HETER. ledningar. Virtuella laboratorium och experimentell. quatquo conessi dignimolo

Transkript

1 Nu NU HETER Nyheter Nr 1 januari om utveckling 2014 Nr Virtuella laboratorium och experimentell verifiering Från stålkris i egna till stålpris lokaler! Genomföringar Ångfartyget Lori consequis s/s aspe på Storskär Ringhals nonse ett håller levande essum god eosanihil teknikmuseum kvalitet minci quatquo conessi dignimolo Enklare Succé för bestämma Sveriges livslängd första hos röntgenteam Lori que polymerer dolo consequis quo ea för aspe de vatten- dolupta nonse ledningar essum erernatia eosanihil ate verero minci exerorp quatquo oribust, untureperum conessi dignimolo enimi,

2 Jag vill överträffa kundens förväntningar Ingenjörsintresset har han med sig från barndomen och före- tagsvisionerna har han utvecklat under åren inom företaget. Nu vill han sätta Swerea ännu tydligare på kartan. Det handlar om Göran Carlsson, Swe- reas nya VD, som vill fokusera på affärsmässighet och kundnytta. Jag vill att vi ska överträffa kundens förväntningar både vad gäller det tekniska innehållet och att vi kan leverera det vi ska i tid. En nöjd kund kommer tillbaka! Orden är Göran Carlssons. Han sitter på sitt kontor i Kista och berättar om mål och visioner med Swerea. Han framhäver de tre ledorden kvalitet, leveranssäkerhet och service och menar att det alltid är viktigt att tänka utifrån kundens perspektiv. Sedan ett par månader tillbaka är Göran Carlsson Swereas nya VD och ett av målen är att göra koncernens alla bolag ännu mer eftertraktade. Jag vill att Swerea-koncernen ska bli ett mer erkänt industriforskningsinstitut och att vår kunskap ska efterfrågas ännu mer, säger han och förklarar att en av utmaningarna är att inte bli för spretiga och att vara väldigt tydliga utåt. En annan utmaning är att kunna berätta vad Swerea åstadkommer och vilka effekter det har. Dels för industrin som behöver vår kompetens, men också för finansiärerna. Vi behöver få finansiärerna att förstå att när de satsar pengar på Swerea så satsar de på något som leder till framgång. Där är vår broschyr Industrinytta från Swerea och årsberättelsen jätteviktiga bidrag för att kunna berätta vår historia och visa vad vi gör. Vägen till tjänsten som Swereas VD har gått via flera olika jobb inom industrin och institutsektorn. Redan som barn var han intresserad av ingenjörsyrket och fick ofta följa med sin far till ortens gjuteri. Det självklara utbildningsvalet blev sedan bergsingenjör på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Efter studierna har han arbetat på Institutet för Metallforskning, på Swerea MEFOS, på SSAB och sedan på Swerea MEFOS igen. Det nya arbetet som VD innebär ökad kundkontakt och många industrioch företagsbesök. Detta innebär såklart också att ständigt vara på resande fot. Med affärskontakter runt om i hela Sverige och Europa, en arbetsplats i Stockholm och en vardag i den lilla norrländska byn Rosvik blir det många hotellnätter och flygplansfrukostar. Jo, det blir mycket resande. Men jag brukar passa på att arbeta mycket också, på kvällarna på hotellrummen sitter jag med en hamburgare i ena handen och skriver på datorn med den andra, avslutar han. JOSEFIN HALLGREN, SWEREA HELA ARTIKELN FINNS ATT LÄSA PÅ Innehåll Nu. En kundtidning om utveckling som utkommer med tre nummer per år. Redaktionsråd: Margareta Nylén, Olivier Rod, Eva Johansson, Joakim Hedegård och Margaretha Sönnergaard. Redaktör och layout: Tomas Hult och Margaretha Sönnergaard. Om du är intresserad av ett eget exemplar eller har några frågor tveka inte att kontakta våra kontaktpersoner eller via e-post kimab@swerea.se Tryck: EO Grafiska Omslag: Fotograf Björn Tesch. Nu. är publicerad av Swerea KIMAB, Box 7047, Kista. 2 NU. Nyheter från Swerea KIMAB #

3 Hallå där ALEXANDER ANGRÉ som under ett års tid är uthyrd som konsult till Höganäs. Hur kom det sig att du hamnade i Skåne? Det var när en medarbetare i Höganäs lödgrupp skulle gå på föräldraledighet som Swerea KIMAB tillfrågades om någon i institutets pulvergrupp ville prova på en ny arbetsform. Ja, lödgruppen på Höganäs var inne i en kritisk fas och hade inte tid att tappa tempo. Därför behövde man en person som redan var insatt i ämnet och snabbt kunde bidra, berättar Alexander som nu hunnit arbeta fyra månader på Höganäs. Hur trivs du? Jag trivs väldigt bra och i det dagliga arbetet är jag helt och hållet som en del i lödgruppen. Det innebär att jag arbetar med utveckling och tillverkning av lödpulver och lödpastor och dess applikationer men också att jag har kundkontakter. Det är verkligen kul att få vara en del av deras lag. Ser du några fördelar med samarbetet? Att jag har möjligheten att arbeta så här innebär att jag lär känna företaget på ett helt annat sätt. Jag får se hur de jobbar och får en större förståelse för hur de ser på våra gemensamma projekt. Samtidigt får Höganäs en större kunskap om vad Swerea KIMAB kan hjälpa dem med i olika frågeställningar. Jag har också kommit i kontakt med andra avdelningar på Höganäs än dem som vi redan har ett pågående samarbete med. När vi får veta mer om varandra får vi fler möjligheter till nya samarbeten. Hur fungerar det att långpendla? Eftersom Alexander är uthyrd till 80 procent pendlar han mellan arbetsplatserna och tillbringar fyra dagar i veckan i Höganäs. Det är schyst att få ha just den här omväxlingen. Under dagarna i Höganäs bor jag i en företagslägenhet, en dubblett som ibland delas med examensarbetare. Det fungerar jättebra och jag har fått låna en cykel av min chef så att jag kan ta mig runt på den skånska landsbygden också. Det enda jag är lite besviken på, det är att det fortfarande inte har serverats spettekaka på ett enda avdelningsmöte. alexander.angre@swerea.se NU. Nyheter från Swerea KIMAB #

4 Materials Technology Institute (MTI) och Swerea KIMAB i nytt utvecklingsprojekt Reparationssvetsning av plastmaterial i kemisk processutrustning Eftersom användandet av plastmaterial har blivit allt vanligare i kemisk processutrustning, som ett kostnadseffektivt korrosionsskydd mot aggressiva kemikalier, är det av största vikt att utrustningens planerade livslängd kan säkerställas genom lokala reparationer och andra nödvändiga modifikationer. Medan det finns många standarder för svetsning av nytillverkad kemisk processutrustning i plast så saknas det fortfarande riktlinjer för svetsarbeten på plastmaterial som redan varit utsatta för kemikalieexponering. Polypropen exponerad för betsyra för rostfritt stål (salpetersyra samt vätefl uorid). Eftersom plast kan absorbera kemikalier och att den höga temperaturen vid svetsprocessen kan leda till att dessa går i gasfas, finns det risk för bubbelbildning i plasten. Detta kan i sin tur leda till svaga svetsar och resultatet kan bli att ett processkärl istället måste kasseras eller helt kläs om med ny lining. I syfte att formulera dessa nödvändiga riktlinjer för fullgod svetskvalitet vid reparationssvetsning av plastmaterial har MTI initierat ett viktigt utvecklingsprojekt där Swerea KIMAB:s expertis på plastkorrosion och svetsning har anlitats som utförare. Projektet avser att nå en fundamental förståelse för hur kemikalieexponering påverkar svetsbarheten och om det finns sätt att förbättra svetsbarheten i exponerat material. PVDF-lining från tank som varit reparerad och därefter åter i drift. Tvärsnitt av svets. I projektet har både studier av svetsbarhet av laboratorieexponerade material och material som varit i drift undersökts. Detta har lett till en klart ökad förståelse för de problem som finns vid svetsning i exponerat material. Ett antal olika metoder för att förbättra svetsbarheten är under utprovning och tydliga förbättringar har redan kunnat uppnås. Projektet pågår till september daniel.ejderholm@swerea.se 4 NU. Nyheter från Swerea KIMAB #

5 Håll ångan uppe! MARIA ÖHMAN SWEREA KIMAB Dryga 100 år fyllda är ångfartyget s/s Storskär ett levande teknikmuseum en kulturskatt i full drift. Men att driva en gammal ångbåt är ingen enkel uppgift och ibland behövs det hjälp för att kunna hålla ångan uppe. s/s Storskär byggdes år 1908 på Lindholmens Mekaniska Verkstad i Göteborg idag ägt av Stockholms läns landsting. Trots att den anrika ångbåten är K-märkt går hon fortfarande i ett omfattande reguljärt trafikprogram i Stockholms skärgård från mitten av maj till september. Sedan år 2007 är Blidösundsbolaget kontrakterad redare åt Waxholmsbolagets båtar, men att driva en gammal båt har även sina problem. Vi har upptäckt att mycket kunskap kring reparationer av de gamla ångbåtarna byggde på ren erfarenhet hos personer som kanske hade sysslat med detta hela livet men som tyvärr är borta idag, säger Niklas Schölin, teknisk chef på Blidösundsbolaget. Niklas Schölin kom i kontakt med Swerea KIMAB första gången 2011 i samband med ett oväntat korrosionsangrepp på en bronspropeller, och när man fick problem med Storskärs kondensor var det därför naturligt att ta kontakt igen. Storskär oljeeldas och drivs av en trecylindrig ångmaskin, vars kondensor är uppbyggd av nära 1000 kondensortuber. Kylningen genom tuberna sker med vatten från den omgivande sjön medan ångan passerar på utsidan. Eftersom tuberna senast byttes år 1998 är de i sammanhanget dock att betrakta som nya. Nej, man förväntar sig absolut inga problem efter bara 15 år, och när det började gå hål i alldeles för många tuber misstänkte vi att det kunde bero av någon form av korrosion, berättar Niklas Schölin. Anders Björkblad är expert i materialprovning vid Swerea KIMAB. När han i december besökte Storskär vid Strömkajen tillsammans med sin kollega, korrosionsexperten Magnus Nordling, kunde de konstatera att hålen i tuberna hade uppstått från insidan. Korrosionsformen kallas gropfrätning och kräver vanligen tillgång på både saltvatten och luft. En genomförd materialanalys på Swerea KIMAB visade att tuberna var tillverkade i en koppar-nickellegering som fortfarande används som standardlegering för bruk i havsvatten och bräckt vatten. Därmed var problemet inte orsakat av ett felaktigt materialval, utan det troliga svaret stod istället att finna i en driftsparameter. Vi noterade att flera av de tuber som hade kraftigast korrosionsangrepp låg just i nivå med båtens vattenlinje, berättar Anders Björkblad. Vid genomgång av driftsbetingelserna visade det sig att kondensorn inte rutinmässigt töms på kylvatten när Storskär låg i hamn. Det innebär att de nedre tuberna står helt fyllda med sjövatten, medan de övre tuberna istället torkas ut och tuberna närmast vattenlinjen blir omväxlande vätskefyllda och urtorkade. För att minska risken för gropfrätning och öka tubernas hållbarhet rekommenderade Swerea KIMAB därför att kondensorn vid stillaliggande helt töms på kylvatten, samt spolas igenom med färskvatten och torkas ordentligt med varmluft. När vi har fått problem med båtarna har vi ibland fått återuppfinna hjulet på nytt, och därför är jag väldigt glad över att vi nu har fått kontakt med Swerea KIMAB och nu kan använda oss av deras kompetens, berättar Niklas Schölin. anders.bjorkblad@swerea.se NU. Nyheter från Swerea KIMAB #

