KRYSSNINGSTRAFIK I BOHUSLÄN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KRYSSNINGSTRAFIK I BOHUSLÄN"

Transkript

1 1 Förstudierapprt KRYSSNINGSTRAFIK I BOHUSLÄN ETT GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT MELLAN LEADEROMRÅDENA RANRIKE OCH TERRA ET MARE GENOMFÖRD I SAMVERKAN MELLAN LYSEKILS KOMMUN OCH VÄSTSVENSKA TURISTRÅDET

2 2 Innehållsförteckning Förstudie kryssning Definitin av en kryssning sidan 3 Bakgrund sidan 3 Beskrivning av uppdraget sidan 4 Genmförande sidan 5 1. Kartläggning av viktiga nyckelfaktrer sidan Marknadens aktörer ch struktur sidan Målgrupper sidan Inventering av hamnar/kajer sidan Säsnger sidan Infrastruktur sidan Fartygsstrlekar sidan Sitevisit sidan Piltstudie Lysekil sidan 13 Seminarium 10 september 2012 sidan 15 Slutsatser ch förslag på frtsatt arbetsinriktning sidan 16 Bilagr: 1. Genmförda studiebesök ch möten med nyckelaktörer 2. Inventering av förtöjningsplatser i Bhuslän 3. Rapprt från Visningsresa för TR Shipping 4. Prgram för visningsresa/lysekil 5. Dkumentatin från seminarium 10 september 2012 Förstudie Kryssningstrafik i Bhuslän

3 3 Definitin av en kryssning En kryssning är en resa på åtminstne 60 timmar med en sjögående farkst, huvudsakligen för nöjes skull. Inga varutransprter finns mbrd, endast passagerare med biljett sm inkluderar både bende ch alla måltider. Resan måste inkludera minst två besökshamnar förutm utgångs- ch sluthamn. Bakgrund 2007 hade Lysekils hamn fyra anlöp under periden juni - augusti av kryssningsfartyget Seaburn Pride, ett kryssningsfartyg i mellanklassen (134 meter, 208 passagerare), någt sm blev mycket uppmärksammat av lkalbeflkning ch press. De ansvariga på Lysekils hamn började fundera kring möjligheterna att marknadsföra sig gentemt kryssningsbranschen. Seaburn Pride På en av näringslivsträffarna, sm Lysekils kmmun årligen anrdnar, framfördes från företagarhåll idén m att försöka lcka fler kryssningsfartyg till Lysekil sm ett sätt att stärka ch utveckla besöksnäringen ch samtidigt få fler intäkter till hamnen. En grv första analys visade att kryssningstrafiken är en växande marknad sm idag mfattar ca 18 miljner passagerare, varav drygt kmmer till svenska destinatiner. År 2020 räknar man med att passagerarantalet skall öka till 25 miljner passagerare. Frågan sm väcktes var m Lysekil kunde bli en del av denna växande marknad. Näringslivsenheten i Lysekils kmmun började tillsammans med Lysekils hamn titta på möjligheterna att börja marknadsföra sig gentemt kryssningsbranschen. Ganska snart std det klart att det behövde göras en rdentlig studie över hur branschen är rganiserad ch hur man skall arbeta för att bygga upp en kryssningsdestinatin, samt vilken ptential Lysekil kan ha i detta perspektiv. Man insåg ckså att en sådan destinatin måste innefatta mer än bara Lysekil, ch Bhuslän blev den naturliga avgränsningen. Liknande funderingar fanns hs flera kmmuner längs Bhuskusten. I södra Bhuslän har t.ex. Marstrand nästan varje år tagit emt mindre kryssningsfartyg utan någn sm helst egen bearbetning. Även Strömstad har till ch från haft anlöp av mindre kryssningsfartyg. Andra kmmuner har dessutm nterat fler ch fler besök av mega yachter, sm är ett annat segment inm kryssningsbranschen. Tillsammans med representanter för besöksnäringen i övriga Bhuslän ch Västsvenska turistrådet skissade man därför på en förstudie m ptentialen för Bhuslän att bli en destinatin för kryssningstrafiken.

4 4 Prjektansökningar lämnades in till Leader Ranrike Nrra Bhuslän ch Leader Terra et Mare, vilka beviljade medel för att genmföra en förstudie. Frmellt är det Lysekils kmmun sm är prjektägare till prjektet i Leader Ranrike, där även Fyrbdals kmmunalförbund bidragit med medel till detta prjekt. Västsvenska Turistrådet är ägare för prjektet i Leader Terra et Mare. Förstudien har dck genmförts i samarbete mellan Lysekils kmmun ch Västsvenska Turistrådet för att få en enhetlig genmlysning av hela Bhuslän. Beskrivning av uppdraget Syfte/mål Att i en förstudie ta fram ch beskriva förutsättningar för att ta emt kryssningsfartyg till Bhuslän Gegrafisk avgränsning Förstudien mfattar gegrafiskt kmmunerna längs Bhuskusten från Öckerö till Strömstad, d.v.s. Öckerö, Tjörn, Orust, Stenungsund, Kungälv, Uddevalla, Lysekil, Stenäs, Tanum ch Strömstad. Prjektperid 1 juni ktber 2012 Prjektrganisatin Prjektledare för Förstudien i Leader Ranrike; Kristina vn Schenck, Näringslivsenheten, Lysekils kmmun. Prjektledare för förstudien i Leader Terra et Mare; Anna-Karin Öjerskg, Västsvenska Turistrådet under periden 1 juni december Fr..m. 1 januari 2012 Anders Svedberg. Referensgrupp/dialgmöten; Turismnätverket för Bhuslän Prjektbeskrivning Förstudien innehåller tre huvuddelar: 1. Kartläggning av viktiga nyckelfaktrer Marknadens aktörer ch struktur Målgrupper Möjliga hamnar Aktiviteter/Utbud Säsnger Infrastruktur(rganisatinsstruktur för landaktiviteter)

5 5 Fartygsstrlekar 2. Site Visit Visa upp Bhuslän sm destinatin för nyckelaktörer på marknaden. 3. Piltstudie Lysekil Genm att vid ett anlöp till Lysekil fånga upp relevanta frågeställningar såsm krav ch önskemål på hamnen, aktiviteter samt hur en mttagarrganisatin bör vara utfrmad för att kunna möta dessa krav. Genmförande 1. Kartläggning av viktiga nyckelfaktrer Arbetet med att kartlägga viktiga nyckelfaktrer har genmförts genm studiebesök ch möten med rganisatiner ch persner med lång erfarenhet inm branschen, ch genm kartläggning av tillgängliga hamnar längs Bhuskusten. Infrmatinssökning på internet har gett kmpletterande kunskap m rederier, fartygsstrlekar, nuvarande destinatiner, kundgrupper sv. I bilaga 1 finns en redgörelse för studiebesöken. 1.1 Marknadens aktörer ch struktur För att få en så bred bild sm möjligt av branschen så identifierades ett antal utvalda nyckelaktörer sm vi sedan besökt ch intervjuat. De aktörer sm kntaktades var tre kryssningsdestinatiner ch deras lkala samrdningsrganisatiner Götebrg & C, Bthnia Cruise Prts ch Helsingbrg Business Regin samt skeppsmäklaren TR Shipping ch turperatören Sea Scape Turs. Någt förenklat handlar det m en utvecklad samverkan mellan fyra lika aktörer kryssningsrederi, skeppsmäklare, turperatör ch destinatinens kryssningsnätverk. Rederiet är naturligtvis den viktigaste parten sm tar de slutliga besluten m eventuella anlöp ch sm ckså tar de största eknmiska riskerna. Destinatinens uppgift är att säkerställa ch kvalitetssäkra de lkala leveranserna. Skeppsmäklaren är rederiets förlängda arm mt hamnar ch myndigheter kring allt sm rör fartyget typ bkning av kajplats, ltsning, bunkring m.m. Turperatören är den aktör sm rganiserar allt för passagerarna under hamnbesöken typ utflyktsprgram, guideturer, shpping m.m. Den bild av kryssningsbranschen sm sakta växer fram är att det är en erhört tuff bransch att ge sig in i men inte helt möjlig m den destinatin man företräder har rätt läge, bra utbud, satsar långsiktigt, är välrganiserad ch är duktig på att bygga persnliga relatiner. Läget

6 6 Sverige tillhör det sm kryssningsbranschen benämner sm Baltic Sea ch mfattar städer ch destinatiner i Sverige, Nrge, Danmark, Tyskland, Plen, Finland, Estland, Lettland, ch Ryssland. Den enskild viktigaste destinatinen sm varit helt avgörande för att Baltic Sea kmmit med på kryssningskartan är S:t Petersburg. På 1930-talet var trafiken i första hand ceangående med två destinatiner på långt avstånd från varandra. Det mderna sättet att kryssa med flera stpp växte fram under 1970-talet. Utvecklingen gick mt större båtar med fler passagerare. Efter att Svjetuninen kllapsade ch St Petersburg öppnades för besök växte kryssningstrafiken i Östersjön. En ny era inföll efter terrristattentaten i USA När amerikaner, sm dminerat marknaden, inte längre ville resa på samma sätt sm tidigare, flyttade rederierna över ännu fler delar av sin verksamhet till Eurpa ch satsade på att nå ett större segment med lägre priser. Det innebar ckså att man utvecklade nya destinatiner, vilket bland annat innebar att Östersjöns uppsving frtsatte. En fördel sm den baltiska reginen har är att det finns flera huvudstäder där det går att kmma ända in i stadskärnan med fartyg. Här finns ckså ett rikt kulturliv sm gör att passagerare gärna återkmmer för att se ch uppleva mer. St Petersburg är sm sagt den stra attraktinen, följt av Köpenhamn ch Stckhlm. Från rederiernas sida är det en avgörande faktr att fartyget ger maximal utdelning på minsta möjliga tillryggalagda distans. Framförallt amerikanerna är dessutm väldigt intresserade av att samla städer/länder i sina resedagböcker. Den rutten sm ger flest sådana på krtast tid i Baltic Sea är Osl, Köpenhamn, Stckhlm, Helsingfrs, Tallinn, St. Petersburg ch Warnemünde. Åtminstne de stra rederiaktörerna är svåra att övertyga m avvikelser från den rutten. Götebrg är dck en destinatin sm sakta men säkert brutit sig in på denna marknad. En bidragande rsak att Götebrg lyckats är naturligtvis läget. Alla rederier måste ju ändå passera här på väg in till Östersjön ch framförallt m Osl ckså ingår i ruttplaneringen. Samtliga intervjuade aktörer trr att Bhuslän av samma skäl kan vara intressant för flera av rederierna med mindre kryssningsfartyg ch framförallt för stra megayachter. Utbud Avgörande för val av destinatin är det utbud av aktiviteter, sevärdheter ch unikiteter sm destinatinen kan erbjuda. Huvudstäder har per autmatik en str fördel med ftast rikt kulturutbud ch hög kännedm hs passagerarna. För Bhusläns del så är det den unika skärgårdsmiljön sm ska lyftas fram sm det starkaste skälet till anlöp. Det talar ckså för att målgruppen bör vara rederier med mindre kryssningsfartyg sm kan avvika från de stra farlederna ch därmed göra själva inseglingen till hamn till en viktig del av upplevelsen. Utbudet av landaktiviteter är mycket bra i strts sett hela Bhuslän. Kultur, sevärdheter, riksintressen, maritima aktiviteter ch upplevelser ch framförallt levande pittreska kustsamhällen ligger sm ett pärlband mellan Götebrg ch Strömstad. Enligt de kryssningsaktörer sm deltagit i

7 7 förstudien så bedöms den unika natur- ch kulturmiljön ch världsarvsmrådet sm starkast för att lcka den internatinella kryssningspassageraren. Utbudet av shpping, mat ch caféer bidrar i hög grad till det eknmiska utfallet för destinatinen. Landaktiviteterna måste vara välrganiserade ch paketerade i förväg. Med paketerad menas att den ska vara kvalitetssäkrad, prissatt, översatt ch anpassad för målgruppen. Landaktiviteterna ska vara bkningsbara mbrd i förväg ch är en viktig inkmstkälla för rederierna. Ett vanligt anlöp varar inte så länge ch alla aktörer sm levererar landaktiviteter måste vara på tårna när väl kryssningsfartyget lägger till. Anlöp till t.ex. Götebrg innebär att fartyget ligger inne i hamnen i en dag, d.v.s. att resenärerna har 6-8 timmar på sig att utfrska destinatinen. Kryssningspassagerarna ställer höga krav på persnligt mttagande ch flerspråkiga guider. Tillgången på guider är självklart viktigt ch i det sammanhanget så står sig Bhuslän bra i knkurrens med andra destinatiner. Det krävs dck att enskilda guider ch guideföreningar inkluderas tidigt i planeringen. Ett bra exempel är guideföreningen i Strömstad sm inför ett flertal aviserade kryssningsanlöp under 2012 satte sig på sklbänken för språkutbildning ch målgruppsanpassning av sina guideprdukter. Ttalt spenderar resenärerna mycket pengar på varje destinatin m utbud finns. Enligt Götebrg & C så spenderar kryssningsgäster närmare 40 miljner krnr i Gbg. De sm väljer att åka på rundturer (37 %) spenderar ca 980 kr per persn medan de sm tar sig runt själva spenderar ca 480 kr per persn. Resenärerna lägger mest pengar på mat ch dryck samt shpping (kläder, lkalt hantverk ch suvenirer). När det gäller kryssningspassagerarna måste man ha perspektivet vad den internatinella kunden vill ha för aktiviteter/utbud. Det är ckså viktigt att skapa lkala nätverk på de lika rterna för att få ett bra utbud av aktiviteter ch för att få lgistiken att fungera smidigt. Långsiktighet ch relatinsbyggande Kryssningsbranschen är väldigt knservativ ch svårflörtade ch det krävs långsiktighet ch uthållighet när man sm destinatin bestämmer sig för att satsa på kryssning sm en del av sin prduktprtfölj. Dessutm är det bara persnliga kntakter ch gda relatiner sm ger resultat ch de aktörer sm förstudien tittat på menar att det tar minimum 3 år att arbeta upp rätt kntakter. Det är i sammanhanget enbart persnlig införsäljning till nyckelpersner på rederierna sm gäller ch det räcker ftast inte med en persn. Beslut m nya destinatiner tas efter en samlad bedömning från flera lika avdelningar inm rederierna. Hs de stra rederierna finns nyckelpersnerna i tppen på avdelningarna för Itinerary planning, Prt peratins, Tur peratins ch Marknadsavdelningen. På mindre rederier, sm trligen är målgruppen för Bhuslän, så är rganisatinen mer platt ch mindre kmplicerad att nå fram till. Införsäljning sker endast genm att man upparbetar persnliga kntakter med dessa nyckelpersner på de stra mässrna, där mässan i Miami är den största. Det är ett långsiktigt arbete sm kräver en grundlig genmlysning av dessa nyckelaktörer, långsiktighet, tålamd ch stra resurser. Enligt de

8 8 aktörer sm förstudien studerat så är bedömning att det är de små ch medelstra fartygen sm brde vara intressanta för Bhuslän att sikta in sig på samt den växande ch intressanta mega yacht branschen. Organisatin ch samverkan Det framgår väldigt klart att det måste finnas ett fungerande lkalt kryssningsnätverk ch en tydlig destinatin. Oavsett m besökare kmmer med bil, buss, flyg eller båt, så måste det vara en tydlig destinatin ch ett välljat system för att ta emt dessa gäster. När väl detta är på plats måste man besluta sig för ett långsiktigt arbete med att sälja in destinatinen. Destinatinen i detta sammanhang är inte alltid lika med kmmun. Tvärtm krävs samarbete över kmmungränser för att lyckas. Vad är ett då ett kryssningsnätverk? De befintliga lkala kryssningsnätverken i Östersjöreginen varierar från frmella juridiska persner till infrmella samarbeten sm invlverar lkala tjänsteleverantörer ch deltagare. De håller regelbundna reginala möten för att diskutera planeringen av gemensamma budgetar, prduktutveckling, samrdning av tjänster ch affärer samt utvärderingar. Flera hamnar ch destinatiner i den baltiska reginen har haft lkala kryssningsnätverk under en lång tid, medan andra har börjat först nyligen ch ytterligare är i planeringsstadiet. Lkala kryssningsnätverk har fta ett gemensamt sekretariat sm representerar hela nätverket med mandat ch eknmi att agera kraftfullt. Det faktum att företag sm är verksamma inm den lkala kryssningsbranschen har gått samman gör det lättare för kryssningsrederier ch peratörer samt resebyråer, att kmmunicera med destinatiner. Vissa kryssningsnätverk har ckså inrättat webbplatser sm ger infrmatin specifikt för kryssningsbranschen. Genm att kntakta dessa Lcal Cruise Netwrk på en destinatin har kryssningsperatören tillgång till allmän ch specifik infrmatin m destinatinen. På samma sätt har peratören möjlighet att kmmunicera direkt med Cruise Netwrk m eventuella frågr ch prblem, sm sedan kan behandlas snabbt ch effektivt av det lkala nätverket ch dess medlemmar. Lkala kryssningsnätverk är nödvändiga för destinatiner ch aktörer för att samla sina strategiska insatser ch arbeta mt gemensamma mål. Genm samverkan ch en öppen dialg kan de frtsätta att förbättra kryssningsprdukten, se till att de nuvarande ch framtida behv rederier ch passagerare är alltid i fkus. Med anledning av den förväntade fkuseringen på Bhuslän sm en av Sveriges framtida exprtmgna destinatiner så bör ckså Bhuslän var den givna destinatinen även i bearbetningen av kryssningsbranschen. Det kräver såväl lkal sm reginal samverkan. Samverkan måste ckså ske natinellt ch inm den i kryssningssammanhang vedertagna ch etablerade destinatinen Baltic Sea. Götebrg, liksm övriga svenska kryssningsdestinatiner, ingår i samarbetsrganisatinen Cruise Baltic. Organisatinen samlar städer ch destinatiner i Sverige, Nrge, Danmark, Tyskland, Plen, Finland, Estland, Lettland ch framförallt St. Petersburg i

9 9 Ryssland sm är den stra dragaren för hela Baltic Sea sm kryssningsdestinatin. De stra destinatinerna är Köpenhamn, St. Petersburg, Tallinn, Stckhlm ch Helsingfrs. Götebrg är en i sammanganget liten destinatin. Det finns i dagsläget 70 fartyg sm pererar i reginen, 39 rederier ch 162 rutter. Länderna i Östersjöreginen har gått samman för att skapa ett internatinellt knkurrenskraftigt kryssningsalternativ integrerade mellan hamnar ch städer. Östersjön erbjuder ett brett utbud av destinatiner, sevärdheter ch äventyr för alla ch med reginens spännande histria, rika traditiner ch spektakulära natur så erbjuder Cruise Baltic kryssningsupplevelser utöver det vanliga där man kan besöka 10 länder på väldigt krt tid ch krta avstånd Målgrupper 53 % av all kryssning sker i Nrd- ch Sydamerika, 37 % i Eurpa ch Afrika, ch 10 % i Asien ch Australien. Eurpa sm destinatin växer starkt i förhållande till den amerikanska marknaden. Det finns 3 stra aktörer på marknaden sm äger de stra kryssningsblagen: Carnival, Ryal Caribean Cruise Line Int ch Star Cruises. I Götebrg så gjrdes 2011 anlöp av 52 fartyg med kryssningsresenärer jämfört med 3 fartyg ch resenärer år Enligt Gbg & C ch hamnen berr detta på ett målmedvetet samarbete. Resenärerna till Gbg kmmer från Tyskland, England, Amerika ch Spanien, men även mexikaner, kanadensare, kineser, japaner ch andra natinaliteter finns med bland besökarna. 57 % har aldrig varit i Sverige ch 77 % är i Gbg för första gången. 4 av 5 resenärer är under 65 år, medelåldern är 51 år. Asiater sm kryssar till Gbg är betydligt yngre här är medelåldern 37 år. Barnfamiljer ch sydeurpéer är växande målgrupper för Götebrg sm destinatin. Gbg & C undersökningar visar på en hög mköpsgrad på kryssningar, upp mt 70 % sm varit på kryssning gör m det. Förfrågan på nyheter växer hela tiden ch det är unikitet sm säljer. Då det mesta pekar på att det är kryssningsfartyg i den mindre strleksklassen sm Bhuslän skall sikta in sig på, ger detta till viss del vilken målgrupp det handlar m. I denna strlekskategri av kryssningsfartyg hittar vi övervägande s.k. WHOP s (Wealthy Healthy Older Peple). Dessa ställer höga krav på kvalitét, unikitet ch service, men spenderar å andra sidan mer än andra målgrupper. En annan målgrupp inm denna strleksklass på båtar är passagerare med lika specialintressen, d.v.s. passagerare på lika frmer av temaresr. Passagerarna mbrd på mega yachterna är ftast de mest krävande kunderna, inte minst vad gäller kvalitét ch unikitet på landaktiviteter. Eftersm det ftast är privata grupper ch inte i förväg uppbkade rutter eller aktiviteter, måste landrganisatinen kunna mbilisera service ch aktiviteter med krt varsel.

10 Inventering av hamnar/kajer ch ankringsplatser längs Bhuskusten I prjektet har en inventering av tillgängliga kajer ch ankringsmråden längs Bhuskusten genmförts, ch en presentatin av dessa finns i bilaga 2. Sammanfattningsvis kan sägas att det längs kusten finns gtt m kajplatser för båtar upp till 100 meter. Några klarar till ch med fartyg större än 100 m. Kajerna är i många fall belägna mitt inne i de pittreska kustsamhällena, vilket är en abslut fördel för angöringspunktens attraktivitet. För de riktigt stra kryssningsfartygen är det bara Lysekil ch Uddevalla sm är aktuella. Båda är industrihamnar. Längs kusten finns det gtt m bra ankringplatser nära attraktiva besöksmål längs hela kusten. 1.4 Säsnger Den traditinella kryssningssäsngen för Baltic Sea är april till ch med ktber. Tematiska specialkryssningar kan förekmma året runt. Ett sådant rederi är Lindblad Expeditin sm med sitt fartyg m/s Natinal Gegraphic Explrer utfrskar extiska platser året runt. Faktum är att de redan besökt Bhuslän ch Grebbestad sm en del av en kryssningsexpeditin i Skandinavien för några år sedan. Säsngen för Mega Yachter är i strt sett samma sm för den traditinella båtsäsngen det vill säga maj september. Rådet från de aktörer vi varit i kntakt med under förstudien är att börja med att bygga upp förtrendet för destinatinen under högsäsng, ch sedan bygga vidare med att erbjuda unika upplevelser sm t.ex. hummersafari utanför högsäsng, sm steg två i marknadsföringen. Inm segmentet mindre kryssningsfartyg finns ckså ett antal aktörer sm arbetar med tematiska kryssningar. Ett exempel är Lindblad Expeditin sm med sin Natinal Gegraphic Explrer genmför kryssningar utanför den traditinella kryssningssäsngen. Rederiet har tidigare besökt Bhuslän ch bör bearbetas.

11 Infrastruktur (rganisatinsstruktur för landaktiviteter) I strt sett alla landaktiviteter när det gäller kryssningstrafiken går via rederiernas turperatörer. Detta innebär dels att den sm ansvarar för att sälja in en destinatin inte bara kan jbba mt rederierna, utan måste även sälja in destinatinen gentemt turperatörerna. På destinatinen måste det finnas en välljad utförarrganisatin, sm turperatören i sin tur kan kmmunicera med. Eftersm destinatinen är Bhuslän, behöver det finnas en samtalspart för turperatören, sm hjälper denna att anrdna alla landaktiviteter längs Bhuskusten. Detta innebär att det måste finnas en samrdning mellan aktörerna i Bhuslän, en mttagarrgansiatin. Det finns redan idag ett fungerande turistnätverk för Bhuslän, sm brde vara den naturliga utgångspunkten att bygga vidare på. Det nödvändiga fundamentet för att jbba med Bhuslän sm en exprtmgen destinatin är givetvis att det finns en fungerande lkal mttagarrganisatin på varje rt/samhälle Fartygsstrlekar Naturligtvis finns det kryssningsfartyg i alla strlek även m man generellt tänker på de riktigt stra när man pratar m kryssning. Det största idag är Allure f the Seas sm är 362 meter lång ch tar 6300 passagerare. Det största fartyg sm besökt Götebrg är RMS Queen Mary 2 sm är 345 m. Det är dck vanligt med så stra fartyg på besök i Baltic Sea. För Bhusläns del så bör traditinella kryssningsfartyg i strlek från m var mer lämpliga. Sm nämnts i inledningen så har bl.a. Seaburn Pride på 134 m besökt Lysekil ett antal gånger. Även Marstrand har haft anlöp av kryssningsfartyg på drygt 100 m när tyska Sea Dream Yacht Club legat ankrad utanför Marstrand ett flertal gångar. De sistnämnda fartygen har mellan 150 ch 200 passagerare. Segelkryssare ch mega yachter med chartergäster är ytterligare två nischer sm kmmit till Sverige de senaste åren. Både Marstrand, Lysekil ch framförallt Strömstad har haft anlöp av den 160 m långa segelkryssaren Windstar Surf. Mega yachter har fördelen att de kan gå inmskärs ch besöka de mindre fiskesamhällena. m/y Skat har t.ex. besökt flera mindre kustsamhällen. m/s Allure f the Seas s/y Windstar Surf m/y Skat

12 12 Man kan grvt dela in kryssningsfartygen i tre klasser: 1. Super Yacht segmentet med båtar i spannet meter, vanligen mellan meter 2. Små- ch medelstra kryssningsfartyg mellan meter 3. Stra kryssningsfartyg (den klassen sm växer mest) med båtar över Sitevisit I april 2012 arrangerade prjektledningen en visningsresa för TR Shipping i syfte att visa upp hela kusten under 2 dagar ch få en knstruktiv feedback direkt från en av de viktigaste nyckelaktörerna inm kryssningsbranschen. Utöver visning av skärgården ch hamnar så rdnades möten med företrädare för de två största hamnarna Lysekil ch Uddevalla. Visningsresans genmförande beskrivs i bilaga 3. TR Shippings summering av Bhuslän Sammanfattningsvis trr TR Shipping mycket på Bhuslän sm de ser sm en slipad diamant. De vill väldigt gärna börja jbba med Bhuslän för att därmed kunna erbjuda två helt unika kuster/skärgårdar i Stckhlm ch Bhuslän för sina internatinella kunder. Bhuslän kanske inte har förutsättningar att ta emt de allra största fartygen sm besöker Skandinavien men det finns många rederier sm har mindre fartyg sm definitivt skulle kunna bli intresserade. Det finns ckså i Eurpa ett antal äldre kryssningsfartyg sm är mellan m ch TR Shipping ser flera hamnar sm har kapacitet att klara angöring av dessa. Finns det inte tillräckliga kajer så finns det ftast utrymme för ankring. Super yacht segmentet är en speciell målgrupp där man måste tänka utanför lådan. Variatinen på önskemål ch behv är strt så frågan blir alltid Vad finns för möjligheter? Nöjen, matupplevelser, aktiviteter ch kultur efterfrågas speciellt. Yachterna har ftast persner mbrd ch kan upplevas sm väldigt krävande men ckså med str betalningsförmåga. Bhuslän har en str variatin på sitt utbud av hamnar ch upplevelser sm skulle passa detta segment, nästan sm ett smörgåsbrd. Bland det sm brde intressera är t.ex. de unika maritima måltidsupplevelser sm destinatinen kan erbjuda. Skaldjurssafaris ch hummerfiske där man får vara med m allt från att ta upp kräftr, strn, musslr ch hummer till tillagning ch måltid i genuina sjöbdsmiljöer. Dykning, kajaking, ribturer, matchraceseglingar, shpping, knst ch kultur är andra bra prdukter sm kan attrahera både super yacht segmentet sm kryssningsgäster. TR Shipping bedömer att Bhuslän har stra förutsättningar att inte bara bli en transfereringssträcka mellan Osl Götebrg. Yachternas beslutsprcesser är relativt krta ch dessa kan kmma snabbt med rätt bearbetning. Traditinella kryssningar kan ta 2-4 år. Först ska marknadsavdelningarna göra sina studier av destinatinens ptential. Rederiernas marina experter bedömer sedan m det är möjligt utifrån sina marina kriterier. Ledningen fattar sedan de slutliga besluten. Rederierna ligger långt fram i planering.

13 är redan klar ch 2014 är trligen redan grvplanerad. Det kan vara krtare startsträcka för Eurpeiska rederier i jämförelse med t.ex. de amerikanska. Bhuslän har flertal destinatiner längs kuststräckan ch TR Shippings bedömning är att man inte ska sälja in enskilda destinatiner sm t.ex. Lysekil utan sälja Bhuslän ch dess skärgård sm destinatinen. Om man sedan väljer angöringen i Lysekil, Strömstad eller Uddevalla i införsäljningen kan vara av underrdnad betydelse. Förslag till frtsättning TR Shipping anser att nästa steg bör vara att ta kntakt med en turperatörer/agenter sm har andra infallsvinklar. Deras beslutsprcess har i princip 2 huvuddelar 1. Är det ur ett rent marint perspektiv genmförbart? Finns det kaj, tillräckligt djup, ankringsmöjlighet m.m.? 2. Går det att sälja till slutkund? Har destinatinen tillräckligt attraktinskraft ch innehåll? Båda dessa kriterier anser TR Shipping är uppfyllda för Bhuslän sm avser undersöka möjligheten att efter smmaren försöka bjuda in någn av deras agentkntakter för en site inspectin på plats. Beträffande landservice ch aktiviteter sm riktar sig till passagerarna så måste detta utvecklas väl. Rederiet vill sälja många turer ch landaktiviteter till sina passagerare. Köpa turpaket mbrd ger självklart intäkter. Så ju mer sm paketeras lkalt ju bättre för rederiet. Leverantörerna av upplevelser ch tjänster på destinatinen måste dck räkna med ett utrymme i sina priser för prvisiner till turagenter ch till rederiet själva. En del kunder är kreativa ch hittar sina egna upplevelser på resp. destinatin så det bör finnas beredskap för lite spntana aktiviteter. TR Shipping vill frtsätta samverkan med Lysekil ch Västsvenska Turistrådet ch kmmer under våren ch smmaren att testa införsäljning mt en del av deras nära kunder. De är mycket intresserade av att bli en aktiv aktör m förstudien leder till en medveten ch marknadsinriktad satsning på kryssningstrafik ch megayachter från destinatiner i Bhuslän. 3. Piltstudie Lysekil Lysekils hamn ch näringslivsenheten i Lysekils kmmun hade redan 2010 kntakter med Maersk Brker Agency angående kryssningstrafik till Lysekil. Maersk Brker Agency är en av de större hamnagenterna i Sverige sedan de 2010 köpte Brström Ship Agency Netwrk, med företagen AB August Leffler & Sn, Unér Shipping, Edström Shipping. Sm en av sex kärnverksamheter har de identifierat kryssningstrafiken, där de har ca 75 % av marknadsandelen i Danmark, ch man jbbar på att bygga upp verksamhet i Stckhlm ch Tallinn. Deras kunder är kryssningsfartyg ch peratörer. Maersk har under flera år byggt upp en Kryssningsguide för sina kunder, ch denna har Lysekils hamn valt att medverka, för att expneras för Maersk s kunder inm kryssningssegmentet.

14 14 På ett möte med Maersk Brker Agency i Köpenhamn den 18 maj 2010, presenterade Näringslivsenheten ch Lysekils hamn vad Lysekil kan erbjuda kryssningsblagen i frm av hamnservice ch upplevelser iland för passagerarna. Mötet skulle följas upp med ett besök från Maersk i Lysekil, där vi skulle genmföra en 1 dagars visningsresa i Lysekil med mnejd, för att på plats visa vad Lysekil har att erbjuda (se bilaga 4). Med en veckas varsel ställde dck Maersk in sin resa p.g.a. tidsbrist, ch det har inte varit möjligt att rdna ett nytt besöksdatum inm ramen för prjektet. Istället fick Lysekil hamn med två dagars varsel en förfrågan m ett anlöp av Star Flyer, ett av världens största seglande kryssningsfartyg, ch detta fick bli pilten i prjektet. Det 110 meter långa skeppet angjrde Gullmarskajen på söndagen den 27 maj En febril aktivitet sattes igång för att kunna ta emt detta stjärnbesök där prjektledaren för kryssningsprjektet samrdnade alla landaktiviteter tillsammans med VD för Lysekils hamn. Med drygt en dags varsel rdnades allt praktiskt vid kaj, hamnvärdar sm kunde hjälpa till med infrmatin till besättningen ch passagerarna, en turistvärdinna från turistbyrån mbrd på båten, skyltning in till staden. Staden bjöd på tur med Tuff-tuff tåget (guidad tur i staden med shpping stpp) ch en rad aktiviteter för passagerarna att välja mellan (dykning, kajaking, cykling, guidad tur m.m.). När båten anlände var röda mattan utrullad ch blmsterarrangemang prydde kajen. Flera av butikerna i centrum höll extra öppet med anledning av det fina besöket. Dagen efter besöket km ett meddelande från Patrick Walchshfer, Cruise Directr, SPV Star Flyer, där han tackade så mycket för det fina mttagandet i Lysekil, ch hälsade att alla gäster var mycket nöjda med besöket. VD för Lysekils hamn var mycket nöjd med hur effektiv ch flexibel den lkala rganisatinen var i Lysekil, sm med en drygt en dags varsel lyckades åstadkmma ett bra ch uppskattat mttagande. Hans förhppning är nu att detta kan leda till att rederiet väljer att gästa Lysekil fler gånger, helst inlagt sm en av hamnarna i deras rdinarie rutt i Nrra Eurpa. Besöket visade att det finns stra möjligheter att utveckla en bra mttagarrganisatin för denna typ av besök, men att det krävs en samrdningsansvarig för landaktiviteterna, ch att dessa måste kmmuniceras genm deras turperatör. Eftersm detta anlöp var planerat, hade inte turperatören någt uppdrag att anrdna någn landaktivitet, ch de ansvariga mbrd kan inte själva fatta beslut m rganiserade landaktiviteter. För att ytterligare stärka Lysekils prfil sm en hamn med många anlöp från kryssningsfartyg, både stra ch små, beslutade näringslivsenheten att även inkludera västkustens många kulturskepp i denna kategri. Skutrna drivs fta av ideella föreningar sm har fkus på lika frmer av utbildningsverksamhet för ungdmar. För att finansiera det kstsamma underhållet av det kulturarv de förvaltar, har de behv av att även använda fartygen i mer kmmersiella sammanhang, d.v.s. lika typer av kryssningar med betalande passagerare. Den 6-7 ktber 2012 anlöpte ca 15 segelfartyg från Sverige, Nrge ch Danmark Lysekils hamn, ch under deras vistelse i Lysekil anrdnades öppet skepp för intresserade besökare. Kmmunen ställde upp med lkal för deras gemensamma aktiviteter, samt med hamnservice för båtarna.

15 15 Fakta m Star Flyer Båten sm satte segel 1991 har sin hemmahamn i Málaga ch är 110 meter lång, den har fyra master med ttalt 16 segel. Båten kan ta 170 passagerare ch har 70 besättningsmän mbrd. Båten ägs av det svenskägda företaget Star Clippers. Bakm företaget står den svenske entreprenören Mikael Krafft, sm grundade företaget Star Flyer har ett systerfartyg Star Clipper, ch år 2000 sjösattes Ryal Clipper, världens största femmastade segelfartyg, sm tar 227 passagerare. Star Flyers ankmst till Lysekil den 28 maj 2012 Seminarie ch wrkshp 10 september Sm en del av förstudien arrangerades den 10 september 2012 ett seminarium med inbjudna föreläsare ch nyckelaktörer. Seminariet var ett tillfälle att diskutera möjligheter ch utmaningar ch bygga gemensamma strategier ch nätverk. 40 persner sm representerade turistrganisatiner ch företag inm besöksnäringen, deltg på seminariet. Prjektledarna presenterade resultatet av förstudien, ch en representant från T.R. Shipping, Peter Kjellin, delgav åhörarna sina tankar kring Bhuslän sm kryssningsdestinatin. Eftermiddagen ägnades åt wrkshp i grupper kring lika scenarier. Sammanfattning ch slutsatser från seminariet ch wrkshp: Bhuslän har många leder ch platser där man kan kmma nära naturen ch även kmma in till kaj. Utnyttja detta i erbjudandet! Det är de små ch medelstra kryssningsfartygen sm är vår möjlighet.

16 16 Vi har alla aktörer sm behövs. Nu behöver vi kppla ihp dessa ch samla vår kraft. En rbust struktur ch rganisatin måste skapas både i säljledet ch vid mttagandet. Persnliga relatiner, det gda värdskapet ch duktiga guider centrala aspekter. Försök att se Bhuslän utifrån vad har vi sm en besökare tycker är unikt? Utmaning att skapa förståelse för vad unika Bhuslän kan erbjuda. Måste finnas bra presentatinsmaterial! Vi måste vara långsiktiga. 3-5 år är det krtaste perspektivet. Tänk Bhuslän! I bilaga 5 finns en skriftlig dkumentatin från dagen. Alla presentatiner ch dkumentering finns på Leader Ranrikes hemsida Slutsatser ch förslag på frtsatt arbetsinriktning Förstudien visar att Bhuslän har förutsättningar att etablera sig sm en kryssningsdestinatin för små ch medelstra kryssningsrederier ch för Superyachts. Den unika Bhuslänska skärgården är den stra dragaren. Hamnar med ett tillräckligt starkt utbud av landaktiviteter ch upplevelser finns ckså. En viktig förutsättning är att Bhuslän håller ihp sm EN destinatin. Det kräver i sin tur att aktörerna samverkar i ett starkt nätverk. Satsningen ska vara långsiktig ch uthållig då det tar lång tid att etablera sig sm en kryssningsdestinatin. Prcessen med att skapa ett kryssningsnätverk för Bhuslän kan struktureras enligt följande: 1: Frmulera skälen till att vilja skapa ett lkalt kryssnings nätverk 2: Planering fas. Det är abslut nödvändigt att hamnen ch de lkala turistrganisatinerna inleder prcessen tillsammans. 3: Engagera lkala aktörer. Bjud in lkala aktörer till en prjektpresentatin 4: Starta nätverket. Bestäm rganisatinsstruktur ch finansiellt åtagande (alla medlemmar ska bidra eknmiskt på någt sätt, ch skapa en detaljerad verksamhetsplan ch budget). 5: Köra nätet. Det är viktigt att nätverket utvecklas ch går i en jämn takt för att behålla medlemmarnas entusiasm ch säkerställa prjektets framgång. Håll medlemmar fullt infrmerade, t.ex. genm regelbundna möten där de kan uttrycka sina åsikter m nätverkets verksamhet ch framtida åtgärder.

17 17 Bhuslän sm destinatin har mycket att vinna på att köpa in sig i befintliga kntaktnät ch snabbt kmma in i branschen. Götebrg är redan är en etablerad destinatin sm dessutm är med i de nätverk sm finns sm t.ex. Cruise Baltic, ch det vre en fördel m det gick att samarbeta med Götebrg & C ch deras kryssningsavdelning m internatinell samverkan kring kryssningsbearbetning. Ett förslag på frtsatt arbete är att Turismnätverket i Bhuslän i samarbete med Västsvenska Turistrådet bygger upp en struktur med ett lkalt kryssningsnätverk för Bhuslän ch skriver avtal med Götebrg & C m marknadsföringen av destinatin Bhuslän gentemt rederier, turperatörer ch andra nyckelaktörer inm branschen. Bhuslän december 2012 Slutrapprten är författad av prjektledarna för nrra respektive södra Bhuslän Kristina vn Schenck Lysekils Kmmun/Leader Ranrike Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet/ Leader Terra et Mare

KRYSSNINGSTRAFIK I BOHUSLÄN

KRYSSNINGSTRAFIK I BOHUSLÄN 1 Förstudierapport KRYSSNINGSTRAFIK I BOHUSLÄN ETT GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT MELLAN LEADEROMRÅDENA RANRIKE OCH TERRA ET MARE GENOMFÖRD I SAMVERKAN MELLAN LYSEKILS KOMMUN OCH VÄSTSVENSKA TURISTRÅDET 2

Läs mer

Var genomfördes projektet? I hela Bohuslän där vi ansvarar för södra Bohuslän och ett systerprojekt inom Ranrike för Bohusläns norra del.

Var genomfördes projektet? I hela Bohuslän där vi ansvarar för södra Bohuslän och ett systerprojekt inom Ranrike för Bohusläns norra del. PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

2012-10-15 Kryssningstrafik i Bohuslän Seminarium måndag 10 september 2012

2012-10-15 Kryssningstrafik i Bohuslän Seminarium måndag 10 september 2012 1 2012-10-15 Kryssningstrafik i Bohuslän Seminarium måndag 10 september 2012 BAKGRUND Under 2007 hade Lysekil fyra anlöp av kryssningsfartyget Seabourn Pride. Anlöpen fick stor uppmärksamhet och väckte

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Utvecklingsplan för besöksnäringen i Gävle

Utvecklingsplan för besöksnäringen i Gävle 2011-11-07 Sid 1 (9) Utvecklingsplan för besöksnäringen i Gävle Denna utvecklingsplan syftar till att tydliggöra delmål ch aktiviteter för att nå det övergripande mål sm är frmulerat i Gästbk Gävle, Gävles

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Gemensam SWOT-analys för regionen. Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal

Gemensam SWOT-analys för regionen. Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal Gemensam SWOT-analys för reginen Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal Bilaga 1: Gemensam SWOT-analys för reginen Bilaga 1: Gemensam SWOT-analys för reginen SWOT-analysen

Läs mer

Lägesrapport från Smålands Shanghaikontor juni till september 2013

Lägesrapport från Smålands Shanghaikontor juni till september 2013 Lägesrapprt från Smålands Shanghaikntr juni till september 2013 2013-10-08 After ett längre smmaruppehåll är vi nu tillbaka med lägesrapprter från Smålands Shanghaikntr. Uppehållet betyder inte att månaderna

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Hovmantorp

Lokal utvecklingsplan för Hovmantorp www.helasverige.se/krnberg Lkal utvecklingsplan för Hvmantrp 2 UTVECKLINGSPLAN FÖR ETT ATTRAKTIVT HOVMANTORP Bakgrund till utvecklingsplanen EU-prjektet BALTSURD - Twn and Reginal Analyses Framtiden finns

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Verksamhetsplan år 2015-2016 Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholms län

Verksamhetsplan år 2015-2016 Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholms län Bröstcancerföreningen Amazna i Stckhlms län Krtfattad beskrivning av föreningens verksamhet: BCF Amazna är en ideell förening vars främsta uppgift är att stödja bröstcancerpererade kvinnr i Stckhlms län

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7 .. l 'l 2014-05- 7 ARSREDOVISNING - Verksamhetsberättelse ch bkslut för 2013 sekretariatet Skåne Nrdväst Drttninggatan 7 A SE-251 89 Helsingbrg Skanenrdvast.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning............................

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Inledning Organisatinen har under året bytt namn ch fått ny lgtype samt grafisk prfil. Året har präglats av läsfrämjandefrågan sm lyfts av Kulturrådet ch både hörts ch synts

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Innehållsförteckning. 2. Inledning

Innehållsförteckning. 2. Inledning Innehållsförteckning 1. Framtidsvisin för Näringsliv/Besöksnäring Kiruna är en destinatin ch kmmun i världsklass. Genm ett kundrienterat värdskap, innvativt företagarklimat, gränslös samverkan ch trygg

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 För ett jämställt samhälle fritt från våld Ängelhlm 2016-01-18 SKYDDSJOURENS UTÅTRIKTADE VERKSAMHET 4 INFORMATIONSTRÄFFAR 4 NÄTVERKET KVINNOFRID I NORDVÄSTRA SKÅNE 4 FÖRETAGSDAGARNA

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie Referens Ola Olssn ~'&.,~, Datum Beteckning R 13014 1 (4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Den första ingenjören (DFI)

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Diarienummer 003-2012-2073

Diarienummer 003-2012-2073 1(14) ANKOM Datum 2013 01 02 Diarienummer 003-2012-2073 2013-01- O 3... TILLVÄXT VERKET- 1ft! 31/1 Dnr ;? fl!; fr REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING r / b Att: Britt Wennerström Bx 255 55114 Jönköping II 1/ tf

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011 Titel Åtgärdsplan Stråk 5 Utgivningsdatum maj 2011 Prduktin Ingrid Winblad, Västra Götalandsreginen Marita Karlssn, Trafikverket Ann-Charltte Erikssn, Trafikverket Eric Alnemar, Trafikverket Lars Thörnblad,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11 fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping Bankernas betydelse för nyföretagande i stad ch landsbygd Mikaela Backman Internatinella Handelshögsklan i Jönköping Bakgrund I en perfekt värld skulle alla lönsamma prjekt bli finansierade. Studier visar

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Telia och Sonera går samman Skapar nytt ledande nordiskt telekommunikationsföretag

Telia och Sonera går samman Skapar nytt ledande nordiskt telekommunikationsföretag Detta pressmeddelande får inte distribueras till eller publiceras i USA, Kanada, Australien eller Japan. Pressmeddelandet är en översättning från det engelska riginalet. Pressmeddelande 26 mars 2002 Telia

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer