Fysiologiska effekter av joniserande strålning
|
|
- Bo Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fysiologiska effekter av joniserande strålning Föreläsning vid Intensivkurs i Medicin teknisk säkerhet Gudrun Alm Carlsson
2 Vad är joniserande strålning? Joniserande strålning består av laddade och oladdade partiklar som förmår att jonisera atomer och molekyler i det bestrålade mediet Laddade partiklar: elektroner, protoner, tunga laddade partiklar som He kärnor (α partiklar), kol-joner etc Oladdade partiklar: fotoner, neutroner Jonisation: en process där en eller flera banelektroner frigörs från sina atomer eller molekyler
3 Elektromagnetisk strålning - joniserande och icke-joniserande Elektromagnetisk strålning Joniserande strålning kännetecknas av hög frekvens (kort våglängd) och energirika fotoner Foton: minsta energi bärande enhet Fotoner som kan jonisera h ν > EB h= Plancks konstant 6.6x10 6 Js c ν = c=ljusets hastighet i vakuum 3x10 8 m/s λ E B = banelektronernas bindningsenergi
4 Hur sker en jonisation? Joniserande strålning kan bilda joner i det bestrålade föremålet, så kallad jonisation. En jonisation kan ske då strålningen har tillräckligt hög energi för att frigöra en elektron.
5 Joniserande strålning i medicinens tjänst Ljuset är livets moder Rolf Sievert fysiker bland svenska pionjärer Röntgen upptäckte röntgenstrålningen 1895 Marie Curie isolerade radioaktivt Ra 1898 Både röntgenstrålning och Ra preparat togs snabbt i bruk för diagnostik och terapi Glasfönster Radiumhemmet från 1910
6 ICRP grundas 1928 Fram till år 1922 hade ett 20-tal radiologer dött av strålskador På den svenske fysikern Rolf Sieverts initiativ grundades den internationella strålskyddsorganisationen ICRP i Stockholm 1928 ICRP= International Commission on Radiological Protection ICRP ger fortlöpande ut rekommendationer som ligger till grund för nationella lagar och förordningar om strålskydd Första Strålskyddslagen i Sverige 1941
7 Joniserande strålning i vår omgivning
8 Bestrålning från olika naturliga strålkällor Stora variationer i bestrålning från naturliga strålkällor Minst bestrålning vid vistelse i båt ute på havet Mindre bestrålning från sedimentära bergarter än från granit- bäst att bo på Gotland Bestrålning från kosmisk strålning tilltar med höjden över havet- inte helt okomplicerat för flygpersonal Stråldoser i msv
9 Joniserande strålning jämförelse av bidrag från medicinska och naturliga strålkällor
10 Fotoners växelverkan med materia Varje foton ger upphov till en jonisation Varje frisatt banelektron ger upphov till tusentals jonisationer innan den stoppas Elektronernas räckvidder är korta jämfört med fotonernas fria medelväglängder Frigjord banelektron som bromsas ner genom att jonisera (punkterna=jonpar):
11 Olika strålslag absorberar partiklar med samma energi olika mycket Alfastrålning = 2+ He-kärnor från radioaktivt sönderfall Betastrålning = elektroner som skickas ut vid radioaktivt sönderfall Gammastrålning = fotoner som skickas ut vid radioaktivt sönderfall Alfa strålning påverkar kroppens vävnader om det radioaktiva preparatet kommer in i kroppen, tex vid inandning av radongas Beta-strålning kan orsaka hudskador om ämnet hamnar direkt på huden Gamma-strålning (elektromagnetisk strålning) förmår tränga in i kroppen
12 Hög- och låg LET strålning Tätjoniserande strålning (hög-let) Glesjoniserande strålning (elektroner)
