Hårda bandage. Tema: Säker vård. Politikens ansvar 4 Vi måste mäta 5 Flyg och struktur 6. Vårdförbundet Avdelning Stockholms tidskrift Nr 2 Juni 2012

Transkript

1 Hårda bandage Vårdförbundet Avdelning Stockholms tidskrift Nr 2 Juni 2012 Tema: Säker vård Politikens ansvar 4 Vi måste mäta 5 Flyg och struktur 6

2 LEDAREN Hur har vi det med säkerhetskulturen? Är det bara jag som inte någonsin vill gå in när sommaren nu äntligen är här med sina ljumna kvällar och ljusa nätter? När jag jobbade natt så hade jag alltid öppet fönster, hörde fåglarna kvittra och såg ut över det fantastiska ljuset över Stockholm ren magi! I det här numret har vi fokus på Vårdförbundets strategi: För att uppnå en nollvision för vårdskador skall vi samarbeta med andra. Jag vet att ni är många som dagligen arbetar med patientsäkerhetsfrågor och kvalitetsförbättringar samt utvecklar en god vårdmiljö och en trygg säkerhetskultur på era arbetsplatser. Ni är så bra! Keep up the good work. I tidningen får vi ta del av tre medlemmars säkerhetsarbete. Läs om Susanne Ahlinder, Gunilla Henricsson och Maria Unbeck och låt dig inspireras. Kanske kan du bjuda in någon av dem till din arbetsplats i ett led att utveckla er säkerhetskultur? Vi ska inte sticka under stol med att vi är oroliga inför sommaren. Det finns fortfarande stora frågetecken inom stora delar av Stockholms läns landsting. Vi har påtalat detta för politiker och tjänstemän som lyssnar, men inte verkar ta situationen på allvar. Vi ställer oss frågande till vilka som kommer att få vård i sommar. Svårast sjuka ja, men övriga kan komma att behöva vänta länge, riskera att få sin behandling uppskjuten eller att transporteras till andra vårdgivare. Risken är stor för överbeläggningar och neddragna vårdplatser och arbetsgivaren räknar med att ni medlemmar arbetar övertid. Vad är det som håller på att hända? Så ska vi inte ha det. Du måste få villkor som gör det möjligt för dig att ge en säker vård. Du behöver en rimlig arbetsbelastning så att misstag kan minimeras. Du behöver få din berättigade semester så du kan komma tillbaka utvilad och stärkt. Och vi behöver en vårdmiljö som ger patienten livskvalitet. Vi behöver få uppskattning för det engagemang och den arbetsinsats som vi dagligen bidrar med så att vi får en stark framtidstro. Det vi gör spelar roll. I alla lägen. Förutsättningarna skapas av våra politiker och beslutsfattare här i Stockholm. De har ett stort ansvar men också goda möjligheter att tillsammans med Vårdförbundet utveckla och forma framtidens sjuk- och äldrevård. Kraven på oss ökar i takt med att säkerheten i vården ska garanteras. För att stärka våra professioner måste vi kanske sluta vara självkritiska och ha mer tillit; bestämma oss för vilken syn vi ska ha på oss själva. Och framför allt ta makt över vår framtid. Jag hoppas ni alla får en skön och avkopplande semester när det är dags. Tid för familj, vänner och reflektion. Själv ska jag göra en resa till bara-vara. Avdelning Stockholms framtida organisation I höst får vi vår efterlängtade omorganisation i avdelningen. Vi har länge velat hitta en struktur i vår organisation som fullt ut har fokus på dig som medlem. Extra representantskapet som hölls den 27 mars antog förslaget till ny organisation och vi har nu ett stort men roligt arbete framför oss innan 1 november då den börjar gälla! Vi jobbar med att konkretisera formerna, en process som sker i samarbete med förtroendevalda inom Avdelning Stockholm. Vi vill att öppenhet präglar förändringen och att vi i slutändan verkligen har ökat på medlemsnyttan, vilket ju är vårt mål. Den interna organisationen kommer att presenteras i sin helhet på representantskapet 22 september. Vad betyder då den här förändringen för dig som medlem? Vi skapar centran där du som medlem fritt kan vända dig till det centra