Februari Vad är ICF? Öystein Berge!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Februari 2014. Vad är ICF? Öystein Berge! oystein.berge@gotland.se!"

Transkript

1 Februari 2014 Vad är ICF? Öystein Berge!

2 Dagens föreläsning Nationellt fackspråk, vad är det?! ICF / KVÅ / ICHI! Vad är ICF?! Hur används ICF i Sverige?! Hur kan vi använda ICF imorgon?

3 Nationella IT-strategin Den nationella IT-strategin för vård och omsorg ska bidra till säker och tillgänglig vård och omsorg som håller hög kvalitet och utgår från befolkningens behov. För att kunna erbjuda säker och tillgänglig vård och omsorg måste information som registreras om patienter och brukare hålla en hög kvalitet och ordnas på ett sätt som gör att den kan återsökas och presenteras i sitt rätta sammanhang, i olika syften.

4 ICF International Classification of Functioning, Disability and Health! Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa!! ICF är ett verktyg för att strukturera dokumentationen som sätter fokus effekten istället för orsaken och som möjliggör ett multiprofessionellt samarbete.!! 2001 jämförde Gro Harlem Brundtland (WHO) ICF med en en sveitsisk armekniv.

5 KVÅ Klassifikation av vårdåtgärder!! KVÅ är Socialstyrelsens åtgärdsregister (vårdåtgärder).! En del av KVÅ är mappad till ICF.

6 ICHI International Classification of Health Interventions!! Åtgärdsregister (Sociala-insatser och vårdåtgärder) (WHO s åtgärds klassifikation under utveckling)

7 Vad pratar vi om? Verksamhetssytem Procapita, LifeCare Word Dokumentationssystem VIPS/ARTHUR/ICF/ KVÅ(ICHI) Språk

8 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

9 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

10 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

11 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

12 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

13 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

14 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

15 Stroke Elimination Orientering Muskelkraft Tandvård Toalettbehov Kan, men vet inte varför Boende, Personal Anhöriga Erfarenheter Tidigare yrken Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

16 Struktur ICF Funktionstillstånd/Funktionshinder Kontextuellafaktorer Aktiviteter/! Delaktighet Kropps-! funktioner Kropps-! strukturer Omgivnings-! faktorer Person-! faktorer Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3!

17 Struktur Struktur ICF Funktionstillstånd/Funktionshinder Kontextuellafaktorer Aktiviteter/! Delaktighet Kropps-! funktioner Kropps-! strukturer Omgivnings-! faktorer Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Person-! faktorer Komponenter/! Område Kapitel Kategorier

18 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

19 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

20 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

21

22 Struktur Struktur ICF Funktionstillstånd/Funktionshinder Kontextuellafaktorer Aktiviteter/! Delaktighet Kropps-! funktioner Kropps-! strukturer Omgivnings-! faktorer Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Person-! faktorer Komponenter/! Område Kapitel Kategorier

23

24 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

25 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

26 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

27

28

29

30 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

31 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

32

33 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

34 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

35 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

36 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

37 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn

38 ICF i Sverige 150 kommuner (2011)! 220 kommuner (2013)! Socialstyrelsen har gjort ett urval tillsammans med 40 kommuner (2012)! Kommunerna gör olika! Från 22 kategorier/sökord till 150+

39 Vad skall vi dokumentera? Patientdatalagen (2008:355)! Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 (Ny lag på gång)! Patientsäkerhetslag 2010:659!! 1. Uppgifter om aktuellt hälsotillstånd och medicinsk bedömning! 2. Uppgifter om ordinationer av t.ex. läkemedel och olika behandlingar! 3. Uppgifter om förskrivningsorsak vid ordination av läkemedel! 4. Undersökningsresultat! 5. Uppgifter om överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen! 6. Uppgifter om vårdhygienisk smitta! 7. Samtycke! 8. Epikris och andra sammanfattningar av genomförd vård

40 Att använda ICF Hur skriver man enligt ICF?! Texten skall kategoriseras! ICF urval (b) (s) (d) (e) (pf) Balans Benbrott Gå Special skor e115 b235 Vestibulära funktioner s7 Strukturer som sammanhänger med rörelse d450 Gå Produkter och teknik i dagligt liv Man Personfaktorer