13 Jonisationer avbildade i dimkammare I dimkammaren blir jonisationerna synliga som vattendroppar då vattenånga kondenseras till vatten på jon-paren som bildas Tätjoniserande jonpar/mm Glesjoniserande 6-20 jonpar/mm
14 Dosimetri Våra vävnader reagerar på hur mycket strålningsenergi, som absorberats (hur många jonisationer som inträffat) i vävnaden D = dε / dm d ε = absorberad strålningsenergi den lilla massan dm Den absorberade energin (i vävnadsvolymer av lika storlek) varierar i olika delar av kroppen betroende på hur dämpning av strålningen sker i kroppen (extern bestrålning) och hur de radioaktiva ämnena fördelar sig i kroppen vid intern bestrålning För att beskriva dessa variationer har vi definierat begreppet ABSORBERAD DOS, D Enhet: 1 Gy = 1 J/kg Absorberade dosen är en storhet som antar ett värde i varje punkt i kroppen. Det skiljer sig alltså från begreppet dos som vanligen används i medicinska sammanhang Den joniserande strålningen ger lokala verkningar, som beror av den absorberade dosen i punkterna i det aktuella området
15 Överlevnadskurvor-hög och låg LET strålning Relativ biologisk effekt RBE RBE= D X / D α Alfa-strålning Alfa-strålning Röntgenstrålning Röntgenstrålning D X och D α är stråldoser som ger lika stor andel överlevande celler Röntgenstrålningen ger större andel överlevande celler vid samma dos som alfastrålningen och påverkas av fraktionering. Reparationsmekanismer ökar överlevnaden vid fraktionering
16 Strålskador på DNA molekylen Basskada under reparation Baspar: tymin (T)-adenin (A) guanin (G)-cytosin (C) Enkelsträngsbrott: Dubbelsträngsbrott skada i sockermolekylen Basskador och enkelsträngsbrott repareras felfritt den oskadade DNA strängen visar vilken information som ska kodas in vid reparationen Dubbelsträngsbrott är svåra att reparera med korrekt information bevarad Joniserande strålning kan ge dubbelsträngsbrott Bildidé: Gunnar Ahnström
17 Strålskador vid celldelningen DNA syntes Kromosomerna framträder a) normal cell b) utbyte av DNA sekvenser mellan två kromosomer men normal celldelning c) så stor kromosomstörning att cellen inte kan dela sig Celler som lever vidare i modifierad form (fall b) kan med tiden leda till att cancer utvecklas genom aktivering av onkogen eller inaktivering av tumör-supressorgen Apoptos = celldöd under ordnade förhållanden Bildidé: Gunnar Ahnström
18 Tidsförlopp av skador på cellulär- och organnivå
19 STRÅLSKYDD Deterministiska och slumpmässiga skador Deterministiska skador Slumpmässiga skador Frekvens Tröskelvärde >1 Gy Risk 100 % Vid tillräckligt hög dos kommer alla att utveckla skadan (frekvensen 100%) Skadan beror av en omfattande celldöd i bestrålad vävnad Skadans allvarlighetsgrad tilltar med växande dos D Skadans allvarlighetsgrad densamma oberoende av dosen Risken < 100% då endast celler som överlever bestrålningen kan orsaka att cancer utvecklas H
20 Dos-effektsamband Risk som funktion av dos - musmodell
21 Strålskyddsprinciper Strålskyddsrekommendationerna består av ett system av dosvärden Syftet är att FÖRHINDRA uppkomst av deterministiska skador BEGRÄNSA RISKEN för slumpmässiga skador
22 Strålskyddsmått- ICRP 103 (2007) Ekvivalent dos H = w R D H =organdosen D viktad med den relativa biologiska effekten w R Ekvivalenta dosen används vid riskuppskattningar för slumpmässiga skador (cancer och ärftlig skada) Enhet: 1 Sv (sievert) För fotoner och elektroner är ekvivalenta dosen = organdosen D mätt i Gy ICRP Publication 103 (2007)
23 Strålskyddsmått ICRP 103 Effektiv dos (hela kroppen) E = w H T T T H T = ekvivalenta dosen för organ T w T = viktfaktor för organ (organets relativa känslighet för slumpmässig skada) w T T = 1 Effektiva dosen motsvarar den homogena helkroppsdos som ger samma totala risk för slumpmässig skada som den aktuella bestrålningen med varierande doser till organen ICRP Publication 103 (2007) Effektiva dosen är ett mått på den totala risken att utveckla cancer eller ärftliga skador
24 Viktfaktorer för organ Anger den relativa risken för letal strålningsinducerad cancer i ett organ Summan av faktorerna är Hjärna 0.04 Esofagus 0.12 Lunga Spottkörtlar 0.01 Thyroidea 0.04 Bröst Mage 0.04 Lever 0.04 Blåsa 0.01 Hud 0.12 Övrigt* Tarm 0.12 Gonader 0.08 Ben-ytor 0.01 Benmärg (röd) 0.12 Strålskyddssektionen US *binjure, ET, gallblåsa, hjärta, njure, lymfnoder, muskler, mun-slemhinnor, pankreas, prostata, tunntarm, mjälte, tymus, uterus/cervix
25 Effektiv dos- exempel Om lungorna bestrålas till 1 msv (viktfaktor 0,12) så är det samma risk för slumpmässig skada (att utveckla cancer efterbestrålningen) som om hela kroppen bestrålats med 0,12 msv
26 Deterministiska skador Akut helkroppsbestrålning Endast möjligt att rädda den strålskadade vid doser < 5 Gy genom terapeutiska åtgärder Strålskador vid doser >5 Gy leder till individens död i akut strålningssyndrom Stråldoser till röda benmärgen leder till förlust av vita blodkroppar med ett minimum efter ca 3 veckor. Orsak till död är infektioner. Den som överlever har normal blodbild efter ca 1 år
27 Deterministiska skador- akut helkroppsdos Överlevnad (dagar) Skador på: Blod och benmärg Mag-tarmkanalen Stamceller som genererar nya blodkroppar slås ut. Efter ca 3 veckor akut brist på vita blodkroppar (trombocyter) Terapi: minimera infektionsrisken Skador på tarmslemhinnorna. Död på grund av svåra rubbningar i elektrolytbalansen Hjärnan Stråldos (Gy) Data från SOS-Rapport 1998:13
28 Strålningseffekter granulocyter Data från SOS-Rapport 1998:13
29 Akuta strålskador- Tjernobyl Kärnkraftshaveri 26 april 1986 Svårighetsgrad Antal till sjukhus Doser Antal döda Kiev Kiev Moskva Moskva (Gy) Gy -25 Aug. -25/
30 Deterministiska skador- delkroppsbestrålning Tröskelvärden (engångsbestrålning) Hudrodnad 3-8 Gy Ögonlinsgrumling 2-4 Gy saknar tröskelvärde?? Lungskador 5-10 Gy (LD 50 =20-30 Gy om hela lungan bestrålad) Sköldkörtelskador Gy
31 Hudreaktioner efter engångsbestrålning 3-8 Gy hudrodnad 5-10 Gy torr hudinflammation Gy fuktig hudinflammation >25 Gy fuktig hudinflammation och vävnadssönderfall
32 Ögonlinsgrumling- en deterministisk eller slumpmässig effekt? ICRP (2011) bedömer att tröskelvärdet bör sättas till 0.5 Gy ICRP Statement on Tissue reactions Approved by the Commission on April 21, 2011 ICRP ref Har ännu inte fått genomslag i strålskyddsrekommendationer Figuren antyder att det eventuellt inte finns något tröskelvärde eller att om tröskelvärde finns det ligger i intervallet Gy Källa:
33 Slumpmässiga effekter- epidemiologiska data Atombombsöverlevande från Hiroshima och Nagsaki utgör främsta informationskällan LSS- life span study
34 LNT (Linear-No-Threshold) hypotesen ICRP utnyttjar LNT hypotesen vid bedömning av riskerna vid de små stråldoser (<200 msv) där statistiskt signifikanta data saknas? LNT hypotesen Linjära-icke-tröskel hypotsen 200 msv Här har vi problem i strålskyddet Hur stora är riskerna vid de låga doserna?
35 Risk för leukemi och solida tumörer- variation över tid Tex hjärt- och kärlsjukdom Inte väl förstådd mekanism Bomberna över Hiroshima och Nagasaki fälldes 1945; de överlevande erhöll i snitt 200 msv i effektiv dos
36 Risk för utveckling av leukemi som funktion av dos till benmärgen Linjärt dos-respons samband förenligt med observerade data från Hiroshima och Nagasaki
37 Sköldkörtelcancer bland barn som exponerats för utsläpp från Tjernobyl Diagnostiserade thyroida-cancer-fall fram till 1998 bland barn 0-17 år vid exponering (Thernobylolyckan) Antal Belarus Russian Federation Ukraine Total Dos- responssamband okänt Bakgrundsfrekevns År
38 Risk för cancerutveckling som funktion av kön och ålder vid bestrålningen RISK (%) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 män kvinnor ÅLDER VID BESTRÅLNING (ÅR)
39 Risk för ärftliga skador Mutationer i bananfluga Frekvens (%) Absorberad dos, Gy HJ Muller upptäckte 1927 att röntgenstrålning kunde inducera mutationer i bananfluga
40 Risk för ärftliga skador Joniserande strålning inducerar inte nya mutanter. Höga stråldoser till möss har endast åstadkommit en ökning av de mutationer som förekommer spontant. Inga strålningsmonster har uppdagats Dubblingsdosen är den stråldos som ger lika många mutationer per könscell som naturen under en generationslängd (30 år) Med glesjoniserande strålning är Dubblingsdosen 0.3 Gy vid akut bestrålning 1 Gy vid utdragen bestrålning
41 Ärftlig påverkan generationer framåt Efter bestrålning med 3 Gy Våra föräldrar Våra förfäder
42 Det känsliga fostret 0-10 dagar efter befruktning Hög strålkänslighet men skador medför troligen spontan abort Dag Period med dominerande organogenes. Måttlig risk för foster-skador (skelettdefekter). Kräver doser av minst msv Vecka 8-15 Utveckling av det centrala nervsystemet (CNS). Risk för allvarliga CNSeffekter, t ex mental retardation (risk ca 40%/Gy). Förhöjd risk kräver fosterdoser av minst 100 msv
43 Risk för allvarlig mental störning Känslig period för utveckling av allvarlig mental störning (IQ<68): 8-15 graviditetsveckan Från Carlsson och Svensson 2007
44 Slumpmässiga risker - sammanfattning Fosterskada 40/100 per Sv (mental retardation) Leukemi + cancer 5/100 per Sv (dödlig cancer) 10/100 per Sv (incidens) Ärftlig skada 2/1000 per Sv att få allvarligt skadat barn eller barnbarn Risk för utveckling av leukemi och cancer är idag det största problemet när det gäller personalstrålkyddet
45 Dosgränser för personer i verksamhet med joniserande strålning Förväntas bli sänkt inom kort!
46 Strålrisker jämfört med andra risker Strålskyddsambition: yrkesrisken ska vara försumbar jämfört med andra risker Risknivå säker industri Strålrisk vid arbete med joniserande strålning (b) Strålrisk naturlig strålning (5 msv/år)
47 Bestrålning av personal vid sjukhus Arbetstagare lämnat in dosimeter olika många månader Stråldoser <2mSv per år ej statistiskt signifikanta Persondosimetrarna kan inte mäta stråldoser lägre än bakgrundsstrålningsdosen
48 Dostrend- personal vid LiÖ och LiU 700 1,6 Kollektivdos, msv Kollektivdos Individdos medel 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Individdos (Hp(10)) medel, msv Dosgräns 20 msv/år 0 0, År
49 Slut på presentationen Tack för uppmärksamheten!
Absorberad dos. Hur mäter man stråldoser vid röntgenundersökningar? SK kurs 7 December Absorberad strålningsenergi
Dosimetri vid röntgendiagnostik Hur mäter man stråldoser vid röntgenundersökningar? SK kurs 7 December 2015 Gudrun Alm Carlsson Radiofysik, IMH Hälsouniversitetet, Linköping tel: 013-286855 e-mail: Gudrun.Alm.Carlsson@liu.se
Läs merSTRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets
Läs merRiskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II
Riskhantering - radiologi Strålrisker inom diagnostisk radiologi Huvudkurs i diagnostisk radiologi VT 2010 Charlotta Lundh, sjukhusfysiker Diagnostisk strålningsfysik Alla röntgenundersökningar innebär
Läs merHur påverkar strålning celler och organismer?
Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =
Läs merRöntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker
Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker Agenda Stråldoser i sjukvården och i vardagen Berättigade undersökningar remittentens & radiologens ansvar Gravida Patientens frågor om strålning
Läs merIntroduktion strålningsbiologi och dosimetri.
Introduktion strålningsbiologi och dosimetri. Strålslag som kan användas Elektromagnetisk strålning Gamma (strålning från kärnan) Röntgen (bromsstrålning) Annihilationstrålning Partikelstrålning Alfa (heliumkärnor)
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merJoniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?
Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning
Läs merStrålskyddsreglering
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2017-09-11 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 659 Strålskyddsreglering Anders Wiebert Utredare Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM Strålskyddets tre hörnstenar Utgångspunkter
Läs merRisker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM
Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risken Perspektivet Osäkerheter Framtiden Risk vad menas? Sannolikhet, för cancerinduktion kan
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion
Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merEnergiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.
Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar
Läs merRisker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa
Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa He s grown a foot since I saw him last Håkan Pettersson 2013 10 07 Lärandemål Ha kännedom om vilka strålningsrisker som finns och hur de
Läs merLeg. Sjukhusfysiker. Agenda. Naturlig strålning. Naturlig bakgrundsstrålning. Statistik, NLL. Påverkan på människan vid en RN- händelse
Påverkan på människan vid en RN- händelse Leg. Sjukhusfysiker Strålskyddsexpert o Tillståndshavarens expert rörande strålsäkerhet inom verksamheten Remissinstans o Vid införande av nya metoder, upphandling
Läs mer1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merAtom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken
Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs mer7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid
7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar
Läs merRSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I
RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 1 Joniserande strålning och dess växelverkan Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik Lunds universitet RSJE10 Radiografi I Röntgenbilden Hur olika
Läs merStrålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd
Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd En mycket kortfattad introduktion Mats Nilsson Odontologisk röntgendiagnostik Odontologiska fakulteten Malmö högskola The Stenbeck Röntgen-Institute in
Läs merStrålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Röntgenstrålning som verktyg Röntgens barndom Tidiga strålskador Strålskydd Passar skon?
Läs merMarie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd
Läs merIntroduktion till Strålskyddsläran
Introduktion till Strålskyddsläran Komplement till laborationshandledningarna i Kärnfysik Under laborationerna i kärnfysik kommer du att handskas med ett antal radioaktiva preparat. För att detta skall
Läs merFysiologiska effekter av joniserande strålning. Erik Tesselaar Leg. Sjukhusfysiker
Fysiologiska effekter av joniserande strålning Erik Tesselaar Leg. Sjukhusfysiker 2 Innehåll Vad är joniserande strålning Röntgenstrålning inom sjukvården Stråldoser Strålningsskador deterministiska (helkropp,
Läs merInformation om strålskydd vid kärnkraftsolycka
2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa
Läs merDosgränser för ögats lins
Dosgränser för ögats lins - Bakgrund till sänkningen Röntgenveckan Karlstad 2014 Innehåll Introduktion Studier som de nya rekommendationerna grundar sig på. Nyare studier Diskussion / Frågor Introduktion
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav
Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs merJoniserande strålning
Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus
Läs merRöntgen (Från Oral Radiology Principles and Interpretation med mera, se länkar längst ner på sidan.)
Röntgen (Från Oral Radiology Principles and Interpretation med mera, se länkar längst ner på sidan.) Repetition av grundläggande fysik och kemi Materia är något som upptar plats och har massa. Materia
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merStora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)
Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:
Läs merStråldoser vid neuroimaging
Stråldoser vid neuroimaging Martin Andersson Forskarstuderande vid Medicinsk Strålningsfysik LU, Malmö Diagnostik vs. Terapi Diagnostik: Tracers Följer fysikaliska processer Studerar kroppen Terapi: Target
Läs merRisker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa
Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa He s grown a foot since I saw him last Håkan Pettersson 2015 12 09 Lärandemål Ha kännedom om vilka strålningsrisker som finns och hur de
Läs merFördjupning medicinska konsekvenser
Fördjupning medicinska konsekvenser Strålningsskador En av de stora skillnaderna mellan kärnvapen och konventionella vapen är att de förra dödar och skadar genom strålning. Strålningsskador orsakas av
Läs merSwegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com
Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer
Läs merRöntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
Läs merRiktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av
, 2014 10 01 Sid 1(9) Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser
Läs merRöntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
Läs merLagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006
Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag
Läs merFramtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Läs merFysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning
Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung
Läs merJoniserande strålning
Joniserande strålning Strålskyddsfysiker Annhild Larsson Göteborgs universitet Telefon 031-786 11 36 Mobiltelefon 0705-640457 annhild.larsson@gu.se Health Physics Poster from Oak Ridge National Laboratory
Läs merStrålsäkerhet för strålande läkare
Strålsäkerhet för strålande läkare Regelverk, Säkerhet och Risker Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! SSM! ICRP - Berättigande, optimering och dosgränser! Regelverk! SSMFS! Ansvar och roller! Kompetens
Läs merStatens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;
SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen
Läs merKärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42
Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,
Läs merEn resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945
En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och
Läs merVad blir konsekvensen om det blir fel?
Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37
Läs merJoniserande strålning
Joniserande strålning 2 Joniserande strålning Vi är ständigt utsatta för strålning från rymden och från radioaktiva äm nen runt omkring oss. Även din egen kropp och födan du äter inne hål ler ra dio ak
Läs merVad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson
Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson vatten Risk! Att härleda risken ** < 10-6 /år Stråldos * Intag av radionuklider transport i födoämneskedjorna
Läs merstrålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.
strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och
Läs merSäkra dosgränser, finns det?
Säkra dosgränser, finns det? RISKERNA [KLR 2016] ÖVERSIKT ÖVER OLIKA DOSGRÄNSER Lennart Johansson, Sjukhusfysiker, adj. professor Inst. f. strålningsvetenskaper, radiofysik Umeå universitet Strålsäkerhetsmyndigheten:
Läs merMarie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.
Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling ISSN: Klicka här för att ange ISSN. SSMFS 2017:xy Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (2017:xy) om exponering för
Läs merJoniserande strålning
Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 1 April 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution
Läs merTILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN
DIREKTIV ST 7.2 / 8.8.2014 TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN 1 Allmänt 3 2 Dosgränserna stadgas skilt för arbetstagare och befolkning 3 2.1 Allmänt
Läs merKOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING. Ringhals AB
KOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING Ringhals AB 1 NY REGLERING INOM STRÅLSKYDD Sedan 1 juni 2018 har Sverige en ny Strålskyddslag (SFS 2018:396), ny Strålskyddsförordning (SFS
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling SSMFS 2018:11 Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:11) om exponering för kosmisk strålning i flyg- och
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merMutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Läs merStatens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;
SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 2
Läs merStrålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF
Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk
Läs merfacit och kommentarer
facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd
Läs merKategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar
Sid 1(8) Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser arbetstagarna kan förväntas erhålla genom sitt arbete, medan kategoriindelning
Läs merVad vet vi om risker vid låga stråldoser?
Strålningsriskerna för slutförvar för använt kärnbränsle. Vad blir konsekvensen för människor och biota om dosgränsen överskrids? Vad vet vi om risker vid låga stråldoser? Sören Mattsson Medicinsk strålningsfysik
Läs merLÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8
Kärnfysik 0-0. Se lärobokens facit. c 3,0 08 03. a) f Hz 4,6 0 4 Hz 6500 9 b) E hf 6,630 34 4,6 0 4 J 3, 0 9 J 3,0 9 J 3,09 ev,9 ev,6 09 Svar: a) 4,6 0 4 Hz b) 3, 0 9 J (,9 ev) 04. a) Kol är nr 6 i det
Läs merAtom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:
Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den
Läs merStatens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;
SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut
Läs merVilka strålskyddsregler måste vi följa?
Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och
Läs merHur kan kunskapsluckorna överbryggas?
Hur kan kunskapsluckorna överbryggas? Kungliga Vetenskapsakademien 3 november 2015 Mats Harms-Ringdahl Centrum för Strålskyddsforskning Stockholm Universitet Strålskyddsforskning i ett Europeiskt perspektiv
Läs mer4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN HeliCap, 37 kbq, kapsel, hård 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En kapsel innehåller 37 kbq ( 14 C) urea. Emitteringen sker i form av betapartiklar med låg energi:
Läs mer1. Elektromagnetisk strålning
1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst
Läs merVi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!
Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara! Botanik läran om växter Zoologi läran om djur Medicin läran om människan och hennes sjukdomar Genetik läran om arvsanlag
Läs mer11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm
11 Kärnfysik 1101-1102. Se lärobokens facit. c 3,0 108 1103. a) f Hz 4,6 10 14 Hz 65010 9 b) E hf 6,6310 34 4,610 14 J 3,1 10 19 J 3,110 19 J 3,11019 ev 1,9 ev 1,6 1019 Svar: a) 4,6 10 14 Hz b) 3,1 10
Läs merSSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74
SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN IF. Gamar Bengtsson STATESS Peck, 104 01 S10CKBOIH novtmbir 1t74 BIOLOGISKA STRÅUTIKGSRISKER SVENSK AHVÄHUm» AV flftracanxaghoshk DKH Underlag för
Läs merFysik, atom- och kärnfysik
Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/
Läs merRäddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen
Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Räddningsverket 1 Boken Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen ersätter brandmannaskolans paket: Olycka med radioaktiva ämnen,
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merTyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org
Tyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier Prognos 75% av patienter med papillär cancer tillhör lågriskgrupp med några få procents mortalitet, i högriskgruppen (lokalt invasiva tumörer,
Läs merFakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Läs mer3.7 γ strålning. Absorptionslagen
3.7 γ strålning γ strålningen är elektromagnetisk strålning. Liksom α partiklarnas energier är strålningen kvantiserad; strålningen kan ha endast bestämda energier. Detta beror på att γ strålningen utsänds
Läs merDe nya dosgränserna för ögats lins
De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika
Läs merAnvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning
1(5) Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning I Strålskyddslagen och i SSM föreskrift SSMFS 2018:1 beskrivs grundläggande bestämmelser för skydd
Läs merBFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/
Läs merGäller fr.o.m. 2014-01-27. Nedanstående som pdf. 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom.
Gäller fr.o.m. 2014-01-27 Nedanstående som pdf 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom. SSMFS 2008:27 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna
Läs merLärarhandledning del 3 - Fakta - Tips
Lärarhandledning del 3 - Fakta - Tips Uppdrag och tävling för skolklasser i åk 7-9 1 Fakta Strålning typer och uppkomst Strålning kan komma från många olika källor. Den fråga som oftast dyker upp är Hur
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs mersamt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.
Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs merUPPSKATTNIN6 AV BIOLOGISKA EFFEKTER AV SMÅ DOSER AV JONISERANDE STRÅLNING. EXTRAPOUTION AV DOS-EFFEKT-REUTIONER
. / ". ;. FOA rapport C It 0003-A3 September 197U UPPSKATTNIN6 AV BIOLOGISKA EFFEKTER AV SMÅ DOSER AV JONISERANDE STRÅLNING. EXTRAPOUTION AV DOS-EFFEKT-REUTIONER Björn Rydberg 'ÖftSVAftfT» F0ft«K*lfte»AftfTAI.T
Läs merRäddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen
Hans Källström Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen Hans Källström, f. 1955, tjänstgör sedan 2009 som kursutvecklare för farliga ämnen - CBRNE vid utbildningsenheten vid
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merKOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI
KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 8 Strålskydd Reviderad: 20050816 Joniserande strålning Övrig naturlig bakgrundsstrålning 20% Medicinska strålkällor 15% Radon i bostäder 64% Övriga strålkällor 1%
Läs merStrålskydd. Radiation protection. Frida Hamberg
Strålskydd Radiation protection Frida Hamberg Sveriges Lantbruksuniversitet Skara 2007 Studentarbete 108 Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Djursjukvårdarprogrammet Swedish University of Agricultural
Läs merEnergi & Atom- och kärnfysik
! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i
Läs merExperimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH
Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 6 januari 017 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 017 1. Enligt diagrammet är accelerationen 9,8 m/s när hissen står still eller rör sig med
Läs mer