Lokal utbildningsplan för Fritidsledarutbildningen vid Örebro Folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokal utbildningsplan för Fritidsledarutbildningen vid Örebro Folkhögskola"

Transkript

1 Lokal utbildningsplan för Fritidsledarutbildningen vid Örebro Folkhögskola Antagen: Reviderad: , Örebro Folkhögskolas styrelse , Enheten för Fritidsledarutbildningen

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Fritidsledarens uppgift och yrkesroll Utbildningens syfte och inriktning Utbildningsbevis Pedagogiskt upplägg Lärandemål och kursmål Den kompetente Fritidsledaren Progression i lärandet Inifrån och ut Kursspår Den röda tråden Människan Yrkesrollen Ledarskap Verksamhetsförlagt lärande Forskningsmetodik & Examensarbete Reflektion och delaktighet i lärandet Reflektion i grupp Egen reflektion Studeranderätt Utbildningens innehåll och omfattning Läsårsplanering Examinationer och Arbetsformer Människan - Kursplaner Personlig Utveckling Utvecklingspsykologi Gruppsykologi Ungdomskulturer Socialt arbete Hälsofrämjande arbete Yrkesrollen - Kursplaner Etik och Människosyn Demokrati och makt Pedagogik med didaktisk inriktning... 19

3 4.4.4 Samtalsmetodik och Konflikthantering Fritidsledarens arbetsliv Ledarskap - Kursplaner Hälsa A Ledarskap A Projektledarutbildning Barn- och ungdomsidrott Friluftspedagogik A Fritidsmetodik A Friluftspedagogik B Hälsa B Fritidsmetodik B Ledarskap B Verksamhetsförlagt lärande (VFL) - Kursplaner VFL A VFL B VFL C Examensarbete - Kursplan Litteraturlista... 36

4 1. INLEDNING Fritidsledarutbildningen är en tvåårig eftergymnasial utbildning (80 veckor) förlagd till folkhögskola. De 21 folkhögskolor som bedriver fritidsledarutbildning samverkar genom samarbetsorganisationen Fritidsledarskolorna och utgör tillsammans svensk fritidsledarutbildning. Fritidsledarskolorna fastställer ramar och styrdokument för utbildningen och samverkar kring information, forskning, kvalitetssäkring, lärarfortbildning och seminarieverksamhet, litteraturproduktion m.m. Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan för fritidsledarutbildning i Sverige ligger till grund för varje enskild folkhögskolas lokala kursplan. Fritidsledarutbildningen vilar på en vetenskaplig grund samtidigt som den tar sin utgångspunkt i deltagarnas egen livsvärld och förkunskaper. Kursområdena bearbetas enligt folkhögskolans tradition genom upplevelse och forskning, gestaltning och analys, praktik och teori. Fritidsledarutbildningen vid Örebro Folkhögskola (ÖF) har inriktningen projektledning samt idrott och hälsa. Huvudman för ÖF är Evangeliska Frikyrkan (EFK). Denna lokala kursplan för fritidsledarutbildningen på ÖF bygger på Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan, folkhögskoleförordningen och ÖFs styrdokument. 1.1 FRITIDSLEDARENS UPPGIFT OCH YRKESROLL Fritidsledare är ett mångfacetterat yrke som har flera viktiga uppgifter i samhället. Fritidsledarens huvudsakliga uppgift är att, med ett hälsofrämjande perspektiv, skapa en meningsfull och positiv fritid för människor och i synnerhet barn och ungdomar. Fritidsledaryrket präglas av att vara brobyggare mellan människor. Genom att skapa, odla och leda goda och trygga relationer kan fritidsledaren stärka varje individs inneboende resurser. Fritidsledarens uppgift är att lyfta fritidens värde för att bidra till att öka människors välbefinnande genom en meningsfull och trygg fritid. Fritidsledarens demokratiska och salutogena ledarskap ska verka för att öka människors delaktighet i samhällsprocesser och som aktiva medborgare. I detta arbete är det av stor vikt att fritidsledaren samverkar med andra samhällsinstitutioner och yrkesgrupper. Det speciella samhällsuppdraget fritidsledaren har är att via fritiden skapa informella lärprocesser och mötesplatser och därigenom stärka människors livssituation. Vägledande för fritidsledaren är att stärka de faktorer som främjar sammanhang, delaktighet och mening. För att kunna bidra till den demokratiska utvecklingen och stärka människor, genom fritiden, behöver fritidsledaren en god utbildning som fokuserar på ett gott ledarskap, kunskaper om hälsofrämjande arbete, projektledning och att vara medveten om sin yrkesroll. Samt att öva förmågan att analysera kultur och samhällsförändringar och dess inverkan på uppväxtvillkor och livskvalitet för barn och ungdomar. 1.2 UTBILDNINGENS SYFTE OCH INRIKTNING ÖF bedriver fritidsledarutbildning för att utbilda och forma goda ledare som kan arbeta inom fritidsledarfältet, i synnerhet mot målgruppen barn och ungdomar. Utbildningen vilar på en kristen värdegrund och syftar till att deltagaren ska få möjlighet att utveckla en humanistisk människosyn. Fritidsledarutbildningen vid ÖF har profilen projektledning samt idrott och hälsa. 1

5 ÖFs fritidsledarutbildning fokuserar på människan, yrkesrollen och ledarskap ur ett fysiskt, psykiskt och socialt hälsofrämjande perspektiv. 1.4 UTBILDNINGSBEVIS Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsbevis utgör utbildningens officiella diplom och utfärdas av ÖF. Utbildningsbeviset kan endast utfärdas efter att utbildningens samtliga delkurser och kursmål är godkända. Utbildningen bygger på deltagarnas närvaro och aktiva deltagande. Därför är all närvaro obligatorisk. Skolan kan komplettera utbildningsbeviset med dokument som beskriver lokala kursplaner och kursprogram. Studerande som vid studietidens slut inte godkänts i alla delar, äger rätt att erhålla utdrag över fullgjorda delar av utbildningen. Studerande kan komplettera icke godkända kurser inom två år efter avslutad utbildning. Efter denna tid får bedömning ske om möjligheter till komplettering finns eller om utbildningen måste göras om i sin helhet. Efter nödvändiga och godkända kompletteringar utfärdas Fritidsledarskolornas officiella utbildningsbevis. 2

