Hårda bandage. Tema: Säker vård. Politikens ansvar 4 Vi måste mäta 5 Flyg och struktur 6. Vårdförbundet Avdelning Stockholms tidskrift Nr 2 Juni 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hårda bandage. Tema: Säker vård. Politikens ansvar 4 Vi måste mäta 5 Flyg och struktur 6. Vårdförbundet Avdelning Stockholms tidskrift Nr 2 Juni 2012"

Transkript

1 Hårda bandage Vårdförbundet Avdelning Stockholms tidskrift Nr 2 Juni 2012 Tema: Säker vård Politikens ansvar 4 Vi måste mäta 5 Flyg och struktur 6

2 LEDAREN Hur har vi det med säkerhetskulturen? Är det bara jag som inte någonsin vill gå in när sommaren nu äntligen är här med sina ljumna kvällar och ljusa nätter? När jag jobbade natt så hade jag alltid öppet fönster, hörde fåglarna kvittra och såg ut över det fantastiska ljuset över Stockholm ren magi! I det här numret har vi fokus på Vårdförbundets strategi: För att uppnå en nollvision för vårdskador skall vi samarbeta med andra. Jag vet att ni är många som dagligen arbetar med patientsäkerhetsfrågor och kvalitetsförbättringar samt utvecklar en god vårdmiljö och en trygg säkerhetskultur på era arbetsplatser. Ni är så bra! Keep up the good work. I tidningen får vi ta del av tre medlemmars säkerhetsarbete. Läs om Susanne Ahlinder, Gunilla Henricsson och Maria Unbeck och låt dig inspireras. Kanske kan du bjuda in någon av dem till din arbetsplats i ett led att utveckla er säkerhetskultur? Vi ska inte sticka under stol med att vi är oroliga inför sommaren. Det finns fortfarande stora frågetecken inom stora delar av Stockholms läns landsting. Vi har påtalat detta för politiker och tjänstemän som lyssnar, men inte verkar ta situationen på allvar. Vi ställer oss frågande till vilka som kommer att få vård i sommar. Svårast sjuka ja, men övriga kan komma att behöva vänta länge, riskera att få sin behandling uppskjuten eller att transporteras till andra vårdgivare. Risken är stor för överbeläggningar och neddragna vårdplatser och arbetsgivaren räknar med att ni medlemmar arbetar övertid. Vad är det som håller på att hända? Så ska vi inte ha det. Du måste få villkor som gör det möjligt för dig att ge en säker vård. Du behöver en rimlig arbetsbelastning så att misstag kan minimeras. Du behöver få din berättigade semester så du kan komma tillbaka utvilad och stärkt. Och vi behöver en vårdmiljö som ger patienten livskvalitet. Vi behöver få uppskattning för det engagemang och den arbetsinsats som vi dagligen bidrar med så att vi får en stark framtidstro. Det vi gör spelar roll. I alla lägen. Förutsättningarna skapas av våra politiker och beslutsfattare här i Stockholm. De har ett stort ansvar men också goda möjligheter att tillsammans med Vårdförbundet utveckla och forma framtidens sjuk- och äldrevård. Kraven på oss ökar i takt med att säkerheten i vården ska garanteras. För att stärka våra professioner måste vi kanske sluta vara självkritiska och ha mer tillit; bestämma oss för vilken syn vi ska ha på oss själva. Och framför allt ta makt över vår framtid. Jag hoppas ni alla får en skön och avkopplande semester när det är dags. Tid för familj, vänner och reflektion. Själv ska jag göra en resa till bara-vara. Avdelning Stockholms framtida organisation I höst får vi vår efterlängtade omorganisation i avdelningen. Vi har länge velat hitta en struktur i vår organisation som fullt ut har fokus på dig som medlem. Extra representantskapet som hölls den 27 mars antog förslaget till ny organisation och vi har nu ett stort men roligt arbete framför oss innan 1 november då den börjar gälla! Vi jobbar med att konkretisera formerna, en process som sker i samarbete med förtroendevalda inom Avdelning Stockholm. Vi vill att öppenhet präglar förändringen och att vi i slutändan verkligen har ökat på medlemsnyttan, vilket ju är vårt mål. Den interna organisationen kommer att presenteras i sin helhet på representantskapet 22 september. Vad betyder då den här förändringen för dig som medlem? Vi skapar centran där du som medlem fritt kan vända dig till det centra som passar dig och dina behov bäst. Utöver att du får större frihet att själv välja kontaktväg så kommer du även att få fler möjligheter att starta eller delta i olika typer av intressestyrda arbetsgrupper. Vårdförbundet kommer även framöver att finnas i de lokaler som du är van vid att vi sitter i. Vi har ett gemensamt avslutande årsmöte för alla sektioner den 16 oktober. Ni är alla mycket välkomna! Jane Stegring VÅRDFÖRBUNDET, Avdelning Stockholm Box 55633, Stockholm Besöksadress: Linnégatan Tel e-post: Ansvarig utgivare: Eva Nowak Redaktionssekreterare: Seppo Sinimaa Redaktionskommitté: Eva Nowak, Jane Stegring Layout: Eva Byberg Omslagsfoto: Seppo Sinimaa Tryck: Danagårds Grafiska

