Verksamhetsbeskrivning NärLjus 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsbeskrivning NärLjus 2006"

Transkript

1 Sid 1 av 15 Upprättad av: Datum: Version: Verksamhetplan Närljus 0.7 Verksamhetsbeskrivning NärLjus 2006 INNEHÅLL 1 Versionshistorik Identifikation NärLjus affärsidé och inriktning Godkännande NärLjus arbetsområden Arbete med befintliga företag Arbete med företagsgrupper Arbete med Företagsföreningar Arbete med stora/expanderande företag Arbete med övriga företag Arbete med blivande och nya företag Samarbete med skolan Samarbete med Arbetsförmedlingen (starta-eget) Arbete med anställda entreprenörer Arbete med framtidsbyggare Arbete med etableringar Clara Vallis - Utvecklingsmotorn Strategiskt viktiga projekt Övrigt arbete Förbättrat företagsklimat Regional samverkan Nationell samverkan Internationell samverkan Organisation Funktioner, ansvar och beslut Bemanning Rapportering Arbetsförhållanden och policy Målområden och uppföljning Företagsklimat Företagande/Nyföretagande Enligt egna uppföljningar Företagsrådgivning Företagsbesök Etableringar Uppföljning Verksamhetplan Närljus 0.7

2 1 Versionshistorik Version Ansvarig Datum Ändringar 0.1 Lars F Ej komplett utkast till personal, och för pressinformation 0.2 Lars F Justerat dokument efter kommentarer från personal för remiss till NärLjus styrelse. 0.3 Lars F Ändrat bild Stjärnan angående Turism Ljusdal 0.4 Lars F Genomgripande förändringar efter möte med företagarna. I huvudsak uppdelning till två dokument ett underlag till verksamhetsplan och verksamhetsplan som godkänns av styrelsen. Införande av kap. 3.5 Genomförande av strategiskt viktiga projekt. 0.5 Lars F Justeringar av texter, samt clara vallis, budget borttaget 0.6 Lars F Tillägg efter resursfördelning av personal, bla företagsbesök under 3. Konkretisering av målområden. 0.7 Lars F Justeringar av text för målområden. 1 Lars F Fastställd plan inkl. målområden. 2 Identifikation Denna verksamhetsplan beskriver arbets- och målområden för stiftelsen NärLjus Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse ( ). 2.1 NärLjus affärsidé och inriktning NärLjus skall verka för ett livskraftigt och differentierat näringsliv Framgångsfaktorer som skall känneteckna NärLjus: Flexibilitet Starkt och brett nätverk Framåtanda Serviceanda Tillgänglighet NärLjus arbetsområden är: 1. Nya blivande företag: Samverka med Arbetsförmedlingen ex. vid starta eget utbildningar. Hjälpa nyföretagare igång, förmedla kontakter till lämpliga samarbetsparter och befintliga företag. 2. Befintliga företag: Ha en aktiv kontakt med företag i kommunen för att vara insatt i utvecklingen. Medverka till branschöverskridande verksamheter. Vara näringslivets röst in till kommunen och verka för ett bättre företagsklimat. 3. Etableringar: Bedriva utåtriktad verksamhet mot möjliga etablerare. Vara en samordnande länk mellan kommun, AF, LST, Almi etc. Presentera och representera Ljusdals kommun samt samordna för etableraren viktiga funktioner. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 2 av 15

3 - NärLjus har Ljusdals kommuns uppdrag för utvecklingen inom kommunens näringsliv. - NärLjus kunder är representanter från företagen i Ljusdals kommun. - NärLjus arbetar även för blivande företag och etableringar. 2.2 Godkännande Innehållet i denna verksamhetsplan godkännes härmed: Lars Forslöf, VD Närljus, Sven-Olle Mårtenson, Styrelseordförande NärLjus Kerstin Hassner, Kommunchef och adjungerad i NärLjus styrelse Sören Görgård, Oppositionsråd (C) Ledamot i NärLjus styrelse Björn Mårtensson, Kommunfullmäktige (S), Ledamot i NärLjus styrelse Östen Johansson, Ordförande Företagarna i Ljusdal, ledamot och vice ordförande i NärLjus styrelse Märit Andersson, Företagarna i Ljusdal, Ledamot i NärLjus styrelse Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 3 av 15