6 2. PEDAGOGISKT UPPLÄGG Denna lokala utbildningsplan genomsyras av ett antal pedagogiska grundtankar som presenteras i detta avsnitt. 2.1 LÄRANDEMÅL OCH DEN KOMPETENTE FRITIDSLEDAREN Utifrån Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan, ÖFs deltagare, verksamma fritidsledare, representanter från Örebro kommun och ÖFs egen personal har ett antal lärandemål arbetats fram utifrån att fritidsledaren ska kunna verka för och inspirera till en aktiv, trygg och meningsfull fritid för barn och ungdomar. Syftet är att deltagaren ska utveckla dessa lärandemål under utbildningstiden. Punkterna kan ses som kompetenser som en utbildad fritidsledare bör ha. Lärandemålen ligger också till grund för examinationer, upplägg och litteratur, de finns också nedbrutna i de olika delkursernas kursmål. För att säkerställa att deltagaren utvecklas mot lärandemålen ska kursmålen uppfyllas. Kursmålen är också grunden för att kunna bli godkänd i de olika delkurserna. Lärandemålen syftar till att fritidsledaren ska kunna verka för och inspirera till en aktiv, trygg och meningsfull fritid för barn och ungdomar genom att: leda, möta och utveckla grupper och individer. ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. ha kännedom om olika samhällsresurser som relaterar till yrket och kan samverka med dessa verksamheter. ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. 3

7 2.2 PROGRESSION I LÄRANDET INIFRÅN OCH UT Ett genomgående drag i ÖFs Fritidsledarutbildning är att utbildning tar spjärn i deltagarens egen livsvärld och värderingar. Vi tror att ett gott ledarskap bygger på en god självinsikt. I början av utbildning fokuseras delkurserna därför på deltagarens egen person i kurser som Personlig Utveckling, Etik och sin egen hälsa och ledarskap. Stor del av undervisning bygger således på personliga reflektioner, värderingsövningar och självskattningar. Nästa steg i lärandet är att deltagarna får lära sig och inspireras till olika metoder och redskap som kan vara användbara i fritidsledaryrket. Här återfinns kursmoment som lägermetodik, fritidsmetodik och lek/idrott. I denna del av utbildningen får deltagaren även kurser som berör mänskliga relationer som exempelvis grupprocesser och pedagogik med didaktisk inriktning. I slutet av utbildningen fokuseras kurserna på att blicka utåt mot deltagarens kommande yrkesområde. Med den självinsikt och de metoder som deltagaren tidigare tillägnat sig får hon nu möjlighet att praktisera dessa i verkligheten via det verksamhetsförlagda lärandet (VFL) och i praktiska uppgifter i ledarskap. Kursmomenten under denna tid berör även det yrkesområden som fritidsledaren är verksam i. Här återfinns kurser som exempelvis ungdomskulturer, socialt arbete, samtalsmetodik och konflikthantering och fritidsledarens arbetsliv. Fritidsledarutbildningen avslutas med ett individuellt examensarbete. Examensarbetet inleds med en översiktlig metodkurs för att deltagaren ska få redskap och inspiration till sitt vetenskapliga arbete. Under examensarbetet får även deltagaren möjlighet att göra en fördjupning om något som berör fritidsledaryrket, som intresserar deltagaren särskilt mycket. Examensarbetet är också en möjlighet för deltagaren att sammanfatta och knyta ihop sin utbildning med alla kunskaper, färdigheter och kompetenser deltagaren har förvärvat under utbildningens gång. Fritidsledare 4

8 2.3 KURSSPÅR DEN RÖDA TRÅDEN Utbildningen är uppdelad i tre kursspår: Människan, Yrkesrollen och Ledarskap. I varje kursspår ingår ett antal delkurser. I kursspåren återfinns de olika kursområdena som beskrivs i Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan. Tanken med kursspår är att deltagarna ska få en mer sammanhållen utbildning samtidigt som den ska vara varierande. Många delkurser inom kursspåren behandlar samma ämnesområde men de belyses utifrån olika perspektiv MÄNNISKAN Innehållet och upplägget i spåret har som syfte att återspegla kunskapsområden som är väsentliga i Fritidsledarutbildningen vilket bl.a. innefattar: den mentala och sociala hälsan, och olika aspekter och metodredskap kring detta, men också genom att lära om psykologiska teorier utifrån ett individ-, grupp- och utvecklingsperspektiv. Människospåret eftersträvar också till att ge en personlig utveckling, genom att deltagaren i delkurserna ska få en större förståelse och medvetenhet om sin egen person. Ju längre utbildningen sedan fortskrider får deltagaren mer kunskaper om t.ex. grupprocesser, ungdomskulturer, hälsofrämjande förhållningssätt och olika samhällsresurser etc. som är användbart för att kunna handskas och bemöta personer i yrkeslivet på ett professionellt och bra sätt. Därför kan man se kursområdena i Människospåret som en del av en helhet där lärandemålen, i varje enskild kurs, bygger på varandra för att få en mer samlad förståelse och kunskap om hela människan YRKESROLLEN I spåret Yrkesrollen fokuserar vi på situationer och ämnen som kommer bli en del av en fritidsledares vardag. Perspektivväxling och reflektion blir en viktig del när centrala begrepp som etik, demokrati, makt, pedagogik, samtalsmetodik och konflikthantering diskuteras. En fritidsledare ställs ofta inför olika dilemman och med hjälp av exempelvis kurserna etik och samtalsmetodik och konflikthantering i spåret får deltagaren redskap och verktyg att hantera dessa situationer. Under första året bearbetar vi frågor med perspektiv på dig själv/individen för att under andra året lyfta blicken och se på omvärlden LEDARSKAP Ledarskapsspåret har inriktning mot projektledning samt idrott och hälsa. Inom detta spår kommer fritidsledaren att få fördjupa sina kunskaper inom en mängd områden som hälsa, friluftsliv under olika årstider, musik och rörelse, teater, bild, tränings- och näringslära, anatomi, idrott i olika former, projektledning och ledarskap. Utbildningen inom spåret vilar på en tanke om att lärandet först sker på en individuell nivå där fokus ligger på jaget. Därefter syftar undervisningen till att deltagaren skall kunna använda sin kunskap i sin framtida yrkesroll och gentemot andra. Kurserna kommer även i många fall att ha en A- och B- nivå där B- kursen bygger på och fördjupar de kunskaper och färdigheter som deltagaren inhämtat under A- kursen. Inom spåret blandas olika undervisnings- och arbetsformer som föreläsningar, diskussioner, seminarier, grupp- och individuella arbeten med många praktiska pass. Under de praktiska 5

