The Norwegian energy performance certificate and its consequences for character defining values of historical buildings

Transkript

1 ABSTRACT Institution / Ämne Adress Högskolan på Gotland / Institutionen för kultur, energi och miljö Visby Tfn Handledare Tor Broström Titel och undertitel: Det norska energideklarationssystemets konsekvenser för äldre byggnaders karaktärsbärande värden Engelsk titel: The Norwegian energy performance certificate and its consequences for character defining values of historical buildings Författare Fredrik Berg Examinationsform 40 poäng 60 poäng Examensuppsats Kandidatuppsats X Magisteruppsats Projektarbete Projektrapport Annan Ventileringstermin: Höstterm. (år) 200 Vårterm X Sommartermin (år) 200

2

3 SAMMANFATTNING

4 INNEHÅLL 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Forskningsläge och centrala aktörer Urval och avgränsning Disposition 7 2. Energimerkesystemet Systembeskrivning Energikarakteren Oppvarmingskarakteren Registreringsmetoder Tiltakslisten Metod Statistisk undersökning Fallstudier Antikvariska utgångspunkter Juridiska förutsättningar Från kulturelle verdier till karaktärsbärande värden Åtgärdsförslagen och riskerna Undersökning och resultat Statistiken Exempel I Panelt laftebyging Exempel II Byggmesterfunkis Exempel III Tjugotalsklassicism Exempel IV Byggmästarvilla Sammanfattande analys och slutsats 47 Referenser 50

5 1. Inledning

6 1.1 Bakgrund

7 1.2 Syfte och frågeställning

8 1.3 Forskningsläge och centrala aktörer

9 1.4 Urval och avgränsning

10 1.5 Disposition

11 2. Energimerkesystemet 2.1 Systembeskrivning

12 2.2 Energikarakteren (energivärdet) Småhus Levert energi pr m2 oppvarmet BRA (kwh/m2) Oppvarmet BRA (m2) A (0,1-1,0) B (1,1-2,0) C (2,1-3,0) D (3,1-4,0) E 4,1-5,0) F (5,1-6,0) G (6,1-7,0) Lavere enn eller lik Lavere enn eller lik Lavere enn eller lik Lavere enn eller lik Lavere enn eller lik Lavere enn eller lik Ingen grense Ingen grense Ingen grense Ingen grense Ingen grense Ingen grense Ingen grense Ingen grense Ingen grense Tabell 1. Sambandet mellan uppvärmd area och den estimerade mängden energi (kwh) som levereras till en byggnad. Parentesen efter bokstäverna förklarar vilket numeriskt värde det motsvarar i NVEs rådata.

13 2.3 Oppvarmingskarakteren (uppvärmningsvärdet) Grön = 0,1 1,0. Vattenburet uppvärmningssystem baserat på biobränsle med elektricitet endast till dagligbruk % fossila bränslen. Ljusgrön = 1,1 2,0. Fjärrvärme. Det tas dock inte hänsyn till CO 2 -utsläpp eller vilken slags källa fjärrvärmen har ,5 % fossila bränslen. Gul = 2,1 3,0. Luft-luftpumpar och slutna eller insatsugnar kombinerat med direktverkande el. 47,5-65 % fossila bränslen. Orange = 3,1 4,0. Olja eller gaspanna ,5 % fossila bränslen. Röd = 4,1 5,0. Endast direktverkande el eller fossilt bränsle som exempelvis ved eller olja, i brännare. 82,5-100 % fossila bränslen. 2.4 Registreringsmetoder

14

15 2.5 Tiltakslisten (åtgärdsförslagen)

16 Tabell 2. Obligatorisk indata för enkel registrering. Samtliga alternativ för -Teknisk utstyr- är dock inte med. Bygningskategori Småhus Boligblokker Enebolig Bygningstyp Rekkehus 1. Bygningskategori Byggeår Firemannsbolig Mur/tegl Betong Konstruksjonsmateriale for hovedetasjer Stål Tre Oppvarmet bruksareal (BRA) x kvm Antall etasjer med oppvarmt BRA 2. Detaljering bygningstype Kjeller/gulv Oppvarmet kjeller inkl. i BRA Uoppvarmet kjeller inkl. i BRA Gulv mot krypkjeller Gulv på grunnen Elektrisitet Oljeparafin Oppvarming Fjernvarme Bioenergi (pellets, halm, flis) 3. Teknisk utstyr 4. Sammendrag 5. Resultat 6. TILTAKSLISTE Ventilasjon Varmepumpe Ved (f.eks. peis, ovn, kakkelovn) Kun naturlig ventilasjon Mekanisk avtrekk Balansert ventilasjonsanlegg Vet ikke

