Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015"

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2015

2 Text: Thomas Behrens, Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

3 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget i Skåne... 6 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Näringsgrenar splittrad efterfrågan Jord- och skogsbruk stagnerande sysselsättning Industri motig sysselsättningsutveckling Byggverksamhet ökad efterfrågan på arbetskraft Privata tjänster allt starkare arbetsmarknad Offentliga tjänster stort personalbehov Brist och överskott på arbetskraft En blick över sundet Befolkning och arbetskraft Befolkningen i arbetsför ålder ökar något Arbetskraften fortsätter att öka Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling få ljusglimtar i Skåne Arbetslöshetens sammansättning Skåne i obalans Arbetslösa med en svag ställning på arbetsmarknaden Utmaningar på länets arbetsmarknad Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3: Kommuntabeller Arbetslöshetens sammansättning... 74

4 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 4 Sammanfattning Utveckling i motvind De svaga tillväxtutsikterna i Euroområdet och framför allt Tyskland kommer att dämpa exportefterfrågan i den svenska ekonomin. Effekterna av en långsammare exporttillväxt fångas upp av en stabil inhemsk efterfrågan. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar är en betydande drivkraft för tillväxten i den svenska ekonomin. Detta läge gynnar Skåne, eftersom länets ekonomi med sin stora andel tjänsteföretag, är mer profilerad mot hemmamarknaden. Arbetsförmedlingens prognosundersökning som genomförts under hösten och som riktats mot länets arbetsgivare indikerar därför en positiv dock något dämpad stämningsbild. Närmare hälften av länets privata företag bedömer att de kommer att få en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster närmaste halvåret, och resten bedömer att de kommer att få en oförändrad efterfrågan. Få företag tror på en försämring i halvårsperspektivet. Sysselsättning i en lägre tillväxtbana 2013 hade Skåne närmare sysselsatta i åldersgruppen (nattbefolkning) år. Arbetsförmedlingens prognosundersökning förutser en sysselsättningsökning med personer i år och nästa år inräknat arbetspendlingen över Öresund. Den prognosticerade sysselsättningsökningen är klart svagare än den som förutsågs i vårens prognosundersökning. Undersökningen indikerar att uppgången har bromsat in och mycket talar för att länets sysselsättning gått in i en lägre tillväxtbana. Liksom i vårens undersökning noteras tillväxten huvudsakligen i branschgruppen privata tjänster och vilket är nytt till branschen byggverksamhet. Även branschgruppen offentliga tjänster noterar en förbättring, vilken dock är svagare än den generella trenden. Sysselsättningen inom jord- och skogbruk, samt industri bedöms kvarstå på en mer eller mindre oförändrad nivå under 2014, men för 2015 förutses en liten förbättring åtminstone för industrin. Samtliga av Arbetsförmedlingens länsvisa prognosundersökningar förutser en sysselsättningstillväxt. Nu som förr är det dock storstadslänen som bedöms visa den starkaste jobbtillväxten både 2014 och Sysselsättningen expanderar i stark takt i Stockholms län, men även i relativt god takt i Västra Götaland. Skåne län behåller sin plats i landets tillväxtliga efter Stockholms och Västra Götalands län. Arbetslösheten förblir på hög nivå Under prognosperioden ökar arbetskraftsutbudet. Samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft. Men sysselsättningstillväxten bedöms vara för svag för att lämna ett nämnvärt avtryck i arbetslöshetsstatistiken.

5 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 5 Arbetsförmedlingen förutser att det totala antalet inskrivna arbetslösa i genomsnitt uppgår till personer eller 9,6 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 2014 och till personer eller 9,2 procent under fjärde kvartalet Utmaningar på länets arbetsmarknad Arbetslöshetens utveckling på länets arbetsmarknad korresponderar inte med den växande efterfrågan. Arbetslösheten har fördubblats sedan finanskrisen 2008 och det är anmärkningsvärt att arbetslösheten befinner sig på en betydligt högre nivå i Skåne nu än under 2009 krisens värsta år. Fastän Skånes branschstruktur är ett genomsnitt av de tre storstadslänens sammantagna branschstruktur, befinner sig Skåne alltjämt bland länen med de högsta arbetslöshetstalen. Skåne är det län som var sist med att uppvisa en vikande arbetslöshet. Länets arbetsmarknad står inför en rad utmaningar: Lågproduktiva jobb har försvunnit i industrin och dessa jobb har inte återskapats under följande återhämtningsperiod. Detta är också en anledning till att arbetslösheten och framför allt ungdomsarbetslösheten är högre i Skånes industrityngda delar än i Skåne för övrigt. Det har skapats fler jobb inom personliga tjänster, inom vården, hotell och restaurang samt detaljhandeln. Utvecklingen varierar kraftigt mellan länets olika delar. I Skånes sydvästra del finns en majoritet av arbetstillfällen inom den privata tjänstesektorn och här var tillväxten störst. Verksamheterna erbjuder ofta ingångsjobb och anställer förhållandevis många ungdomar. Dock har den kraftiga efterfrågeökningen på arbetskraften i dessa sektorer inte kommit i kapp med sökandetrycket. 62 procent av de som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen tillhör numera grupper av arbetslösa med en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Denna grupp står för ökningen av arbetslösheten de senaste åren. De aktuella siffrorna tredje kvartalet 2014 pekar på att trenden håller i sig. Närmare hälften av gruppen utsatta har högst förgymnasial utbildning. Med tanke på att nästan samtliga varaktiga arbeten kräver fullgjord gymnasieutbildning är arbetsmarknadsutsikterna inte goda för korttidsutbildade. Ungdomsarbetslösheten minskar tydligt dock från en mycket hög nivå. För ungdomar som saknar en fullständig yrkesutbildning är framtidsutsikterna dystra. Gruppen har det mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett särskilt problem är arbetslösa lärlingar som inte kan fullfölja sin utbildning. Trots hög arbetslöshet har antalet bristyrken blivit större. Framför allt små och medelstora företag inom byggverksamhet, IT och teknik samt inom industrin har ett stort behov av yrkeserfaren arbetskraft för att kunna konkurrera på marknaden. Flertalet av bristyrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet, vilket många av de arbetssökande inte har.