6 Ny utrustning och större lokaler i Frankrike Ökad aktivitet gör att Institut de la Corrosion under året kommer att införskaffa två nya avancerade korrosionskammare och ett svepelektronmikroskop. Investeringarna har påskyndat en utbyggnad på ca 260 m2 (mestadels laboratorier). Arbetet beräknas vara klart i nathalie.lebozec@institut-corrosion.fr Högtemperaturkorrosion av stål Graduate Course in Corrosion Science (7.5 ECTS credits) prior to EUROCORR 2014 Pisa, Italy in September RAGNA ELGER startade sina doktorandstudier 2014 på KTH. Ragnas arbete behandlar högtemperaturkorrosion av stål i olika industrinära gassammansättningar och möjligheten att förklara dessa beteenden bland annat med kommersiellt tillgängliga termodynamiska och kinetiska databaser. Arbetet kommer främst att ge information om hur olika stål beter sig i de valda industriella miljöerna, men förhoppningsvis också en möjlighet att reducera antalet experiment genom att bättre användning av databaser och minskade ledtider för utveckling av nya stål. ragna.elger@swerea.se Adjungerad professor vid KTH RACHEL PETTERSSON har förordnats som adjungerad professor i korrosionsvetenskap vid KTH:s skola för kemivetenskap. Anställningen är 20 procent och kombineras med Rachels arbete som forskningschef på Jern-kontoret. Den adjungerade professuren har inriktningen Samband mellan mikrostruktur och korrosionsegenskaper för stål och metaller. Anställningen har möjliggjorts genom medel från Hugo Carlssons Stiftelse och stöd från Swerea KIMAB. Jag gläds särskilt över att jag kommer att kunna erbjuda mer stöd till industridoktorander, som har en tuff uppgift att kombinera sina doktorandstudier med en anställning i industrin eller på ett forskningsinstitut, säger Rachel Pettersson. Inom Sverige finns en världsledande kompetens inom metalliska materials korrosion, baserat på en nära samverkan mellan universitet, institut och industri. Ett av Rachels mål är att bidra till ökad samverkan mellan korrosionsforskning på KTH, Swerea KIMAB och inom den svenska metallindustrin. rachel.pettersson@jernkontoret.se 6 NU. Nyheter från Swerea KIMAB #

7 Premiär för RISE-tv! RISE-TV ÄR en ny webbserie om tekniska innovationer med samhällsnyttan i centrum. I det första avsnittet berättar Jonas Gurell, forskare vid Swerea KIMAB, om en laserbaserad teknik för att identifiera och återvinna metaller. Carin Torstensson, Studio director vid Interactive Institute Swedish ICT, berättar om elanvändning i det smarta hemmet. Programledare är Karin Adelsköld. Inslaget finns på Vill du ha ett eget exemplar av NU.? Skicka namn och adress till kimab@swerea.se. /Tack! Tillförlitlig anläggningsdrift och bättre legeringar ANNIKA TALUS, doktorerar på Chalmers sedan Titeln på arbetet är Corrosion of furnace walls and superheaters during combustion of fuels with high chlorine content. Förbränning av bränslen som biomassa och avfall begränsas idag av återkommande korrosion på anläggningsdelar. I sitt arbete kommer Annika att studera korrosionsmekanismer och metoder för korrosionsskydd, genom laboratorie- och fältexponeringar. Målet är att säkerställa tillförlitlig anläggningsdrift vid svåra förhållanden och underlätta utvecklingen av förbättrade legeringar. Annika har arbetat på Swerea KIMAB sedan januari annika.talus@swerea.se Robusta lösningar för framtidens lättviktsfordon KARL FAHLSTRÖM doktorerar på Högskolan Väst sedan Titeln är Material and process solutions for future vehicles. Målet med doktorandarbetet är att kunna rekommendera robusta lösningar för material och fogningsprocesser till framtidens lättviktsfordon. Flertalet aktörer inom fordonsindustrin är intresserade av arbetet och följer det nära. Karls arbete delfinansieras av KK-stiftelsen genom forskarskolan SiCoMaP som drivs av Högskolan Väst. Förutom studierna är Karl forskningsledare inom fogning på Swerea KIMAB där han har arbetat i ca fyra år. karl.fahlstrom@swerea.se Fem stipendier STIFTELSEN AXEL HULTGRENS FOND har delat ut fem stipendier till medarbetare vid Swerea KIMAB. Karl Fahlström, Joakim Wahlsten, Eric Lindgren och Paul Janiak finansieras var och en med kr för att delta i fogningskonferensen IIW Annual Assembly som i år hålls i Seoul, Sydkorea. Marie Allvar får delfinansiering för sin andra vistelse på GM i Detroit. Denna gång kommer vistelsen förläggas till sommar/höst joakim.hedegard@swerea.se Korrosionsprovning av olika typer av bergbultar BROR SEDERHOLM & PATRIK REUTERSWÄRD BeFo Rapport 127. Rapporten redovisar resultat för upp till två års korrosionsprovning av delvis ingjutna bergbultar exponerade i bergväggen i Muskötunneln och i Äspötunneln. I undersökningen ingår bergbultar av obelagt kolstål, rostfritt stål och varmförzinkade samt varmförzinkade och epoxibelagda bergbultar. Rapporten finns för nedladdning på Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo) webplats, bror.sederholm@swerea.se NU. Nyheter från Swerea KIMAB #

