miljardplåga för svaga företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "miljardplåga för svaga företag"

Transkript

1 nummer kronor Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan Ibland tror jag aldrig att de lämnar storstan, de där utredarna. Rolf Lindberg 9 Fasadklättrare fixar höjdarjobben 26 Regeringens bistra besked Ingen skattereform för hyresrätten 12 Hemma hos-reportage: Så bor fastighetsprofessor 18 Nedskrivningsnotan: Hans Lind miljardplåga för svaga företag nyheter politik ekonomi miljö teknik energi bygg debatt

2 nr ges ut av sabo förlags ab innehåll 6 14 Operatör 12:34 PM Vad vill du boka? Tvätt Tork Mina bokningar Inställningar NYHET! Bokning Android 1925 installerades den första moderna tvättstugan av HSB. I början på nittiotalet levererade vi de första elektroniska bokningstavlorna. Idag är vi stolta över att erbjuda världens första appar för att boka gemensamma lokaler via smartphones. Du laddar ner dem gratis på Android Market eller App Store. samtliga foton: ulrika majstrovic hansén Där det finns fler bostäder än människor finns det bara en sak att göra och det är att ta bort hus. helena shutrick Rolf Lindberg, ordförande för Hyresbostäder i Karlskoga sid Nedskrivningsnotan: tre miljarder kronor Karlskoga river mest i landet Hyresrätten får ingen skattereform Fler mutåtal på gång i Göteborg Stödlägenhet minskade vräkningar Hemma hos professor Hans Lind Ledare Aktuell forskning En dag på jobbet Riksrundan Boksidan På nya jobb mer i Bofast Omslagsbild: Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid Tekniska högskolan i Stockholm (sid 18-21). Foto: Ulrika Majstrovic Hansén Annonser Magnus Johansson Prenumerationsärenden Titeldata, Kundtjänst, Stockholm Tel: Du kan även gå in på för att göra adressändringar och andra prenumerationsärenden. Pris 395 kronor/år, plus eventuell moms Repro och tryck: Lenanders Grafiska AB Trycksak Redaktion Drottninggatan 29, Box 474, Stockholm Telefon Hemsida E-post Christian Lacotte vd, chefredaktör, ansvarig utgivare Helene Ahlberg reporter, redaktör Eva Blomberg reporter Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Efter tryck av text och bild får inte ske utan redak tionens medgivande. Anita Snis redaktionschef Ulrika Majstrovic Hansén ad, illustratör Sanita Burdzovic ekonomiansvarig Bofast 4/211 3

3 ledare Bidde det ens en liten tumme? vid ett seminarium som Bofast nyligen ordnade tillsammans med pr-byrån Veritas samlades de flesta av Bostadssveriges tunga aktörer för att diskutera den nya allmännyttelagens konkreta innebörd. Lagens snickare, ämnesrådet KA Stefan Svensson, beskrev det relativt komplicerade arbetet bakom den nya författningen. Han räknade upp några av de regelsystem som berörs: hyreslagstiftning, kommunalrätt, aktiebolagsrätt, konkurrensrätt, upphandlingsfrågor samt en inte oansenlig mängd EU-rättsliga bestämmelser. Förhistorien till den nya lagen är som bekant ett behov av att anpassa de svenska bestämmelserna till EU:s regler. Och ytterst en insats för att undvika att få den främmande fågel, som Sverige utgör i detta sammanhang, granskad och prövad i Bryssel. Den andra möjliga vägen hade annars varit att ge upp denna svenska modell och återupprätta systemet med socialbostäder för särskilt utsatta, barnrikefamiljer till exempel. Men det vill nu varken någon part eller parti. Därför manglades under god svensk samarbetsanda ett nytt regelsystem fram. Ingen är helt nöjd, men man har funnit en så kallad balanspunkt utifrån vilken samtliga parter kan acceptera det ramverk som kommer att gälla framdeles. Och det som lagmakarna hoppas på är ett system som håller över tid. I och med parternas medverkan i processen får möjligheterna till detta anses hyfsade. Men det finns sårytor som regeringen är medveten om. Och just nu ägnar sig parterna åt att hitta formuleringar i lagen som stöttar den egna saken, vilket inte behöver vara illegitimt i sig. Med tanke på att samtliga parter varit involverade i propositionsarbetet är förhoppningen att förhandlingar i första hand ska lösa de knutar som uppstår. De fall där man inte kan komma överens får rättsväsendet lösa. men det finns ändå saker som förvånar. KA Stefan Svensson hävdade vid ett par tillfällen att så särskilt stor dramatik är det inte fråga om, de nya reglerna förtydligar bara vad som redan varit praxis i många år. Och Sabos Kurt Eliasson har på samma sätt sagt att de kommunala bolagen redan agerar affärsmässigt. Samtidigt har utgångspunkten varit att skapa en fungerande bostadsmarknad. Det kan vara värt att minnas att skälet till att det ens behövs speciella regler på detta område är att det finns en betydande marknadsimperfektion. Hyreslagstiftningen är i första hand ett konsumentskydd. På den punkten har inget förändrats. Men om det nu redan fanns ett system som fungerade och det inte blir någon större förändring i praktiken, vad är då syftet med åratal av stötande och blötande? Det uppenbara svaret är just att hålla EU borta. Om det är på det sättet får EUskeptikerna rätt; allt är bara utanverk som dessutom krävt omfattande insatser. Allt för att det ska se ut som förändringar inträder. Ingen är helt nöjd, men man har funnit en så kallad balanspunkt. eller också är det privatbasen Reinhold Lennebo som träffar rätt när han påstår att 21 och 211 är år då parterna yrvaket försöker ringa in hur och vad som sagts och skrivits, men att 212 måste det börja hända saker. Återstår bara att fråga vilka saker. Den största förändringen kommer nog trots allt bli att lägesfaktorn slår igenom tydligare. Den som bor vid vatten i en stadskärna får räkna med höjd hyra. Nog var bågen hårdare spänd än så? Christian Lacotte chefredaktör NYTT KÖK HELT ENKELT! Måttbeställda laserkantade köksluckor gör skillnad. Box 8, Dalsjöfors Tel Fax E-post: Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd för ett tryggt och problemfritt boende. De är effektivt energioch ljudisolerade och bland de mest inbrottssäkra på marknaden. H-Fönstret AB Gåseberg Lysekil Tel Fax Bofast 4/211 5

4 svaga marknader svaga marknader Nedskrivningsnotan: 3 miljar der för svaga bostadsbolag Hårdare redovisningsregler kräver statsstöd det stundar tuffa tider på orterna som folket överger. Först väntar rivningar av tusentals lägenheter. Sedan kommer nästa slag: skärpta redovisningsregler. Bostadsbolagens kostnader för att skriva ned värdet på sina hus blir minst tre miljarder kronor. Regeringen borde fundera på om de skärpta reglerna verkligen är ändamålsenliga för de kommunala bostadsföretagen, säger Bostadskreditnämndens generaldirektör Lars Magnusson. Texter helene ahlberg grafik ulrika Majstrovic hansén mer än en tredjedel av Sverige består av kommuner med svaga bostadsmarknader. Här sviker befolkningen och många hus har tomma, gardinlösa lägenheter utan tecken på mänskligt liv trots att 127 lägenheter rivits de senaste fyra decennierna. Svagmarknadssverige går nu mot en ny rivningsvåg, enligt beräkningar från Statens bostadskreditnämnd (BKN). 3 6 kommunägda lägenheter behöver rivas akut och inom några år borde rivningsskoporna skrapa bort ytterligare 4 lägenheter. Det skrev Bofast om i förra numret. Rivningssiffrorna har BKN fått fram genom att samköra statistik över tomma lägenheter med en lista över svaga marknader och allt över två procent vakanser räknas som rivningsbehov, enligt BKN. Notan för rivningarna och nedskrivningarna för de bortskrapade husen landar på uppåt två miljarder kronor, har BKN räknat fram. Bostadsföretagen klarar att betala drygt halva den räkningen själva, resten måste kommunerna skjuta till, enligt BKN. Men staten behöver inte lämna några rivningsbidrag, menar myndigheten. däremot tror inte ens BKN att bostadsföretagen och kommunerna klarar nästa finansiella prövning: skärpta bokföringsregler. Snart kan företagen tvingas skriva ned värdena på alla sina hus till så kallade verkliga värden. I de mindre Saboföretagen som ofta befinner sig på små orter ligger husens bokförda värden ofta högre än marknadsvärdena. I större städer med stigande marknadsvärden är det i stället tvärtom (se grafik på nästa sida). Alltså är det många små företag som behöver göra nedskrivningar. Och det är inga småpengar det handlar om: allmännyttiga företag på vikande marknader behöver göra nedskrivningar för tre miljarder kronor, enligt BKN:s beräkningsmodell (se faktaruta). Bostadsbolagen kan själva bära en knapp sjundedel av den kostnaden, enligt BKN. Resten behöver kommunerna betala. Men BKN tvivlar på att kommunerna klarar den bördan efter att ha skjutit till uppåt en miljard kronor i rivningsstöd till sina bostadsbolag. Dessutom dras kommuner på vikande marknader ofta med flera problem: allt större andel äldre invånare som behöver omsorg. Och allt färre Lars Magnusson förvärvsarbetande, som ska skatta ihop till omsorgen och skolorna. Det här är kommuner som redan är hårt belastade. Det kommer att påverka annan kommunal verksamhet, som kommunens möjlighet att driva skolor och hantera äldreomsorg, säger Lars Magnusson, generaldirektör på BKN. Han menar att man därför inte bara kan se på vad kommunerna klarar av rent ekonomiskt. Hittills har vi bara tittat på hur resultatoch balansräkningen ser ut och inte gjort någon konsekvensbedömning av hur det slår Vad är en nedskrivning och varför kostar det pengar? en nedskrivning innebär att värdet på en tillgång som en fastighet helt eller delvis skrivs bort från balansräkningen och i stället blir en kostnad på resultaträkningen. Det ska göras om byggnadens värde minskar oförutsett och kraftigt, och om värdeminskningen antas bli bestående som en engångsåtgärd. Det kan kanske tyckas märkligt att en redovisningsteknisk förändring kan medföra miljardkostnader. En nedskrivning är ju egentligen bara en bokföringstransaktion, där inga riktiga pengar byter ägare. Men eftersom nedskrivningen måste bokföras som en kostnad belastar det företagets resultat. Är kostnaderna mycket större än intäkterna uppkommer förluster som naggar av det egna kapitalet. Och när mer än hälften av det egna kapitalet är förbrukat står bolaget inför likvidation, enligt aktiebolagslagen. vill ägaren förhindra detta måste han skjuta till kapital. Tidigare har kommunerna då kunnat skjuta till pengar genom aktieägartillskott. Men nu med den nya lagen för allmännyttan är det svårt att veta vad en kommun får eller inte får göra. Det har vi inget klart svar på, säger Peter Wallberg, redovisningsekonom på Sabo. Om kommunerna gått i borgen för lån råder det enligt fastighetsprofessorerna Stellan Lundström och Hans Lind inget tvivel om att kommunerna då kan skjuta till de medel Det här kommer att påverka annan kommunal verksamhet, som skolor och äldreomsorg. som behövs det gör ju privata företag som gått i borgen för lån. Men enligt Sabos utredningschef Jörgen Mark-Nielsen är det risk att sådana pengatillskott skulle betraktas som otillåtet statsstöd. sophia mattsson-linnala, finanschef på Sabo, tvivlar på att någon skulle låta ett kommunalt bolag gå i konkurs. Risken är för stor att detta skulle svärta ned Sveriges rykte på finansmarknaden, menar hon. Sverige har i dag ett gott rykte, vi har klarat finanskrisen bra och investerare köper gärna svenska statspapper. Hur skulle det gå om ett kommunalt bolag går i konkurs och fordringsägarna inte får igen sina pengar? mot annan verksamhet. Och det tycker vi att man borde göra, säger Lars Magnusson. BKN ifrågasätter också hur ändamålsenliga skarpare redovisningsregler är för de kommunala bostadsföretagen. Om företagen måste skriva ned husen till marknadsvärden leder det ju till väldigt stora kostnader, utan att det egentligen förbättrar bolagens förutsättningar. Och det leder i sin tur till att kommunerna måste skjuta till pengar, utan att man får något för pengarna, som till exempel nya bostäder eller underhåll, säger Lars Magnusson. Därför, menar han, borde regeringen fundera över om redovisningsreglerna verkligen har en rimlig effekt för företag på svaga marknader. bkn skriver i sitt budgetunderlag till regeringen att en konsekvent genomförd anpassning av de bokförda värdena skulle innebära stora kostnader för företagen och deras hyresgäster, och kräva stora tillskott från de berörda kommunerna och i förlängningen från staten. Det kommer närmare bestämt att behövas ett statsstöd på runt 1,8 miljarder kronor för att stötta kommuner som i sin tur behöver hjälpa bostadsföretag med nedskrivningarna, tror BKN. SÅ RÄKNAR BKN: För att få fram storleken på nedskrivningsbehoven har BKN använt måttet direktavkastning. Det kan användas när man räknar ut vilket pris en köpare kan tänkas vilja betala för en fastighet eller för att värdera en bostadsmarknad. den nya allmännyttelagen, som trädde i kraft vid årsskiftet, slår fast att de kommunägda bostadsbolagen ska verka enligt affärsmässiga principer och åläggas normala avkastningskrav. Det sätter nytt fokus på frågan om hur bolagens fastigheter ska bokföras. Ju svårare det förväntas vara att få intäkter på huset, desto högre blir direktavkastningskravet. På svaga marknader, där chansen till intäkter kanske inte är så god, bedöms direktavkastningskravet ligga mellan sju och nio procent. Statens bostadskreditnämnd (BKN) har räknat ut att skärpta redovisningsregler med krav på nedskrivning till marknadsvärden skulle medföra kostnader på tre miljarder kronor för bostadsföretag på vikande marknader (se artikel ovan). När folket flyttar, arbetslösheten är hög och många lägenheter står tomma sjunker värdet på fastigheterna. Vem vill köpa ett hus som kanske knappt kan generera några intäkter? Särskilt hus från 199-talet och framåt, när byggandet blev dyrare, eller som renoverats dyrt på senare år, kan ha bokförda värden som är långt över vad som kan betraktas som ett marknadsvärde. Om avkastningskravet läggs på åtta procent uppgår nedskrivningsbehoven på de svaga marknaderna till tre miljarder kronor, enligt BKN. Om avkastningskravet i stället sätts till nio procent blir nedskrivningskostnaden runt 4,6 miljarder kronor. Snart slut på Saboföretagens liv i gråzonen Saboföretagen har levt i en redovisningsteknisk gråzon i 14 år. Men snart kan bolag tvingas skriva ned sina hus till marknadsmässiga värden oavsett om det finns en marknad eller inte. Fast Sabo vill inte längre ha särskilda redovisningsregler. Bokfört värde nedskrivning Marknadsvärde Fast frågan är vad som är marknadsvärdet på en ort där inget köps eller säljs. Det är lätt att räkna ut i storstäderna, men det blir svårt på orter där det knappt Det blir svårt att räkna ut marknadsvärdet på orter där det knappt sker några försäljningar. sker några försäljningar, säger Peter Wallberg, som är redovisningsekonom på Sabo. Fast skärpningen av redovisningsreglerna 6 Bofast 4/211 Bofast 4/211 7