4 3 NärLjus arbetsområden Följande modell gäller för NärLjus arbetssätt: Skola/AF samt Anställda/ Inflyttande entreprenörer Blivande företag Ljusdals företag Leta/Bearbeta prospekt Etableringar Övriga Alla kommunens företag som ej tillhör någon grupp eller förening! Rådgivning och Samverkan Utvecklingsprocesser finansiering/personal företagsklimat/tillväxt Stora/Expanderande-företag ~extra viktiga företag. Många anställda, Strategiska områden. NärLjus, Kommunledning och AF träffar dessa minst 1 gång per år. Kultur? Företagsgrupper Soloföretag Trä? Kundtjänstföretag Bygg? Mat/dryck Företag som hör ihop och som utvecklar gruppsamverkan. NärLjus identifierar och initierar träffar, nätverk etc och bedömer potential. Starka grupper utvecklas mot förening Turism Lj. Företagsföreningar Mekan Infobrokers Sv. Handel Företagarna Företag som bildar förening, tydlig potential med samverkan gemensam drivkraft. NärLjus stöttar mer strategiskt och kan fördela ansvar och resurser. Klusterperspektiv 3.1 Arbete med befintliga företag NärLjus största arbetsområde är inom de befintliga företagen i kommunen. NärLjus skall försöka få företag i branscher med goda förutsättningar att utvecklas tillsammans, och ta initiativ för sin egen utveckling. NärLjus skall även genomföra företagsbesök, för att proaktivt söka behov och möjligheter till utveckling, samt även se till att fler politiker träffar företag. NärLjus skall även stötta stora/kraftigt expanderande företag i samverkan med Arbetsförmedling och kommun samt alla företag gällande stöd- och bidragsärenden och en rad praktiska frågor runt företagande. NärLjus skall upprätta tjänstebeskrivningar för rådgivning till blivande/nya företag respektive för befintliga företag. Dessa skall fungera som en form av kvalitetssäkring och skall ange vad NärLjus gör och inte gör för företag och vad företaget kan ha för förväntningar på NärLjus. Möten med stora/kraftigt expanderande företag sker enligt en specifik mall, där NärLjus planerar och samordnar mötena med kommunen och Arbetsförmedlingen. Kontakter med alla företag skall dokumenteras i logg, anteckning eller i CRM-system. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 4 av 15

5 3.1.1 Arbete med företagsgrupper Definition: Företag som hör ihop och som samverkar eller kan dra nytta av att samverka. NärLjus skall arbeta med att följa trender i omvärlden och i dialog med de lokala företagen, identifiera grupper och initiera träffar mellan företagen i gruppen. NärLjus måste översiktligt kunna beskriva förutsättningarna och vilken potential en viss typ av företag i kortsiktiga och långsiktiga perspektiv har. Viktiga komponenter i en företagsgrupp är engagerade människor och entreprenörer som skall ges utrymme att växa. NärLjus skall kunna bidra till att skapa entusiasm och ökade kunskaper och marknadsutveckling. En målsättning bör vara att en grupp företag utvecklas mot förening Arbete med Företagsföreningar Definition: Företag som utvecklat en organisatorisk samverkansform, har stadgar, en aktiv styrelse och satsar gemensamma medel för utveckling. NärLjus skall arbeta med olika föreningar av företag utifrån deras förutsättningar och potential för utveckling. Företagens engagemang skall vara styrande för prioriteringar. Det är viktigt att företagen själva känner delaktighet i eventuella projekt och kan vara med i prioritering i budget och vid rekrytering av projektpersonal. NärLjus engagemang tar hänsyn till föreningens stabilitet och hur länge den verkat. I tidiga faser kan engagemanget vara större mot att man fördelar mer ansvar under utvecklingen. NärLjus skall kunna driva samfinansiering av åtgärder/projekt och aktiviteterna skall kunna anpassas enligt föreningarnas önskemål. NärLjus roll kan även vara deltagande och stöd till styrelsearbete och att initiera och stötta strategiska frågor/utveckling. NärLjus personal skall inte delta som ledamot i styrelser för föreningar av företag. NärLjus konsulter kan arbeta tillfälligt för att bygga upp en förenings styrelse dock skall speciell hänsyn tas till jäv för övrigt stöd till föreningen. NärLjus skall känna till de mekanismer som ligger bakom klusterteorier och begrepp samt kunna ge stimulans för utveckling i klusterperspektiv. Här krävs dialog och utbildningar av både styrelse och personal. NärLjus bör upprätta beskrivning eller avtal för mer långsiktiga samverkansformer med specifika föreningar. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 5 av 15

6 3.1.3 Arbete med stora/expanderande företag NärLjus skall arbeta systematiskt med ca femton av Ljusdals kommuns största/expanderande företag (kallas här för SEF=Stora kraftigt Expanderande Företag). Listan på dessa företag behöver ändras över tiden och man bör varje år se över listan för eventuella ändringar. Listan ses över av NärLjus företagskonsulter i samråd med VD och NärLjus styrelse. De sk. SEF väljs i första hand utifrån att de har många anställda och således har en stor betydelse för exempelvis kommunens skatteintäkter och befolkning. Prioriteringar kan göras om mindre företag tillhör strategiska områden med bedömd stor utvecklingspotential. Möten med SEF innehåller strategiska ärenden som väntade expansioner eller nedskärningar, lokalbehov samt önskemål/synpunkter från dessa företag och företagsklimat i kommunen. Till mötena skall kommunstyrelsens ordförande, kommunchefen och chefen för Arbetsförmedlingen bjudas in. Mötena med dessa skall hålla strukturerade och rapporteras via en specifik mall (bilaga 5). Förutom mötets deltagare så skall NärLjus styrelse hållas underrättade om mötena. Mötena skall hållas enligt ett årsvis uppgjort mötesschema Arbete med övriga företag Definition: Alla företag som inte hör till en grupp/förening/sef För att inte bra och lovande företag skall hamna utanför NärLjus möjlighet att stötta finns kategorin övriga företag. Viktigast för NärLjus engagemang i övriga företag är att det finns en duktig entreprenör i företaget. Att avgöra hur någon är som entreprenör är svårt och subjektivt men man får titta på tidigare erfarenheter, ta referenser och göra en helhetsbedömning av engagemang och kompetens inom området. Gällande bedömning av själva idén kan vid behov Almi och Länsstyrelsen tas till stöd. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 6 av 15