3 Gå en dag i mina skor bjud in beslutsfattare till vården i sommar! Vi bjöd via e-post* den 30 maj in er medlemmar att anmäla ert intresse till aktiviteten Gå en dag i mina skor. Det är en aktivitet som ger oss möjlighet att visa hur vår arbetsplats fungerar, inklusive dess brister, för lokala beslutsfattare inom vård och omsorg. Bemanningsläget ser oroande ut inför sommaren. Vi behöver visa beslutsfattare hur verksamheten fungerar och hur villkoren ser ut, vilka möjligheter till att ta rast som finns och hur vår kunskap används. Vi hoppas att vi genom att dela med oss av vår vardag kan bidra till att beslutsfattare öppnar upp ögonen och till slut inser att våra yrken måste värderas högre. Intresset var större än vi vågat hoppas på; 44 medlemmar har anmält sitt intresse, något som vi är mycket glada över. En del med egna förslag på beslutsfattare som de vill bjuda in och en hel del som är öppna för våra förslag. En förutsättning för en bra dialog, tror vi är att beslutsfattare får se vår verklighet ute i verksamheterna. Det här är ett försök att möjliggöra diskussioner med de som fattar beslut om hur vården utformas. De som anmält sitt intresse kommer att få ge en påse med skor till en viss politiker eller annan beslutsfattare med uppmaningen att komma ut i verksamheten och under en dag gå i medlemmens skor. Aktiviteten fortsätter i höst så glöm inte bort att gå in på vår webb där vi håller er uppdaterade. Jane Stegring *Du som ännu inte lämnat din e-postadress till oss, gör det! Maila den till (ange namn och personnummer!). Vårdförbundet fick rätt i tvist Avdelning Stockholm lyckades lösa tvisten med SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde) under våren, efter segdragna förhandlingar. Vi påkallade tvisten förra sommaren då arbetsgivaren SLSO hade betalat ut nya löner till oorganiserade långt innan Vårdförbundets medlemmar fick sina nya löner. Det ansåg vi kränker föreningsrätten. Arbetsgivaren ber om ursäkt i protokollet och hävdar att det inte kommer att upprepas och så fick Vårdförbundet i skadestånd. Vi planerar nu en rolig aktivitet för berörda medlemmar under hösten. Håll utkik. Eva Nowak Om arbetsgivaren vill bryta din pågående semester I semesterlag och kollektivavtal finns det regler för hur semestern ska hanteras. Arbetstagare och arbetsgivare kommer överens om förläggning av semestern. Kan inte parterna nå överenskommelse om förläggningen bestämmer arbetsgivaren om inte annat avtalats. När semester väl är beviljad av arbetsgivaren, så gäller den. För dig som är kommun- eller landstingsanställd finns dock en skyldighet att om synnerliga skäl föreligger avbryta pågående semester och återgå i arbete. Kontakta Vårdförbundet om detta uppstår! För dig som är anställd privat och där privata kollektivavtal gäller, finns inte motsvarande paragraf vilket gör att arbetsgivaren inte har rätten att bryta pågående semester. Eva Ohrelius Lindberg Förbundsombudsman Vårdförbundet finns på Facebook Hur ser din arbetsmiljö ut i sommar? Om du inför eller mitt under sommaren har funderingar eller känner dig orolig över hur vårdmiljön ser ut där du arbetar, TVEKA INTE att höra av dig. Vi vill finnas som stöd för dig. Vad behöver vi få reda på för att kunna hjälpa dig? Avdelning Stockholm har startat en facebookgrupp där du kan lyfta frågor om din arbetsmiljö och vara säker på att förtroendevalda och ombudsmän ser dem. Det ska vara enkelt att nå oss. Därför startar vi nu gruppen Din arbetsmiljö i sommar. Gå in och gilla Vårdförbundet Avdelning Stockholm. Gå med i våra grupper Din arbetsmiljö i sommar och Nu pratar vi lön. Vårdförbundet bedriver ständigt ett opinionsbildande arbete och bevakar medlemmars intressen. Medlemmarnas vilja bestämmer inriktning och styr vårt politiska arbete. Var med och påverka du också! 3