som passar dig och dina behov bäst. Utöver att du får större frihet att själv välja kontaktväg så kommer du även att få fler möjligheter att starta eller delta i olika typer av intressestyrda arbetsgrupper. Vårdförbundet kommer även framöver att finnas i de lokaler som du är van vid att vi sitter i. Vi har ett gemensamt avslutande årsmöte för alla sektioner den 16 oktober. Ni är alla mycket välkomna! Jane Stegring VÅRDFÖRBUNDET, Avdelning Stockholm Box 55633, Stockholm Besöksadress: Linnégatan Tel e-post: info.stockholm@vardforbundet.se Ansvarig utgivare: Eva Nowak Redaktionssekreterare: Seppo Sinimaa Redaktionskommitté: Eva Nowak, Jane Stegring Layout: Eva Byberg Omslagsfoto: Seppo Sinimaa Tryck: Danagårds Grafiska

3 Gå en dag i mina skor bjud in beslutsfattare till vården i sommar! Vi bjöd via e-post* den 30 maj in er medlemmar att anmäla ert intresse till aktiviteten Gå en dag i mina skor. Det är en aktivitet som ger oss möjlighet att visa hur vår arbetsplats fungerar, inklusive dess brister, för lokala beslutsfattare inom vård och omsorg. Bemanningsläget ser oroande ut inför sommaren. Vi behöver visa beslutsfattare hur verksamheten fungerar och hur villkoren ser ut, vilka möjligheter till att ta rast som finns och hur vår kunskap används. Vi hoppas att vi genom att dela med oss av vår vardag kan bidra till att beslutsfattare öppnar upp ögonen och till slut inser att våra yrken måste värderas högre. Intresset var större än vi vågat hoppas på; 44 medlemmar har anmält sitt intresse, något som vi är mycket glada över. En del med egna förslag på beslutsfattare som de vill bjuda in och en hel del som är öppna för våra förslag. En förutsättning för en bra dialog, tror vi är att beslutsfattare får se vår verklighet ute i verksamheterna. Det här är ett försök att möjliggöra diskussioner med de som fattar beslut om hur vården utformas. De som anmält sitt intresse kommer att få ge en påse med skor till en viss politiker eller annan beslutsfattare med uppmaningen att komma ut i verksamheten och under en dag gå i medlemmens skor. Aktiviteten fortsätter i höst så glöm inte bort att gå in på vår webb där vi håller er uppdaterade. Jane Stegring *Du som ännu inte lämnat din e-postadress till oss, gör det! Maila den till info.stockholm@vardforbundet.se (ange namn och personnummer!). Vårdförbundet fick rätt i tvist Avdelning Stockholm lyckades lösa tvisten med SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde) under våren, efter segdragna förhandlingar. Vi påkallade tvisten förra sommaren då arbetsgivaren SLSO hade betalat ut nya löner till oorganiserade långt innan Vårdförbundets medlemmar fick sina nya löner. Det ansåg vi kränker föreningsrätten. Arbetsgivaren ber om ursäkt i protokollet och hävdar att det inte kommer att upprepas och så fick Vårdförbundet i skadestånd. Vi planerar nu en rolig aktivitet för berörda medlemmar under hösten. Håll utkik. Eva Nowak Om arbetsgivaren vill bryta din pågående semester I semesterlag och kollektivavtal finns det regler för hur semestern ska hanteras. Arbetstagare och arbetsgivare kommer överens om förläggning av semestern. Kan inte parterna nå överenskommelse om förläggningen bestämmer arbetsgivaren om inte annat avtalats. När semester väl är beviljad av arbetsgivaren, så gäller den. För dig som är kommun- eller landstingsanställd finns dock en skyldighet att om synnerliga skäl föreligger avbryta pågående semester och återgå i arbete. Kontakta Vårdförbundet om detta uppstår! För dig som är anställd privat och där privata kollektivavtal gäller, finns inte motsvarande paragraf vilket gör att arbetsgivaren inte har rätten att bryta pågående semester. Eva Ohrelius Lindberg Förbundsombudsman Vårdförbundet finns på Facebook Hur ser din arbetsmiljö ut i sommar? Om du inför eller mitt under sommaren har funderingar