Februari Vad är ICF? Öystein Berge!
|
|
- Marie Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Februari 2014 Vad är ICF? Öystein Berge!
2 Dagens föreläsning Nationellt fackspråk, vad är det?! ICF / KVÅ / ICHI! Vad är ICF?! Hur används ICF i Sverige?! Hur kan vi använda ICF imorgon?
3 Nationella IT-strategin Den nationella IT-strategin för vård och omsorg ska bidra till säker och tillgänglig vård och omsorg som håller hög kvalitet och utgår från befolkningens behov. För att kunna erbjuda säker och tillgänglig vård och omsorg måste information som registreras om patienter och brukare hålla en hög kvalitet och ordnas på ett sätt som gör att den kan återsökas och presenteras i sitt rätta sammanhang, i olika syften.
4 ICF International Classification of Functioning, Disability and Health! Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa!! ICF är ett verktyg för att strukturera dokumentationen som sätter fokus effekten istället för orsaken och som möjliggör ett multiprofessionellt samarbete.!! 2001 jämförde Gro Harlem Brundtland (WHO) ICF med en en sveitsisk armekniv.
5 KVÅ Klassifikation av vårdåtgärder!! KVÅ är Socialstyrelsens åtgärdsregister (vårdåtgärder).! En del av KVÅ är mappad till ICF.
6 ICHI International Classification of Health Interventions!! Åtgärdsregister (Sociala-insatser och vårdåtgärder) (WHO s åtgärds klassifikation under utveckling)
7 Vad pratar vi om? Verksamhetssytem Procapita, LifeCare Word Dokumentationssystem VIPS/ARTHUR/ICF/ KVÅ(ICHI) Språk
8 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
9 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
10 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
11 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
12 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
13 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
14 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
15 Stroke Elimination Orientering Muskelkraft Tandvård Toalettbehov Kan, men vet inte varför Boende, Personal Anhöriga Erfarenheter Tidigare yrken Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
16 Struktur ICF Funktionstillstånd/Funktionshinder Kontextuellafaktorer Aktiviteter/! Delaktighet Kropps-! funktioner Kropps-! strukturer Omgivnings-! faktorer Person-! faktorer Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3!
17 Struktur Struktur ICF Funktionstillstånd/Funktionshinder Kontextuellafaktorer Aktiviteter/! Delaktighet Kropps-! funktioner Kropps-! strukturer Omgivnings-! faktorer Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Person-! faktorer Komponenter/! Område Kapitel Kategorier
18 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
19 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
20 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
21
22 Struktur Struktur ICF Funktionstillstånd/Funktionshinder Kontextuellafaktorer Aktiviteter/! Delaktighet Kropps-! funktioner Kropps-! strukturer Omgivnings-! faktorer Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Nivå 4 Nivå 1! Nivå 2! Nivå 3! Person-! faktorer Komponenter/! Område Kapitel Kategorier
23
24 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
25 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
26 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
27
28
29
30 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
31 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
32
33 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
34 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
35 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
36 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
37 Öystein Berge, Projektledare Utvecklingsenheten SOF, tfn