4 Stockholmspolitiker måste skapa förutsättningar för säker vård Modern forskning visar att om man sätter personalen i centrum med goda arbetsvillkor och god löneutveckling får man en säkrare vård och högre livskvalitet för patienterna. Vi får en god vårdmiljö. Säker vård! Självklart vill vi alla att det ska vara så. Men varje år dör människor till följd av skador som vården har förorsakat. Socialstyrelsens siffror visar att skadas av vården i Sverige. Det är naturligtvis oacceptabelt. Men utmattad personal med dålig löneutveckling kan inte vända skutan. God vårdmiljö Sjukvården måste utveckla en god vårdmiljö och en säkerhetskultur precis som inom trafiken, flyget och kärnkraftsindustrin. Att samarbeta med and ra ser vi som en självklarhet. Teamet kring patienten har alltid det yttersta ansvaret, men förutsättningarna skapar våra politiker och beslutsfattare här i Stockholm. De har ett stort ansvar men också goda möjligheter att tillsammans med oss utveckla och forma framtidens sjukvård. Högriskverksamhet Högt tempo kommer vi förstås alltid att ha. Och visst är vården en högriskverksamhet där det förekommer mänsk liga misstag och behandlingar som gör att patienter dör. Men vi måste arbeta systematiskt med säker vård för att göra allt som går för att undvika vårdskador: Checklistor ska höra till vardagen Vi måste ha schemalagd tid till reflektion och säkerhetsgenomgångar. Vi behöver fundera dagligen tillsammans över vad som blev bra och vad som blev mindre bra under dagen och hur vi kan ligga steget före. Tillräcklig finansiering med god löne utveckling. Effektiv resursanvändning. Det måste finnas utrymme för rast, vila och återhämtning. Det gäller alla yrkesgrupper i vården. En modern organisation med rätt kunskap, på rätt plats vid rätt tillfälle. Sjukvården måste se patienter och närstående som en resurs och verkligen lyssna till vad de har att berätta. När vi får förutsättningar att följa dessa punkter kommer rutinerna hålla. Därmed görs betydligt färre misstag. Sjukvården blir en lärande organisation. Vårdförbundets fyra yrken Om Vårdförbundets fyra yrken får använda sin kunskap fullt ut blir vården säkrare, billigare och mer effektiv. För att ta några exempel så har det redan visat sig att vårdcoacher eller vårdlotsar, det vill säga sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som lotsar patienter rätt direkt ger säkrare vård, ökad livskvalitet och sparar miljarder åt landstingen. Distriktssköterskor Distriktssköterskor skulle kunna ta ett ännu större ansvar inom hemsjukvård och primärvård vid bedömning av öroninflammationer, urinvägsinfektioner och för uppföljning av exempelvis diabetes. För att motverka antibiotikaresistens kan distriktssköterskan följa sjukdomsförloppet med återbesök. Läkaren kallas in med sin specialistkunskap när så behövs. Detta sätt att arbeta ökar tillgängligheten. När reumatiker vid vartannat besök fick träffa sjuksköterska istället för läkare tyckte de att besöken gav behandlingen ett mervärde. Förebyggande hälsoarbete Det förebyggande hälsovårdsarbetet som drivs av sjuksköterskor, distriktssköterskor, dietister, skolsköterskor och barnmorskor på BVC, MVC, i skolhälsovården och primärvården gör att färre människor blir feta, får diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Att få goda råd av en läkare när infarkten eller diabetes redan är ett faktum är inte säker och effektiv hälso- och sjukvård. Vi måste ligga steget före när det gäller överviktsepidemin. Vårdförbundets sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor är avgörande kuggar, som står för kunskap, trygghet och säker vård. Men det är ni politiker och beslutsfattare som måste ge oss förutsättningarna. Avdelningsstyrelsen Foto: Ulf Huett 4