9 passen kommer deltagaren pröva på och utöva olika aktiviteter, idrotter, lekar, danser, friluftsliv och träningsformer. Dessutom skall deltagaren träna och utveckla sin förmåga att leda individer och grupper inom dessa områden både gemensamt och på egen hand VERKSAMHETSFÖRLAGT LÄRANDE Under utbildningen kommer deltagaren ha verksamhetsförlagt lärande (VFL) vid tre tillfällen. Det första tillfället (VFL A) infaller under första terminen där deltagaren under två veckor ska observera en verksamhet och få en introducerande insyn i fritidsledaryrket. Deltagarens uppgift blir att följa fritidsledare i deras yrkesliv och reflektera över de olika arbetsuppgifterna. Under andra terminen är VFL B förlagd under fyra veckor. Då ges möjlighet till att omsätta teori till praktik. Deltagaren ska vara delaktig och aktiv i en verksamhet som relaterar till fritidsledaryrket och dess olika arbetsområden. VFL C infaller under sex veckor på vårterminen i årskurs två. Deltagaren förväntas då använda sig av de tidigare kunskaper och färdigheter man fått under utbildningstiden. Under VFL C finns möjlighet att påbörja/inhämta underlag till kommande examensarbete. VFL C ska också ses som en möjlighet att få tillgång till ett nätverk och kontakter inför det kommande yrkeslivet. Inför samtliga VFL- perioder förväntas deltagaren visa på initiativförmåga och handlingskraft att med god framförhållning själv kontakta handledare på relevant arbetsplats, för att få en VFL- plats. Detta ansvar åvilar deltagaren själv men i samverkan med mentor på utbildning FORSKNINGSMETODIK & EXAMENSARBETE En fritidsledare behöver få kunskap om ett kritiskt förhållningssätt och tänkande i de situationer som kan uppkomma i yrket. Under utbildningen kommer därför olika former av vetenskapliga undersökningar vävas in i de olika delkursernas examinationsuppgifter. I de inledande kurserna används några få enklare vetenskapliga undersökningsmetoder för att sedan breddas och stegras under utbildningen. Progressionen av vetenskapligt arbete leder sedan fram till den avslutande kursen Examensarbete. Under kursen Examensarbete ges deltagarna en fördjupad insyn i vetenskaplighet genom delmomentet forskningsmetodik. Forskningsmetodiken ger även deltagaren kunskap om grunderna i kvalitativa såväl som kvantitativa metoder samt grundläggande färdigheter i att kritiskt värdera och tillgodogöra sig kunskap från vetenskapliga publikationer. Forskningsmetodiken lägger grunden för ett examensarbete byggd på en kvalitativ/kvantitativ studie som har relevans för fritidsledaryrket. Examensarbetet handleds samt examineras muntligt och skriftligt. Deltagaren kommer även opponera på annan deltagares examensarbete. 6

10 2.4 REFLEKTION OCH DELAKTIGHET I LÄRANDET En viktig del av utbildningen är att deltagaren får möjligheten att utvecklas som fritidsledare. Genom att i grupp och enskilt dela reflektioner, kunskaper och erfarenheter tror vi att utbildningen blir bättre REFLEKTION I GRUPP Alla deltagare bär med sig stora erfarenheter och kunskaper till utbildningen och därför är det viktigt att det finns möjligheter att dela dessa med de andra deltagarna. Summan av deltagarnas gemensamma kompetens är stor och därför är närvaro och delaktighet centrala i utbildningen. Stor del av utbildningen utgår från det goda samtalet och det är således en hörnsten i lärandet. Nedan finns en förenklad modell om hur vi tänker oss lärandeprocessen på fritidsledarutbildningen. Lärandeprocessen utgår från deltagarens egna, andras och gruppens reflektioner. Dessa reflektioner kuggar i och stärks upp med de kunskaper som deltagaren förvärvar i kursspåren. Reflektionen tillsammans med kunskaperna omsätts i en praktik och deltagaren får därmed erfarenheter. Dessa tillsammans möjliggör en utveckling av den blivande rollen som fritidsledare. Bilden visar en cyklisk process men i verkligheten är utbildningen mer som ett spindelnät där reflektion, kunskap och praktik varvas om vart annat EGEN REFLEKTION En viktig del av utbildningen är deltagarens egen reflektion över sina studier och blivande roll som fritidsledare. Genom kontinuerliga mentorssamtal får deltagarna möjligheten att spegla sin egen person, utveckling under studierna och utmanas i samtal kring lärandemål samt deltagarnas egna mål. Mentorssamtalen utgår från ett perspektiv av livslångt lärande där själva studietiden kan ses som basen för deltagarens utveckling mot en professionell yrkesroll. Utveckling Redlektion Erfarenhet Kunskap 7

11 3. STUDERANDERÄTT ÖF har en studeranderättslig standard och är anslutna till Folkhögskolornas Studeranderättsliga Råd (FSR). Standarden beskriver skolans och fritidsledarutbildningens viktigaste policyer, riktlinjer och rutiner som påverkar studerande och deras studiesituation på skolan. Syftet med den studeranderättsliga standarden är att den studerande ska veta vad som förväntas av dem, men också vad de kan förvänta sig av skolan. I den studeranderättsliga standarden beskrivs flera saker som berör fritidsledarutbildningen, bl.a. följande: Antagning, urval och förfarande Närvaro- och IT- policy Information om Utbildningsbevis Rutiner för studerandeinflytande Utvärdering- och kvalitetsarbetsrutiner Den studeranderättsliga standarden återfinns i sin helhet på skolans hemsida. (www.orebrofolkhogskola.se). Om det skulle vara något som den studerande är missnöjd med gällande fritidsledarutbildningen/skolan eller att de känner sig orättvist behandlade av skolan bör den studerande i första hand prata med sin mentor eller samordnaren för fritidsledarutbildningen, i andra hand någon av rektorerna på skolan. Om deltagaren anser att den lokala skolan brustit i handläggningen av ärendet, kan man vända sig till Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. Mer om detta återfinns i Örebro Folkhögskolas Studeranderättsliga standard. 8

12 4. UTBILDNINGENS INNEHÅLL OCH OMFATTNING 4.1 LÄSÅRSPLANERING Här följer en grundplanering över hur läsåret ser ut på Fritidsledarutbildningen för årskurs 1 respektive 2. Veckoplaneringen kan förändras beroende på upplägg och kalenderår. Fritidsledarutbildningen årskurs 1 Vecka Övriga kurser Människan Yrkesrollen Ledarskap Delkurs Lektionstimmar HT 35 Introduktion 36 PU EM HÄA FPA 37 PU EM HÄA FPA 38 PU EM HÄA 39 PU EM HÄA Människan 40 PU EM HÄA Personlig utvecklig (PU) PU EM HÄA Utvecklingspsykologi (UP) PU EM HÄA Gruppsykologi (GP) VFL A 44 VFL A Yrkesrollen 45 UP EM LEA Etik och människosyn (EM) UP EM LEA Demokrati och makt (DM) UP DM LEA Pedagogik med didaktiskt UP DM LEA Inriktning (PDI) 49 UP DM LEA 50 UP DM PLU Ledarskap 51 GP DM PLU Hälsa A (HÄA) GP DM PLU Ledarskap A (LEA) 50 1 GP DM PLU Projektledarutbildning (PLU) 90 2 GP DM PLU Barn- och ungdomsidrott (BUI) 30 VT 3 GP DM PLU Fritidsmetodik A (FMA) 50 4 GP DM PLU Friluftspedagogik A (FPA) 70 5 GP DM PLU FPA Friluftspedagogik B (FPB) 60 6 GP DM FPA 7 DM/PDI FPA Övriga 8 DM/PDI BUI Verksamhetsförlagt lärande 240 (VFL) 9 DM/PDI BUI 10 DM/PDI BUI 11 Vinterfjäll FPA 12 DM/PDI FPA FMA 13 PDI FMA 14 FMA 15 VFL B (förb.) FMA 16 VFL B 17 VFL B 18 VFL B 19 VFL B 20 VFL B (red.) FPB PLU 21 FPB/FPA PLU 22 AVSLUT FPB 9

