Verksamhetsbeskrivning NärLjus 2006
|
|
- Kerstin Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sid 1 av 15 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se Verksamhetplan Närljus 0.7 Verksamhetsbeskrivning NärLjus 2006 INNEHÅLL 1 Versionshistorik Identifikation NärLjus affärsidé och inriktning Godkännande NärLjus arbetsområden Arbete med befintliga företag Arbete med företagsgrupper Arbete med Företagsföreningar Arbete med stora/expanderande företag Arbete med övriga företag Arbete med blivande och nya företag Samarbete med skolan Samarbete med Arbetsförmedlingen (starta-eget) Arbete med anställda entreprenörer Arbete med framtidsbyggare Arbete med etableringar Clara Vallis - Utvecklingsmotorn Strategiskt viktiga projekt Övrigt arbete Förbättrat företagsklimat Regional samverkan Nationell samverkan Internationell samverkan Organisation Funktioner, ansvar och beslut Bemanning Rapportering Arbetsförhållanden och policy Målområden och uppföljning Företagsklimat Företagande/Nyföretagande Enligt egna uppföljningar Företagsrådgivning Företagsbesök Etableringar Uppföljning Verksamhetplan Närljus 0.7
2 1 Versionshistorik Version Ansvarig Datum Ändringar 0.1 Lars F Ej komplett utkast till personal, och för pressinformation 0.2 Lars F Justerat dokument efter kommentarer från personal för remiss till NärLjus styrelse. 0.3 Lars F Ändrat bild Stjärnan angående Turism Ljusdal 0.4 Lars F Genomgripande förändringar efter möte med företagarna. I huvudsak uppdelning till två dokument ett underlag till verksamhetsplan och verksamhetsplan som godkänns av styrelsen. Införande av kap. 3.5 Genomförande av strategiskt viktiga projekt. 0.5 Lars F Justeringar av texter, samt clara vallis, budget borttaget 0.6 Lars F Tillägg efter resursfördelning av personal, bla företagsbesök under 3. Konkretisering av målområden. 0.7 Lars F Justeringar av text för målområden. 1 Lars F Fastställd plan inkl. målområden. 2 Identifikation Denna verksamhetsplan beskriver arbets- och målområden för stiftelsen NärLjus Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse ( ). 2.1 NärLjus affärsidé och inriktning NärLjus skall verka för ett livskraftigt och differentierat näringsliv Framgångsfaktorer som skall känneteckna NärLjus: Flexibilitet Starkt och brett nätverk Framåtanda Serviceanda Tillgänglighet NärLjus arbetsområden är: 1. Nya blivande företag: Samverka med Arbetsförmedlingen ex. vid starta eget utbildningar. Hjälpa nyföretagare igång, förmedla kontakter till lämpliga samarbetsparter och befintliga företag. 2. Befintliga företag: Ha en aktiv kontakt med företag i kommunen för att vara insatt i utvecklingen. Medverka till branschöverskridande verksamheter. Vara näringslivets röst in till kommunen och verka för ett bättre företagsklimat. 3. Etableringar: Bedriva utåtriktad verksamhet mot möjliga etablerare. Vara en samordnande länk mellan kommun, AF, LST, Almi etc. Presentera och representera Ljusdals kommun samt samordna för etableraren viktiga funktioner. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 2 av 15
3 - NärLjus har Ljusdals kommuns uppdrag för utvecklingen inom kommunens näringsliv. - NärLjus kunder är representanter från företagen i Ljusdals kommun. - NärLjus arbetar även för blivande företag och etableringar. 2.2 Godkännande Innehållet i denna verksamhetsplan godkännes härmed: Lars Forslöf, VD Närljus, Sven-Olle Mårtenson, Styrelseordförande NärLjus Kerstin Hassner, Kommunchef och adjungerad i NärLjus styrelse Sören Görgård, Oppositionsråd (C) Ledamot i NärLjus styrelse Björn Mårtensson, Kommunfullmäktige (S), Ledamot i NärLjus styrelse Östen Johansson, Ordförande Företagarna i Ljusdal, ledamot och vice ordförande i NärLjus styrelse Märit Andersson, Företagarna i Ljusdal, Ledamot i NärLjus styrelse Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 3 av 15
4 3 NärLjus arbetsområden Följande modell gäller för NärLjus arbetssätt: Skola/AF samt Anställda/ Inflyttande entreprenörer Blivande företag Ljusdals företag Leta/Bearbeta prospekt Etableringar Övriga Alla kommunens företag som ej tillhör någon grupp eller förening! Rådgivning och Samverkan Utvecklingsprocesser finansiering/personal företagsklimat/tillväxt Stora/Expanderande-företag ~extra viktiga företag. Många anställda, Strategiska områden. NärLjus, Kommunledning och AF träffar dessa minst 1 gång per år. Kultur? Företagsgrupper Soloföretag Trä? Kundtjänstföretag Bygg? Mat/dryck Företag som hör ihop och som utvecklar gruppsamverkan. NärLjus identifierar och initierar träffar, nätverk etc och bedömer potential. Starka grupper utvecklas mot förening Turism Lj. Företagsföreningar Mekan Infobrokers Sv. Handel Företagarna Företag som bildar förening, tydlig potential med samverkan gemensam drivkraft. NärLjus stöttar mer strategiskt och kan fördela ansvar och resurser. Klusterperspektiv 3.1 Arbete med befintliga företag NärLjus största arbetsområde är inom de befintliga företagen i kommunen. NärLjus skall försöka få företag i branscher