38 ICF i Sverige 150 kommuner (2011)! 220 kommuner (2013)! Socialstyrelsen har gjort ett urval tillsammans med 40 kommuner (2012)! Kommunerna gör olika! Från 22 kategorier/sökord till 150+
39 Vad skall vi dokumentera? Patientdatalagen (2008:355)! Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 (Ny lag på gång)! Patientsäkerhetslag 2010:659!! 1. Uppgifter om aktuellt hälsotillstånd och medicinsk bedömning! 2. Uppgifter om ordinationer av t.ex. läkemedel och olika behandlingar! 3. Uppgifter om förskrivningsorsak vid ordination av läkemedel! 4. Undersökningsresultat! 5. Uppgifter om överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen! 6. Uppgifter om vårdhygienisk smitta! 7. Samtycke! 8. Epikris och andra sammanfattningar av genomförd vård
40 Att använda ICF Hur skriver man enligt ICF?! Texten skall kategoriseras! ICF urval (b) (s) (d) (e) (pf) Balans Benbrott Gå Special skor e115 b235 Vestibulära funktioner s7 Strukturer som sammanhänger med rörelse d450 Gå Produkter och teknik i dagligt liv Man Personfaktorer
41 Att använda ICF (b) (s) (d) (e) (pf) Kroppsfunktioner Kroppsstrukturer Aktivitet/Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer En 26 år gammal man med en ryggmärgsskada i höjd med Th7. Klagar över smärta när han rör på överkroppen. Den perifere cirkulationen är mycket dålig något som ger han stora blodtrycks besvär. Det är nödvändigt för honom att ta mediciner. Hans moderat ökad muskeltonus är ett problem som kan påverkas genom sjukgymnastik. Han har några sår på fötterna.!! Innan skadan jobbade patienten för en flyttfirma som flyttgubbe.!! Att bibehålla sittande ställning för längre tid är problematisk. Att delta på en datakurs vill vara en utmaning
42 En 26 år gammal man med en ryggmärgsskada i höjd med Th7. (b) Klagar över smärta när han rör på överkroppen. Den perifere (b) cirkulationen är mycket dålig något som ger han stora blodtrycks (e) besvär. Det är nödvändigt för honom att ta mediciner. Hans moderat (b) ökad muskeltonus är ett problem som kan påverkas genom (s) sjukgymnastik. Han har några sår på fötterna.!! Innan skadan jobbade patienten för en flyttfirma som flyttgubbe.!! (b) Kroppsfunktioner Att använda ICF (s) Kroppsstrukturer (d) Aktivitet/Delaktighet (e) Omgivningsfaktorer (d) (pf) Personfaktorer Att bibehålla sittande ställning för längre tid är problematisk. Att (d) delta på en datakurs vill vara en utmaning (s) (pf)
43 En 26 år gammal man med en ryggmärgsskada i höjd med Th7. (b)280 Klagar över smärta när han rör på överkroppen. Den perifere (b)420 cirkulationen är mycket dålig något som ger han stora blodtrycks (e)110 besvär. Det är nödvändigt för honom att ta mediciner. Hans moderat (b)735 ökad muskeltonus är ett problem som kan påverkas genom (s)8 sjukgymnastik. Han har några sår på fötterna.!! Innan skadan jobbade patienten för en flyttfirma som flyttgubbe.!! (d)415 (b) Kroppsfunktioner Att använda ICF (s) Kroppsstrukturer (d) Aktivitet/Delaktighet (e) Omgivningsfaktorer (pf) Personfaktorer Att bibehålla sittande ställning för längre tid är problematisk. Att (d)8 delta på en datakurs vill vara en utmaning (s)1 (pf)
44 Att använda ICF En 26 år gammal man s1 Ryggmärgskada Th7 b265 b280 b420 s8 e110 b735 pf d8 d415 Känner ingen beröring under Th7 Måttlig smärta när han rör på överkroppen Stora blodtrycksbesvär och svårt nedsatt perifer cirkulation. Sår på fötterna Tar medicin för att reglera blodtrycket. Måttligt ökad muskeltonus, sjukgymnastik har positiv effekt. Tidigare arbetat som flyttgubbe. Problematisk att delta på en datakurs på grund av att det är svårt att bibehålla sittande ställning över en längre tid. Svårt att bibehålla sittande ställning över en längre tid.