8 Från stålkris till stålpris Årets Kami-pris delades ut på Hindersmässan i Örebro. Priset gick till tre SSABforskare som arbetat med att utveckla höghållfasta och slitstarka stål. Bertil Ahlblom är en av de tre forskarna bakom utmärkelsen och han berättar om priset, om svenskt stål och om samarbetet med Swerea KIMAB. Bertil Ahlblom och Anders Carlestam, SSAB. Bertil Ahlblom är en av de tre forskarna som det här året fick äran att stå på prispallen under Hindersmässan i Örebro för att ta emot årets Kami-pris på en miljon kronor. Motiveringen till priset är: för kommersiellt framgångsrik process- och produktutveckling av seghärdad stålplåt med balanserad hårdhet/seghet och med kontrollerad planhet, skärbarhet, bockbarhet och svetsbarhet. Det handlar alltså om utveckling av hållfasta och slitstarka stål, med HARDOX och WELDOX i täten som välkända varumärken hos SSAB. Vi har inriktat oss på att utveckla stål med hög hållfasthet och hårdhet för konstruktionsändamål och där slitstyrkan är viktig. Våra stål används till exempel inom gruvindustrin, till mobilkranar eller i verkstäder, vi har försökts arbeta fram produkter som kan göra det enklare för våra kunder att arbeta i verkstaden. Vi har också tagit fram stål till applikationer där man vill kombinera låg vikt med lång livslängd tack vare hög hårdhet i plåten. De tre pristagarna har bidragit till priset på olika sätt och genom sina olika specialområden. Anders Carlestam har arbetat med att bygga härdlinjer i Oxelösund och USA. Claes Löwgren har studerat nötning av stålplåt, i första hand inom gruv- och mineralindustri och Bertil Ahlbloms arbete har varit fokuserat på process- och produktutveckling. Bertil Ahlblom berättar om sitt och kollegornas arbete med att utveckla stålen och om sina 32 år med materialutveckling på företaget SSAB. Jag har ju arbetat på SSAB sedan början av 1980-talet och jag kan säga att det har inte varit många tråkiga dagar där. Vi har kunnat påverka arbetet mycket och haft ledningens stöd när det gäller våra önskemål om att utveckla produkter eller processer. Jag har haft så många roliga arbetsuppgifter under mina år, säger han och berättar speciellt om känslan efter framgångarna med stålet WELDOX. Det var speciellt roligt när vi lyckades så bra med att ta fram WELDOX 1100, som i många år varit det starkaste stålet i mobilkranar. Det är roligt och uppskattande när man ser sådana framgångar, när man ser att det blir ett tekniklyft i applikationen, säger Bertil Ahlblom. Existenskris för svenskt stål Men det har inte alltid varit guld och gröna skogar för svenskt stål talets stålkris höll på att sluta i misär och många var tveksamma till om Sverige faktiskt skulle tillverka stål över huvud taget. Men istället för att ge vika för den ekonomiska turbulensen och låta stålindustrin fullständigt krackelera tog riksdagen 1977 beslutet att bilda SSAB, med staten som största ägare. Bertil Ahlblom som arbetade i branschen under den här tiden minns vändningen och hur SSAB började nischa sig för att klara framtiden. SSAB Oxelösund var ju traditionellt byggt för att tillverka fartygsplåt men när varvsindustrin rasade ihop behövde Oxelösund hitta nya marknader. Man valde då att satsa mycket på härdade och seghärdade stål. 8 NU. Nyheter från Swerea KIMAB #

9 Det var troligtvis ett bra beslut och en bra satsning eftersom SSAB de senaste 35 åren har försett hela världen med svenskt stål av hög kvalitet, även om framgångarna har svängt en del i takt med konjunkturen. Swerea KIMAB delaktig i arbetet Som en del i SSAB:s arbete med att utveckla stål och som en del i vägen till priset finns sedan några år också samarbetspartnern Swerea KIMAB. Vi har ju slutit ett avtal med Swerea KIMAB där vi kontrakterat fyra personer som ska vara dedikerade till 80 procent för våra forskningsuppgifter. Inom samarbetet ingår också ett sekretessavtal, något som påverkat arbetet på ett positivt sätt enligt Bertil Ahlblom. Sekretessavtalet bidrar ju till att vi kan prata mer öppet och att alla inblandade blir mer engagerade. Vi kommer närmare praktisk användning och samarbetet blir djupare. Swerea KIMAB har gett oss tillgång till utrustning och kompetens som vi själva kanske saknar. Ödmjuk till priset Förutom de tre pristagarna poängterar Bertil Ahlblom gärna att det är många fler som ligger bakom vägen till priset och menar att de tre inte ensamma kan få all ära. Men prissummen, den är han och kollegorna i alla fall ensamma om att dela på. Och visst är han ändå både glad och stolt över priset, som visar att hans arbete varit uppskattat. Ja, det här är lite kronan på verket eftersom jag snart fyller 67. Det är mer än vad jag hade förväntat mig i min yrkeskarriär. Det var tur att jag inte gick i pension vid 65, säger han med glimten i ögat. JOSEFIN HALLGREN, SWEREA KAMI-PRISET Kami-priset delas ut av Kami Forskningsstiftelse som bildades 1980 med mål att främja teknisk och vetenskaplig forskning och utveckling inom områdena: Materialteknik Verkstadsteknik Byggnadsteknik 2014 är fjärde året som priset delas ut. Tidigare pristagare har varit Patrik Ölund, Ovako, Martin Jonsson Gestamp Hardtech, samt Olle Wijk från Sandvik. En ny studieinriktning på KTH INDUSTRIELL SVETS- INGENJÖR IWE, IWT När man läser till svetsingenjör IWE eller IWT följer man sju delkurser som löper på deltid (ca 50 %) under ett år. Kursstart är första veckan i september och den tar slut i början av juni året efter. Svetsingenjörer IWE och IWT efterfrågas allt mer då nya regler kräver dessa utbildningar och diplom. Kurserna drivs i samverkan mellan KTH, Svetskommi ssionen och Swerea KIMAB. Ett utmärkt exempel på nyttig samverkan mellan industri, högskola och forskningsinstitut. Industrielever och KTH-teknologer från vissa program som är behöriga kan delta. För anmälan, behörighetsbedömning samt andra villkor, kontakta Lars Johansson på Svetskommissionen se För planering och genomförande ansvarar Swerea KIMAB. Ett stort antal föreläsare från industri, högskola och forskningsinstitut medverkar. MER INFORMATION Vill du veta mer, så ta kontakt med Joakim Hedegård, kursansvarig IWE/IWT vid KTH eller joakim.hedegard@swerea.se. Svetskommissionens verksamhet läser du mer om på NU. Nyheter från Swerea KIMAB #

10 Bättre livskvalitet för stomipatienter Foto: Mats Cardell, OstomyCure Den kan läcka, lukta illa och ge hudirritationer. Livet för många stomipatienter innebär ofta besvärliga situationer där stomin styr. Ett nytt implantat är förhoppningsvis snart på marknaden, som kommer att göra vardagen enklare och öka livskvaliteten för många patienter. Implantatet är tillverkat genom 3D-teknik och Swerea KIMAB har varit en viktig del under utvecklingen. Ungefär 1500 svenskar måste varje år göra en stomioperation. För många av stomipatienterna innebär vardagslivet flera obekvämheter och även om stomin har räddat livet på många går det inte att bortse från den psykiska påfrestning som patienterna måste ta sig igenom. Många upplever såklart stort obehag av att behöva gå runt med en påse på magen som syns, fylls med avföring och som måste bytas. Sedan finns det även en grupp människor som har stora problem med att det läcker eller att det uppstår bråck kring stomin, säger Ulf Gunnarsson som är professor vid Umeå Universitet och överläkare på Norrlands Universitetssjukhus. Ett nytt implantat Men nu finns ett nytt implantat som helt ska kunna ersätta stomin, vilket kommer att innebära stora förbättringar för patienter med problem. En första modell av implantatet har testats och en andra modell är snart på gång. Om allt fungerar som det ska är tanken att dessa patienter ska kunna gå på toaletten och uträtta sina behov nästan som vanliga människor, förklarar Ulf Gunnarsson. Implantatet består av ett litet rör i titan som opereras in i buken där det växer fast i tarm och mjukvävnad. Implantatet blir som en förlängning av tarmen och sticker ut några millimeter på utsidan av buken där det försluts med ett lock som patienten kan öppna för att tömma vid behov. Locket fungerar helt enkelt som ett stopp. Bakom utvecklingen av implantatet står OstomyCure, ett norskt företag som även har verksamhet i Kista, norr om Stockholm. Mats Cardell är projektledare för verksamheten i Kista och han berättar att idén startade för ungefär tio år sedan på ett sjukhus i Norge. Själva grundidén kommer från en norsk sjuksköterska. Tanken spred sig och som en avknoppning till sjukhuset bildades OstomyCure som sedan vidareutvecklade idén, förklarar Mats Cardell som arbetat med implantatet i snart fyra år. Flera utmaningar Både Ulf och Mats berättar om utmaningar och om förändringar som görs inför framtagningen av den andra modellen. En utmaning är att få implantatet att läka ihop på rätt sätt. Att få implantatet att växa ihop med mjukvävnaden är en av de utmaningar som OstomyCure arbetat mycket med de senaste åren. Vid tillverkningen av den nya modellen har OstomyCure använt 3D-teknik. Det första implantatet bestod av tre delar som svetsades ihop till en produkt, medan den senare modellen istället tillverkas som en enda enhet. Mats Cardell menar att tillverkningen blir enklare och produkten bättre. Vid 3D-tillverkningen utgår vi från ett pulver som smälter genom att vi skjuter laser på det. På så sätt byggs produkten upp lager för lager, vilket innebär att tillverkningen går mycket smidigare samt att produktens yta blir bättre. Den består nu inte längre av tre delar, utan är bara en enhet, säger han. Under utvecklingen av den andra modellen har Ostomy- Cure arbetat mycket med provning och analyser, bland annat har man samarbetat med Swerea KIMAB. De har till exempel hjälpt till att mäta antal porer i materialet för att undersöka hur solitt det är, samt analyserat sammansättningen. Materialet ska vara rent och fritt från föroreningar, förklarar Mats Cardell som har varit väldigt nöjd med samarbetet med Swerea KIMAB. De har varit enormt flexibla att arbeta tillsammans med och alltid kommit med snabba svar på frågor och funderingar. Dessutom är det ju ganska smidigt att vi nästan är grannar! Snart på marknaden Nu är det nya implantatet snart redo för nya kliniska tester. Mats Cardell är positiv. Jag tror att det finns bra förutsättningar att det nya implantatet ska fungera bättre i kroppen jämfört med tidigare modell. Vi har stora förhoppningar att implantatet finns på marknaden inom några år. pontus.rydgren@swerea.se 10 NU. Nyheter från Swerea KIMAB #