7 3.2 Arbete med blivande och nya företag Med blivande företag menar vi en eller flera människor tillsammans som av någon anledning kan bli egna företagare. Rådgivning som NärLjus gör för blivande/nya företag beskrivs mer detaljerat i tjänstebeskrivning (bil. 2). Önskemål om ett nätverk för soloföretagare finns och en utredning om och hur detta kan lösas pågår under vintern Gällande blivande/nya företag finns flera naturliga samarbetspartners och det är främst skolan och Arbetsförmedlingen Samarbete med skolan Gällande grundskolan skall NärLjus verka för ett ökat engagemang för Entré och företagandets trappa (snilleblixtar, Finn-upp etc). Det är viktigt att även här identifiera skolor, lärare, elever med stort engagemang och prioritera deras aktiviteter. Exempel: Under 2006 görs ett konkret test med att bli Sverigebäst inom Finn-upp, en aktivitet som utvärderas och är tänkt att bygga vidare på en redan stark trend och ytterligare öka delaktighet från företag/lärare. Mekanbranschgruppen genomför tillsammans med NärLjus bussresor med studiebesök för kommunens 8:e klassare samt har ett starkt deltagande på gymnasiemässan för att stärka intresset för Industriprogrammet. Gällande Slottegymnasiet skall NärLjus driva på samverkan mellan olika företagsgrupper/föreningar samt utbildningar på gymnasienivå. Dessutom skall NärLjus hitta sätt att mer aktivt stötta ungt företagande (UF). Exempel på en samverkan som finns är mellan mekanbranschen och industriprogrammet samt mellan information brokers och handelsprogrammet. Viss samverkan finns mellan programrådet trä och vissa företag. I övrigt gjordes en möjlighetsstudie inom turism under hösten Samarbete med Arbetsförmedlingen (starta-eget) Arbetsförmedlingen är den naturliga samarbetsparten när det gäller starta eget. Det finns viss samverkan när det gäller starta-eget-kurser där någon från NärLjus informerat på kursen. Om Arbetsförmedlingen inte kan ge starta-eget-utbildning till de som redan har en anställning måste NärLjus på något sätt hjälpa till. Detta kan vara genom att vidare lotsa till sådana kurser - alternativt att tillsammans med lämplig utbildningsarrangör genomföra kurser. Det finns även en del nystartare som inte varit arbetslösa eller gått starta-eget-kurs. De kanske har drivit företag tidigare och tycker sig ha de grundkunskaper som behövs. NärLjus rådgivning skall utgå ifrån en tjänstebeskrivning (upprättas i separat dokument), som innehåller exempelvis: affärsplan, bidragsmöjligheter och annan information, tips och råd. Tidsåtgång för en första rådgivning skall begränsas till max 2 timmar. NärLjus utgångspunkt i mötet med blivande eller nya företag skall vara entusiastiskt, de skall uppleva att NärLjus på ett bra sätt delger den information som finns att tillgå. För utökat stöd om max 8 timmar krävs prioriteringar. Mer tid kan krävas om det är en komplicerad företagssatsning. Prioriteringen skall kunna motiveras men respektive handläggare avgör. VD prioriterar om det blir många timmar på ett företag. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 7 av 15

8 3.2.3 Arbete med anställda entreprenörer Entreprenörer fyller en mycket viktig funktion för näringslivets utveckling och tillväxt. NärLjus bör därför identifiera anställda entreprenörer och försöka intressera dessa för eget företagande. Detta kan vara av vikt t.ex. vid de större pensionsavgångar som förväntas , då en av svårigheterna är att hitta möjliga entreprenörer för övertagande. NärLjus bör försöka hitta sådana entreprenörer och ge dem mer information om företagande och aktuella möjligheter Arbete med framtidsbyggare Framtidsbyggare är en viktig del i samhällets utveckling. Framtidsbyggare identifieras som människor som kan antas ha en stark motivation och engagemang för samhällets utveckling. Dessa kan vara potentiella hemvändare och arbetet för att locka hem dem bör koordineras med Välkommen till Ljusdal (det är naturligtvis viktigt att redan befintliga framtidsbyggare i kommunen inte flyttar). NärLjus fokus är specifika hemvändare ur ett näringslivsperspektiv medan Ljusdals kommun har det övergripande ansvaret för inflyttningen till kommunen. NärLjus utgångspunkt kan vara att det finns ett speciellt jobb tillgängligt eller att någon driver ett företag eller arbetar på annan ort med uppdrag som går att flytta till kommunen. NärLjus skall bygga vidare på resultat och data i den Alumnidatabas som togs fram av Clara Vallis under och tilldela resurser för att genomföra en sådan satsning. Inledningsvis kan det vara förutsättningslösa diskussioner för att ta reda på hur denna grupp värderar ett liv i kommunen och vad som gör att de stannar kvar eller flyttar hit. Nästa steg är att konkret bearbeta ett antal framtidbyggare för att få dem att flytta tillbaks till kommunen. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 8 av 15

9 3.3 Arbete med etableringar Etableringar av nya företag är ett område med en speciell betydelse för samhället och Ljusdals kommun, där NärLjus har ett stort ansvar. Nya etableringar möjliggör ökad sysselsättning, inflyttning och skatteintäkter. Detta gör etableringar till en viktig fråga som kräver mobilisering och professionalism. Utgångspunkter vid arbete med etableringar är bra materiel för marknadsföring av företagande i Ljusdal samt en bra samverkan med kommunen och arbetsförmedlingen. NärLjus styrelse, kommunen, Arbetsförmedlingen och företagarna måste ställa upp och representera ett gott värdskap i de dialoger som förs. Parterna måste förstå hur viktiga dessa frågor är och känna ett ansvar och en delaktighet i processen. En annan princip är att eftersträva en kampanjform. Detta betyder att NärLjus planerar och satsar på etableringar under en period (2-3 år) och att man då prioriterar och kanske minskar ned på arbetet med nya/befintliga företag. NärLjus skall också sträva efter en överblick mot andra kommuner i regionen, och se hur regionala kluster kan påverka en etablering. Detta kan utvecklas inom Tillväxt Hälsingland. I arbetet med att leta prospekt måste alternativ till Norrlandscenter användas. Info-one och Marknadsrespons är exempel på alternativa lösningar. Det finns anledning att beskriva idealetableringar, d v s beskriva vilken typ av företag som passar in i kommunens kompetensprofil och som kan komplettera befintliga verksamheter utan att det framstår som att vi inte vill ha vissa typer av företag till kommunen. NärLjus skall arbeta med en tydliggjord process i flera steg, där ansvar och hantering av ledtrådar och prospekt framgår. Detta möjliggör ett bättre arbete med planering och uppföljning. Dessutom möjliggörs att fler engageras i processen, att fler personella resurser aktivt kan ingå i arbetet. De som jobbar med etableringar bör regelbundet ha avstämningar, där även Arbetsförmedlingen bjuds in. Efter att arbetet med processen hittat formerna under våren 2006 skall etableringsprocessen redovisas som en fast punkt vid NärLjus styrelsemöten. Vid känsliga fall återges inte någon information som kan avslöja vilket företaget är. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 9 av 15

10 3.4 Clara Vallis - Utvecklingsmotorn Clara Vallis projekttid sträcker sig fram till och med augusti 2007, till dess inrättas en mer permanent form för denna resurs. De två huvuddelarna i Clara Vallis är: 1. En utvecklingsresurs som ansvarar för utbildningssamverkan (prospektering och stöttning av examensarbeten, högskolenod, gymnasiet) samt utvecklingsprocesser (ex. innovationsstöd, tekniska projekt). 2. Företagskuvösen, uthyrning av färdiga arbetsplatser för nystartade tjänsteföretag med trappstegshyra under maximalt 18 månader. För information om Clara Vallis arbete fram till och med augusti 2007 hänvisas till projektplanen. 3.5 Strategiskt viktiga projekt De projekt som NärLjus initierar skall appliceras mot verksamhetsplanen, och det skall tydligt framgå vilka delar i verksamheten projekten främjar. NärLjus kan få anledning att driva projekt där det inte är helt tydligt var nyttan ligger i förhållande till verksamhetsplanen. Exempelvis om vandringsleder skall anläggas i ett område som är viktigt för turistisk utveckling och om det saknas andra parter i samhället som har förutsättningar att driva projektet. Styrelsen skall i alla projekt där NärLjus riskerar att behöva ligga ute med stora kostnader (flera miljoner kronor) fatta ett specifikt beslut om projektets genomförande där risker och konsekvenser av räntekostnader e t c tydliggörs. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 10 av 15

11 3.6 Övrigt arbete NärLjus har en rad viktiga funktioner utanför ordinarie arbetsområden (nya och befintliga företag samt etableringar). Ett exempel som NärLjus behöver arbeta vidare med är t.ex. effekten av de stora pensionsavgångar som väntas inom den närmaste tioårsperioden. Vissa delar i NärLjus arbete med är inte tydligt med i det underlag som varit styrande för denna verksamhetsplan. NärLjus styrelse bör diskutera hur dessa funktioner skall prioriteras och om ytterligare resurser behövs för att kunna driva övrigt arbete tillfredsställande Förbättrat företagsklimat Exempel på bidrag är här att verka genom Mötesplats Ljusdal som kommunen arrangerar, samt att ta med politiker/tjänstemän med på företagsbesök (ex. SEF). NärLjus kommer även att följa Svenskt Näringslivs mätningar av företagsklimat för att ha dialog med företagen och komma med förslag som kan utveckla företagandet i kommunen. Ett annat område att verka för är att kommunen utbildar sig genom den företagsamma förvaltningen. Här krävs att NärLjus styrelse backar upp processen och i dialog med kommunledningen säkerställer att utbildningar genomförs i en bra omfattning. NärLjus kan också bidra i dialogen runt osund konkurrens från kommunen, där NärLjus kan göra oberoende studier och vara en medlare i känsliga frågor med klagomål Regional samverkan Tillväxt Hälsingland består av Näringslivscheferna i landskapet, som träffas för att möjliggöra en regional utveckling. Det handlar mycket om att lära känna grannkommunerna och diskutera enklare gemensamma frågor. Gemensam profilering skall behandlas under 2006, alltså hur vi tillsammans kan visa upp de kända varumärken och företag vi har i landskapet för att vi skall bli mer konkurrenskraftiga i den globala regionala konkurrensen. Här skall Ljusdals kommun genom NärLjus driva ett engagerat arbete för att främja relationer och interkommunal samverkan i ett långsiktigt perspektiv. Rent konkret betyder detta att avsätta tid för och prioritera möten samt att stå för vissa gemensamma kostnader Nationell samverkan Den främsta processen här är att följa upp resultatet av konventet Landet Emellan (19-20 april 2005). Dokumentet, som resultat av konventet, överlämnas till regeringen under januari En möjlighet är att regeringen anslår medel för att driva processen vidare, till vissa delmoment som framgår av dokumentet och för att arrangera ett nytt konvent under I övrigt finns ett nationellt nätverk som kallas SKNT, där näringslivschefer från hela landet ingår - där NärLjus medlemskap inte är klarlagt Internationell samverkan Genom globaliseringen påverkas Sveriges och Ljusdals kommuns näringsliv. Förhållandet påverkas också starkt av EU och den regionalisering som pågår inom Europa. Att veta vad konsekvenserna blir är svårt, men helt klart påverkas många av våra företag redan i dag av den hårdnande konkurrensen. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 11 av 15

12 - För tillverkningsbranschen handlar det om att kunna sätta ihop komplexa produkter, göra snabba förändringar och hålla korta leveranstider. Kvalitet är ett grundkrav och logistik har blivit ett centralt viktigt område. - Gällande kundtjänster har flykten av outsourcade kundtjänster till Öst inte slagit igenom så snabbt som man trodde, men trenden är tydlig kundtjänster, där kostnad är viktigare än servicenivå, flyttas ifrån Sverige. - I turistiska perspektiv förväntas en framtida möjlig invasion av turister från Ryssland (märks tydligt i Finland) och Kina. Här bör man hitta sätt att profilera de enorma naturtillgångar vi har i form av vacker natur som inte går att flytta. Samtidigt som konkurrensen hårdnar ser vi alltså möjligheter att nå marknader långt utanför landet som kan skapa massor av arbetstillfällen i kommunen. Flera av våra företag växer på den globala marknaden och hämtar skatteintäkter till Sverige och Ljusdals kommun. NärLjus måste av denna anledning arbeta mer i internationella perspektiv och försöka hålla oss ajour om vad som händer i omvärlden. Vi ser grovt två möjligheter att arbeta med: identifiera och utveckla exportmöjligheter för kommunens näringsliv identifiera risker och stärka konkurrenskraft för kommunens näringsliv Som konkreta åtgärder är att NärLjus tar på sig att arrangera seminarium om ex. Kina och tar reda på intresse för förstudier, studieresor etc. i samverkan med företag. Ett annat spår är att Clara Vallis under 2006 söker samarbetspartners i Europa för ett nytt EUprojekt från och med Detta skall syfta till att utbyta idéer/erfarenheter runt innovationer och småskaliga utvecklingsmiljöer och skapa kontakter inom EU. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 12 av 15

13 4 Organisation Organisationen kommer successivt att utvecklas under 2006 allteftersom det nya arbetssättet faller på plats. De grova dragen är fastställda men verksamheten och dess styrning behöver anpassas kontinuerligt under Nedan illustreras NärLjus organisation: NärLjus Styrelse NärLjus VD Personal +Konsulter NärLjus Projekt Blivande företag Befintliga företag Etableringar Projektledare Clara Vallis Rovdjurscenter Processutv Funktioner, ansvar och beslut VD har ett totalansvar för verksamheten inklusive strategi och koordination av NärLjus verksamhetsdelar och övriga resurser. Utöver ledning av den ordinarie verksamheten är VD projektägare. I de projekt som bedrivs delegeras ansvar till projektledare för projektens operativa verksamhet och styrning. Projektledaren ansvarar för att det finns en styrgrupp, rapporterar enligt finansiärernas krav samt för projektens ekonomi med egen beslutsrätt för kostnader enligt projektplanen. Projektens ekonomiska administration och rekvisition av medel utförs av NärLjus administrativa service under ansvar av projektägare i koordination med projektledaren. 4.2 Bemanning NärLjus styrelse består av: Styrelseordförande - Sven-Olle Mårtensson, Kommunstyrelsens ordförande (S) Ledamot och vice ordförande - Östen Johansson, Ordförande Företagarna Ledamot - Björn Mårtensson, Kommunfullmäktige (S) Ledamot - Sören Görgård, Oppositionsråd (C) Ledamot - Märit Andersson, Företagarna Ledamot - Vakant Adjungerad i styrelsen: Kerstin Hassner, kommunchef Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 13 av 15

14 I verksamheten : VD för NärLjus - Lars Forslöf på 50 % tom maj 2006 därefter 3 (alt. 4 år) år på 100% Administration och service Birgitta Bagge Strid 75% Ekonomi, projektekonomi/rekvisitioner Bosse Larsson 100% Nya och befintliga företag Stefan Färlin 100% Projektanställda: Clara Vallis c:a 1,5-2 heltidsekvivalenter Rovdjurscenter de5stora c:a 2 heltidsekvivalenter. På timbasis (timanställda eller konsulter) knyts ett antal resurser till projekten och för att driva rådgivning till nyföretagare och olika aktiviteter. 4.3 Rapportering VD rapporterar till styrelsen enligt uppgjort arbetssätt, årligen gör VD en årsberättelse till styrelsen och revisorer. NärLjus informationsblad skall publiceras 4-5 gånger om år, där det skall ingå information från projekten. Detta blad - som kallas NärLjuset - distribueras till alla företag i NärLjus företagsregister (c:a 1200 st) samt till alla anställda i kommunens förvaltningshus och till kontakter regionalt och nationellt. Dessutom skall det finnas tillgängligt via NärLjus hemsida. Hemsidan skall i övrigt vara en god kanal för information där nyheter, samverkansprojekt, pressklipp, studentarbeten etc. med löpande uppdatering skall presenteras. 4.4 Arbetsförhållanden och policy NärLjus har en policy som reglerar arbetssätt samt praktiska saker som som tider, semester, utbildning, personalvård, telefon etc. Alla projekt som startas från och med 2006 skall hanteras enligt projektstyrningssystemet PPS. Alla projektledare som tillträder skall ha gått en kurs i PPS eller på annat sätt tillägnat sig dessa kunskaper. NärLjus har även en jämställdhetsplan och miljöpolicy som årligen skall uppdateras. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 14 av 15

15 5 Målområden och uppföljning Nedan anges de målområden som verksamhetsplanen skall följas upp emot. 5.1 Företagsklimat Mätmetod: Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimat, denna görs i oktober och redovisas våren därefter. En beskrivning av mätmetoden finns i de rapporter kommunen och NärLjus får. NärLjus skall tillsammans med Ljusdals kommun arbeta mot följande målbild: Företagsklimat Sammanfattande omdöme, absolut värde 3,3 3,5 3,65 3,8 4 Från 2006 till 2007 skall resultatet öka med 10% därefter antas en ökning av 5% per år. Gällande rankingen är målet att år 2010 ha klättrat minst 100 platser - till lägst plats 155. För att nå dessa mål skall NärLjus verka tillsammans med kommunen genom mötesplats Ljusdal och kommunstyrelsen. NärLjus skall i kontakter med företag kommunicera företagsklimat och fånga upp signaler. NärLjus styrelse för upp en specifik punkt Företagsklimat på styrelsemötena där specifika ärenden kan tas upp. Samtliga politiker som sitter NärLjus styrelse ansvarar för att återföra behov av åtgärder till kommunstyrelsen. 5.2 Företagande/Nyföretagande NärLjus skall följa resultaten som redovisas gällande Företagande och Nyföretagande (fasta uppgifter baserat på SCB samma som Svenskt Näringsliv redovisar). Här har Ljusdals kommun legat bra till och målet är att bibehålla både företagande och nyföretagande bland de 50 främsta kommunerna. 5.3 Enligt egna uppföljningar Företagsrådgivning NärLjus nya sätt att registrera ärenden för företagsrådgivning möjliggör att följa upp och mäta upplevd kvalitet på rådgivningen. En första mätning bör göras under 2006, som möjliggör att för kommande år sätta kvalitetsmål på denna punkt. Antal hanterade ärenden totalt kan vara intressant att följa men målen bör sättas mot kvalitet Företagsbesök Företagsbesök loggas ej idag på ett tillfredsställande sätt för att mäta antal besök, detta möjliggörs bättre genom ett CRM-system. Det kan finnas ide att sätta mål på antal företagsbesök kvantitativt eftersom det skapar tryck på att vara mer ute på fältet Etableringar Här är ett område som är vanskligt eftersom etableringar kan tillkomma på många olika sätt. NärLjus bör ej riskera att redovisa sådant vi har liten eller ringa del i. Målsättningen bör vara att utifrån NärLjus etableringsprocess följa upp hur många prospekt, kontakter och möten som sker och hur många av dessa som leder till etablering. Innan mål sätts måste dock etableringsprocessen få mogna och systematiseras ytterligare. 5.4 Uppföljning NärLjus styrelse ansvarar för att uppföljning och det skall göras årligen i maj genom att VD presenterar de resultat som uppnåtts i förhållande till målen. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 15 av 15

Projektplan Processutveckling steg 1

Projektplan Processutveckling steg 1 Sid 1 av 10 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-09-14 0.3 Projektplan Processutveckling steg 1 INNEHÅLL 0 VERSIONSBERÄTTELSE... 1 1 IDENTIFIKATION... 2 1.1 Huvudmän... 2 1.2 Budgetramar...

Läs mer

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Projektplan, Forbondelivet och hälsingekulturen

Projektplan, Forbondelivet och hälsingekulturen Skästra Byaförening Sid 1 av 6 Upprättad av: Datum: Version: Jakob Silén 2009-09-15 0.2 Projektplan, INNEHÅLL 0 Versionshistorik...2 1 Identifikation...2 1.1 Huvudmän...2 1.2 Budgetramar...2 1.3 Tidsramar...2

Läs mer

Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten. Dagordning

Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten. Dagordning Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten I detta dokument finner du handlingarna för det extra inkallade årsmötet för sverok västerbotten, du kan dels hitta den nuvarande Verksamhetsplanen

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten Krokoms kommun 17 november 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 8 1

Läs mer

Verksamhetsplan 2012

Verksamhetsplan 2012 Verksamhetsplan 2012 Kommunikation Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan. Vår bas för detta

Läs mer

Vi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa

Vi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa Vi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa Östra Göinge har en stark tradition av småföretag och industriproduktion. Vi har ett strategiskt läge i nordöstra Skåne med närhet till flera större städer,

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Verksamhetsplanering 2008

Verksamhetsplanering 2008 Näringslivskontoret 070926 Verksamhetsplanering 2008 Inledning Under 2007 har näringslivskontorets nya organisation etablerats. Kontoret har det löpande ansvaret för näringslivsfrågor, inklusive turismsamordning

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess Projektdirektiv 201 2014-03-12 Sida: 1 (6) Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-03-12 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Resultat och effekter... 3 3 Styrning och dokumentation...

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Slutrapport - Det Goda Livet 070101-071231

Slutrapport - Det Goda Livet 070101-071231 Åkerstag. 2D Tel: 0651-188 00 2007-12-19 82730 LJUSDAL Fax: 0651-141 70 Handläggare E-post: Dokumentnamn: Lars Forslöf lars.forslof@ljusdal.se Det goda livet - Slutrapport Slutrapport - Det Goda Livet

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Nyföretagarcentrum. Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna.

Nyföretagarcentrum. Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna. Nyföretagarcentrum Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna. Det projektet har skapat 230 nya företag f och 300 nya arbetstillfällen

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

att godkänna samarbetsavtal mellan NyföretagarCentrum Uppsala och Uppsala kommun enligt bilaga.

att godkänna samarbetsavtal mellan NyföretagarCentrum Uppsala och Uppsala kommun enligt bilaga. KS 17 26 nov 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ingeberg Lars Linder Cecilia Datum 2014-10-29 Diarienummer KSN-2014-1136 Kommunstyrelsen Nyföretagarcentrum-samarbetsavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

NÄRINGSLIVETS UTVECKLING I EMMABODA KOMMUN 2013 Statistik och fakta

NÄRINGSLIVETS UTVECKLING I EMMABODA KOMMUN 2013 Statistik och fakta NÄRINGSLIVETS UTVECKLING I EMMABODA KOMMUN 2013 Statistik och fakta Näringslivsutveckling 2013 Fortsatt återhämtning vad gäller antalet aktiva företag I september 2013 fanns 1068 aktiva företag registrerade

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

Här följer de mål och visioner som påverkar näringslivsstrategin.

Här följer de mål och visioner som påverkar näringslivsstrategin. Näringslivsstrategin beskriver på ett övergripande sätt arbetsinriktning för att förverkliga hur kommunen ska arbeta långsiktigt för att nå kommunfullmäktiges vision och mål. Näringslivsstrategin ska ange

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2007 Org nr 887000-4747

ÅRSREDOVISNING 2007 Org nr 887000-4747 ÅRSREDOVISNING 2007 Org nr 887000-4747 Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse, NärLjus Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning Innehåll Sid VD har ordet 2 Förvaltningsberättelse

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version: 2012-04-10

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version: 2012-04-10 SUNETs Projektmodell Version: 2012-04-10 Syfte Syftet med denna modell för arbete med SUNETs tjänster är att ge användare och kunder en väl fungerande tjänst som uppfyller de mål som SUNET styrelse har

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN 2013:1 VÄRLDSKLASS 2015 Världsklass 2015 är kommunens utvecklingsarbete med huvudmål att Örnsköldsvik ska vara en kommun av världsklass att leva i,

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Extern kommunikation

Extern kommunikation Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebuss AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan Kommunikationsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Syfte och målsättning med en kommunikationsplan... 2 Målgrupper... 2 Kommunikationskanaler... 2 Mallar och listor... 2 Utgående information från Miljösamverkan...