45 Att använda ICF Framtill nu skrev vi: lätt, måttligt, mycket nedsatt, klarar till stor del, behöver ganska mycket hjälp vid! Från och med nu skriver vi: ingen, lätt, måttligt, svår, totalt
46 Att använda ICF som klassifikation
47 4.1 Att koda kroppsfunktioner Definitioner Att använda ICF som klassifikation Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska funktioner, inklusive psykologiska funktioner Funktionsnedsättningar är problem i kroppsfunktioner i form av påvisbar avvikelse eller förlust Att använda bedömningsfaktor för kroppsfunktioner Kroppsfunktioner kodas med en bedömningsfaktor som utvisar graden eller storleken av funktionsnedsättningen. Närvaron av en funktionsnedsättning kan visa sig genom en förlust eller brist, nedsättning, ökning eller överdrift, eller avvikelse. Funktionsnedsättningen hos en person med halvsidesförlamning kan beskrivas med kod b7302 Kraft i musklerna i en sida av kroppen: b7302. Grad av funktionsnedsättning (första bedömningsfaktorn) När det föreligger en funktionsnedsättning kan den graderas genom att använda den generiska bedömningsfaktorn. Till exempel: b LÄTT kraftnedsättning i musklerna i en sida av kroppen (5 24 %) b MÅTTLIG kraftnedsättning i musklerna i en sida av kroppen (25 49 %) b STOR kraftnedsättning i musklerna i en sida av kroppen (50 95 %) b TOTAL kraftnedsättning i musklerna i en sida av kroppen ( %) Frånvaron av en funktionsnedsättning i enlighet med ett i förväg definierat tröskelvärde anges genom värdet 0 i den generiska bedömningsfaktorn. Till exempel: b INGEN kraftnedsättning i musklerna i en sida av kroppen Om Klassifikation det inte finns av funktionstillstånd, tillräcklig information funktionshinder för att och specificera hälsa; Socialstyrelsen svårighetsgraden 2003, s.206 i funktionsnedsättning skall värdet 8 användas. Om en persons hälsojournal säger att personen lider av svaghet i höger sida av kroppen utan att ange vidare
48 Definitioner Aktivitet är en persons utförande av en uppgift eller handling Delaktighet är engagemang i en livssituation Att använda ICF som klassifikation Aktivitetsbegränsningar är svårigheter som en person kan ha i att utföra aktiviteter Delaktighetsinskränkning är problem som en person kan erfara i engagemang i livssituationer Klassifikationen av aktiviteter och delaktighet är en enda gemensam lista av domäner Att använda bedömningsfaktorerna kapacitet och genomförande Aktiviteter och delaktighet kodas med två bedömningsfaktorer: Bedömningsfaktorn genomförande som upptar den första sifferpositionen efter punkten och bedömningsfaktorn kapacitet som upptar den andra sifferpositionen efter punkten. Koden som anger kategorin från förteckningen av aktiviteter och delaktighet och de två bedömningsfaktorerna ger den grundläggande informationsmatrisen. d4500. Informationsmatris (som utgångspunkt) Genomförande, bedömningsfaktor 1 Kapacitet (utan assistans) bedömningsfaktor 2 Bedömningsfaktorn för genomförande beskriver vad en person gör i sin aktuella omgivning. Eftersom den aktuella omgivningen för in ett samhälleligt sammanhang kan genomförande som registreras enligt denna bedömningsfaktor också förstås som engagemang i en livssituation eller upplevd erfarenhet av personer i det aktuella sammanhang som de lever i. Detta sammanhang innefattar omgivningsfaktorer, dvs. alla aspekter av den fysiska, sociala och attitydmässiga världen. Dessa grunddrag i den aktuella omgivningen kan kodas genom att använda klassifikationen av omgivningsfaktorer. Bedömningsfaktorn för kapacitet beskriver en persons förmåga att utföra en uppgift eller handling. Denna konstruktion syftar till att ange den högsta möjliga nivån av funktionstillstånd som en person kan uppnå inom en given domän vid en given tidpunkt. För att bedöma en persons fulla förmåga skulle man behöva ha en standardiserad miljö för att neutralisera den påverkan som olika omgivningar kan ha på personens förmåga. En sådan standardiserad omgivning kan vara: (a) Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa; Socialstyrelsen 2003, s.209 & s Om man endast använder en bedömningsfaktor skall det outnyttjade utrymmet inte fyllas med.8 eller.9 utan lämnas tomt eftersom båda dessa är verkliga bedömningsvärden och skulle betyda att den andra bedömningsfaktorn har använts. Exempel på tillämpning av de två bedömningsfaktorerna d4500 Att gå kortare sträckor För bedömningsfaktorn genomförande avser denna domän att förflytta sig till fots kortare sträckor (mindre än 1 km) i en persons aktuella omgivning såsom på olika underlag och under olika villkor med användning av käpp, rollator eller andra tekniska hjälpmedel. Till exempel om en person som förlorat sitt ben genom en arbetsskada och sedan dess använt käpp och som möter måttliga svårigheter att gå omkring på grund av att trottoarerna i grannskapet är mycket