11 Succé för Sveriges första röntgenteam för kvalitetsbedömning av vattenledningar Thomas Blomfeldt, Swerea KIMAB och Thomas Henriksson, Inspecta Sweden. När den traditionella metoden för kvalitetsbedömning av vattenledningar i PE-plast visade sig otillräcklig tog materialforskare på Swerea KIMAB och provningsexpertis från Inspecta Sweden tillsammans ett helhetsgrepp kring problematiken. Idag har man etablerat en ny slagkraftig metodik och siktar på att ta fram tydligare acceptanskriterier för livslängdsbedömningar åt ledningsägarna. Våra dricksvattenledningar tillverkas vanligen i termoplastmaterialet polyeten (PE) där rördelarna vanligen sammanfogas med stumsvetsning eller elektromuffsvetsning. Eftersom kravställningen på en nyinstallerad PE-ledning är en garanterad hållbarhet på minst 150 år, är det oerhört viktigt att kunna säkerställa en god kvalitet. Thomas Blomfeldt, forskare och expert på plastmaterial på Swerea KIMAB, kan dock bekräfta att läckage i svetsar och svetsmuffar är en stort problem för vattenledningsägarna. Livslängdsbedömning Under 2013 deltog vi i ett större projekt kring livslängdsbedömning av PE-ledningar, och bara under det året fick vi in cirka 30 haverifall där ingen av ledningarna var äldre än sju år, berättar Thomas Blomfeldt. Den tryckprovningsmetod som används för att kvalitetssäkra vattenledningar är framförallt en funktionsprovning, och visar därför varken om det finns defekter, eller hur länge ledningen faktiskt kommer att hålla. För att kunna säkerställa livslängden behövde vi kunna bedöma svetsfogarnas faktiska kvalitet och därför behövdes en alternativ testmetod, säger Thomas Blomfeldt. Digital röntgenanalys I samma veva som Blomfeldt arbetade med elektromuffsvetsade PE-ledningar anlitade han inspektionsföretaget Inspecta Sweden för en digital röntgen analys av ett annat material, och passade då på att fråga om de även hade erfarenhet av elektrosvetsmuffar. Thomas Henriksson, provningsingenjör och ansvarig för digital röntgen på Inspecta, svarade att man tidigare endast hade använt tekniken för mätningar på glasfiberförstärkta GAP-ledningar, men att de absolut ville försöka. Två veckor senare genomfördes så den första lyckosamma inspektionen av en elektrosvetsmuff med hjälp av digital röntgen och flera vattenaktörer visade direkt ett stort intresse för resultaten. Kort därpå verifierades tekniken i skarpt läge vid utvärderingen av ett riktigt skadefall. En spaltbildning kunde tydligt detekteras i elektrosvetsen, och digital röntgen blev med ens en självklar del av varje haveriutredning. Man lär sig väldigt mycket om hur en svets är uppbyggd genom den här typen av teknik och framförallt är den Övre bilden visar en läckage i en svetsfog. Undre bilden visar ett läckage upptäckt med röntgenanalys. användbar för inspektioner ute på fält, påpekar Thomas Blomfeldt. Ett halvår senare var metodiken tillräckligt utvecklad för att för första gången någonsin kunna användas på en hel PE-ledning i drift. Tillsammans med Swerea KIMAB kan vi komma fram till hur en fog faktiskt ska se ut för att hålla och hur man borde sätta acceptanskriterier, avslutar Thomas Henriksson. karin.jacobson@swerea.se NU. Nyheter från Swerea KIMAB #

12 Optimera produktionen med en smart svetscell SMART SVETSCELL Materialflöde Kapning Bockning Materialleverans Ytbehandling Materialflöde Köpt material Rätt svetsmetod Fixturer Delaktighet och engagemang På Elmia Svets och Fogningsteknik i början av maj pratade Swerea om hur företag kan få effektivare produktionsflöden genom att göra sin svetscell smartare. En svetscell är produktiv när svetsning pågår och ljusbågen brinner. Det är då värde skapas. Swerea visade hur man kan effektivisera sin robotcell, förenkla den, optimera den och anpassa den efter produktionsbehovet. Tillverkande företag inom industrin har ofta komplicerad tillverkning. Genom att skapa en smart svetscell kan man förenkla och utveckla processen så att det i svetscellen görs rätt saker vid rätt tid, säger Joakim Hedegård, från Swerea. Fokus på flödet Även när ljusbågen är släckt ska rätt saker göras, både i och utanför svetscellen. Minskade ställtider och optimerade flöden ger effektivitet. Det som skiljer en smart svetscell från en traditionell är flexibiliteten och fokus på flödet. En smart svetscell minskar stilleståndet och antalet feltillverkade produkter, vilket ger maximal produktionsökning. Swerea besöker företag som vill utveckla sin svetsverkstad och skräddarsyr en studie för var och en där de introducerar en smart svetscell, utifrån lean, svetsteknik och automation. När vi besöker företag tittar vi närmare på flödet och dess kundnytta. Det kan handla om allt från att byta en liten del i cellen till att förändra flöden helt, säger Joakim Hedegård. Positiv trend Smart svetscell började som ett projekt Idag har Swerea tillämpat processen hos ett flertal företag och ser positiva förändringar. På mässan delade vi med oss av vår kunskap och bjöd in till diskussion. Intresset var stort och flera företag ville höra hur de kan öka sin produktivitet genom att göra sin svetscell smartare. joakim.hedegard@swerea.se LEAN Syftet med lean är att identifiera och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för slutkunden. Enkelt uttryckt handlar det om mer värde för mindre arbete. PROCESSVAL Nya tekniker fokuserar ljusbågen och styr materialtransporten bättre. Att nyoptimera kan ge stora vinster, oavsett om det betyder byte av svetsmaskin och styrning eller processinställning. 12 NU. Nyheter från Swerea KIMAB #

13 Korrosion i svetsar på rostfritt stål Rostfria stål har en bred användning i tillämpningar där det ställs krav på hög korrosionsresistans. Samtidigt kan korrosionsresistansen reduceras kraftigt när materialet utsätts för höga temperaturer som under svetsning då en oxid bildas på ytan intill svetsen. Oxiden har oftast lägre korrosionsresistens jämfört med grundmaterialet och blir därmed lättare utsatt för lokala korrosionsangrepp. För att återställa korrosionsegenskaperna hos materialet är det nödvändigt att ta bort oxiden. Detta görs genom en kombination av rengöringsprocesser, mekaniskt och kemiskt. Rengöringsprocesserna är ofta tidskrävande och kan ha en negativ inverkan på miljön. Samtidigt kan det i vissa sammanhang vara fullt tillräckligt ur korrosionssynpunkt att delar av oxiden är kvar, dvs i de miljöer som är mindre korrosiva. EU-projekt Inom ett europeiskt RFSC-projekt JOINOX-Guidelines for use of stainless steel in corrosive environments där Swerea KIMAB är koordinator, arbetar vi just med dessa frågor. Tre svenska industriföretag deltar i projektet: Sandvik Materials Technology, Outokumpu och voestalpine Böhler Welding. Dessutom deltar även Max Planck-Institut für Eisenforschung, Fundació CTM Centre Tecnològic och TWI. Swerea KIMAB bidrar dels med sin Núria Fuertes Casals utför korrosionsmätningar med SVET. kompetens inom svetsning och har tagit fram en stor del av det svetsade provmaterialet dels med korrosionskompetensen då de utför lokala korrosionsmätningar på svetsarna med bland annat SVET (Scanning Vibrating Electrode Technique) och CPT (Critical Pitting Temperature). En Life Cycle Analysis (LCA) har utförts av Swerea IVF på de fyra olika efterbehandlingsmetoderna (borstning, polering, betpasta och betbad) som ingår i projektet. Projektet har nu nått halvtid och arbetet med att se sambanden mellan färger av oxider, oxidernas sammansättning samt korrosionsresistens pågår. En websida har skapats, med en öppen del där projektet beskrivs övergripande och en del för projektdeltagarna där all information och resultat om projektet delas. nuria.fuertes@swerea.se SVET 3D plotting av korrosionsströsdensitet över svetsoxider. NU. Nyheter från Swerea KIMAB #

14 Swerea KIMAB inte bara ett forskningsinstitut I snart 80 år har Swerea KIMAB tagit fram certifi erade referensmaterial för stålindustrin. Industrin har stor nytta av arbetet och kan, tack vare referensmaterialen, visa att laboratorieresultaten håller hög kvalitet. Redan 1938, började Swerea KIMAB (dåvarande Metallografiska Institutet) tillsammans med Jernkontoret att ta fram referensmaterial för svensk stålindustri. Både arbete och samarbete har sedan dess fördjupats och nu, snart 80 år senare, deltar Swerea KIMAB i två olika arbetsgrupper som tar fram certifierade referensprover. Den ena gruppen producerar material för norden (NCRM) och den andra är en europeisk grupp (ECRM). Det är ju lite unikt att vi som forskningsinstitut även producerar och säljer referensmaterial, säger Karin Ingelgård som är projektledare på Swerea KIMAB och ansvarig för arbetet med certifierade referensmaterial, CRM. Kalibrering och kontroll Karin Ingelgård berättar att referensmaterial är viktiga inom industrin eftersom de bland annat verifierar företagets kvalitet på laboratorieresultaten. Sandvik är ett av de företag som köper in referensmaterial från Swerea KIMAB och Kent Olsson som är delaktig i inköpen på Sandvik håller med. Ja, för oss här på Sandvik är CRM viktigt då vi använder referensmaterialen till kalibrering och kontroll av våra analysmaterial. Där är Swerea KIMAB en viktig leverantör med snabba leveranser. Nordisk arbetsgrupp Sandvik ingår, samt är ordförande, i den nordiska arbetsgrupp som tillsammans med Jernkontoret, Swerea KIMAB och en rad andra företag tar fram referensmaterial. Genom att vara delaktig i arbetet och i gruppen kan vi påverka vilka material som ska certifieras, det gör att vi får tillgång till rätt referensmaterial, förklarar Kent Olsson. Lång process Att certifiera ett material tar vanligen tre till fem år. Först samlas råmaterialet in, det kan till exempel vara ett slagg, ett järnpulver eller något stål. Därefter ska materialen kapas och provberedas, ett omfattade arbete där Swerea KIMABs verkstad gör stora insatser. Proverna märks, packas och skickas därefter till olika laboratorier som utför själva analyserna. När analyserna sedan kommer tillbaka återstår att sammanställa alla data, göra statistiska beräkningar och diskutera resultaten inom arbetsgruppen. Till sist sker försäljning, vilket Margit Bylund på Swerea KIMAB ansvarar för. karin.ingelgard@swerea.se 14 NU. Nyheter från Swerea KIMAB #

15 Samarbete inom fogning förnyar Sapas Profilakademier världen över Sapa arrangerar regelbundet utbildningar, så kallade profilakademier, över hela världen för att sprida kunskap om hur aluminium som material och specifikt aluminium profiler kan användas på bästa sätt. Inom profilakademin behandlas områden som materialegenskaper, design, dimensionering, pressbarhet, ytbehandling, formning, fogning med mera och utbildningen har både praktiska och teoretiska inslag. Swerea KIMAB har tillsammans med Sapa Technology tagit fram demonstrationsfogar ämnat för undervisning inom fogning på Sapas världsomtäckande profilakademi. Tillsammans har Swerea KIMAB och Sapa tänjt på gränserna vad gäller fogning av aluminiumprofiler mot likartade material men också i kombination med bland annat gjutet aluminium, aluminiumplåt samt stål. Syftet med att inkludera demonstratorfogar i Sapas profilakademi är att sprida praktisk erfarenhet kring fogning av Sapas material, både vad gäller val av fogmetod men också med hänsyn till olika fogmetoders och materialkombinationers hållfasthet. Ett brett urval av fogningsmetoder har studerats med fokus på bilindustri; däribland MIG, resistanspunktsvetsning (RSW), limning, friktionsomrörningssvetsning (FSW) samt stansnitning (SPR). Studien har fokuserats på att ge ett helhetsperspektiv vad gäller användandet av aluminium, från fogbarhet till slutgiltiga mekaniska egenskaper och korrosionsegenskaper. Demonstrationsfogarna har redan använts på flera utbildningstillfällen runt om i världen och Sapa meddelar att intresset för demofogarna är stort. paul.janiak@swerea.se MRC Member Day 13 november 2014 Medlemsdagen kommer i år att vara fylld av möten inom de olika medlemsprogrammen. Avslutningsvis kommer vi tillsammans att få ta del av utvalda MRC-projekt samt en föreläsning med Collin Moon, utsedd till årets talare Dagen rundar vi av med en gemensam middag. Vi hoppas att torsdagen den 13 november kommer att bli lika innehållsrik och inspirerande som tidigare evenemang. Varmt välkomna till Swerea KIMAB och Kista i november. margaretha.sonnergaard@swerea.se NU. Nyheter från Swerea KIMAB #

16 Kalendarium Kurser Internationell svetsingenjörsutbildning IWE 4 september 2014 juni 2015, Stockholm Korrosionslära Del 1: september 2014, Kista Del 2: oktober 2014, Kista Skadeutredning & grundorsaksanalys oktober 2014, Kista Inspektion av rostskyddsmålning 1 5 december 2014, Kista Seminarier International SiC Power Electronics Applications Workshop maj, Stockholm International HIP 14 conference June , Stockholm Medlemsdagen (MRC), Swerea KIMAB 13 november 2014, Kista New types of protective painting to achieve lower environmental impact Workshop 2014 November , Kista 16th Nordic Corrosion Congress May , Stavanger, Norway Vi företagsanpassar även utbildningar. Anmälan och info: Box Kista