41 Att använda ICF (b) (s) (d) (e) (pf) Kroppsfunktioner Kroppsstrukturer Aktivitet/Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer En 26 år gammal man med en ryggmärgsskada i höjd med Th7. Klagar över smärta när han rör på överkroppen. Den perifere cirkulationen är mycket dålig något som ger han stora blodtrycks besvär. Det är nödvändigt för honom att ta mediciner. Hans moderat ökad muskeltonus är ett problem som kan påverkas genom sjukgymnastik. Han har några sår på fötterna.!! Innan skadan jobbade patienten för en flyttfirma som flyttgubbe.!! Att bibehålla sittande ställning för längre tid är problematisk. Att delta på en datakurs vill vara en utmaning

42 En 26 år gammal man med en ryggmärgsskada i höjd med Th7. (b) Klagar över smärta när han rör på överkroppen. Den perifere (b) cirkulationen är mycket dålig något som ger han stora blodtrycks (e) besvär. Det är nödvändigt för honom att ta mediciner. Hans moderat (b) ökad muskeltonus är ett problem som kan påverkas genom (s) sjukgymnastik. Han har några sår på fötterna.!! Innan skadan jobbade patienten för en flyttfirma som flyttgubbe.!! (b) Kroppsfunktioner Att använda ICF (s) Kroppsstrukturer (d) Aktivitet/Delaktighet (e) Omgivningsfaktorer (d) (pf) Personfaktorer Att bibehålla sittande ställning för längre tid är problematisk. Att (d) delta på en datakurs vill vara en utmaning (s) (pf)

43 En 26 år gammal man med en ryggmärgsskada i höjd med Th7. (b)280 Klagar över smärta när han rör på överkroppen. Den perifere (b)420 cirkulationen är mycket dålig något som ger han stora blodtrycks (e)110 besvär. Det är nödvändigt för honom att ta mediciner. Hans moderat (b)735 ökad muskeltonus är ett problem som kan påverkas genom (s)8 sjukgymnastik. Han har några sår på fötterna.!! Innan skadan jobbade patienten för en flyttfirma som flyttgubbe.!! (d)415 (b) Kroppsfunktioner Att använda ICF (s) Kroppsstrukturer (d) Aktivitet/Delaktighet (e) Omgivningsfaktorer (pf) Personfaktorer Att bibehålla sittande ställning för längre tid är problematisk. Att (d)8 delta på en datakurs vill vara en utmaning (s)1 (pf)

44 Att använda ICF En 26 år gammal man s1 Ryggmärgskada Th7 b265 b280 b420 s8 e110 b735 pf d8 d415 Känner ingen beröring under Th7 Måttlig smärta när han rör på överkroppen Stora blodtrycksbesvär och svårt nedsatt perifer cirkulation. Sår på fötterna Tar medicin för att reglera blodtrycket. Måttligt ökad muskeltonus, sjukgymnastik har positiv effekt. Tidigare arbetat som flyttgubbe. Problematisk att delta på en datakurs på grund av att det är svårt att bibehålla sittande ställning över en längre tid. Svårt att bibehålla sittande ställning över en längre tid.

45 Att använda ICF Framtill nu skrev vi: lätt, måttligt, mycket nedsatt, klarar till stor del, behöver ganska mycket hjälp vid! Från och med nu skriver vi: ingen, lätt, måttligt, svår, totalt

46 Att använda ICF som klassifikation

47 4.1 Att koda kroppsfunktioner Definitioner Att använda ICF som klassifikation Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska funktioner, inklusive psykologiska funktioner Funktionsnedsättningar är problem i kroppsfunktioner i form av påvisbar avvikelse eller förlust Att använda bedömningsfaktor för kroppsfunktioner Kroppsfunktioner kodas med en bedömningsfaktor som utvisar graden eller storleken av funktionsnedsättningen. Närvaron av en funktionsnedsättning kan visa sig genom en förlust eller brist, nedsättning, ökning eller överdrift, eller avvikelse. Funktionsnedsättningen hos en person med halvsidesförlamning kan beskrivas med kod b7302 Kraft i musklerna i en sida av kroppen: b7302. Grad av funktionsnedsättning (första bedömningsfaktorn) När det föreligger en funktionsnedsättning kan den graderas genom att använda den generiska bedömningsfaktorn. Till exempel: b LÄTT kraftnedsättning i musklerna i en sida av kroppen (5 24 %) b MÅTTLIG kraftnedsättning i musklerna i en sida av kroppen (25 49 %) b STOR kraftnedsättning i musklerna i en sida av kroppen (50 95 %) b TOTAL kraftnedsättning i musklerna i en sida av kroppen ( %) Frånvaron av en funktionsnedsättning i enlighet med ett i förväg definierat tröskelvärde anges genom värdet 0 i den generiska bedömningsfaktorn. Till exempel: b INGEN kraftnedsättning i musklerna i en sida av kroppen Om Klassifikation det inte finns av funktionstillstånd, tillräcklig information funktionshinder för att och specificera hälsa; Socialstyrelsen svårighetsgraden 2003, s.206 i funktionsnedsättning skall värdet 8 användas. Om en persons hälsojournal säger att personen lider av svaghet i höger sida av kroppen utan att ange vidare

48 Definitioner Aktivitet är en persons utförande av en uppgift eller handling Delaktighet är engagemang i en livssituation Att använda ICF som klassifikation Aktivitetsbegränsningar är svårigheter som en person kan ha i att utföra aktiviteter Delaktighetsinskränkning är problem som en person kan erfara i engagemang i livssituationer Klassifikationen av aktiviteter och delaktighet är en enda gemensam lista av domäner Att använda bedömningsfaktorerna kapacitet och genomförande Aktiviteter och delaktighet kodas med två bedömningsfaktorer: Bedömningsfaktorn genomförande som upptar den första sifferpositionen efter punkten och bedömningsfaktorn kapacitet som upptar den andra sifferpositionen efter punkten. Koden som anger kategorin från förteckningen av aktiviteter och delaktighet och de två bedömningsfaktorerna ger den grundläggande informationsmatrisen. d4500. Informationsmatris (som utgångspunkt) Genomförande, bedömningsfaktor 1 Kapacitet (utan assistans) bedömningsfaktor 2 Bedömningsfaktorn för genomförande beskriver vad en person gör i sin aktuella omgivning. Eftersom den aktuella omgivningen för in ett samhälleligt sammanhang kan genomförande som registreras enligt denna bedömningsfaktor också förstås som engagemang i en livssituation eller upplevd erfarenhet av personer i det aktuella sammanhang som de lever i. Detta sammanhang innefattar omgivningsfaktorer, dvs. alla aspekter av den fysiska, sociala och attitydmässiga världen. Dessa grunddrag i den aktuella omgivningen kan kodas genom att använda klassifikationen av omgivningsfaktorer. Bedömningsfaktorn för kapacitet beskriver en persons förmåga att utföra en uppgift eller handling. Denna konstruktion syftar till att ange den högsta möjliga nivån av funktionstillstånd som en person kan uppnå inom en given domän vid en given tidpunkt. För att bedöma en persons fulla förmåga skulle man behöva ha en standardiserad miljö för att neutralisera den påverkan som olika omgivningar kan ha på personens förmåga. En sådan standardiserad omgivning kan vara: (a) Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa; Socialstyrelsen 2003, s.209 & s Om man endast använder en bedömningsfaktor skall det outnyttjade utrymmet inte fyllas med.8 eller.9 utan lämnas tomt eftersom båda dessa är verkliga bedömningsvärden och skulle betyda att den andra bedömningsfaktorn har använts. Exempel på tillämpning av de två bedömningsfaktorerna d4500 Att gå kortare sträckor För bedömningsfaktorn genomförande avser denna domän att förflytta sig till fots kortare sträckor (mindre än 1 km) i en persons aktuella omgivning såsom på olika underlag och under olika villkor med användning av käpp, rollator eller andra tekniska hjälpmedel. Till exempel om en person som förlorat sitt ben genom en arbetsskada och sedan dess använt käpp och som möter måttliga svårigheter att gå omkring på grund av att trottoarerna i grannskapet är mycket branta och har en mycket hal yta kan genomförandet kodas: d Måttlig inskränkning i genomförande av att gå kortare sträckor För bedömningsfaktorn kapacitet avser denna domän en persons förmåga att gå omkring utan assistans. För att neutralisera olika omgivningars varierande påverkan kan förmågan bedömas i en standardiserad omgivning. Denna standardiserade omgivning kan vara: (a) en faktisk omgivning som används allmänt för att bedöma kapacitet i testsituationer; eller (b) i fall där detta inte är möjligt en antagen omgivning som kan tänkas ha en likformig påverkan. Till exempel kommer den ovannämnda personens sanna förmåga att gå utan käpp i en standardiserad omgivning, t.ex. en med släta ytor som inte är hala, att vara mycket begränsad. Därför kan personens kapacitet kodas på följande sätt: d Stor kapacitetsbegränsning i att gå kortare sträckor Användare som vill specificera den aktuella eller standardiserade omgivningen när man använder bedömningsfaktorerna genomförande eller kapacitet skall använda klassifikationen av omgivningsfaktorer (se kodningskonvention 3 för omgivningsfaktorer ovan i avsnitt 3). 4.4 Att koda omgivningsfaktorer Definitioner

49 Core set - Internationellt Stroke! Kronisk smärta! CP för barn och unga! Osteoporos! Multiple Sclerosis! Arthritis! KOL! Ländrygg smärta! Övervikt! Vertigo! Diabetes Mellitus! ADHD! Kronisk ischemisk hjärtsjukdom! Bröstcancer! Depression! Sömn

50 Core set - Stroke b 110 Medvetande b 114 Orientering b 167 Psykiska språkfunktioner b 730 Muskelkraft s 1 Strukturer i nervsystemet d 3 Kommunikation d 450 Gå d 530 Sköta toalettbehov d 550 Äta e 3 Personligt stöd och personliga relationer

51 Comprehensive ICF Core Set for Stroke 1 Categories of the component body functions : ICF Code ICF Category Title 2 nd Level b110 Consciousness functions b114 Orientation functions b117 Intellectual functions b126 Temperament and personality functions b130 Energy and drive functions b134 Sleep functions b140 Attention functions b144 Memory functions b152 Emotional functions b156 Perceptual functions b164 Higher-level cognitive functions b167 Mental functions of language b172 Calculation functions b176 Mental function of sequencing complex movements b180 Experience of self and time functions b210 Seeing functions b215 Functions of structures adjoining the eye b260 Proprioceptive function b265 Touch function b270 Sensory functions related to temperature and other stimuli b280 Sensation of pain b310 Voice functions b320 Articulation functions b330 Fluency and rhythm of speech functions b410 Heart functions b415 Blood vessel functions b420 Blood pressure functions b455 Exercise tolerance functions b510 Ingestion functions b525 Defecation functions b620 Urination functions b640 Sexual functions b710 Mobility of joint functions b715 Stability of joint functions b730 Muscle power functions b735 Muscle tone functions b740 Muscle endurance functions b750 Motor reflex functions b755 Involuntary movement reaction functions b760 Control of voluntary movement functions b770 Gait pattern functions Categories in bold belong to the Brief ICF Core Set for Stroke. 1

52 Vårdplaner Vårdplan eller hälsoplan utgör en mycket viktig del av patientvården.! All daglig vård! Alla åtgärder som behöver uppföljning

53 Framtiden

54 Framtiden ICF-kod ICF-text Standard text d Att gå kortare sträckor Stor inskränkning i genomförande av att gå kortare sträckor b Kraft i musklerna i en sida av kroppen Måttlig kraftnedsättning i musklerna i en sida av kroppen

55 Att förflytta sig till fots längs en yta, steg för steg, där en fot alltid är i marken såsom att promenera, flanera, gå framlänges, baklänges eller i sidled Innefattar: att gå kortare eller längre sträckor; gå på olika underlag; gå runt hinder Utesluter: att förflytta sig själv (d420); att röra sig omkring på olika sätt (d455) Att gå mindre än 1 km såsom att gå runt i rum eller korridorer inom en byggnad eller korta sträckor utanför Att gå längre än 1 km såsom igenom en by eller stad, mellan byar eller över öppna områden Att gå på sluttande underlag, på ojämnt eller löst underlag såsom gräs, grus eller is och snö eller att gå ombord på en båt eller ett tåg Att gå på det sätt som krävs för att undvika rörliga och fasta föremål, människor, djur och fordon såsom att gå runt på en marknad eller i en affär, gå runt på gatan eller genom trafik eller i folkträngsel

56 Att rida på ett djur som dess förare, såsom på en häst, oxe, kamel eller elefant Utesluter: att vara förare (d475); rekreation och fritid (d920)

57 Frågor kring ICF Annica Dominius! Lena Carling!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0 ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2 kodning Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m. ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m. ICF Hälsobetingelse (störning/sjukdom) Kroppens funktioner & strukturer Aktiviteter Delaktighet Omgivningsfaktorer

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi WHO:s internationella

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Gemensamt språk och ICF

Gemensamt språk och ICF Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Dokumentation i barn- och skolhälsovården Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet 2013-10-24 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Insats inom socialtjänsten

Läs mer

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF Kompetenscirkel kring ICF för samarbete runt arbete/sysselsättning inom ramen för projekt GRAF Ingegerd Winqvist Curt Nyström Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig

Läs mer

Praktisk tillämpning?

Praktisk tillämpning? ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,

Läs mer

Minnesanteckningar verksamhetsombudsträff leg personal 160121

Minnesanteckningar verksamhetsombudsträff leg personal 160121 Minnesanteckningar verksamhetsombudsträff leg personal 160121 Närvarande: Helena Holmberg (Bräcke diakoni), Bengt Druid (Leanlink), Madelene Ruden (Leanlink), Charlotte Ejdehage (Vardaga), Carina Leijon

Läs mer

REHABMETODIK. Jan Lexell

REHABMETODIK. Jan Lexell REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Delaktighet i vardagssituationer

Delaktighet i vardagssituationer Delaktighet i vardagssituationer Vad behöver barn för att kunna äta, sova och leka? Margareta Adolfssson Leg sjukgymnast, utvecklingsledare Habiliteringen Dalarna Fil dr i Handikappvetenskap, Högskolan

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Dagens innehåll Del 1 Bakgrund Varför IBIC Ärendeprocessen Språket och strukturen Fika 20 min Del 2 Reflektions- och diskussionsövningar

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den dag månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Klassifikation av sociala insatser/interventioner

Klassifikation av sociala insatser/interventioner Klassifikation av sociala insatser/interventioner Ett utvecklingsarbete i samarbete med socialstyrelsen och medlemmar Klassifikationer Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem

Läs mer

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER

Läs mer

Bilaga 6 ICF-tillämpningar

Bilaga 6 ICF-tillämpningar 1 (12) Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 6 ICF-tillämpningar I rapporten, kapitel

Läs mer

SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och

Läs mer

Vägledning för kodning av funktionstillstånd. Vid rehabilitering inom slutenvård för användning inom NordDRG

Vägledning för kodning av funktionstillstånd. Vid rehabilitering inom slutenvård för användning inom NordDRG Vägledning för kodning av funktionstillstånd Vid rehabilitering inom slutenvård för användning inom NordDRG Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

ICF-CY implementering inom re-/ habilitering

ICF-CY implementering inom re-/ habilitering ICF-CY implementering inom re-/ habilitering Mia Pless Utvecklingschef, Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län. Forskare, associerad till Uppsala universitet, Forskning om funktionshinder

Läs mer

Kodning av funktionstillstånd vid rehabilitering inom sluten vård. För användning med NordDRG från och med 2011 Vägledning

Kodning av funktionstillstånd vid rehabilitering inom sluten vård. För användning med NordDRG från och med 2011 Vägledning Kodning av funktionstillstånd vid rehabilitering inom sluten vård För användning med NordDRG från och med 2011 Vägledning Version 0.3 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Rutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård

Rutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård Rutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård Dokumentägare:Monica Lundquist MAR Medicinskt ansvarig för rehabilitering RUTIN 1(5) Rutin rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård Ansvar kommunal rehabilitering.

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Medicinsk underlag för f r bedömning av arbetsförm

Medicinsk underlag för f r bedömning av arbetsförm Medicinsk underlag för f r bedömning av arbetsförm rmåga Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Alinder 2011- Disposition Förstå beslutssituationen Underlagets huvuddelar Förstå modellen /begreppsapparaten

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Beskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälsooch sjukvård. Urval ur ICF och KVÅ

Beskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälsooch sjukvård. Urval ur ICF och KVÅ Beskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälsooch sjukvård Urval ur ICF och KVÅ Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 3 Mappningsregler Version 1.0

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 3 Mappningsregler Version 1.0 ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 3 Mappningsregler Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs

Läs mer

Termlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5)

Termlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Regl och tillstånd/fackspråk och Tmlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Psykiatriska Föreningen Döp det ifyllda

Läs mer

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation

Läs mer

Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt

Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt Ann-Helene Almborg Socialstyrelsen Anna Thomsson Botkyrka kommun Nationellt fackspråk

Läs mer

Tack till: 12/2/2010. NCBDDD/ U.S. Centers for Disease Control and Prevention. Collaborating Centers: Nordic, Dutch, North American, Australian

Tack till: 12/2/2010. NCBDDD/ U.S. Centers for Disease Control and Prevention. Collaborating Centers: Nordic, Dutch, North American, Australian Varför r en barn- och ungdomsversion av ICF Ett gemensamt språk för arbete med barn inom vård- skola-omsorg omsorg 2 December, 2010 Rune J. Simeonsson, PhD MSPH University of North Carolina at Chapel Hill

Läs mer

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning,

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning, Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning, 2015-12-15 VÅRD- OCH BEHANDLINGSPLAN AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan Tilläggskoder kan användas i kombination med denna kod. Se nedan.

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

ICF klassificering av Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH)

ICF klassificering av Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH) FoU Rapport ICF klassificering av Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH) Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, december 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Ska kunna tillämpas - i situationer där prioriteringar av vårdbehov på individnivå ska bedömas - vid alla typer av offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Läs mer

Rutin för journalföring

Rutin för journalföring Rutin för journalföring Skapad av: MAS, MAR Beslutad av: Gäller från: 2010-10-02 Reviderad den: 2011-05-27 Diarienummer: Styrdokument Patientdatalag 2008:355 (SOSFS 2008:14) Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling

Läs mer

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Med dr Barbro Lewin Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Lewin 2010

Läs mer

Äldreförvaltningen Sida 1 (31)

Äldreförvaltningen Sida 1 (31) Äldreförvaltningen Sida 1 (31) Uppföljning och inspektion 2015-09-24 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation inom Stockholms stads särskilda boenden enligt SoL och LSS, dagverksamheter enligt

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG SVERIGES Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om tandvårdens innehåll och processer

Läs mer

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Hörselrehabilitering - Så funkar det

Hörselrehabilitering - Så funkar det Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Alfred

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Vem dokumenterar vad i den kommunala hälsooch sjukvården? Resultat av en undersökning i sex kommuner

Vem dokumenterar vad i den kommunala hälsooch sjukvården? Resultat av en undersökning i sex kommuner Vem dokumenterar vad i den kommunala hälsooch sjukvården? Resultat av en undersökning i sex kommuner Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete

Läs mer

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda FSAs begrepp- och termgrupp Agneta Carlsson, Kerstin Hjort At-forum 2011-04-06 FSAs Informatik arbete emensamma terminologier/ språkbruk Sökord

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Resultat av remiss för diagnosbegrepp

Resultat av remiss för diagnosbegrepp 2011-11-17 Dnr 17770/2011 1(7) Resultat av remiss för diagnosbegrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg.

Läs mer

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig

Läs mer

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag Innehållet i inrapporteringen till olika jämförelser måste hålla hög kvalitet Nationell modell för beskrivning av behov

Läs mer

Mappning av ADL-taxonomin till ICF

Mappning av ADL-taxonomin till ICF The International Classification of Functioning, Disability and more commonly as ICF, provides a standard language and fram description of health and health-related states. Like the first ver by the World

Läs mer

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Bilaga 1 SVP Fallprevention Bilaga 1 SVP Fallprevention Här presenteras SVP Fallprevention så som den ter sig i elektronisk patientjournal (Melior). Samtliga valbara förval ses i planen. Möjlighet finns att komplettera med fritextformuleringar.

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (16) BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Manual och anvisningar 160208 Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum,

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning VÅRD- OCH BEHANDLINGSPLAN AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan Tilläggskoder kan användas i kombination med denna kod. Se nedan. XU045

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun 2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i

Läs mer

Bakgrund. 2012-06-26 Dnr 22501/2011 1(8)

Bakgrund. 2012-06-26 Dnr 22501/2011 1(8) 2012-06-26 Dnr 22501/2011 1(8) Konsekvensutredning över förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om - särskilt tandvårdsbidrag (STB), och - tandvård till personer med stora behov av

Läs mer

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut,

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan

Läs mer

med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag

med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag Nationellt fackspråk för vård och omsorg tillämpat i modell för dokumentation av äldres behov och insatser både i handläggning och utförande av insatser inom äldreomsorg med inriktning på SoL Samarbete

Läs mer