branta och har en mycket hal yta kan genomförandet kodas: d Måttlig inskränkning i genomförande av att gå kortare sträckor För bedömningsfaktorn kapacitet avser denna domän en persons förmåga att gå omkring utan assistans. För att neutralisera olika omgivningars varierande påverkan kan förmågan bedömas i en standardiserad omgivning. Denna standardiserade omgivning kan vara: (a) en faktisk omgivning som används allmänt för att bedöma kapacitet i testsituationer; eller (b) i fall där detta inte är möjligt en antagen omgivning som kan tänkas ha en likformig påverkan. Till exempel kommer den ovannämnda personens sanna förmåga att gå utan käpp i en standardiserad omgivning, t.ex. en med släta ytor som inte är hala, att vara mycket begränsad. Därför kan personens kapacitet kodas på följande sätt: d Stor kapacitetsbegränsning i att gå kortare sträckor Användare som vill specificera den aktuella eller standardiserade omgivningen när man använder bedömningsfaktorerna genomförande eller kapacitet skall använda klassifikationen av omgivningsfaktorer (se kodningskonvention 3 för omgivningsfaktorer ovan i avsnitt 3). 4.4 Att koda omgivningsfaktorer Definitioner
49 Core set - Internationellt Stroke! Kronisk smärta! CP för barn och unga! Osteoporos! Multiple Sclerosis! Arthritis! KOL! Ländrygg smärta! Övervikt! Vertigo! Diabetes Mellitus! ADHD! Kronisk ischemisk hjärtsjukdom! Bröstcancer! Depression! Sömn
50 Core set - Stroke b 110 Medvetande b 114 Orientering b 167 Psykiska språkfunktioner b 730 Muskelkraft s 1 Strukturer i nervsystemet d 3 Kommunikation d 450 Gå d 530 Sköta toalettbehov d 550 Äta e 3 Personligt stöd och personliga relationer
51 Comprehensive ICF Core Set for Stroke 1 Categories of the component body functions : ICF Code ICF Category Title 2 nd Level b110 Consciousness functions b114 Orientation functions b117 Intellectual functions b126 Temperament and personality functions b130 Energy and drive functions b134 Sleep functions b140 Attention functions b144 Memory functions b152 Emotional functions b156 Perceptual functions b164 Higher-level cognitive functions b167 Mental functions of language b172 Calculation functions b176 Mental function of sequencing complex movements b180 Experience of self and time functions b210 Seeing functions b215 Functions of structures adjoining the eye b260 Proprioceptive function b265 Touch function b270 Sensory functions related to temperature and other stimuli b280 Sensation of pain b310 Voice functions b320 Articulation functions b330 Fluency and rhythm of speech functions b410 Heart functions b415 Blood vessel functions b420 Blood pressure functions b455 Exercise tolerance functions b510 Ingestion functions b525 Defecation functions b620 Urination functions b640 Sexual functions b710 Mobility of joint functions b715 Stability of joint functions b730 Muscle power functions b735 Muscle tone functions b740 Muscle endurance functions b750 Motor reflex functions b755 Involuntary movement reaction functions b760 Control of voluntary movement functions b770 Gait pattern functions Categories in bold belong to the Brief ICF Core Set for Stroke. 1
52 Vårdplaner Vårdplan eller hälsoplan utgör en mycket viktig del av patientvården.! All daglig vård! Alla åtgärder som behöver uppföljning
53 Framtiden
54 Framtiden ICF-kod ICF-text Standard text d Att gå kortare sträckor Stor inskränkning i genomförande av att gå kortare sträckor b Kraft i musklerna i en sida av kroppen Måttlig kraftnedsättning i musklerna i en sida av kroppen
55 Att förflytta sig till fots längs en yta, steg för steg, där en fot alltid är i marken såsom att promenera, flanera, gå framlänges, baklänges eller i sidled Innefattar: att gå kortare eller längre sträckor; gå på olika underlag; gå runt hinder Utesluter: att förflytta sig själv (d420); att röra sig omkring på olika sätt (d455) Att gå mindre än 1 km såsom att gå runt i rum eller korridorer inom en byggnad eller korta sträckor utanför Att gå längre än 1 km såsom igenom en by eller stad, mellan byar eller över öppna områden Att gå på sluttande underlag, på ojämnt eller löst underlag såsom gräs, grus eller is och snö eller att gå ombord på en båt eller ett tåg Att gå på det sätt som krävs för att undvika rörliga och fasta föremål, människor, djur och fordon såsom att gå runt på en marknad eller i en affär, gå runt på gatan eller genom trafik eller i folkträngsel
56 Att rida på ett djur som dess förare, såsom på en häst, oxe, kamel eller elefant Utesluter: att vara förare (d475); rekreation och fritid (d920)
57 Frågor kring ICF Annica Dominius! Lena Carling!
ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!
ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är
Läs merICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta
Läs merICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2 kodning Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.
ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m. ICF Hälsobetingelse (störning/sjukdom) Kroppens funktioner & strukturer Aktiviteter Delaktighet Omgivningsfaktorer
Läs merICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem
Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation
Läs merInternationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll
Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi WHO:s internationella
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merAtt åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning
Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Läs merMultiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Läs merGemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Läs merInternationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler
Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Mappningsregel 1 Innan man påbörjar mappning
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merDokumentation i barn- och skolhälsovården
Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer
Läs merIndividens behov i centrum
Individens behov i centrum Hur styr individens behov socialtjänsten? Att använda IBIC som stöd för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Johan Hansson & Åsa Wassbäck Behovsinriktat Systematiskt
Läs merInternational Classification of Functioning, Disability, and Health ICF
Kompetenscirkel kring ICF för samarbete runt arbete/sysselsättning inom ramen för projekt GRAF Ingegerd Winqvist Curt Nyström Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International
Läs merSocialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg
Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i
Läs merHistorik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merProjektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors
Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig
Läs merÄldres behov i centrum. Erik Wessman
Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre
Läs mer"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand
"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand Historik KVÅ Årsskiftet 2004-2005 - Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)
Läs merPraktisk tillämpning?
ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell
Läs merAnn-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se
Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser
Läs merNy klassifikation av socialtjänstens insatser
Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet 2013-10-24 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Insats inom socialtjänsten
Läs merIndividens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman
Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens
Läs merMinnesanteckningar verksamhetsombudsträff leg personal 160121
Minnesanteckningar verksamhetsombudsträff leg personal 160121 Närvarande: Helena Holmberg (Bräcke diakoni), Bengt Druid (Leanlink), Madelene Ruden (Leanlink), Charlotte Ejdehage (Vardaga), Carina Leijon
Läs merAtt beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet
Läs merIntroduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning
ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,
Läs merPrel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING
Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk
Läs merREHABMETODIK. Jan Lexell
REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen
Läs merA.8 MEDICINSK DIAGNOS för huvudsakliga befintliga hälsobetingelser, ange om möjligt ICDkoder
ICF CHECKLISTA Version 2.1a, för klinisk användning, av International Classification of Functioning, Disability and Health Klassifikation av Funktionstillstånd, Funktionshinder och Hälsa Detta är en checklista
Läs merKommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län
Kommunal utveckling En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Den kommunala samverkansarenan i regionen En arena för regional samverkan och samordning gällande kommunala frågor. En politisk styrning
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den dag månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård
Läs merIBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD
IBIC Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD Sara Odelsheim Omsorgshandledare Vård och Omsorg Sektor Socialtjänst Stenungsunds Kommun Sara.odelsheim@hotmail.com wwww.stenungsund.se Nya ord och begrepp
Läs merKlassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet
Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens
Läs merMappning av BDA till ICF
Mappning av BDA till ICF BEDÖMNING AV DELAKTIGHET I AKTIVITET BDA version 2.0 (2013) svensk version av Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), version 4.0 (2005) av K.
Läs merAtt beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530
Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada
Läs merKlassifikation av sociala insatser/interventioner
Klassifikation av sociala insatser/interventioner Ett utvecklingsarbete i samarbete med socialstyrelsen och medlemmar Klassifikationer Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem
Läs merIndividens behov i centrum
Individens behov i centrum Ett gemensamt sätt att beskriva individens behov, mål och resultat Johan Hansson & Åsa Wassbäck Bakgrund och utveckling 2008-2012 2013-2015 2016 - Öppna jämförelser Nationellt
Läs merDelaktighet i vardagssituationer
Delaktighet i vardagssituationer Vad behöver barn för att kunna äta, sova och leka? Margareta Adolfssson Leg sjukgymnast, utvecklingsledare Habiliteringen Dalarna Fil dr i Handikappvetenskap, Högskolan
Läs merVälkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum
Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Dagens innehåll Del 1 Bakgrund Varför IBIC Ärendeprocessen Språket och strukturen Fika 20 min Del 2 Reflektions- och diskussionsövningar
Läs merÄldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)
Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merVälkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum
Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Film Dagens innehåll Del 1 - Bakgrund Varför IBIC? Ärendeprocessen Språket och strukturen 10 min Del 2 - Delaktighet Motivation Förhållningssätt
Läs merPreliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014
Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER
Läs merSOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merKonferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011
Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011 Pål Resare Socialstyrelsen 1 3 TL Krav på tandvården 3 Tandvården ska bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär att den
Läs merICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri
Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella
Läs merBilaga 6 ICF-tillämpningar
1 (12) Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 6 ICF-tillämpningar I rapporten, kapitel
Läs merFrån funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring
Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet
Läs merVägledning för kodning av funktionstillstånd. Vid rehabilitering inom slutenvård för användning inom NordDRG
Vägledning för kodning av funktionstillstånd Vid rehabilitering inom slutenvård för användning inom NordDRG Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merRiktlinje Dokumentation HSL
1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar
Läs merAnvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01
LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och
Läs merÄldres behov i centrum ÄBIC
RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen
Läs merICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Läs merRikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,
Läs merSökord/åtgärder inom arbetsterapi
Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merIndividens behov i centrum, IBIC
Individens behov i centrum, IBIC -Stärka kvalitetsutveckling och kunskapsbaserad socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser,
Läs merICF-CY implementering inom re-/ habilitering
ICF-CY implementering inom re-/ habilitering Mia Pless Utvecklingschef, Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län. Forskare, associerad till Uppsala universitet, Forskning om funktionshinder
Läs merLedning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd
Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om
Läs merICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen
Läs merNationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Läs merAnvändbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,
Läs merICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg
ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation
Läs merDel 1 Introduktion till IBIC och ICF
Del 1 Introduktion till IBIC och ICF Kvalitets- och utvecklingsavdelningen 2017 2 Individens behov i centrum Behovsinriktat Systematiskt IBIC Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Varför och
Läs mer3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet
Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition
Läs merICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Version 2,0
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Version 2,0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merGranskningsmall handläggningsdokumentation
Granskningsmall handläggningsdokumentation Introduktion Den här granskningmallen är framtagen för kvalitetssäkring inom handläggningsdokumentationen, som resultat av ett projekt inom FoU Sjuhärad Välfärd.
Läs merFysioterapeutiskt perspektiv
Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård
Läs merICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 3 Mappningsregler Version 1.0
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 3 Mappningsregler Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Läs merFörskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia
Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5 The Capital of Scandinavia Funktionstillstånd Planera Bedöma Utredande Utföra Utvärdera Ej behandla Planera Behandling Bedöma Behandlande Utföra
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merDokumentation i patientjournalen
RIKTLINJER FÖR Dokumentation i patientjournalen Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-04-02 Giltighetstid 2023-04-02 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer 2019/00038
Läs merRutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård
Rutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård Dokumentägare:Monica Lundquist MAR Medicinskt ansvarig för rehabilitering RUTIN 1(5) Rutin rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård Ansvar kommunal rehabilitering.
Läs merMedicinsk underlag för f r bedömning av arbetsförm
Medicinsk underlag för f r bedömning av arbetsförm rmåga Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Alinder 2011- Disposition Förstå beslutssituationen Underlagets huvuddelar Förstå modellen /begreppsapparaten
Läs merKodning av funktionstillstånd vid rehabilitering inom sluten vård. För användning med NordDRG från och med 2011 Vägledning
Kodning av funktionstillstånd vid rehabilitering inom sluten vård För användning med NordDRG från och med 2011 Vägledning Version 0.3 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge
Läs merBeskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälsooch sjukvård. Urval ur ICF och KVÅ
Beskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälsooch sjukvård Urval ur ICF och KVÅ Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merGuide till. Referensgrupp sortiment
Guide till Referensgrupp sortiment Du är utvald! Du har valts ut för att ingå i referensgruppen eftersom du: är en av de som förskrivit flest hjälpmedel inom produktområdet den senaste tiden. har god kunskap
Läs merProgram för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.
Läs merStrategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Läs merFunktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning
Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning Sarah Granberg, PhD, Lecturer, Audiologist Audiologiskt forskningscentrum, USÖ, Örebro Institutet för handikappvetenskap, Örebro
Läs merICF SOM STÖD FÖR ATT FÖRSTÅ TILLSAMMANS
ICF SOM STÖD FÖR ATT FÖRSTÅ TILLSAMMANS Karlstad 180313 MIAP Konsult mia.pless@telia.com associerad forskare, Uppsala universitet mia.pless@pubcare.uu.se För att lyckas i arbetet med att stödja personer
Läs merICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD
ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två
Läs merAtt göra rätt från början
Att göra rätt från början Hur undvika onödiga tolkningssvårigheter i dina sjukintyg Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Disposition Förstå beslutssituationen Modellen/begreppsapparaten för att beskriva
Läs merINTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF
NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet
Läs merRiktlinje för informationshantering och journalföring
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Läs merFörsäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1
Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG SVERIGES Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om tandvårdens innehåll och processer
Läs merRapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning,
Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning, 2015-12-15 VÅRD- OCH BEHANDLINGSPLAN AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan Tilläggskoder kan användas i kombination med denna kod. Se nedan.
Läs merÄldreförvaltningen Sida 1 (31)
Äldreförvaltningen Sida 1 (31) Uppföljning och inspektion 2015-09-24 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation inom Stockholms stads särskilda boenden enligt SoL och LSS, dagverksamheter enligt
Läs merÄldreförvaltningen Sida 1 (31)
Äldreförvaltningen Sida 1 (31) Uppföljning och inspektion 2015-09-28 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation inom Stockholms stads särskilda boenden enligt SoL och LSS, dagverksamheter enligt
Läs merStandardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen. Janne Florin
Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen Janne Florin 2017-05-16 En profession Att vara sjuksköterska innefattar att ha en professionell identitet Tillhöra en profession Man
Läs merrdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar
Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen
Läs merStyrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Läs merHjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning
Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information
Läs mer