Läs mer

Verksamhetsplan Näringsliv 2013

Verksamhetsplan Näringsliv 2013 Verksamhetsplan Näringsliv 2013 Kommunikation/marknadsföring Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan.

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen VIP Branschinriktad lärlingsutbildning VÄRDSKAP I PRAKTIKEN inom besöksnäringen Branschinriktat projekt inom besöksnäringen. November 2012 Mars 2013 Samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Entreprenörerna

Läs mer

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13 FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008 2008 Fastställd av styrelsen 2007-12-13 INNEHÅLL 1 Mötesplatser 3 1.1 Bron till kommunen 3 1.2 Företagsbesök 3 1.3 Frukostträffar och seminarier 3 1.4

Läs mer

Näringslivsstrategi. Vision, mål, medel

Näringslivsstrategi. Vision, mål, medel Näringslivsstrategi Vision, mål, medel 2006 Visionen Med sitt annorlunda företagsvänliga klimat och förträffliga läge är Ystad den naturliga miljön för företag och familj. Huvudpunkterna i Näringslivsstrategin

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Näringslivsutveckling via näringslivsföreningar över kommungränser. FFLIST - FöretagarFöreningen Leksand-Insjön-Siljansnäs-Tällberg

Näringslivsutveckling via näringslivsföreningar över kommungränser. FFLIST - FöretagarFöreningen Leksand-Insjön-Siljansnäs-Tällberg Näringslivsutveckling via näringslivsföreningar över kommungränser Projektägare: FFLIST - FöretagarFöreningen Leksand-Insjön-Siljansnäs-Tällberg Box 8, 793 21 Leksand. Inledning FFLIST har tagit initiativ

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Projekt Framtid Ånge Näringslivsutveckling. Lägesrapport 4 april - juni 2004. Ert dnr Y3041-70-03

Projekt Framtid Ånge Näringslivsutveckling. Lägesrapport 4 april - juni 2004. Ert dnr Y3041-70-03 ÅNGE KOMMUN 2004-09-17 Sida 1 (6) Beredningssekretariatet Sekretariatet för Mål 1 Länsstyrelsen Västernorrland 871 86 HÄRNÖSAND Projekt Framtid Ånge Näringslivsutveckling. Lägesrapport 4 april - juni 2004.

Läs mer

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Ekonomistyrning och redovisning HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Ekonomistyrning och redovisning HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5) HÖGSKOLAN I BORÅS Projekt för implementering av ny organisation Linda Sörensen, projektledare DELPROJEKTDIREKTIV 2014-02-03 Dnr 043-14 1 (5) Delprojektdirektiv Implementering av ny organisation Delprojekt

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne KS.2013.0554 2013-12-17 Teresa Andersson 0418-628 22 Kommunstyrelsen Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne Ärendebeskrivning Turismen är en basindustri i Sverige med potential att

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD. Vill du. Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK

EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD. Vill du. Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP Vill du Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK Utgiven av Trygghetsstiftelsen maj 2010-1300 ex. Text N-G Kolfeldt,

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Fair Trade Shop Globalen Uppsala

Fair Trade Shop Globalen Uppsala Fair Trade Shop Globalen Uppsala Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan INNEHÅLLSFÖRTECKNING Utveckling av Fair Trade Shop Globalen... 3 Föreningens organisation... 3 Syfte, mål och uppföljning... 4 Mål:

Läs mer

Information till småföretag V A R N Ä R H U R

Information till småföretag V A R N Ä R H U R S T Y R K A E N E R G I A R B E T S L U S T Information till småföretag V A R N Ä R H U R Tre små apelsiner Det är en sen kväll i april - den 14 april - 1912. Passagerarfaryget Titanic går för långt norrut

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbetsordning Styrelsens arbetsordning jämte instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och generalsekreteraren (GS) och för verksamhetsuppföljning A. Styrelsens arbetsordning 1. Allmänt 1.1 Denna arbetsordning

Läs mer

Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm!

Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm! Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm! Kan din idé bli till ett företag? Hos NyföretagarCentrum i Carlshamn får du kostnadsfri, konfidentiell och personlig rådgivning när du vill

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

regel modell plan policy program regel riktlinje rutin strategi taxa regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun ...

regel modell plan policy program regel riktlinje rutin strategi taxa regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun ... modell plan policy regel regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum:

Läs mer

Marseille, New Hotel of Marseille.

Marseille, New Hotel of Marseille. Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik KALLELSE 1(5) Regionråd Dag 2014-05-17 Tid 10.30 12.30 Plats ande Marseille, New Hotel of Marseille. Ingemar Nyman, Bjurholms kommun Dagmar

Läs mer