13 Fritidsledarutbildningen årskurs 2 Vecka Övriga kurser Människan Yrkesrollen Ledarskap Delkurs Lektionstimmar HT 35 Introduktion FPB 36 Sommarfjäll FPB 37 SA/UK FPB 38 SA/UK HÄB 39 SA/UK HÄB 40 SA/UK HÄB Människan 41 SA/UK HÄB Socialt arbete (SA) SA/UK HÄB Ungdomskulturer (UK) SA/UK HÄB Hälsofrämjande arbete (HA) SA/UK HÄB FMB 45 SA/UK HÄB FMB Yrkesrollen 46 SA/UK FMB Samtalsmetodik och 40 konflikthantering (SK) 47 SA/UK FMB Fritidsledarens arbetsliv (FA) SA/UK FMB 49 SA SK FMB Ledarskap 50 SA/HA SK FMB Hälsa B (HÄB) HA SK LEB Fritidsmetodik B (FMB) HA SK LEB Ledarskap B (LEB) 50 1 HA SK LEB Friluftspedagogik B (FPB) 40 2 HA SK LEB VT 3 HA SK LEB 4 HA SK LEB Övriga 5 HA SK LEB Verksamhetsförlagt lärande 240 (VFL) 6 EA HA SK/FA LEB Examensarbete (EA) HA FA 8 HA FA 9 VFL C 10 VFL C 11 Vinterfjäll 12 VFL C 13 VFL C 14 VFL C 15 VFL C/EA 16 EA 17 EA 18 EA 19 EA 20 EA FPB 21 EA FPB 22 EA/AVSLUT 4.2 EXAMINATIONER OCH ARBETSFORMER Examination sker via godkända kursmål. För att uppnå kursmålen krävs en godkänd närvaro (80%) och en aktiv medverkan vid lektioner, seminarier, redovisningar samt genomförda och godkända inläsnings- och inlämningsuppgifter m.m. Utbildningen präglas av en mångfald i arbetsformer med allt ifrån föreläsningar, praktiska och teoretiska lektionspass, grupparbeten, observationer, individuella fördjupningsarbeten, studiebesök m.m. 10

14 4.3 MÄNNISKAN - KURSPLANER PERSONLIG UTVECKLING Kurspår: Människan Lektionstimmar: 40 tim Kursen syftar till att ge deltagaren möjlighet att reflektera över sin egen person och att lära känna sig själv bättre genom att få kunskaper och insikter om frågor som rör den personliga utvecklingen, den mentala hälsan samt en orientering kring olika grundläggande psykologiska perspektiv. Kursen ger även deltagaren redskap att ta vara på sina egna resurser för att kunna leva ett gott liv. Kursen syftar även till att genom ökad kunskap och medvetenhet om den mentala hälsans betydelse få redskap till att bättre kunna möta, förstå och stödja personer i deras personliga utveckling. I kursen behandlas följande moment: Olika psykologiska perspektiv, Begreppet psykisk hälsa/ohälsa, Känslornas betydelse, Livsstilsförändring m.m. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Att ha grundläggande kunskaper om begreppet psykisk hälsa och psykologiska perspektiv. Att kunna muntligt och skriftligt reflektera kring de egna känslornas betydelse samt ha kunskaper om hur man kan hantera dem. Att ha kunskaper om livsstilsförändringar och ha kännedom om redskap för att hantera dem. Kompendium som tillhandahålls av skolan. 11

15 4.3.2 UTVECKLINGSPSYKOLOGI Kursspår: Människan Lektionstimmar: 30 tim Kursen syftar till att ge deltagaren kunskaper om Utvecklingspsykologi genom att kunna reflektera om olika grundläggande psykologiska och sociologiska perspektiv, som är kopplade till barn och ungdomars utveckling. Detta för att deltagaren ska få en större förståelse för och medvetenhet om barn och ungdomars uppväxt, livssituation och socialisation. Detta kan utgöra redskap för dem i mötet med andra, i deras framtida yrkesroll som Fritidsledare. I kursen behandlas följande moment: Utvecklingspsykologi, Sociologiska perspektiv på barn, Ungdomars utveckling m.m. Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha grundläggande kunskaper om utvecklingspsykologiska teorier Att ha kunskaper om och förståelse för begreppen socialisation- och anknytningsprocess. Att muntligt och skriftlig kunna reflektera kring utvecklingspsykologins betydelse: för att möta, förstå och stödja barn och ungdomar i deras utveckling. Hwang, Philip och Nilsson, Björn (2011) Utvecklingspsykologi. 3:e upplagan. Natur och kultur: Stockholm Referenslitteratur: Olsson, Britt- Inger och Olsson, Kurt (2007) Utveckling, livsvillkor och socialisation. Liber: Malmö 12

16 4.3.3 GRUPPSYKOLOGI Kursspår: Människan Lektionstimmar: 40 tim Kursen syftar till att ge deltagaren kunskaper kring gruppsykologiska perspektiv med tonvikt på grupprocesser. Kunskaper och lärprocessen om detta ämne ses som väsentliga för att öva förståelsen av Fritidsledarens roll och funktion med tanke på bl.a. individens roll i gruppen och gruppen som arbetsform, sammanhållning, stöd och utvecklande gemenskap. I kursen behandlas följande moment: Grupprocesser, Teamövningar, Roller och samarbete, Disc- test, Firo- modellen m.m. LÄRANDEMÅL SOM KURSEN HUVUDSAKLIGEN STRÄVAR EMOT Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha grundläggande kunskaper om gruppsykologi och grupprocesser. Att ha kunskaper om gruppen och kunna analysera gruppens olika utvecklingsfaser. Att muntlig och skriftlig kunna reflektera över gruppen som samarbetsform, rolltagande och möjligheter till utveckling. Svedberg, Lars (2012) Gruppsykologi, 5:e upplagan. Studentlitteratur: Lund. 13

17 4.3.4 UNGDOMSKULTURER Kursspår: Människan Lektionstimmar: 50 Kursen utgår från ett sociologiskt perspektiv och syftar till att ge deltagaren en fördjupad kunskap och insikt om olika Ungdomskulturer, och som kan ge en ökad förståelse för ungdomars individualiseringsprocess och grupptillhörighet. Kursen kommer även fokusera på och behandla begreppet Fritid och dess betydelse samt reflektera och ge perspektiv på ungas livsvillkor. I kursen behandlas följande moment: Begreppen Fritid och Ungdomskulturer, Ungdomsverksamhet, Ungas livsvillkor m.m. Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha kännedom om olika samhällsresurser som relaterar till yrket och kan samverka med dessa verksamheter. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha kunskaper om Ungdomskulturer och dess uppkomst samt muntligt och skriftligt kunna reflektera kring dem utifrån ett sociologiskt perspektiv. Att ha kunskaper om begreppet Fritid och kunna föra ett resonemang kring kopplingen mellan fritid och framväxten av ungdomskulturer Att ha kunskaper om olika faktorer som påverkar ungas livsvillkor utifrån ett fritidsvetenskapligt perspektiv P Lalander - T Johansson Ungdomsgrupper i teori och praktiken. 4:e Upplagan. Studentlitteratur 2012 Olson, Hans- Erik (2010) Fri Tid eller Fritid?. Fritidsvetarnas förlag: Stockholm Referenslitteratur: Ungdomsstyrelsen (2008) Mötesplatser för Unga. Nordstedts förlag. Leif Berggren (red) (2000) Fritidskulturer. Studentlitteratur Lannvik Duregård, Maria och Dzedina, Annika (red) (2008) I rummet intill. Lärarförbundets förlag: Stockholm 14

18 4.3.5 SOCIALT ARBETE Kursspår: Människan Lektionstimmar:70tim Kursen utgår från ett sociologiskt perspektiv och syftar till att ge deltagaren grundläggande kunskaper i socialt arbete. Kursen ger även en kännedom om hur olika organisationer i samhället arbetar med sociala frågor, med inriktning på barn och ungdomar. Detta för att ge en inblick av hur Socialt arbete bedrivs på olika nivåer i samhället och på individnivå. Kursen inriktar sig också på att deltagaren genom samtal och reflektion ska få en större medvetenhet om sociala frågor. I kursen behandlas följande moment: Begreppet socialt arbete, Socialt arbete i samhället, Samhällsresurser och diakoni, Utsatta barn och ungdomar, Sol, LSS och SekrL, Funktionsnedsättning, Missbruk och kriminalitet m.m. Ha kännedom om olika samhällsresurser som relaterar till yrket och kan samverka med dessa verksamheter. Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha grundläggande kunskaper om begreppet socialt arbete. Att ha kunskaper om olika verksamhetsområden där socialt arbete bedrivs och som kan utgöra en samhällsresurs eller en samverkanspartner för Fritidsledaren. Att ha kunskap om olika lagar och rättigheter/skyldigheter som Fritidsledaren kan komma i kontakt med i samarbete med den sociala sektorn. Att muntligt och skriftligt kunna reflektera över hur fritidsledaren kan möta, förstå och stödja barn och ungdomar som lever i utsatta situationer. Kompendium och artiklar som tillhandahålls av skolan. Referenslitteratur: Giddens, Anthony (2007) Sociologi 4:e upplagan, Studentlitteratur, Lund Meeuwisse, Sunesson, Swärd (2006) Socialt Arbete en grundbok 2:a upplagan, Natur och Kultur Olsson, Britt- Inger och Kurt (2013). Att se möjligheter i svårigheter, Studentlitteratur, Lund Philips, Tove (2013) Socialt Arbete, Gleerups Diakonins Mosaik (2004). Lunds stift. 15

19 4.3.6 HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE Kursspår: Människan Lektionstimmar: 50 tim Kursen syftar till att ge deltagaren grundläggande kunskaper om ett hälsofrämjande perspektiv och om grunderna för ett salutogent förhållningssätt med fokus på KASAM- begreppet. I kursen behandlas följande moment: Salutogent arbete, KASAM, och Stresshantering. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Ha grundläggande kunskaper om ett Salutogent förhållningssätt och KASAM- begreppet. Ha kunskaper om ett främjande förhållningssätt i fritidsverksamhet. Ha grundläggande kunskaper om uppkomst av stress och stresshantering (copingstrategier) Hansson, Anders (2010) Salutogent Ledarskap - för hälsosam framgång Fortbildning AB. Inordnande och utvidgande - om delaktigheten på 4 Fritidsgårdar, utgiven år 2010 via KEKS Referens litteratur: Antonovsky, Aaron (1991) Hälsans Mysterium, Natur och Kultur Ungdomsstyrelsen (2008) Mötesplatser för Unga. Nordstedts förlag. 16

20 4.4 YRKESROLLEN - KURSPLANER ETIK OCH MÄNNISKOSYN Kursspår: Yrkesrollen Kurslängd: 50 timmar Syftet med kursen är att ge deltagaren redskap för en fördjupad reflektion över etiska frågor och människosyn. Kursen ska ge deltagaren en ökad möjlighet att kunna ta del av det etiska samtalet i samhället och möta och vägleda med unga människor i etiska problemsituationer på ett respektfullt sätt. Vidare ska kursdeltagaren få en ökad förståelse för hur den omgivande kulturen påverkar individens moraluppfattning och hur vi kan överbrygga kulturella skillnader i det etiska samtalet. Kursen behandlar etikens grundläggande frågor och teorier med utgångspunkt i fritidsledarens yrkesfält. Kursdeltagaren vägleds till en fördjupad och mer genomtänkt metod för etiska resonemang samt stimuleras till egna ställningstaganden och att våga fatta egna beslut. I kursen behandlas följande moment: Etiska teorier, Människosyn, Reflektion över sin egen etik och människosyn, Etiska dilemman i fritidsledaryrket, Redskap för att kunna hantera etiska problemsituationer, Kultur och socialisation. Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att muntligt och skriftligt reflektera över sin egen etik och människosyn. Att ha förståelse för och kunskap om sitt etiska ansvar som fritidsledare. Att ha kännedom om etiska problemsituationer som kan uppstå i sin yrkesroll och ha redskap för att hantera dessa. Att ha grundläggande kunskaper om etiska teorier och begrepp. Att ha kunskaper om hur kulturen påverkar individens moraluppfattning. Gren, Jenny (2007) Etik i pedagogiskt vardagsarbete. Liber: Malmö 17

21 4.4.2 DEMOKRATI OCH MAKT Kursspår: Yrkesrollen Lektionstimmar: 80 Kursen syftar till att ge kunskap om de grundläggande demokratiska värdena och insyn i olika maktstrukturer. Kursen ska även bidra till att utveckla ett demokratiskt tankesätt och handlande. Deltagaren ska efter kursen förstå hur olika intressen, ideologier, folkrörelser och traditioner påverkar individ och samhälle, och därigenom ökar deltagaren sin förståelse för egna och andras villkor i demokratiska processer. I kursen behandlas följande moment: Demokrati ur ett lokalt, nationell och globalt perspektiv, Omvärldskunskap ur ett demokratiskt perspektiv, Demokrati och makt i ett mångkulturellt samhälle, Genusperspektiv på demokrati och makt, Funktionsnedsättning, HBTQ och könsroller, FNs barnkonvention m.m. Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha kunskap om och reflektera kring begreppet demokrati Att ha kunskap om och reflektera kring maktstrukturer och härskartekniker Att ha kunskap om och reflektera kring de områden diskrimineringslagen omfattar exempelvis jämställdhet, HBTQ, funktionsnedsättning och etnicitet. Lidskog, Rolf och Deniz, Fuat (2009) Mångkulturalism. Liber: Malmö 18

22 4.4.3 PEDAGOGIK MED DIDAKTISK INRIKTNING Kurspår: Yrkesrollen Lektionstimmar: 30 Kursen syftar till att ge deltagaren grundläggande kunskaper och insikter om pedagogik och villkor för lärande. Deltagaren ska få ett historiskt perspektiv på pedagogik och kunskap om centrala begrepp som är relevanta inom pedagogiken. Kursen belyser också pedagogikens didaktiska perspektiv. I kursen behandlas följande moment: Begreppet Pedagogik, Didaktiska teorier, Inlärningssvårigheter, Fördjupning i en pedagogisk inriktning med praktiska inslag FÖRVÄNTADE LÄRANDEMÅL Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha kunskaper om pedagogik och villkor för lärande. Att ha kunskap om begreppen pedagogik och didaktik Att ha kunskap om olika pedagogiska inriktningar Att ha kunskap om funktionsnedsättningar som kan påverka inlärningen Att ha praktiska erfarenheter olika pedagogiska situationer Att ha kunskap om berättartekniker och retorik K- G Norén, K Westin (2005) Samtal i pedagogernas rum. Nielsen & Norén förlag: Stockholm. 19

23 4.4.4 SAMTALSMETODIK OCH KONFLIKTHANTERING Kursspår: Yrkesrollen Lektionstimmar: 40 Kursen syftar till att utveckla deltagarens förståelse för konflikter och ge kunskaper om konflikthantering och samtalsmetodik. Deltagaren kommer att få inblick i teoretiska och praktiska förklaringsmodeller och metoder gällande konflikters förebyggande, uppkomst, utveckling och hantering. I kursen behandlas följande moment: Samtalsmetodik (motiverande samtal), Mobbning/kränkning, Likabehandlingsplan och andra verktyg i konflikthanteringsarbete m.m. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper om samtalsmetodik Att ha kunskap om olika åtgärder och teorier vid konflikthantering Att ha kunskap om främjande och förebyggande åtgärder vid konflikt/mobbning/kränkning Utvärdering av metoder mot mobbning, Skolverket (2011) Motiverande samtal (kompendie) 20

24 4.4.5 FRITIDSLEDARENS ARBETSLIV Kursspår: Yrkesrollen Lektionstimmar: 50 Kursen syftar till att ge deltagare ge kunskap om skyldigheter samt rättigheter inom arbetslivet och att förberedas inför det. Kursen ger också redskap till att kunna ha ett personellt och ekonomiskt ansvar för en verksamhet. I kursen behandlas följande moment: Det administrativa flödet i en organisation/förening, De olika administrativa faserna/insatserna under ett verksamhetsår, Begrepp och termer inom ekonomi och organisation, Budgetarbete, personaladministration, arbetsrätt, arbetsmiljö och jämställdhet, Arbetsmarknad och rekrytering m.m. Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha kunskap om det administrativa flödet i en organisation/förening. Att ha kunskap om olika grundläggande administrativa händelserna under ett verksamhetsår. Att ha kunskap om begrepp och termer inom ekonomi och organisation Att ha grundläggande kunskap om budgetarbete Att ha grundläggande kunskaper om arbetsrätt, arbetsmiljö och jämställdhet D Pettersson Svenneke, M Havström (2007), Fritidsledares tysta kunskap. Fritidsforum: Stockholm. 21

25 4.5 LEDARSKAP - KURSPLANER HÄLSA A Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 40 Kursen syftar till att ge deltagaren en grundläggande kunskap om hälsa med fokus på den egna hälsan och hur livsstil och vanor påverkar individen. Kursen innehåller både teoretiska och praktiska moment där arbete i grupp blandas med individuella övningar. I kursen behandlas följande moment: Resonemang kring begreppet hälsa, Reflektion över sin egen hälsa, livsstil och kost, Effekter av fysisk aktivitet, kost, livsstil/vanor, Fysiska aktiviteter med fokus på hälsa. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha kännedom om hur fysisk aktivitet, kost, livsstil och vanor påverkar hälsan. Att kunna reflektera muntligt och skriftligt kring sin egen hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv Artiklar Egen vald litteratur om hälsa 22

26 4.5.2 LEDARSKAP A Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 50 Kursen syftar till att ge deltagaren teoretiska kunskaper samt praktiska erfarenheter av ledarskap och olika ledarskapsteorier. Dessutom skall deltagaren tillgodogöra sig teoretiska och praktiska kunskaper om Hjärt- och lungräddning, akuthjälp vid skador och olyckor samt livräddning vid vatten. En viktig del av kursen är deltagarens reflektion över sitt eget ledarskap. I kursen behandlas följande moment: Ledarskapsteori, Planering och genomförande av praktiska pass, Hjärt- och lungräddning, Skadehantering och livräddning vid vatten m.m. leda, möta och utveckla grupper och individer. kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Att ha kunskap i ledarskapsteori Kunna reflektera muntligt och skriftligt kring sitt eget ledarskap Kunna planera, genomföra och utvärdera ett praktiskt pass med en grupp Kunna Hjärt- och lungräddning Kunna livrädda vid vatten Kunna hantera vanliga skador vid fysisk aktivitet Delta som funktionär under 2 dagar i Rädda Stadsparken Thompson, Jim (2009), Världens bästa coach SISU Idrottsböcker Stockholm 23

27 4.5.3 PROJEKTLEDARUTBILDNING Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 90 Kursens syfte är att deltagaren ska tillägna sig en god teoretisk och praktisk kunskap i projektledning. Utbildningen ska ge kompetens för att deltagaren självständigt och i grupp ska kunna planera, driva, genomföra och utvärdera ett projekt. I kursen behandlas följande moment: Projektledarmetodik, Projektadministration, Projektfinansiering, Nätverk m.m. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha grundläggande kunskaper om projektledning Kunna planera, genomföra, och utvärdera ett projekt Kunna skriva en projektrapport och muntligt kunna redogöra för denna. Artiklar 24

28 4.5.4 BARN- OCH UNGDOMSIDROTT Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 30 Kursen syftar till att ge deltagaren kunskap om barns och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling med utgångspunkt på deras idrottsutövande. Dessutom ska deltagaren genom både praktiska erfarenheter och teoretiska kunskaper förstå lekens betydelse för barns och ungdomars utveckling. I kursen behandlas följande moment: Barn- och ungdomars utveckling, Att få kunskap om leken och dess betydelse, Ledarskap för barn och ungdomar, Att förstå sambandet mellan motorik och lärande, Att studera idrotten utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv m.m. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha goda kunskaper om barns och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. Att ha kunskap om ledarskap inom barn- och ungdomsidrott Att ha kunskap om barns och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling med utgångspunkt i deras idrottsutövande Ekblom, Örjan & Engström, Lars- Magnus m.fl (2007) Idrottsledare för barn och ungdomar. SISU idrottsböcker: Stockholm 25