med goda förutsättningar att utvecklas tillsammans, och ta initiativ för sin egen utveckling. NärLjus skall även genomföra företagsbesök, för att proaktivt söka behov och möjligheter till utveckling, samt även se till att fler politiker träffar företag. NärLjus skall även stötta stora/kraftigt expanderande företag i samverkan med Arbetsförmedling och kommun samt alla företag gällande stöd- och bidragsärenden och en rad praktiska frågor runt företagande. NärLjus skall upprätta tjänstebeskrivningar för rådgivning till blivande/nya företag respektive för befintliga företag. Dessa skall fungera som en form av kvalitetssäkring och skall ange vad NärLjus gör och inte gör för företag och vad företaget kan ha för förväntningar på NärLjus. Möten med stora/kraftigt expanderande företag sker enligt en specifik mall, där NärLjus planerar och samordnar mötena med kommunen och Arbetsförmedlingen. Kontakter med alla företag skall dokumenteras i logg, anteckning eller i CRM-system. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 4 av 15
5 3.1.1 Arbete med företagsgrupper Definition: Företag som hör ihop och som samverkar eller kan dra nytta av att samverka. NärLjus skall arbeta med att följa trender i omvärlden och i dialog med de lokala företagen, identifiera grupper och initiera träffar mellan företagen i gruppen. NärLjus måste översiktligt kunna beskriva förutsättningarna och vilken potential en viss typ av företag i kortsiktiga och långsiktiga perspektiv har. Viktiga komponenter i en företagsgrupp är engagerade människor och entreprenörer som skall ges utrymme att växa. NärLjus skall kunna bidra till att skapa entusiasm och ökade kunskaper och marknadsutveckling. En målsättning bör vara att en grupp företag utvecklas mot förening Arbete med Företagsföreningar Definition: Företag som utvecklat en organisatorisk samverkansform, har stadgar, en aktiv styrelse och satsar gemensamma medel för utveckling. NärLjus skall arbeta med olika föreningar av företag utifrån deras förutsättningar och potential för utveckling. Företagens engagemang skall vara styrande för prioriteringar. Det är viktigt att företagen själva känner delaktighet i eventuella projekt och kan vara med i prioritering i budget och vid rekrytering av projektpersonal. NärLjus engagemang tar hänsyn till föreningens stabilitet och hur länge den verkat. I tidiga faser kan engagemanget vara större mot att man fördelar mer ansvar under utvecklingen. NärLjus skall kunna driva samfinansiering av åtgärder/projekt och aktiviteterna skall kunna anpassas enligt föreningarnas önskemål. NärLjus roll kan även vara deltagande och stöd till styrelsearbete och att initiera och stötta strategiska frågor/utveckling. NärLjus personal skall inte delta som ledamot i styrelser för föreningar av företag. NärLjus konsulter kan arbeta tillfälligt för att bygga upp en förenings styrelse dock skall speciell hänsyn tas till jäv för övrigt stöd till föreningen. NärLjus skall känna till de mekanismer som ligger bakom klusterteorier och begrepp samt kunna ge stimulans för utveckling i klusterperspektiv. Här krävs dialog och utbildningar av både styrelse och personal. NärLjus bör upprätta beskrivning eller avtal för mer långsiktiga samverkansformer med specifika föreningar. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 5 av 15
6 3.1.3 Arbete med stora/expanderande företag NärLjus skall arbeta systematiskt med ca femton av Ljusdals kommuns största/expanderande företag (kallas här för SEF=Stora kraftigt Expanderande Företag). Listan på dessa företag behöver ändras över tiden och man bör varje år se över listan för eventuella ändringar. Listan ses över av NärLjus företagskonsulter i samråd med VD och NärLjus styrelse. De sk. SEF väljs i första hand utifrån att de har många anställda och således har en stor betydelse för exempelvis kommunens skatteintäkter och befolkning. Prioriteringar kan göras om mindre företag tillhör strategiska områden med bedömd stor utvecklingspotential. Möten med SEF innehåller strategiska ärenden som väntade expansioner eller nedskärningar, lokalbehov samt önskemål/synpunkter från dessa företag och företagsklimat i kommunen. Till mötena skall kommunstyrelsens ordförande, kommunchefen och chefen för Arbetsförmedlingen bjudas in. Mötena med dessa skall hålla strukturerade och rapporteras via en specifik mall (bilaga 5). Förutom mötets deltagare så skall NärLjus styrelse hållas underrättade om mötena. Mötena skall hållas enligt ett årsvis uppgjort mötesschema Arbete med övriga företag Definition: Alla företag som inte hör till en grupp/förening/sef För att inte bra och lovande företag skall hamna utanför NärLjus möjlighet att stötta finns kategorin övriga företag. Viktigast för NärLjus engagemang i övriga företag är att det finns en duktig entreprenör i företaget. Att avgöra hur någon är som entreprenör är svårt och subjektivt men man får titta på tidigare erfarenheter, ta referenser och göra en helhetsbedömning av engagemang och kompetens inom området. Gällande bedömning av själva idén kan vid behov Almi och Länsstyrelsen tas till stöd. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 6 av 15
7 3.2 Arbete med blivande och nya företag Med blivande företag menar vi en eller flera människor tillsammans som av någon anledning kan bli egna företagare. Rådgivning som NärLjus gör för blivande/nya företag beskrivs mer detaljerat i tjänstebeskrivning (bil. 2). Önskemål om ett nätverk för soloföretagare finns och en utredning om och hur detta kan lösas pågår under vintern Gällande blivande/nya företag finns flera naturliga samarbetspartners och det är främst skolan och Arbetsförmedlingen Samarbete med skolan Gällande grundskolan skall NärLjus verka för ett ökat engagemang för Entré och företagandets trappa (snilleblixtar, Finn-upp etc). Det är viktigt att även här identifiera skolor, lärare, elever med stort engagemang och prioritera deras aktiviteter. Exempel: Under 2006 görs ett konkret test med att bli Sverigebäst inom Finn-upp, en aktivitet som utvärderas och är tänkt att bygga vidare på en redan stark trend och ytterligare öka delaktighet från företag/lärare. Mekanbranschgruppen genomför tillsammans med NärLjus bussresor med studiebesök för kommunens 8:e klassare samt har ett starkt deltagande på gymnasiemässan för att stärka intresset för Industriprogrammet. Gällande Slottegymnasiet skall NärLjus driva på samverkan mellan olika företagsgrupper/föreningar samt utbildningar på gymnasienivå. Dessutom skall NärLjus hitta sätt att mer aktivt stötta ungt företagande (UF). Exempel på en samverkan som finns är mellan mekanbranschen och industriprogrammet samt mellan information brokers och handelsprogrammet. Viss samverkan finns mellan programrådet trä och vissa företag. I övrigt gjordes en möjlighetsstudie inom turism under hösten Samarbete med Arbetsförmedlingen (starta-eget) Arbetsförmedlingen är den naturliga samarbetsparten när det gäller starta eget. Det finns viss samverkan när det gäller starta-eget-kurser där någon från NärLjus informerat på kursen. Om Arbetsförmedlingen inte kan ge starta-eget-utbildning till de som redan har en anställning måste NärLjus på något sätt hjälpa till. Detta kan vara genom att vidare lotsa till sådana kurser - alternativt att tillsammans med lämplig utbildningsarrangör genomföra kurser. Det finns även en del nystartare som inte varit arbetslösa eller gått starta-eget-kurs. De kanske har drivit företag tidigare och tycker sig ha de grundkunskaper som behövs. NärLjus rådgivning skall utgå ifrån en tjänstebeskrivning (upprättas i separat dokument), som innehåller exempelvis: affärsplan, bidragsmöjligheter och annan information, tips och råd. Tidsåtgång för en första rådgivning skall begränsas till max 2 timmar. NärLjus utgångspunkt i mötet med blivande eller nya företag skall vara entusiastiskt, de skall uppleva att NärLjus på ett bra sätt delger den information som finns att tillgå. För utökat stöd om max 8 timmar krävs prioriteringar. Mer tid kan krävas om det är en komplicerad företagssatsning. Prioriteringen skall kunna motiveras men respektive handläggare avgör. VD prioriterar om det blir många timmar på ett företag. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 7 av 15
8 3.2.3 Arbete med anställda entreprenörer Entreprenörer fyller en mycket viktig funktion för näringslivets utveckling och tillväxt. NärLjus bör därför identifiera anställda entreprenörer och försöka intressera dessa för eget företagande. Detta kan vara av vikt t.ex. vid de större pensionsavgångar som förväntas , då en av svårigheterna är att hitta möjliga entreprenörer för övertagande. NärLjus bör försöka hitta sådana entreprenörer och ge dem mer information om företagande och aktuella möjligheter Arbete med framtidsbyggare Framtidsbyggare är en viktig del i samhällets utveckling. Framtidsbyggare identifieras som människor som kan antas ha en stark motivation och engagemang för samhällets utveckling. Dessa kan vara potentiella hemvändare och arbetet för att locka hem dem bör koordineras med Välkommen till Ljusdal (det är naturligtvis viktigt att redan befintliga framtidsbyggare i kommunen inte flyttar). NärLjus fokus är specifika hemvändare ur ett näringslivsperspektiv medan Ljusdals kommun har det övergripande ansvaret för inflyttningen till kommunen. NärLjus utgångspunkt kan vara att det finns ett speciellt jobb tillgängligt eller att någon driver ett företag eller arbetar på annan ort med uppdrag som går att flytta till kommunen. NärLjus skall bygga vidare på resultat och data i den Alumnidatabas som togs fram av Clara Vallis under och tilldela resurser för att genomföra en sådan satsning. Inledningsvis kan det vara förutsättningslösa diskussioner för att ta reda på hur denna grupp värderar ett liv i kommunen och vad som gör att de stannar kvar eller flyttar hit. Nästa steg är att konkret bearbeta ett antal framtidbyggare för att få dem att flytta tillbaks till kommunen. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 8 av 15
9 3.3 Arbete med etableringar Etableringar av nya företag är ett område med en speciell betydelse för samhället och Ljusdals kommun, där NärLjus har ett stort ansvar. Nya etableringar möjliggör ökad sysselsättning, inflyttning och skatteintäkter. Detta gör etableringar till en viktig fråga som kräver mobilisering och professionalism. Utgångspunkter vid arbete med etableringar är bra materiel för marknadsföring av företagande i Ljusdal samt en bra samverkan med kommunen och arbetsförmedlingen. NärLjus styrelse, kommunen, Arbetsförmedlingen och företagarna måste ställa upp och representera ett gott värdskap i de dialoger som förs. Parterna måste förstå hur viktiga dessa frågor är och känna ett ansvar och en delaktighet i processen. En annan princip är att eftersträva en kampanjform. Detta betyder att NärLjus planerar och satsar på etableringar under en period (2-3 år) och att man då prioriterar och kanske minskar ned på arbetet med nya/befintliga företag. NärLjus skall också sträva efter en överblick mot andra kommuner i regionen, och se hur regionala kluster kan påverka en etablering. Detta kan utvecklas inom Tillväxt Hälsingland. I arbetet med att leta prospekt måste alternativ till Norrlandscenter användas. Info-one och Marknadsrespons är exempel på alternativa lösningar. Det finns anledning att beskriva idealetableringar, d v s beskriva vilken typ av företag som passar in i kommunens kompetensprofil och som kan komplettera befintliga verksamheter utan att det framstår som att vi inte vill ha vissa typer av företag till kommunen. NärLjus skall arbeta med en tydliggjord process i flera steg, där ansvar och hantering av ledtrådar och prospekt framgår. Detta möjliggör ett bättre arbete med planering och uppföljning. Dessutom möjliggörs att fler engageras i processen, att fler personella resurser aktivt kan ingå i arbetet. De som jobbar med etableringar bör regelbundet ha avstämningar, där även Arbetsförmedlingen bjuds in. Efter att arbetet med processen hittat formerna under våren 2006 skall etableringsprocessen redovisas som en fast punkt vid NärLjus styrelsemöten. Vid känsliga fall återges inte någon information som kan avslöja vilket företaget är. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 9 av 15
10 3.4 Clara Vallis - Utvecklingsmotorn Clara Vallis projekttid sträcker sig fram till och med augusti 2007, till dess inrättas en mer permanent form för denna resurs. De två huvuddelarna i Clara Vallis är: 1. En utvecklingsresurs som ansvarar för utbildningssamverkan (prospektering och stöttning av examensarbeten, högskolenod, gymnasiet) samt utvecklingsprocesser (ex. innovationsstöd, tekniska projekt). 2. Företagskuvösen, uthyrning av färdiga arbetsplatser för nystartade tjänsteföretag med trappstegshyra under maximalt 18 månader. För information om Clara Vallis arbete fram till och med augusti 2007 hänvisas till projektplanen. 3.5 Strategiskt viktiga projekt De projekt som NärLjus initierar skall appliceras mot verksamhetsplanen, och det skall tydligt framgå vilka delar i verksamheten projekten främjar. NärLjus kan få anledning att driva projekt där det inte är helt tydligt var nyttan ligger i förhållande till verksamhetsplanen. Exempelvis om vandringsleder skall anläggas i ett område som är viktigt för turistisk utveckling och om det saknas andra parter i samhället som har förutsättningar att driva projektet. Styrelsen skall i alla projekt där NärLjus riskerar att behöva ligga ute med stora kostnader (flera miljoner kronor) fatta ett specifikt beslut om projektets genomförande där risker och konsekvenser av räntekostnader e t c tydliggörs. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 10 av 15
11 3.6 Övrigt arbete NärLjus har en rad viktiga funktioner utanför ordinarie arbetsområden (nya och befintliga företag samt etableringar). Ett exempel som NärLjus behöver arbeta vidare med är t.ex. effekten av de stora pensionsavgångar som väntas inom den närmaste tioårsperioden. Vissa delar i NärLjus arbete med är inte tydligt med i det underlag som varit styrande för denna verksamhetsplan. NärLjus styrelse bör diskutera hur dessa funktioner skall prioriteras och om ytterligare resurser behövs för att kunna driva övrigt arbete tillfredsställande Förbättrat företagsklimat Exempel på bidrag är här att verka genom Mötesplats Ljusdal som kommunen arrangerar, samt att ta med politiker/tjänstemän med på företagsbesök (ex. SEF). NärLjus kommer även att följa Svenskt Näringslivs mätningar av företagsklimat för att ha dialog med företagen och komma med förslag som kan utveckla företagandet i kommunen. Ett annat område att verka för är att kommunen utbildar sig genom den företagsamma förvaltningen. Här krävs att NärLjus styrelse backar upp processen och i dialog med kommunledningen säkerställer att utbildningar genomförs i en bra omfattning. NärLjus kan också bidra i dialogen runt osund konkurrens från kommunen, där NärLjus kan göra oberoende studier och vara en medlare i känsliga frågor med klagomål Regional samverkan Tillväxt Hälsingland består av Näringslivscheferna i landskapet, som träffas för att möjliggöra en regional utveckling. Det handlar mycket om att lära känna grannkommunerna och diskutera enklare gemensamma frågor. Gemensam profilering skall behandlas under 2006, alltså hur vi tillsammans kan visa upp de kända varumärken och företag vi har i landskapet för att vi skall bli mer konkurrenskraftiga i den globala regionala konkurrensen. Här skall Ljusdals kommun genom NärLjus driva ett engagerat arbete för att främja relationer och interkommunal samverkan i ett långsiktigt perspektiv. Rent konkret betyder detta att avsätta tid för och prioritera möten samt att stå för vissa gemensamma kostnader Nationell samverkan Den främsta processen här är att följa upp resultatet av konventet Landet Emellan (19-20 april 2005). Dokumentet, som resultat av konventet, överlämnas till regeringen under januari En möjlighet är att regeringen anslår medel för att driva processen vidare, till vissa delmoment som framgår av dokumentet och för att arrangera ett nytt konvent under I övrigt finns ett nationellt nätverk som kallas SKNT, där näringslivschefer från hela landet ingår - där NärLjus medlemskap inte är klarlagt Internationell samverkan Genom globaliseringen påverkas Sveriges och Ljusdals kommuns näringsliv. Förhållandet påverkas också starkt av EU och den regionalisering som pågår inom Europa. Att veta vad konsekvenserna blir är svårt, men helt klart påverkas många av våra företag redan i dag av den hårdnande konkurrensen. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 11 av 15
12 - För tillverkningsbranschen handlar det om att kunna sätta ihop komplexa produkter, göra snabba förändringar och hålla korta leveranstider. Kvalitet är ett grundkrav och logistik har blivit ett centralt viktigt område. - Gällande kundtjänster har flykten av outsourcade kundtjänster till Öst inte slagit igenom så snabbt som man trodde, men trenden är tydlig kundtjänster, där kostnad är viktigare än servicenivå, flyttas ifrån Sverige. - I turistiska perspektiv förväntas en framtida möjlig invasion av turister från Ryssland (märks tydligt i Finland) och Kina. Här bör man hitta sätt att profilera de enorma naturtillgångar vi har i form av vacker natur som inte går att flytta. Samtidigt som konkurrensen hårdnar ser vi alltså möjligheter att nå marknader långt utanför landet som kan skapa massor av arbetstillfällen i kommunen. Flera av våra företag växer på den globala marknaden och hämtar skatteintäkter till Sverige och Ljusdals kommun. NärLjus måste av denna anledning arbeta mer i internationella perspektiv och försöka hålla oss ajour om vad som händer i omvärlden. Vi ser grovt två möjligheter att arbeta med: identifiera och utveckla exportmöjligheter för kommunens näringsliv identifiera risker och stärka konkurrenskraft för kommunens näringsliv Som konkreta åtgärder är att NärLjus tar på sig att arrangera seminarium om ex. Kina och tar reda på intresse för förstudier, studieresor etc. i samverkan med företag. Ett annat spår är att Clara Vallis under 2006 söker samarbetspartners i Europa för ett nytt EUprojekt från och med Detta skall syfta till att utbyta idéer/erfarenheter runt innovationer och småskaliga utvecklingsmiljöer och skapa kontakter inom EU. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 12 av 15
13 4 Organisation Organisationen kommer successivt att utvecklas under 2006 allteftersom det nya arbetssättet faller på plats. De grova dragen är fastställda men verksamheten och dess styrning behöver anpassas kontinuerligt under Nedan illustreras NärLjus organisation: NärLjus Styrelse NärLjus VD Personal +Konsulter NärLjus Projekt Blivande företag Befintliga företag Etableringar Projektledare Clara Vallis Rovdjurscenter Processutv Funktioner, ansvar och beslut VD har ett totalansvar för verksamheten inklusive strategi och koordination av NärLjus verksamhetsdelar och övriga resurser. Utöver ledning av den ordinarie verksamheten är VD projektägare. I de projekt som bedrivs delegeras ansvar till projektledare för projektens operativa verksamhet och styrning. Projektledaren ansvarar för att det finns en styrgrupp, rapporterar enligt finansiärernas krav samt för projektens ekonomi med egen beslutsrätt för kostnader enligt projektplanen. Projektens ekonomiska administration och rekvisition av medel utförs av NärLjus administrativa service under ansvar av projektägare i koordination med projektledaren. 4.2 Bemanning NärLjus styrelse består av: Styrelseordförande - Sven-Olle Mårtensson, Kommunstyrelsens ordförande (S) Ledamot och vice ordförande - Östen Johansson, Ordförande Företagarna Ledamot - Björn Mårtensson, Kommunfullmäktige (S) Ledamot - Sören Görgård, Oppositionsråd (C) Ledamot - Märit Andersson, Företagarna Ledamot - Vakant Adjungerad i styrelsen: Kerstin Hassner, kommunchef Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 13 av 15
14 I verksamheten : VD för NärLjus - Lars Forslöf på 50 % tom maj 2006 därefter 3 (alt. 4 år) år på 100% Administration och service Birgitta Bagge Strid 75% Ekonomi, projektekonomi/rekvisitioner Bosse Larsson 100% Nya och befintliga företag Stefan Färlin 100% Projektanställda: Clara Vallis c:a 1,5-2 heltidsekvivalenter Rovdjurscenter de5stora c:a 2 heltidsekvivalenter. På timbasis (timanställda eller konsulter) knyts ett antal resurser till projekten och för att driva rådgivning till nyföretagare och olika aktiviteter. 4.3 Rapportering VD rapporterar till styrelsen enligt uppgjort arbetssätt, årligen gör VD en årsberättelse till styrelsen och revisorer. NärLjus informationsblad skall publiceras 4-5 gånger om år, där det skall ingå information från projekten. Detta blad - som kallas NärLjuset - distribueras till alla företag i NärLjus företagsregister (c:a 1200 st) samt till alla anställda i kommunens förvaltningshus och till kontakter regionalt och nationellt. Dessutom skall det finnas tillgängligt via NärLjus hemsida. Hemsidan skall i övrigt vara en god kanal för information där nyheter, samverkansprojekt, pressklipp, studentarbeten etc. med löpande uppdatering skall presenteras. 4.4 Arbetsförhållanden och policy NärLjus har en policy som reglerar arbetssätt samt praktiska saker som som tider, semester, utbildning, personalvård, telefon etc. Alla projekt som startas från och med 2006 skall hanteras enligt projektstyrningssystemet PPS. Alla projektledare som tillträder skall ha gått en kurs i PPS eller på annat sätt tillägnat sig dessa kunskaper. NärLjus har även en jämställdhetsplan och miljöpolicy som årligen skall uppdateras. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 14 av 15
15 5 Målområden och uppföljning Nedan anges de målområden som verksamhetsplanen skall följas upp emot. 5.1 Företagsklimat Mätmetod: Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimat, denna görs i oktober och redovisas våren därefter. En beskrivning av mätmetoden finns i de rapporter kommunen och NärLjus får. NärLjus skall tillsammans med Ljusdals kommun arbeta mot följande målbild: Företagsklimat Sammanfattande omdöme, absolut värde 3,3 3,5 3,65 3,8 4 Från 2006 till 2007 skall resultatet öka med 10% därefter antas en ökning av 5% per år. Gällande rankingen är målet att år 2010 ha klättrat minst 100 platser - till lägst plats 155. För att nå dessa mål skall NärLjus verka tillsammans med kommunen genom mötesplats Ljusdal och kommunstyrelsen. NärLjus skall i kontakter med företag kommunicera företagsklimat och fånga upp signaler. NärLjus styrelse för upp en specifik punkt Företagsklimat på styrelsemötena där specifika ärenden kan tas upp. Samtliga politiker som sitter NärLjus styrelse ansvarar för att återföra behov av åtgärder till kommunstyrelsen. 5.2 Företagande/Nyföretagande NärLjus skall följa resultaten som redovisas gällande Företagande och Nyföretagande (fasta uppgifter baserat på SCB samma som Svenskt Näringsliv redovisar). Här har Ljusdals kommun legat bra till och målet är att bibehålla både företagande och nyföretagande bland de 50 främsta kommunerna. 5.3 Enligt egna uppföljningar Företagsrådgivning NärLjus nya sätt att registrera ärenden för företagsrådgivning möjliggör att följa upp och mäta upplevd kvalitet på rådgivningen. En första mätning bör göras under 2006, som möjliggör att för kommande år sätta kvalitetsmål på denna punkt. Antal hanterade ärenden totalt kan vara intressant att följa men målen bör sättas mot kvalitet Företagsbesök Företagsbesök loggas ej idag på ett tillfredsställande sätt för att mäta antal besök, detta möjliggörs bättre genom ett CRM-system. Det kan finnas ide att sätta mål på antal företagsbesök kvantitativt eftersom det skapar tryck på att vara mer ute på fältet Etableringar Här är ett område som är vanskligt eftersom etableringar kan tillkomma på många olika sätt. NärLjus bör ej riskera att redovisa sådant vi har liten eller ringa del i. Målsättningen bör vara att utifrån NärLjus etableringsprocess följa upp hur många prospekt, kontakter och möten som sker och hur många av dessa som leder till etablering. Innan mål sätts måste dock etableringsprocessen få mogna och systematiseras ytterligare. 5.4 Uppföljning NärLjus styrelse ansvarar för att uppföljning och det skall göras årligen i maj genom att VD presenterar de resultat som uppnåtts i förhållande till målen. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 15 av 15
Sid 1 av 15 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-05-19 Verksamhetplan Närljus 0.5
Sid 1 av 15 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-05-19 Verksamhetplan Närljus 0.5 Verksamhetsbeskrivning NärLjus 2006 INNEHÅLL 1 Versionshistorik... 1 2 Identifikation... 2 2.1 NärLjus
Läs merProjektplan Processutveckling steg 1
Sid 1 av 10 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-09-14 0.3 Projektplan Processutveckling steg 1 INNEHÅLL 0 VERSIONSBERÄTTELSE... 1 1 IDENTIFIKATION... 2 1.1 Huvudmän... 2 1.2 Budgetramar...
Läs merStrategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun 2006-2016
FÖRSLAG nr 2 Sid 1 av 10 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-08-29 0.6 Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun 2006-2016 INNEHÅLL Versionshistorik... 1 Godkännande... 1 1 Sammanfattning...
Läs merNäringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015
Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,
Läs mer2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4
Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merVÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg
VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande
Läs merNäringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-
Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Inledning Ett levande näringsliv ger arbete, trygghet och underlag till service. Därför vill kommunen
Läs merProjektplan, Forbondelivet och hälsingekulturen
Skästra Byaförening Sid 1 av 6 Upprättad av: Datum: Version: Jakob Silén 2009-09-15 0.2 Projektplan, INNEHÅLL 0 Versionshistorik...2 1 Identifikation...2 1.1 Huvudmän...2 1.2 Budgetramar...2 1.3 Tidsramar...2
Läs merVi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa
Vi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa Östra Göinge har en stark tradition av småföretag och industriproduktion. Vi har ett strategiskt läge i nordöstra Skåne med närhet till flera större städer,
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs merTVG Handlingsplan 2015
TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6
Läs merNäringslivspolitiskt program
Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt
Läs merSamverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merProjekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Läs merDestinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé
Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta
Läs merVerksamhetsplan 2012
Verksamhetsplan 2012 Kommunikation Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan. Vår bas för detta
Läs merVerksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en
Läs merTVG Handlingsplan 2015
TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6
Läs merNäringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018
Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merHabo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv
Den hållbara kommunen för hela livet! Habo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv Näringslivstrategi 2019-2022 2 3 Innehåll 1. Inledning och syfte 2. Vision 3. Utvecklingsområden och
Läs merRiktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merMedfinansiering av projektet Smart Tillväxt
BESLUTSUNDERLAG 1/3 Regionutvecklingsnämnden Medfinansiering av projektet Smart Tillväxt Projektbeskrivning Företag i Östra Mellansverige står inför stora utmaningar. De behöver möta kraven från en ökad
Läs merPlan för näringsliv och arbete
Plan för näringsliv och arbete 2017-2018 Så skapar vi förutsättningar för fler jobb Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner. En av utmaningarna Fler jobb,
Läs merREMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM
REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM 2017-11-24 www.västsvenskahandelskammaren.se Övergripande synpunkter Västsvenska Handelskammaren vill börja med att tacka för möjligheten att svara
Läs merEvenemangsstrategi för Stockholms stad
STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 053-1394/2011 SID 1 (6) 2011-06-23 Handläggare: Hanna Brogren Telefon: 08 508 29 436 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets förslag
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12
PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne
Läs merSvar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till
Läs merDnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Läs merNÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN
SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll
Läs merNU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG
NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG Vi vill höja kompetensen inom besöksnäringen i regionen och bredda turistutbudet för våra besökare, men också bygga en långsiktig
Läs merFöredragande Ärendeförteckning Sida
1 Plats och tid för sammanträde Ånge Medborgarhus, rum Gillet, Ånge, onsdag 26 januari 2011, kl 8.00-12.00 Föredragande Ärendeförteckning 1. Upprop och justering 1 2. Föregående protokoll (Dnr: ) 2 3.
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merProjekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt
Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier
Läs merVikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr
Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:
Läs merInternationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs mer28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304
Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merNäringsliv och utveckling
Egengjort enkät 2016 Vad förbättrar Skinnskattebergs företagsklimat? 1. Bakgrund Anledningen till att enkäten genomfördes går att härleda till Svenskt Näringslivs årliga ranking och enkät om Svenska kommuners
Läs merHandling för tillväxt... 2
Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4
Läs mer2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Läs merStrategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Läs merProjektbeskrivning
Sid 1 (5) Projektbeskrivning 191001 Projektnamn: Möbelriksdagen 2020 Projektägare: Interior Cluster Sweden AB Projektledare: Samverkan med näringslivskontoret Växjö Kommun, Växjö & co och TMF Projektperiod:
Läs merRiktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete
Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Läs merAktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet
Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet Aktivitetslista Under våren 2017 har Gislaveds kommun genom intervjuer och en workshop genomfört en dialog med näringslivet. Syftet har varit att hitta
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merFörklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun
Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun Förklaringsdokument till reviderad näringslivsstrategi för Lerums kommun. Beredningen för näringsliv och turism genomförde under 2011 en rad
Läs merSå här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Läs merFotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51
Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den
Läs merNäringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249
Näringslivsstrategi för Staffanstorps kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2016-10-31 136, Dnr 2016-KS-249 Innehåll 1 Inledning... 3 Ett strategiskt läge i en attraktiv region... 3 Samarbete för ett bättre
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merRIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY
1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds
Läs merSilvie Jalmsell, sektionschef unga vuxna Arlandaregionen Arbetsförmedlingen
KONTAKTUPPGIFTER Hanna Bäck Enhetschef Vägval Ungdom 08-590 973 39 Hanna.back@upplandsvasby.se BEHÖRIGA FÖRETRÄDARE Upplands Väsby, 2015-12-31 Mathias Bohman, Kommunstyrelsens ordförande Upplands Väsby
Läs merFörslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merVerksamhetsplan Näringslivsutskottet
Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Näringslivsutskottets övergripande mål är att stärka kontakten mellan utbildningarna som tillhör PULS och arbetslivet genom det arbete som utskottets arbetsgrupper
Läs merKvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29
Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1
HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer
Läs merRevisionsrapport. Styrning EU-projekt. Krokoms kommun. 2009-03-04 Anneth Nyqvist
Revisionsrapport Styrning EU-projekt Krokoms kommun 2009-03-04 Anneth Nyqvist 2009-03-04 Maj-Britt Åkerström Anneth Nyqvist Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1
Läs merFÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13
FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008 2008 Fastställd av styrelsen 2007-12-13 INNEHÅLL 1 Mötesplatser 3 1.1 Bron till kommunen 3 1.2 Företagsbesök 3 1.3 Frukostträffar och seminarier 3 1.4
Läs merProjektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland
Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar
Läs merPolicy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176
Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i
Läs merRevisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun
Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten Krokoms kommun 17 november 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 8 1
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2014/257-UAN-150 Göran Thunberg - tifgt01 E-post:
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-02-17 Dnr: 2014/257-UAN-150 Göran Thunberg - tifgt01 E-post: goran.thunberg@vasteras.se Kopia till Ylva Wretås Strateg Stadsledningskontoret
Läs merRevisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun
Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag
Läs merUtgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet
Antagen av regionstyrelsen 2010-12-08, uppdaterad 2011-12-14 Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Projektmedel är ett viktigt verktyg för regional utveckling, och dessa ska
Läs merRIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD
RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21, 95 Dnr: KS 2017/364 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll
Läs merRiktlinjer för internkontroll i Kalix kommun
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation
Läs merAvsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV
Uppdaterad på gemensamt styrgruppsmöte den 8 september 2016. (Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj 2014, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg.) Avsiktsförklaring
Läs merHaninge kommuns internationella program
Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från
Läs merInternationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun
Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de
Läs merVERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015
VERKSAMHETSPLAN 2016 -beslutad av styrelsen december 2015 Tillväxt Gotland har 2015 påbörjat en förändringsprocess kallat projekt Branschsamverkan. I ett första av totalt tre år har föreningen börjat utveckla
Läs merSkriftligt prov i Entreprenörskap och företagande
Centralt innehåll Entreprenörskap och Företagande, FÖRENTO. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I
Läs merNäringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör
Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget
Läs merKommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Läs merBilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt
Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet
Läs merProjektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.
Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari
Läs merInformations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun
Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige
Läs merNÄRINGSLIVETS UTVECKLING I EMMABODA KOMMUN 2013 Statistik och fakta
NÄRINGSLIVETS UTVECKLING I EMMABODA KOMMUN 2013 Statistik och fakta Näringslivsutveckling 2013 Fortsatt återhämtning vad gäller antalet aktiva företag I september 2013 fanns 1068 aktiva företag registrerade
Läs merVerksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar
Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad
Läs merVerksamhetsplan för Koordination Norrort 2015
Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan
Läs merKarlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:
Bilaga KF 7 201-0 - 0 Karlsborgs kommun Ledarskapspolicy Dokumenttyp: Policy Diarienummer: 66.201 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 201-0-0 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Samtliga
Läs merProjektansökan 2011-10-20
Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda
Läs merProjektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg
Projektplan Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplanen skall fungera som projektets manual/handbok och förklara projektets metodik och beskriva vilka aktiviteter som projektet
Läs merBearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2013
VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Projektkontoret 1 (av 8) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 16-10-17 2.5 Projektkontoret Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 2.5 Projektprocessen Projektprocessen
Läs merRedovisning av projekt Lokala kulturhus utveckling av Tuben och förstudie om Mötesplats Fagersjö
Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (6) 2018-03-15 Handläggare: Marie Ehrenbåge 08 508 18 251 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-04-12 Redovisning av projekt Lokala kulturhus utveckling av Tuben och förstudie
Läs merVerksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01
Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01
Läs merStångåstaden Ett steg till sysselsättning
Tjänsteskrivelse 1 (5) Utbildningskontoret Johanna Lensell Rebillon 2018-04-13 Dnr BIN 2018-70 Bildningsnämnden Stångåstaden Ett steg till sysselsättning Förslag till beslut 1. Bildningsnämnden godkänner
Läs merVA-PLAN FÖR LJUSDALS KOMMUN PROJEKTDIREKTIV
Utfärdare Fastställd av KsSu Upprättad Identifikation Sida 1 av 9 VA-PLAN FÖR LJUSDALS KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Utfärdare Fastställd av KsSu Upprättad Identifikation Sida 2 av 9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida
Läs merPROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]
STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (10) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(10) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET
Läs merSyfte och målsättning med en kommunikationsplan
Kommunikationsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Syfte och målsättning med en kommunikationsplan... 2 Målgrupper... 2 Kommunikationskanaler... 2 Mallar och listor... 2 Utgående information från Miljösamverkan...
Läs merEn lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Läs mer