Yttrandefrihet - ja eller nej?
|
|
- Lovisa Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VAD? I den här värderingsövningen får eleverna möjlighet att ta ställning till flera svåra frågor som rör yttrandefrihetens gränser. Övningen bygger på verkliga händelser vilka formulerats som berättelser. I ett kritiskt skede i berättelsen ställs eleverna inför ett etiskt dilemma. Därefter avslutas berättelsen och en diskussion om yttrandefrihetens betydelse följer. Syftet med uppgiften är att göra eleverna intresserade av yttrandefriheten och dess gränser. HUR? Utgångspunkter I Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik 1 diskuterar Magnus Hermansson Adler den narrativa historiens funktioner. Begreppet narrativ historia avser ett undervisningsmoment där en en muntlig berättelse används för att utvinna kunskap. Genom berättelsen får eleverna uppleva en meningsfull rekonstruktion av historien. Narrativ historia rör inte bara historieämnet utan kan givetvis användas i olika ämnen. I den här värderingsövningen används narrativ historia för att skapa intresse och engagemang för yttrandefrihet, men också för att ge möjligheter till ställningstaganden i etiska frågor. Berättelserna i värderingsövningarna kan ses som slutna narrationer. De innehåller en början, en mittdel och ett slut. Det är också berättaren som äger berättelsen. Men de ger även utrymme för elevernas aktivitet och förutsätter deras engagemang och deltagande. Förberedelser Värderingsövningen kräver ingen förberedelse utan är lämplig som introduktion till yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Genomförande Börja med att dela ut två lappar till varje varje elev, en ja- och en nej-lapp. Det kan t.ex. vara gröna papperslappar för ja och röda för nej. Lapparna ska eleverna använda för att ta ställning till de kommande frågorna genom att hålla upp den lapp som stämmer överens med deras åsikt. Varje berättelse består av: 1. En inledande beskrivning av något som har hänt. 2. En frågeställning där eleverna får värdera olika ståndpunkter, ta ställning och motivera sina åsikter i en diskussion. 3. En fortsättning av händelseförloppet som redogör för hur det gick Hermansson-Adler, Magnus (2009). Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber
2 4. Diskussionsfrågor om hur det slutade, varför och hur det borde ha slutat. Frågorna är av mer principiell karaktär, men leder också vidare till hur yttrandefriheten fungerar i Sverige. Börja läs varje berättelse, stanna, fråga och låt eleverna ta ställning. Läs sedan vidare och berätta hur det slutade och avsluta med en diskussion om yttrandefrihetens gränser. Det är viktigt att poängtera för eleverna att berättelserna bygger på autentiska personer och händelser. Åke Green Den 20 juli 2003 samlades ett 50-tal medlemmar av Pingstkyrkans församling i Borgholm. De skulle lyssna på pastorn Åke Greens predikan. Ämnet för dagen var homosexualitet. Frågan som skulle besvaras var: Är homosexualitet en medfödd drift eller onda makters spel med människan. I sin predikan utgick Åke Green som han själv uppfattade det från Guds ord. Hans budskap till församlingen var att homosexualitet är emot Guds skapelseordning. Gud har skapat oss till man och kvinna. Han kallade homosexualitet för en abnormitet och menade att det inte förekommer i varken djur- eller växtriket och borde därför inte göra det bland människor heller. Åke Green menade också att AIDS har uppstått på grund av de homosexuella och sade att dessa sexuellt förvridna människor kommer att våldta djuren. För inte ens djuren går fria från människans sexuella behov och branden som tänts i en människa, fortsatte pastor Green. Han frågade sig om homosexualitet är en medfödd drift eller onda makters spel med människan? och menade bestämt att det var det sistnämnda. Borde man få säga så här om en grupp människor? Ja eller nej? (Eleverna håller upp sina lappar). Åke Green försökte få medierna att skriva om hans predikan. Men intresset visade sig svagt. Men han skickade ett referat av talet till Ölandsbladet. RFSL såg referatet och anmälde Åke Green för hets mot folkgrupp. Kalmar tingsrätt dömde Green till en månads fängelse. Men domen överklagades till Göta hovrätt och där friades han helt. Åklagaren överklagade domen, men även i högsta domstolen friades Green. Högsta domstolen hänvisade till att Green sannolikt skulle frias om han överklagade till Europadomstolen, eftersom det handlade om hans tolkning av bibeln och att det därmed var en fråga om religionsfrihet.
3 Är det rimligt att, med hänvisning till bibeln, kunna uttala sig om en folkgrupp som Åke Green gjorde? Varför/varför inte? Vilken roll har egentligen Europadomstolen? Känner någon till vad Europadomstolen är? Nationaldemokrater i skolan Det är inte ovanligt att partier och ungdomsförbund vill besöka skolor för sprida sitt budskap och värva medlemmar. Det ville även det högerextrema partiet Nationaldemokraterna, som är en utbrytning ur Sverigedemokraterna. Hösten 2007 kontaktade en företrädare för Nationaldemokraterna Karlbergsskolan i Köpinge. De ville besöka skolan, sprida flygblad och prata politik med eleverna. Frågan hamnade hos rektorn Ragnar Larsson och han fick besluta om partiet skulle få tillträde till skolan eller inte. Ragnar satte stopp för partiet. Han ville inte ha in Nationaldemokraterna i sin skola. Gjorde Ragnar rätt? Ja eller nej? (Eleverna håller upp sina lappar). Nationaldemokraterna de accepterade inte Ragnars nej, utan anmälde skolan med hänvisning till den svenska grundlagen. Justitiekanslern som utövar tillsyn över myndigheter för att se till att de följer lagar och regler kritiserade skolan eftersom tryckfrihetsförordningen slår fast att ingen får hindras från att sprida tryckt skrift med hänvisning till innehållet. Ragnar Larsson menade att Nationaldemokraternas värderingar stred mot skolans värdegrund och att de riskerade att störa ordningen. Men motiveringen underkändes. Det innebär inte att vem som helst får komma till skolan bara att skolan inte får stoppa vissa partier, men inte andra. Karlsbergsskolan är en högstadieskola vilket innebär att eleverna måste komma dit eftersom grundskolan är obligatorisk. Är det rätt att företrädare för främlingsfientliga partier får befinna sig i skolan? Borde lagen ändras? Finns det någon förening, samfund eller parti som verkligen inte borde få komma till skolan? Varför/varför inte? Att kravalla i högklackat År 2000 släppte den anarkistiska tidningen ett temanummer om dam och herrtidningar. Tidningen härmade veckotidningarnas utseende och språk. Den innehöll en antisexistisk sexguide, en gör-om-mig-sida och ett test där man kunde få fram sin egen
4 aktivistprofil. En fråga i testet var hur man borde agera om en snutbil åker förbi? Om man är en riktig AFA-aktivist borde man notera nummerplåten samtidigt som man drar upp huvan och täcker ansiktet med båda händerna (AFA står för Antifascistisk front). Tidningen innehöll också en kravallguide. I inledningen till guiden stod det så här: Vi vet alla svårigheterna i att planera en lyckad kravall. Vilka ska jag bjuda, hur ska jag klä mig och vilka metoder finns det, ja frågorna är många. För att underlätta har vi gått igenom de senaste trenderna, följ bara listan A-Ö så blir just din kravall en garanterad succé. Kravallguiden innehöll flera tips hur man genomför en kravall och det stod också att läsa att det går utmärkt att kravalla i högklackat. Borde man få skriva om hur man genomför en lyckad kravall? Ja eller nej? (Eleverna håller upp sina lappar). Säkerhetspolisen anmälde Brand och Anna Lundin, som företrädde redaktionen, åtalades för uppvigling. Uppvigling innebär att man försöker uppmana någon till att begå en brottslig handling. Men Anna Lundin friades från anklagelserna. En viktig anledning var att innehållet i tidningen kunde tolkas som satir och skämt. Åklagarens synpunkt, att det fanns en hel del seriös information i artikeln, räckte inte för en fällande dom. Verkar det för lätt att gömma sig bakom skämt och satir? Borde lagarna vara strängare? Är det okej, att på ett skämtsamt sätt, redogöra för hur man t.ex. tillverkar bomber eller bränner sprit? Hur bör gränserna egentligen dras för vad som är tillåtet och inte? På internet kan man hitta instruktioner för det mesta. Borde friheten på nätet begränsas? Lars Vilks föreläser om religions- och yttrandefrihet Lars Vilks är en kontroversiell svensk konstnär som ofta provocerar och skapar debatt målade han profeten Muhammed som rondellhund. Det skapade stor vrede i vissa delar av den muslimska världen, eftersom det anses förbjudet att avbilda profeten. I maj 2010 höll Vilks en föreläsning vid Uppsala Universitet om yttrandefrihetens gränser inom konsten. Det var fullsatt i föreläsningssalen och det fanns flera poliser på plats redan vid föreläsningens början. Allt började började lugnt. Men en bit in i föreläsningen visade Lars Vilks en film föreställande homosexuella män med Muhammedmasker. Är det rätt provocera på det sättet? Borde det vara förbjudet eller är det något som alla får tåla? Ja eller nej? (Eleverna håller upp sina lappar.)
5 Hur gick det: En bit in i filmen började människor i publiken skrika Stäng av filmen, Varför gör du så här mot oss?, Det är ju pornografi och Du skändar Muhammed. Därefter utbröt tumult och två poliser skadades lindrigt. Polisen kunde inte garantera säkerheten utan tvingades avbryta föreläsningen. Två personer greps och åtalades för misshandel och störande av sammankomst Vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Borde vi begränsa yttrandefriheten och skydda religioner från kritik? Vad talar för/emot? Även i Sverige har det varit förbjudet med hädelse. När Johan Henrik Schönheits gav ut en bok 1706 som inte godkänts av censorn straffades han genom att få sin hand avhuggen, tungan utskuren och halsen avskuren. Dessutom spikades hans hand och tunga upp på skampålen. En anledning var att han smädat Guds ord och kallat ledamöterna vid Svea hovrätt för skälmar och tjuvar. Vad är det idag som gör att vi i Sverige verkar ta lättare på hädelse? VARFÖR? Läroplanen - skolans värdegrund och uppgifter Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av det frågor som tas upp i utbildningen. Därför ska undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden. Centralt innehåll i samhällskunskap 1a1 och 1b De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ... Centralt innehåll i svenska 1 Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. Centralt innehåll i medier, samhälle och kommunikation 1 Lagar och andra bestämmelser samt internationella överenskommelser och etiska regler inom kommunikationsområdet.
I Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik 1
VAD? I den här värderingsövningen får eleverna ta ställning till problematiska frågor som rör flyktingar och migranters livsvillkor. Övningen bygger på flera verkliga händelser, vilka formulerats som berättelser.
Läs merVärderingsövning om yttrandefrihet
VAD? I den här värderingsövningen får eleverna ta ställning i frågor som rör yttrandefrihetens gränser. Övningen bygger på verkliga händelser vilka formulerats som berättelser. I mitten av varje berättelse
Läs merLektioner det mångkulturella samhället
Lektioner det mångkulturella samhället Temasida Lektioner Mångkulturella samhället handledning Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill ha lektionstips med hjälp av vår temasida om det mångkulturella
Läs merVärdera din digitala integritet
Värdera din digitala integritet Lektionen är en kort introduktion till begreppet integritet och ger eleverna möjlighet att ta ställning till olika frågor som rör detta. Till läraren 1. Vad är integritet?
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merOM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE
LEKTIONSFÖRSLAG OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE Lärarhandledning Att människor kan och vågar stå upp för sina egna och andras rättigheter är avgörande. Men vad händer när det inte går? I
Läs merBRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se
Varje människa kan göra skillnad www.raoulwallenberg.se VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD Det finns idag en bristande kunskap om de mänskliga rättigheterna bland elever i Sverige, trots att de står inskrivna
Läs merKänsliga uppgifter och integritet
En introduktion till begreppet integritet; om rätten att själv bestämma med vem och hur man vill dela sin information. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merVARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD
VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merAlla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".
En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget
Läs merRiktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter
Riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:31 Dokumentet är beslutat av: Kommunstyrelsen Dokumentet beslutades
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs merUpptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Läs merDatum. Kritik mot rektorerna för Söndrumsskolan i Halmstads kommun för ett förbud mot att använda den svenska flaggan på skolan
BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2017-04-10 Dnr 6301-2015 Sid 1 (5) Kritik mot rektorerna för Söndrumsskolan i Halmstads kommun för ett förbud mot att använda den svenska flaggan på
Läs merKommittédirektiv. Politisk information i skolan. Dir. 2014:117. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014
Kommittédirektiv Politisk information i skolan Dir. 2014:117 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera de bestämmelser som reglerar hur skolor
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Beslut Gotlands kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter riktad tillsyn i Högbyskolan i Gotlands kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (6) Skolinspektionens
Läs merFOKUSOMRÅDE. Kreativ integration Föreläsning med Mustafa Panshiri. 25 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser
Kreativ integration Föreläsning med Mustafa Panshiri 25 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt
Läs merTOLERANS 4 FÅR MAN SÄGA VAD MAN VILL?
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merLag och rätt. Normer, regler och lagar.
Lag och rätt Normer, regler och lagar. Sverige en är rättsstat Rättssäkerhet: Innebär bl. a. att en människa inte kan dömas till något utan att ha genomgått en rättegång. Den anklagade är alltså oskyldig
Läs merErik står i mål Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
Läs merPOLITIK och DEBATT svenska + SO
POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
Läs mer3.6 Moderna språk. Centralt innehåll
3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FRÖVISKOLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN FRÖVISKOLAN 2011-2012 Vision Fröviskolan strävar efter att hela verksamheten ska genomsyras av Kunskap Glädje Gemenskap Trygghet Respekt För att uppnå denna vision krävs det att alla
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merOm värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.
Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras
Läs merFakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor
Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Åtta humanistiska argument för att stoppa religiösa friskolor Skolan
Läs merFramgångsfaktorer för värdegrundsarbetet
Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig
Läs merTala, skriva och samtala
Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal
Läs merBilaga 7: OH-underlag
BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.
Läs merLikabehandlingsplan för Skeppets förskola
Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,
Läs merEtt undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11
Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:
Läs merDemokrati på skolgården och i klassrummet
Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste
Läs mer"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?
"Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som
Läs merLärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén
1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...
Läs merPlanen vänder sig till alla barn och vuxna som vistas i förskolan
2010-03-25 Planen vänder sig till alla barn och vuxna som vistas i förskolan Syfte Att främja barns och vuxnas lika rättigheter (oavsett kön, etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning, sexuell
Läs merSkolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet
Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet
Läs merKänsliga uppgifter och integritet
Känsliga uppgifter och integritet Lektionen handlar om etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar
Läs merDiskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.
Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi
Läs merPolitisk information i skolan
Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan
Läs merwww.tagegranit.se 08-783 77 28
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Läroplanen för grundskolan, Lgr 11 Vi erbjuder din skola ett brett spektra av olika pedagogiska och konstnärliga Skapande skola paket
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merSvenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merVARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD
VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER
Läs merMachofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på
Läs merAtt jobba med identitet, sexualitet och jämställdhet i undervisningen i svenska/svenska som andraspråk
Att jobba med identitet, sexualitet och jämställdhet i undervisningen i svenska/svenska som andraspråk Med fokus på undervisning i svenska och svenska som andraspråk Vem är jag? Vilka är vi här? Vilka
Läs merLärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen
SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,
Läs merCentralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.
ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merEtik, normer & lagar. OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv!
Etik, normer & lagar OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv! LPP Samhällskunskap: => Förklara vad som menas med kränkning och mobbning. => Ge exempel
Läs merMachofabriken i åk 7-9: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska
Machofabriken i åk 7-9: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på hur
Läs merTrygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola
Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.
Läs merPrata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.
Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren 1. Berätta för mormor om internet 2. Ha en paneldebatt En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs mer1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Läs merPlan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015
Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet
Läs merFN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Läs merVärdegrunds-sfi Elevhäfte 1: Introduktion Läroplanen, mänskliga rättigheter, Sveriges grundlag
Värdegrunds-sfi Elevhäfte 1: Introduktion Läroplanen, mänskliga rättigheter, Sveriges grundlag Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merRing P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet
1/5 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03392 SAKEN Ring P1, 2015-12-09, inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merLärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merLIVSKUNSKAP i Rudboda skola
LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merPlan mot kränkande behandling Ådalsskolan
Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika
Läs merFörord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.
Förord vob syd ab Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. VoB Syd AB driver ett antal sådana boenden i södra
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas
Läs merPrata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet.
Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Till läraren 1. Berätta för mormor om internet 2. Gör en paneldebatt 3. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER Lektionens
Läs merUndervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Läs merLPP historia och samhällskunskap
LPP historia och samhällskunskap Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi historia, svenska och samhällskunskap?
Läs mer06 KOPPLING TILL LÄROPLANEN Koppling till läroplanen
Koppling till läroplanen Här kan du som lärare läsa om hur Okej?-materialet och dess övningar kan kopplas till det centrala innehållet och målen i kursplanerna. Målen som presenteras här är ett urval,
Läs merUtdrag ur FN:s barnkonvention
Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och
Läs merSkolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.
Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas
Läs merElfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv
Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara
Läs merLärarhandledning. av Ann Fagerberg
Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merKoppling till kursplaner
Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt
Läs merLikabehandlingsplan Ålands förskola
Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan reviderad 201010-25 1 Policy och vision... 2 2 Definitioner och lagens omfattning... 2 3 Förebygga... 3 3.1 Upptäcka... 3 3.2 Utreda och åtgärda...
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merSjälvvärdering The big five
Kommunikativ förmåga Samtala, resonera och diskutera med varandra. I ett samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag lyssnar på mina kamrater och värderar deras åsikter. Jag ser till att
Läs merFAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län
Stockholm den 20 januari 2014 FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Den 23 december 2013 meddelade Uppsala tingsrätt dom i det uppmärksammade fallet om den cancersjuke man som filmades
Läs merArbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Läs merSkolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg
Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om
Läs merPolitiska partier, skola. Ann Sofi Agnevik, Matilda Björlingson Avdelningen för juridik. Skola, Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnd
UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Cirkulärnr: 17:70 Diarienr: 17/06534 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Politiska partier, skola Datum: 2017-12-22 Mottagare: Ann Sofi Agnevik, Matilda Björlingson Skola,
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merDemokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad
Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas
Läs mer