5 svaga marknader svaga marknader (forts) Snart slut på gråzonen... Höga bokförda värden i små saboföretag Kr/m2 Taxeringsvärde Bokfört värde Antal lägenheter i företaget I de mindre Saboföretagen ligger husens bokförda värden i snitt högre än taxeringsvärdena (som är tänkta att utgöra 75 procent av marknadsvärdet). När de bruna staplarna är högre än de gröna visar det på att gruppen innehåller företag med stora nedskrivningsbehov är egentligen långt ifrån ny. Den nya redovisningslagen kom redan Men där anges inte hur värdet, som huset ska skrivas ned till, ska räknas fram. De tunga uttolkarna av god redovisningssed har sedan dess varit oeniga om hur lagen ska tillämpas för allmännyttan. Företag av stort allmänt intresse har haft att följa föreningen Redovisningsrådets regler, som stipulerar att fastigheterna ska värderas till marknadsvärde vid nedskrivningar. Men är kommunägda bolag av stort allmänt intresse? Eller gäller det bara börsnoterade bolag? Det har varit oklart. Bostadsföretagen har i stället kunnat luta Problemet är egentligen inte reglerna, utan att företagen har för höga kostnader och svaga intäkter. sig mot statliga Bokföringsnämndens allmänna rekommendationer, som inte säger något specifikt om nedskrivningar och har då inte behövt göra några nedskrivningar alls. Eller så kan företaget hävda att man tilllämpar Bokföringsnämndens vägledning för små företag, som kom 28. Enligt denna vägledning ska husen tas upp till ett slags brukarvärde, som mer ska visa vad fastigheterna är värda i företagets verksamhet än vad en köpare är beredd att betala. Då räcker det att intäkterna från husen alltså hyrorna täcker husens utgifter för drift, underhåll och räntor. Det har varit ett ingenmansland, en väldig gråzon kring vad som gäller just värdering av fastigheter vid nedskrivningsprövningar. Olika revisorer har gett olika besked, och varit olika stränga, säger Peter Wallberg. men valfrihetens gråzonsdagar går mot sitt slut. Bokföringsnämnden har fått i uppdrag att ta fram nya regler för större företag, som skulle börja gälla vid kommande årsskifte. I ett förslag som gick ut på remiss i höstas föreslog nämnden att alla större företag ska få samma regler med krav på nedskrivning till marknadsvärden. Men förslaget fick så omfattande kritik att Bokföringsnämnden nu arbetar om sitt förslag och införandet skjuts upp. Nu är siktet i stället inställt på nya regler från den 1 januari 213. Saboföretag som vill fortsätta verka i gråzonen kan alltså sägas ha fått respit i ytterligare ett år. > 1 Sophia Mattsson- Linnala riktigt hur de nya reglerna kommer att se ut är ännu oklart. De större Saboföretagen lär i alla fall få räkna med att följa börsbolagens regler om nedskrivning till marknadsvärden. Det är också så de internationella redovisningsreglerna för små och medelstora företag ser ut. Och för de mindre företagen lär det bli nedskrivning till antingen brukarvärde eller marknadsvärde alternativet att surfa mittemellan och inte skriva ned alls kommer inte att finnas. BKN ifrågasätter rimligheten i att skärpa reglerna för kommunala bostadsföretag på svaga marknader (se föregående uppslag). Icke börsnoterade privata fastighetsbolag som också kunnat verka i gråzonen har inte heller varit helt förtjusta i tanken att plötsligt börja värdera fastigheterna som om de skulle säljas imorgon, fast de kanske ska behållas under överskådlig tid. sabo har under de socialdemokratiska regeringsåren lobbat intensivt för att få särskilda redovisningsregler för allmännyttor på vikande marknader. Men nu vill Sabo inte längre ha några särregler. Vi tror på långsiktigt hållbara regler som inte riskerar att förändras över tiden, säger Sophia Mattsson-Linnala, Sabos finanschef. Hon tvivlar dessutom på att brukarvärden skulle bli billigare för svaga företag. Då ska ju ändå fastigheten klara att bära förvaltningskostnader och räntor på skulderna. Och ju sämre marknaden är, desto högre blir räntorna. Om räntorna i en storstad ligger kring fyra procent så kan de på en vikande marknad gå upp mot sex procent. små allmännyttiga företag har ofta hög belåningsgrad. Dessutom är tuffare internationella kapitaltäckningsregler på gång, som kräver att bankerna tar bättre betalt för kreditrisker. Men problemet är egentligen inte redovisningsreglerna, utan att företagen har för höga kostnader och för svaga intäkter. Och det beror på att marknaden viker. Regeringen har sedan länge lovat att se över stödsystemen för svaga marknader, men har hittills inte kommit längre än interna diskussioner inom regeringskansliet och med EU. Regeringen behöver ta ett stort grepp över de vikande marknaderna. Och man kommer inte undan att det krävs någon form av statlig stödinsats. Där har både BKN och statens bostadsomvandlingsbolag SBO en viktig roll med sin speciella kompetens, menar Sophia Mattsson-Linnala. Karlskoga tyngs av tomma hus Karlskoga har rivit mest i Sverige: 1 1 lägenheter på tio år. Men mer måste rivas och nya lägenheter blir tomma varje år. Det skulle vara en jättehjälp om staten ställde upp och tog nedskrivningskostnaderna. Men det kommer de väl aldrig att göra, säger Rolf Lindberg, ordförande i Hyresbostäder i Karlskoga. karlskoga leder landets rivningsliga. 1 1 lägenheter har rivits sedan 21. Det finns äldre hyresgäster som fått flytta fyra gånger för att det hus de bor i ska rivas. Och nu planeras för rivning av 23 till med hjälp av tillskott från kommunen. Företaget är välskött och går egentligen väldigt bra om det inte vore för det att det finns ett överskott på bostäder här, säger Rolf Lindberg (s), ordförande i Hyresbostäder i Karlskoga sedan tio år. En gång i tiden blomstrade en jätteindustri här, i form av vapentillverkaren Bofors. Bofors hade en egen industriskola och arbetskraft importerades från både grannländer och övriga Sverige. Under storhetsåren kring 197 bodde 4 människor i Karlskoga kommun och 1 arbetade på Bofors. Man byggde våldsamt här då, både hyresrätter och bostadsrätter, berättar Rolf Lindberg. I dag har befolkningen sjunkit till drygt 29 7 och antalet anställda i det som finns kvar av Bofors har krympt till 2. Vi har haft ett födelseunderskott i många år nu. Och människorna som blev kvar när Bofors drog ned, de är ju i pensionsåldern nu. Många av de äldre bor i hyresrätter. Så när det dör hundra människor tappar vi ungefär 3 lägenheter, säger Rolf Lindberg. Konkurrensen från bostadsrättsmarknaden är svår. Många bostadsrätter är i betydligt sämre skick än våra hyresrätter. Men det är ju knappt någon kostnad att bo i dem. De billigaste kostar 2 kronor i insats och kring 2 5 kronor i månadsavgift. Vi har inte en chans. Det blir bostadsbolaget som får anpassa sitt bestånd. hyresbostäder i karlskoga har provat många sätt för att reda ut situationen. På 198- och 9-talen ställdes husen av i väntan på bättre tider. 6 lägenheter stod med igenspikade skivor för fönstren. Det såg förskräckligt ut. När man åkte på E 18 genom Karlskoga såg man ju att det var obebott. Och husen förfaller ju också ganska snabbt när de läggs i malpåse. Så det var ingen lösning. Till slut blev det så illa att kommunen fick hjälp från Bostadsakuten för att ta bort de där husen. Fastighetsekonomer föreslår ibland att Karlskoga har tappat 1 invånare på 4 år. vakansproblem kan lösas genom att hyran sänks tills den blir konkurrenskraftig. Rolf Lindberg fnyser. Det är rent nonsens. Ibland tror jag att de aldrig lämnar storstan, de där utredarna. Sänker du hyran kommer du att göra förluster. Till slut kommer du ner och förbrukar aktiekapitalet. Nej, på orter där det finns fler bostäder än människor finns det bara en sak att göra, och det är att ta bort hus när det blir för mycket tomt. många privatvärdar i Karlskoga har månadshyror som ligger ungefär 5 kronor lägre än allmännyttans. Vi har inte en chans mot bostadsrätterna. Det blir bostadsbolaget som får anpassa sitt bestånd. Det klarar de genom att ge ett lägre underhåll. Och så kan de välja sina hyresgäster. Det är vi som får ta de sociala problemen. Så de klarar sig. Och så har de hus i centrala lägen. Då är det vi som får tomt till slut. Han tycker inte att Hyresbostäder kan göra likadant. Det kan man väl göra kortsiktigt, men det blir inte fler hyresgäster för det. Fastigheterna måste ju underhållas om det ska thomas e karlsson karlskoga kommun 8 Bofast 4/211 Bofast 4/211 9

6 svaga marknader vara bra långsiktigt. Man kör ju ner ett bolag om man inte gör underhåll. Det är kapitalförstöring. enligt prognoserna kan befolkningen minska med ytterligare 4 personer de närmsta 2 åren. Så vi lär behöva ta bort ännu fler hus. Det tyngsta är att behöva ta kostnaden för nedskrivningarna av alla rivna hus. Och sedan kommer Allvill-lagen och säger att vi ska ge avkastning till kommunen också. Det blir lite häftigt, tycker Rolf Lindberg. Hyresbostäder har låtit en värderingsman se över värdena på företagets hus. Men vad är egentligen marknadsvärde på en sån här ort? Kommunen bjöd ut en fastighet till försäljning men fick riktiga skambud. Vi har också försökt sälja några hus, men om Och sedan kommer Allvill och säger att vi ska ge avkastning också. vi hade sålt till det bud vi fick skulle vi fått en konkurrent som lätt kunnat lägga sig under våra hyror. Och då hade vi varit tvungna att riva något annat hus i stället. Stadens kommunfullmäktige har beslutat att kommunen ska bekosta de närmast planerade rivningarna, för att inte belasta hyresgästerna. Det är enda sättet. Vi har fram till i år haft länets högsta hyror, så vi kan inte höja hyrorna för att klara sådant här. Samtidigt, menar Rolf Lindberg, görs rivningarna då på bekostnad av annan kommunal service, som skola och omsorg. Och det förbättrar ju inte läget. Men han har små förhoppningar om statligt Rolf Lindberg stöd till kommunen. Karlskoga har nämligen genomfört en koncernbildning och sålt sitt energibolag till den nya koncernmodern. Då blev det en vinst. Så plötsligt står det i ekonomitidningarna att Karlskoga gör det näst bästa ekonomiska resultatet i Sverige. Och då hjälper inte staten till med något. Men det där är ju nonsens. Det blir ingen bättre ekonomi för det. Det finns förslag om att svaga bolag ska slås ihop med grannkommunens allmännytta. Rolf Lindberg skrattar lite. Våra grannar är Degerfors, Filipstad, Hällefors och Storfors. De har ju ännu större problem. Befolkningen minskar i hela regionen. Förvisso sker visst samarbete mellan kommunerna på enstaka områden. Och Rolf Lindberg tror att bostadsbolagen visserligen skulle kunna spara lite pengar på exempelvis gemensamma ekonomifunktioner. Men det finns bykänslor och gamla aggressioner som står i vägen. Som att man i Degerfors ansett sig blivit lurade vid ett samarbete på 198-talet. Fast verkligheten gör att man ändå har börjat samarbeta. karlskoga har egentligen bra förutsättningar: arbetslivet är nu livskraftigt med många små verkstadsföretag. 1 8 människor pendlar varje dag till Karlskoga för att jobba främst från de vakanstyngda grannorterna. Hälften av pendlarna kommer från Degerfors. Om vi sänkte hyran rejält skulle vi säkert få 3 hyresgäster från Degerfors. Men då skulle Degerfors nästan gå i konkurs. Så det är ingen bra idé, säger Rolf Lindberg. Vill du också ha marknadens mest energisnåla tvättstuga? Planering Ritning Payoff-kalkyl Installation Finansiering Serviceavtal Din leverantör av balkongräcken I vårt breda sortiment finner du allt från enklare räcken till mer komplexa och innovativa lösningar. Alltid till mycket hög kvalitet och till mycket konkurrenskraftiga priser. Även räcken förberedda för inglasning. Vi hjälper dig hela vägen Att göra en nyinvestering i tvättstugan behöver inte vara krångligt och tidskrävande. Kontaktar du oss på Miele får du kostnadsfritt hjälp med att planera tvättstugan så att den både blir kostnadseffektiv och optimerad vad gäller antalet tvättider. Du får också hjälp med en payoff-kalkyl och får förslag på olika finansieringsalternativ Bofast 4/211 Miele har all utrustning till fastighetstvättstugor, t ex tvätt- och torkutrustning, manglar, tvättbänkar, bokningssystem mm.