eller känner dig orolig över hur vårdmiljön ser ut där du arbetar, TVEKA INTE att höra av dig. Vi vill finnas som stöd för dig. Vad behöver vi få reda på för att kunna hjälpa dig? Avdelning Stockholm har startat en facebookgrupp där du kan lyfta frågor om din arbetsmiljö och vara säker på att förtroendevalda och ombudsmän ser dem. Det ska vara enkelt att nå oss. Därför startar vi nu gruppen Din arbetsmiljö i sommar. Gå in och gilla Vårdförbundet Avdelning Stockholm. Gå med i våra grupper Din arbetsmiljö i sommar och Nu pratar vi lön. Vårdförbundet bedriver ständigt ett opinionsbildande arbete och bevakar medlemmars intressen. Medlemmarnas vilja bestämmer inriktning och styr vårt politiska arbete. Var med och påverka du också! 3

4 Stockholmspolitiker måste skapa förutsättningar för säker vård Modern forskning visar att om man sätter personalen i centrum med goda arbetsvillkor och god löneutveckling får man en säkrare vård och högre livskvalitet för patienterna. Vi får en god vårdmiljö. Säker vård! Självklart vill vi alla att det ska vara så. Men varje år dör människor till följd av skador som vården har förorsakat. Socialstyrelsens siffror visar att skadas av vården i Sverige. Det är naturligtvis oacceptabelt. Men utmattad personal med dålig löneutveckling kan inte vända skutan. God vårdmiljö Sjukvården måste utveckla en god vårdmiljö och en säkerhetskultur precis som inom trafiken, flyget och kärnkraftsindustrin. Att samarbeta med and ra ser vi som en självklarhet. Teamet kring patienten har alltid det yttersta ansvaret, men förutsättningarna skapar våra politiker och beslutsfattare här i Stockholm. De har ett stort ansvar men också goda möjligheter att tillsammans med oss utveckla och forma framtidens sjukvård. Högriskverksamhet Högt tempo kommer vi förstås alltid att ha. Och visst är vården en högriskverksamhet där det förekommer mänsk liga misstag och behandlingar som gör att patienter dör. Men vi måste arbeta systematiskt med säker vård för att göra allt som går för att undvika vårdskador: Checklistor ska höra till vardagen Vi måste ha schemalagd tid till reflektion och säkerhetsgenomgångar. Vi behöver fundera dagligen tillsammans över vad som blev bra och vad som blev mindre bra under dagen och hur vi kan ligga steget före. Tillräcklig finansiering med god löne utveckling. Effektiv resursanvändning. Det måste finnas utrymme för rast, vila och återhämtning. Det gäller alla yrkesgrupper i vården. En modern organisation med rätt kunskap, på rätt plats vid rätt tillfälle. Sjukvården måste se patienter och närstående som en resurs och verkligen lyssna till vad de har att berätta. När vi får förutsättningar att följa dessa punkter kommer rutinerna hålla. Därmed görs betydligt färre misstag. Sjukvården blir en lärande organisation. Vårdförbundets fyra yrken Om Vårdförbundets fyra yrken får använda sin kunskap fullt ut blir vården säkrare, billigare och mer effektiv. För att ta några exempel så har det redan visat sig att vårdcoacher eller vårdlotsar, det vill säga sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som lotsar patienter rätt direkt ger säkrare vård, ökad livskvalitet och sparar miljarder åt landstingen. Distriktssköterskor Distriktssköterskor skulle kunna ta ett ännu större ansvar inom hemsjukvård och primärvård vid bedömning av öroninflammationer, urinvägsinfektioner och för uppföljning av exempelvis diabetes. För att motverka antibiotikaresistens kan distriktssköterskan följa sjukdomsförloppet med återbesök. Läkaren kallas in med sin specialistkunskap när så behövs. Detta sätt att arbeta ökar tillgängligheten. När reumatiker vid vartannat besök fick träffa sjuksköterska istället för läkare tyckte de att besöken gav behandlingen ett mervärde. Förebyggande hälsoarbete Det förebyggande hälsovårdsarbetet som drivs av sjuksköterskor, distriktssköterskor, dietister, skolsköterskor och barnmorskor på BVC, MVC, i skolhälsovården och primärvården gör att färre människor blir feta, får diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Att få goda råd av en läkare när infarkten eller diabetes redan är ett faktum är inte säker och effektiv hälso- och sjukvård. Vi måste ligga steget före när det gäller överviktsepidemin. Vårdförbundets sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor är avgörande kuggar, som står för kunskap, trygghet och säker vård. Men det är ni politiker och beslutsfattare som måste ge oss förutsättningarna. Avdelningsstyrelsen Foto: Ulf Huett 4

5 Vi måste mäta för att veta Den första juni hade jag bestämt träff med Maria Unbeck Med. Dr Leg. sjuksköterska. Maria har nyligen disputerat inom området patientsäkerhet. I första studien granskade de 395 patienters journaler i tre steg med hjälp av 12 kriterier och standardiserade bedömningsformulär. De gjorde också en genomgång av de traditionella rapporteringssystemen för avvikelser gällande samma patienter. Resultaten visade att betydligt fler avvikelser identifierades med hjälp av retrospektiv journalgranskning. Inte tillförlitliga De traditionella systemen som vi normalt förlitar oss vad gäller avvikelser är inte tillförlitliga. Långt ifrån alla avvikelser upptäcks och av dem som upptäcks rapporteras enbart ett fåtal varav de flesta inte är skador. Rädsla för rättsliga påföljder, att personalen inte vet vad som ska rapporteras eller hur, bristande återkoppling till rapportörer och verksamheten påverkar rapporteringsfrekvensen. Detta i kombination med en kultur inom sjukvården där uppfattningen att profes sionella inte gör fel kan bidra till att avvikelser inte rapporteras eller diskuteras öppet. Detta kan leda till att möjligheter till lärande missas och leder även till svårigheter i få en korrekt bild av hur ofta avvikelser inträffar och hur säker vården är. Andra högriskbranscher Andra högriskbranscher som till exempel flyget och kärnkraftsindustrin har kommit längre i att utveckla system för att följa upp och förbättra säkerheten. Erfarenheter därifrån pekar på att organisationer behöver informationssystem för att samla in, analysera och återföra information om såväl risker som avvikelser i verksamheten för att lära av dessa för att förbättra säker heten. I hälso- och sjukvården finns det inte något väl utvecklat system för mätning och uppföljning av patient säkerheten på ett tillförlitligt sätt. Även förmågan att lära av inträffade avvikelser och att sprida säkerhetsinformation har brister och allt förväntas ske inom befintliga ramar. Är det som vi uppfattar som ett problem verkligen det och i så fall hur stort är det eller är det något annat som är det verkliga problemet? Mätningar är viktiga för att identifiera de vanligaste riskerna och avvikelserna som kan utgöra underlag till förbättringar och för att följa upp effekterna av införda förbättringar. Om data som samlas in är felaktiga eller missvisande eller om verksamheten förlitar sig på enskilda datakällor som inte är tillförlitliga vad gäller problemets verkliga omfattning kan detta leda till felaktiga slutsatser. Maria Unbeck fann att årliga förannonserade mätningarna som genomförs i landstinget gav betydligt bättre resultat jämfört med mätningar som gjordes resten av året vilket leder till slutsatsen att förannonserade mätningar som endast genomförs en gång per år kan ge en felaktig bild av omvårdnadens kvalitet. Ingen metod ser allt Ingen enskild metod kan identifiera alla risker och avvikelser. Trots de begränsningar som en del av metoderna har så kompletterar de varandra. Alla dessa rapporteringssystem kan ge kunskap om brister i patientsäkerheten. Flera av dessa informationskällor har dock långa rapporteringstider