29 4.5.5 FRILUFTSPEDAGOGIK A Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 70 Kursen syftar till att deltagaren skall ha kunskaper för att bedriva friluftsliv i olika miljöer. Under olika årstider får deltagaren praktiska erfarenheter av aktiviteter och ledarskap i friluftsliv. Fokus kommer ligga på deltagarens egen utveckling och reflektioner kring de miljöer och situationer han/hon befinner sig i. Vidare syftar kursen till att deltagaren förstår värdena av friluftsliv och hur dessa kan användas i fritidsledarrollen. I kursen behandlas följande moment: Friluftspedagogik och metodik, hajk, isvak, vinterfjällsvecka, paddling m.m. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att reflektera muntligt och skriftligt kring värdena av friluftsliv i olika miljöer Att delta och öva sina färdigheter i utförs-, längd- turåkning och andra vinteraktiviteter Att praktiskt öva och muntligt och skriftligt reflektera över ledarskap i friluftsliv Att kunna genomföra en hajk Att kunna genomföra en paddeltur Brugge, Britta, Glantz Matz & Sandell, Klas (2007) Friluftslivets Pedagogik. Liber: Stockholm Artiklar 26

30 4.5.6 FRITIDSMETODIK A Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 50 Kursen syftar till att ge deltagaren en inblick i och en grundläggande praktisk kunskap om olika estetiska aktiviteter som musik, dans, drama och bild. Vidare kommer även aktiviteternas mening och värde diskuteras. I kursen behandlas följande moment: Musik och rörelse, Skapande och Drama Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande Att ha praktiska erfarenheter av musik och rörelse, skapande och drama Att kunna reflektera muntligt och skriftligt över värdena av estetiska aktiviteter Artiklar 27

31 4.5.7 FRILUFTSPEDAGOGIK B Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 60 Kursen syftar till att deltagaren ska kunna planera, genomföra och leda grupper i friluftsaktiviteter. Fortsatt personlig utveckling, nya erfarenheter och resonemang kring värdena med friluftsaktiviteter ska leda till att deltagaren känner sig trygg i att bedriva friluftsliv med grupper i sin framtida yrkesroll. I kursen behandlas följande moment: Fjällvecka, Paddling, Ledarskap m.m. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Kunna planera, genomföra och utvärdera en fjällvandring Kunna planera och genomföra en paddeltur med en grupp Kunna leda en grupp i olika friluftsmiljöer och reflektera kring sitt ledarskap Reflektera muntligt och skriftligt över värdena av friluftsliv i olika miljöer Brugge, Britta, Glantz Matz & Sandell, Klas (2007) Friluftslivets Pedagogik Liber Stockholm Artiklar 28

32 4.5.8 HÄLSA B Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 80 Kursen syftar till att ge deltagaren grundläggande kunskaper inom fysiologi och anatomi samt hur man kan öka sin prestationsförmåga med hjälp av fysisk träning, kost och mental träning. Kunskapen skall dels kunna användas för utvecklingen av sin egen hälsa men även för individer med olika erfarenheter av och kunskaper om träning och hälsa. I kursen behandlas följande moment: Träningslära, Grundläggande anatomi och fysiologi, Näringslära, Mental träning m.m. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att kunna planera, genomföra och utvärdera träningsprogram Att ha grundläggande kunskap om anatomi, fysiologi, tränings- och näringslära Att ha kännedom om effekterna av mental träning Att kunna koppla sina kunskaper om hälsa till fritidsledarrollen Hallén, Jostein & Ronglan, Lars Tore (2011) Träningslära för idrotterna Sisu Idrottsböcker Artiklar 29

33 4.5.9 FRITIDSMETODIK B Kursspår: LEDARSKAP Lektionstimmar: 40 Kursen syftar till att ge deltagaren möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom något av områdena, musik, drama, dans, bild eller annan skapande verksamhet. I kursen ska deltagaren med hjälp av en handledare dels utveckla sina färdigheter i valt område men även praktiskt leda en grupp med barn eller ungdomar vid flera tillfällen. Dessutom ska deltagaren fördjupa sina kunskaper kring värdena av aktiviteten genom att läsa egenvald litteratur inom området och genomföra intervjuer med barn och ungdomar. I kursen behandlas ett av följande moment: Musik, Dans, Bild, Skapande eller Drama Leda, möta och utveckla grupper och individer. Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att fördjupa sina kunskaper om och praktiska erfarenheter av ett av områdena musik, dans, drama, bild eller annan skapande aktivitet. Att kunna leda grupper inom valt område samt muntligt och skriftligt kunna reflektera kring sitt ledarskap och värdena av aktiviteterna. Ca 100 sidor egenvald litteratur inom valt område 30

34 LEDARSKAP B Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 50 Kursen syftar till att ge deltagaren fördjupade kunskaper inom ledarskap och ledarskapsteori och hur man i teorin och praktiken kan jobba med barns, ungdomars utveckling som individer och i grupp. Deltagaren ska utveckla ett coachande förhållningssätt i mötet med barn och ungdomar och praktiskt kunna tillämpa det. I kursen behandlas följande moment: ledarskapsteorier, coachning, rollspel Leda, möta och utveckla grupper och individer. Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att i teorin kunna reflektera kring olika ledarskapsteorier. Att praktiskt kunna använda sig av olika ledarstilar. Att genom ett coachande förhållningssätt stötta en individ eller grupp att genomföra en aktivitet. Ej fastställt. 31

35 4.6 VERKSAMHETSFÖRLAGT LÄRANDE (VFL) - KURSPLANER VFL A Lektionstimmar: 80 Kursen syftar till att ge deltagaren insyn i fritidsledaryrket. Deltagaren ska under VFL A observera verksamheten och få insyn i fritidsledaryrket. Deltagarens uppgift blir att följa en fritidsledare i dess yrkesliv och reflektera över de olika arbetsuppgifterna. Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Att muntligt och skriftlig reflektera över intryck, observationer och erfarenheter kring fritidsledarens yrkesroll, utifrån VFL- perioden. 32

36 4.6.2 VFL B Lektionstimmar: 160 Kursen syftar till att ge deltagaren en vidare insyn i fritidsledaryrket. Under VFL- perioden ges möjlighet till att omsätta teori till praktik. Deltagaren ska vara delaktig och aktiv i verksamhetens olika arbetsområden. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. Att med stöd från ordinarie personal kunna planera, genomföra och utvärdera en aktivitet tillsammans med barn och ungdomar (brukare) under VFL- perioden. Att kunna resonera kring och ge exempel på hur demokratiska processer fungerar på arbetsplatsen Att kunna analysera arbetsplatsen utifrån diskrimineringsgrunderna Att kunna analysera olika situationer på arbetsplatsen utifrån ett genusperspektiv Att delta i de aktiviteter och sysslor som sker på arbetsplatsen 33

37 4.6.3 VFL C Lektionstimmar: 240 Kursen syftar till att ge deltagaren en fördjupad insyn i fritidsledaryrket. Deltagaren ska vara delaktig och aktiv i verksamhetens olika arbetsområden. Deltagaren förväntas under VFL- perioden använda sig av de tidigare kunskaper och färdigheter man fått under utbildningstiden för att utvecklas mot en professionell yrkesroll. VFL- perioden ska också ses som en möjlighet att utveckla nätverk och kontakter inför det kommande yrkeslivet. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha goda kunskaper om barns och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. Ha kännedom om olika samhällsresurser som relaterar till yrket och kan samverka med dessa verksamheter. Att kunna använda sig av tidigare erfarenheter och kunskaper för att på ett aktivt sätt delta i möten med barn och ungdomar (brukare), övriga aktiviteter och utvecklingsarbete på arbetsplatsen. Att vara väl förtrogen med vilka rättigheter och skyldigheter som är förknippade med fritidsledarens yrkesroll. Att självständigt och tillsammans med barn och ungdomar (brukare) kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter. Att kunna reflektera över sina egna styrkor och utvecklingsmöjligheter som fritidsledare. Att reflektera över fritidsledarutbildningens relevans i relation till yrkesrollens krav och förväntningar. 34

Behandlingsarbete med inriktning social problematik, kriminalitet och missbruk

Behandlingsarbete med inriktning social problematik, kriminalitet och missbruk KURSPLAN 80 poäng vid Eslöv folkhögskola Organisatoriskt upplägg Huvudmoment Poäng Introduktion och kursöversikt 2 Beteendevetenskaplig grundkurs 8 Samhällsvetenskaplig grundkurs 6 Metodik för grupp- och

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola Utbildningsplan Dramapedagogutbildningen vid Västerbergs folkhögskola Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2015 eller senare 1 Dramapedagogutbildning på Västerbergs folkhögskola

Läs mer

KURSPLAN, SVENSK ALPIN TRÄNARUTBILDNING 2

KURSPLAN, SVENSK ALPIN TRÄNARUTBILDNING 2 KURSPLAN, SVENSK ALPIN TRÄNARUTBILDNING 2 Svenska skidförbundet, alpint, version 4 Basdata Omfattning: 7 dagar plus instuderingsuppgifter, hemuppgifter och praktik uppdelat på två kurstillfällen. Del 1

Läs mer

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Kursens namn: Etik och moral Yh-poäng: 25 Innehåll Etik / moral Bemötande, Förhållningssätt Livsåskådning Religion, etnicitet, kultur, tradition Kommunikation Salutogent förhållningssätt Offentlighet/

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 UTILDNINGSPLN SP-PROGRMMET, 80 POÄNG Spa-Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 1. LLMÄNT Spa-programmet vid Örebro

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN

LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Fastställande Utbildningsplanen fastställd av Utbildningsrådet vid Fritidsledarutbildningen på Vimmerby folkhögskola. Gäller från 27 augusti 2012. Förkunskapskrav

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs.

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs. Inst. för pedagogik Kursplan Kurskod GUX246 Dnr 219/2004-51 Beslutsdatum Reviderad 2004-11-16 2005-04-18 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Poängtal ETCS poäng Nivå Att arbeta

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Följande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet:

Följande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet: Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Friskvård & Hälsa Kursen syftar övergripande till att utbilda ledare som med en bred teoretisk kunskap och med goda praktiska färdigheter kan ta initiativ till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 18 augusti 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte

Läs mer

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 16 juni 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte är att

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10 Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 217 4135/10 Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor s programme in Leadership and in Handicraft

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering Friluftsliv, allemansrätt och orientering Har kännedom om allemansrätten. Vet gränserna för skolans område. Kan orientera sig på skolgården med hjälp av en enkel karta. Har kunskap om lämplig klädsel i

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Träning och studier - en oslagbar kombination Samhällsvetenskap (SA) Träning och hälsa (BF) www.hbgsportgymnasium.com Utmana dig själv! Härlig gemenskap Vill du kombinera dina studier med tuff och rolig

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för arbetsvetenskap KURSPLAN XX5100 XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project

Läs mer

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Idrottsledarskap och Hälsa. Kursplan, se nedan

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Idrottsledarskap och Hälsa. Kursplan, se nedan Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Idrottsledarskap och Hälsa Kursen syftar på samhällsnivå till att höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt bidra till ökade förutsättningar för deltagarna

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet (BF)

Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kursplan. Organization, Leadership and Educational Working Life. Kursen är en fristående och en valbar kurs inom lärarutbildningsprogrammen

Kursplan. Organization, Leadership and Educational Working Life. Kursen är en fristående och en valbar kurs inom lärarutbildningsprogrammen Inst. för pedagogik Kursplan Kurskod PEA218 Dnr 134/2001-51 Beslutsdatum 2001-04-24 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Organisation, ledarskap och arbetslivspedagogik I Organization,

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Programmets namn: Kompletterande pedagogisk utbildning Antal högskolepoäng: 90 Nivå: Avancerad Programkod: LAKPN/2ÄGY, LAKPN/3Ä79,

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

Perspektiv på socialt arbete, 30 hp Social Science Perspectives on Social Work, 30 ECTS. Socionomprogram. 210 hp. Grund G1F

Perspektiv på socialt arbete, 30 hp Social Science Perspectives on Social Work, 30 ECTS. Socionomprogram. 210 hp. Grund G1F Kursplan Perspektiv på socialt arbete, 30 hp SOC2 Program Program hp Utbildningsnivå Socionomprogram 210 hp Grund Ladokkod, ämnesområde, hp SKGBXX Kursens hp 30 Nivåklassificering Betygsskala Kursansvarig

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Väl godkänd, Godkänd, Underkänd

Väl godkänd, Godkänd, Underkänd Kursplan Perspektiv på socialt arbete, 30 hp SOC2 Program Program hp Utbildningsnivå Ladokkod, ämnesområde, hp Socionomprogram 210 hp Grund SKGBXX Kursens hp 30 Nivåklassificering Betygsskala Kursansvarig

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm

rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm Samtal med barn och ungdomar, 7,5 högskolepoäng Inledning Vad är

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership, 60 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

Kursplan för teckenspråks- och dövblindtolkutbildning, 1 4 år

Kursplan för teckenspråks- och dövblindtolkutbildning, 1 4 år Kursplan för teckenspråks- och dövblindtolkutbildning, 1 4 år Termin 5-8 s- och dövblindtolkutbildningen är en fyraårig, eftergymnasial utbildning med flexibel in- och utgång, beroende på vilka förkunskaper

Läs mer

Effectiveness Consultants kursprogram

Effectiveness Consultants kursprogram Effectiveness Consultants kursprogram vår utbildningsfilosofi Varje människa har utrustats med en unik förmåga att använda sina egna upplevelser och erfarenheter som en källa till inlärning och fördjupade

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Kursplan Samhällskunskap

Kursplan Samhällskunskap Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen

Läs mer

Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17

Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17 Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 2 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE... 2 3 PEDAGOGIK... 2 4 GENOMFÖRANDE... 2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING... 4 4.1.1 Flexibel

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap Att leda mig själv och andra utifrån den jag är - med gestaltmetodiken som grund 2014-09-25/CR Gestaltakademin i Skandinavien 2013

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer