Påverkan och genomslag på individnivå: När projektet väl gått in i ett förenat arbetssätt inom vår förvaltning och inte som prarallell organsiation så drar alla inblandade åt samma håll och det innebär att deltagarna ser betydelsen i att fullfölja sin handlingsplan mot egen försörjning. Det skapar också valmöjligheter eftersom det finns progressiva steg i riktning mot arbetsmarknad,växlat med studier. Heltidssystem anpassat till arbetsmarknaden 40 tim/vecka ett annat betydelsefullt steg. Skillnaden på att leva på introduktionsersättning och en lön är mycket påtaglig för den enskilde. Det kan röra sig om flera tusen i månaden och blir väldigt smärtsamt när jobbet upphör och individen går tillbaka till försörjningsstöd eller introduktionsersättning. Påverkan och genomslag på organisationsnivå: Fullt stöd för genomförandet från chefs/ politikernivå har varit mycket viktigt för arbetsgruppen under 3-årsperioden. Arbetssättet fortsätter på förvaltningen nu med att processledare arbetar över enheter vuxenutbildningintegration-arbetsmarknadsenhet, att använda alla våra kompetenser för att ge deltagare förutsättningar ut på 2000 talets arbetsmarknad. Påverkan på system/strukturell nivå: Frågan bör egentligen ställas till Arbetsförmedlingen som visat intresse för vårt arbetssätt och som numera är ansvariga för etableringen för nyanlända. Vet att intresset för körkortsutbildning av arbetsmarknadsmässiga skäl rönt stor uppmärksamhet. Vi har också prövat med avstängning av introduktionsersättning där deltagare tackat nej till jobb utan annan plan vilket strider mot avtal och handlingsplan. I den rättsliga processen har vi i kammarrätten i Sundsvall fått rätt i vår handläggning och vårt beslut om avstängning i ett fall. Ungdomsstyrelsen är mycket intresserade av våra resultat och delges dessa även om vi mäter olika saker. ( Vi mäter ett första jobb tidigt i Sverige och Ungdomsstyrelsen mäter effekt i efterhand på ex, sysselsättning). Region Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna är intresserade av hur vi jobbat särskilt med nyanlända kvinnor. Olika seminarier har genomförts och ska fortsättnmingsvis genomföras för intresserade. ( Imars 2012 för samtliga SFIrektorer inbjudan av länstyrelsens mångfaldsansvariga) slutligen planerade vi att de kvarvarande deltagarna ( ca 30 personer) skulle gå över till annat socialfondsfinansierat projekt ( Sigrid med Arbetsförmedlingen i Gävle) inför Instegets upphörande. Målgruppen fanns. Strax innan övergång upptäckte Arbetsförmedlingen att deltagarna inte längre var inskrivna i Arbetsförmedlingens system och därmed exkluderade till deltagande i Sigirdprojektet. Deltagarna har varit inskrivna tidigare atv kommunens integrationshandläggare för att var disponibla vid ex. Instegsjobb eller Nystartsjobb. Det här är en viktigt lärdom med olika nationella system och kraven på att ingå för att vara delaktig eller behörig. Nyanlända oavsett var man kommer ifrån har inte den kunskapen om

5 Sid 5 (22) svenska samhället så tidigt i Sverige! Även om man får ett brev hem i brevlådan så förstår man inte sammanhanget. För deltagarna blev det inget kaos. De skrevs in igen och fortsätter att studera och praktisera enligt sina handlingsplaner. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Att lägst 80% av deltagarna efter projektet Insteget skall ha någon form av anställning, vidareutbildning eller annan självförsörjning. Kommentar: Vi nådde 77% till tidig självförsörjning. När projektet stängs i december 2011 så finns fortfarande ett antal deltagare som kommer att nå sina mål Snittiden varierar mellan månader och de som kommit senast fortsätter med sina handlingsplaner enligt upparbetat arbetssätt. Att minst 25 företag/arbetsgivare har rekryterat arbetskraft genom Insteget. Kommentar:Lokalvårdsföretag Grundskolor Gymnasieskolor Barnomsorg Äldreomsorg Sjukvård Tandvård Frisör Kyrka Bageri Stiftelser Föreningar Eget företag Caféer Pizzerior Snabbmatsrestauranger Entreprenadföretag (gata, park) Bilverkstad Flyttfirmor Dagligvaruhandel Detaljhandel Vaktmästeri Fler än 40 företag/arbetsgivare har varit involverade i projektet och tillhandahållit praktik, arbetstillfällen. Företagen har som vi ser det bortsett från den språkförbistring som finns hos deltagarna och sett en möjlighet till att få subventionerade anställningar för sina behov. Vi kunde notera i valrörelsen 2010 att företagen var mycket avvaktande till att anställa i händelse av att de subventionerade anställningarn skulle kunna "röstas bort" i valet. Skolorna har sett möjligheten att anställa språkstödjare till elever i stället för tolkar. Därmed inte sagt att språkstödjarna ersatt tolkar i skolan. Vi ser också att tidigare deltagare skapat ett kontaktnät av arbetsgivare där de kan gå in och ut i i olika anställnignar under kortare eller längre tid. Företagen tar också ett socialt ansvar för sina anställda inom målgruppen, bistår med myndighetskontakter, administrativa frågor mm alalt som hör till när man kommer till ett nytt land och inte kan samhällsstrukturen fullt ut. Att öka jämställdheten på arbetsmarknaden i Falun med omgivningar. Bland annat mäta om körkort leder till snabbare inträde på arbetsmarknaden. Kommentar: Männen i projektet har varit pigga på att exempelvis arbeta inom vårdsektorn. De har snabbt kommit in i yrket. Här ett urval ur männens attityder och arbetsgruppens attityder i arbetet med män: Målfokuserade mot traditionellt manliga yrken Tar mer tid i anspråk Dyrare utbildningsinsatser Självklara bilister Deltar i introduktionsprogrammen i högre utsträckning Fler vardagsguider från flyktinggruppen Män på trä/metall Svårt få män till textil Tar ut VAB