5 Vi måste mäta för att veta Den första juni hade jag bestämt träff med Maria Unbeck Med. Dr Leg. sjuksköterska. Maria har nyligen disputerat inom området patientsäkerhet. I första studien granskade de 395 patienters journaler i tre steg med hjälp av 12 kriterier och standardiserade bedömningsformulär. De gjorde också en genomgång av de traditionella rapporteringssystemen för avvikelser gällande samma patienter. Resultaten visade att betydligt fler avvikelser identifierades med hjälp av retrospektiv journalgranskning. Inte tillförlitliga De traditionella systemen som vi normalt förlitar oss vad gäller avvikelser är inte tillförlitliga. Långt ifrån alla avvikelser upptäcks och av dem som upptäcks rapporteras enbart ett fåtal varav de flesta inte är skador. Rädsla för rättsliga påföljder, att personalen inte vet vad som ska rapporteras eller hur, bristande återkoppling till rapportörer och verksamheten påverkar rapporteringsfrekvensen. Detta i kombination med en kultur inom sjukvården där uppfattningen att profes sionella inte gör fel kan bidra till att avvikelser inte rapporteras eller diskuteras öppet. Detta kan leda till att möjligheter till lärande missas och leder även till svårigheter i få en korrekt bild av hur ofta avvikelser inträffar och hur säker vården är. Andra högriskbranscher Andra högriskbranscher som till exempel flyget och kärnkraftsindustrin har kommit längre i att utveckla system för att följa upp och förbättra säkerheten. Erfarenheter därifrån pekar på att organisationer behöver informationssystem för att samla in, analysera och återföra information om såväl risker som avvikelser i verksamheten för att lära av dessa för att förbättra säker heten. I hälso- och sjukvården finns det inte något väl utvecklat system för mätning och uppföljning av patient säkerheten på ett tillförlitligt sätt. Även förmågan att lära av inträffade avvikelser och att sprida säkerhetsinformation har brister och allt förväntas ske inom befintliga ramar. Är det som vi uppfattar som ett problem verkligen det och i så fall hur stort är det eller är det något annat som är det verkliga problemet? Mätningar är viktiga för att identifiera de vanligaste riskerna och avvikelserna som kan utgöra underlag till förbättringar och för att följa upp effekterna av införda förbättringar. Om data som samlas in är felaktiga eller missvisande eller om verksamheten förlitar sig på enskilda datakällor som inte är tillförlitliga vad gäller problemets verkliga omfattning kan detta leda till felaktiga slutsatser. Maria Unbeck fann att årliga förannonserade mätningarna som genomförs i landstinget gav betydligt bättre resultat jämfört med mätningar som gjordes resten av året vilket leder till slutsatsen att förannonserade mätningar som endast genomförs en gång per år kan ge en felaktig bild av omvårdnadens kvalitet. Ingen metod ser allt Ingen enskild metod kan identifiera alla risker och avvikelser. Trots de begränsningar som en del av metoderna har så kompletterar de varandra. Alla dessa rapporteringssystem kan ge kunskap om brister i patientsäkerheten. Flera av dessa informationskällor har dock långa rapporteringstider vilket påverkar möjligheterna att snabbt återföra aktuella erfarenheter till chefer och personal. Dessutom saknas ofta ändamålsenliga system för återkoppling av analyser till chefer samt till personalen. Det krävs även att chefer och personal är öppna för att ta emot informationen, lära av den och använda kunskapen i det förbättringsarbetet på enheterna. Socialstyrelsens metod Den metod som Socialstyrelsen använde i sin vårdskadestudie 2007, Harvard Medical Practice Study metoden (HMPS), har ofta beskrivits som resurskrävande jämfört med Global Trigger Tool (GTT). I en av Maria Unbecks studier granskades 350 vårdtillfällen under 2009 av två team i en 3-stegsgranskningsprocess. Resultaten visade att HMPS metoden identifierade fler skador än GTT. Skillnaderna mellan metoderna Maria Unbeck bedömdes bero på metodologi, kontextkunskap och svårigheter att dra gränsen mellan mindre allvarliga skador och tillbud. Identifiera avvikelser Avhandlingen beskriver hur vi kan identifiera avvikelser med hjälp av olika journalgranskningsmetoder och hur dessa metoder även kan användas för uppföljning av förbättringsarbete. Vid journalgranskningar är det viktigt att ha rätt glasögon på sig, att ha ett patientperspektiv. Genom att mäta oftare och återföra resultaten till personalen LÄR vi oss vad som behöver förbättras och vad som fungerar bra. Om vi inte vet vad som är problemet kan vi inte ändra oss. Att mäta för att veta, på rätt nivå, konkret och förståeligt gör att patientsäkerhet och kvalitet blir greppbart avslutar Maria Unbeck. Vill du ha kontakt med Maria Unbeck finns hon på Danderyds sjukhus. Text och foto: Jane Stegring Marias Unbecks avhandling Evaluation of retrospective patient record review as a method to identify patient safety and quality information in orthopaedic care nås på: 5

6 Tankar om flyg och struktur Susanne Ahlinder är sjuksköterskan som sent i yrkeslivet sadlat om från att vara flygledarassistent på Arlanda, Bromma och Örnsköldviks flygplats. Hennes tidigare yrkeserfarenheter har fått henne att fundera över rutiner i vården. Jag har gjort fler fel i landstinget på ett år än vad jag gjort som flygledarassistent under mina 33 år på Luftfartsverkets Trafikledning, säger hon när vi sätter oss på ett Café i Sundbyberg. De flesta felen beror på hur arbetet organiseras, tidsbrist, stress, kommunikationsproblem, slimmad personalstyrka, överbelagda avdelningar samt brister i utbildningen men ytterst ansvarig är sjuksköterskan för utförandet. Susanne Ahlinder är 58 år och nyutexaminerad sjuksköterska men varför bytte hon bana? Efter många år som flygledarassistent kände jag att det kanske inte gick att utvinna mycket mer ur yrket. När man känner att man till slut simmar runt i en damm i stället för att åka ned längs en flod, då är det dags att göra något annat. Det gäller att ha flöde i sitt arbetsliv för att utvinna maximal kreativitet och glädje inför sina arbetsuppgifter. Sin första kontakt med vård och omsorg var på 70-talet när hon som 16-åring jobbade som hemsamarit. Men jag var helt enkelt inte redo då, det kunde vara läskigt när klienterna var glada ena gången och sedan skrek nästa gång. Sedan gjorde hon ett inhopp på SMHI som kart- och ritbiträde och tele expeditör. Efter det sökte hon 1972 till en flygledarassistentutbildning vid Luftfartsverket som då hade utbildningen förlagd till Bromma flygplats. Jag har nog alltid varit lite nyfiken och vetgirig, så i stället för att börja arbeta på Bromma flygplats som var naturligt eftersom jag är en Stockholmstjej sökte jag mig till Örnsköldsviks flygplats Men det var helt enkelt för mycket snö på vintrarna, jag såg bara stjärtfenorna på de gamla Convairplanen när de landade och det var en alldeles för liten plats för mig att bo på. Susanne Ahlinder har sadlat om från flygledarassistent till sjuksköterska. Efter jobb som flygvärdinna på Linjeflyg på 70-talet och på flyginformationsavdelningen för piloter på Bromma flygplats och Arlanda flygplats flyttade Susanne Ahlinder till Trafikledningen på Arlanda flygplatskontroll. Jobbet innebar bland annat att hålla reda på sifferunderlag för alla flygningar (inrikes och utrikes), ankomsttider, flyghöjder, alarmerings tider, search and rescue. Helt enkelt förse en flygledare med all nödvändig information för de aktuella flygningar vi hade under dagen på ett arbetspass. För en lekman på området och med en viss oro för framförallt landningen, så undrar jag hur många incidenter hon var med om under sin tid som flygledarassistent? Under hela den här tiden var jag inte indragen i någonting och jag tror att det finns en hel del att lära inom sjukvården av den arbetsmetodik vi använde oss av. Jag tror att system riskerar att fallera om man inte uppfyller krav: såsom att arbeta strukturerat, arbeta med en sak i taget, att vara målfokuserad, ha en uppföljning och göra ett tydligt avslut, säger Susanne Ahlinder och fortsätter. Om man överför det till mitt arbete idag kan det till exempel innebära att om jag sitter och skriver en journalanteckning och har 30 sekunder kvar att skriva tar jag inte telefonen om den ringer. Om det är något akut ringer de ändå inte till en vanlig expedition. Jag tror att det är oerhört viktigt att göra klart det man håller på med innan man ger sig på nästa sak. I vården handlar det mycket om fort och fel, men jag säger bättre safe than sorry. Susanne Ahlinder ser stora möjligheter att förbättra överapporteringen mellan avdelningar på telefon om man använder flygets systematik. Flygets anropssignal skulle kunna vara patientens namn, transportkodblipper personnummer, vitala parametrar blodtryck och puls, flygnivå saturation, har startat diagnos, hälsotillstånd, har landat återkoppling. Hur kommer det sig att det alltför ofta sker misstag i vården, men att flygplan sällan störtar? Susanne Ahlinder saknar checklistor inom vården. Jag tror att det skulle bli säkrare för både patienter och personal om vi som arbetar inom vården talade samma språk med varandra, säger Susanne Ahlinder. Hennes bakgrund och erfarenheter i systemtänk har fått henne att söka stipendium från Vårdförbundet i patientsäkerhetsfrågor. Jag anser att det är ledningen som ska ta ett övergripande ansvar för patientsäkerheten. Det måste finnas ett ansvar för publikationer, det måste säkerställas att pärmar med papper är uppdaterade. Alla pärmar där det uppdateringar inte är säkerställda ska bort. Aktuella informationer och pu- 6

7 blikationer ska vara numrerade under året. Jag accepterar inte lösa lappar på mitt skrivbord med andrahandsinformation när jag börjar arbeta. Om man har en tilldelad patient vill jag ha all förstahandsinformation, inte att någon tar emot telefonsamtal och sedan berättar för mig vad som sagts gällande patienten utan mina kollegor får hämta mig eller be om telefonnummer så jag kan ringa upp istället. En annan erfarenhet från flygledningen är förväxlingsrisken mellan siffror. Om man säger fyrtiosju förväxlas det lätt med sjuttiosju, därför är det viktigt att säga siffrorna var för sig (fyra sju och sju sju) för att minska förväxlingsrisken, menar Susanne Ahlinder. Jag tror att vi behöver ett nytt sätt att tänka för att urskilja fällorna. Vi måste jobba målinriktat med metod och struktur. Det är arbetsgivarnas ansvar att bygga struktur, det är inte den enskilde medarbetarens ansvar. Dessutom blir inte systemen gemensamma om de inte sjösätts av ledningen. När det gäller landstingets avvikelserapporter så menar Susanne Ahlinder att de inte har tillräckligt fokus på att hitta lösningar, den kvarstår ofta och återkopplingen sker med alltför långt dröjsmål. Istället skulle det finnas en idébank som uppmuntrar personalen att jobba med effektiva lösningar på metodproblem och systemfel. Att spåra fel är inte samma sak som att hitta lösningar. Jag tycker att avvikelser endast skall ske när det gäller arbetsmetoder, det personliga misstaget rättas sällan till via avvikelser. Det är sådant som bör tas upp på sjuksköterskemöten och arbetsplatsträffar med chefer och ledningsgrupper. Det finns naturligtvis också ett samband till hur vi blir värderade. Vi har en akademisk utbildning och erbjuds runt kronor när vi är färdigutbildade. Vi ska göra allt rätt, vara motiverade, ha nöjda patienter, men om vi gör fel är det vi som blir halshuggna. Återigen det är arbetsgivarens ansvar att bygga system så att felen kan minimeras, patientsäkerheten garanteras och att den enskilde medarbetaren kan känna sig trygg och nöjd med sitt yrkesval. Text och foto: Seppo Sinimaa Redskap för förändrad säkerhetskultur r Jag möte Gunilla Henricsson, anestesisjuksköterska med anställning på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Hon är en av åtta anställda på ALB som en del av sin anställning har i uppgift att arbeta aktivt med CRM (Crew Resors Magement) på sjukhuset, 25 procent av sin tjänst har hon avsatt till detta. För ett par år sedan beslutade sig ledningen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus för att införa CRM som ett led i patientsäkerhetsarbetet. CRM är ett koncept som har sin bakgrund i flyget och vid ALB har man valt att jobba utifrån visa specifika delar av konceptet. De delar som man arbetar med är; teamet runt patienten, att tillvarata resurser, att upptäcka och identifiera risker, kommunikation både på individoch team nivå, att fatta beslut och då framförallt beslut i teamet samt bearbetning av erfarenheter, att lära sig på individ- och organisationsnivå. Gunilla Henricsson Syftet med att införa arbetssättet är att öka medarbetarnas säkerhetstänk och få en förändrad och bättre patientsäkerhetskultur på arbetsplatserna. Säkerhetsmässigt får det aldrig vara skillnad för en patient utifrån vem hon möter, rutiner, pm med mera skall alltid vara likadana varje gång och de kan ses som ett verktyg. Ett sådant exempel är en checklista vid rapportering. Den enskilda kreativitet och specifika kunskapen hos medarbetarna blir att se det individuella och anpassa vårdnaden runt en enskild patient. Vid införandet har samtliga medarbetare har erhållit en endagsutbildning, senare har varje enskild arbetsplats fått utveckla sina egna instrument/verktyg som de känt att de har behov av. Jag frågar Gunilla Henricsson vad hon tror är skillnaden mellan införande av CRM på ALB och andra sjukhus som också jobbar utifrån samma koncept. Att det är ett heltäckande koncept, att alla fått utbildningen och det att alla enheter fått utveckla sina egna verktyg. Arbetet med detta kommer heller inte att avstanna utan fortsätta. Att ledningen beslutade och förstod konsekvenser av sitt beslut som till exempel behovet av avsatt tid till att utveckla instrument och att följa upp att de används på rätt sätt har också gjort skillnad. Det största motståndet kring införandet av detta har varit införandet av just verktygen och att få till ett kulturskifte att göra vissa saker likadant varje gång. Den största utmaningen har varit att bemöta kulturen att vi gör lite som vi själva vill. Det handlar om att se på sitt eget agerande och eventuella konsekvenser av dem ur just ett säkerhetsperspektiv. Jag avslutar vårt samtal med att fråga Gunilla Henricsson om det finns några risker med CRM. Man beskriver en rädsla för att man bara följer listor och inte tänker själv. Grundidén och tanken med CRM som jag uppfattar den under vårt samtal är ju bland annat att identifiera risker. Jag uppfattar även att om jag i mitt arbete ser att en risk eller fel uppstår så ska jag som delaktig i den processen kunna på ett bra och strukturerat sätt säga till att det håller på att bli fel. Vi vet idag att det bara finns två olika grupper inom sjukvården, de som kommer göra fel och det som gjort ett fel. Om CRM fungerar som Gunilla Henricsson beskriver det fångas fel upp och mildras. Vi kan hjälpas åt och stötta varandra och bli ett team, allt till gagn för patienten och en högre patientsäkerhet. Text och foto: Gunilla George 7

8 När fick du din sommarsemester beviljad 2012? Höstens medlemsaktiviteter hos oss på Vårdförbundet Avdelning Stockholm Här får du en försmak på vad som kommer i höst. Inbjudningar med möjlighet till att anmäla dig kommer i ett nyhetsbrev i augusti. Får du inte våra nyhetsbrev? Anmäl din e-postadress till Birgitta Holm, Lättakuten Huddinge Jag har inte fått min semester beviljad officiellt ännu. Arbetsgivaren säger att det ska nog ordna sig. Augusti Bellmanstafetten Omskärelse av pojkar hur ska vi agera som vårdpersonal? September 14 em Arbetstid, för dig som är chef Retorikutbildning 22 heldag Representantskap Spelar det någon roll om Vårdförbundet finns? Oktober Kränkande särbehandling, för dig som är chef 16 Gemensamt årsmöte för våra 8 sektioner Retorikutbildning Medlemsmöte delegeringar Spelar det någon roll att vi har kollektivavtal & vilken lön vi får? November Internationella röntgensjuksköterskedagen firas! Att jobba utomlands Medlemsmöte för MAS:ar om säker vård 20 heldag Äldrevårdskonferens Spelar det någon roll hur vi har det på jobbet? Engelska i vårdsituationer 22 heldag Patientsäkerhet, för dig som är chef December 4 heldag Medlemsresa arbetstid Eva Skoglund, Medicinmottagning 1, Sachsska barnsjukhuset Jag fick min semester beviljad ganska tidigt. Min kollega och jag delar på sommaren. Jag har tidig semester från midsommar och min kollega får sen semester. Violeta Rusu, M 78 Huddinge Jag är fortfarande osäker om min semester är beviljad. Fick ett muntligt besked på ett möte i april. När jag frågade igen fick jag ett skriftligt avslag. Har nu diskuterat om hur det ska bli med semester. Har nu fått ett nytt besked att den är beviljad men allt känns väldigt osäkert. Kontaktuppgifter Avdelning Stockholm och sektioner Vårdförbundet Avdelning Stockholm Box 55633, Stockholm besöksadress: Linnégatan tel Storstockholms kommunsektion Stadshuset H3L Stockholm tel , fax Sektion Centrala Stockholm Hangövägen 19, postlåda STOCKHOLM Besöksadress: Hangövägen25, 3 tr, hiss mellan hus 6 7 tel , fax Sektion Norra Länet Hangövägen 19, postlåda Stockholm Besöksadress: Hangövägen 25, 3 tr, hiss mellan hus 6 7 tel , fax: Vårdförbundet Sektion Södra Länet Hangövägen 19, postlåda Stockholm Besöksadress: Hangövägen 25, 3 tr, hiss mellan hus 6 7 tel: , fax: Sektion Danderyds sjukhus B-villan, Stockholm tel , fax Sektion Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Röntgenvägen 3, 12 tr, Stockholm tel Sektion Karolinska universitetssjukhuset Solna Blindhemmet T8a, Stockholm tel (kl 9 12), fax Sektion Södersjukhuset Jägargatan 20, 2 tr, Stockholm tel , fax Tarja Kauppinen, St Eriks ögonsjukhus/ Capio St Göran Fick reda på det redan i april. Det brukar fungera mycket bra och vi får ett tidigt besked och får oftast den semesterperiod vi önskar. Uta Marinko, Stockholms Sjukhem, palliativt centrum Vi skulle lämna in önskemål i slutet av februari, sedan söks efter semestervikarier. Under april månad fick vi besked att det i stort var klart, men lite justeringar behövdes i mitten av sommaren. Så det har ordnat sig på ett bra sätt.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö En hälsosam vårdmiljö är förutsättningen för god och säker vård. Det leder till bra resultat

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 Konsekvenser och lärdomar inför framtiden 2013-10-01 Jonas Vallgårda VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11, Box 3260

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Arbetsmiljöenkät, Akademiska Sjukhuset. Vårdförbundet Avdelning Uppsala

Arbetsmiljöenkät, Akademiska Sjukhuset. Vårdförbundet Avdelning Uppsala Arbetsmiljöenkät, Akademiska Sjukhuset Vårdförbundet Avdelning Uppsala Akademiska - ett stort sjukhus, med stora problem Vårdförbundets arbetsmiljöenkät visar att pressen på Akademiska Sjukhusets sjuksköterskor

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Vårdförbundet, avdelning Kalmar läns. Verksamhetsinriktning för 2012. kopplat till. kongressens strategier 2011 2014. Budget 2012

Vårdförbundet, avdelning Kalmar läns. Verksamhetsinriktning för 2012. kopplat till. kongressens strategier 2011 2014. Budget 2012 Vårdförbundet, avdelning Kalmar läns Verksamhetsinriktning för 2012 kopplat till kongressens strategier 2011 2014 Budget 2012 1 Vi väcker en genusdebatt om värderingen av välfärdens kunskapsområden Omvärldsspaning

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Lönesamtalet. Att tänka på

Lönesamtalet. Att tänka på Lönesamtalet Att tänka på Bakgrund Sedan slutet av 1980-talet är individuell lönesättning Vårdförbundets lönestrategi. Individuell lönesättning och utvecklingssamtal stämmer bättre med vår syn på kunskap

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Kraven i koncentrat Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Arbetsgivarna ska se till att (1): chefer och arbetsledare har

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag? Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag? Emma Nilsing Strid, Med Dr, leg. Fysioterapeut Universitetssjukvårdens forskningscentrum Region Örebro län Skador inom hälso- och sjukvård

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete Crew Resource Management Säkert teamarbete Utbildning i Säkert teamarbete Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam Utveckla och implementera säkerhetsverktyg i det dagliga patientarbetet Crew Resource Management

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100 Medarbetarenkät 2014 Lycksele / MSF Svarsfrekvens: 100 1 2 MSF Lycksele Mål och uppdrag 50,6% 36,4% 13% 0% 4,1 4,6 Kompetens och utveckling 80% 14,3% 5,7% 0% 5 4,7 Information 90,5% 9,5% 0% 0% 5,2 4,9

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Medarbetarsamtal och lönesamtal

Medarbetarsamtal och lönesamtal 2010-12-28 Medarbetarsamtal och lönesamtal Här finns mallar som kan användas som underlag för medarbetarsamtal och lönesamtal. Lönesamtal inom Teknikförvaltningen Varför? Syftet med samtalet är att arbetsgivaren

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Guide till medlemsrekrytering

Guide till medlemsrekrytering Guide till medlemsrekrytering Vi är många medlemmar i Vårdförbundet idag, men vi kunde vara fler! Ju fler medlemmar vi är desto större möjlighet har vi att påverka och föra fram våra åsikter kring såväl

Läs mer

Val av förtroendevald på arbetsplatsen Delta i valet av förtroendevald en självklar rättighet!

Val av förtroendevald på arbetsplatsen Delta i valet av förtroendevald en självklar rättighet! Avdelning Östergötland Sid 1 (6) Val av förtroendevald på arbetsplatsen Möten mellan medlemmar är en viktig del av Vårdförbundets organisation. Som medlem med stort inflytande medverkar du i en demokratisk

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada NLL-2015-02 Medarbetarstöd vid vårdskada Hälsosjukvård- och tandvårdspersonal som varit inblandad i en incident som lett till en vårdskada är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde Vårdförbundet avdelning Halland Antagen av styrelsen Sida 1 av 5 Inledning Vårdförbundet avdelning Halland

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Patientsäkerhetsdialog Executive Walk Rounds(EWR)

Patientsäkerhetsdialog Executive Walk Rounds(EWR) Patientsäkerhetsdialog Executive Walk Rounds(EWR) Hälso- och sjukvårdens kontinuerliga arbete med att förbättra patientsäkerheten har skiftat fokus från individ till system. Syftet är att skapa en öppen

Läs mer

Allmänna reflektioner

Allmänna reflektioner Allmänna reflektioner Behövd - efterlängtad Bra namn Belyser de viktigaste risk- och friskfaktorerna Möjliggör förhoppningsvis att FH kan bli mer av en strategisk partner och förflytta insatser från efterhjälpande

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Lena Kecklund 1 2014-03-16 Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre Foto: IBL Bildbyrå Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre Klagomål är gåvor Vi betraktar klagomål från våra kunder, externa som interna, som gåvor. Rätt hanterat kan ett klagomål förändra

Läs mer

Rapport Beslutstöd ViSam test Hemsjukvård Pilotstudie

Rapport Beslutstöd ViSam test Hemsjukvård Pilotstudie Rapport Beslutstöd ViSam test Hemsjukvård Pilotstudie 150413 150503 150827 Carin Thunman MAS Tierps kommun sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION... 3 2 GENOMFÖRANDE... 3 3 RESULTAT... 4 4 SLUTSATS...

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Du som är yrkesutövare. Så kan du bidra till att ställa om till personcentrerad vård

Du som är yrkesutövare. Så kan du bidra till att ställa om till personcentrerad vård Du som är yrkesutövare i vården Så kan du bidra till att ställa om till personcentrerad vård Våga prova Så kan du bidra till att ställa om till personcentrerad vård B SVERIGE PORTO BETALT Personcentrerad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

KOM-IN-ALL mars 2016

KOM-IN-ALL mars 2016 Mars 2016 Ordförande har ordet! Sektionen har haft sitt årsmöte och jag vill tacka alla medlemmar och förtroendevalda för deras engagemang. När Aftonbladet avslöjade Kommunals oegentligheter var vi många

Läs mer

Medarbetarpolicy i Landstinget

Medarbetarpolicy i Landstinget MISSIV 2012-06-13 LJ2012/690 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Medarbetarpolicy i Landstinget Bakgrund I samband med att Landstingets chefspolicy omarbetades under 2011 aktualiserades frågan

Läs mer

Tips från forskaren Arbete

Tips från forskaren Arbete Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28358/2013 1(5) Avdelning öst Lotte Hidemo lotte.hidemo@ivo.se Karolinska Universitetssjukhuset Chefläkaren 171 76 STOCKHOLM Den 1 juni 2013 tog den nybildade myndigheten

Läs mer

RIKTLINJER FÖR INTRODUKTION AV NYANSTÄLLDA

RIKTLINJER FÖR INTRODUKTION AV NYANSTÄLLDA RIKTLINJER FÖR INTRODUKTION AV NYANSTÄLLDA Riktlinjerna vänder sig till alla inom kommunen som kommer i kontakt med nyanställda på sin arbetsplats. En bra introduktion är en bra investering Den första

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal u.ai KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer NHO-2014-0254.37 Nämnden för hälsa, vård och omsorg Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Vårdförbundets lönepolitiska idé

Vårdförbundets lönepolitiska idé Vårdförbundets lönepolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets lönepolitiska idé Det övergripande målet för lönearbetet är en varaktig värderingsförändring av Vårdförbundets yrkesgrupper. Lönen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer