Bikupan En ny informationsmodell för samarbete

Transkript

1 Bikupan En ny informationsmodell för samarbete 1 - En ny modell för samarbete mellan flera samverkande parter och deras kunder Den digitala världen utvecklas i en betydligt snabbare takt än vad omgivningen kan absorbera och omsätta i värdeskapande produkter och tjänster. En konsekvens av den snabba utvecklingen är det gap som uppstår i företag och organisationer mellan det existerande och det nya. Det är inte alltid synligt och det betyder inte nödvändigtvis att verksamheten inte fungerar. Men det kan å andra sidan också vara skillnaden mellan en effektivisering och en missat sådan. Eller skillnaden mellan en ny tjänst och en döende som ännu genererar intäkter. Väldigt mycket handlar om en mix av kunskap, support och kvalitet samt det sätt vi kommunicera dessa komponenter på. Har vi exempelvis inte lärt oss att använda de nya sociala medierna så är vi kanske kvar på mailstadiet och den lägre kvalitetsnivå som det innebär när allt för många inkommande mail per dag fyller våra inkorgar. För oss, som författare till detta upplägg, så är kontinuitet i den digitala utvecklingen en naturlig del av våra yrkesliv och fungerar idag som en brygga till det som är det nya och självklart också de människor som står för det nya. Vi är alla en del av samma verklighet fast vi förhåller oss till den på olika sätt. Därför behövs det byggas bryggor mellan gammalt och nytt. Ju snabbare utvecklingen går desto fler bryggor behövs det. Vår kommunikationsplattform erbjuder bryggor till ett antal sociala medier som skapar helt nya möjligheter för alla som är beredda att tänka om och tänka nytt. 2 Bikupan Ett sätt att arbeta med öppna verktyg i en digital miljö Det finns en enorm utvecklingspotential i den generation öppna webbaserade program som lanserats som sociala medier. Varför det? Frågar den som inte är övertygat. Därför att expansionen är så tydlig och entydig. 42 % av alla svenskar har ett Facebook-konto. Det laddas upp 40 timmar streamat video till YouTube varje minut dygnet om. Så att sätta upp en

2 samarbetsplattform baserat på WordPress med länkar till Twitter, YouTube och andra användbara tjänster är idag det naturliga sättet att framtidssäkra informationslogistiken. Men hur tar man sig över generationsgapet? Är det inte bara tonåringar och yngre som ligger i framkanten som användare av de sociala medierna? Det må så vara att de dominerar men det som en gång började med Lunarstorm har fått många efterföljare som vi, som byggar bryggor mellan generationerna, ser som en pedagogisk utmaning i att eliminera. Det handlar inte om att sälja in sociala medier det handlar om att skapa samarbetsplatser där människor använder sig av de medier som känns naturliga. Om det är det ena eller det andra spelar ingen roll bara paketeringen är den rätta och det är enkelt och intuitivt att använde. I den skärningspunkten föddes Bikuporna. En metafor som är lätt att ta till sig och är lika intressant som det verkliga livet. De flesta älskar honung och vet vilket enormt lagarbete det ska till för att producera den. Man kan få olika smakar och färg på honungen beroende på var Bikupan ställs. Så vårt val var enkelt. Man kan inreda Bikupor precis efter ändamålet. Det kan finnas många olika ramar (kunskapsområden) i samma kupa och målet med verksamheten kan variera. Vi ser vår uppgift som att fånga idén med samarbetet och möblera kupan så ändamålsenligt som möjligt. Sedan handlar det om att hålla igång verksamheten. Vi vet av erfarenhet att det redaktionella arbetet i kupan är viktigaste av alla framgångsfaktorer. Men det finns flera. En annan utmaning är precis vad rubriken i avsnitt 3 säger: 3 - Att skapa kreativa spänningar och utmaningar Två av de viktigaste förutsättningarna för att få igång ett kreativt arbete i en digital Bikupa heter: tankemodeller och visioner. Många av de bästa idéerna inom organisationer och företag blir aldrig förverkligade. Främsta skälet är våra tankemodeller. Nya tankar och idéer stämmer inte alltid överens med den verklighet de ska fungera i och då slår de aldrig rot. Gammal ohejdat vana och väl inkörda beteendemönster utgör det tysta motståndet och håller oss kvar i de tankemodeller vi vill lämna men inte förmår oss att ta oss ur. Men om man däremot delar en gemensam vision inom en Bikupa så finns det också en gemensam strävan som ger kraft att övervinna det gamla. Dessutom vet vi att människor som delar en gemensam vision också har tillit till varandra och då finns det en utmärkt grund för att få igång innovativa processer som leder till nya resultat. Så att arbeta med kreativa spänningar är en redaktionell uppgift och går ut på att få de aktiva till att hitta målet för det man vill uppnå. Det brukar finnas någonstans mellan det man har den rådande verkligheten och dit man vill visionen. I ett case kring t ex Diabetes så ser vi en två-stegs modell som en lämplig väg. I steg 1 bekantar deltagarna sig med det nya sättet att arbeta och producerar det material som man i steg två vill kommunicera med sin målgrupp: landets diabetiker. 4 Att sätta upp en demomiljö Som nämndes inledningsvis handlar den bärande tanken kring den nya informationsmodellen om lärande och att skapa ny kunskap med dagens möjligheter som teknik, design och kommunikation som leder till förståelse hos individer och ökat välbefinnande om det utnyttjas på rätt sätt (läs Apple). Vår informationsmodell bygger på att ge individer tillgång till den kunskap man behöver på en armlängds avstånd, eller kanske tom

3 i handflatan, men också anpassad till den egna kompetensen med möjlighet att regelbundet lära mer för att kunna lösa sina egna problem. Att sätta upp en utvecklingsbädd för diabetesprojektet är i sammanhanget ingen stor affär. Det kan göras inom en period på två till fyra veckor. Det handlar mer om att få ingång de organisationer och företag som skall medverka. Därtill kommer sedan möbleringen av Bikupan som handlar om att få igång aktiviteterna från scratch och snabbt få upp deltagarna till den högsta BeeCertified-nivån. Det går via två systematiska steg som handlar om säkerhet (BeeSafe-nivån) och samarbete (BeeGood-nivån) där deltagarna tillsammans utvecklar de ramar som en publik site av denna kaliber bör ha. Driften under utvecklingstiden har en månadskostnad som beror lite på omfattningen och administrationen och vem som gör vad. Så den delen kan vi återkomma till när de faktiska förutsättningarna är kända. Sammanfattningsvis så bör minimum 150 tkr vara tillgänglig för att dra igång ett projekt. I nuläget är det svårt att ha en färdig uppfattning om vad som behöver göras utifrån deltagarnas preferenser. I ett fullt utbyggd skede där projektet övergår i kommersiell drift så är det vår förhoppning att vi får fortsatt förtroende att svara för drift och redaktionellt arbete. Här tillämpar vi en fördelningsmodell av inkomstströmmarna som heter 70/30 där tjänsteleverantörerna får 70 % och vi 30. Men självfallet är vi öppna för att diskutera alla möjliga former som kan tjäna ett gott syfte. 5 Vägarna fram till kundnyttan Aristoteles använde begreppen episteme, techne samt froniesis. Episteme står för den vetenskapliga och teoretiska kunskapen, medan techne definieras som handlingsbaserad, praktisk kunskap, ibland benämnd tyst kunskap. Fronesis, slutligen är den värdebaserade eller etiska kunskapen. I den verklighet vi lever i idag är det inte svårt att se parallellerna till Aristoteles: de kunskapskällor vi arbetar med i en vanlig Bikupa är: 1 Bakgrundskunskap från egna etablerade digitala källor (handböcker, e-lärande, video, bilder etc.) 2 Den kunskap som dokumenteras i exempelvis blogginlägg av den egna personalen, kunder och leverantörer (den tysta kunskapen) 3 Supportkunskap Det som skapas via frågor och svar och som i stor utsträckning finns som tyst kunskap hos deltagarna. Genom det fortlöpande arbetet i Bikupan så ackumuleras det undan för undan ny kunskap på alla tre områden. Vi ser i förlängningen av ett förlopp över en längre tid och med ett kontinuerligt redaktionellt arbete en ny modell för att evaluera och kvalitetssäkra evidensbaserat information växa fram. Det är en av de stora bristerna när det gäller den digitala infrastrukturen inom svensk sjukvård. En annan sida av arbetet med en central servicepunkt som nav och ett ständigt ökande antal on-line användare är det faktum att behovet av support och kontinuerligt lärande ökar. Då ökar trycket på supporten. Men det är var erfarenhet och bestämda uppfattning att det handlar allt mindre om teknik och s.k. strulfrågor. Istället så är det ren verksamhetskunskap och tveksamheter när beteendemönstren ändras som dominerar och kräver coaching. Om

4 den förändringen möts av en helt ny attityd av hjälpsamhet och till och med uppmaningar att ställa frågor så kan det bli signalen till en ny kunskapsuppbyggnad baserat på samarbete. Genom att premiera folk som kan och har överskott att hjälpa andra så skapas helt nya incitament och belöningar. Men skapas också förutsättningar för att etablera ett operativt kunskapscenter som kan hantera den dagliga driften. Det är precis vad som behövs för att hålla igång och smörja organisationer med en stor mängd on-line arbetande människor. Den direkta kundnyttan uppstår inte över en natt utan växer fram i takt med medarbetarnas utveckling. Men samtidigt så introduceras också flera nya sätt att lösa problem och därmed så kan väntan på hjälp kortas väsentligt. 1. Lös problemet själv. (rätt kompetens, behörighet) 2. Kom in med den till mig så tittar jag på det när jag har tid. 3. Kom in till mig så löser jag när du väntar. (min egen tid) 4. Jag kommer nästa vecka och vi bokar en tid (visshet) 5. Jag kommer snart (ovisshet) 6. Jag löser genom telefon och du gör jobbet 7. Jag kopplar upp mig och vi gör det tillsammans 6 - Ett exempel Bikupan Healthcare Information Ett illustrativt exempel på hur en använd produkt kan utvecklas med vår informationsplattform är detta som vi kallat Bikupan Healthcare Information. Här är tanken att

5 slutanvändaren har sin hälsodagbok som användargränssnitt via nätet. All information som varje användare antecknar kan, via P*I*X-fyren, delas med de olika intressenterna till höger efter behag. På samma sätt kan varje intressant, efter överenskommelse, skriva i patientdagböckerna. Enkelt och effektivt. Självklart kan modellen tillämpas även på diabetes området. Att många olika, oberoende av varandra skriver i den enskilde patientens hälsodagbok är det självklara alternativet enligt vad vi lärt oss i Facebook. Här finns även närliggande synergier som, med relativt enkla medel, kan realiseras. För privata specialister som anlitas av regionen/landstinget kan man sätta upp kommunikationsmodeller Bikupor - som bygger på specialistens kunskapsområde. På så sätt gynnar den initiala utvecklingen även den privata vårdverksamheten även om den bedrivs småskaligt. 7 - Ekonomin i ett samhällsperspektiv Ett projekt med en initialt lokal profil Skåne men med en nationell och internationell potential borde med tanke på trippel helix formatet vara synnerligen intressant för Vinnova. Den lokala investeringen kan med stor sannolikhet komma samhället tillgodo i slutändan i form av minskade vårdkostnader för diabetiker. Perspektivet på projektet blir synnerligen intressant om man kan skala upp det till den nationella nivån. I Sverige finns det ca diagnosticerade diabetiker (varav typ1). Om av dessa skulle vara beredda att betala ett abonnemang på 5 kr per månad så skulle det innebära en årlig intäktsström på 6 miljoner kronor. Att fördela mellan intressenterna, efter att drift, utvecklingskostnader och redaktionellt arbete har betalats finns ett antal miljoner. Och det finns ytterligare en potential på personer att arbeta på. Den samhällsekonomiska vinsten i form av minskad belastning på landets sjukhus torde på några års sikt bli betydande. Det är diabetikerna och den svenska sjukvården som är de stora vinnarna. Men hur stora vinsterna blir kräver en del bakgrundsmaterial som vi inte har tillgång till just nu. Sammanfattningsvis så ser vi stora möjligheter med att skapa en innovativ kommunikationsplattform som bas för ett samarbete mellan intressenterna för landets diabetiker och diabetikerna. I det kreativa spänningsfältet mellan nuläget och den vision som parterna enas om så tror vi att det med informationsfyrar - P*I*X:ar som katalysatorer och vår idé om att arbeta operativt med vardagslärande,support och kvalitet kan utvecklas en helt ny informationslogistik. Lund & Åkarp den Preben Larsen & Lars Lindmark Nätverket The Kiube: LL-Effektivitet HB och Jidoka Innovation AB