7 nyheter Ingen skattereform i sikte Regeringen anser inte att hyresrätten är missgynnad Regeringen ställer sig kallsinnig till hyresmarknadens parters lobbying. Hyresrätten är inte, som parterna påstår, missgynnad. Tvärtom råder skattemässig symmetri, säger bostadsministerns sakkunnige Daniel Liljeberg. En utredning aviserad, men någon skattereform är inte aktuell. sabo driver tillsammans med Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna sedan drygt ett år stark lobbying för vad man kalllar balanserade ekonomiska villkor. Det som eftersträvas är en skattereform som skulle leda till rättvisare villkor för hyrda bostäder jämfört med ägda bostäder, som villor och bostadsrättslägenheter. Utgångspunkten är att den som bor i hyresrätt är ekonomiskt missgynnad i förhållande till den som äger sin bostad. Snedsitsen sägs uppstå på ett flertal olika områden. Men det är främst ett par där man anser att det är särskilt illa ställt. För det första har den som äger sin bostad möjlighet att erhålla skattereduktion för hantverks- och hushållstjänster som till exempel målning och snickarjobb, rot- eller rut-avdrag. Denna möjlighet finns inte i lika stor utsträckning för hyresgäster eftersom det normalt sett inte är de som betalar för sådant som fastighetsskötsel och renovering utan hyresvärden. Det andra området rör skattereduktion Det råder ur ett skattemässigt perspektiv symmetri. Så är det. för räntor. Enligt de allmänna reglerna för avdrag för räntor är 3 procent av räntekostnaden avdragsgill, även mot tjänsteinkomster. Detta innebär att en privatperson som belånat sitt hus eller sin bostadsrättslägenhet får lägre skatt. en person bosatt i en hyreslägenhet har inte någon möjlighet att göra motsvarande avdrag. Inte på bolån i alla fall. Men som hyresgäst betalar man de räntekostnader som oftast belastar en fastighet via hyresavin. Därmed, menar de tre organisationerna med beteckningen Treparten, är de cirka tre miljoner människor som är bosatta i landets alla hyresbostäder orättvist behandlade. Totalt sett medför avdragsrätten för bostadslån ett skattebortfall för staten på 19 miljarder kronor. Från statsmakternas sida har det vid olika tillfällen sagts att man är medveten om problematiken och att man ska se över om det behöver göras tillpassningar av skattesystemet. Bland annat aviserade bostadsminister Stefan Attefall strax före jul att en utredning skulle tillsättas. Daniel Liljeberg, politiskt sakkunnig på socialpartementet, vill inte ge någon information om hur arbetet med utredningen fortskrider. Vi vill se över hyresrättens ställning, men hur direktiven kommer att utformas och vad man kommer fram till är det alldeles för tidigt att säga i dag. Jag kan inte redovisa någon tidplan i dagsläget. Men jag har svårt att se att man skulle införa något nytt skattesystem. ulf perbo, statssekreterare hos Stefan Attefall, sa i ett anförande på Sabos kongress i Uddevalla i april att man på finansdepartementet anser att det råder symmetri mellan upplåtelseformerna. Helt tvärtemot vad de tre parterna hävdar med andra ord. Daniel Liljeberg förtydligar resonemanget för Bofast. Det råder ur ett skattemässigt perspektiv symmetri. Så är det. Hyresrätten beskattas som en näringsverksamhet, vilket betyder att alla kostnader som en fastighetsägare har ställs mot resultatet och minskar bolagsskatten med motsvarande summa. Och en privatperson har avdragsrätt för sina räntekostnader. Så där råder skattetekniskt en symmetri. Motsatt budskap från regeringen till Treparten med andra ord. Treparten föreslår en skattereform med tre huvudsakliga åtgärder för att uppnå bättre balans : En låg moms läggs på bostadshyror Slopad fastighetsskatt för hyresrätter Skattefria avsättningar till underhållsfonder. momsreglerna är inte enkla att ändra med dagens EU-regler. En förändring av det direktiv som styr på området tar sannolikt flera år att få till stånd. I väntan på den saken kan de övriga två punkterna genomföras, men de ger inte ensamma effekt nog för att balansera. Och om syftet är att minska kostnaderna, och därmed sänka hyrorna, gör den nya lagstiftning som trädde i kraft vid årsskiftet saker något mer komplicerade. Enligt den nya lagen ska hyrorna inte nödvändigtvis spegla vilka kostnader en fastighetsägare har, utan också påverkas av vilken nivå utbud och efterfrågan styr hyran till. Även om normalt sett minskade kostnader ska slå igenom om konkurrens råder. men det brukar påpekas att bostäder inte är en vara som andra, eftersom kunden inte på samma sätt som med många andra produkter lätt kan välja en annan leverantör om han är missnöjd. Hyresgästernas riksordförande Barbro Engman sa nyligen vid ett seminarium i Stockholm att Hyresgästföreningens roll i det nya systemet kommer att bli att värna om besittningsskyddet. Fler mutåtal på gång efter fällande domen Domen i den första muträttegången i Göteborg föll nyligen. Bostadsbolagschefen Olle Lundgren dömdes av tingsrätten till sex månaders fängelse. Två nya åtal kommer att väckas före sommarsemestrarna, enligt statsåklagare Nils-Eric Schultz. den första domen kring misstänkta mutor har fallit i Göteborg. Den åtalade, Olle Lundgren, som när brottet begicks var teknisk chef vid det kommunala bostadsbolaget Poseidon, dömdes till sex månaders fängelse för grovt mutbrott. Det är minimistraffet för den typen av brott. Han ska dessutom betala 51 kronor till staten som så kalllat förverkat värde av utbyte av brott, det vill säga den vinst han anses ha gjort genom brottet. olle lundgren stod anklagad för att gratis ha tagit emot nästan 24 ton tegel till sitt privata nybyggda hus. Enligt Göteborgs tingsrätt har han fått teglet på grund av sin ställning och med syfte att det företag som levererade teglet skulle gynnas vid kommande upphandlingar. Domen är otroligt välskriven och analyserande. Den är en kick och en inspiration för mig. Tingsrätten konstaterar att någon annan påföljd än fängelse inte kan komma ifråga på grund av brottets art och den samhällsskada som mutor vållar. Redan dagen innan domen kom beslutade styrelsen i Egnahemsbolaget, där Olle Lundgren var vd då rättsprocessen inleddes, att han får lämna sin anställning. Arbetsuppgifterna som vd överläts i höstas åt en tillförordnad vd, med hänvisning till förundersökningen, och senare även åtalet. per berglund, ordförande i Egnahemsbolagets styrelse, motiverade beslutet med att hela historien kring Olle Lundgren varit en belastning för bolaget. Styrelsen befarade också en lång rättslig process även framöver och ansåg inte att bolaget kan stå utan vd under en så lång tid. Olle Lundgren har överklagat domen. Nils-Eric Schultz, statsåklagare vid Riksenheten mot korruption, kan i sin tur överklaga och yrka på straffskärpning. I skrivande stund har Nils-Eric Schultz dock inte fattat något beslut om överklagande, eftersom han anser att tingsrättens dom är riktig. Domen är otroligt välskriven och analyserande, och det är en bra grund för oss att jobba vidare på. Den är en kick och en inspiration för mig och utredarna, säger han. i dagsläget jobbar Riksenheten mot korruption med tio förundersökningar om misstänkta mutbrott inom Göteborgs kommun. Fler åtal är att vänta. Åtminstone två åtal är jag säker på kommer väckas innan de flesta tar semester, säger Nils-Eric Schultz. NYLANSERING 31 MAJ! NYHETER Snabborderformulär Enklare navigering Detaljvy och större bilder Mina favoriter Ny sökmotor Saldofråga och avhämtning på valfritt DahlCenter Enklare administration för huvudanvändare Nytt lösenord kan erhållas via e-post Ny eshop 31 MAJ Logga in på För att hitta ditt närmaste DahlCenter gå in på dahl.se Ring oss gärna på eller maila oss på 12 Bofast 4/211 Bofast 4/211 13

8 nyheter nyheter Fem färre vräkta räckte inte Nu stängs boende för psykiskt sköra i Mölndal En plats dit människor som mår psykiskt dåligt kan söka sig innan det går så långt att de blir vräkta. Det var syftet med det så kallade sviktboendet i Mölndal. Men nu läggs projektet ner, trots att fem vräkningar förhindrades. Texter EVA BLOMBERG sviktboende kallades ett projekt i Mölndal som innebar att en fyrarumslägenhet ställts i ordning dit personer som mår psykiskt dåligt och bor i kommunen har kunnat söka sig. Lägenheten är tänkt att likna vilket hem som helst och inte ge samma institutionskänsla som ett möte med den psykiatriska vården. Projektet har haft en preventiv inriktning, så vi har vänt oss till dem som redan har ett eget boende, berättar projektledaren Gillis Andersson. Den som är hemlös har alltså inte kunnat söka sig till sviktboendet, men ett mål har varit att förebygga hemlöshet. Lägenheten, som ligger i ett vanligt bostadsområde, centralt i Mölndal, har kunnat ta emot tre övernattande gäster i taget. Sex av de åtta anställda, som kallas kamratstödjare, har personlig erfarenhet av psykisk ohälsa. Tanken är att de på så vis lättare ska kunna förstå besökarna och inge hopp om att det går att förändra sin livssituation. Sviktboendet i Mölndal startade i april 29 efter att Socialstyrelsen beviljat projektet 4,3 miljoner kronor för två år, fram till den sista mars i år. Projektledaren Gillis Andersson, som tillsammans med ytterligare en anställd har yrkeserfarenhet från psykiatrin, anställdes ifrån starten. Men det skulle komma att ta ytterligare åtta månader innan sviktboendet började fungera som det var tänkt, bland annat för att det var svårt att hitta en lämplig lägenhet. efter 16 månader i drift fattades nyligen beslutet att sviktboendet inte får fortsätta sin verksamhet. Det känns väldigt tråkigt att vi inte får mera tid på oss att pröva den här idén. Om man ska jobba förebyggande med personer med psykisk ohälsa så måste man bygga upp en relation och en tillit. Och det tar tid, säger projektledaren Gillis Andersson. Tidvis kan människor med psykisk ohälsa må så dåligt att de gräver ner sig i sitt hem och inte ens orkar öppna posten, berättar projektledaren Gillis Andersson (huset på bilden finns inte i Mölndal). Sviktboendet har varit öppet dygnet runt och tanken har varit att den som mår dåligt ska söka hjälp på sviktboendet i stället för hos akutpsykvården. Det främsta syftet med sviktboendet är dock att det ska förhindra vräkningar genom att personer som sviktar i sin vardag kan söka sig dit för sällskap, stöd och några dagars övernattning för att sedan komma tillbaka till sin egen bostad när de mår bättre. Därmed minskar risken för vräkningar på grund av störningar. gillis andersson förklarar också att personer med psykisk ohälsa tidvis gräver ner sig i sitt hem och inte orkar öppna posten. Kontakten med sviktboendet har kunnat hindra att räkningar blir liggande obetalda. Under förra året förhindrade sviktboendet fem vräkningar, enligt Gillis Andersson och bidrog till att ytterligare tre vräkningar kunde förhindras under 211 års första tre månader. En av dessa personer har varit aktuell för vräkning tre-fyra gånger. Men vi har jobbat upp hans nätverk, till exempel med ekonomiskt bistånd från socialkontoret för att kunna betala hyran, kontakt med psykiatrin för sjukvård och medicinering och med en god man. Så genom samverkan mellan oss och hyresvärden i det här fallet Förbo har han kunnat bo kvar, berättar Gillis Andersson. Stödet till besökarna har bland annat bestått av råd och hjälp i olika myndighetskontakter, men framför allt finns kamratstödjarna till hands för den som söker sig till sviktboendet för att samtala om sin situation eller för att bara ta en fika och prata med någon som enbart lyssnar. Och så har möjligheten till övernattning funnits, när ångesten tagit överhanden. Gillis Andersson har fört statistik över hur många som sökt hjälp. Cirka 1 4 telefonsamtal har boendet tagit emot under 21. Medarbetarna på sviktboendet har haft 53 besök under dagtid och 15 personer har tillbringat totalt 32 nätter på boendet. Högst sju nätter i rad fick var och en stanna. Sammanlagt har 6 personer fått hjälp på sviktboende i olika grad. Ett tjugotal av dem har vi nått genom Vi har kunnat förhindra vräkningar genom samverkan med bostadsbolagen. uppsökande verksamhet. Och det är genom tips från hyresvärdarna som vi kommit i kontakt med dem, berättar Gillis Andersson. Han förklarar hur det kan gå till: en hy- ulrika majstrovic hansén resvärd får in en störningsanmälan som gäller en hyresgäst som misstänks må dåligt psykiskt. Värden frågar då den störande hyresgästen om någon från sviktboendet kan få komma på besök. Alla har, enligt Gillis Andersson, varit tacksamma att få prata med någon, och inga har uttryckt att de känt sig kränkta. annars har just det varit en av svårigheterna i projektet att nå dem som behöver hjälp. Gillis Andersson menar att det delvis beror på att man haft för kort tid på sig, men även att det varit problem med att nå vårdgivarna, det vill säga den psykiatriska vården. Han framhåller att den här gruppen av personer sällan har några andra kontakter än den psykiatriska vården eller kommunens boendestödjare (mer om det nedan). Och inom psykvården har man, enligt Gillis Andersson, först på senare tid börjat rekommendera de hjälpsökande att kontakta sviktboendet i stället för att söka akut. Mot slutet av projektet har vårdgivarna börjat förstå att vi är ett komplement. Många av dem som kommer till oss har inget direkt behov av medicinskt stöd, utan det är mänskligt stöd de behöver, säger han. Gillis Andersson bakgrunden till projektet är den strategi för att motverka hemlöshet som regeringen formulerade år 27. Fyra mål sattes upp, varav ett var inriktat på att förhindra vräkningar. till sviktboendet i Mölndal har personer med sviktande psykisk hälsa kunnat komma och prata, få stöd och hjälp med sociala kontakter och även övernatta. Projektet beviljades 4,3 miljoner för två år av Socialstyrelsen(se artikel ovan). Sviktboendet drevs av Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) i samarbete med kommunala Mölndalsbostäder och två nämnder på kommunen: arbets- och familjestödsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Mölndalsbostäder, som ställde Ett sätt att nå strategins alla mål har varit att ge stöd till lokalt utvecklingsarbete. Drygt 46 miljoner kronor har fördelats till 23 satsningar. En av dem blev sviktboendet i Mölndal. Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, var den organisation som tog initiativet till Mölndalsprojektet genom en kontakt med Sabo, Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt regeringen. Ur de diskussionerna föddes idén om ett sviktboende som skulle stödja människor med psykisk ohälsa för att minska antalet vräkningar. upp med en lägenhet under projekttiden, sade sig tidigt vilja fortsätta stödja projektet men inte driva det helt på egen hand. när projekttiden och även pengarna var slut visade det sig att ingen ville fortsätta finansiera sviktboendet. Därmed lades det ner den sista mars i år. Kenneth Wallin, ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Mölndals kommun, anser att projektet hade många förtjänster. Genom sviktboendet fick den här gruppen av personer en plats där de kunde träffas och även övernatta. Där fanns kamratstödjare som själva lidit av psykisk ohälsa och visste hur illa det kunde gå så att säga. Och projektet var fristående från socialförvaltningen och sjukvården, vilket upplevdes som en fördel av de sökande. Han framhåller också att fastighetsägarna sparade pengar genom färre vräkningar det kommunala bostadsbolaget Mölndalsbostäder var tidigt positivt till idén och ställde så småningom en lägenhet till förfogande. Och det är på det kommunala bostadsbolaget som projektledaren, Gillis Andersson, har haft sitt arbetsrum. När han talar om orsakerna till projektets framgångar framhåller han att lägenheten legat centralt och att den varit bemannad, dygnet runt. Men framför allt har det varit positivt med kamratstödjarnas egna erfarenheter; att de har kunnat möta de här personerna på det mänskliga planet. De som sökte till oss kände en stor trygghet i att kamratstödjarna visste vad det handlade om. En fördel har också varit att de sex kamratstödjare i projektet som själva hade erfarenheter av psykisk ohälsa har fått jobb med lönebidrag, det vill säga att projektet kompenserats ekonomiskt för anställda med nedsatt arbetsförmåga. En annan framgångsfaktor är att vi har kunnat förhindra vräkningar genom samverkan med bostadsbolagen, bland annat genom att de har ringt oss så snart det var problem med någon av dem som vi haft kontakt med. På det sättet har vi kunnat hålla en del personer under armarna när de mådde dåligt. gillis andersson skriver i dagarna på en rapport som ska lämnas över till RSMH, SKL och Sabo. Hans förhoppning är att andra kommuner ska kunna starta liknande verksamheter, även för till exempel missbrukarvård. Två av de tidigare kamratstödjarna på Alla är nöjda, men ingen vill vara med och betala Sviktboendet i Mölndal fick 4,3 miljoner kronor av Socialstyrelsen för att drivas i två år. Men någon diskussion om hur projektet skulle finansieras därefter fördes aldrig. Det borde vi ha gjort, säger Kenneth Wallin, vård- och omsorgsnämndens ordförande. Sviktboendet var inrymt i ett vanligt bostadsområde i centrala Mölndal. och mindre skadegörelse. Den psykiatriska vården sparade också pengar på att projektet fanns, tror Kenneth Wallin, eftersom en utvärdering pekar på att fler personer sökte sig till sviktboendet istället för till den psykiatriska Kenneth Wallin akutmottagningen på Mölndals sjukhus. Men när vi stod inför beslutet vem som skulle fortsätta betala fanns det inte pengar. Mölndalsbostäder ville inte ställa lägenheten till förfogande gratis, och sjukhuset var heller inte intresserade av att ställa upp med pengar. Kenneth Wallin framhåller att kommunen erbjuder boendestöd till personer med psykisk funktionsnedsättning så att de kan klara av att bo i en egen lägenhet eller i ett mölndalsbostäder 14 Bofast 4/211 Bofast 4/211 15