17 8. Tetthet på konstruksjon 7. Gulv 6. Takkonstruktion 1. Detaljering bygningstype 2. Bygningskategori Tabell 3. Obligatorisk indata för Detaljert registrering. OBS!, tabellen är inte heltäckande. Bygningskategori Småhus Boligblokker Enebolig Konstruksjon (eks.) Skalmur av tegl Isolasjon 3. Vegger Rehabilitert år X Ikke endret siden oppførelses året Vet ikke Bygningstyp Byggeår X Rekkehus Firemannsbolig Bindningsverk av tre eller stål Mur/tegl Lettklinkerbetong 150 mm Konstruksjonsmat. (BRA) Betong Stål Tre Laftet yttervegg Vindusareal m 2 Type vindueskarm Isolert trekarm Plastkarm Antall etasjer med oppvarmt BRA Kjeller/gulv Arealdetaljering Romshøyde Oppvarmet kjeller inkl. i BRA Uoppvarmet kjeller inkl. i BRA Gulv mot krypkjeller Gulv på grunnen 4. Vinduer Type rute Ukjent vindustype Metalkarm lags (isolert) rute Vegglengder Bygningsform og orientering Hovedsakelig skråtak med oppvarmet loft 5. Dører U-verdi Antal dører Type utgangsdør Nyere isolert dør, 0-30% glass, gode eller dårglie tettlister Eldre heltredør, 0-30% glass, gode eller dårglie tettlister Hovedsakelig skråtak med uoppvarmet loft Balkong / verandadør Hovedsakelig skråtak uten loft Flatt tak Isolasjonstykkelse mm Massiv betong 9. Beliggenhet - terrengskjerming Terrengskjerming mot sol Bruk typiske verdier Fjell Konstruksjon Isolasjonstykkelse Rehabilitert år X Lettklinkerelementer Porebetongelementer 10. Geologiske grunnforhold Lejre og silt Sand og grus Trinnbryter Termostatstyring Vet ikke 11. Teknisk utstyr Panelovner, gulvvarme, elektrokjel, luftvarme, m.m. Tidsstyring Fordelingssystem 12. Sammendrag Lekkasjetest / -tall Bruk typiske verdier 13. Resultat Alder Varmesentral 14. TILTAKSLISTE

18 3. Metod Utgångspunkter Fallstudier och simulering Analys Resultat Förbättringar Figur 1. Arbetsmetodens huvudsakliga moment. 3.1 Statistisk undersökning

19 Tabell 4. Skärmdump med råtabellens osorterade energideklarationer.

20 3.2 Fallstudier

21

22 4. Antikvariska utgångspunkter 4.1 Juridiska förutsättningar

23 4.2 Från kulturelle verdier till karaktärsbärande värden

24

25 5. Åtgärdsförslagen och riskerna I. Etterisolering av yttervegg

26 II. Utskifting av vindu III. Utskifting av ytterdør

27 IV. Etterisolering av tak, mot kaldt loft eller kjeller V. Installere ventilasjonsanlegg med varmegjenvinner (FTX) VI. Installere varmepumpe (fra berg-, jord-, vatten eller uteluft- til vannbårent system)

28 VII. Tiltak på sanitæranlegg, Tiltak på luftbehandlingsanlegg, Tiltak på Elektriske anlegg, Tiltak utendørs, Installere ny rentbrennende vedovn eller peisinnsats Låg risk Viss risk Hög risk Tiltak på elektriske anlegg Tiltak på luftbehandlingsanlegg Tiltak på sanitæranlegg Installere varmepump Utskifting av ytterdør Etterisolering av tak, mot kaldt loft eller kjeller Tiltak utendørs Brukertiltak Andre energisparende tiltak Installere FTX Etterisolering av yttervegg Utskifting av vindu Tabell 5. Åtgärdstyper grupperade efter respektive risker.

29 6. Undersökning och resultat

30 6.1 Statistiskt resultat Tabell 6. Statistisk sammanställning av respektive byggnadskategoris energideklarationer.

31 Energivärde Energivärdet Diagram 1. Genomsnittligt energivärde för respektive byggnadskategori och registreringsmetod Nybyggnadsår Trä Enkel Trä Detaljerad Trä Schema Mur/tegel Enkel Mur/tegel Detaljerad Mur/tegel Schema Den estimerade energiförbrukningen

32 Uppvärmningsmärke kwh /m2 /år 700 Diagram 2. Genomsnittlig estimerad energiförbrukning för byggnader med Enkel respektive Detaljert registreringsmetod Trä Enkel Trä Detaljerad Mur/tegel Enkel Mur/Tegel Detaljerad Nybyggnadsår Uppvärmningsvärdet Diagram 3. Genomsnittligt uppvärmningsvärde för respektive byggnadskategori och registreringsmetod. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Nybyggnadsår Trä Enkel Trä Detaljerad Trä Schema Mur/tegel Enkel Mur/tegel Detaljerad Mur/tegel Schema

33 Kommentar

34 6.2 Exempel I - Panelt laftebyging

35 Enkel registrering Simulering Figur 1.A: Byggnadens resultat efter Enkel registrering. Figur 1.B: Med viss risk för att byggnadens karaktärsbärande värden skadas kan energivärdet knappt höjas 1,0 enheter. Figur 1.C: Utan antikvariska hänsyn blir energivärdet endast marginellt bättre än föregående.

36 Detaljert registrering Simulering Figur 2.A: Byggnadens resultat efter Detaljert registrering. Figur 2.B: Med viss risk för att byggnadens karaktärsbärande värden skadas kan energivärdet knappt höjas 0,5 enheter. Figur 2.C: Utan hänsyn till karaktärsbärande värden når energivärdet nästan upp till 4,0.

37 Kommentar

38 6.3 Exempel II Byggmesterfunkis

39 Enkel registrering Simulering Figur 3.A: Byggnadens resultat efter Enkel registrering. Figur 3.B: Med viss risk för byggnadens karaktärsbärande värden kan energivärdet fortfarande inte höjas 1,0 enheter. Figur 3.C: Inte ens utan hänsyn till är det uppenbarligen svårt att höja byggnadens energivärde.

40 Detaljert registrering Simulering Figur 4.A: Byggnadens resultat efter Detaljert registrering. Figur 4.B: Med viss risk för byggnadens karaktärsbärande värden kan energi- och uppvärmningsvärdet förbättras avsevärt. Figur 4.C: Utan hänsyn till karaktärsbärande värden kan byggnaden få ett relativt bra resultat.

41 Kommentar

42 6.4 Exempel III Tjugotalsklassicism

43 Enkel registrering Simulering Figur 5.A: Byggnadens resultat efter Enkel registrering. Figur 5.B: Med hög risk för byggnads karaktärsbärande värden kan väggarna tilläggsisoleras. Figur 5.C: Utan att tilläggsisolera ytterväggarna men med nya fönster och dörrar blir resultatet detta.

44 Detaljert registrering Simulering Figur 6.A: Byggnadens resultat efter Detaljert registrering. Figur 6.B: Då byggnaden enligt systemet svårligen låter sig energieffektiviseras utan åtgärder med hög risk kan en tilläggsisolering ge detta resultat. Figur 6.C: Med nya fönster, dörrar, FTX och tilläggisolering.

45 Svensk energideklaration Kommentar

46 6.5 Exempel IV Byggmästarvilla 47

47 Enkel registrering Simulering Figur 7.A: Byggnadens resultat efter Enkel registrering. Figur 7.B: Tilläggsisolerad fasad, vind och nytt FTX. Figur 7.C: Endast (!) 350 mm tilläggsisolering.

48 Detaljert registrering Simulering Figur 8.A: Byggnadens resultat efter Detaljert registrering. Figur 8.B: Det går enligt systemet inte att energieffektivisera byggnaden utan risk för dess värden. Här med 100 mm tilläggsisolering. Figur 8.C: Som föregående figur plus nya fönster, dörrar, FTX och grundisolering.

49 Svensk energideklaration Kommentar

50 7. Sammanfattande analys och slutsats Befintligt system

51 Möjliga förbättringar

52 Vidare forskning Slutsats

53 8. Referenser Lagar och förordningar Publicerade källor Tryckta källor

54 Otryckta källor Elektroniska källor

55 Opublicerade källor