6 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 6 Konjunkturläget i Skåne Världsekonomin är splittrad Den positiva stämning som genomsyrade ekonomin i våras har inte varit långvarig. Prognoserna har gång på gång reviderats ner och återhämtningen efter det djupa bakslaget är fortfarande skör nationellt och globalt sett. Tillväxten dämpas rejält av den kvarstående geopolitiska osäkerheten. Krisen mellan Ukraina och Ryssland verkar förbli olöst samt konflikthärdarna i Syrien och övriga Mellanöstern kvarstår under en lång tid framöver, vilket mörkar framtidsutsikterna på världsmarknaden. Den aktuella bilden är tudelad. Bättre tillväxt finns bl.a. i USA och Storbritannien, vilka är viktiga exportländer för Sverige. Även den kinesiska ekonomin noterar en tydlig tillväxt. Däremot noterades en nolltillväxt inom Euroområdet under andra kvartalet i år. De aktuella siffrorna för tredje kvartalet som publicerades av Eurostat under november månad i år, pekar på en segdragen återhämtningsprocess. Tyskland som tidigare fått rollen att vara EU:s draglok, kom knappt undan från att hamna i en recession. Landets aktuella BNP-tillväxt befinner sig f.n. på en bottennivå inom EU och bara Österrike, Italien och Cypern hade en sämre (negativ) tillväxt. Tysklands statistiska centralbyrå noterade att de privata investeringarna gått tillbaka och många företag avvecklat sina lager, vilket negativt bidrog till den ekonomiska utvecklingen. Däremot ökade den inhemska konsumtionen och även exporten hade en positiv effekt på Tysklands BNP under tredje kvartalet i år. Tysklands ekonomiska inbromsning är tätt förknippad med krisen i Ukraina och Ryssland, även om handeln med dessa länder inte är särskilt stor. Den största risken utgörs av ökad osäkerhet och i mindre utsträckning av minskad handel. Även Euroområdets övriga medlemsländer och faktiskt hela EU berörs av den ökade osäkerheten. Finansmarknaderna reagerar med låga räntor. Inflationen är oroande låg och risken för deflation är påtaglig. Utsikterna för USA:s ekonomi är däremot ljusa. Arbetslösheten har minskat och hushållens konsumtion har ökat påtagligt. En stark tillväxt i USA innebär förbättrade exportmöjligheter för resten av världen, då USA ensamt står för en dryg femtedel av världsekonomin och 10 procent av all import. Nära tre fjärdedelar av den svenska varuexporten går dock till vårt närområde i Europa. De reviderade tillväxtutsikterna i synnerhet i Euroområdet och Tyskland kommer att ytterligare dämpa exportefterfrågan i den svenska ekonomin. Hushållen är drivkraften i den svenska ekonomin Den svenska ekonomin har utvecklats sämre än väntat. Den svaga exporten påverkar Sveriges tillväxt eftersom exportens andel av BNP är cirka 50 procent. Effekterna av en långsammare exporttillväxt har parerats av en stabil inhemsk efterfrågan. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar har varit en betydande drivkraft för tillväxten i den svenska ekonomin.

7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 7 Med tanke på att den europeiska konjunkturåterhämtningen fortfarande är svag är det svårt att se någon kraftig exportuppgång under prognosperioden. Istället kommer inhemsk konsumtion och investeringar i bostäder att vara de viktigaste tillväxtfaktorerna de närmaste två åren. Trenden gynnar framför allt storstadsregionerna, där bostadsmarknaden nästan är överhettad och där en stor del av tjänstesektorn finns. En stor risk utgör dock hushållens skuldsättning. Många hushåll är sårbara för plötsliga omsvängningar i bostadspriserna. Åtgärder (t.ex. tvångsamortering) för att minska dessa risker har framförts i den politiska debatten. Åtgärderna minskar dock hushållens disponibla inkomster, vilket i hög grad skulle påverka konsumtionen negativt. Arbetsförmedlingens bedömning är att den ekonomiska tillväxten i den svenska ekonomin blir något svagare jämfört med Arbetsförmedlingens bedömning i våras. För 2014 och 2015 räknas BNP växa med 2 procent respektive 2,3 procent Skåne återhållsam optimism Skånes näringsliv påverkas av den tudelade återhämtningen. Exportefterfrågan förblir svag under den närmaste perioden, medan den inhemska efterfrågan fortsätter att vara stark. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, Skåne, våren 2007 hösten 2014 Index Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Anm. Värden över 100 visar ett starkare förväntningsläge än normalt och värden över 110 ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. På motsvarande sätt visar värden under 100 ett svagare förväntningsläge än normalt och värden under 90 ett mycket svagare förväntningsläge än normalt. Den något svajiga bilden återfinns även i Arbetsförmedlingens prognosundersökning som genomförts under hösten och som riktats mot länets arbetsgivare. Undersökningen indikerar en positiv dock något dämpad stämningsbild. Närmare hälften av länets privata företag bedömer att de kommer att få en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster närmaste halvåret, och resten bedömer att de kommer att få en oförändrad efterfrågan. Få företag tror på en försämring i halvårsperspektivet. Den konjunkturindikator som kan räknas fram utifrån Arbetsförmedlingens intervjuundersökning återfinns i diagramform ovan. De tre senaste pro-

8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 8 gnosundersökningarna (hösten 2013, våren och hösten 2014) visar på värden strax över 100, alltså en nivå som ligger något över det historiska snittet. Fler lediga platser Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik beskriver efterfrågan i form av företagens rekryteringsbehov. Antalet lediga platser som anmäls till länets Arbetsförmedlingar ger en indikation på vart konjuturen är på väg. Platsinflödet har historiskt sett varierat med den ekonomiska konjunkturen. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar, Skåne under perioden hösten 2009 hösten 2014 Antal Original Skåne Trend Skåne Källa: Arbetsförmedlingen De senaste fem åren präglades av återhämtningen från krisåren Rekryteringsbehovet ökade från och med tredje kvartalet I Skåne nådde den en första topp vid fjärde kvartalet Kulmen missade med knapphet toppnoteringen från maj Sedan dess har trenden vänt och utvecklingen har varit mer eller mindre stagnerande fram till första halvåret From och med halvårsskiftet i fjol noterar Arbetsförmedlingen ett successivt ökande platstillflöde. F.n. överträffar platstillflödet klart toppnoteringarna under de senaste tio åren. Mellan januari och oktober 2014 har arbetsförmedlingen noterat sammanlagt lediga platser, vilket är fler lediga platser jämfört med samma period året innan (+18,6 procent) 2. Det är framför allt platserna inom Branschgrupperna finansiell verksamhet och företagstjänster, vård- och omsorg samt handel som ökat kraftigt i antal under de senaste 1 Jämförs det sammanlagta platsinflödet under den senaste tolvmånadersperioden med samma period året innan ser bilden liknande ut. Under perioden oktober 2013 och oktober 2014 har sammanlagt knappt nya platser noterats i Skåne, vilket motsvarar platser per månad. Jämfört med perioden ett år tidigare är detta en klar ökning ( fler lediga platser). 2 I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal. Tabellerna i slutet av rapporten innehåller exakta siffror.

9 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 9 kvartalen. Många av dessa platser har lanserats via bemanningsföretag, vilket innebär att antalet dubbletter riskerar att öka. Arbetsförmedlingens platsstatistik Platsstatistiken täcker dock inte hela arbetsmarknaden eftersom alla lediga platser inte anmäls till Arbetsförmedlingen. Andelen platser som anmäls varierar över tid och är generellt sett större i högkonjunktur än i lågkonjunktur. Normalt varierar andelen inom ett intervall där platserna representerar procent av den totala efterfrågan på arbetsmarknaden. Registreringen av platser kontrolleras men dubbla annonseringar och även felregistreringar har blivit vanligare i takt med att fler företag annonserar direkt via Arbetsförmedlingens hemsida. Färre varsel hittills i år En vidare indikator på hur arbetskraftsefterfrågan utvecklas är arbetsgivarnas varsel om kommande uppsägningar. I genomsnitt har drygt 500 personer per månad varslats om uppsägning i länet mellan I spåren av den dramatiska konjunkturförsvagningen under tredje kvartalet 2008 noterade Arbetsförmedlingen en klar uppgång av antalet varsel om uppsägning. Turbulensen har sedan dess klingat av och antalet varselberörda personer har under 2010 och 2011 åter nått en nivå som kan betraktas som normal för länets arbetsmarknad. Under andra halvåret 2012 har varselinflödet åter stigit markant och därefter avtagit på nytt. Mellan januari och oktober i år har det i genomsnitt varslats nära 500 personer per månad (dvs. länets normalnivå ) att jämföra med drygt 600 personer samma period året innan. Varslade om uppsägning, Skåne, under perioden hösten 2009 hösten 2014 Antal Källa: Arbetsförmedlingen

10 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län procent av de som varslats hittills under året har arbetat inom Industrin, 20 procent inom Finansiell verksamhet, företagstjänster och 13 procent inom Handeln. Varsel och arbetslöshet Antalet varsel skall ses som en konjunkturindikator och ingen siffra på hur många som blir arbetslösa. Långt ifrån alla som varslas blir uppsagda, och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Av dem som blivit varslade de senaste åren har cirka 60 procent blivit uppsagda. Hur stor andel av dessa som blir arbetslösa varierar sedan med konjunkturen. Åren , under finanskrisen, varierade andelen av de varslade som anmälde sig som arbetsökande på Arbetsförmedlingen mellan 35 och 40 procent. Under 2010, när ekonomin var på frammarsch, var motsvarande siffra mellan 15 och 20 procent. I det rådande konjunkturläget bör den andel som blir arbetslösa ligga någonstans i intervallet procent 3 3 Arbetsmarknadsrapporten 2014, s.49, Arbetsförmedlingen 2014.

11 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 11 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Dämpad sysselsättningstillväxt Skåne är med i tillväxtligan SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) sträcker sig fram till år Sysselsättningsutvecklingen från och med sekelskiftet kan delas in i tre faser. Den första fasen är den långvariga sysselsättningsuppgången som ägde rum mellan sekelskiftet och år Den andra fasen började med finanskrisen 2008 som abrupt förändrade de ekonomiska villkoren globalt och därmed också i Sverige. Krisen satte sina djupa spår på arbetsmarknaden ett år senare (2009) i form av en omfattande sysselsättningsnedgång. Därefter följer återhämtningsfasen under 2010 och 2012, RAMS sista redovisningsår. Sett på hela tioårsperioden har efterfrågeutvecklingen på arbetsmarknaden varit stark för Skåne län. Antalet arbetstillfällen (dvs. antalet sysselsatta som har arbetsplats i regionen eller dagbefolkningen) har ökat med 12,6 procent mellan 2002 och 2012, vilket ligger klart över tillväxttakten för riket som helhet (10,6 procent). Det är anmärkningsvärt att sydvästra Skåne med Lund och Malmö noterar en tillväxttakt på 16,9 procent för samma period. Antal Sysselsatta dagbefolkning, 16 år och äldre, Skåne Faktisk utveckling , prognos Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen I slutet av 2012 hade Skåne arbetstillfällen, motsvarande 12,2 procent av Sveriges sysselsatta undersökningens referensår beräknas antalet sysselsatta uppgå till personer. I undersökningen räknar Arbetsförmedlingen med en sysselsättningstillväxt motsvarande cirka nya arbetstillfällen under 2014 och under Detta innebär att antalet sysselsatta som har sin arbetsplats i länet kommer att uppgå till i slutet av hade närmare sysselsatta i åldersgruppen år sin bostadsort i länet (dvs. nattbefolkning) inräknat arbetspendlare, och då framför allt gränspendlare över Öresund. Den aktuella pendlingsstatistiken pekar dock på en stagnerande gränspendling och det finns

12 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 12 inga tecken som tyder på ett trendbrott av på det befintliga pendlingsmönstret under den närmaste framtiden. Arbetspendlingen mot övriga län i Sverige bedöms också stanna kvar på nuvarande nivå, möjligtvis ökar inpendlingen från övriga län något. Inkluderas nettopendlingen i bedömningen förutser Arbetsförmedlingen en sysselsättningsökning med i år och nästa år. I slutet av 2015 beräknas länet ha förvärvarbetande i åldersgruppen år. Den prognosticerade sysselsättningsökningen är klart svagare än den som förutsågs i vårens prognosundersökning. Undersökningen indikerar att uppgången har bromsat in och mycket talar för att länets sysselsättning gått in i en lägre tillväxtbana. Samtliga av Arbetsförmedlingens länsvisa prognosundersökningar förutser en sysselsättningstillväxt (diagram nedan). Nu som förr är det dock storstadslänen som bedöms visa den starkaste jobbtillväxten både 2014 och Sysselsättningen expanderar i stark takt i Stockholms län, men även i relativt god takt i Västra Götaland. Skåne län behåller sin plats i landets tillväxtliga efter Stockholms och Västra Götalands län. Begrepp och metod som används i undersökningen För att belysa länets sysselsättningsutveckling används följande begrepp i prognosrapporten: Sysselsatta (dagbefolkning) = förvärvsarbetande med arbetsplats i regionen eller arbetstillfällen i regionen Sysselsatta (nattbefolkning) = förvärvsarbetande som är bosatta i regionen Inskrivna arbetslösa = summan av antalet individer, i åldern år, som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd Aktuell och förväntad sysselsättning Som referensstatistik används SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik RAMS. RAMS är en årlig totalräknad undersökning som till största delen baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och de egna företagarnas självdeklarationer. Fördelen med RAMS är att datamaterialet är nedbrytbart till små enheter. Undersökningens nackdel är att den stora mängden databearbetningar som innebär en produktionstid upp till 12 månader gör att uppgifterna redan hunnit bli inaktuella. De aktuella RAMS-tabellerna och diagrammen dateras från slutet av november Prognosens referensperiod är fjärde kvartalet Eftersom uppgifterna i RAMS är från november 2012 måste sysselsättningen för referensperioden prognostiseras bakåt. Detta sker med hjälp av arbetsgivarnas bedömningar, vilka redovisas i prognosmaterialet. Arbetsgivarnas bedömningar avser antalet sysselsatta (dagbefolkning) utan någon åldersbegränsning uppåt. I ett andra steg framräknas utvecklingstrenden med hjälp av prognossvaren och de skattade sysselsättningsuppgifterna. I ett tredje steg skattas sysselsättningsuppgifter för nattbefolkningen i åldersgruppen år.

13 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 13 Arbetslösheten minskar nu som förr är arbetslösheten Skånes problem Fram till finanskrisen 2008 minskade antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen kontinuerligt som följd av en långvarig högkonjunktur. Finanskrisen var startskottet till en mycket kraftig expansion av arbetslösheten under Sedan dess har arbetslösheten ökat stadigt med kortvariga undantag. Försämringen berörde Skånes samtliga regiondelar och kommuner. Antal Inskrivna arbetslösa år i Skåne (kvartalsvärden), prognos fr.o.m. kvartal Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Men kulmen har nåtts och under första kvartalet 2014 noterades tecken på ett trendbrott. Antalet arbetslösa har börjat sjunka gradvis sedan mars i år. Antalet inskrivna arbetslösa uppgick till drygt under tredje kvartalet För ett år sedan var motsvarande siffra drygt Under ett år har antalet minskat med 2,8 procent. Nedgången i Skåne är dock relativt svag jämfört med övriga län och motsvarar inte den starka efterfrågan på arbetskraft. I samtliga övriga län började antalet arbetslösa minska några månader tidigare och i klart snabbare takt än i Skåne. Under prognosperioden ökar arbetskraftsutbudet trots en relativt svag befolkningsutveckling. Anledningen är att befolkningens arbetskraftsdeltagande dvs. den andel av den arbetsföra befolkningen som har eller söker arbete successivt blir större. Samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft. Arbetsförmedlingens undersökning räknar med att från och med i år ökar efterfrågan i något större utsträckning än utbudet och därmed får fler arbetslösa ett arbete. Men sysselsättningstillväxten bedöms vara för svag för att lämna ett nämnvärt avtryck i arbetslöshetsstatistiken. Arbetsförmedlingen förutser att det totala antalet inskrivna arbetslösa i genomsnitt uppgår till personer eller 9,6 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 2014 och till personer eller 9,2 procent under fjärde kvartalet 2015.

14 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 14 Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal och kvartal Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal BD BD AC AC Z Z Y Y < 0,7 % < 6,3 % W X 0,7 1,0 % 1,1 1,4 % W X 6,3 8,3 % > 8,3 % S T C U D AB > 1,4 % S T C U D AB O E O E F H N G K M I F H N G K M I AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

15 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 15 Att arbetslösheten stannar kvar på en nästan oförändrad nivå beror på att sammansättningen i arbetskraften har förändrats. Andelen personer som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden har ökat. Sedan 2008 har ett betydande antal personer förts över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Arbetskraften har också ökat kraftigt bland personer över 55 år. Arbetslösheten i denna grupp är relativt låg men det blir svårt att få ett nytt arbete. Risken för långtidsarbetslöshet är därmed högre bland äldre än i andra åldersgrupper. Samtidigt har andelen utomeuropeiskt födda i arbetskraften ökat, vilken också är en grupp som generellt har svårare att få ett arbete. Den ändrade sammansättningen i arbetskraften avspeglas i att en allt större andel av de som är inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen definieras som tillhörande utsatta grupper (se avsnittet om arbetslöshetens sammansättning). Det är grupper med i genomsnitt lägre jobbchans och därmed större risk för långtidsarbetslöshet. Men skillnaderna mellan länen är fortfarande mycket stora. Fastän Skånes branschstruktur i stora drag motsvarar rikets branschstruktur (och även är ett genomsnitt av de tre storstadslänen sammantagna branschstruktur) befinner sig Skåne alltjämt bland länen med den högsta arbetslösheten. Skåne har en diversifierad arbetsmarknad med en utpräglad tjänsteinriktning. Faktum är att servicenäringen, som är relativt stor jämfört med andra län, erbjuder många ingångsjobb för de som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Trots de förhållendevis gynnsamma förutsättningarna är Skåne det län som allra sist av samtliga län noterar en fallande arbetslöshet. Denna paradoxala situation hög arbetslöshet trots sysselsättningstillväxt pekar på att Skånes arbetsmarknad är tudelad och de sociala klyftorna är större i Skåne än i andra jämförbara län med en utpräglad tjänsteinriktning.

16 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 16 Näringsgrenar splittrad efterfrågan Skåne är Sverige i miniatyr Vad gäller arbetstillfällen liknar branschstrukturen i Skåne i stora drag rikets branschstruktur. De förvärvsarbetande fördelar sig på ett nästan identiskt sätt mellan de olika branscherna. Enbart branschgrupperna industri och handel avviker från varandra: Skåne har en lägre andel industrisysselsatta (- 2 procentenheter) och en högre andel förvärvsarbetande inom handeln (+ 1,7 procentenheter). Andel Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning o utvinning, energi o miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Företagstjänster (inkl. finans) Offentlig förvaltning m.m. Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Personliga och kulturella tjänster Sysselsatta fördelade på näringsgren 0% 5% 10% 15% 20% Källa: SCB (RAMS) Riket Skåne län Även branschgruppernas åldersstruktur är nästan identisk mellan länet och riket. Medelåldern för samtliga sysselsatta (dagbefolkning) uppgår till 43,1 år i Skåne och 43,0 år i riket. De sysselsatta inom jord- och skogsbruk har den högsta medelåldern och skillnaden mellan Skåne och riket är störst (Skåne 50,0 och riket 53,o år). Den yngsta branschgruppen är hotell och restaurang med 33,9 år i Skåne och 34,1 år i riket som helhet. Ålder Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning o utvinning, energi o miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Företagstjänster (inkl. finans) Offentlig förvaltning m.m. Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Personliga och kulturella tjänster Medelålder per branschgrupp Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Riket snitt 43,0 år Skåne snitt 43,1 år Höstens prognosundersökning visar en positiv bild vad gäller efterfrågan på arbetskraft. Jämfört med vårens undersökning är den sammantagna bedömning något mer återhållsam. Fortfarande är det många arbetsställen som förutser ett ökat personalbehov. Undersökningen visar på en ökad efterfrågan både 2014 och Liksom i vårens undersök-

17 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 17 ning noteras tillväxten huvudsakligen i branschgruppen privata tjänster och vilket är nytt till branschen byggverksamhet. Även branschgruppen offentliga tjänster noterar en förbättring, vilken dock är svagare än den generella trenden. Sysselsättningen inom jord- och skogbruk, och industri bedöms kvarstå på en mer eller mindre oförändrad nivå under 2014, men för 2015 förutses en liten förbättring åtminstone för industrin. Skånes regionala indelning Region Skåne delar in Skåne i fyra delregioner ( fyra hörn ) Nordöstra Skåne med Kristianstad som centrum, Nordvästra Skåne med Helsingborg som centrum, Sydvästra Skåne med Malmö och Lund som centralorter samt Sydöstra Skåne med centralorten Ystad 4. Delregionerna motsvarar i stort sett kommunala samverkansområden. Arbetsförmedlingens prognos använder denna indelning av Skåne för att identifiera regionala förhållanden. Tidigare har Arbetsförmedlingen använt en indelning som i stort sett baserats på SCB:s indelning lokala arbetsmarknader. Jord- och skogsbruk stagnerande sysselsättning Jord- och skogsbruk är basnäringar och viktiga för länets ekonomi. Ur ett sysselsättningsperspektiv utgör dessa branscher små delar av arbetsmarknaden. Enbart 2,3 procent av länets förvärvsarbetande var verksamma inom de agrara näringarna, vilket ungefär motsvarar fördelningen i riket som helhet. Skillnaderna är dock stora inom länet och det råder en stor spridning från kommuner där mer än vart tionde arbetstillfälle är inom näringen, till kommuner där näringar är i princip obefintliga. Villkoren för verksamheter inom både jord- och skogsbruk förändras snabbt. Världsmarknadspriset på de råvaror man producerar fluktuerar kraftigt. För närvarande är bilden mycket splittrad. Den ryska importblockaden av jordbruksvaror i samband med Ukrainakonflikten samt rekordskördar av växtodlingsprodukter har medfört sjunkande priser för dessa produkter, samtidigt har priserna för köttprodukter stigit. De skiftande förutsättningarna innebär tvära kast mellan lönsamhet och förlust och leder på längre sikt till att enbart större och kapitalstarka jordbruksföretag kan klara utmaningarna. 4 NORDÖSTRA SKÅNE Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Östra Göinge NORDVÄSTRA SKÅNE Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga SYDVÄSTRA SKÅNE Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge SYDÖSTRA SKÅNE Skurup, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Simrishamn

18 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 18 Vidare är jord- och skogsbruk den näring som har stora problem med generationsväxlingen. Medelåldern bland branschens sysselsatta är mycket hög, vilket innebär höga åldersavgångar under de närmaste åren. Risken är hög att många lantbruk avvecklas. Ingångskostnaderna är höga för den som vill ta över driften, vilket avskräcker många unga från att bli lantbrukare. Jord- och skogsbruk i Skåne Andel sysselsatta (dagbefolkning) inom jord- och skogsbruk i respektive region/kommun (2012) Procent Skåne län 2,3 % Riket 2,2 % Svalöv Båstad Örkelljunga Klippan Perstorp Höganäs Ängelholm Åstorp Bjuv Landskrona Helsingborg Hörby Östra Göinge Osby Hässleholm Kristianstad Bromölla Eslöv Höör Vellinge Trelleborg Kävlinge Staffanstorp Svedala Lomma Lund Burlöv Malmö Sjöbo Tomelilla Simrishamn Skurup Ystad Nordväst Nordost Sydväst Sydost Källa: SCB (RAMS) 65+ år år år år år år år år år år år Sysselsatta (dagbefolkning) Fördelning per ålder och kön (2012) kvinnor män Sysselsatta (dagbefolkning) och prognos för Antal Antal Källa: SCB (RAMS) Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Jord- och skogsbruk utmärker sig av en signifikant sned ålders- och könsfördelning. Medelåldern bland branschens sysselsatta är högst jämfört med övriga branschgrupper (50 år). Nästan var fjärde förvärvsarbetande är äldre än 64 år. Andelen kvinnor uppgår till drygt 25 procent. Under de senaste årtiondena har antalet sysselsatta minskat. Sedan 2007 har dock antalet sysselsatta inom branschen börjat öka sakta. Definitionsförändringar mellan 2010 och 2011 inom sysselsättningsstatistiken medförde en kraftig ökning förvärvsarbetande inom åldersgruppen över 65 år, vilket dock är en engångshändelse hade branschgruppen cirka arbetstillfällen.

19 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 19 Utvecklingen inom jordbruket går mot allt färre egenföretagare och fler stordriftsenheter. Den ökade mekaniseringen och datoriseringen har varit påtaglig under en lång tid och med det följer ökade krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom denna näring. Strukturomvandlingen innebär att lantbruksyrken med en rad olika specialkompentenser efterfrågas i växande omfattning och arbetsmarknaden är bra för de som har utbildat sig mot yrken inom naturbruk. Maskinförare inom jord- och skogsbruk är ett yrke som det råder brist på. Arbetsmarknaden är i balans för de flesta större yrkesgrupper inom jordoch skogsbruket. Även utsikterna för djurskötare (lantbruksdjur) är f.n. mycket goda och arbetssökande med denna yrkesinriktning efterfrågas på arbetsmarknaden undantaget är djuruppfödare och djurskötare med inriktningen husdjur. De 10 största yrkena inom branschen Jord- och skogsbruk samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (2012) Antal Djuruppfödare/djurskötare Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Förare av jordbruks- och skogsmaskiner Skogsbrukare Trädgårdsodlare Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och Övrig kontorspersonal Fiskare Anläggningsmaskinförare m.fl. Chefer för mindre företag inom jordbruk, trädgård, Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Balans Brist Överskott På grund av generationsväxlingsproblemet nästan var fjärde förvärvsarbetande är äldre än 64 år bedöms sysselsättningen inom branschen försvagas under de närmaste åren. Prognosundersökningen indikerar en mer eller mindre stagnerande sysselsättning för både 2014 och Industri motig sysselsättningsutveckling Tillverkningsindustrin i Skåne har sin bas i livsmedel, maskin, metall och förpackning. Industrin består av kapital- och kunskapsintensiva företag med stort exportberoende samt mer småskalig arbetsintensiv legotillverkning. Beroende på vilken inriktning industriföretegen har, om de är hemmamarknadsinriktade (t.ex. livsmedelsindustri) eller exportinriktade (t.ex. investeringsvaruindustri) är de i olika grad känsliga för konjunkturella svängningar.

20 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 20 Tillverkningsindustrins andel av den totala sysselsättningen har successivt minskat under flera decennier. Förklaringarna är att produktiviteten, till följd av ständiga rationaliseringar och effektiviseringar i produktionen, ökat och att industrins tjänsterelaterade verksamheter i växande grad flyttas över till tjänsteföretag som forskning och utveckling, reklam, juridiska tjänster, bemanningstjänster, logistik, transporter, underhåll och reparationer m.m. Procent Sektorn tillverkning och utvinning, energi och miljö i Skåne struktur Andel sysselsatta (dagbefolkning) i respektive region/kommun (2012) Skåne län 12 % Riket 14 % Perstorp Bjuv Örkelljunga Åstorp Landskrona Höganäs Båstad Klippan Helsingborg Svalöv Ängelholm Bromölla Östra Göinge Osby Hässleholm Hörby Kristianstad Eslöv Burlöv Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge Lund Malmö Höör Kävlinge Lomma Tomelilla Simrishamn Skurup Ystad Sjöbo Nordväst Nordost Sydväst Sydost Källa: SCB (RAMS) Sysselsatta (dagbefolkning) Fördelning per ålder och kön (2012) 65+ år år år år år år år år år år år Antal kvinnor män Källa: SCB (RAMS) Drygt 12 procent av länets samtliga arbetstillfällen (14 procent i hela riket) finns inom industrin. Endast fyra län i Sverige har lägre industrisysselsättning än Skåne (Stockholms, Gotland, Jämtland och Uppsala län). Industrisysselsättningen är ojämnt fördelad över länet och är störst i länets norra delar. Andelen arbetstillfällen inom industrin uppgick till 16,0 procent i nordvästra och till 15,6 procent i nordöstra Skåne. Bland kommuner sticker Perstorp ut med 46,8 procent, Bromölla med 34,4 procent och Bjuv med 32,2 procent. Länets största kommun Malmö hade bara 8,0 procent industrisysselsatta. Lägst var andelen i Lomma (5,3 procent). Branschgruppen har en relativt låg andel förvärvsarbetande kvinnor (25,4 procent). Medelåldern är 44 år och de flesta sysselsatta finns inom åldersgruppen år. Strukturomvandlingen blev synnerligen märkbar under krisåren 2008/2009, då personalstyrkan minskade drastiskt. Under den följande återhämtningsperioden har industriföretagen i stort sett kunnat öka produktionen utan att öka personalstyrkan. I synnerhet har kommuner med ett fåtal dominerande industriföretag drabbats av strukturomvandlingen och det är framför allt Skånes nordöstra del som fortfarande lider av krisårens

21 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 21 efterdyningar. Industrin har återhämtat sig från krisåren 2008 och 2009 och industrikonjunkturen fortsätter att stärkas i små steg. Enligt SCB:s aktuella statistik är trenden i den svenska industrin dock inte längre enhetlig. Omväxlande uppgångar och nedgångar bestämmer bilden av industriproduktionen under 2014 under årets höstmånader pekar det statistiska utfallet på en mer stagnerande utveckling. Konjunkturinstitutets barometerundersökningar som baseras på företagens bedömningar, noterar i sina senaste redovisningar en ökad industriproduktion, vilket gäller framför allt för läkemedels-, elektronik-, bil- och elektronikindustrin. Även de framåtblickande indikatorerna visar en relativt optimistisk bild. Industriföretagen har positiva förväntningar vad gäller orderingången både från hemma- och exportmarknaden. Inköpschefsindexet (PMI) 5 har dock minskat något på grund av fallande priser för insatsvaror, men sammantaget visar indexet att industriföretagen fortfarande befinner sig i tillväxtzonen. Sektorn tillverkning och utvinning, energi och miljö i Skåne trend Förväntningsläget för kommande sex månader Våren 2009 hösten 2014 Nettotal Genomsnitt Skåne län 26 % Riksgenomsnitt 27 % Antal Sysselsatta (dagbefolkning) och prognos för Källa: Arbetsförmedlingen Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras va-ror/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2009 våren Nettotalen är säsongsrensade och trendberäknade. Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen I slutet av 2012 hade knappt förvärvsarbetande ett arbete inom industrin. Sett över hela tioårsperioden 2002 och 2012 minskade industrisysselsättningen med knappt 25 procent i Skåne. Strukturomvandlingen blev synnerligen märkbar under krisåren 2008/2009 då ett stort antal sysselsatta inom tillverkningsindustrin blev arbetslösa. Framför allt kommuner med ett fåtal dominerande industriföretag har drabbats hårt av strukturomvandlingen. Den förväntade utvecklingen är dock mycket spretig och osäkerhetstecknen hopar sig beroende vilken inriktning branschföretagen har. De försämrade tillväxtutsikterna inom 5 Inköpschefsindex bygger på intervjuer med cirka 200 inköpschefer inom tillverkningsindustrin.

22 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 22 ett flertal av Sveriges viktiga marknader i synnerhet Euroområdet kommer förmodligen att dämpa exportefterfrågan. Försvagningen berör främst den tekniktyngda maskinindustrin inom investeringsvarusektorn. Samtidigt ökar den inhemska efterfrågan, som hittills varit förvånansvärt stabil. Den förhållandevis goda svenska ekonomin gynnar industriföretagen som tillverkar insatsvaror (t.ex. kemi- och plastvaruindustri) samt konsumtionsvaror (t.ex. vitvaror, möbler, livsmedel och läkemedel). Den osäkra omvärldsbilden delas inte av de skånska industriföretag som varit med i prognosundersökningen. Företagen ser med en större tillförsikt på framtiden som man gjorde vid de båda senaste prognosundersökningarna i våras och för ett år sedan. Andelen företag som tror på ökad efterfrågan har ökat något jämfört med i höstas. Den större optimismen kring marknadsutsikterna resulterar dock inte med automatik i ett ökat antal anställda. Många industriföretag har de senaste intervjuomgångarna meddelat att de producerar mer än tidigare trots att de har färre anställda. Vidare har bemanningspersonal och tidsbegränsade anställningar blivit vanligt för att möta tillfälliga ordertoppar. Även denna prognosomgång visar därför företagen ett återhållsamt rekryteringsbehov. Sysselsättningen inom industri bedöms öka i små steg 2014 och De 10 största yrkena inom industrin samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (2012) Antal Maskinoperatörer, livsmedelsindustri Övriga maskinoperatörer och montörer Verktygsmaskinoperatörer Företagssäljare Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruind Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Handpaketerare och andra fabriksarbetare Lagerassistenter m.fl. Övrig kontorspersonal Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri Maskinmekaniker, maskinmontörer och Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Balans Brist Överskott Trots att läget för industrin har förbättrats under de senaste åren förblir arbetsmarknaden kärv för flera yrken inom tillverkningsarbete under det närmaste året. Oavsett konjunkturläget pågår en strukturell förändring av yrkessammansättningen. Inslaget av yrken som kräver längre utbildning ökar medan det motsatta gäller för yrken där utbildningskraven är lägre. Utvecklingen innebär att det är fortsatt hård konkurrens om jobben och hög arbetslöshet inom industriyrken med låga utbildningskrav. För det närmaste året bedöms olika kategorier av montörer möta en fortsatt kärv arbetsmarknad. Även olika kategorier av maskinoperatörer och processoperatörer konfronteras med ett läge där jobben är för få. Senaste årens försvagning i industrin har också påverkat arbetsmarknaden för yrken där det tidigare varit brist. Exempel på sådana yrken är CNCoperatörer men också vissa kategorier av svetsare. Dessa yrken har vanligen en förhållan-

23 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 23 devis hög arbetslöshet samtidigt som arbetsgivarna anser att yrkena är svåra att hitta arbetskraft till. I takt med att konjunkturen förbättras efterfrågas i större utsträckning maskinmekaniker och verktygsmakare och det noteras allt oftare en bristsituation inom dessa industrihantverksyrken. Anmärkningsvärt är också att rekryteringssituationen för maskinoperatörer inom gummi- och plastindustrin har blivit något ljusare. Personer som är yrkesverksamma inom yrkesområdet tekniskt arbete har nästan oavbrutet haft en stark ställning på branschens arbetsmarknad. I länet är det brist på civilingenjörer, ingenjörer och tekniker (med inriktning elektronik, elkraft och maskin) samt VVS-ingenjörer. Vidare är företagssäljare, som har teknisk kompetens, ett mycket frekvent angivet bristyrke inom branschen. I prognosundersökningen uppger 10 procent av företagen inom industrisektorn att de har upplevt arbetskraftsbrist vid en rekrytering. Detta är en minskning med knappt 5 procentenheter i jämförelse med situationen för ett halvt år sedan. Det aktuella bristläget motsvarar i stort sett den situation som redovisades i höstens prognosundersökning för ett år sedan. Byggverksamhet ökad efterfrågan på arbetskraft Under de senaste tio åren har byggbranschen drabbats av en kraftig nedgång i samband med finanskristen och av konjunkturavmattningen De aktuella indikatorerna (utfall och konjunkturbarometrar) visar på att branschen återhämtar sig i takt med att ekonomin förstärks. I sin aktuella prognos 6 förutser branschorganisationen Sveriges byggindustrier en rejäl förbättring för byggverksamheten i hela landet. Bostadsbyggandet fortsätter att stiga, men nästa år bedöms nybyggandet plana ut på grund av striktare amorteringskrav. Denna delsektor är nu som tidigare den främsta drivkraften för byggsektorns återhämtning. Även ombyggnadsinvesteringar i bostäder kommer att öka såväl av de privata hushållen som av fastighetsbolagens upprustning av allmännyttans bostäder. Investeringarna i lokaler (privata och offentliga) bedöms återhämta sig sakta under andra halvåret 2014 och i snabbare takt Vidare ökar anläggningsinvesteringarna genom ökade investeringar inom sektorerna energi, vatten- och reningsverk samt genom ökade satsningar på både väg och järnväg. 6 Se Sveriges byggindustrier, Byggkonjunkturen, nr 3, 2014

24 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 24 Byggverksamheten i Skåne struktur Andel sysselsatta (dagbefolkning) i respektive region/kommun (2012) Procent 25 Skåne län 7,2 % Riket 7,6 % Svalöv Båstad Ängelholm Klippan Höganäs Åstorp Bjuv Landskrona Örkelljunga Helsingborg Perstorp Hörby Hässleholm Östra Göinge Bromölla Kristianstad Osby Höör Burlöv Kävlinge Eslöv Staffanstorp Trelleborg Vellinge Svedala Malmö Lomma Lund Sjöbo Skurup Ystad Simrishamn Tomelilla Nordväst Nordost Sydväst Sydost Källa: SCB (RAMS) Sysselsatta (dagbefolkning) Fördelning per ålder och kön (2012) 65+ år år år år år år år år år år år Antal kvinnor män Källa: SCB (RAMS) Drygt 7 procent av länets samtliga sysselsatta (dagbefolkning) är verksamma i byggsektorn. Detta är en andel som är i nivå med riket som helhet. Variationen mellan länets fyra delar är ganska liten, andelen är något större i sydöstra Skåne, något mindre i sydvästra Skåne. Sjöbo är dock den kommun som sticker ut: Kommunen har med knappt 20 procent den överlägset högsta andelen arbetstillfällen inom näringsgrenen. Byggbranschen har den lägsta andelen förvärvsarbetande kvinnor bland samtliga branscher i Skåne, deras andel utgör endast 8,9 procent av branschens förvärvsarbetande. Åldersfördelningen är ganska jämn och gruppen yngre (20-29 år) är förhållandevis stor (närmare 21 procent). Den största andelen har åldersgruppen år med knappt 24 procent. Medelåldern är 42 år. Jämfört med riket som helhet utvecklas byggverksamheten svagare i länet 7. Framför allt har bostadsbyggandet varit svagt trots att nettoflyttningen (inflyttning minus utflyttning 8 ) till Skåne varit stor under de senaste åren. Visserligen tog bostadsbyggandet fart igen under 2013 dock följdes ökningen av ett tapp under början av Se Boverkets aktuella indikatorer, november 2014, 8 Nettoflyttning uppgick till personer (16-64 år) under SCB redovisar även siffror för första halvåret 2014, men dessa är missvisande. Halvårsstatistiken tar med utexaminerade dock inte nyinskrivna studenter (terminstart infaller vanligtvis i början av september månad).

25 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Skåne län 25 Byggverksamheten i Skåne utvecklingstrend Förväntningsläget för kommande sex månader Våren 2009 hösten 2014 Nettotal Genomsnitt Skåne län 22 % Riksgenomsnitt 22 % Antal Sysselsatta (dagbefolkning) och prognos för Källa: Arbetsförmedlingen Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2009 våren I höstens prognosundersökning har bilden blivit ljusare jämfört med tidigare prognosundersökningar. Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Byggbranschen hade cirka förvärvsarbetande mot slutet av Branschens utveckling styrs i hög grad av den regionala efterfrågan på fastigheter och infrastruktur. Skånes goda ekonomiska tillväxt och stora nettoflyttning har inneburit att byggsektorn har upplevt flera expansiva år, framför allt i västra Skåne. Byggverksamheten har dock drabbats tydligt av konjunkturavmattningen under och av en tillfällig svacka 2012, men är på gång att återhämta sig i takt med att ekonomin förstärks. Boverket bedömer att årets byggande ligger på en nivå mittemellan det låga bostadsbyggandet efter finanskrisen och toppnoteringen under Bostadspriserna har de senaste åren utvecklats svagare i storstadsregionen Malmö jämfört med de andra storstadsregionerna, vilket har hållit investeringarna tillbaka. Samtidigt finns det ett stort bostadsunderskott i framför allt sydvästra Skåne samt ett uppdämt renoveringsbehov av miljonprogrammens bostäder. Byggandet av kontorslokaler är dock på en hög nivå och Malmö sticker ut med stora projekt (kongresscentrum med hotell samt ytterligare hotellanläggningar). Lund är visserligen en del av storstadsregionen Malmö, men kommunen har ett relativt intensivt bostadbyggande och bostadsbyggplaneringen är omfattande för att möta efterfrågan. I detta sammanhang ska nämnas byggandet av den andra etappen av MAX IV- Laboratoriet 9 i Lund. Anläggningen beräknas stå klar i början av Även det till sin 9 MAX IV-laboratoriet i Lund är ett nationellt laboratorium för kärnfysik, acceleratorfysik och forskning med hjälp av synkrotronljus.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016 Text: Thomas Behrens, 010-486 11 20 och Anna Arwidsson Hansen, 010-488 55 90 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016 Text: Thomas Behrens, 010-486 11 20 och Anna Arwidsson Hansen, 010-488 55 90 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Thomas Behrens Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06 11 Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län 1 PROGNOSEN Skåne går mot bättre tider Situationen i vår omvärld har stor påverkan på svensk ekonomi, inte minst på den exportberoende verkstadsindustrin. Under

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Historiken och nuläge Utvecklingtendenser Ängelholm i Öresundsregionen Några avslutande reflektioner Befolkningsförändringar 2009 Andel personer som är arbetslösa

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text: Thomas Behrens, Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2013-12-12 Sida: 3

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE Rapporten är framtagen av På uppdrag av INNEHÅLL Förord från VD 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av turism 5 Turismens

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. SKÅNE

#4av5jobb. Skapas i små företag. SKÅNE #4av5jobb Skapas i små företag. SKÅNE Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Thomas Behrens, Analysavdelningen Sida: 3 av 63 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SKÅNE LÄN Juni 15 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning av

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012 Inkvarteringsstatistik mars 2012 Gästnätter län, mars 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 211 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 500 0 604 676 296 337 301 218 34

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen ÖREBRO LÄN Juni 215 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Vad har hänt under 2012? Under året har andelen ersättningstagare sakta minskat, det följer en trend som vi kan se även

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Blekinge län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Blekinge län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Blekinge län Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Josef Lannemyr och Victor Tanaka Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Kronobergs län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Kronobergs län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Kronobergs län Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Vera Opacic Curuvija, Hanna Glössner Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen VÄSTERNORRLANDS LÄN Juni 215 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 18 decemberr 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, november 2013 12 603 (7,3 %) 5 847

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige. Igår, idag och imorgon..

Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige. Igår, idag och imorgon.. Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige Igår, idag och imorgon.. Arbetskraft Arbetsmarknad Befolkning Sysselsättning Studerande Sjukskrivna Arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd

Läs mer