9 nyheter sviktboendet har fått jobb inom kommunen på ett aktivitetshus. De andra fyra är nu arbetssökande. Vart de personer, som under projekttiden sökt sig till sviktboendet, ska vända sig framöver är osäkert. kommunen måste enligt socialtjänstlagen hjälpa den som har en psykisk funktionsnedsättning att klara av att bo i en egen bostad genom så kallat boendestöd. Men boendestödjarna är lediga under nätter och helger. De har i alla fall inte oss att vända sig till. Nu finns bara den vanliga psykiatriska vården att söka till, säger Gillis Andersson. Tack vare att sviktboendet funnits har flera av de här personerna inte ringt 112 eller sökt akut till psykiatrin. Flera av sviktboendets besökare hävdar också, enligt Gillis Andersson, att de känt sig tryggare och klarat sig bättre i sina egna hem under den tid sviktboendet funnits. Projektledaren Gillis Andersson är i dag besviken. Vi var en hel verksamhet som föll mellan stolarna. Psykvården och kommunens berörda förvaltningar skulle vara med och dela på ansvaret. Men det var inte klart från början vem eller vilka som var villiga att driva det vidare, om det visade sig vara ett lyckat projekt, säger Gillis Andersson. Tack vare sviktboendet har flera av de här personerna inte ringt 112 eller sökt akut till psykiatrin. kunna finansiera ett projekt som detta. Alla är nöjda med projektet, men ingen vill vara med och betala, säger han. Sviktboendelägenheten är numera alltså avvecklad. Men Gillis Andersson har sitt arbetsrum, och sitt mobilnummer, kvar på Mölndalsbostäder, åtminstone i någon månad till. Det var en kvinna som ringde mig i går och som tidigare blivit vräkt. Jag var då med henne i hyresnämnden och nu behövde hon hjälp med kontakter med socialkontoret, eftersom hon inte har någonstans att ta vägen. Så det kommer jag att göra. Gillis Andersson anser att man genom att hitta de personer som behöver hjälp i ett tidigt skede kan förebygga att många människor hamnar i situationer de inte klarar av och som kan leda till vräkningar. Han pekar bland annat på Socialstyrelsens kartläggning från år 25 som kom fram till att det fanns drygt 17 hemlösa personer i Sverige. Den visar också att psykisk ohälsa är orsak till hemlösheten i cirka 35 procent av fallen. Och en tidigare studie i Mölndals kommun, som han själv medverkade i, visar att 6 procent av dessa har svårt att klara myndighetskontakter, och att nästan hälften inte klarar vardagliga sociala kontakter. Vi måste fortsätta att jobba med nya idéer kring de här människorna som sviktar i sin psykiska hälsa; att försöka fånga upp dem tidigt och förhindra vräkningar. ulrika majstrovic hansén FÖNSTER Fönsterrenoveringar och nya fönster. Beklädnads- och utbytessystem. BALKONGER Kompletta system för renovering nybyggnation. INGLASNINGAR Kompletta lösningar till fristående fastigheter och hyresfastigheter. VASABPRODUKTER Kompletta system för renovering av våtrum. Teknova Byggsystem AB Box Vadstena Tel: Fax: Krångliga ord #12 CLOUD COMPUTING Cloud computing innebär enkelt uttryckt att man hämtar datorkraft via Internet istället för att investera i egna servrar och mjukvara. Dessutom kan flera dela på tjänsten och kan på så vis utnyttja både hård- och mjukvara optimalt. Manodos tjänster utnyttjas på samma sätt via Internet, där flera uppdragsgivare kan utnyttja hård- och mjukvara. kostnaden för att driva verksamheten ligger på cirka 2 kronor per månad, med lönebidragen avräknade. Enligt Gillis Andersson är Mölndals kommun inte någon fattig kommun utan borde eget hus. Och att kommunen redan sedan tidigare driver ett aktivitetshus tillsammans med RSMH, Lyckostigen, dit människor som mår psykiskt dåligt kan söka sig. Kommunen har inte de pengar som behövs för att driva sviktboendet vidare. I stället anställde vi två av kamratstödjarna från sviktboendet till vår träffpunkt på Lyckostigen. Kommunen har också boendestödjare som arbetar mellan sju på morgonen och tio på kvällen, säger Kenneth Wallin. Han påpekar att de som behöver hjälp har egna lägenheter dit boendestödjarna kan komma. Därtill finns hemtjänsten som kan rycka ut även på natten. Boendestödjarna i kommunen är ett 5-tal personer och inom hemtjänsten finns cirka 4 anställda. Vi tycker att vi från kommunens sida har löst det så bra som vi har kunnat. Men visst är vi medvetna om att det fanns fördelar med sviktboendet. Enligt Kenneth Wallin har kommunen, inte sett någon minskning i användandet av de kommunala resurserna. kommunen är dock ytterst ansvarig för sina invånare. Om den person som vräkts kontaktar socialkontoret för att få hjälp med bostad kan det bli aktuellt med ett så kallat socialkontrakt, det vill säga att socialförvaltningen står för förstahandskontraktet och hyr ut till hyresgästen i andra hand. Sparade då inte de fem vräkningar som förhindrades under förra året pengar åt kommunen? Det är möjligt. Men frågan är om det vi gör nu, med ytterligare förstärkning av vår träffpunkt på Lyckostigen, inte kan förhindra vräkningar på samma sätt. Men visst, jag har pratat med en kvinna som tidigare sökte sig till sviktboendet och hon vill egentligen inte gå till Lyckostigen eftersom det var så trevligt på sviktboendet, berättar Kenneth Wallin. Han hänvisar till en utvärdering som socialhögskolan i Lund har gjort tillsammans med Ersta Sköndals högskola. Det är ett fåtal människor som utnyttjat möjligheten till övernattning. Kanske skulle det blivit fler om projektet fått mera tid, men det vet vi inte. Det är svårt att säga hur stort behovet egentligen är. Diskuterade ni någon gång tidigt i projektet hur det skulle kunna drivas vidare, ifall det blev lyckat? Nej, det gjorde vi inte. Men det borde vi ha gjort. Efteråt har vi sagt att vi måste vara försiktiga med att gå in i sådana här projekt framöver. Särskilt om de är så här övergripande, att flera olika instanser är inblandade. 16 Bofast 4/211 Bofast 4/211 17

10 Professor Hans Lind tänker som Marx, gillar marknadshyror och vill skippa fastighetsskatten Fri uthyrning av bostadsrätter. Slopad hyresreglering, fastighetsskatt och ränteavdrag. Och har vi egentligen bostadsbrist? Hans Lind professor i fastighetsekonomi och före detta aktiv vänsterpartist sticker ofta ut hakan. Själv flyttade han på 9-talet från Rinkeby tillbaka till uppväxtförorten Farsta. Jag har mina rötter här. Är liksom en förortsbo, konstaterar Hans Lind när Bofast träffar honom hemma i radhuset. Text THOMAS ANDERSSON Foto ULRIKA MAJSTROVIC HANSÉn Hans lind är professor i fastighetsekonomi på Tekniska högskolan i Stockholm. Vad är det? Jo, redogör professorn själv, läroämnet var en gång ett obligatoriskt inslag i den gamla lantmäteriutbildningen. Ett rationellt jordbruk krävde insikt och kunskaper om hur en effektiv fastighetsstruktur borde se ut. I takt med urbaniseringen kom disciplinen dock alltmer att handla om bostadsmarknad, fastighetsförvaltning och byggande. I dag ser jag ämnet som en tillämpning av nationalekonomi. Det är ju min huvudsakliga utbildning, tillägger Hans Lind, som även är utexaminerad civilingenjör. I den allmänna debatten råder en rörande enighet om det nödvändiga i att radikalt öka nyproduktionen av bostäder. Hur det ska gå till är väl lite mer oklart. Hans Lind instämmer, i princip, men vill för egen del gärna peka på vikten av att bättre utnyttja det befintliga bostadsbeståndet. Förvaltning är som sagt en del av hans akademiska område, men hans förslag om fri privat uthyrning av bostadsrätter grundar sig även på egna erfarenheter inom familjen. Äldste sonen pluggade datorgrafik i Skellefteå och fick sedan jobb i Oslo. Med den svenska bostadsmarknaden i bakhuvudet verkade sex veckor i snålaste laget för att hinna hitta någonstans att bo i en främmande, större stad. Men på nätet visade sig utbudet vara stort. Många lägenhetsägare i olika bofelleskap var villiga att hyra ut lägenheter eller rum till en eller flera personer. Det var bara ett krux; den sex veckor långa tiden fram till inflyttning: Nej! Vi vill ha någon som flyttar in nu!, mejlade de privata uthyrarna tillbaka. Vill man bo centralt får man man kanske betala mer och kanske dela med andra. Senare, i centrala Köpenhamn, tog det sonen med flickvän en vecka att få en hygglig bostad. Det här fick mig att inse hur lätt det kan vara. Det är likadant överallt. Det finns ett utbud. Vill man bo centralt och hittar något så får man betala mer och kanske dela med andra. Det funkar i den här åldern, säger Hans Lind. Går inte det här i exempelvis Stockholm? Det finns ju ett utbud via blocket, men det är ofta lite halvskumt. Du kanske inte kan sätta upp ditt namn på dörren. Det kan vara lite oklart om du har tillstånd att hyra. Det är regler om hyressättning, och så vidare Bofast 4/211 Bofast 4/211 19

11 Hans Lind Karriär : lärare, doktorand och forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Sedan 1992 professor i fastighetsekonomi vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Bor: Radhus i Farsta Strand i södra Stockholm. Fritidsintressen: Hundpromenader med Nelson och fritidstorp i Nyköpingstrakten. Film: Allt med bröderna Cohen. Musik: Jimmie Rodgers, Hank Williams, Leonard Cohen, Bob Dylan... Hans Lind, 62 år och ursprungligen från Huskvarna, flyttade till Stockholm Pappan hade varit ombudsman i socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU, och fick jobb på organisationsstyrda försäkringsbolaget Folksam. En modern hyreslägenhet i folkhemmets mönsterförort Farsta blev ganska självklart familjen Linds nya hem. Förortsidentiteten formades under skolåren på 196- talet. Stockholms innerstad var på sina håll fortfarande halvslummigt och utövade ingen större lockelse på Farstas invånare. Hans Lind, som fastnade för ryska, gjorde dock liksom några av hans kompisar misstaget att på högstadiet välja lite udda språk. När vi fick besked om att de skulle samla de här språken på Kungsholmens gymnasium fick vi panik! Alla tyckte synd om oss. Skulle vi verkligen behöva åka tunnelbanan in till stan nästan varenda dag. Det fanns ingen känsla av att Farsta och Vällingby var sämre ställen. Så även när det gäller Hans Linds förslag om att helt slopa hyresregleringen så finns utöver det vetenskapliga argumentet om en väl fungerande bostadsmarknad som speglar utbud och efterfrågan en koppling till hans personliga erfarenheter och föreställningar. Jag har ju jämnt bott i förorten och alltid haft lite svårt att förstå hetsen kring Stockholms innerstad. Bland dem som värnar om hyresregleringen finns det på något sätt en föreställning om att det är så jätteviktigt att några fattiga stackare får bo där inne i det fina området... Men inte heller Hans Lind förespråkar att marknadshyror ska tillåtas slå igenom över en natt. Folk som bott decennier i sina gamla innerstadskvarter bör skyddas med bostadsbidrag. Men annars; varför inte! Vill man bo i innerstan och det är konkurrens om lägenheterna så får man väl betala för det. Hans Lind påminner om att hyresreglering och bruksvärdessystem betraktades som tillfällig lagstiftning som politikerna sedan fick svårt att avveckla när innerstan blev mer attraktiv än förorten. år 1975 flyttade Hans Lind till Rinkeby. Där träffade han sin nuvarande fru och där föddes deras två söner. Han var aktiv vänsterpartist och satt med i stadsdelsnämnden. Hans Linds och stadsdelsnämndens kontakter med Paris och andra städer pekade på det till synes ofrånkomliga i att det uppstår segregerade genomgångsområden i storstäder. Därför landade han och en del, men inte alla, partikamrater i uppfattningen att målet bör vara samma nivå på boendestandard och miljö som i andra områden. Men inte nödvändigtvis integrering. Han är inte utan vidare beredd att skriva under på att detta är ett viktigt politiskt mål, vare sig med avseende på etnicitet eller samhällsklass. Hans Lind brukar skämta med sina elever om hur han själv dragit fördel av segregeringen på bostadsmarknaden. På den tiden hade jag mycket lägre inkomster än vad jag har nu. Då var det väldigt bra att bo i Rinkeby. Där tjänade jag ju trots allt mer än de flesta andra... I Rinkeby fann han och familjen det allt besvärligare att trivas. Sönerna gick på ett jättebra svenskt-kurdiskt daghem, men såg ut att bli ensamma etniska svenskar i sina skolklasser. Det blev allt svårare att hävda egna värderingar när det gällde till exempel synen på könsroller och säkerhet. Vi ville kort sagt inte bo i ett område där man blir retad för att man har cykelhjälm. Så var läget 1992 i Rinkeby. Att föra en ständig kamp för det Hans Lind kallar självklara svenska värderingar var inte så kul, tillägger han. Den här debatten har ju blivit så infekterad. Säger man så här riskerar man sd-stämpel. Men om jag bodde i ett område med väldigt många moderater skulle jag flytta därifrån också. Flytten från Rinkeby gick alltså tillbaka till uppväxtförorten Farsta. Närmare bestämt till en hyreslägenhet i Farsta strand och sedan till det nuvarande radhuset alldeles i närheten. Vi köpte det 1996 när priserna var på historiskt Med låga räntor och sänkt fastighetsskatt har det varit enormt fördelaktigt att äga sin bostad. låg nivå. Men det var inte min förtjänst. Min fru var mer intresserad än jag. professorn i fastighetsekonomi säger att han genom att äga sin bostad lärt sig väldigt mycket om hur ett hus fungerar och vad det kostar. Sådana insikter är positiva effekter av att äga sin bostad som han tycker har tappats bort i debatten. Fast någon hemmafixare i större skala är inte Hans Lind. Intresset för heminredning är ganska modest. Nya dörrar och nytt tak har det dock blivit, liksom lite egenhändig målning och tapetsering. Men kök och badrum i familjens 196-tals radhus har lämnats ifred. Så länge jag kan undvika hantverkare är jag glad! Radhuset är på 1 kvadratmeter. Avgiften till den ekonomiska föreningen ligger på 2 2 kronor i månaden, inklusive värme, vatten och garageplats. Varje månad går 3 kronor till banken i lånekostnader. De låga kostnaderna för den egna, ägda bostaden hindrar förstås inte fastighetsekonomen Hans Lind från att peka på orättvisorna mellan olika upplåtelseformer. Den som ägt sin bostad och haft lån med rörlig ränta har de senaste åren till och med om han eller hon drabbats av arbetslöshet fått mer pengar över sedan boendet betalats. Det påpekar Hans Lind och hänvisar till gjorda undersökningar. Den som ägde sin bostad drabbades inte alls av finanskrisen. Med låga räntor och sänkt fastighetsskatt har det varit enormt fördelaktigt att äga sin bostad. De som bor i hyresrätt har inte fått några lättnader. det gamla förslaget som han utformade tillsammans med KTH-kollegan och fastighetsprofessorn Stellan Lundström om att helt skrota både fastighetsskatt och ränteavdrag är fortfarande, enligt Hans Lind själv, bästa vägen till rättvisa mellan bostadsägare och hyresgäster. Men han hyser inga illusioner om att det inom åskådlig framtid ska bli verklighet. 2 Bofast 4/211 Bofast 4/211 21

12 Det är konstigt att det är så pass trögt på det bostadspolitiska området, säger han. radikala förändringar och en osentimental inställning till gamla system och metoder. Att inte stirra sig blind på det förflutna, utan istället leta efter nya lösningar som passar ett föränderligt samhälle. Det här är marxistiska synsätt som Hans Lind säger sig ha behållit även om tankegodset numera präglas av marknadstänkande och avregleringar men som han tycker att vänsterpartiet glömt bort. De sätter klackarna i marken och spjärnar mot förändringar i något slags dröm tillbaka till 7-talet. Det är lite för mycket sånt. Vad som är bra idéer eller inte måste hela tiden ifrågasättas, anser han. Det kapitalistiska systemet är bra under en period, sedan kommer något nytt. De allmännyttiga bostadsföretagen behövdes under en period, hyresregleringen var motiverad vid en viss tidpunkt... Så allmännyttan är inte längre någon bra idé? Jag tror inte att det är en viktig fråga. En kommun kan klara sig utan ett allmännyttigt bostadsföretag och ändå ha en väl fungerande bostadssituation. Samtidigt som det finns många välskötta och bra allmännyttiga bostadsföretag. På 196-talet tyckte Hans Lind och hans kompisar i Farsta att det var långt till plugget på Kungsholmen. Som vuxen flyttade han till Rinkeby. För äldste sonen som är 26 år och arbetar utomlands är Los Angeles en tänkbar arbetsplats. Den några år yngre sonens gitarrer står fortfarande kvar i pojkrummet, men själv är han inte hemma. Det är däremot hustrun Margareta, frilansande förlagsredaktör, som går ut på en promenad med norfolkterriern Nelson i det fridfulla radhusområdet i Farsta strand. Det är snart helg och dags att ta bilen till det sedan många år hyrda torpet på en herrgård i Nyköpingstrakten. Vilka råd har du givit dina egna barn i bostadskarriären? Inga! Har bara sagt att "räkna inte med några pengar från oss! I alla fall inte förrän ni bildar familj", svarar Hans Lind, professor i fastighetsekonomi. Utvald av 1 miljoner till en bättre vardag för äldre och anhöriga Ansök om stöd från Teknik för äldre Regeringsuppdraget Teknik för äldre har gett stöd till över 1 projekt som gör vardagen och boendet enklare för äldre och deras anhöriga. Nu finns ytterligare 1 miljoner kronor att fördela till organisationer, kommuner och företag för nya utvecklingsprojekt. Enklare att nå miljömålen med Manodo Metering. Manodo Metering är en fabrikatsoberoende programvara för energimätning i fastigheter och lägenheter. Programvaran samlar in, bearbetar och levererar mätdata i realtid för presentation, analys eller debitering. Metering installeras på en server och den administreras enkelt via en klient. Eftersom Metering är fabrikatsoberoende kan man samla in mätdata från olika typer av insamlingsenheter och datakällor. Gör som HBV/SABO och andra fastighetsägare, investera i Manodo Metering. Stöd kan sökas för projekt inom områdena boende, användarvänliga teknikstöd, bra produkter och tjänster för äldre och anhöriga. Riktlinjer och ansökningsblankett: Sista ansökningsdatum är den 15 september Hjälpmedelsinstitutet 22 Bofast 4/211

13 aktuell FORSKNING NYHETER Från forskningsfronten redaktör: Helene Ahlberg, tel: , e-post: stank kan bekämpa vägglus vägglusen slinker med oss hem i resväskan efter utlandsresan och blir en allt vanligare hyresgäst. De senaste fyra åren har antalet anmälda vägglusfynd sexfaldigats. Och fler och fler bostadsföretag sliter sitt förvaltningshår för att få bukt med lusbekymren. Mitthem i Sundsvall har till och med heltidsanställt en vägglussanerare. Den blodsugande vägglusen är en seg typ som kan överleva i flera månader utan föda och är därför mycket svårbekämpad. Fast kanske finns det ljus i lustunneln. Försäkringar byggde detta land äganderätten har ofta ansetts viktig för ekonomisk tillväxt. Men nu visar forskare vid Umeå universitet på en annan faktor för samhällsutvecklingen: det var försäkringar som gjorde det möjligt för Sverige att gå från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Det viktigaste resultatet i vår studie är att generell ekonomisk utveckling hänger ihop med hur försäkringsväsendet och bankväsendet utvecklats, säger Lars Fredrik Andersson, ekonomihistoriker vid Umeå universitet. Det har, enligt Lars Fredrik Andersson, att göra med att både hushåll och företag måste känna trygghet för att våga investera Korankurser och lärare på korankurser arbetar aktivt och medvetet för integration. Det menar tre forskare vid Högskolan Väst som undersökt koranundervisning i Västra Götalandsregionen och som nu vill bryta uppfattningen att korankurser kan associeras med islamism eller terrorism. Forskarna fann vid en kartläggning 91 muslimska föreningar i regionen. Föreningarna spelar en viktig social roll genom att fungera som stöd för medlemmarna, enligt forskarnas rapport. Till exempel genom att skapa trygghet i området, hjälpa till med läxor, översättning eller ekonomiska bekymmer. 15 av föreningarna ger korankurser. Enligt Bofast 4/211 och därmed få igång samhällets tillväxt. Försäkringsväsendet spelade en viktig roll för att skapa den tryggheten. Skiftesreformen 1827 förstärkte privatägandet och ökade antalet brandförsäkringar. Det fick i sin tur igång den finansiella utvecklingen. Brandförsäkringarna skapade nämligen ett tryggare klimat att investera i, eftersom det blev möjligt att sätta sina hus som säkerhet för lån. Det var ett helt nytt sätt att använda tillgångarna. bra för integrationen muslimska föreningar 24 Ett forskarlag från Lunds universitet och Mittuniversitetet i Sundsvall har upptäckt att unga, omogna vägglöss producerar en doft som är motbjudande både för andra unga löss och för vuxna vägglöss. Forskarna hoppas att upptäckten kan bidra till en effektivare och mer miljövänlig bekämpning av både den vanliga vägglusen och den tropiska vägglusen. De frånstötande dofterna så kallade alarmferomoner kan sätta fart på lössen och då öka effektiviteten av till exempel uttorkande medel som ska ha ihjäl dem. de imamer och koranlärare som intervjuats har kurserna främst två syften: att förmedla ett religiöst och kulturellt arv och att diskutera viktiga samhällsfrågor. Det kan handla om hur religionen ska traderas i ett nytt sammanhang. Till exempel hur man som förälder ska förhålla sig till mobiltelefoner eller att ett barn chattar med en kompis, säger Signhild Risenfors, en av de tre forskarna. den muslimska traditionen säger att orden ska ha ett värde. Ytligt chattande skulle därför kunna uppfattas som att man är ovarsam med islam. Ska den etablerade etiken överföras till chattrum eller ska andra regler gälla för samtal mellan pojkar och flickor i nya situationer? Det är frågor som unga kan diskutera med koranlärarna och därmed blir även föräldrarna delaktiga i sammanhang där spörsmålen ventileras, menar forskarna. miljoner till miljonhusforskare det statliga forskningsrådet Formas ska dela ut sammanlagt 8 miljoner kronor under sex år för att stärka kvaliteteten på forskning i arkitektur. Den utvärdering som Formas gjorde av svensk arkitekturforskning under åren visade att forskningen var svag Katja och fragmentiserad, Grillner enligt Formas huvudsekreterare Anna Ledin. Men de projektförslag som vi nu finansierar visar att forskarna har tagit till sig slutsatserna från utvärderingen och kraftsamlat kring några väl valda områden, säger hon. 3 miljoner kronor satsas nu på en ny nationell forskarskola i arkitektur. 25 miljoner går till Kungliga tekniska högskolan i Stockholm (KTH), för forskning kring arkitekturens sociala dimension. Det handlar om att öka den kritiska förståelsen för vår byggda miljö och arkitekturens effekter för individen och samhället. Vi ska samla oss kring brännande problemområden där kopplingen mellan arkitektur, politik och makt blir särskilt tydlig, säger Katja Grillner, professor på KTH:s arkitekturskola. Ett sådant forskningsområde är miljonprogrammets arkitektur och bostadsområden, där stora upprustningsinvesteringar väntar. Hållbarhetsdiskussionen är förstås en väldigt central del här vad är arkitekturens roll i arbetet mot ett mer hållbart samhälle, och vilka konsekvenser får olika sätt att tänka hållbart för både politik, planering och arkitektur. 25 miljoner kronor avsätts också för arkitekturforskning vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. När olyckan är framme är vi också det Ocab räddar värden, hjälper människor och värnar om miljön. Det finns tyvärr alltför många besvärliga tillfällen. Som när rören i köket springer läck och fuktskyddet i badrummet havererar. Eller när källaren svämmar över, taken läcker och fuktskyddet brister. För att inte tala om tiden efter en brand när lösöre måste saneras och bostaden återställas. Eller när fastigheten måste saneras från pcb, asbest och mögel. Då är Ocab bra att ha till hands. Vi är ett rikstäckande saneringsföretag med lokal närvaro och kännedom. Ett samtal och du har hjälp av både trevliga och hjälpsamma tekniker och andra specialister. Med Ocab har du en partner i fastighetsförvaltningen. Vi räddar dina värden när olyckan varit där. Läs mer på ocab.se. Där hittar du alla dina kontakter. SANERING RENGÖRING AVFUKTNING BYGGNADSMILJÖ JOUR Bofast 4/

14 En DAG på jobbet med: Petter Gellerstam & Nigel Craig, fasadklättrare riggningen kan börja en dag på jobbet Text och foto ULRIKA MAJSTROVIC HANSÉN Petter Gellerstam Arbetar som: vd på Rope Access Sverige AB Utbildning: Chalmers tekniska högskola Ålder: 38 år Bor: Kungsholmen Familj: flickvän Fritidsintressen: klättring och friluftsliv Läser just nu: Born to run av Christopher McDougall Om jag inte jobbade med det här skulle jag: göra kaffe i en liten espressobar Viktigt i livet: familj och vänner Dagen börjar vid 9. Vädret är strålande och Bofasts utsända känner sig förväntansfull...det här ska bli spännande! Bofast ska följa med företaget som reparerar fasader och tak utan varken byggställningar eller kran. De använder rep istället. Men för Petter Gellerstam och Nigel Craig är det här en dag på jobbet vilken som helst; skador ska besiktigas, fotograferas och sedan åtgärdas, allt beroende av skadans art. Men Bofasts utsända blir ändå imponerad då detta sker på minst 2 meters höjd. Nigel Craig Arbetar på: Rope Access Sverige AB Utbildning: Klättringsutbildningen Irata level 3 Ålder: 4 år Bor: Nacka Familj: fru Giggi och son Vincent Fritidsintressen: sport och natur Läser: historisk litteratur Om jag inte jobbade med det här skulle jag: sjunga Viktigt i livet: familj och utmaningar 9.5 Petter börjar med att spärra av gården med koner, plastband och varningsskylt. Just den här gården har redan en "varning för ras"-skylt uppsatt, men under pågående arbete måste avspärrningen göras större. 9.4 Upp på vinden. Klättersele klives i. Solskyddsfaktor på. Verktygen packade och så bär det upp för stegen och ut på taket. Nigel säger att själva riggningen (hur man fäster linorna) är den största utmaningen. Det är viktigt att det är både säkert och funktionellt. Problemlösning på hög höjd. Att sedan klättra över kanten och hänga som Spindelmannen är, enligt grabbarna, den minst märkvärdiga biten. Bofasts utsända ser avundsjukt på... Hon hade gärna klättrat med ut på taknocken. Utsikten är förnämlig. Fast fru reportern kanske inte hade varit så kaxig när hon väl satt där på utsidan av skorstenen. 1.3 Nigel och Petter har riggat klart. Fastighetsägaren har tagit kontakt med Rope Access för att få en besiktning av en fuktskada på fris och fasad på innergården. Att bygga en ställning för samma ärende innebär både buller och besvär för hyresgästerna och tar framför allt längre tid. Efter en analys av det skadade partiet menar Petter och Nigel att det antagligen är trycket från vinterns snödrivor som har gjort att plåten runt skorstenen givit vika och tillåtit regnvatten att rinna ner i frisen och innanför fasadputsen. Petter återvänder ner på gården och kontrollerar att ingen hyresgäst får för sig att gå in på avspärrat område Nigel undersöker fasadskadan på nära håll och knackar bort lös puts och tegelstenar i frisen som riskerar att ramla ner på gården. Med sig har han en trekantig hink som han samlar upp materialet i. När hinken är full vinschas den ned för att ersättas av en ny Ståendes i vindsluckan undrar Bofast om det är svårt att hitta personal som både är hantverkare (murare, plåtslagare, målare med mera) och kunniga klättrare. Men enligt Petter är det (konstigt nog) inte ett problem, utan snarare att hitta personal som fungerar bra i teamet. Där kan man väl säga att det är lika som på alla arbetsplatser. Men när man tänker på att företaget även klättrar på det vridna skånska huset Turning torso och på Öresundsbron känns inte arbetsplatsen så vanlig längre. 26 Bofast 4/211 Bofast 4/211 27

15 en dag på jobbet en dag på jobbet Här snackar vi rep Den mest akuta är åtgärdat, men det kommer att behövas mer arbete, säger Nigel på väg ner till lunch. Ett gäng nyfikna getingar har varit åskådare i dag, men även måsar kan vara ett problem berättar Nigel. Särskilt om måsarna ruvar i någon taknisch när jag plötsligt dyker upp. Innan han vinschar sig ner fotograferar han sitt arbete så att kunden kan se på nära håll hur det ser ut, och bli insatt i vad som behöver göras Indiern tvärs över gatan blir lunchvalet. Petter och Nigel diskuterar fasadskadan, och vad som ska göras innan de är klara. En till vända på taket och tätning runt skorstenen blir det. Petter passar på att kolla mejlen i mobilen och vad som är inbokat framöver. Nästa vecka ska de båda ut till Handen och fylla i fog i fastigheter från miljonprogrammet. Är ni aldrig rädda när ni klättrar runt på hustaken, undrar Bofast. Men både Petter och Nigel bara skakar leende på huvudet och berättar att nästan alla anställda har varit på ute på oljeplattform i Nordsjön för att sedan, när de skaffat familj, välja lite lugnare (nåja) uppdrag. Man vänjer sig vid höjder. Säkerhetstänket sitter i ryggmärgen, och just för att vi är så noggranna är olycksrisken i princip obefintlig om vi jämför med den övriga byggbranschen, säger Petter Jobbet är strax färdigt. Även Petter har dokumenterat fasadskadan och vad som åtgärdats. Nu samlas repen in, läggs i ordning och knyts ihop. Var sak på sin plats En sista analys av läget och vilka rekommendationer som ska lämnas till fastighetsägaren Små som stora arbetsuppgifter ingår, så även städning av gården. Bofasts reporter kan inte låta bli att undra om detta ändå inte är ett adrenalinyrke, och om husfasader kanske känns trist efter att ha klättrat på vindkraftverk och broar? Men både Petter och Nigel intygar att de gillar att jobba med fastigheter eftersom det är mer socialt än på "industrisidan", den så kalllade offshoreavdelningen. Genom fastighetsuppdragen har man att göra med alla möjliga trevliga människor, säger Petter, men menar att oljeplattform också har sin tjusning. Men att vara ute två veckor i stöten blir tråkigt i längden. Han växlar mellan många typer av uppdrag då han ofta gör besiktningar. Exempelvis ska Uddevallabron betong-granskas i sommar. Tja, det är ju bara lite lite lite lite högre än huset de klättrar på just nu, tänker Bofasts reporter och kisar mot solen Nästa uppdrag. Vi förflyttar oss några kvarter och börjar om. Koner och varningsskyltar som just plockats in, plockas ut igen. Uppgiften är att måla ett högt beläget fönster som inte kan målas inifrån eftersom det är igenspikat På hög höjd igen, nytt tak och nya problemlösningar. Vädret är fortfarande vackert och varmt. Nigel slår ett rep runt en stor skorsten som blir ankare. Klättrarna är alltid säkrade med två rep. De ser tunna ut, men är extremt starka. Nötningsskador mot vassa ytor är den största risken, därför skyddas rep som ligger över kanter av repskydd. Klättarna kan också skydda repet på plats med en tillfällig förstärkning på utsatta ställen. Bofast håller med grabbarna, det här känns ju hur lugnt som helst Ut över kanten och Nigel sätter sig tillrätta. Fönstret plastas in innan målningen påbörjas Petter informerar en nyfiken förbipasserande om vad som pågår. 16. Färdiga för idag. Nigel samlar ihop repen och Petter fixar undan på gården. Väl ute på gatan får vi akta oss för cyklister som dånar förbi. Att cykla är nog 1 gånger mer riskabelt än att klättra, tänker Bofast, och cykla gör folk helt frivilligt och dessutom utan hjälm. Bofast tackar för en inspirerande dag och funderar så smått på att kanske byta yrke Bofast 4/211 Bofast 4/211 29

16 Lorum ipsum dolor sit amet erat volupat. Ut wisi enim ad minim veniam, quis nostrud exerci tation Vitec Energiuppföljning För en hållbar utveckling Topp 25 Botten 25 Mina Fastigheter Alla Fastigheter Avläsningar SÖK 1-2 (av 632) Appelkvarnen 3 Appelkvarnen 5-15 Bronsin Björngärdet Centrum 1-12 Fabrikatören 4 Funkisen 13 Funkisen Gärdet Gärdet 12 Hovsunda 12 Hovsunda By 1 Illern Iggeby Iggeby Kvarnvreten Kilen Kilen 3-5 Marulken 12 Fabrikatören El Vatten Visa värden per m Trend Värme Kyla Tabell Diagram Kostnad (kr) Miljö (kg co 2 ) Förbrukning (kwh) Hyresgäster sopsorterar sämre än villaägare SVERIGE. Resultatet av den största studie som hittills gjorts kring våra hushållssopor presenterades nyligen. Enligt en sammanställning som branschorganisationen Avfall Sverige har gjort av 246 plockanalyser kan 6 procent av det vi kastar i soppåsen i stället återvinnas. En plockanalys är precis vad det låter som. Innehållet i soppåsarna plockas ur för att få reda på hur mycket matavfall, farligt avfall och återvinningsbart material som finns bland soporna. Med hjälp av plockanalyserna kan till exempel ett bostadsbolag få reda på om avfallet minskat efter att man informerat sina hyresgäster om källsortering. Analyserna hade genomförts i landets kommuner sedan 27. Sammanställningen visar på stora skillnader mellan villahushåll och lägenhetshushåll i hur mycket som slängs av det som skulle kunna återvinnas. De som bor i villa slänger cirka 1,4 kilo riksrundan något på gång? redaktör: Eva Blomberg, tel , e-post: förpackningar och tidningar i soporna varje vecka, medan de som bor i lägenhet slänger 2,3 kilo. En anledning kan vara att villaägaren betalar mer i sopavgift ju fler gånger soporna hämtas eller för större sopkärl. För hyresgästen är sophämtningen inbakad i hyran. insamling av matavfall är ännu inte fullt etablerat i hela landet, vilket syns i studien. Att kompostera själv är däremot ingen nyhet för den som bor i villa. Villahushållen i undersökningen slänger hälften så mycket matavfall i sina sopor som de som bor i lägenhet. Allra bäst på att sortera är de villahushåll som komposterar själva och/eller har insamling vid tomtgränsen. batterier ulrika majstrovic hansén kartong tidningar 1,4 kg matavfall plåtburkar wellpapp 2,3 kg hårdplast återvinningsbart Jumbo 12 Kostnad (kr) Miljö (kg co ) 2 Förbrukning (kwh) Marulken Kilen 3-5 Kilen Kvarnvreten Iggeby Visa värden per m Iggeby Komplett system för energieffektivisering Illern By 1 Hovsunda Hovsunda 12 5 volupat. erat amet sit dolor ipsum Lorum Gärdet 29 Juli 12 ullmcorper Gärdet Vatten Funkisen Juli Funkisen Fabrikatören Centrum Reducera 4 4 energianvändningen 4 Björngärdet Bronsin 5-15 Appelkvarnen 3 Appelkvarnen Minska miljöpåverkan Öka lönsamheten Kyla Iris havresyskon hjälper till att värma Järna JÄRNA. I Järna utanför Södertälje kommer en ny havreskalspanna stå klar till årsskiftet. Pannan, som eldas med en restprodukt från havregrynstillverkning, ska minska användandet av olja med 7 procent. Det är panna nummer två av samma typ i anläggningen som drivs av Telge Nät. Vi har testat det här under sex år i ett samarbete med Lantmännen Cerealia, som vi köper havreskalen av. Nu vet vi att det finns mer av den här restprodukten än vi visste när den första byggdes. Och eftersom oljepriset gått upp kraftigt lönar det sig att investera i en panna till, säger Jan Hammarström, projektledare på Telge Nät. I första hand ska ångan och hetvattnet från de bägge pannorna driva produktionen i Cerealias Järnafabrik, som tillverkar frukostflingor och pasta. Men överskottet, ungefär hälften, görs om till uppvärmt vatten och går ut i fjärrvärmenätet till de Järnabor som åtnjuter fjärrvärme. I dag använder vi årligen cirka 2 kubikmeter olja till uppvärmning. Med den Tystnad med fönster från Elitfönster Ljudvärde upp till Rw 47 db nya pannan kommer vi ner till 5 kubikmeter, säger Jan Hammarström. Den första havrepannan fick namn efter den som hade namnsdag då pannan eldades första gången. Iris fick hon heta. Vilket namn den nya pannan kommer att få är alltså ovisst, eftersom man ännu inte säkert kan säga vilken dag pannan ska invigas. Men vi hoppas att det blir ett flicknamn. För vi tror att driftspersonalen, som till stor del är manlig, tar bättre hand om en kvinnlig panna än en manlig. Fastighetssystem Med Elit Objekt kan du njuta av tystnaden mitt inne i tätorten, bredvid motor- och järnvägen eller om du bor intill någon industri. Våra fönster med låga u-värden ger också bra komfort hela året om. Dessutom sparar du både energi och pengar. Bofast 4/211 31

17 Skålen var så fin efter förrättningen att man kunde äta äkta sköldpaddssoppa ur den. Författaren August Strindberg rapporterar om en vattenklosett på ett hotell i Hamburg, i ett brev till vännen Pehr Staaf (citat ur boken nedan). LÄStips? redaktör: bengt norlings bok Muggar och ställ är ett stycke sanitetshistoria. Läsaren får ta del av utvecklingen av toaletten, från den skotske urmakaren Alexander Cummings ventilklosett från 1775, via stjälpskålsklosetten, till dagens vattentoalett. En av Sveriges första vattenklosetter lär, enligt författaren, ha installerats i mitten av 18-talet i Dicksonska palatset i Göteborg. Stockholms första privatägda wc monterades in omkring 187 i dåvarande belgiska generalkonsuln Fredrik Cederlunds villa, Täcka udden, på Djurgården. HÖGA HUS Samfundet Utbredningen av vattenklosetter gick S:t dock Eriks långsamt Årsbok 21 i Sverige, kan man läsa i boken. Dels beroende ULF SÖRENSON på att de nymodiga Toaletter och stjälpskålsklosetter vattenklosetterna krävde vattenledningssystem, dels för att det fanns ett motstånd mot att använda rent vattenledningsvatten för att spola toaletter när hälften av befolkningen saknade dugligt vatten. Det skulle komma att dröja fram till 1938 innan Gustavsberg började bygga sin sanitetsporslinsfabrik i Gustavsberg på Värmdö, ett brukssamhälle byggt med kooperativa inslag. Fram till 193-talet hade i princip allt installerat sanitetsgods importerats. Under detta decennium utvecklades den svenska sanitetsporslinstillverkningen och 1939 stod alltså Gustavsbergsfabriken klar. Med boken Muggar och ställ, utgiven av Gustavsbergs porslinsmuseum i samarbete med bokförlaget Arena, får läsaren sig även en hel del bostadshistoria till livs. 192-talets radikala idéer inom folkrörelseorganisationerna påverkade bostadsbyggandet och framför allt HSB var föregångare i byggandet av små, billiga och bra lägenheter för arbetarfamiljer med badrum. Muggar och ställ är rikt illustrerad med bilder och tidiga skisser på framför allt vattenklosetter men även tvättställ, fabriker och avloppssystem. Bott i Lund Från vindskupa och logement till lägenhet; lundensiskt studentboende igår & idag MUGGAR OCH STÄLL En berättelse om & imorgon Gustavsbergs sanitetsporslinsfabrik Fredrik Tersmeden, Tomas Tägil, Gunilla Millisdotter, K Arne BENGT NORLING Blom med flera Stockholm den stad som var och den som blir Nedan: Utvikssidor med illustrationer över Norrmalm i centrala Stockholm. boken minne och vision är tung. Den drygt 27 sidor tjocka och nästan två kilo tunga boken är svår att bära med mindre än två händer. Därtill är den innehållsligt synnerligen ambitiös. Läsaren får följa Stockholms utveckling från 125-talet fram till i dag och även vidare in i framtiden. Minne och vision är skriven, och till delar också illustrerad, av tidigare stadsarkitekten i Stockholm, Per Kallstenius. Den tjänsten har han haft två gånger, första gången under fem år på 198-talet och den andra mellan åren 1993 och 21. Boken bygger på bilder, skisser och kartor. Först får läsaren en översiktlig historik om Stockholms utveckling för att sedan ledas in på de olika stadsdelarna, eller utvecklingsområden som de kallas i boken. För varje område redogör författaren för dess speciella förutsättningar och utveckling indelad i dåtid, nutid och framtid. Intressant och roande är att varje stadsdel illustreras med så kallade utvikssidor, så att läsaren kan jämföra dåtid med nutid, och även den vision som ges av framtiden, på kartor, bilder och skisser. Boken är utgiven av bokförlaget Max Ström och är tänkt som ett arbetsredskap för studenter, planerare, byggherrar och arkitekter. Men, som stadsbyggnadsdirektören i Stockholms stad, Susanne Lindh, påpekar i förordet, är det framför allt en bok för alla som älskar Stockholm. minne och vision Stockholms stadsutveckling i dåtid, nutid och framtid PER KALLSTENIUS Vi vet vad som krävs! Bedriver du fastighetsförvaltning har Momentum den rätta kompetensen och de smarta verktygen för de IT-lösningar du behöver. Med Momentums lösningar blir dina verksamhetsprocesser enklare och du får det stöd du behöver i alla situationer genom webbaserad och mobil teknik. Vi erbjuder lösningar med hjälp av fastighetssystemet Momentum PM och energiledningssystemet Momentum RC inom följande områden: Ekonomisk förvaltning Teknisk förvaltning Ärendehantering Marknad & uthyrning Mobila applikationer Energiuppföljning Vill du veta vad som krävs kan du kontakta oss via mail på eller via telefon Varmvatten är väl gratis? Trådlöst system för individuell mätning av el, temperatur och vatten. 15 garageportar om året talar sitt tydliga språk Av de portar vi levererar är nästan hälften till flerfamiljshus. Mest handlar det om att byta gamla vipportar. Portar, där fjädrar kan gå av ofta med svåra olyckor som följd. Och ansvaret är fastighetsägarens. Funderar ni på att byta, har ni vårt stöd hela vägen. Från val av portar och ansökningar till boendeinformation och montage. Men varför inte börja med en gratis besiktning? Kontakta oss på eller läs mer på vår hemsida. Telefon: Sveriges mest valda portar 32 Bofast 4/211 Bofast 4/211 33

18 På nya jobb tipsa oss om era personalnyheter! redaktör: Eva Blomberg, tel: , e-post: PENSIONÄR TILLFÄLLIG VD I LESSEBO Tillförordnad vd för det kommunala bostads- bolaget Lessebohus är Curt Bertilsson. Han var tidigare vd för likaledes småländska Uppvidingehus, men gick i pension för fyra år sedan. Curt Bertilsson efterträder Mikael Jansson, som tillträtt som vd för Robert Dicksons stiftelse i Göteborg i mitten av mars. Mikael Jansson, i sin tur, efterträder Toni Rångeby, som gått över till egen verksamhet. Curt Bertilsson kommer att finnas på plats i Lessebo två till tre dagar i veckan. lämnade han sin tjänst där efter motsättningar med den nya politiska ledningen i Nora. Nuvarande vd:n i Kumla Bostäder, Lars Hallbergson, går i pension om två år, men kommer att arbeta med andra uppgifter inom kommunen fram till dess. OCH I NORA BLIR VD-STOLEN TOM Norabostäder står utan vd sedan i slutet av februari (se föregående notis). Styrelseordförande Eija Ahonen Pettersson kommer därför gå in som tillförordnad vd tills att en permanent vd har rekryterats. FRÅN VÄSTRA TILL ÖSTRA SVERIGE Ingmar Eriksson är från augusti vd för kom- BYGGENTREPRENÖR BLIR VD I TÖREBODA munägda Katrineholms Fastighets AB. Han kommer närmast från Vårgårda kommun, där han i flera år arbetat som teknisk chef och senast som sektorchef för samhällsbyggnadsavdelningen. Tidigare har han även varit vd för de kommunala bostadsbolagen Melleruds Bostäder och Lekebergsbostäder. Ingemar Eriksson blir samtidigt vd för dotterbolaget Katrineholms industrihus. Nuvarande vd:n i Katrineholms Fastighets AB, Ingemar Lars T Eriksson, går i peneriksson sion i sommar.. Kommunägda Törebodabostäder har en ny vd VD LÄMNAR NORA FÖR KUMLA sedan mitten av maj. Anders Karlsson, som han heter, har tidigare haft eget företag inom byggbranschen och under senaste året varit konsult inom värme, ventilation och sanitet samt energi. Tidigare vd:n Conny Green har tillsammans med ordföranden Jan-Olof Olsson slutat efter oenighet med kommunledningen. PÅ TRE STOLAR I JÖNKÖPING Från mitten av mars är Reine Johansson vd för Bankerydshem och även Grännahus, båda i Jönköpings kommun. Han är sedan tidigare vd för ett annat av kommunens bostadsbolag, Norrahammars kommunala bostäder. Tidigare vd:n för Bankerydshem och Grännahus, Ulf Persson, kommer att gå i pension, men är kvar i företaget en tid framöver. Från och med juni får kommunägda Kumla Bostäder, en ny vd: Thomas Hjelmqvist. Han kommer närmast från kommunägda Norabostäder, där han var vd till slutet av februari. Då vd. Hon efterträder Bosse Sundling, som går i pension. Magdalena Bosson kommer närmast från tjänsten som trafikdirektör i Stockholms stad. Hon har tidigare varit vd för marknadsföringsorganisationen Kista science city och dess ägare stiftelsen Electrum. Hon tillträder posten som vd för Familjebostäder den 1 juli. BYTER TRAFIK MOT FAMILJEBOSTÄDER Styrelsen i allmännyttiga Familjebostäder i Stockholm har utsett Magdalena Bosson till ny ARBOGASTIFTELSE FÅR VD FRÅN HAPARANDA VINDKRAFTCHEF BLIR NY VD I LJUSNARSBERG tig-hetsaktiebolag i Kopparberg har från slutet av maj en ny vd, Torbjörn Larsson. Han efterträder Lars Vestlund, som gick i pension i februari. Torbjörn Larsson kommer närmast från en tjänst som produktionschef hos vindkraftkoncernen Vestas. han senast var ansvarig för bostäder och lokaler i Skåne och Blekinge. MKB Lokal är en enhet som har sju anställda och som har hand om bostadsbolagets cirka 1 kommersiella lokaler kontor, vårdcentraler, förskolor, butiker och bolagets 17 så kallade bokaler, en ny boendeform som är en kombinerad bostad och lokal. WALLENSTAMCHEF GÅR TILL EINAR MATTSSONS PROJEKTBOLAG ALLA ARVIKAS FASTIGHETER UNDER SAMMA TAK Per Jutner Ny vd för nybildade Arvika fastig- kommer under våren att ta över vd-stolen i bygg- och fastighetsföretaget Einar Mattssons projektutvecklingsbolag. Per Han efterträder Jutner Olof Ramberg, som till sommaren går i pension. Per Jutner kommer närmast från tjänsten som projektutvecklingschef hos det privata fastighetsbolaget Wallenstam. hets AB är Ulf Richardson, tidigare planeringschef på Arvika kommun. Det nya bolaget äger från och med årsskiftet både före detta Arvika Bostads AB:s och kommunens alla bostäder och lokaler. Den tidigare verkställande direktören för Arvika Bostads AB, Lars-Erik Jansson, är numera marknadschef i det nya företaget. Kommunägda Ljusnarsbergs fas- Ny vd för nybildade kommunägda Arboga Bostäder, är Lars Johansson. Han har tidigare varit vd för stiftelsen Haparandabostäder, där Fredrik Nestor förra sommaren tog över vdposten. Fredrik Nestor kom närmast från Håbo kommun, där han arbetade som planchef. TEKNIKCHEF BLIR VD FÖR SKOLFASTIGHETER Sedan mitten av april är Åsa Öttenius ny vd för kommunägda Skolfastigheter i Stockholm. Hon var tidigare vice vd och chef på avdelningen för teknik- och förvaltningsutveckling på samma företag och har varit anställd i 16 år. Åsa Öttenius är i grunden byggnadsingenjör och har ett förflutet som arbetsledare och platschef vid byggföretaget Siab. I mars i år valdes hon till ordförande i Byggherrarna, en intresseförening för professionella byggherrar med cirka 13 medlemmar inom offentlig och privat verksamhet. Hon efterträder Johan Castwall, som blir vd för Åsa Öttenius Stockholms Hamnar. MKB FÅR LOKALCHEF FRÅN PRIVATSFÄREN Ola Svensson har anställts som ny chef för lokalverksamheten inom Malmö stads fastighetsbolag, MKB. Han kommer närmast från den privata fastighetsägaren Akelius där MARKNADSCHEF BLIR NY VD I NYNÄSHAMN Sedan början av maj är Greger Nilsson vd för kommunägda Nynäshamnsbostäder. Han har sedan två år tillbaka varit teknisk chef och marknadschef i företaget. Greger Nilsson ersätter Fredrik Luiga, som blir vd för bostadsrättsförvaltningsföretaget Flodafors fastighetsaktiebolag i Sollentuna. a Prenumerer ns på bransche g BÄSTA tidnin Entrétak Bofast 4/211 Augusti oktober / / /8 6/9 6 8/9 Bostadsuniversitetet 211 Bodemokratidagar 211 Konferens för förtroendevalda Konferens för förtroendevalda Nätverksträff kring sociala frågor i boendet 15 16/9 Praktiskt ledarskap för arbetsledare i bostadsföretag 2/9 Konferens för förtroendevalda 21/9 Konferens för förtroendevalda 2 21/9 Förändringsledarskap 21 22/9 Hyresjuridik I 27/9 Konferens för förtroendevalda 4 5/1 Avflyttningsbesiktning 4 5/1 Energidepå 211 6/1 Juridik och praktik i störningsärenden 19 2/1 Lokalhyresjuridik och moms 25/1 LOU för bostadsföretag, grundutbildning 25/1 Förändringsledarskap, uppföljning Enköping Ronneby Lycksele Stockholm Västervik Stockholm Göteborg Malmö Stockholm Stockholm Umeå Stockholm Falun Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Nya trycksaker från SABO (exkl ev moms) tidning som utkommer med 8 nummer per år. 34 SABO sprider kunskap Alla utbildningar finns på BOFAST är en månads- Byt till Elless effekthöjande Sparlatorer och duschar! Monteras på befintliga blandare som oavsett fabrikat och ålder förvandlas till marknadens mest energieffektiva! Nu är det dags igen för årets mest energiintensiva händelse! Konferensen som arrangeras som ett led i SABOs energiutmaning går av stapeln den 4 5 oktober i Falun. Det blir ett fullspäckat lopp där vi i full färd mot målet tar välbehövda vätskepauser och fyller på depåerna med goda och lärorika energi exempel. En utställning kommer att finnas i anslutning till konferensen. OBS! De flesta av våra utbildningar går även att få företagsförlagda. Helårsprenumerationer à 395 kr Energidepå 211 mejla till Hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar Den första januari 211 trädde lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Syftet med den nya lagen är att klargöra att kommunerna har rätt att driva allmännyttiga bostadsaktiebolag men att det måste ske i sådana former och på sådana villkor att konkurrensen inte snedvrids. I denna promemoria kommenterar SABO de tolkningar och resonemang som framförs i uppsatsen Hur ett affärsmässigt bostadsbolag agerar skriven av Hans Lind och Stellan Lundström från KTH, på uppdrag av Fastighetsägarna Sverige. hur ett aff ärsmässigt bostadsför etag age rar En komm entar från SABO sabo sverige s allmän nyttig a bostad sföreta g Alla trycksaker kan beställas på Drottninggatan 29, Box 474, Stockholm

19 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan). POSTTIDNING B Avsändare: Titeldata AB Stockholm tele2.se/fastighetsagare Hus lever längre om de får fiber. Framtidssäkrad fastighet FiberLAN från Tele2 Med FiberLAN från Tele2 i din fastighet får du inte bara ett bra erbjudande på TV, Bred band och Telefoni till dina boende. Du får också möjlighet att koppla på moderna fastighetstjänster såsom porttelefoni, övervakning samt mätning av el, värme och vatten. Och då kan du vara säker på att du har ett hus som har en modern kommunikationslösning även i framtiden. Enkelt skulle man kunna säga att du får en portvakt, en tvättservice och en fastighetskötare som inte åldras. Om du vill veta mer om FiberLAN och våra fastighets tjänster, gå in på tele2.se/fastighetsagare eller ring

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson Framtiden måste byggas idag Anders Konradsson Den statliga politiken tre skeden från bostadspolitik till skattepolitik 1975 1990 sammanhållen politik mål om paritet och neutralitet schablonbeskattning

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Syftet med riktlinjerna Ett centralt inslag i de rättigheter som hyresgästerna har enligt hyreslagen är rätten att byta bostad med

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40)

Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) Till: Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) SABOs synpunkter SABO avstyrker Företagsskattekommitténs huvudförslag och

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31 Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006 Hyresbostäders hemsida har vunnit priset Guldvivan för bästa webbplats 2005. (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger verkställande

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten

Läs mer

Ekonomin i fokus. Ämnen under kursen. Målsättning 2015-09-01. Välkomna!

Ekonomin i fokus. Ämnen under kursen. Målsättning 2015-09-01. Välkomna! Ekonomin i fokus Välkomna! Ämnen under kursen Vad är en bostadsrättsförening? Årsredovisningen Hur fungerar ekonomin? Bokslutsdispositioner: Avskrivningar och fonderingar Går det att påverka ekonomin?

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Iris 16 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 5 - balansräkning

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

Bostäder som investering vad är affärsmässig avkastning? Christina Gustafsson, VD IPD Norden

Bostäder som investering vad är affärsmässig avkastning? Christina Gustafsson, VD IPD Norden Bostäder som investering vad är affärsmässig avkastning? Christina Gustafsson, VD IPD Norden Agenda Avkastningsmått Avkastning för bostäder Exempel på ägardirektiv till bostadsföretag Slutsatser IPD 2012

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark EMELIE HALLIN SID 1/3 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark Förslag till beslut

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer

Frivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen

Frivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Frivilligt kapitaltillskott Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Agenda Presentation av Stefan Engberg, Fristående Affärsutveckling AB En titt bakåt i tiden Balansräkningen och avgiften idag

Läs mer

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet SABO har vid ett remissmöte den 26 augusti muntligen lämnat synpunkter på förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Markus Lund (S) utses att utöver ordföranden justera dagens protokoll.

Markus Lund (S) utses att utöver ordföranden justera dagens protokoll. 1 (5) Protokoll nr 6 fört vid extra sammanträde med styrelsen i, 556832-1110, den 18 november 2013, klockan 08.00-08.55 ande: Övriga närvarande: Peter Lilja, ordförande (M) Kaj Göransson (S) Christina

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8)

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Delårsrapport 2005 Lansering av ny hemsida och marknadsstödsystem under sommaren 2005 (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger

Läs mer

Brf Postiljonen 4 Årsredovisning 2010 1(6) Org.nr. 769614-4109

Brf Postiljonen 4 Årsredovisning 2010 1(6) Org.nr. 769614-4109 Brf Postiljonen 4 Årsredovisning 2010 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Brf Postiljonen 4 får härmed avge berättelse för föreningens förvaltning och versamhet för perioden 2010-03-24 till 2010-12-31

Läs mer

Frågor och svar om projektet Framtidskraft

Frågor och svar om projektet Framtidskraft 1 (8) 2011-10-03 Frågor och svar om projektet Framtidskraft Den politiska ledningen i Sigtuna kommun (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet) har beslutat att genomföra projektet Framtidskraft.

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Några av fördelarna du får som HSB-medlem Centrala avtal som sänker kostnader Tack vare att vi är så många i HSB kan vi teckna förmånliga avtal

Läs mer

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Oron i vård- och omsorgsföretagen Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes som en webbenkät den 25 maj-3 juni 2015 av Hero

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Hur går det för vår bostadsrättsförening?

Hur går det för vår bostadsrättsförening? Hur går det för vår bostadsrättsförening? EN ÖVERSIKT OM HUR DU LÄSER ÅRSREDOVISNINGEN Läs bokslutet det handlar om dina pengar Varje år lämnar styrelsen i bostadsrättsföreningen inför ordinarie föreningsstämma

Läs mer

ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20

ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20 ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Jordgubben 20 får härmed avge redovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2002. STYRELSE Styrelsen

Läs mer

AB Landskronahem, remiss angående förändring av bolagets fastighetsbestånd

AB Landskronahem, remiss angående förändring av bolagets fastighetsbestånd Stadskontoret 1(4) Datum 2006-04-18 Handläggare Thore Johansson Controller Er referens Vår referens Kommunstyrelsen AB Landskronahem, remiss angående förändring av bolagets fastighetsbestånd I tidigare

Läs mer

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Styrelsen för HSB Bostadsrättsförening Pinneberget i Lysekil

Styrelsen för HSB Bostadsrättsförening Pinneberget i Lysekil Styrelsen för HSB Bostadsrättsförening Pinneberget i Lysekil Org.nr: 716444-6382 får härmed avge årsredovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas.

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. 1 ETT FÖRSLAG TILL EN NY BOSTADSPOLITIK INNEHÅLL Hyresgästföreningens mål 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter Renoveringsskulden i miljonprogrammet Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter TMF vi bygger och inreder Sverige, juni 2014 I korthet Det finns

Läs mer

1 (8) BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN WASA SIRIUS 1 Org nr 769600-2034

1 (8) BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN WASA SIRIUS 1 Org nr 769600-2034 1 (8) BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN WASA SIRIUS 1 Org nr 769600-2034 ÅRSREDOVISNING 2010 Styrelsen avger härmed redovisning för förvaltningen under räkenskapsåret 1 januari 31 december 2010, föreningens 15:e

Läs mer

Frågor och svar med anledning av informationsmötet den 12 december 2014, angående renovering av badrum och byte av rörstammar.

Frågor och svar med anledning av informationsmötet den 12 december 2014, angående renovering av badrum och byte av rörstammar. BRF Fjällnäset Frågor och svar med anledning av informationsmötet den 12 december 2014, angående renovering av badrum och byte av rörstammar. Öppet hus kommer hållas i lokalen på Högklintavägen 20 onsdag

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Fastighetsbolagen och ekonomin

Fastighetsbolagen och ekonomin Sammanfattning Fastighetsbolagen ser nu mer optimistiskt på framtiden än vid den senaste undersökningen. Inget av de intervjuade bolagen räknar med en minskning av vare sig hyresintäkter, försäljningspriser

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S) - Ändra borgensavgiften till de kommunala bolagen

Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S) - Ändra borgensavgiften till de kommunala bolagen 0 Öste rå I Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 AU 5:15 Dnr. KS 2015/0071 Arbetsutskottets beslut Ärendet bereds vidare. Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S)-

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ramavtal för flerbostadshus på fast pris Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Problem Problem Minskade möjligheter att bygga bostäder men framförallt hyresrätter Varför byggs så få hyresrätter

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567. Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks

Läs mer

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Du ska som revisor granska årsredovisningen för Zingo Djurvård AB för 2014. Bolaget ägs av Lisen Krall som tidigare drev företaget som enskild näringsidkare.

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Monumentet

Bostadsrättsföreningen Monumentet Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Monumentet får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2007-31 december 2007 Innehåll: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Vita Huset i Nyköping AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

NYA TVÄTTSTUGOR PÅ BÄCKAVÄGEN

NYA TVÄTTSTUGOR PÅ BÄCKAVÄGEN Nyhetsblad till boende i Perstorp Nr 1 2005 NYA TVÄTTSTUGOR PÅ BÄCKAVÄGEN PERSTORPSBOSTÄDER KÖPER TORGGATAN 3 A-B NY TIDNING! TOMMY VIEBKE VD HAR ORDET Välkommen! Det du håller i din hand är den första

Läs mer

Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22.

Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22. Brf Killingen 22 1(9) Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22. Styrelsen för Brf Killingen 22 får härmed avge årsredovisningen för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2004-01-01 2004-12-31. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas Förslag till en ny bostadspolitik ett förslag Innehåll Hyresgästföreningens mål... 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag... 5 Bruksvärdessystemet

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

3 Redovisning från kommunens bolag

3 Redovisning från kommunens bolag 3 Redovisning från kommunens bolag 54 www.munkedal.se Koncernen Munkedals kommun KONCERNEN MUNKEDALS KOMMUN Kommunala bolag Förutom kommunen omfatts koncernen av följande bolag: Munkedals Bostäder AB Bolaget

Läs mer

Årsredovisning 2005 för Brf Knoppen 21.

Årsredovisning 2005 för Brf Knoppen 21. Org.nr 702001-1354 1(10) Årsredovisning 2005 för Brf Knoppen 21. Styrelsen för Brf Knoppen 21 får härmed avge årsredovisningen för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2005-01-01 2005-12-31. Fastighet

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning Sida 1 / 6 Adress: Förening: Organisationsnr: Värderingsdatum: Kärrhöksgatan 9B HSB Brf Kranskötaren i 757200-9194 Kommun: Bostadsyta: Andelstal: 63,5 m² 1,26% Räkenskapsår: 2008 Sammanfattning Sid Marknadsvärde

Läs mer

Vägledning för Hyresgarantier

Vägledning för Hyresgarantier Vägledning för Hyresgarantier Januari 2012 2(9) INNEHÅLL 1 Versionshantering... 3 2 Syfte... 3 3 Vad är en kommunal hyresgaranti?... 3 4 För vem?... 4 4.1 Behovsprövning... 4 5 Omfattning på hyresgarantin...

Läs mer

Årsredovisning 2004 för Brf Knoppen 21.

Årsredovisning 2004 för Brf Knoppen 21. Org.nr 702001-1354 1(10) Årsredovisning 2004 för Brf Knoppen 21. Styrelsen för Brf Knoppen 21 får härmed avge årsredovisningen för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2004-01-01 2004-12-31. Fastighet

Läs mer

Ren MÖT FYRA MEDARBETARES VARDAG

Ren MÖT FYRA MEDARBETARES VARDAG Ren nytta x4 MÖT FYRA MEDARBETARES VARDAG Vi sätter kundnyttan i fokus HFAB är ett av Halmstads kommun helägt bostadsföretag som äger och förvaltar ca 10 000 hyreslägenheter och 300 lokaler. Vi omsätter

Läs mer

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Jesper Göransson, VD och koncernchef Peab BYGGBRANSCHENS VALSEMINARIUM 5 SEPTEMBER 2014 Senaste årens debatt En skev debatt som handlat om: Hushållens skuldsättning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2005 RAMLÖSAGÅRDEN

ÅRSREDOVISNING 2005 RAMLÖSAGÅRDEN ÅRSREDOVISNING 2005 HSB Bostadsrättsförening RAMLÖSAGÅRDEN i Helsingborg Ramlösagården i Helsingborg 1(7) Styrelsen för HSB Bostadsrättsförening Ramlösagården i Helsingborg, org.nr, får härmed avge redovisning

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer