Lokal utbildningsplan för Fritidsledarutbildningen vid Örebro Folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokal utbildningsplan för Fritidsledarutbildningen vid Örebro Folkhögskola"

Transkript

1 Lokal utbildningsplan för Fritidsledarutbildningen vid Örebro Folkhögskola Antagen: Reviderad: , Örebro Folkhögskolas styrelse , Enheten för Fritidsledarutbildningen

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Fritidsledarens uppgift och yrkesroll Utbildningens syfte och inriktning Utbildningsbevis Pedagogiskt upplägg Lärandemål och kursmål Den kompetente Fritidsledaren Progression i lärandet Inifrån och ut Kursspår Den röda tråden Människan Yrkesrollen Ledarskap Verksamhetsförlagt lärande Forskningsmetodik & Examensarbete Reflektion och delaktighet i lärandet Reflektion i grupp Egen reflektion Studeranderätt Utbildningens innehåll och omfattning Läsårsplanering Examinationer och Arbetsformer Människan - Kursplaner Personlig Utveckling Utvecklingspsykologi Gruppsykologi Ungdomskulturer Socialt arbete Hälsofrämjande arbete Yrkesrollen - Kursplaner Etik och Människosyn Demokrati och makt Pedagogik med didaktisk inriktning... 19

3 4.4.4 Samtalsmetodik och Konflikthantering Fritidsledarens arbetsliv Ledarskap - Kursplaner Hälsa A Ledarskap A Projektledarutbildning Barn- och ungdomsidrott Friluftspedagogik A Fritidsmetodik A Friluftspedagogik B Hälsa B Fritidsmetodik B Ledarskap B Verksamhetsförlagt lärande (VFL) - Kursplaner VFL A VFL B VFL C Examensarbete - Kursplan Litteraturlista... 36

4 1. INLEDNING Fritidsledarutbildningen är en tvåårig eftergymnasial utbildning (80 veckor) förlagd till folkhögskola. De 21 folkhögskolor som bedriver fritidsledarutbildning samverkar genom samarbetsorganisationen Fritidsledarskolorna och utgör tillsammans svensk fritidsledarutbildning. Fritidsledarskolorna fastställer ramar och styrdokument för utbildningen och samverkar kring information, forskning, kvalitetssäkring, lärarfortbildning och seminarieverksamhet, litteraturproduktion m.m. Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan för fritidsledarutbildning i Sverige ligger till grund för varje enskild folkhögskolas lokala kursplan. Fritidsledarutbildningen vilar på en vetenskaplig grund samtidigt som den tar sin utgångspunkt i deltagarnas egen livsvärld och förkunskaper. Kursområdena bearbetas enligt folkhögskolans tradition genom upplevelse och forskning, gestaltning och analys, praktik och teori. Fritidsledarutbildningen vid Örebro Folkhögskola (ÖF) har inriktningen projektledning samt idrott och hälsa. Huvudman för ÖF är Evangeliska Frikyrkan (EFK). Denna lokala kursplan för fritidsledarutbildningen på ÖF bygger på Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan, folkhögskoleförordningen och ÖFs styrdokument. 1.1 FRITIDSLEDARENS UPPGIFT OCH YRKESROLL Fritidsledare är ett mångfacetterat yrke som har flera viktiga uppgifter i samhället. Fritidsledarens huvudsakliga uppgift är att, med ett hälsofrämjande perspektiv, skapa en meningsfull och positiv fritid för människor och i synnerhet barn och ungdomar. Fritidsledaryrket präglas av att vara brobyggare mellan människor. Genom att skapa, odla och leda goda och trygga relationer kan fritidsledaren stärka varje individs inneboende resurser. Fritidsledarens uppgift är att lyfta fritidens värde för att bidra till att öka människors välbefinnande genom en meningsfull och trygg fritid. Fritidsledarens demokratiska och salutogena ledarskap ska verka för att öka människors delaktighet i samhällsprocesser och som aktiva medborgare. I detta arbete är det av stor vikt att fritidsledaren samverkar med andra samhällsinstitutioner och yrkesgrupper. Det speciella samhällsuppdraget fritidsledaren har är att via fritiden skapa informella lärprocesser och mötesplatser och därigenom stärka människors livssituation. Vägledande för fritidsledaren är att stärka de faktorer som främjar sammanhang, delaktighet och mening. För att kunna bidra till den demokratiska utvecklingen och stärka människor, genom fritiden, behöver fritidsledaren en god utbildning som fokuserar på ett gott ledarskap, kunskaper om hälsofrämjande arbete, projektledning och att vara medveten om sin yrkesroll. Samt att öva förmågan att analysera kultur och samhällsförändringar och dess inverkan på uppväxtvillkor och livskvalitet för barn och ungdomar. 1.2 UTBILDNINGENS SYFTE OCH INRIKTNING ÖF bedriver fritidsledarutbildning för att utbilda och forma goda ledare som kan arbeta inom fritidsledarfältet, i synnerhet mot målgruppen barn och ungdomar. Utbildningen vilar på en kristen värdegrund och syftar till att deltagaren ska få möjlighet att utveckla en humanistisk människosyn. Fritidsledarutbildningen vid ÖF har profilen projektledning samt idrott och hälsa. 1

5 ÖFs fritidsledarutbildning fokuserar på människan, yrkesrollen och ledarskap ur ett fysiskt, psykiskt och socialt hälsofrämjande perspektiv. 1.4 UTBILDNINGSBEVIS Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsbevis utgör utbildningens officiella diplom och utfärdas av ÖF. Utbildningsbeviset kan endast utfärdas efter att utbildningens samtliga delkurser och kursmål är godkända. Utbildningen bygger på deltagarnas närvaro och aktiva deltagande. Därför är all närvaro obligatorisk. Skolan kan komplettera utbildningsbeviset med dokument som beskriver lokala kursplaner och kursprogram. Studerande som vid studietidens slut inte godkänts i alla delar, äger rätt att erhålla utdrag över fullgjorda delar av utbildningen. Studerande kan komplettera icke godkända kurser inom två år efter avslutad utbildning. Efter denna tid får bedömning ske om möjligheter till komplettering finns eller om utbildningen måste göras om i sin helhet. Efter nödvändiga och godkända kompletteringar utfärdas Fritidsledarskolornas officiella utbildningsbevis. 2

6 2. PEDAGOGISKT UPPLÄGG Denna lokala utbildningsplan genomsyras av ett antal pedagogiska grundtankar som presenteras i detta avsnitt. 2.1 LÄRANDEMÅL OCH DEN KOMPETENTE FRITIDSLEDAREN Utifrån Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan, ÖFs deltagare, verksamma fritidsledare, representanter från Örebro kommun och ÖFs egen personal har ett antal lärandemål arbetats fram utifrån att fritidsledaren ska kunna verka för och inspirera till en aktiv, trygg och meningsfull fritid för barn och ungdomar. Syftet är att deltagaren ska utveckla dessa lärandemål under utbildningstiden. Punkterna kan ses som kompetenser som en utbildad fritidsledare bör ha. Lärandemålen ligger också till grund för examinationer, upplägg och litteratur, de finns också nedbrutna i de olika delkursernas kursmål. För att säkerställa att deltagaren utvecklas mot lärandemålen ska kursmålen uppfyllas. Kursmålen är också grunden för att kunna bli godkänd i de olika delkurserna. Lärandemålen syftar till att fritidsledaren ska kunna verka för och inspirera till en aktiv, trygg och meningsfull fritid för barn och ungdomar genom att: leda, möta och utveckla grupper och individer. ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. ha kännedom om olika samhällsresurser som relaterar till yrket och kan samverka med dessa verksamheter. ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. 3

7 2.2 PROGRESSION I LÄRANDET INIFRÅN OCH UT Ett genomgående drag i ÖFs Fritidsledarutbildning är att utbildning tar spjärn i deltagarens egen livsvärld och värderingar. Vi tror att ett gott ledarskap bygger på en god självinsikt. I början av utbildning fokuseras delkurserna därför på deltagarens egen person i kurser som Personlig Utveckling, Etik och sin egen hälsa och ledarskap. Stor del av undervisning bygger således på personliga reflektioner, värderingsövningar och självskattningar. Nästa steg i lärandet är att deltagarna får lära sig och inspireras till olika metoder och redskap som kan vara användbara i fritidsledaryrket. Här återfinns kursmoment som lägermetodik, fritidsmetodik och lek/idrott. I denna del av utbildningen får deltagaren även kurser som berör mänskliga relationer som exempelvis grupprocesser och pedagogik med didaktisk inriktning. I slutet av utbildningen fokuseras kurserna på att blicka utåt mot deltagarens kommande yrkesområde. Med den självinsikt och de metoder som deltagaren tidigare tillägnat sig får hon nu möjlighet att praktisera dessa i verkligheten via det verksamhetsförlagda lärandet (VFL) och i praktiska uppgifter i ledarskap. Kursmomenten under denna tid berör även det yrkesområden som fritidsledaren är verksam i. Här återfinns kurser som exempelvis ungdomskulturer, socialt arbete, samtalsmetodik och konflikthantering och fritidsledarens arbetsliv. Fritidsledarutbildningen avslutas med ett individuellt examensarbete. Examensarbetet inleds med en översiktlig metodkurs för att deltagaren ska få redskap och inspiration till sitt vetenskapliga arbete. Under examensarbetet får även deltagaren möjlighet att göra en fördjupning om något som berör fritidsledaryrket, som intresserar deltagaren särskilt mycket. Examensarbetet är också en möjlighet för deltagaren att sammanfatta och knyta ihop sin utbildning med alla kunskaper, färdigheter och kompetenser deltagaren har förvärvat under utbildningens gång. Fritidsledare 4

8 2.3 KURSSPÅR DEN RÖDA TRÅDEN Utbildningen är uppdelad i tre kursspår: Människan, Yrkesrollen och Ledarskap. I varje kursspår ingår ett antal delkurser. I kursspåren återfinns de olika kursområdena som beskrivs i Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan. Tanken med kursspår är att deltagarna ska få en mer sammanhållen utbildning samtidigt som den ska vara varierande. Många delkurser inom kursspåren behandlar samma ämnesområde men de belyses utifrån olika perspektiv MÄNNISKAN Innehållet och upplägget i spåret har som syfte att återspegla kunskapsområden som är väsentliga i Fritidsledarutbildningen vilket bl.a. innefattar: den mentala och sociala hälsan, och olika aspekter och metodredskap kring detta, men också genom att lära om psykologiska teorier utifrån ett individ-, grupp- och utvecklingsperspektiv. Människospåret eftersträvar också till att ge en personlig utveckling, genom att deltagaren i delkurserna ska få en större förståelse och medvetenhet om sin egen person. Ju längre utbildningen sedan fortskrider får deltagaren mer kunskaper om t.ex. grupprocesser, ungdomskulturer, hälsofrämjande förhållningssätt och olika samhällsresurser etc. som är användbart för att kunna handskas och bemöta personer i yrkeslivet på ett professionellt och bra sätt. Därför kan man se kursområdena i Människospåret som en del av en helhet där lärandemålen, i varje enskild kurs, bygger på varandra för att få en mer samlad förståelse och kunskap om hela människan YRKESROLLEN I spåret Yrkesrollen fokuserar vi på situationer och ämnen som kommer bli en del av en fritidsledares vardag. Perspektivväxling och reflektion blir en viktig del när centrala begrepp som etik, demokrati, makt, pedagogik, samtalsmetodik och konflikthantering diskuteras. En fritidsledare ställs ofta inför olika dilemman och med hjälp av exempelvis kurserna etik och samtalsmetodik och konflikthantering i spåret får deltagaren redskap och verktyg att hantera dessa situationer. Under första året bearbetar vi frågor med perspektiv på dig själv/individen för att under andra året lyfta blicken och se på omvärlden LEDARSKAP Ledarskapsspåret har inriktning mot projektledning samt idrott och hälsa. Inom detta spår kommer fritidsledaren att få fördjupa sina kunskaper inom en mängd områden som hälsa, friluftsliv under olika årstider, musik och rörelse, teater, bild, tränings- och näringslära, anatomi, idrott i olika former, projektledning och ledarskap. Utbildningen inom spåret vilar på en tanke om att lärandet först sker på en individuell nivå där fokus ligger på jaget. Därefter syftar undervisningen till att deltagaren skall kunna använda sin kunskap i sin framtida yrkesroll och gentemot andra. Kurserna kommer även i många fall att ha en A- och B- nivå där B- kursen bygger på och fördjupar de kunskaper och färdigheter som deltagaren inhämtat under A- kursen. Inom spåret blandas olika undervisnings- och arbetsformer som föreläsningar, diskussioner, seminarier, grupp- och individuella arbeten med många praktiska pass. Under de praktiska 5

9 passen kommer deltagaren pröva på och utöva olika aktiviteter, idrotter, lekar, danser, friluftsliv och träningsformer. Dessutom skall deltagaren träna och utveckla sin förmåga att leda individer och grupper inom dessa områden både gemensamt och på egen hand VERKSAMHETSFÖRLAGT LÄRANDE Under utbildningen kommer deltagaren ha verksamhetsförlagt lärande (VFL) vid tre tillfällen. Det första tillfället (VFL A) infaller under första terminen där deltagaren under två veckor ska observera en verksamhet och få en introducerande insyn i fritidsledaryrket. Deltagarens uppgift blir att följa fritidsledare i deras yrkesliv och reflektera över de olika arbetsuppgifterna. Under andra terminen är VFL B förlagd under fyra veckor. Då ges möjlighet till att omsätta teori till praktik. Deltagaren ska vara delaktig och aktiv i en verksamhet som relaterar till fritidsledaryrket och dess olika arbetsområden. VFL C infaller under sex veckor på vårterminen i årskurs två. Deltagaren förväntas då använda sig av de tidigare kunskaper och färdigheter man fått under utbildningstiden. Under VFL C finns möjlighet att påbörja/inhämta underlag till kommande examensarbete. VFL C ska också ses som en möjlighet att få tillgång till ett nätverk och kontakter inför det kommande yrkeslivet. Inför samtliga VFL- perioder förväntas deltagaren visa på initiativförmåga och handlingskraft att med god framförhållning själv kontakta handledare på relevant arbetsplats, för att få en VFL- plats. Detta ansvar åvilar deltagaren själv men i samverkan med mentor på utbildning FORSKNINGSMETODIK & EXAMENSARBETE En fritidsledare behöver få kunskap om ett kritiskt förhållningssätt och tänkande i de situationer som kan uppkomma i yrket. Under utbildningen kommer därför olika former av vetenskapliga undersökningar vävas in i de olika delkursernas examinationsuppgifter. I de inledande kurserna används några få enklare vetenskapliga undersökningsmetoder för att sedan breddas och stegras under utbildningen. Progressionen av vetenskapligt arbete leder sedan fram till den avslutande kursen Examensarbete. Under kursen Examensarbete ges deltagarna en fördjupad insyn i vetenskaplighet genom delmomentet forskningsmetodik. Forskningsmetodiken ger även deltagaren kunskap om grunderna i kvalitativa såväl som kvantitativa metoder samt grundläggande färdigheter i att kritiskt värdera och tillgodogöra sig kunskap från vetenskapliga publikationer. Forskningsmetodiken lägger grunden för ett examensarbete byggd på en kvalitativ/kvantitativ studie som har relevans för fritidsledaryrket. Examensarbetet handleds samt examineras muntligt och skriftligt. Deltagaren kommer även opponera på annan deltagares examensarbete. 6

10 2.4 REFLEKTION OCH DELAKTIGHET I LÄRANDET En viktig del av utbildningen är att deltagaren får möjligheten att utvecklas som fritidsledare. Genom att i grupp och enskilt dela reflektioner, kunskaper och erfarenheter tror vi att utbildningen blir bättre REFLEKTION I GRUPP Alla deltagare bär med sig stora erfarenheter och kunskaper till utbildningen och därför är det viktigt att det finns möjligheter att dela dessa med de andra deltagarna. Summan av deltagarnas gemensamma kompetens är stor och därför är närvaro och delaktighet centrala i utbildningen. Stor del av utbildningen utgår från det goda samtalet och det är således en hörnsten i lärandet. Nedan finns en förenklad modell om hur vi tänker oss lärandeprocessen på fritidsledarutbildningen. Lärandeprocessen utgår från deltagarens egna, andras och gruppens reflektioner. Dessa reflektioner kuggar i och stärks upp med de kunskaper som deltagaren förvärvar i kursspåren. Reflektionen tillsammans med kunskaperna omsätts i en praktik och deltagaren får därmed erfarenheter. Dessa tillsammans möjliggör en utveckling av den blivande rollen som fritidsledare. Bilden visar en cyklisk process men i verkligheten är utbildningen mer som ett spindelnät där reflektion, kunskap och praktik varvas om vart annat EGEN REFLEKTION En viktig del av utbildningen är deltagarens egen reflektion över sina studier och blivande roll som fritidsledare. Genom kontinuerliga mentorssamtal får deltagarna möjligheten att spegla sin egen person, utveckling under studierna och utmanas i samtal kring lärandemål samt deltagarnas egna mål. Mentorssamtalen utgår från ett perspektiv av livslångt lärande där själva studietiden kan ses som basen för deltagarens utveckling mot en professionell yrkesroll. Utveckling Redlektion Erfarenhet Kunskap 7

11 3. STUDERANDERÄTT ÖF har en studeranderättslig standard och är anslutna till Folkhögskolornas Studeranderättsliga Råd (FSR). Standarden beskriver skolans och fritidsledarutbildningens viktigaste policyer, riktlinjer och rutiner som påverkar studerande och deras studiesituation på skolan. Syftet med den studeranderättsliga standarden är att den studerande ska veta vad som förväntas av dem, men också vad de kan förvänta sig av skolan. I den studeranderättsliga standarden beskrivs flera saker som berör fritidsledarutbildningen, bl.a. följande: Antagning, urval och förfarande Närvaro- och IT- policy Information om Utbildningsbevis Rutiner för studerandeinflytande Utvärdering- och kvalitetsarbetsrutiner Den studeranderättsliga standarden återfinns i sin helhet på skolans hemsida. (www.orebrofolkhogskola.se). Om det skulle vara något som den studerande är missnöjd med gällande fritidsledarutbildningen/skolan eller att de känner sig orättvist behandlade av skolan bör den studerande i första hand prata med sin mentor eller samordnaren för fritidsledarutbildningen, i andra hand någon av rektorerna på skolan. Om deltagaren anser att den lokala skolan brustit i handläggningen av ärendet, kan man vända sig till Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. Mer om detta återfinns i Örebro Folkhögskolas Studeranderättsliga standard. 8

12 4. UTBILDNINGENS INNEHÅLL OCH OMFATTNING 4.1 LÄSÅRSPLANERING Här följer en grundplanering över hur läsåret ser ut på Fritidsledarutbildningen för årskurs 1 respektive 2. Veckoplaneringen kan förändras beroende på upplägg och kalenderår. Fritidsledarutbildningen årskurs 1 Vecka Övriga kurser Människan Yrkesrollen Ledarskap Delkurs Lektionstimmar HT 35 Introduktion 36 PU EM HÄA FPA 37 PU EM HÄA FPA 38 PU EM HÄA 39 PU EM HÄA Människan 40 PU EM HÄA Personlig utvecklig (PU) PU EM HÄA Utvecklingspsykologi (UP) PU EM HÄA Gruppsykologi (GP) VFL A 44 VFL A Yrkesrollen 45 UP EM LEA Etik och människosyn (EM) UP EM LEA Demokrati och makt (DM) UP DM LEA Pedagogik med didaktiskt UP DM LEA Inriktning (PDI) 49 UP DM LEA 50 UP DM PLU Ledarskap 51 GP DM PLU Hälsa A (HÄA) GP DM PLU Ledarskap A (LEA) 50 1 GP DM PLU Projektledarutbildning (PLU) 90 2 GP DM PLU Barn- och ungdomsidrott (BUI) 30 VT 3 GP DM PLU Fritidsmetodik A (FMA) 50 4 GP DM PLU Friluftspedagogik A (FPA) 70 5 GP DM PLU FPA Friluftspedagogik B (FPB) 60 6 GP DM FPA 7 DM/PDI FPA Övriga 8 DM/PDI BUI Verksamhetsförlagt lärande 240 (VFL) 9 DM/PDI BUI 10 DM/PDI BUI 11 Vinterfjäll FPA 12 DM/PDI FPA FMA 13 PDI FMA 14 FMA 15 VFL B (förb.) FMA 16 VFL B 17 VFL B 18 VFL B 19 VFL B 20 VFL B (red.) FPB PLU 21 FPB/FPA PLU 22 AVSLUT FPB 9

13 Fritidsledarutbildningen årskurs 2 Vecka Övriga kurser Människan Yrkesrollen Ledarskap Delkurs Lektionstimmar HT 35 Introduktion FPB 36 Sommarfjäll FPB 37 SA/UK FPB 38 SA/UK HÄB 39 SA/UK HÄB 40 SA/UK HÄB Människan 41 SA/UK HÄB Socialt arbete (SA) SA/UK HÄB Ungdomskulturer (UK) SA/UK HÄB Hälsofrämjande arbete (HA) SA/UK HÄB FMB 45 SA/UK HÄB FMB Yrkesrollen 46 SA/UK FMB Samtalsmetodik och 40 konflikthantering (SK) 47 SA/UK FMB Fritidsledarens arbetsliv (FA) SA/UK FMB 49 SA SK FMB Ledarskap 50 SA/HA SK FMB Hälsa B (HÄB) HA SK LEB Fritidsmetodik B (FMB) HA SK LEB Ledarskap B (LEB) 50 1 HA SK LEB Friluftspedagogik B (FPB) 40 2 HA SK LEB VT 3 HA SK LEB 4 HA SK LEB Övriga 5 HA SK LEB Verksamhetsförlagt lärande 240 (VFL) 6 EA HA SK/FA LEB Examensarbete (EA) HA FA 8 HA FA 9 VFL C 10 VFL C 11 Vinterfjäll 12 VFL C 13 VFL C 14 VFL C 15 VFL C/EA 16 EA 17 EA 18 EA 19 EA 20 EA FPB 21 EA FPB 22 EA/AVSLUT 4.2 EXAMINATIONER OCH ARBETSFORMER Examination sker via godkända kursmål. För att uppnå kursmålen krävs en godkänd närvaro (80%) och en aktiv medverkan vid lektioner, seminarier, redovisningar samt genomförda och godkända inläsnings- och inlämningsuppgifter m.m. Utbildningen präglas av en mångfald i arbetsformer med allt ifrån föreläsningar, praktiska och teoretiska lektionspass, grupparbeten, observationer, individuella fördjupningsarbeten, studiebesök m.m. 10

14 4.3 MÄNNISKAN - KURSPLANER PERSONLIG UTVECKLING Kurspår: Människan Lektionstimmar: 40 tim Kursen syftar till att ge deltagaren möjlighet att reflektera över sin egen person och att lära känna sig själv bättre genom att få kunskaper och insikter om frågor som rör den personliga utvecklingen, den mentala hälsan samt en orientering kring olika grundläggande psykologiska perspektiv. Kursen ger även deltagaren redskap att ta vara på sina egna resurser för att kunna leva ett gott liv. Kursen syftar även till att genom ökad kunskap och medvetenhet om den mentala hälsans betydelse få redskap till att bättre kunna möta, förstå och stödja personer i deras personliga utveckling. I kursen behandlas följande moment: Olika psykologiska perspektiv, Begreppet psykisk hälsa/ohälsa, Känslornas betydelse, Livsstilsförändring m.m. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Att ha grundläggande kunskaper om begreppet psykisk hälsa och psykologiska perspektiv. Att kunna muntligt och skriftligt reflektera kring de egna känslornas betydelse samt ha kunskaper om hur man kan hantera dem. Att ha kunskaper om livsstilsförändringar och ha kännedom om redskap för att hantera dem. Kompendium som tillhandahålls av skolan. 11

15 4.3.2 UTVECKLINGSPSYKOLOGI Kursspår: Människan Lektionstimmar: 30 tim Kursen syftar till att ge deltagaren kunskaper om Utvecklingspsykologi genom att kunna reflektera om olika grundläggande psykologiska och sociologiska perspektiv, som är kopplade till barn och ungdomars utveckling. Detta för att deltagaren ska få en större förståelse för och medvetenhet om barn och ungdomars uppväxt, livssituation och socialisation. Detta kan utgöra redskap för dem i mötet med andra, i deras framtida yrkesroll som Fritidsledare. I kursen behandlas följande moment: Utvecklingspsykologi, Sociologiska perspektiv på barn, Ungdomars utveckling m.m. Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha grundläggande kunskaper om utvecklingspsykologiska teorier Att ha kunskaper om och förståelse för begreppen socialisation- och anknytningsprocess. Att muntligt och skriftlig kunna reflektera kring utvecklingspsykologins betydelse: för att möta, förstå och stödja barn och ungdomar i deras utveckling. Hwang, Philip och Nilsson, Björn (2011) Utvecklingspsykologi. 3:e upplagan. Natur och kultur: Stockholm Referenslitteratur: Olsson, Britt- Inger och Olsson, Kurt (2007) Utveckling, livsvillkor och socialisation. Liber: Malmö 12

16 4.3.3 GRUPPSYKOLOGI Kursspår: Människan Lektionstimmar: 40 tim Kursen syftar till att ge deltagaren kunskaper kring gruppsykologiska perspektiv med tonvikt på grupprocesser. Kunskaper och lärprocessen om detta ämne ses som väsentliga för att öva förståelsen av Fritidsledarens roll och funktion med tanke på bl.a. individens roll i gruppen och gruppen som arbetsform, sammanhållning, stöd och utvecklande gemenskap. I kursen behandlas följande moment: Grupprocesser, Teamövningar, Roller och samarbete, Disc- test, Firo- modellen m.m. LÄRANDEMÅL SOM KURSEN HUVUDSAKLIGEN STRÄVAR EMOT Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha grundläggande kunskaper om gruppsykologi och grupprocesser. Att ha kunskaper om gruppen och kunna analysera gruppens olika utvecklingsfaser. Att muntlig och skriftlig kunna reflektera över gruppen som samarbetsform, rolltagande och möjligheter till utveckling. Svedberg, Lars (2012) Gruppsykologi, 5:e upplagan. Studentlitteratur: Lund. 13

17 4.3.4 UNGDOMSKULTURER Kursspår: Människan Lektionstimmar: 50 Kursen utgår från ett sociologiskt perspektiv och syftar till att ge deltagaren en fördjupad kunskap och insikt om olika Ungdomskulturer, och som kan ge en ökad förståelse för ungdomars individualiseringsprocess och grupptillhörighet. Kursen kommer även fokusera på och behandla begreppet Fritid och dess betydelse samt reflektera och ge perspektiv på ungas livsvillkor. I kursen behandlas följande moment: Begreppen Fritid och Ungdomskulturer, Ungdomsverksamhet, Ungas livsvillkor m.m. Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha kännedom om olika samhällsresurser som relaterar till yrket och kan samverka med dessa verksamheter. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha kunskaper om Ungdomskulturer och dess uppkomst samt muntligt och skriftligt kunna reflektera kring dem utifrån ett sociologiskt perspektiv. Att ha kunskaper om begreppet Fritid och kunna föra ett resonemang kring kopplingen mellan fritid och framväxten av ungdomskulturer Att ha kunskaper om olika faktorer som påverkar ungas livsvillkor utifrån ett fritidsvetenskapligt perspektiv P Lalander - T Johansson Ungdomsgrupper i teori och praktiken. 4:e Upplagan. Studentlitteratur 2012 Olson, Hans- Erik (2010) Fri Tid eller Fritid?. Fritidsvetarnas förlag: Stockholm Referenslitteratur: Ungdomsstyrelsen (2008) Mötesplatser för Unga. Nordstedts förlag. Leif Berggren (red) (2000) Fritidskulturer. Studentlitteratur Lannvik Duregård, Maria och Dzedina, Annika (red) (2008) I rummet intill. Lärarförbundets förlag: Stockholm 14

18 4.3.5 SOCIALT ARBETE Kursspår: Människan Lektionstimmar:70tim Kursen utgår från ett sociologiskt perspektiv och syftar till att ge deltagaren grundläggande kunskaper i socialt arbete. Kursen ger även en kännedom om hur olika organisationer i samhället arbetar med sociala frågor, med inriktning på barn och ungdomar. Detta för att ge en inblick av hur Socialt arbete bedrivs på olika nivåer i samhället och på individnivå. Kursen inriktar sig också på att deltagaren genom samtal och reflektion ska få en större medvetenhet om sociala frågor. I kursen behandlas följande moment: Begreppet socialt arbete, Socialt arbete i samhället, Samhällsresurser och diakoni, Utsatta barn och ungdomar, Sol, LSS och SekrL, Funktionsnedsättning, Missbruk och kriminalitet m.m. Ha kännedom om olika samhällsresurser som relaterar till yrket och kan samverka med dessa verksamheter. Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha grundläggande kunskaper om begreppet socialt arbete. Att ha kunskaper om olika verksamhetsområden där socialt arbete bedrivs och som kan utgöra en samhällsresurs eller en samverkanspartner för Fritidsledaren. Att ha kunskap om olika lagar och rättigheter/skyldigheter som Fritidsledaren kan komma i kontakt med i samarbete med den sociala sektorn. Att muntligt och skriftligt kunna reflektera över hur fritidsledaren kan möta, förstå och stödja barn och ungdomar som lever i utsatta situationer. Kompendium och artiklar som tillhandahålls av skolan. Referenslitteratur: Giddens, Anthony (2007) Sociologi 4:e upplagan, Studentlitteratur, Lund Meeuwisse, Sunesson, Swärd (2006) Socialt Arbete en grundbok 2:a upplagan, Natur och Kultur Olsson, Britt- Inger och Kurt (2013). Att se möjligheter i svårigheter, Studentlitteratur, Lund Philips, Tove (2013) Socialt Arbete, Gleerups Diakonins Mosaik (2004). Lunds stift. 15

19 4.3.6 HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE Kursspår: Människan Lektionstimmar: 50 tim Kursen syftar till att ge deltagaren grundläggande kunskaper om ett hälsofrämjande perspektiv och om grunderna för ett salutogent förhållningssätt med fokus på KASAM- begreppet. I kursen behandlas följande moment: Salutogent arbete, KASAM, och Stresshantering. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Ha grundläggande kunskaper om ett Salutogent förhållningssätt och KASAM- begreppet. Ha kunskaper om ett främjande förhållningssätt i fritidsverksamhet. Ha grundläggande kunskaper om uppkomst av stress och stresshantering (copingstrategier) Hansson, Anders (2010) Salutogent Ledarskap - för hälsosam framgång Fortbildning AB. Inordnande och utvidgande - om delaktigheten på 4 Fritidsgårdar, utgiven år 2010 via KEKS Referens litteratur: Antonovsky, Aaron (1991) Hälsans Mysterium, Natur och Kultur Ungdomsstyrelsen (2008) Mötesplatser för Unga. Nordstedts förlag. 16

20 4.4 YRKESROLLEN - KURSPLANER ETIK OCH MÄNNISKOSYN Kursspår: Yrkesrollen Kurslängd: 50 timmar Syftet med kursen är att ge deltagaren redskap för en fördjupad reflektion över etiska frågor och människosyn. Kursen ska ge deltagaren en ökad möjlighet att kunna ta del av det etiska samtalet i samhället och möta och vägleda med unga människor i etiska problemsituationer på ett respektfullt sätt. Vidare ska kursdeltagaren få en ökad förståelse för hur den omgivande kulturen påverkar individens moraluppfattning och hur vi kan överbrygga kulturella skillnader i det etiska samtalet. Kursen behandlar etikens grundläggande frågor och teorier med utgångspunkt i fritidsledarens yrkesfält. Kursdeltagaren vägleds till en fördjupad och mer genomtänkt metod för etiska resonemang samt stimuleras till egna ställningstaganden och att våga fatta egna beslut. I kursen behandlas följande moment: Etiska teorier, Människosyn, Reflektion över sin egen etik och människosyn, Etiska dilemman i fritidsledaryrket, Redskap för att kunna hantera etiska problemsituationer, Kultur och socialisation. Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att muntligt och skriftligt reflektera över sin egen etik och människosyn. Att ha förståelse för och kunskap om sitt etiska ansvar som fritidsledare. Att ha kännedom om etiska problemsituationer som kan uppstå i sin yrkesroll och ha redskap för att hantera dessa. Att ha grundläggande kunskaper om etiska teorier och begrepp. Att ha kunskaper om hur kulturen påverkar individens moraluppfattning. Gren, Jenny (2007) Etik i pedagogiskt vardagsarbete. Liber: Malmö 17

21 4.4.2 DEMOKRATI OCH MAKT Kursspår: Yrkesrollen Lektionstimmar: 80 Kursen syftar till att ge kunskap om de grundläggande demokratiska värdena och insyn i olika maktstrukturer. Kursen ska även bidra till att utveckla ett demokratiskt tankesätt och handlande. Deltagaren ska efter kursen förstå hur olika intressen, ideologier, folkrörelser och traditioner påverkar individ och samhälle, och därigenom ökar deltagaren sin förståelse för egna och andras villkor i demokratiska processer. I kursen behandlas följande moment: Demokrati ur ett lokalt, nationell och globalt perspektiv, Omvärldskunskap ur ett demokratiskt perspektiv, Demokrati och makt i ett mångkulturellt samhälle, Genusperspektiv på demokrati och makt, Funktionsnedsättning, HBTQ och könsroller, FNs barnkonvention m.m. Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha kunskap om och reflektera kring begreppet demokrati Att ha kunskap om och reflektera kring maktstrukturer och härskartekniker Att ha kunskap om och reflektera kring de områden diskrimineringslagen omfattar exempelvis jämställdhet, HBTQ, funktionsnedsättning och etnicitet. Lidskog, Rolf och Deniz, Fuat (2009) Mångkulturalism. Liber: Malmö 18

22 4.4.3 PEDAGOGIK MED DIDAKTISK INRIKTNING Kurspår: Yrkesrollen Lektionstimmar: 30 Kursen syftar till att ge deltagaren grundläggande kunskaper och insikter om pedagogik och villkor för lärande. Deltagaren ska få ett historiskt perspektiv på pedagogik och kunskap om centrala begrepp som är relevanta inom pedagogiken. Kursen belyser också pedagogikens didaktiska perspektiv. I kursen behandlas följande moment: Begreppet Pedagogik, Didaktiska teorier, Inlärningssvårigheter, Fördjupning i en pedagogisk inriktning med praktiska inslag FÖRVÄNTADE LÄRANDEMÅL Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha kunskaper om pedagogik och villkor för lärande. Att ha kunskap om begreppen pedagogik och didaktik Att ha kunskap om olika pedagogiska inriktningar Att ha kunskap om funktionsnedsättningar som kan påverka inlärningen Att ha praktiska erfarenheter olika pedagogiska situationer Att ha kunskap om berättartekniker och retorik K- G Norén, K Westin (2005) Samtal i pedagogernas rum. Nielsen & Norén förlag: Stockholm. 19

23 4.4.4 SAMTALSMETODIK OCH KONFLIKTHANTERING Kursspår: Yrkesrollen Lektionstimmar: 40 Kursen syftar till att utveckla deltagarens förståelse för konflikter och ge kunskaper om konflikthantering och samtalsmetodik. Deltagaren kommer att få inblick i teoretiska och praktiska förklaringsmodeller och metoder gällande konflikters förebyggande, uppkomst, utveckling och hantering. I kursen behandlas följande moment: Samtalsmetodik (motiverande samtal), Mobbning/kränkning, Likabehandlingsplan och andra verktyg i konflikthanteringsarbete m.m. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper om samtalsmetodik Att ha kunskap om olika åtgärder och teorier vid konflikthantering Att ha kunskap om främjande och förebyggande åtgärder vid konflikt/mobbning/kränkning Utvärdering av metoder mot mobbning, Skolverket (2011) Motiverande samtal (kompendie) 20

24 4.4.5 FRITIDSLEDARENS ARBETSLIV Kursspår: Yrkesrollen Lektionstimmar: 50 Kursen syftar till att ge deltagare ge kunskap om skyldigheter samt rättigheter inom arbetslivet och att förberedas inför det. Kursen ger också redskap till att kunna ha ett personellt och ekonomiskt ansvar för en verksamhet. I kursen behandlas följande moment: Det administrativa flödet i en organisation/förening, De olika administrativa faserna/insatserna under ett verksamhetsår, Begrepp och termer inom ekonomi och organisation, Budgetarbete, personaladministration, arbetsrätt, arbetsmiljö och jämställdhet, Arbetsmarknad och rekrytering m.m. Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha kunskap om det administrativa flödet i en organisation/förening. Att ha kunskap om olika grundläggande administrativa händelserna under ett verksamhetsår. Att ha kunskap om begrepp och termer inom ekonomi och organisation Att ha grundläggande kunskap om budgetarbete Att ha grundläggande kunskaper om arbetsrätt, arbetsmiljö och jämställdhet D Pettersson Svenneke, M Havström (2007), Fritidsledares tysta kunskap. Fritidsforum: Stockholm. 21

25 4.5 LEDARSKAP - KURSPLANER HÄLSA A Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 40 Kursen syftar till att ge deltagaren en grundläggande kunskap om hälsa med fokus på den egna hälsan och hur livsstil och vanor påverkar individen. Kursen innehåller både teoretiska och praktiska moment där arbete i grupp blandas med individuella övningar. I kursen behandlas följande moment: Resonemang kring begreppet hälsa, Reflektion över sin egen hälsa, livsstil och kost, Effekter av fysisk aktivitet, kost, livsstil/vanor, Fysiska aktiviteter med fokus på hälsa. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha kännedom om hur fysisk aktivitet, kost, livsstil och vanor påverkar hälsan. Att kunna reflektera muntligt och skriftligt kring sin egen hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv Artiklar Egen vald litteratur om hälsa 22

26 4.5.2 LEDARSKAP A Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 50 Kursen syftar till att ge deltagaren teoretiska kunskaper samt praktiska erfarenheter av ledarskap och olika ledarskapsteorier. Dessutom skall deltagaren tillgodogöra sig teoretiska och praktiska kunskaper om Hjärt- och lungräddning, akuthjälp vid skador och olyckor samt livräddning vid vatten. En viktig del av kursen är deltagarens reflektion över sitt eget ledarskap. I kursen behandlas följande moment: Ledarskapsteori, Planering och genomförande av praktiska pass, Hjärt- och lungräddning, Skadehantering och livräddning vid vatten m.m. leda, möta och utveckla grupper och individer. kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Att ha kunskap i ledarskapsteori Kunna reflektera muntligt och skriftligt kring sitt eget ledarskap Kunna planera, genomföra och utvärdera ett praktiskt pass med en grupp Kunna Hjärt- och lungräddning Kunna livrädda vid vatten Kunna hantera vanliga skador vid fysisk aktivitet Delta som funktionär under 2 dagar i Rädda Stadsparken Thompson, Jim (2009), Världens bästa coach SISU Idrottsböcker Stockholm 23

27 4.5.3 PROJEKTLEDARUTBILDNING Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 90 Kursens syfte är att deltagaren ska tillägna sig en god teoretisk och praktisk kunskap i projektledning. Utbildningen ska ge kompetens för att deltagaren självständigt och i grupp ska kunna planera, driva, genomföra och utvärdera ett projekt. I kursen behandlas följande moment: Projektledarmetodik, Projektadministration, Projektfinansiering, Nätverk m.m. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att ha grundläggande kunskaper om projektledning Kunna planera, genomföra, och utvärdera ett projekt Kunna skriva en projektrapport och muntligt kunna redogöra för denna. Artiklar 24

28 4.5.4 BARN- OCH UNGDOMSIDROTT Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 30 Kursen syftar till att ge deltagaren kunskap om barns och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling med utgångspunkt på deras idrottsutövande. Dessutom ska deltagaren genom både praktiska erfarenheter och teoretiska kunskaper förstå lekens betydelse för barns och ungdomars utveckling. I kursen behandlas följande moment: Barn- och ungdomars utveckling, Att få kunskap om leken och dess betydelse, Ledarskap för barn och ungdomar, Att förstå sambandet mellan motorik och lärande, Att studera idrotten utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv m.m. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha goda kunskaper om barns och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. Att ha kunskap om ledarskap inom barn- och ungdomsidrott Att ha kunskap om barns och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling med utgångspunkt i deras idrottsutövande Ekblom, Örjan & Engström, Lars- Magnus m.fl (2007) Idrottsledare för barn och ungdomar. SISU idrottsböcker: Stockholm 25

29 4.5.5 FRILUFTSPEDAGOGIK A Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 70 Kursen syftar till att deltagaren skall ha kunskaper för att bedriva friluftsliv i olika miljöer. Under olika årstider får deltagaren praktiska erfarenheter av aktiviteter och ledarskap i friluftsliv. Fokus kommer ligga på deltagarens egen utveckling och reflektioner kring de miljöer och situationer han/hon befinner sig i. Vidare syftar kursen till att deltagaren förstår värdena av friluftsliv och hur dessa kan användas i fritidsledarrollen. I kursen behandlas följande moment: Friluftspedagogik och metodik, hajk, isvak, vinterfjällsvecka, paddling m.m. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att reflektera muntligt och skriftligt kring värdena av friluftsliv i olika miljöer Att delta och öva sina färdigheter i utförs-, längd- turåkning och andra vinteraktiviteter Att praktiskt öva och muntligt och skriftligt reflektera över ledarskap i friluftsliv Att kunna genomföra en hajk Att kunna genomföra en paddeltur Brugge, Britta, Glantz Matz & Sandell, Klas (2007) Friluftslivets Pedagogik. Liber: Stockholm Artiklar 26

30 4.5.6 FRITIDSMETODIK A Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 50 Kursen syftar till att ge deltagaren en inblick i och en grundläggande praktisk kunskap om olika estetiska aktiviteter som musik, dans, drama och bild. Vidare kommer även aktiviteternas mening och värde diskuteras. I kursen behandlas följande moment: Musik och rörelse, Skapande och Drama Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande Att ha praktiska erfarenheter av musik och rörelse, skapande och drama Att kunna reflektera muntligt och skriftligt över värdena av estetiska aktiviteter Artiklar 27

31 4.5.7 FRILUFTSPEDAGOGIK B Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 60 Kursen syftar till att deltagaren ska kunna planera, genomföra och leda grupper i friluftsaktiviteter. Fortsatt personlig utveckling, nya erfarenheter och resonemang kring värdena med friluftsaktiviteter ska leda till att deltagaren känner sig trygg i att bedriva friluftsliv med grupper i sin framtida yrkesroll. I kursen behandlas följande moment: Fjällvecka, Paddling, Ledarskap m.m. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Kunna planera, genomföra och utvärdera en fjällvandring Kunna planera och genomföra en paddeltur med en grupp Kunna leda en grupp i olika friluftsmiljöer och reflektera kring sitt ledarskap Reflektera muntligt och skriftligt över värdena av friluftsliv i olika miljöer Brugge, Britta, Glantz Matz & Sandell, Klas (2007) Friluftslivets Pedagogik Liber Stockholm Artiklar 28

32 4.5.8 HÄLSA B Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 80 Kursen syftar till att ge deltagaren grundläggande kunskaper inom fysiologi och anatomi samt hur man kan öka sin prestationsförmåga med hjälp av fysisk träning, kost och mental träning. Kunskapen skall dels kunna användas för utvecklingen av sin egen hälsa men även för individer med olika erfarenheter av och kunskaper om träning och hälsa. I kursen behandlas följande moment: Träningslära, Grundläggande anatomi och fysiologi, Näringslära, Mental träning m.m. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att kunna planera, genomföra och utvärdera träningsprogram Att ha grundläggande kunskap om anatomi, fysiologi, tränings- och näringslära Att ha kännedom om effekterna av mental träning Att kunna koppla sina kunskaper om hälsa till fritidsledarrollen Hallén, Jostein & Ronglan, Lars Tore (2011) Träningslära för idrotterna Sisu Idrottsböcker Artiklar 29

33 4.5.9 FRITIDSMETODIK B Kursspår: LEDARSKAP Lektionstimmar: 40 Kursen syftar till att ge deltagaren möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom något av områdena, musik, drama, dans, bild eller annan skapande verksamhet. I kursen ska deltagaren med hjälp av en handledare dels utveckla sina färdigheter i valt område men även praktiskt leda en grupp med barn eller ungdomar vid flera tillfällen. Dessutom ska deltagaren fördjupa sina kunskaper kring värdena av aktiviteten genom att läsa egenvald litteratur inom området och genomföra intervjuer med barn och ungdomar. I kursen behandlas ett av följande moment: Musik, Dans, Bild, Skapande eller Drama Leda, möta och utveckla grupper och individer. Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att fördjupa sina kunskaper om och praktiska erfarenheter av ett av områdena musik, dans, drama, bild eller annan skapande aktivitet. Att kunna leda grupper inom valt område samt muntligt och skriftligt kunna reflektera kring sitt ledarskap och värdena av aktiviteterna. Ca 100 sidor egenvald litteratur inom valt område 30

34 LEDARSKAP B Kursspår: Ledarskap Lektionstimmar: 50 Kursen syftar till att ge deltagaren fördjupade kunskaper inom ledarskap och ledarskapsteori och hur man i teorin och praktiken kan jobba med barns, ungdomars utveckling som individer och i grupp. Deltagaren ska utveckla ett coachande förhållningssätt i mötet med barn och ungdomar och praktiskt kunna tillämpa det. I kursen behandlas följande moment: ledarskapsteorier, coachning, rollspel Leda, möta och utveckla grupper och individer. Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. Ha grundläggande kunskaper om forskningsmetodik och om hur vetenskapliga studier bedrivs. Att i teorin kunna reflektera kring olika ledarskapsteorier. Att praktiskt kunna använda sig av olika ledarstilar. Att genom ett coachande förhållningssätt stötta en individ eller grupp att genomföra en aktivitet. Ej fastställt. 31

35 4.6 VERKSAMHETSFÖRLAGT LÄRANDE (VFL) - KURSPLANER VFL A Lektionstimmar: 80 Kursen syftar till att ge deltagaren insyn i fritidsledaryrket. Deltagaren ska under VFL A observera verksamheten och få insyn i fritidsledaryrket. Deltagarens uppgift blir att följa en fritidsledare i dess yrkesliv och reflektera över de olika arbetsuppgifterna. Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Att muntligt och skriftlig reflektera över intryck, observationer och erfarenheter kring fritidsledarens yrkesroll, utifrån VFL- perioden. 32

36 4.6.2 VFL B Lektionstimmar: 160 Kursen syftar till att ge deltagaren en vidare insyn i fritidsledaryrket. Under VFL- perioden ges möjlighet till att omsätta teori till praktik. Deltagaren ska vara delaktig och aktiv i verksamhetens olika arbetsområden. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. Ha goda kunskaper om barn och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. Att med stöd från ordinarie personal kunna planera, genomföra och utvärdera en aktivitet tillsammans med barn och ungdomar (brukare) under VFL- perioden. Att kunna resonera kring och ge exempel på hur demokratiska processer fungerar på arbetsplatsen Att kunna analysera arbetsplatsen utifrån diskrimineringsgrunderna Att kunna analysera olika situationer på arbetsplatsen utifrån ett genusperspektiv Att delta i de aktiviteter och sysslor som sker på arbetsplatsen 33

37 4.6.3 VFL C Lektionstimmar: 240 Kursen syftar till att ge deltagaren en fördjupad insyn i fritidsledaryrket. Deltagaren ska vara delaktig och aktiv i verksamhetens olika arbetsområden. Deltagaren förväntas under VFL- perioden använda sig av de tidigare kunskaper och färdigheter man fått under utbildningstiden för att utvecklas mot en professionell yrkesroll. VFL- perioden ska också ses som en möjlighet att utveckla nätverk och kontakter inför det kommande yrkeslivet. Leda, möta och utveckla grupper och individer. Ha goda kunskaper om barns och ungdomars livsvärld samt deras socialisationsprocesser. Ha kunskaper om hur de i sin yrkesroll kan verka för en god fysisk, psykisk och social hälsa. Kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter och projekt individuellt och i samarbete med andra. Ha kunskaper om demokratiska värderingar och värna om demokratiska processer. Ha kunskaper i pedagogik och villkor för lärande. Vara förtrogen med yrkesrollen och medveten om dess ansvar och befogenheter. Ha kännedom om olika samhällsresurser som relaterar till yrket och kan samverka med dessa verksamheter. Att kunna använda sig av tidigare erfarenheter och kunskaper för att på ett aktivt sätt delta i möten med barn och ungdomar (brukare), övriga aktiviteter och utvecklingsarbete på arbetsplatsen. Att vara väl förtrogen med vilka rättigheter och skyldigheter som är förknippade med fritidsledarens yrkesroll. Att självständigt och tillsammans med barn och ungdomar (brukare) kunna planera, genomföra och utvärdera aktiviteter. Att kunna reflektera över sina egna styrkor och utvecklingsmöjligheter som fritidsledare. Att reflektera över fritidsledarutbildningens relevans i relation till yrkesrollens krav och förväntningar. 34

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE

GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE 2010 www.fritidsledare.se GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE Styrdokument för lokal utbildningsplanering 2010 Fritidsledarskolorna

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

KURSPLAN Idrott, lek och hälsa, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Idrott, lek och hälsa, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Idrott, lek och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education, Play and Health, 30 credits Kurskod: LIDA17 Fastställd av: Utbildningsledare 2007-12-20 Reviderad av: 2010-12-16 Gäller fr.o.m.:

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Utbildning Humanistisk behandlingspedagog. Genomförs av Umano AB Utbildningsledare Solveig Gudmundsdóttir och Bragi Olafsson

Utbildning Humanistisk behandlingspedagog. Genomförs av Umano AB Utbildningsledare Solveig Gudmundsdóttir och Bragi Olafsson Utbildning Humanistisk behandlingspedagog Distansutbildning. Individuellt upplägg där vi validerar förvärvad kunskap hos de studerande och därefter skräddarsyr en utbildning på 40-80 veckor. Vid fullföljd

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP200, Specialpedagogik - samverkan och individers utveckling, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education: Co-operation and Individual Development, 15.0 higher education credits

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola Utbildningsplan Dramapedagogutbildningen vid Västerbergs folkhögskola Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2015 eller senare 1 Dramapedagogutbildning på Västerbergs folkhögskola

Läs mer

KURSPLAN, SVENSK ALPIN TRÄNARUTBILDNING 2

KURSPLAN, SVENSK ALPIN TRÄNARUTBILDNING 2 KURSPLAN, SVENSK ALPIN TRÄNARUTBILDNING 2 Svenska skidförbundet, alpint, version 4 Basdata Omfattning: 7 dagar plus instuderingsuppgifter, hemuppgifter och praktik uppdelat på två kurstillfällen. Del 1

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och leder till socionomexamen med generell inriktning. Terminerna 1-6 (1-180 hp) läses

Läs mer

Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Textil Gäller från läsåret Fastställd av KU-nämnden ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Textil Gäller från läsåret Fastställd av KU-nämnden ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Textil Gäller från läsåret 2010-11. Fastställd av KU-nämnden 2009-10-28 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning på grundnivå skall, i enlighet med de

Läs mer

GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE

GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE 2010 www.fritidsledare.se GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE Styrdokument för lokal utbildningsplanering 2010 Fritidsledarskolorna

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen

KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen KURSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen KURS AU200L Barn och ungdomar i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola 31-60 högskolepoäng Children and young people in pre-school, in

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för pedagogik och didaktik

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för pedagogik och didaktik GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för pedagogik och didaktik KURSPLAN IDG290 IDG290 IDROTTSVETENSKAP MED INRIKTNING MOT FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSOPROMOTION,

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Behandlingsarbete med inriktning social problematik, kriminalitet och missbruk

Behandlingsarbete med inriktning social problematik, kriminalitet och missbruk KURSPLAN 80 poäng vid Eslöv folkhögskola Organisatoriskt upplägg Huvudmoment Poäng Introduktion och kursöversikt 2 Beteendevetenskaplig grundkurs 8 Samhällsvetenskaplig grundkurs 6 Metodik för grupp- och

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN44, Socialt arbete: Handledning inom verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete, 7,5 högskolepoäng Social Work: Supervision in Social Work Field Education, 7.5

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1200 Psykologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Psychology: Intermediate course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Utbildningsplan för verksamhetsområde KURSLEDARKURS

Utbildningsplan för verksamhetsområde KURSLEDARKURS U T B I L D N I N G S P L A N F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T S L E D A R U T B I L D N I N G KURSLEDARKURS Utbildningsplan för verksamhetsområde KURSLEDARKURS Övergripande mål Alla ledare skall omfattas

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION Sida 1 av 7 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26

Läs mer

Gunnel Östlund Socionomprogrammet Personlig och professionell utveckling PPU

Gunnel Östlund Socionomprogrammet Personlig och professionell utveckling PPU Gunnel Östlund Socionomprogrammet Personlig och professionell utveckling PPU Avdelningen för socialt arbete Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet Värderingsförmåga och

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Kursens namn: Etik och moral Yh-poäng: 25 Innehåll Etik / moral Bemötande, Förhållningssätt Livsåskådning Religion, etnicitet, kultur, tradition Kommunikation Salutogent förhållningssätt Offentlighet/

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet under termin 7 och 8.

Kursen ingår som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet under termin 7 och 8. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR10, Kurs 10: Psykologens arbete med och i grupper och organisationer, 34,5 högskolepoäng Course 10: Organizational and Workplace Psychology, 34.5 credits Avancerad

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Arbetsvetarprogrammet. - programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad

Arbetsvetarprogrammet. - programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet - programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad Grundnivå, 180 högskolepoäng Programme for Analysis and Evaluation of Work and labour Markets,

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Socialhögskolans

Läs mer

Information till kontaktperson

Information till kontaktperson Uppdaterat: 2015-08-17 Information till kontaktperson Verksamhetsförlagd utbildning och praktisk tillämpning Institutionen för Hälsovetenskap Ansvarig: Hanna Forsberg Tel: 0920-49 30 60 E-post: hanna.forsberg@ltu.se

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

SOPA53, Socionompraktik, 30 högskolepoäng Social Work Placement, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOPA53, Socionompraktik, 30 högskolepoäng Social Work Placement, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SOPA53, Socionompraktik, 30 högskolepoäng Social Work Placement, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av Socialhögskolans institutionsstyrelse

Läs mer

Samhälls och beteendevetenskap 1

Samhälls och beteendevetenskap 1 Tandhygienistprogrammet Studiehandledning Samhälls och beteendevetenskap 1 Kurskod 1TH005 5,5 högskolepoäng 2015 ht Kursansvarig och examinator Anette Norman Föreläsare Anders Krüger Bengt Franzon Erik

Läs mer

Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp Social Work MA, Youth, Identity, Social Problems and Possibilities for Change, 7,5 Credits

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (1 30 hp) ska den studerande kunna:

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (1 30 hp) ska den studerande kunna: Dnr: 2016/3167 3.1.2.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap 1IDÄ02 Idrott och hälsa I inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Physical and health

Läs mer

DOCH är sedan den 1 januari 2014 en del av Stockholms konstnärliga högskola (SKH).

DOCH är sedan den 1 januari 2014 en del av Stockholms konstnärliga högskola (SKH). UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram i dans - med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300 hp Teacher Education Programme in Dance - in Upper Secondary Education, 300 credits Programkod: ÄMLÄR Fastställd

Läs mer

Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master.

Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master. Dansarutbildningen, 180 hp/ Programme in Dance Performance, 180 ECTS Konstnärlig Kandidatexamen, 180 hp/ Degree of Bachelor of Arts, 180 ECTS UTBILDNINGSPLAN Fastställd av Danshögskolans utbildningsnämnd

Läs mer

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs.

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs. Inst. för pedagogik Kursplan Kurskod GUX246 Dnr 219/2004-51 Beslutsdatum Reviderad 2004-11-16 2005-04-18 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Poängtal ETCS poäng Nivå Att arbeta

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp 1 (6) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp Rehabilitation Science BA (A), Rehabilitation Science A, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK LAU935 Professionell förändring i läraryrket, 30 högskolepoäng Professional Development in the Teacher Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet BESLUT 2012-04-10 Dnr LiU-2016-00393 Styrelsen för utbildningsvetenskap Reviderad 2012-06-26, 2012-12-13, 2013-05-16, 2014-03-20, 2015-04-08, 2016-02-16 och 2016-04-29. Senast reviderad 2016-05-20 Utbildningsplan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SPK040 Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 högskolepoäng Language Consultancy Programme, Course 4, Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för svenska språket

Läs mer

Pedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp

Pedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp 1 (8) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp Education A, Physical Education and Health, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Programmets benämning: SGPAR Programmet för personal och arbetsliv Study programme in Human

Läs mer

Pedagogik GR (A), Utomhuspedagogik för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp

Pedagogik GR (A), Utomhuspedagogik för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Utomhuspedagogik för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp Education (BA), Outdoor Education for Teachers in Leisure Education, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 UTILDNINGSPLN SP-PROGRMMET, 80 POÄNG Spa-Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 1. LLMÄNT Spa-programmet vid Örebro

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för grundutbildningen till polis. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

PSPB13, Kurs 3: Människan i livsloppsperspektiv, 32,5 högskolepoäng Course 3: Lifespan Development, 32.5 credits Grundnivå / First Cycle

PSPB13, Kurs 3: Människan i livsloppsperspektiv, 32,5 högskolepoäng Course 3: Lifespan Development, 32.5 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPB13, Kurs 3: Människan i livsloppsperspektiv, 32,5 högskolepoäng Course 3: Lifespan Development, 32.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Institutionen för samhällsvetenskap. Kursplan. Kurskod GAP 520 Dnr 2005:3au Beslutsdatum 2005-01-17. Kulturer och pedagogiska möten.

Institutionen för samhällsvetenskap. Kursplan. Kurskod GAP 520 Dnr 2005:3au Beslutsdatum 2005-01-17. Kulturer och pedagogiska möten. Institutionen för samhällsvetenskap Kursplan Kurskod GAP 520 Dnr 2005:3au Beslutsdatum 2005-01-17 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Kulturer och pedagogiska möten Cultures and pedagogic

Läs mer

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 16 juni 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte är att

Läs mer

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 18 augusti 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte

Läs mer

PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng

PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 45 credits, Second

Läs mer

Den startar den 10 oktober 2015 och pågår till den 30 september 2016.

Den startar den 10 oktober 2015 och pågår till den 30 september 2016. Distansutbildning till humanistisk behandlingspedagog på halvfart, 50 % Pedagogiska metoder och upplägg Förhållningssätt Vårt förhållningssätt är hämtat ifrån den humanistiska psykologins tro på varje

Läs mer

Omvårdnad GR (B), Ledarskap och organisation, 7,5 hp

Omvårdnad GR (B), Ledarskap och organisation, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Ledarskap och organisation, 7,5 hp Nursing Science BA (B), Management and Organization, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 170125 Akademin för Lärande Humaniora och Samhälle Mia Paulsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering

Läs mer

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary School, Unit 1: Ideas and Opinion, 15 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för arbetsvetenskap KURSPLAN XX5100 XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2009-05-06 Dnr LiU2009-00557

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Psykologi 25 yh poäng

Psykologi 25 yh poäng Psykologi 25 yh poäng Beskrivning: Den studerande ska ha kunskaper om människans normala psykologiska utveckling samt beteende, tänkande, känsloliv och handlande utifrån psykologiska perspektiv. Den studerande

Läs mer

Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov..

Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov.. Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov.. Datum:2015 03 23 För tandläkarexamen ska studenten: Kunskap och förståelse

Läs mer