6 Sid 6 (22) Arbetar utanför hemmet Kommentar: Kvinnorna har i sin egen attityd svårare med yrkesval överhuvudtaget. De har mest önskat skola barnomsorg och kyrkan. Klädseln har varit ett diskussionsämne men endast på signalnivå, och förhandlingsbart som vi i arbetsgruppen uppfattar det. Kvinnan har själv tagit ställning när hon bestämt sig för att använda arbetskläder av varumärkes-, hygien eller skyddskaraktär och därmed gjort sitt yrkesval. På våra frågor så har kvinnorna ofta uttryckt att de har som målsättning att "arbeta" i hemmet, att sköta familj och barn och att det är mannen som försörjer familjen. Vi har kontinuerligt arbetat med att samtala om de förutsättningar som finns inom yrkeslivet och arbetsmarknaden och vägar dit. Drömmen om ett körkort är intressant för kvinnorna. Eftersom de inte hade någon körvana innan projektet så har de fått en början hos oss men får fortsätta på egen hand. Körskolan gjorde bedömning individuellt och om inte flera hundra lektioner räckt till så kan inte kvinnorna gå vidare. Som sagt vi vet att några fortsätter privat. Här ett urval av kvinnors attityder och arbetsgruppens attityder i arbetet med kvinnor: Jobbutbud begränsat Ta hand om familj Inte målfokuserade nöjda att studera Billigare utbildningsplatser Körkort? Deltar mindre i introduktionsprogrammen Informeras sällan om traditionellt manliga yrkesutbildningar Kvinnor till textil Lätt att få kvinnor till trä/metall. Kanske fler vill men vi har inte plats männen är där Tar ut VAB Tar hand om barn, familj och gamla föräldrar Kvinnor får jobb inom vård och städ I våra mätningar så ser vi tydligt att körkort är en förutsättning att komma in på arbetsmarknaden se statistik i sammanfattningen. Kvinnorna har om de gjort ett yrkesval där körkort krävs givits möjligheter att delta i körkortsutbildningen. Samma för männen. Har man gjort ett yrkesval där körkort krävs har man fått delta. Av 100 deltagare har 34 klarat körkort som vi känner till. 3 kvinnor och resten män. Det är körskolan som gjort bedömningarna för varje individ. I vissa fall så skulle det krävas många fler lektioner än vad vi i projektett kunnat erbjuda. De som deltagit har i af fått en start och inblick i vad ett B-körkort har för betydelse för att jobba i Sverige. Att nya metoder och modeller utvecklas för matchning mellan arbetsliv och arbetskraft. Kommentar: Avhängigt av de subventionerade anställningar som Arbetsförmedlingen erbjuder, instegsjobb eller nystartsjobb. Här har arbetsgivarna sett sin möjlighet till att anställa deltagare ur målgruppen. De som arbetat med praktiksamordning i arbetsgruppen är också de som på något sätt "garanterar" att deltagaren är motiverad och har inställningen att vilja visa sin förmåga för att se om det leder till jobb. Det är ett viktigt arbete i vårt arbetssätt för där sker det direkta samarbetet med arbetsgivaren. Respons på om det fungerar eller inte kommer snabbt den vägen. Vi har hållit information om handledning för arbetsgivarna och genomfört två tillfällen där vi arbetat med checklistor för arbetsplatsen, information om språk, och checklistor för deltagarna som kommunicerats med arbetsgruppen och ofta språkstödjare på hemspråk för att deltagaren ska förstå på sitt eget språk. Att inom projektet Insteget utveckla minst två alternativa SFI-utbildningar i nära samverkan med efterfrågade yrken/branscher/yrkesområden. Kommentar: Inledningsvis fanns upphandlat avtal med Yrkessvenska för projektets räkning. Vuxenutbildningen hade under våren 2010 en ny upphandling enligt LOU och upphandlade ny yrkessvenska med specifik inriktning på olika yrkesutbildningar som målgruppen kunnat välja. Den yrkessvenskan genomförs dirket i anslutning till yrkesutbildnigne både på prova på nivå och sedan i skarp utbildning. Lärarna från olika upphandlade utbildningsanordnare kan därmed samrbeta vilket är helt avgörande om deltagaren ska kunna nå målen i utbildningarna

7 Sid 7 (22) där språkförbistring skulle bli det som gör att deltagaren inte kan fullfölja sin utbildning. Tack vare att vår förvaltning har många olika verktyg och ett samarbete över enheterna så fungerar detta väl. Egen studievägledare som fördjupat sin kunskap med vägledning inom området är här av yttersta vikt. Vi har också utvecklat steget före gymnasila yrkesutbildning med ett antal olika intygsgivande prova på kurser/orienteringskurser inom olika yrken som målgruppen velta prova. Exempel på det är 10 veckors kurser inom starta eget företag, handel, lokalvård, vård och omsorg i kombination med yrkessvenska/ arbetslivssvenska med tonvikt på språk och kommunikation. Att öka företagens vilja att anställa flyktingar/invandrare. Innan projektet startade hade förvaltningen inför ansökan mätt intresset från presumtiva företag i Faluregionen om viljan att anställa med följande: Skulle det berika ditt företag att anställa företagare? 1. Ja 38% 2.Nja 23,5% 3. Njä 23,25% 4. NÄ 15% De tveksamma angav främst kompetensbrist och oro för språket. Kommentar: Farhågorna från företagen har inte besannats eftersom hela projektperioden har präglats av företagens och näringslivets vilja att rekrytera personer från vårt projekt får anses som god. Det har burit upp projektet. Intresset från offentlig verksmahet har varit tvärtom, där har hindren radats upp varför man inte ska anställa en invandrare elerl upplåta praktikplats. Ett undantag från offentlig sektor är dock skolan! Där har våra deltagare fungerat som språkstödjare för elever som talar deras hemspråk. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. 1. Att stärka arbetsgruppen som under de tre genomförandeåren arbetat operativt med målgruppen till att beskriva och förmedla för deltagaren varför en tidig kontakt med arbetslivet är av betydelse i Sverige. Arbetsgruppens uppgift är att visa vägen ut till tidig försörjning i Sverige. Inledningsvis var vi alltid två i förening som diskuterade med deltagarna om vikten av att gå vald väg, eller prova annat spår för att nå målet. Den individuellt upprättade handlingsplanen och pratssamtla med deltagare, handläggare, praktiksamordnare eller studie- och yrkesvägledare har utvecklat ett nära samarbete som är mycket framåtsyftande. Till det har kompetenser från Arbetsförmedling, socialtjänst eller annan aktör varit delaktiga. 2. Att bryta med traditionell SFI undervisning och stärka språkdelen med yrkessvenska där deltagaren och läraren möts på arbetsplatsen/praktikplatsen. Jobbat med språket direkt relaterat till den yrkespraktik man valt. Kan föregås av arbetslivssvenska som är steget före yrkessvenska. Arbetslivssvenska beskriver det dagliga arbetslivet på en arbetsplats,

8 Sid 8 (22) arbetsplatskultur och regler. Även oskrivna regler berörs. 3. Viktigt att genomföra 40- timmarsvecka från tidigare 20-timmarsvecka. I utbildningssystemet råder heltid 20-timmar och i arbetslivet 40 timmar. Fungerade mycket smididgare än vi förväntat oss. Det ökade också det kvinnliga deltagandet till nära 50/50 under Tidigare var det männen som kom till Insteget. Grundbulten i omställningen är förstås att integrationshandläggarna styrt den ekonomiska ersättningen till deltagarna med kontroll av frånvaro/närvaro. Samma förhållningssätt har socialförvaltningens handläggare vilka vi samarbetet med under åren. 4. De medel vi använt under åren för att stödja deltagare att kunna transportera sig till praktikplatser som legat utanför 1 zons gränsen inom kollektivtrafiken. Det avser framför allt bussresor. Detta ska inte underskattas eftersom vårt arbetsliv i Sverige innebär pendling och ofta med kollektivtrafik. 5. Det viktiga incitament som körkortsutbildning utgjort som aktivitet för ca.100 personer av projektets unika ca. 174 deltagare. Arbetet med att förhålla sig till den fördel som körkortsutbildning utgjort har inte varit lätt. Vi har valt att se körkortsutbildning som ett arbetsmarknadspolitiskt skäl och inget annat. Vad kräver yrkesvalet? Körkort? Då har vi kunnat ge en möjlighet till delfinansiering i gengäld mot att individen fullföljer sin plan. Arbetsförmedlingen har visat intresse för detta eftersom de vet att det finns arbeten där ett körkort är "inträdesbiljett" och en förutsättning till arbetsmarkanden. Det här har också fungerat väl på arbetsgivarna om deltagaren håller på att ta körkort samtidigt som de får subventionerad möjlighet till anställning. Det här får också ses i ljuset av det är ett omfattande test även för körskolan som arbetat med språkförbistring då deltagarna inte förstått svenska språket fullt ut under övningskörandet. Teoridelarna har verit enklare eftersom det finns litteratur och programvaror inom körkortsteori oftast på deltagarans hemspråk. Vi har lärt oss betydelsen av körkort för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. 6. En stor utmaning är att integration till Sverige består av människor som kommer från olika folkgrupper. Vår målgrupp har i huvudsak bestått av människor med flyktingstatus som fått uppehållstillstånd. Man har sökt frihet och beskydd i Sverige. En del har tillhört sitt lands elit och andra har gjort tidsresor och levt som daglönare och har aldrig gått i skola. Vi har i vårt arbetssätt skaffat oss mycket erfarenhet omkring vilka vägar olika människor behöver gå för att nå egen försörjning. De flesta har inga egna kontakter med svenska samhället och blir ganska isolerade bland sina egna landsmän. De första åren i Sverige har man inte insikt om hur svenska samhället är uppbyggt eller vilka krav som ställs på den enskilde. Vårt förhållningssätt oavsett är att man alltid deltar i våra aktiviteter och på så sätt delaktig i svenska samhället. Därför har vi arbetat efter att skapat en ny referensprofil för den enskilde. Att göra en praktik på en arbetsplats är en bra referens även om det inte lett till ett jobb osv. Den enskilde har själv varit med och valt inriktning och provat så långt vi kan tillmötesgå önskemålen, ofta har det inte funnits någon bild av en svensk arbetsplats så vi har börjat från början. Att rusta varje person med erfarenheter, praktik, språk, körkort eller utbildning i en egen handlingsplan är vägledande i vårt arbetssätt. 7. Jämställdhetsintegrering. Vi har återkommande samarbetat med socialförvaltningens fältverksamhet och vår egen samhällsorientering om respekten för det jämlika samhället. Vi har delat in männen och kvinnorna i egna grupper för att i lugn och ro diskutera olika frågor inom likabehandling, mänskliga rättigheter, barnuppfostran och förbud mot barnaga. Både

9 Sid 9 (22) kvinnor och män är mycket intresserade av frågorna men tycker lite olika om vad som gäller. Många gånger uppfattar kvinnorna i olika grupper att de äntligen blir sedda oavsett var de kommer ifrån. Männen kan undra vad får vi göra då? Eller att de inte har någon tydlig mansroll längre. Särskilt delarna med barns uppfostran engagerar både kvinnor och män. Ska samhället lägga sig i hur man uppfostrar barnen? Bra diskussioner om hur samhället ser på barns utveckling och behov. 8. Tillgänglighet, har varit ett mera diffust arbete. Vi har arbetat tidigt under projekttiden med processtöd från ESF och det har varit bra men inriktat på fysiska funktionsnedsättningar och hur det är att leva med det. Våra deltagare har troligtvis mera kognitiva behov som varit dominerande. Eller diffusa smärttillstånd som sätter käppar i hjulet för arbetsförmågan. Vi har inte haft annat att tillgå än primärvård, psykiatri eller akutsjukhus om det inträffat något. Under senare år har vi med Arbetsförmedlingens stöd ( när AF tog över etableringen) kunnat få möjlighet att slussa enstaka individ till AF rehab för utredning. Det är bra. Kvinnorna beskriver mera sina symtom som hinder (trötthet, depression, smärta)för att orka vara delaktiga full tid. Männen är mera inriktade på att gå vidare. Där har sjuksrivning eller föräldraledighet varit de enda alternativ till att inte delta full tid under projektet. I övrigt är det en del infektionssjukdomar som har varit hinder under begränsad period, men den nedsatta arbetsförmågan har varit liten bland deltagarna i projektet. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Arbetsförmedlingen- Inledningsvis arbetade praktikplacerare tillsammans med AF:s handläggare med att skriva in nyanlända i AF:s grunduppgifter för att göra dem behöriga till Instegsjobb. AF.s handläggare deltog i arbetsgruppens möten första och andra året. Mycket bra. Vi fick tips på lediga jobb som kunde vara lämpliga. AF:s upphnadlade verksmahet NYL= svenska för nyanlända och samhällsinformation användes första året där togs också funktionen med inskrivning i AF:s grunduppgifter över. Länsstyrelsen- Vi har informerat om vårt arbetssätt för länets alla integrationsenheter. Länsstyrelsens ansvariga samordnare har varit stöd i olika frågor. Slutseminariet för Insteget hölls på länsstyrelsen 30/11-11 Socialförvaltningen- Samarbetspart när det gäller deltagare till projektet och medfinansiering. Handläggare fårn soc. deltog i arbetgruppens möten de två första åren. Arbetsmarknads- och integrationskontoret- Samverkan inom vår egen regi och olika enheter för praktikplaceringar. Mycket viktigt att det funnits ledningsstöd och att vi kunnat använda resurser från bl a vuxenutbildningen, arbetsmarknadsenheten och integrationsenheten. Kulturarvet i Falun: praktikplats med olika verksätder inom textil- snickeri- och metallverkstad. Arbetsgrupp/projektgrupp- Det operativa arbetet har utgått från denna grupp som växt sig

10 Sid 10 (22) stark och blivit tydlig med åren. Här har dete konkreta arbetet utförts med olika kontaktytor. Kontinuerliga möten under hela projekttiden Styrgrupp- Politiker från kommunen, AF, vuxenutbildning, utbildningsanordnare. Stöd för arbetssätt. Mandat. Få styrgruppsmöten. Annars stort intresse för hela arbetssättet och resultaten. Ska redovisas under våren 2012 till politikerna i kommunen. Utbildningsanordnare- Är villiga till förändringar för att deltagarna ska nå målet. Målgruppen har banat väg för kommande nyanlända till bl a vuxenutbildning. Lärarna har lärt sig mycket under åren om förhållningssätt till målgruppemn. Vuxenutbildningen har varit stöttepelare hela vägen. Samtliga företag/arbetsgivare: De flesta i privata näringslivet ett 40-tal olika företag och arbetsgivare. I offentlig verksamhet. Har varit intresserade och samarbett väl under åren. Praktiksamordnarna har varit nycklar Bemanningsföretag: Uniflex intevjuade 13 projektdeltagare för att i första hand träna på anställningsintervjuer. Reflektionerna från Uniflex var språkförbistring, höga utbildningsbakgrund för de flesta och avskand av industribakgrund som bemanningsföretaget hade rekryteringsbehov av. Utvärderare: Nordeg AB, upphandlad utvärdering i Insteget. Har följa projektet med intervjuer och inläst dokumentation. Har ansvarat för tips och råd vid halvtidsutvärdering och skriftlig slutrapport. Bifogas i pappersform till ESF eftersom det är för omfattande material att ta med i denna slutrapport. Bostadsbolag: Kopparstaden i Falun. Har följt projektet och rekryterat arbetskrft med den språkkompetens som våra deltagare har. Anställningarna och praktikplatserna har varit inom fastighetsskötsel, bovärd och gäststudentservice. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Uppdraget med jämställdhetsintegrering är en röd tråd genom hela Insteget. I projektansökan för Insteget har beskrivits hur Falu kommun avser att driva jämställdhetsintegreringsfrågor. Målgruppen som skiftat under åren från olika grupper och olika länder har olika lång eller kort väg till vår idéhistoria och svensk samhällsutveckling. Klart är att den nordiska demokratin är en faktor till att man sökt sig till Sverige. Att bjuda in deltagare till jämställdhet förekommer under hela projektetiden och går över i permanent samhällsorinentering under Tolka har använts för att alla ska föstå. Deltagarna är mycket intresserade! Vi har valt att arbeta med den kulturella ryggsäcken och bakgrunden till varför Sverige ser ut som det gör i dag. Traditioner, samhällsutveckling, stödfunktioner till familjen mm belyses för nyanlända i seminarierna. Seminarierna är ett samarbete med Region Dalarnas medarbetare som arbetar medjämställdhetsseminarier för Unga arbetslösa i W projektet. För samtliga nyanlända barn, kvinnor och män så upprättas individuella planer och egna konton för ekonomi samt ID-kort.

11 Sid 11 (22) Inom ramen för den obligatoriska samhällsinformationen har deltagarna informerats om FN: s barnkonvention och mänskliga rättigheter, i samverkan med socialtjänsten har vi program för hur fungerar socialtjänstlagen, barnuppfostran, barnaga mm Vi har tagit stegen inom projektet och delar vuxna kvinnor och män för sig för seminarium om jämställdhet, jämlikhet och diskrimineringslagstiftningen. Vi använder tolkar för översättning eftersom gruppen består av kvinnor som är alldeles nyanlända och de som varit i Sverige 1-1, 5 år. Deltagarna som är kvinnor kommer från Afghanistan, Syrien, Irak, Eritrea och Somalia. Vad är jämlikhet? Deltagarna får med stöd av tolk 5 minuter på sig att formulera sig. Fria kommentarer: Det finns ingen jämlikhet i Iran och Afghanistan. Vi uppskattar jämlikhet här mellan kvinnor och män. Men mellan svenskar och flyktingar är det inte jämlikhet. Det finns ingen jämlikhet i Somalia. Mannen har ansvar för allt. Här i Sverige finns jämlikhet. Sverige har kommit långt. Skillnad mellan kvinnor och män. Annorlunda i Eritrea och Irak. Jämställdhet syftar på manligt kvinnligt (könsroller). Jämlikhet gäller arbetslivet, samhället, familjen. kön ålder etniskt ursprung religion och tro sexuell läggning funktionshinder Deltagarna frågar om ledighet ex. för att gå på religiösa sammankomster. Vi förklarar hur svenska samhället är sekulariserat med arbetsliv för sig och fri religionsutövning på annan tid. Alla går efter samma kalender. Viktigt att söka ledigt i god tid. Värderingsövning: Hur många timmar män respektive kvinnor lägger ned på hushållsarbete i veckan. Ensam kvinna 8 tim/v Sambo/gift kvinna 9 tim/v Gift kvinna 2 små barn 15 tim/v Ensam man 5,5 tim/v Sambo/gift man 5 tim/v Gift man 2 små barn 7 tim/v Kommentarer: Deltagarna som själva kan vara gifta eller ensamstående gissar på olika tidsåtgång för båda könen. Alla gissningar pekar på att kvinnan gör mer än mannen. När Elin visar de statistiska uppgifterna så skrattar alla. På frågan om det är jämställt svarar gruppen unisont Nej! Allt fler kvinnor arbetar utanför hemmet. En del män städar och ordnar med allt hemma andra aldrig. Vad är kvinno- respektive manssysslor i hemmet? Kvinnorna från Afghanistan och Syrien delar upp göromålen så här: Först ska man samarbeta. Män kan göra: handla, skriva räkningar, hämta och lämna på dagis, stryka, dammsuga. Kvinnor kan göra: laga mat, diska, ta hand om barnen, tvätta. De irakiska-eritrianska kvinnorna säger så här: Mannen vill gärna hjälpa sin fru för att han älskar henne men det ska de inte berätta för andra män. Män kan göra: byta blöjor, lyfta tunga saker, diska, tvätta, ta ut sopor, städa. Kvinnor kan göra: laga mat, diska, tvätta, ta ut sopor, städa. (Det är olika kvalitet på städningen beroende på vem som gör det)

12 Sid 12 (22) I Eritrea är det jämlikt att vara soldat i armén men det finns ingen jämlikhet i hemmet. De somaliska kvinnorna säger så här: Män kan göra: tvätta, gå ut med barnen, handla, laga trasiga saker, fixa hemma. Inte byta blöjor. Kvinnor kan göra: diska, laga mat. Vi gör lika seminarier för män Föreläsaren berättar att för ungdomar i Sverige i dag är hemarbete självklart mellan könen. Så var det inte i Sverige för 40 år sedan. 100 år i Sverige- en tidsresa talet: Kvinna var hemma och mannen arbetade Kvinnlig rösträtt 1947 Första kvinnliga ministern i Sverige i folkhushållning! 1960 Jämställdhetslagen/lika lön för lika arbete 1974 Föräldraförsäkringen kanske mest betydelse för jämställdheten Vilka är personerna bakom yrkena? Vad räknas som kvinnligt eller manligt? (Bilder till deltagarna) Manligt: att vara metallarbetare, gruvarbetare jobba på hotell men det kan också var kvinnligt. Modell- en man som är lite kvinnlig eller manlig flicka. Kvinnligt: Idrottskvinna på elitnivå, makeupartist, skådespelerska. Diskrimineringslagen och lika behandling. Om jämlikhet betyder att alla är lika mycket värda - Är det så? Etnicitet, religion, kön,ålder, funktionshinder och sexuell läggning är diskrimineringsgrunderna. Med könsaspekten så är jämställdhet mellan kvinna och man lika. Vi har många rättigheter i Sverige. Det innebär också många skyldigheter, exempel på det är att inte kränka andra människor. Diskussion med deltagarna om synpunkter och åsikter. Är Sverige ett jämställt land? Vi gör statistiska jämförelser och diskuterar: - arbetsfördelning i hushållsgöromål per vecka (städning, matlagning och tvätt) - antal timmar per person och vecka - attityder Ensam kvinna 8 tim/v Sambo/gift kvinna 9 tim/v Gift kvinna 2 små barn 15 tim/v Ensam man 5,5 tim/v Sambo/gift man 5 tim/v Gift man 2 små barn 7 tim/v Slutsats: De flesta som lever i familj håller med om att kvinnans arbetsbörda ökar i familjen. Här tycker man att rollerna för kvinnor och män är olika. Om kvinnan inte har jobb så sköter hon hemmet. Men om kvinnan också har arbete så har man inte ett tydligt svar. De ensamstående männen uttrycker att de är mer jämställda utan att riktigt kunna argumentera för det eftersom de inte lever ihop med en kvinna för tillfället. Vi pratar också om att man kan ha olika syn på ex. städning i hemmet vilket kan försvåra att man delar på arbetet. Någon upplever det som att mannen kommer sist i familjen, att fru och barn gäller före mannen.

13 Sid 13 (22) Kultur och tradition så har vi alltid gjort Eller? För 100 år sedan var kvinnan i huvudsak hemarbetande. Det genombrott som förändrade Sverige var lagen om föräldraförsäkring 1974 som möjliggjorde en utbyggnad av barnomsorg och att kvinnan kunde förvärvsarbeta eller studera. Manligt och kvinnligt Attitydövning: Deltagarna fick ett antal bilder på olika människor, kvinnor, män, äldre, yngre med smink, utan smink, olika färger på kläder mm. De fick svara på om de trodde att personen på bilderna kunde utöva ett visst yrke och vad som betraktades som manligt respektive kvinnligt. Manligt Kvinnligt Svetsare, byggare, bonde Hemmajobb, flygvärdinna, butiksjobb Lastbil, MC, sport Mode, kontor, dagis Mode, blått, skomakare Apotek, butik smink Dalarnas fördelning över kvinnor/män i arbetslivet Män är mest representerade inom: förare, fabrik och inköp/mäklaryrken Kvinnors representation är störst inom: kontor, lärare (upp till 15 år), städning och butik. Kommentar: Mäns löner ligger 10 % över kvinnolöner om man slår ihop alla yrken. Är Sverige ett jämställt land var frågan? Arbetsgruppen har också fortbildat sig i frågorna tillsammans med kommunens genuspedagog. Det finns noga dokumenterat i minnesanteckingar eftersom varje seminarium haft en frågeställning som vi arbetet med mot målgruppen till nästkommnade tillfälle. Vi har också utarbetat en summativ checklista för vårt arbetssätt för vad vi bör tänka på i det dagliga arbetet för att skapa jämlika villkor. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. En utmaning är att jobba med tillgänglighet. Vi tog fasta på processtödet inledningsvis i projektet. Behoven hos våra deltagare ser delvis annorlunda ut. Mera på den kognitiva nivån. Hur gör man förmågebedömningar när det är språkförbistring? Vi har inte haft egna rehabmöjligheter då vi har en annan inriktning mot arbetsmarknaden. I enskata fall har vi fått utredning via AF rehab. Att tillgå har varit primärvård, psykiatri som för vilken annan svensk som helst. Behandlingen har inte skiljt sig åt heller. Sjukskrivning har varit altenativet. Vi hade en utbildningsdag i september 2009 för arbetsgivare och prakiksamordnare och arbetsgrupp det finns också minnesanteckningar på detta. Se nedan: Nära en miljon svenskar har en funktionsnedsättning. Hur blir tillgänglighet en del av arbetsmiljöarbetet? Vi vänder på perspektiven. Exempel från företag som sett möjligheter och ekonomiska vinster med att tänka nytt. Praktiska råd på hur vi kan arbeta och vad vi kan göra i vårt projekt.

14 Sid 14 (22) Vi går igenom tillgänglighet ur olika aspekter. Hur skapar man exempelvis en tillgänglig verksamhet och tillgänglig information? Med kund, medarbetare och arbetsgivarperspektiv. Ord är viktiga. Vi reder ut begreppen, handikapp och funktionshinder vad gäller? Vem kan jobba hos oss? Om värderingar och omedvetna fördomar. Ni får delta i ett engagerande spel om värderingar. Vi belyser hur många som har en funktionsnedsättning. Ni får tips på material och verktyg som ni kan använda i ert projekt och förslag på fördjupningsutbildningar. Utbildningen är interaktiv, gruppövningar varvas med föreläsningar och erfarenhetsutbyte. Vi sammanfattar dagen och planerar för återkommande utbildningstillfällen. Vi har i samverkan också jobbat med ett förslag till tillgänglighetsseminarium vintern 2011 med Dalalyft och näringslivskontoret där vi bjöd in 200 företag. Det blev för få anmälda och seminariet fick ställas in. Näringslivskontoret i Falun inbjöd till seminarium i maj 2011 där vi och Dalalyftsprojektet deltog Om vi ska beskriva lägesbilden för deltagare i projektet så har få haft fysiska hinder. Däremot medicinska diagnoser som är kroniska och som kräver behandling och som innebär viss nedsättning i deltagarens förmåga. Vissa har också diffusa smärttillstånd som de angett som besvärande. Annat som vi vet är läs- och skrivsvårigheter och som visat sig efter ett tag. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Vi har som angavs i projektansökan följt Arbetsförmedlingens Arbetskrafts- och kompetensförsörjnings rapport 2008 rörande Dalarnas län rörande kompetensbrist. Citat "Fler behövs i meningsfullt arbete och människor från andra länder behöver skapa sin tillvaro i Dalrna. Arbetskraftens kompetens behöver anpassas till näringslivets och den offentliga sektorns behov och de jobb som erbjuds måste göras mera attraktiva. Teoretiska beräkningar av arbetskraftsbehovet i Dalarna visar på en komplicerad bristsituation. Lika många som tillträder arbeten som de som lämnar arbetsmarkanden.m Tillskottet måste sökas bland arbetssökande,långtidssjuksrivna, nyanlända invandrare och inflyttare. Detta föranledde flaskhalsproblem som då ansökan skrevs påverkade länets tillväxt starkt. Många yrkesområden kräver svenskt B-körkort. Saknar man det så hindras man att ta jobb inom bl a service, transport, vård och omsorgsyrken."" Vi kan konstatera att vi utbildat mot bristyrken på fordonssidan, inom industrin, vård och omsorg mm. En del har inte fått jobb i regionen men väl i andra delar av Sverige och Europa. Kontaktpersoner på Region Dalarna ansvarig för kompetensförsörjning har besökt oss för att få en inblick i vårt arbetet med nyanlända kvinnor. Handläggare deltog i slutseminariet för Insteget.

15 Sid 15 (22) Vi hade också planerat att låta kvarvarande deltagare fortsätta i Sigridprojektet och fasa ut från Insteget. Tyvärr stötte det på problem då deltagaran inte var inskrivan i AF:S system och därmed ej prioriterade. En effekt av att inte kunna föstå samhällets olika system för att vara tillgänglig. Även i jämställdhetsintegrering och i regionalt hänseende så har Dalarna en starkt könsuppdelad arbetsmarknad som skiljer sig från övriga landet. Måna kvinnor befinner sig i vård, omsorg och deltidsanställningar med en lönebildning som ligger långt under mannens inkomster. Det finns omsrivet i Dalarnas jämställdhetsstrategi. Vi har arbetat utifrån de diskussionsseminarier för kvinnor respektive män och påbörjat attitydarbetet om egen försörjning. Beskrivet under jämställdhetsintegrering. Vi har också i samverkna med Dalawux hållit gemensamma informationstillfällen ex. Dalalyft för tillgänglighet. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Arbetsförmedlingen lokalt i Falun och regionalt: Samverkan omkring aktivitet NYL-dagar för projektdeltagare Handläggare från AF. med i arbetsgruppen Formella och informella möten med jämna mellanrum. Intresse från AF angående arbetssätt inför etableringen. Kopparstadens bostadsbolag samtlig personaldag: Projektet föreläste på ett seminarium med all anställd personal angående integrationens arbetssätt. Länsstyrelsen Dalarna: Inforamtion återkommande om projektet till integartionssmordnare. slutseminariet 30/9-11 hölls på länsstyrelsen LOTS-projektet Ockelbo. Har besökt oss 2009 Ungdomsstyrelsen:Har återkommande ställt olika frågor av intresse för dem rörande praktikplatser, mallar mm Kommunstyrelsens arbetsutskott i Falun. Kontakter med Dalapressen, lokalpress, personaltidning Falu kommun med jämna mellanrum ESF-mässa i Karlstad 2009 Kontakt via vår förvaltningschef med reporter på Dagens Nyheter Lasse Granestrand Skickat Power point på slutseminarium Drömmen om ett jobb. Intresse för körkortsutbildningen och dess resultat. Processtödsseminarierna: Med Angela Nilsson där projektledare träffats och delgett varandra information om olika arbetssätt i ESFprojekt. Skolinspektionen: Inspektion av vuxenutbildningen. Inspektionen intesserar sig för tillvägagångssättet mellan SFI, praktik och snabbt arbetsmarknadsinträde. Falun har en jämförbart bättre avbrottsstatistik än kommungruppen och landet nationellt Trots

16 Sid 16 (22) avbrott från SFI för yrkessvenska och praktik i projektet. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Joachim Schäfer Nordeg AB har följt vårt arbete och bistått med strategiska analyser på resan. Dokumentation finns i halvtidsrapporteringen här i förkortad version på grund av utrymmet här i projektrummet. Utvärderingens syfte & metod De bedömningar som görs i denna rapport tar inte fasta på grad av måluppfyllelse utan om Insteget verkar vara på rätt väg. Presentationen struktureras under rubriker som går tillbaka på den kända och praktiskt användbara SWOT-modellen. Styrkor Projektets främsta styrka och förtjänst är att det utförs ett idogt och målmedvetet arbete av projektpersonal som representerar erfarenhet, situa-tionsanpassning och strategisk blick. En betydelsefull fördel är att flera av nyckelaktörerna inte behöver dela tid med andra projekt eller uppgifter, och att det äger rum dels en nära vardaglig samverkan mellan framför allt projektledare, praktiksamordnare och integrationshandläggare och dels veckovisa koordineringsmöten i arbetsgruppen. Arbetsgruppens veckomöten är den främsta, och tills trepartssamtal (se mer om detta nedan) kommer igång, också den enda verksamma integrativa mekanismen på organisationsnivå. Även om det framför allt är operativa frågor som diskuteras kan arbetssätt sägas vara huvudtema för mötena, och genomgångar av i varje ögonblick inskrivna deltagare vittnar om ett individ-centrerat syn- och arbetssätt. Svagheter Av direkta brister noteras endast en att trepartssamtal med klienten i centrum inte har etablerats och blivit rutin. Behovet har visat sig i en rad administrativa krockar, t.ex. att när en och samma person kan bli föremål för okoordinerade beslut eller erbjudanden inom Insteget respektive AF. Detta förklaras med att AIK och AF inte har tillgång till varandras handläg-garsystem men även att belastningen på AF har gjort det svårt att få tid till avstämningar. Deltagarna är inte helt medvetna om myndighetsgränserna och även om man inte bekymrar sig över detta kan det leda till både förvirring och att man försöker utnyttja luckor och svagheter i systemet. Detta accentueras när deltagarna, har det visat sig, ofta ändrar sig i fråga om vilka åtgärder man vill delta i. Bland deltagare har det funnits en tendens till att vilja lämna projektet och återgå till SFI. Ett skäl är att man kommit till insikt om att språkfärdigheterna inte räcker för praktik eller studier, men funktionärer har en känsla att SFI lockar genom en mindre tidsinsats. Problemet kan lösas på två sätt antingen genom att SFI bedrivs på samma villkor som deltagande i Insteget och eller genom att kombinera språkundervisningen med andra aktiviteter. Flera av uppgiftslämnarna menar att det framför allt är kvinnor som gärna stannar kvar inom SFI, något som i så fall utmanar projektets jämställdhetssträvanden. Utmaningar Några direkta hot mot projektets genomförande eller måluppfyllelse syns inte, och rubriken har därför ändrats till utmaningar för av sådana finns det några att redovisa. Huvudutmaningen ligger fortsatt i att tänka och agera långsiktigt. Ett exem-pel på vad det innebär har sin grund i att projektet och dess samverkande aktörer endast kan påverka utbudssidan. När det gäller efterfrågan på arbetskraft är den dämpad och dessutom avvecklas okvalificerade arbeten i snabb takt. Om lågkonjunkturen blir ihållande kan den omstrukturering som följer med denna påverka efterfrågan genom högre krav för anställning,

17 Sid 17 (22) samtidigt som ekonomin tvingar offentliga aktörer att hålla igen på serviceutbyggnad. Den stora utmaningen ligger därför i målet att öka passningen mellan arbetskraftsutbudets egenskaper och arbetsgivares behov. Utgångsläget för flertalet inom målgruppen är sådant att man tyvärr inte kan vänta sig annat än att det tar tid innan man kan erbjuda en person (som i extremfallet är analfabet på sitt modersmål och saknar utbildning) en praktikplats, för att inte tala om anställning. Ledtider på i genomsnitt åtta år vittnar om en påtaglig risk för ett permanent utanförskap som måste mot-verkas med råd och dåd bidra till att korta vägen till arbete och självförsörjning. Samtidigt har många deltagare svårt att ta till sig tanken att det kan krävas flera praktikperioder och flera års aktiviteter innan man kan bli självförsörjande. Projektet måste alltså lyckas med det pedagogiska konststycket att skapa rimliga förväntningar och samtidigt motivera till aktivitet. Givetvis utgör det en ständig utmaning att hålla hög kvalitet på handlägg-ningen, framför allt i utredning och upprättande av handlingsplaner. Utvärderingen har inte analyserat handlingsplanernas relevans men i ett projekt av Instegets karaktär är det nödvändigt att återkommande diskutera hur aktiv vägledning och handledning bör vara. Med tanke på hur ansvar och re-surser fördelas mellan samhällsaktörer är trepartssamtal (mellan klient, handläggare och AF) sannolikt en nödvändig förutsättning för att nå projektets mål. Vidare måste processen frammana eller ta vara på existerande initiativlust och motivation hos deltagarna. När man har hittat de kombinationer av åtgärder som bäst gagnar individen, gäller det i följande steg att be-hörig aktör fattar nödvändiga beslut och att utfallet av praktik eller studier följs upp. Ett annat inslag i denna utmaning utgår från att deltagarna ändrar sig så ofta att projektpersonalen kan ha svårt att hänga med och att motverka tendenser till taktiskt agerande t.ex. i fråga om den särskilt förmånliga åtgärden körkortsutbildning. Samt delar av slutrapporten här: ( Slutrapporten är mycket omfattande och kan inte kopieras in i sin helhet här pga utrymmesbrist men bifogas i pappersversion tillsammans med slutrapport och missiv) Erfarenheter för framtida bruk Även om ansvaret för etableringen har övergått till Arbetsförmedlingen kommer kommunen fortsättningsvis i hög grad ha ansvar för målgruppen, alltså för boende, skolgång, förskola o.s. v. Huvudanledningen är att statistiken tyvärr gör troligt att det inte är särskilt stor andel som kommer att ha trygg anställning vid etableringsperiodens slut. Detta innebär att det arbetssätt som utvecklats utifrån principerna arbetslinje och heltidsengagemang, och som visat sig fungera väl, har bevarandevär-de. Den fördjupade och individualiserade handläggning som erbjudits har allmänt sett stärkt deltagarnas motivation att via praktik och utbildning för-söka ta sig ut på arbetsmarknaden. Även om arbetssättet drar större kost-nader jämfört med hur man arbetade före Insteget, är det sannolikt att intäktssidan väger upp merkostnaden. Vad gäller samverkan förväntningarna grundar erfarenheterna från projektet tre viktiga slutsatser: 1 Den organisation som har initiativet måste anstränga sig för att få alla tilltänkta samverkansparter att delta redan under planeringsfasen 2) Var noga med att identifiera och beskriva de samverkansbrister som ingår i problembilden 3) När förväntningarna på art och grad av samverkan har utkristalliserats bekräftas detta i samverkansavtal som tydliggör vad respektive part ska bidra med och fördelning av beslutskompetens.

18 Sid 18 (22) Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? SWOT analys har använts för att utveckla arbetssätt i arbetsgruppen. Utifrån analysen har vi identifierat hot, styrkor, svagheter och möjligheter. Vi har kunnat avgränsa problemområden och bearbeta svårigheter samt bibehålla våra styrkor, utveckla möjligheter vilka också blir våra framgångsfaktorer. Se nedan hur vi gjorde: Efter Instegets första 3 månader(feb-april -09) gjorde projektgruppen en SWOT-analys. Hot Tryggheten i det traditionella systemet (komvux). Oenig omgivning. Negativt snack inom flyktinggruppen. Långsam rekrytering betyder bekymmer med projektekonomin. Sfi:s konkurrens med yrkessvenskan. Individens egen vilja (vill ej vara med bekvämare med traditionell sfi?) Svagheter SFI kan påverka deltagarna Sfi (sfi:s ställning är ej så stark att den utgör ett hot men kan däremot försvaga Instegets verksamhet) Personens språknivå Inte högt anseende hos de rekryterade deltagarna ( i alla fall inte lika högt som hos oss som jobbar) För många som tycker! Otydligt för deltagarna. Vad får man? Möjligheter Nytt arbetssätt som kan permanentas efter projektets slut. Tydligare målsättning. Körkort. Ett nytt sätt att introducera på. Bra resurser till arbete. Alla kan bidra med något. Regelbundna besök på Kulturarvet av Elisabeth och Amel (motivera, uppmuntra och förklara) Många resurser runt varje deltagare. Arbetsplatsförlagd utbildning. Styrkor Många som engagerar sig. Individens meritförteckning blir tydligare och bättre. Bra ledarskap. Arbetsglädje! Vi är många som engagerar oss. Reella jobbmöjligheter ökar. Drivkraften som genereras när någon får jobb.

19 Sid 19 (22) Sammanfattning av SWOT-analysen: Det tar sin tid att ändra fokus till jobblinjen inom Instegsprojektet, att inte bedömning av språkkunskaper är avgörande! Det kan kännas besvärande att rekrytera deltagare så tidigt från SFI till projektet. Deltagarna har svårt att lämna det traditionella systemet. Kraftsamlingen i projektet med resurserna är väldigt bra! Individen rustas för arbetsmarknaden! Nytt arbetssätt är i sikte! Vårt engagemang är mycket viktigt och drivkrafterna ökar när någon får jobb! Vi har återkommit till analysen ovan under åren för att vi över tid kan se hur vi kunnat gå vidare utifrån det som ansågs oöverstigligt i början. Så småningom gjordes en halvtidsutvärdering av Nordeg vår utvärderare Joachim Schäfer där vi tog bestämde att vi under hösten2010 ska ta en dag för "timeout" och sortrera ut framgånsfaktorer och definitioner som vi ska bära med oss för framtiden. Här görs också avstamp för ett etablerat arbetssätt och att övergången mellan integrationsenhetens eget arbete och projektet blir ett gemensamt arbetssätt. Framgångsfaktorer så här långt: Projektet förfogar över olika användbara verktyg i den egna förvaltningen (vux, integration och AME) Medel till busskort och körkortsutbildning Kommunal medfinansiering i form av introduktionsersättning och försörjningsstöd (hanterbart system) Styrfart, uppföljning och ledning i projektet Goda relationer till näringslivet (som ställer krav på oss och deltagarna) Forts.hösten 2010 Utvärdering: Från halvtidsutvärderingen i maj beslutat för att göra en time-out dag 7/9 för att följa upp vissa kriterier som vi inte hunnit bearbeta. Våren var mycket hektisk eftersom vi gått över till ett heltidssystem för alla. Det tvingade fram utvecklingsarbete men också många frågetecken för arbetsgruppen. Idén till dagen kom i från vår utvärderare på Nordeg eftersom han följer projektet med intervjuer och analyser. Det vi ska jobba vidare med och förbättra från minnesanteckningarna är följande: STYRKOR Statistik Tidigare erfarenheter Kvinnorna syns och får möjligheter Körkort = jobb Självförsörjning STYRKOR kommentarer: Bra med specificerad statistik utifrån uppnådda resultat och jämställdhetsperspektiv så att man tydligare ser tendenser Tack vare vår tidigare erfarenhet vet vi vad som fungerar bra Delade meningar om kvinnorepresentationen. Ses också som svaghet och/eller utmaning. De som tagit körkort har fått jobb. Arbetsgivarna anställer i högre grad när de informeras om att personen håller på att ta körkort. Konsekvent tillämpning av arbetslinjen ger kortare väg till första praktikupplevelsen. Arbete fungerar ofta trots sänkta språkkrav.

20 Sid 20 (22) MÖJLIGHETER Kännedom om målgrupp Nysatsning på arbetspraktik Generationsskiftet Samverkan Positiva förebilder Individualisering MÖJLIGHETER - kommentarer: Kännedom om målgruppen underlättar lyckad matchning till jobb. En samordning av praktikplatser kopplade till studier är på gång i Falu kommun. Generationsskiftet: Var finns företagarna? Kan Näringslivskontoret hjälpa till med kontakter? Vuxenutbildningens orienteringskurs Prova- på- starta eget börjar 18 oktober. Soc, Af, Integrationsenheten och Sfi-utbildningen har fått bättre samverkan via projektet. Praktiskt tips från Joachim Schäfer angående samverkan i projekt: Analysera först förutsättningar och gör sedan ett skriftligt samarbetsavtal vad var och en ska bidra med i projektet. Bjud in personer som har lyckats få jobb och bli självförsörjande, t ex till samhällsinformationen och låt dem berätta hur de gjorde och hur de upplever skillnaden. Bättre resultat har uppnåtts genom att i hög grad utgå från individens önskemål och möjligheter. Individens eget ansvar kommer då också mer i fokus Vi startar en aktivitet i september med språk och keramik för svaga illiterata kvinnor med mycket långt till arbetsmarkanden. Medel till detta finansieras av integrationsenheten Under hösten så kommer vi att titta mera på alfabetisering för denna målgrupp. De ska också gå ut i praktik. När Insteget avslutas så kommer integrationsenheten att fortsätta med samma arbetssätt som under projekttiden. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Viktigt att äga alla verktyg i ett stort projekt. Är det samverkan mellan olika aktörer räkna med att någon alltid ska stå för kostnaderna för att samverkan ska kunna genomföras. Beräkna över tid. Sammanhållen finansiering underlättar. Har man tillgång till medfinansieringen här i form av introduktionsersättning, försörjningsstöd så har man grundbulten för arbetet. Det lättaste är sedan att jobba med aktiviteter, utbildningar mm. Ha variation på aktiviteter. Hur ser lärandet ut när man inte kan tillgodogöra sig ett språk? Var kan man börja om en deltagare saknar metod för eget lärande? Praktiskt estetiskt