vilket påverkar möjligheterna att snabbt återföra aktuella erfarenheter till chefer och personal. Dessutom saknas ofta ändamålsenliga system för återkoppling av analyser till chefer samt till personalen. Det krävs även att chefer och personal är öppna för att ta emot informationen, lära av den och använda kunskapen i det förbättringsarbetet på enheterna. Socialstyrelsens metod Den metod som Socialstyrelsen använde i sin vårdskadestudie 2007, Harvard Medical Practice Study metoden (HMPS), har ofta beskrivits som resurskrävande jämfört med Global Trigger Tool (GTT). I en av Maria Unbecks studier granskades 350 vårdtillfällen under 2009 av två team i en 3-stegsgranskningsprocess. Resultaten visade att HMPS metoden identifierade fler skador än GTT. Skillnaderna mellan metoderna Maria Unbeck bedömdes bero på metodologi, kontextkunskap och svårigheter att dra gränsen mellan mindre allvarliga skador och tillbud. Identifiera avvikelser Avhandlingen beskriver hur vi kan identifiera avvikelser med hjälp av olika journalgranskningsmetoder och hur dessa metoder även kan användas för uppföljning av förbättringsarbete. Vid journalgranskningar är det viktigt att ha rätt glasögon på sig, att ha ett patientperspektiv. Genom att mäta oftare och återföra resultaten till personalen LÄR vi oss vad som behöver förbättras och vad som fungerar bra. Om vi inte vet vad som är problemet kan vi inte ändra oss. Att mäta för att veta, på rätt nivå, konkret och förståeligt gör att patientsäkerhet och kvalitet blir greppbart avslutar Maria Unbeck. Vill du ha kontakt med Maria Unbeck finns hon på Danderyds sjukhus. Text och foto: Jane Stegring Marias Unbecks avhandling Evaluation of retrospective patient record review as a method to identify patient safety and quality information in orthopaedic care nås på: 5

6 Tankar om flyg och struktur Susanne Ahlinder är sjuksköterskan som sent i yrkeslivet sadlat om från att vara flygledarassistent på Arlanda, Bromma och Örnsköldviks flygplats. Hennes tidigare yrkeserfarenheter har fått henne att fundera över rutiner i vården. Jag har gjort fler fel i landstinget på ett år än vad jag gjort som flygledarassistent under mina 33 år på Luftfartsverkets Trafikledning, säger hon när vi sätter oss på ett Café i Sundbyberg. De flesta felen beror på hur arbetet organiseras, tidsbrist, stress, kommunikationsproblem, slimmad personalstyrka, överbelagda avdelningar samt brister i utbildningen men ytterst ansvarig är sjuksköterskan för utförandet. Susanne Ahlinder är 58 år och nyutexaminerad sjuksköterska men varför bytte hon bana? Efter många år som flygledarassistent kände jag att det kanske inte gick att utvinna mycket mer ur yrket. När man känner att man till slut simmar runt i en damm i stället för att åka ned längs en flod, då är det dags att göra något annat. Det gäller att ha flöde i sitt arbetsliv för att utvinna maximal kreativitet och glädje inför sina arbetsuppgifter. Sin första kontakt med vård och omsorg var på 70-talet när hon som 16-åring jobbade som hemsamarit. Men jag var helt enkelt inte redo då, det kunde vara läskigt när klienterna var glada ena gången och sedan skrek nästa gång. Sedan gjorde hon ett inhopp på SMHI som kart- och ritbiträde och tele expeditör. Efter det sökte hon 1972 till en flygledarassistentutbildning vid Luftfartsverket som då hade utbildningen förlagd till Bromma flygplats. Jag har nog alltid varit lite nyfiken och vetgirig, så i stället för att börja arbeta på Bromma flygplats som var naturligt eftersom jag är en Stockholmstjej sökte jag mig till Örnsköldsviks flygplats Men det var helt enkelt för mycket snö på vintrarna, jag såg bara stjärtfenorna på de gamla Convairplanen när de landade och det var en alldeles för liten plats för mig att bo på. Susanne Ahlinder har sadlat om från flygledarassistent till sjuksköterska. Efter jobb som flygvärdinna på Linjeflyg på 70-talet och på flyginformationsavdelningen för piloter på Bromma flygplats och Arlanda flygplats flyttade Susanne Ahlinder till Trafikledningen på Arlanda flygplatskontroll. Jobbet innebar bland annat att hålla reda på sifferunderlag för alla flygningar (inrikes och utrikes), ankomsttider, flyghöjder, alarmerings tider, search and rescue. Helt enkelt förse en flygledare med all nödvändig information för de aktuella flygningar vi hade under dagen på ett arbetspass. För en lekman på området och med en viss oro för framförallt landningen, så undrar jag hur många incidenter hon var med om under sin tid som flygledarassistent? Under hela den här tiden var jag inte indragen i någonting och jag tror att det finns en hel del att lära inom sjukvården av den arbetsmetodik vi använde oss av. Jag tror att system riskerar att fallera om man inte uppfyller krav: såsom att arbeta strukturerat, arbeta med en sak i taget, att vara målfokuserad, ha en uppföljning och göra ett tydligt avslut, säger Susanne Ahlinder och fortsätter. Om man överför det till mitt arbete idag kan det till exempel innebära att om jag sitter och skriver en journalanteckning och har 30 sekunder kvar att skriva tar jag inte telefonen om den ringer. Om det är något akut ringer de ändå inte till en vanlig expedition. Jag tror att det är oerhört viktigt att göra klart det man håller på med innan man ger sig på nästa sak. I vården handlar det mycket om fort och fel, men jag säger bättre safe than sorry. Susanne Ahlinder ser stora möjligheter att förbättra överapporteringen mellan avdelningar på telefon om man använder flygets systematik. Flygets anropssignal skulle kunna vara patientens namn, transportkodblipper personnummer, vitala parametrar blodtryck och puls, flygnivå saturation, har startat diagnos, hälsotillstånd, har landat återkoppling. Hur kommer det sig att det alltför ofta sker misstag i vården, men att flygplan sällan störtar? Susanne Ahlinder saknar checklistor inom vården. Jag tror att det skulle bli säkrare för både patienter och personal om vi som arbetar inom vården talade samma språk med varandra, säger Susanne Ahlinder. Hennes bakgrund och erfarenheter i systemtänk har fått henne att söka stipendium från Vårdförbundet i patientsäkerhetsfrågor. Jag anser att det är ledningen som ska ta ett övergripande ansvar för patientsäkerheten. Det måste finnas ett ansvar för publikationer, det måste säkerställas att pärmar med papper är uppdaterade. Alla pärmar där det uppdateringar inte är säkerställda ska bort. Aktuella informationer och pu- 6

7 blikationer ska vara numrerade under året. Jag accepterar inte lösa lappar på mitt skrivbord med andrahandsinformation när jag börjar arbeta. Om man har en tilldelad patient vill jag ha all förstahandsinformation, inte att någon tar emot telefonsamtal och sedan berättar för mig vad som sagts gällande patienten utan mina kollegor får hämta mig eller be om telefonnummer så jag kan ringa upp istället. En annan erfarenhet från flygledningen är förväxlingsrisken mellan siffror. Om man säger fyrtiosju förväxlas det lätt med sjuttiosju, därför är det viktigt att säga siffrorna var för sig (fyra sju och sju sju) för att minska förväxlingsrisken, menar Susanne Ahlinder. Jag tror att vi behöver ett nytt sätt att tänka för att urskilja fällorna. Vi måste jobba målinriktat med metod och struktur. Det är arbetsgivarnas ansvar att bygga struktur, det är inte den enskilde medarbetarens ansvar. Dessutom blir inte systemen gemensamma om de inte sjösätts av ledningen. När det gäller landstingets avvikelserapporter så menar Susanne Ahlinder att de inte har tillräckligt fokus på att hitta lösningar, den kvarstår ofta och återkopplingen sker med alltför långt dröjsmål. Istället skulle det finnas en idébank som uppmuntrar personalen att jobba med effektiva lösningar på metodproblem och systemfel. Att spåra fel är inte samma sak som att hitta lösningar. Jag tycker att avvikelser endast skall ske när det gäller arbetsmetoder, det personliga misstaget rättas sällan till via avvikelser. Det är sådant som bör tas upp på sjuksköterskemöten och arbetsplatsträffar med chefer och ledningsgrupper. Det finns naturligtvis också ett samband till hur vi blir värderade. Vi har en akademisk utbildning och erbjuds runt kronor när vi är färdigutbildade. Vi ska göra allt rätt, vara motiverade, ha nöjda patienter, men om vi gör fel är det vi som blir halshuggna. Återigen det är arbetsgivarens ansvar att bygga system så att felen kan minimeras, patientsäkerheten garanteras och att den enskilde medarbetaren kan känna sig trygg och nöjd med sitt yrkesval. Text och foto: Seppo Sinimaa Redskap för förändrad säkerhetskultur r Jag möte Gunilla Henricsson, anestesisjuksköterska med anställning på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Hon är en av åtta anställda på ALB som en del av sin anställning har i uppgift att arbeta aktivt med CRM (Crew Resors Magement) på sjukhuset, 25 procent av sin tjänst har hon avsatt till detta. För ett par år sedan beslutade sig ledningen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus för att införa CRM som ett led i patientsäkerhetsarbetet. CRM är ett koncept som har sin bakgrund i flyget och vid ALB har man valt att jobba utifrån visa specifika delar av konceptet. De delar som man arbetar med är; teamet runt patienten, att tillvarata resurser, att upptäcka och identifiera risker, kommunikation både på individoch team nivå, att fatta beslut och då framförallt beslut i teamet samt bearbetning av erfarenheter, att lära sig på individ- och organisationsnivå. Gunilla Henricsson Syftet med att införa arbetssättet är att öka medarbetarnas säkerhetstänk och få en förändrad och bättre patientsäkerhetskultur på arbetsplatserna. Säkerhetsmässigt får det aldrig vara skillnad för en patient utifrån vem hon möter, rutiner, pm med mera skall alltid vara likadana varje gång och de kan ses som ett verktyg. Ett sådant exempel är en checklista vid rapportering. Den enskilda kreativitet och specifika kunskapen hos medarbetarna blir att se det individuella och anpassa vårdnaden runt en enskild patient. Vid införandet har samtliga medarbetare har erhållit en endagsutbildning, senare har varje enskild arbetsplats fått utveckla sina egna instrument/verktyg som de känt att de har behov av. Jag frågar Gunilla Henricsson vad hon tror är skillnaden mellan införande av CRM på ALB och andra sjukhus som också jobbar utifrån samma koncept. Att det är ett heltäckande koncept, att alla fått utbildningen och det att alla enheter fått utveckla sina egna verktyg. Arbetet med detta kommer heller inte att avstanna utan fortsätta. Att ledningen beslutade och förstod konsekvenser av sitt beslut som till exempel behovet av avsatt tid till att utveckla instrument och att följa upp att de används på rätt sätt har också gjort skillnad. Det största motståndet kring införandet av detta har varit införandet av just verktygen och att få till ett kulturskifte att göra vissa saker likadant varje gång. Den största utmaningen har varit att bemöta kulturen att vi gör lite som vi själva vill. Det handlar om att se på sitt eget agerande och eventuella konsekvenser av dem ur just ett säkerhetsperspektiv. Jag avslutar vårt samtal med att fråga Gunilla Henricsson om det finns några risker med CRM. Man beskriver en rädsla för att man bara följer listor och inte tänker själv. Grundidén och tanken med CRM som jag uppfattar den under vårt samtal är ju bland annat att identifiera risker. Jag uppfattar även att om jag i mitt arbete ser att en risk eller fel uppstår så ska jag som delaktig i den processen kunna på ett bra och strukturerat sätt säga till att det håller på att bli fel. Vi vet idag att det bara finns två olika grupper inom sjukvården, de som kommer göra fel och det som gjort ett fel. Om CRM fungerar som Gunilla Henricsson beskriver det fångas fel upp och mildras. Vi kan hjälpas åt och stötta varandra och bli ett team, allt till gagn för patienten och en högre patientsäkerhet. Text och foto: Gunilla George 7

8 När fick du din sommarsemester beviljad 2012? Höstens medlemsaktiviteter hos oss på Vårdförbundet Avdelning Stockholm Här får du en försmak på vad som kommer i höst. Inbjudningar med möjlighet till att anmäla dig kommer i ett nyhetsbrev i augusti. Får du inte våra nyhetsbrev? Anmäl din e-postadress till info.stockholm@vardforbundet.se. Birgitta Holm, Lättakuten Huddinge Jag har inte fått min semester beviljad officiellt ännu. Arbetsgivaren säger att det ska nog ordna sig. Augusti Bellmanstafetten Omskärelse av pojkar hur ska vi agera som vårdpersonal? September 14 em Arbetstid, för dig som är chef Retorikutbildning 22 heldag Representantskap Spelar det någon roll om Vårdförbundet finns? Oktober Kränkande särbehandling, för dig som är chef 16 Gemensamt årsmöte för våra 8 sektioner Retorikutbildning Medlemsmöte delegeringar Spelar det någon roll att vi har kollektivavtal & vilken lön vi får? November Internationella röntgensjuksköterskedagen firas! Att jobba utomlands Medlemsmöte för MAS:ar om säker vård 20 heldag Äldrevårdskonferens Spelar det någon roll hur vi har det på jobbet? Engelska i vårdsituationer 22 heldag Patientsäkerhet, för dig som är chef December 4 heldag Medlemsresa arbetstid Eva Skoglund, Medicinmottagning 1, Sachsska barnsjukhuset Jag fick min semester beviljad ganska tidigt. Min kollega och jag delar på sommaren. Jag har tidig semester från midsommar och min kollega får sen semester. Violeta Rusu, M 78 Huddinge Jag är fortfarande osäker om min semester är beviljad. Fick ett muntligt besked på ett möte i april. När jag frågade igen fick jag ett skriftligt avslag. Har nu diskuterat om hur det ska bli med semester. Har nu fått ett nytt besked att den är beviljad men allt känns väldigt osäkert. Kontaktuppgifter Avdelning Stockholm och sektioner Vårdförbundet Avdelning Stockholm Box 55633, Stockholm besöksadress: Linnégatan tel info.stockholm@vardforbundet.se Storstockholms kommunsektion Stadshuset H3L Stockholm tel , fax vardforbundet@stadshuset.stockholm.se Sektion Centrala Stockholm Hangövägen 19, postlåda STOCKHOLM Besöksadress: Hangövägen25, 3 tr, hiss mellan hus 6 7 tel , fax Sektion Norra Länet Hangövägen 19, postlåda Stockholm Besöksadress: Hangövägen 25, 3 tr, hiss mellan hus 6 7 tel , fax: vardforbundet.norralanet@sll.se Vårdförbundet Sektion Södra Länet Hangövägen 19, postlåda Stockholm Besöksadress: Hangövägen 25, 3 tr, hiss mellan hus 6 7 tel: , fax: vardforbundet.sodralanet@sll.se Sektion Danderyds sjukhus B-villan, Stockholm tel , fax vardforbundet@ds.se Sektion Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Röntgenvägen 3, 12 tr, Stockholm tel vardforbundet@karolinska.se Sektion Karolinska universitetssjukhuset Solna Blindhemmet T8a, Stockholm tel (kl 9 12), fax vardforbundetsolna@karolinska.se Sektion Södersjukhuset Jägargatan 20, 2 tr, Stockholm tel , fax vardforbundet@sodersjukhuset.se Tarja Kauppinen, St Eriks ögonsjukhus/ Capio St Göran Fick reda på det redan i april. Det brukar fungera mycket bra och vi får ett tidigt besked och får oftast den semesterperiod vi önskar. Uta Marinko, Stockholms Sjukhem, palliativt centrum Vi skulle lämna in önskemål i slutet av februari, sedan söks efter semestervikarier. Under april månad fick vi besked att det i stort var klart, men lite justeringar behövdes i mitten av sommaren. Så det har ordnat sig på ett bra sätt.