Yttrande över samrådsunderlag till Stockholms stads översiktsplan. Ökat bostadsbyggande av alla typer, till rimlig kostnad

Transkript

1 Datum: Er referens Vår referens 1(2). Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadskontoret Box Stockholm Kungsholmens hyresgästförening Nicandervägen 2, Stockholm Yttrande över samrådsunderlag till Stockholms stads översiktsplan Hyresgästföreningen på Kungsholmen har ca medlemmar från stadsdelens ca hyresrätter (inkl HR i BRF som beräknas som BR i USK statistik) av totalt ca lägenheter. Medlemsavgiften som är 900kr per år ut utgör ett uttryck för engagemang för hyresgästernas sak. Kungsholmen har ca innevånare och är jämförbar med tätorten Karlstad och Hgf är stadsdelens största förening. Vi vill uttrycka vårt stöd för den kommunala planprocessen och göra ett yttrande över samrådsunderlag till Stockholms stads översiktsplan. Ökat bostadsbyggande av alla typer, till rimlig kostnad Enligt landstingets RTKs uppgifter kommer regionen att ha upp till ½ miljon ytterligare innevånare om 25 år. För att klara försörjningen krävs betydligt större insatser för att skapa tillräckligt med bostäder och samhällsfunktioner än samrådsförslaget gör gällande. Tillströmningen motsvarar nya innevånare per år och motsvarar en ny stadsdel med tunnelbanestation varje år. Vi kan inte se tillräckliga ansträngningar för att uppnå ens i närheten av behovstäckning i samrådsunderlaget. Vi måste här tydligt säga ifrån inför det fortsatta planeringsarbetet. Annars riskerar planen bli verkningslös. Faktum är att tidigare planering inte på något sätt uppfyllt de behov som i efterhand har visat sig vara nödvändiga att fylla. Stockholms stad har idag en pga bristande bostadsutbud svårt vulgärprissatt (Samuelsson NP 1970) bostadsmarknad för bostadsrätter och egna hem. Men inte minst ett hårt tryck på hyresrättsförsörjningen. Det medför en rad bieffekter, inte minst de stora svårigheter för nyinflyttade men också för stockholmarnas barn att hitta ett hem. En situation som löpande har förvärrats sedan mitten av 70-talet så det rådde balans på bostadsmarknaden. Detta problem kommer vara den störta begränsningen av stadens ekonomiska tillväxt och försörjning av dess innevånare. Regional översiktsplan och kommunikationer Fragmenteringen av tätorten Storstockholm i ett antal kommuner är ett planeringsmässigt problem som kommunerna bör kunna lösa genom nära samarbete och statligt stöd. Stora delar av bostadsförsörjningen kommer att behöva lösas inom Stockholms stad men en majoritet av bostadsbehovet måste lösas i samarbete med grannkommunerna. Viktigt är den kommunala försörjningen av tillräckligt med mark, kommunen behöver göra betydande uppköp. Bristen gäller alla boendeformer och en stor del av trycket på Stockholms stad centralt beror på den allmänna bostadsbristen. Ett tryck som kommer lätta med bostadsförsörjning i hela regionen.

2 2 Fritidshusbrist Försörjningen av fritidshus håller fullkomligt att kvävas genom tidigare fritidsområdens urbanisering och att i egentlig mening har inga ytterligare fritidstomter i regionen skapats sedan slutet av 70-talet. Fritidshus är ett viktigt komplement till stockholmarnas lägenhetsboende. Något som också gör att stadens markresurser kan användas effektivare genom lägenhetsbebyggelse centralt. Möjligheten till fritidsbostäder är en viktig livskvalitetsfråga för stockholmarna. Statligt stöd och bostadsfinansiering i fokus Det kommer krävas kraftigt ökat bostadsbyggande och den enda förutsättningen för detta är statligt finansieringsstöd till bostadsbyggandet. Det har historiskt visat sig inte vara möjligt att bygga tillräckligt mycket bostäder för alla utan statligt stöd. Den privata kreditmarknaden har inte lyckats med denna långsiktiga uppgift. Här måste staten komma in såsom vid tidigare byggnadsskeenden. Det trista historiskt sett är att det byggt frenetiskt under korta tider och sedan har en stor bostadsbrist fått växa fram. Vi vill se löpande tillräckligt bostadsbyggande och det har vi inte sett sedan 70-talet. Det är därför av all vikt att stadens politiker på allvar aktualiserar fråga n med den riskpolitiska nivån. Landets huvudstad får inte kvävas i bostadsbristens tecken. Miljonprogrammets baksmälla behöver undvikas Vi talar om behov i storleksordningen av miljonprogrammets. Och det är väldigt viktigt att vi skapar bostadsmiljöer i framtiden där vi inte begår miljonprogrammets brister i fråga om monoton bebyggelse och funktionellt bristfälliga bostadsområden. Det är en uppgift som kräver en god planering, med goda statistiska underlag. Något som är den givna funktionen för USK som behöver återföras till kommunen och utvecklas. Fri konkurrens i byggprocessen är väldigt viktig att uppnå för att få ner byggkostnaderna men också motverka monotoni i boendemiljön. Det är viktigt att man inte genomgående ger mark i för stora områden till en byggherre. Stora delar av byggandet bör ske i mindre tomter som ger mindre byggföretag och fastighetsägare möjlighet att verka och etablera sig. Innerstadens byggande där man skapade ramar och sedan fördelade tomter är en modell som också skall ges en betydande plats i framtidens bostadsbyggande. Det skapar en marknad med fler alternativ och prispressande konkurrens. Stadsbyggnadskontorets bygglovshandläggning bör ges betydligt ökade resurser. Förtätningsmöjligheterna har ett slut, vi behöver nya stadsdelar De senaste årens förtätningsbyggande har kännetecknats av byggande på för dåliga tomter som ofta behövs för andra ändamål. Man skapar en inte tillräckligt god stadsmiljö i allt för många av dessa byggnationer. Vi tror inte man skall räkna med att det finns några bra förtätningsresurser kvar som är tillgängliga i planer för framtiden. Man måste hitta lösningarna på bostadsförsörjningen på andra sätt. Det huvudsakliga sättet kommer att vara att bygga nya stadsdelar och kommer att kräva nya kommunikationer, framför allt i form av tunnelbana, pendeltåg och annan spårväg både inom och utom kommunens gränser. Detta faktum behöver lyftas fram starkare i planen. Uppföljning av detaljplanerna som bostadsresurs Den kommunala stadsplaneringsprocessen är av största vikt för att inte skapa en stadsmiljö i kaos men också för att uppnå en trevlig och väl fungerande stad. Vi

3 3 kan se framför allt i andra länder där planeringsprocessen brister, en ful och funktionellt svag bebyggelse och det är något som måste undvikas. Det har de senaste åren varit en trend att lösa ett problem i stöten och det har varit en förödande arbetsmodell eftersom en stadsmiljö är en så komplex skapelse att man måste hålla alla behoven aktuella och skapa en gemensamt väl avvägd lösning. Den kommunala planprocessen är också ett politiskt uttryck för hur stadens politiker ser sin stad i framtiden men också hur dess resurser skall disponeras och samsas. Vi har i detaljplanearbetet funnit att man i bygglovsärenden ofta avviker från detaljplanen utan att ens kommentera detta eller sända dem på remiss till detaljplaneremissinstanserna. Något vi vill understryka att vi önskar få möjlighet att yttra oss över. Skillnaderna mellan översiktsplanen/detaljplanen och verkligheten är betydande vad gäller den äldre bebyggelsen i framför allt Stockholms innerstad. Vi talar om bebyggelse som de senaste 50 åren smygkontoriserats men också fd industrilokaler som använts för andra kommersiella ändamål utan stöd i detaljplan och översiktsplan. Vi erfar att i stor utsträckning struntar fastighetsägare att söka bygglov för ändrad användning av lokaler. Kommunen måste bli tydligare här. Dessa lokaler som använts för andra kommersiella ändamål utan stöd i detaljplan och översiktsplan utgör en betydande bostadsreserv om detaljplanerna och översiktsplanerna skulle verkställas. En mycket stor del av dessa lokaler är undermåliga som arbetsplatser då de saknar en mängd grundfunktioner såsom tillräcklig ventilation och möter inte på något sätt de behov som gäller för moderna arbetsplatser. Det är i allmänhet stora problem med bostadsmiljö där man blandar bostäder och arbetsplatslokaler i samma fastigheter. De boendes och arbetsplatserna stör varandra. Det finns också ett uttalat behov av att sprida arbetsplatserna i staden och regionen för att bland annat minska behoven av arbetsplatsresor. Det råder fn en inte allt för ansträngd lokalfastighetsmarknad och det är ett tillfälle att ta initiativ att komma till för denna bostadsresurs. Hyresnivåerna i dessa lokaler är ofta ganska måttlig och understiger inte sällan nivåerna för nyproducerade bostäder. Det finns politiska och ekonomiska möjligheter att friställa dessa lokaler för bostadsändamål. Stadens allmännyttiga bostadsbolag har sålt en hel del bostäder och en betydande del av dessa medel skulle kunna användas till att förvärva fastigheter med lokaler i strid med gällande detaljplaner och översiktsplaner och skapa bostäder i dessa som ett betydande tillskott på bostadsmarknaden. En process som även bör uppmärksammas som en möjlighet i den kommande översiktplanen men framför allt vara grund för kommunala politiska initiativ. Nya snabba stadsdelar Hansta och Kymlinge har redan kommunikationer och var områden som avstods för bebyggelse i miljonprogrammets slutskede då bostadsmarknaden några år var mättad på mitten av 70-talet. Den rådande akuta bostadsbristen, hyresrättsbristen och den vulgärt prissatta bostadsmarknaden kräver initiala projekt som ger bostäder av volym för att söka skapa en mera balanserad utgångspunkt för hur vi skall möta framtidens anstormning av bostadsbehoven. Dessa områden har varit reserverade för friluftslivet sedan miljonprogrammets slutår och en god avvägning behövs göras mellan friluftslivets behov och boendebehoven. Här skall man också peka på den dåliga tillgängligheten och användningen av dessa områden för friluftslivet. Järvafältets stadsdelar är dem som kanske mest saknar tillgängliga friluftsmöjligheter och dess innevånare gästar i betydande omfattning andra stadsdelar såsom ex Kungsholmens parker och bad. Det krävs en planering och utveckling av friluftslivet och boendet på Järvafäletet som är betydligt bättre anpassat för de framtida boende där. Det

4 4 behövs byggas en rejäl friluftsanläggning i Järvaområdet, såsom ex Nälstabadet och en folketsparkanläggning. Dessa stadsdelar har också en betydande brist på balans mellan olika boendeformer varför ex radhus och egna hem bör ges en stor plats i en framtida bebyggelse där. Det är många i lägenheter idag på Järvafältet som behöver göra en boendekarriär utan att flytta allt för långt från sina vänner, nära och kära. Bromma flyg Det finns planer att bygga i Johannesfred och Ulvsunda industriområde vilket knappast är möjligt att göras på ett tillräckligt effektivt sätt bostadspolitiskt sätt, eftersom miljöstörningar i form av buller från Bromma flyg är så betydande att till och med i Hornsberg, Fredhäll och Kristineberg på västra Kungsholmen att man kan legalt sett ifrågasätta nybyggnationen här. Tidigare regionplaner har talat om lösningar efter Bromma flyg på Södertörn eller andra områden som inte visat sig vara möjliga att genomföra. Lösningen är en flytt av verksamheten till Arlanda och det kräver att kommunikationerna dit och andra funktioner löses. Löses så att politiker, beslutsfattare och tjänstemän på förrättning som utgör den signifikanta resenärsgruppen på Bromma känner sig nöjd med att flyga från Arlanda i framtiden. I detta perspektiv måste Luftfartsverkets verksamhet och lösningar på Arlanda betraktas som ett starkt underkännande och måste politiskt uppmärksammas. Troligen behöver också Arlandabanan användas för styrning av markandens behov genom en helt annan prisbild och servicenivå. Det bör vara ett mål att få de allra flesta som skall till Stockholm att ta tåget. Hgf Kungsholmen vill tydligt peka på Bromma flygplats som en markresurs som omfattar stora områden utanför själva flygplatsområdet. Hamnens flytt Hamnens flytt till Nynäshamn är en annan viktig fråga för att kunna lösa de medelnära årens behov av mark för bostäder. Satsningar på motorväg och järnvägen till Nynäshamn är viktiga och redan beslutade. Anslutning till E4an och stambanan vid Järna med flytt av stora delar av distributionsverksamheten från ex Norra Östermalm Västberga och Årsta till Haninge och Nynäshamn är betydande möjligheter för Stockholms stad men också Haninge och Nynäshamn. Dels flyttar man bostadsbehov dit där gott om mark finns och dels friställer man mark i de nuvarande områdena för lager och distributionsverksamheten. Essingeleden behöver ersättas är en markresurs Kungsholmens stadsdelsnämnd har tydligt markerat behovet av Essingeleddens ersättning med avseende på att den nått sin maximala kapacitet och kommer inte att kunna fylla den funktion som krävs i framtiden även om en trafikled över Mälaröarna byggs. Men också att Essingeleden är ett betydande miljöproblem på bland annat Kungsholmen och inte minst i de nybyggda bostadsområdena i Hornberg. Men framför allt tar Essingeleden plats och dess rivning och ersättning med en underjordisk trafikled med betydligt större kapacitet, skulle ställa betydande markområden till förfogande. Citybanjan är för klent tilltagen Bangårdarna är en markresurs Citybanan är en bra tanke men såsom Södra länken är den för klent tilltagen. I de perspektiv som råder för de närmaste 25 åren kommer den vara för knapp i stort sett redan när den färdigställs. Hela bangården och järnvägsnätet bör läggas under jord och lokaltrafiken bör ges betydligt större plats i kommunikationslösningen.

5 5 Men det måste också påpekas att bangårdarna utgår en betydande markresurs som måste utgöra en avgörande aspekt i betraktandet av problemställningen. Riddarfjärden som stadsnationalpark Hgf Kungsholmen vill lyfta fram Riddarfjärden som en ny nationalstadspark såsom Djurgården utgör. Visserligen är områdena runt Riddarfjärden mycket mera bebyggda men den utgör en naturresurs och den mest nyttjade friluftsfunktionen i hela kommunen. Det finns inga parker i staden med så många gäster som dem runt Riddarfjärden. Själva fjärdens vatten används och önskas användas mer än idag för friluftslivet och saknar idag huvudsakligen praktisk betydelse som hamnområde. Den kvarvarande kommersiella båttrafiken bör utgöra ett delinslag i den framtida Riddarfjärden. Istället behöver vi en förvaltning, en utveckling och ett vårdande av denna friluftsnaturresurs på en helt annan nivå än idag. Denna parkmiljö har de senaste åren allvarligt risat ihop inför en allt för klen drift och skötsel. Parken används och slits långt mer än förvaltningen är dimensionerad till. Hgf Kungsholmen vill därför se en nationalstadspark som omfattar hela Riddarfjärden inklusive Rålambshovsparken, Smedsudden, Fredhällsklippan, Norr Mälarstrand, Långholmen, Söder Mälarstrand och alla öar runt Essingeöarna. En nationalstadspark med en egen förvaltning. Att göra Riddarfjärden till nationalstadspark skulle med all sannolikhet möta ett mycket stort stöd hos väljarna. Närservice, kommunikationer, trygghet och miljö Hyresgästföreningen i Storstockholms undersökningar har visat att de boende i alla stadsdelar i staden prioriterar närservice (butiker), kommunikationer, trygghet och miljö i nämnd ordning. Det finns all anledning att lyfta fram dessa fyra kvaliteter. Satsning på spårvägar Stomlinjerna som spårvagnar Vi har det starka intrycket att de boende på Kungsholmen och i hela staden vill väldigt gärna se ett återinförande av spårvagnstrafik på Stockholms gator, framför allt stomlinjerna 1, 2, 3 och 4. Även tvärbarnan har uppenbarligen varit mycket populär och den typen av satsningar bör lyftas fram. Hgf Kungsholmen vill se ett aktivt planarbete från kommunens sida i fråga om att bygga en stadsmiljö som till stor del baserar sig på elektriska spårvagnar. Utvärdering och utveckling av trafik och gatudispositionsfrågorna Den nuvarande dispositionen av gator och mark runt bostäderna i innerstaden har sina huvudsakliga rötter i 70.-talets trafikregleringar. Det har aldrig gjorts några utvärderingar av dessa och behoven har till stora delar ändrats sedan dess. Bland annat har bilinnehavet i innerstaden växt väsentligt sedan 70-talet och frågan hur man löser parkeringsfrågorna har aktualiserats på senare år av kommunen. Något som torde bäst sättas i en allmän avvägning av behoven. Vi har idag betydande trafikproblem med allt för stora distributionsfordon till exempelvis Västermalmsgallerian för de smala lokalgatorna. Och vi vill se andra lösningar än de som får dessa fordon att cirkuler5a på lokalgatorna. Vi ställer också frågan om enkelriktningar och krav på genomfartsmöjlighet på alla gator är rätt sätt att hantera de lokala trafikfrågorna. Är det inte bättre att inte ställa krav på genomfarbarhet alla tider men erbjuda parallellgator som alternativ? En viktig del är att få fram klara regelverk för hur bostadsmiljön i form av inträngande buller och behoven av ventilation skall regelmässigt lösas.

6 6 Även synen på behoven och trafik i allmänhet har ändrats sedan dess. Vi vill gärna se ett projekt där bland annat vi engageras i en utvärdering och diskussion om hur vår närgatumiljö i framtiden skall utformas. Bevara och utveckla stadens karaktär Vi har en stadsmiljö som är skapad från stadsarkitektoniska utgångspunkter och som är väl värda att bevaras och utvecklas. Det råder en stark opinion att, ex inte riva och bygga höghus på Basaren 1, att inte förstöra den externa miljön av Stockholms sjukhem på Valrossen 13 och att inte bygga allt för trist på för bra tomter som ex på Hornsberg 10. Vi måste ha en utveckling av stadsmiljön som har betydligt starkare stadsarkitektoniska inslag i arbetet. Arbetar man bara på att pressa in kvadratmeter så får vi ett fult kaos till stad. Vi vill trivas på våra gator. Boendemiljö och funktion i fokus 1970 saknade 70% av Stockholms innerstads lägenheter badrum och funktionellt är den äldre bebyggelsen från tiden före andra världskriget, innan moderna byggnormer i allmänhet inte helt funktionellt tillfredställande. För att skapa bra boendemiljöer för dessa bostäder behöver vi utveckla bra lösningar. Ventilation och buller är väldigt vanliga problem som är mycket negativa i boendets villkor där det utvecklats ny teknik och det finns möjligheter till lösningar. Äldre lägenheter saknar tilluft utan att öppna fönster och trafikbuller men inte minst ventilationsbuller för lokaler och butiker med samma brister är omfattande problem som behöver lösas med utvecklande av normer för hur dessa skall lösas och en starkare kommunal förvaltningsutövande i dessa frågor. I många fastigheter har krogar som är kraftigt störande i fastigheterna tillåtits etableras och det är stora svårigheter att få fastighetsägarna att lösa problemen utan starkare krav från kommunens sida. Uteserveringar som spelar musik är kanske ett av de värsta problemen som driver Stockholmare från sina hem. Här är ett väldigt viktigt område att utveckla och stärka förvaltningens arbete. Något som bör ges en tydlig plats i kommunens planarbete. Vi behöver klarare genomarbetade planer för hur och var krogar skall kunna etableras i staden. Remisstiden har varit kort Vi hade gärna haft några veckor ytterligare remisstid. Jan Bergström Sekreterare och remissansvarig i Hgf Kungsholmens styrelse