Äldre blödarsjuka. februari Maria Hedberg. Postadress: E-post: Telefon: Telefax: Internet: Box Sundbyberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldre blödarsjuka. februari 2006. Maria Hedberg. Postadress: E-post: Telefon: Telefax: Internet: Box 1386 172 27 Sundbyberg"

Transkript

1 Äldre blödarsjuka - en rapport inom Äldreprojektet februari 2006 Maria Hedberg Postadress: E-post: Telefon: Telefax: Internet: Box Sundbyberg

2 Innehåll INNEHÅLL...2 SAMMANFATTNING I PUNKTER...4 RESULTATEN I PROCENT...4 DET VANLIGASTE SVARET...5 BAKGRUND OCH SYFTE...8 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR...8 FRÅGEFORMULÄRET...9 URVAL...9 BORTFALLSANALYS...10 A FAKTA OM DE SVARANDE...11 BAKGRUNDSFAKTA...11 SJUKDOMSDIAGNOS OCH SVÅRIGHETSGRAD...13 B HÄLSA OCH FUNKTIONSHINDER...14 BESTÅENDE RÖRELSEHINDER...14 BESTÅENDE SMÄRTOR...15 SKADOR EFTER HJÄRNBLÖDNING...16 ANTIKROPPAR/ANTIKOAGULANS...16 HEPATIT C...17 HIV...18 ÖVRIGA FÖLJDBESVÄR OCH ANDRA HÄLSOPROBLEM...18 C VÅRD OCH BEHANDLING...19 BEHANDLING MED FAKTORKONCENTRAT...19 KOAGULATIONSVÅRDEN...20 KONTAKT MED SPECIALISTER...23 D HJÄLPBEHOV OCH PERSONLIG SERVICE...24 HJÄLP MED PERSONLIG SERVICE OCH HEMSYSSLOR...24 VEM UTFÖR HJÄLPEN?...24 E ARBETE OCH FÖRSÖRJNING...26 SYSSELSÄTTNING...26 LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING OCH SJUKERSÄTTNING...27 INKOMST...29 MERUTGIFTER...30 HANDIKAPPERSÄTTNING...31 F HJÄLPMEDEL...33 HJÄLPMEDEL FÖR FÖRFLYTTNING...33 TILLGÅNG TILL BIL OCH BILSTÖD...34 ANPASSNING AV ARBETSPLATSEN...34 G BEMÖTANDE OCH ATTITYDER...35 OMGIVNINGENS KÄNNEDOM...35 DISKRIMINERING...35 MYNDIGHETER OCH HANDLÄGGARE...36 H UMGÄNGE OCH SOCIAL SAMVARO...36 UMGÄNGE MED VÄNNER OCH BEKANTA...36 TRÄFFAR FÖR ÄLDRE BLÖDARSJUKA...37 I LIVSKVALITET

3 HINDER PÅ GRUND AV SJUKDOMEN...38 TILLFREDSSTÄLLELSE MED LIVSSITUATIONEN...39 J INFORMATIONSBEHOV...40 K INTRESSEPOLITISKA FRÅGOR...40 ATT UPPMÄRKSAMMA / ÅTGÄRDER...41 KOAGULATIONSVÅRDEN...41 FÖRBUNDET BLÖDARSJUKA I SVERIGE...41 HANDIKAPPRÖRELSEN...41 FRÅGEFÖRTECKNING

4 Sammanfattning i punkter Resultaten i procent 93 % av blödarsjuka personer med svår form som har deltagit i denna studie har bestående rörelsehinder. 45 % av samtliga svarande har bestående rörelsehinder. 38 % av de som fått behandling för sina rörelsehinder tycker inte att den är tillräcklig. 72 % av de blödarsjuka som har svår form har bestående smärtor. 35 % av samtliga svarande har bestående smärtor. 36 % av de som har bestående smärtor har inte fått någon behandling. Drygt hälften av de svarande uppger att de har hepatit C. 33 % av dessa har inte fått behandling mot viruset. Bland medlemmar med svår och medelsvår form av blödarsjuka är det vanligare att svarande i åldern år medicinerar profylaktiskt än att svarande 60 år och äldre gör det, 81 respektive 46 %. De svarande verkar ha större förtroende för koagulationsvården än för vården i allmänhet. En hög andel av de svarande som kommit i kontakt med gynekologer och tandläkare på annat sätt än genom koagulationsvården tycker inte att dessa specialister har tillräckliga kunskaper om blödarsjuka för att kunna ge dem en bra vård. Drygt hälften av de som behöver hjälp med personlig service eller hemsysslor får hjälpen av en annan hushållsmedlem. 24 % av samtliga svarande vet inte om de har de hjälpmedel de behöver. 71 % av de svarande i arbetsför ålder arbetar heltid eller deltid. 43 % av de svarande i arbetsför ålder med svår eller medelsvår form och 31 % av samtliga har sjukersättning. 33 % av samtliga svaranden har en inkomst som är kronor per år eller lägre kronor per år motsvarar kronor per månad. 27 % av de med svår eller medelsvår form har mer än kronor i merutgifter för sin sjukdom/sitt funktionshinder per år. 4

5 34 % av de med svår eller medelsvår form av blödarsjuka har handikappersättning. 44 % av dessa uppger dock att ersättningen inte täcker merkostnaderna. 77 % av dem som har svår eller medelsvår form, och 54 procent av samtliga är på grund av sin sjukdom hindrade att leva det liv de skulle vilja leva Fysiska aktiviteter är det som flest svarande uppger att de är hindrade från att delta i. 35 % av samtliga svarar att de sällan träffar vänner och bekanta. 22 % av samtliga vill träffa andra blödarsjuka oftare än vad de gör i dag. Kvinnorna är mer positiva till att träffas oftare än vad männen är. Det vanligaste svaret Nedanstående sammanställning baserar sig på typvärdet för enskilda variabler. Med typvärde menas det svar som förekommer flest gånger vid en viss fråga. Resultaten redovisas efter blödarsjukans svårighetsgrad. Blödarsjuka med svår form Man år Gift/sambo Bor i lägenhet Bosatt i Stockholm, Göteborg eller Malmö Gymnasieutbildning Har hemofili A Tar faktorkoncentrat som profylax Har hepatit C Arbetar inte Har sjukersättning Har en inkomst mellan och kronor per år, d.v.s. mellan och kronor per månad. Har inte handikappersättning Frikort för sjukvård och läkemedel 5

6 Är i viss utsträckning hindrad att leva det liv hon/han skulle vilja leva Uppskattar sin livssituation till 4 på en skala från 1 till 5, där 5 är högsta värdet. (Medelvärdet är 3,3.) Blödarsjuka med medelsvår form Man 60 år och äldre Gift/sambo Bor i eget hus Bosatt i en mindre stad/tätort Gymnasieutbildning Har hemofili A Tar faktorkoncentrat vid behov Smittad med Hepatit C Är ålderspensionär Har en inkomst mellan kronor per år. Har inte handikappersättning Har frikort för sjukvård och läkemedel Är inte hindrad att leva det liv hon/han skulle vilja leva Uppskattar sin livssituation till 4 på en skala från 1 till 5, där 5 är högsta värdet. (Medelvärdet är 3,3.) Blödarsjuka med mild form Man 60 år och äldre Gift/sambo Bor i eget hus Bosatt i Stockholm, Göteborg eller Malmö Har examen från högskola/universitet Har von Willebrands sjukdom Tar inte faktorkoncentrat Är inte smittad med hepatit C 6

7 Är ålderspensionär Har en inkomst mellan och kr per år, d.v.s. mellan och kronor per månad. Har inte handikappersättning Har frikort för läkemedel, men inte för sjukvård Är inte hindrad att leva det liv hon/han skulle vilja leva uppskattar sin livssituation till 5 på en skala från 1 till 5, där 5 är högsta värdet. (Medelvärdet är 4,1.) Blödarsjuka, övriga (ej hemofili eller von Willebrands sjukdom) Kvinna år gift/sambo Bor i lägenhet Bosatt i Stockholm, Göteborg eller Malmö Har gymnasieutbildning eller examen från högskola/universitet Har ITP Tar inte faktorkoncentrat Är inte smittad med Hepatit C Arbetar inte Har en inkomst mellan och kr per år, d.v.s. mellan och kronor per månad. Har inte handikappersättning Har frikort för läkemedel och för sjukvård. Är i viss utsträckning hindrad att leva det liv hon/han skulle vilja leva Uppskattar sin livssituation till 4 på en skala från 1 till 5, där 5 är högsta värdet. (Medelvärdet är 3,1.) 7

8 Bakgrund och syfte Medellivslängden bland förbundets medlemmar har ökat väsentligt tack vare medicinsk utveckling och framgångsrik behandling. Nu uppnår den första generationen av blödarsjuka med svår form pensionsåldern. Dessa insikter är bakgrunden till äldreprojektet. Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden och löper över två år. Projektets syfte är att underlätta vardagen och förbättra livskvaliteten för äldre blödarsjuka och deras anhöriga. Detta ska ske genom: - nätverksbyggande - uppsökande och kamratstödjande verksamhet - information om sociala rättigheter, egenvård och hjälpmedel - förbättrade rehabiliteringsmöjligheter Syftet med denna undersökning är att kartlägga äldre medlemmars behov av samhällsstöd, rehabilitering, sociala nätverk, informationsbehov m.m. Undersökningen ska, förutom denna rapport, mynna ut i information om egenvård, sociala rättigheter, hjälpmedel och praktiska tips. Resultaten ska också ligga till grund för förbundets intressepolitiska arbete och användas på andra sätt i äldreprojektets vidare arbete. Tidigare undersökningar Förbundet har själv genomfört flera undersökningar där medlemmarna utgjort underlaget genomfördes en studie av rehabiliteringsbehovet bland förbundets äldre blödarsjuka medlemmar. I rapporten framkom bland annat att cirka hälften av dem som hade svår form av hemofili eller von Willebrands sjukdom ansåg att de i hög grad var hindrade att leva det liv man skulle vilja leva. Motsvarande siffra för de med moderat eller medelsvår form var 22 procent. Samma år gjorde förbundet en enkätundersökning om blödarsjukas situation på arbetsmarknaden. I rapporten, Blödarsjuka och arbete, framkom bland annat att 42 procent ansåg att sjukdomen försvårade för dem på arbetsmarknaden. En omfattande levnadsnivåundersökning genomfördes 2005 av Utredningsinstitutet Handu på uppdrag av ett antal handikappförbund: De Handikappades Riksförbund (DHR), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Hörselskadades Riksförbund (HRF) samt Synskadades Riksförbund (SRF). I undersökningen ingår inte gruppen blödarsjuka specifikt, men enskilda kan naturligtvis ha deltagit i undersökningen som medlemmar i 8

9 andra förbund. Flera frågor i denna enkätundersökning är hämtade ifrån Handus studie, som därför också erbjuder ett material för jämförelser. Sådana måste dock göras med vissa reservationer eftersom undersökningarna inte berör samma åldersgrupper. För jämförelser med befolkningen i stort används material från Statistiska Centralbyrån, SCB, bl.a. ULF - Undersökning om levnadsförhållanden. Även Socialstyrelsens rapport Bo hemma på äldre da r, Äldreuppdraget 2000:11 har använts för jämförelser samt SCB:s och Handikappombudsmannens enkätstudie Upplever man att man blir diskriminerad från Frågeformuläret Frågeformuläret utarbetades av Maria Hedberg i samråd med Eva Sarman, ombudsman och projektledare, och ledamöterna i den äldrekommitté som förbundsstyrelsen tillsatt. Dessa är Gert Grekow, Zygmunt Gruszka, Gösta Knutsson, Ann-Katrin Pernholm, och Benny Åsberg. Även Elisabeth Söderlind har lämnat bidrag till enkäten. Enkäten har en tematisk indelning. Förutom ett avsnitt med bakgrundsfrågor behandlas vård och behandling, socialt och ekonomiskt stöd, hjälpmedel, arbete och sysselsättning, bemötande och attityder samt livskvalitet. Enkäten avslutas med en öppen fråga om intressepolitiska frågor för förbundet att driva. Urval Enkäten skickades till 230 personer. Det innebär samtliga berörda medlemmar födda 1965 eller tidigare. Med berörd menas att medlemmen själv har någon av de diagnoser som ryms inom förbundet. Enkäten skickades ut den 19 oktober tillsammans med ett följebrev. Den 8 november skickades en påminnelse ut. Sista dag att besvara och skicka in enkäten var den 18 november. 9

10 Bortfallsanalys Antal Ursprungligt urval 230 Avgår: Avliden -1 Avgår: Stödmedlem/ej berörd medlem -7 Summa egentlig population 222 Vill ej, orkar inte, har ej tid 3 För sent inkommen 2 Ej svar, okänd anledning 59 Summa bortfall 64 Antal svar Svarsfrekvens, procent 71 % Ett antal personer hörde av sig per telefon för att meddela att de själva inte var berörda, utan stödmedlemmar/bärare. Ytterligare ett antal bifogade brev eller noteringar om att de inte själva hade någon diagnos. Dessa personer har förmodligen blivit felregistrerade eller lämnat felaktiga uppgifter till medlemsregistret och ströks därför ur det ursprungliga urvalet. Ytterligare två enkäter inkom för sent för att kunna behandlas och räknas med i materialet. 71 procent svarande måste anses som en godtagbar svarsfrekvens. Antalet svarande är dock inte lika stort på alla frågor. Det beror på att vissa frågor bara har besvarats av dem som frågan är relevant för. I andra fall har man av okänd anledning avstått ifrån att besvara enskilda frågor. Antalet som ligger till grund för studien är förhållandevis litet. Procentsatserna ska därför inte tolkas utan förbehåll, utan som närmevärden, ungefärliga värden. Jämförelser bör, av samma anledning, tolkas med en viss reservation. Värt att uppmärksamma är också att avrundningsmarginalen gör att vissa kolumner vid procentberäkning summerar sig till 99 eller 101 i stället för till En av de svarande skickade endast in halva enkäten. Det kan inte uteslutas att ett fel uppstått vid kopieringen av enkäten. 10

11 A Fakta om de svarande Bakgrundsfakta Tabell 1: Kön Fråga 1: Vilket kön har du? Bas: Samtliga Antal Procent Kvinna Man Ej svar 1 1 Summa Tabell 2: Ålder Fråga 2. Hur gammal är du? Bas: Samtliga Antal Procent år år år och äldre Ej svar 1 1 Summa En övervägande del av de svarande tillhör gruppen 60 år och äldre, 48 procent. Tabell 3: Civilstånd Fråga 3: Är du? Bas: Samtliga Antal Procent Ensamstående Särbo 8 5 Gift/Sambo Ej svar 1 1 Summa procent uppger att de är gifta eller sammanboende. 33 procent är ensamstående. Att leva som särbo verkar vara mindre vanligt. Tabell 4: Hemmavarande barn Fråga 4. Har du hemmavarande barn? Bas: Samtliga Antal Procent Ja Nej Ej svar 1 1 Summa En fjärdedel av de svarande har hemmavarande barn. 11

12 Tabell 5: Bostadsort Fråga 5. Var bor du? Bas: Samtliga Antal Procent Stockholm, Göteborg, Malmö Större stad Mindre stad / Tätort Glesbygd / Landsbygd Ej svar 1 1 Summa Tabell 6: Bostad/boende Fråga 6. Hur bor du? Bas: Samtliga Antal Procent Eget hus (villa, radhus) Lägenhet Bostad med särskild service/servicehus 1 1 Inneboende 1 1 Annat 2 1 Ej svar 1 1 Summa Det är ungefär lika vanligt att bo i eget hus som att bo i lägenhet, s.k. flerfamiljshus. Flest svarande bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Tabell 7: Utbildning Fråga 7. Vilken utbildning har du? Ange den högsta. Bas: Samtliga Antal Procent Folkskola Grundskola/realskola/flickskola Gymnasium/fackskola Utbildning minst ett år utöver gymnasium Examen från högskola/universitet Forskarutbildning 3 2 Annan utbildning 7 4 Ej svar 2 2 Summa Procent har svarat att gymnasium/fackskola är deras högsta utbildning. Det kan jämföras med SCB:s statistik över utbildningsnivå i hela befolkningen där 45 procent i åldersgruppen år har gymnasieutbildning. 27 procent av de svarande i denna undersökning har uppgivit att de har examen från högskola eller universitet. I SCB:s statistik 2 har 15 procent av befolkningen år eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer. 2 SCB:s statistik över befolkningens utbildningsnivå innehåller inga uppgifter om examen. 12

13 I Handus undersökning hade 43 procent av medlemmarna i DHR under 64 år förgymnasial utbildning. 13 procent av medlemmarna under 64 år hade examen från universitet/högskola. Det verkar som om den blödarsjuka gruppen har högre utbildning än befolkningen i stort. Det kan bero på att man satsat på utbildning för att få ett stillasittande arbete, eftersom man redan i unga år vetat att sjukdomen ger fysiska begränsningar. En annan förklaring skulle kunna vara att högutbildade personer har lättare att tillgodogöra sig information och därmed en större benägenhet att besvara enkäter av detta slag. Sjukdomsdiagnos och svårighetsgrad Tabell 8: Sjukdomsdiagnos Fråga 8. Vilken form av blödarsjuka har du? Bas: Samtliga Antal Procent Hemofili A Hemofili B Von Willebrand Andra diagnoser 6 Ehler Danlos Syndrom (EDS) 1 Glanzmanns trombasteni 3 ITP 4 Trombocytfunktionsnedsättning 2 Ej svar 2 1 Summa Tabell 9: Sjukdomsdiagnos och svårighetsgrad Fråga 8: Vilken form av blödarsjuka har du? Svårighetsgrad? Bas: Hemofili A Hemofili B von Willebrand Andra diagnoser Samtliga Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Svår Moderat Mild Ej svar Summa personer har svår form av blödarsjuka, 25 svarande har moderat/medelsvår form. De som har mild form är till antalet 74 personer. Svår eller medelsvår form har sammanlagt 68 personer. I rapporten kommer resultat från svarande med svår och medelsvår form ibland att redovisas separat. Vissa av de övriga diagnoserna, däribland ITP, låter sig inte kategoriseras i svår, medelsvår och mild form. 3 I enkäten var svarsalternativet moderat form, men kommer här i fortsättningen att kallas medelsvår form. 13

14 B Hälsa och funktionshinder Bestående rörelsehinder Tabell 10: Bestående rörelsehinder som följdbesvär av blödarsjuka och grad av besvär. Fråga 10. Har du följdbesvär av din sjukdom? Bas: Samtliga Bestående rörelsehinder, grad av besvär: Antal Procent Svåra Medelsvåra Lätta Summa personer eller 45 procent av de svarande har bestående rörelsehinder av olika svårighetsgrader. Drygt en tredjedel av dessa har svåra rörelsehinder. Tabell 11: Bestående rörelsehinder som följdbesvär av blödarsjuka och grad av besvär fördelat på blödarsjukans svårighetsgrad. Fråga 10. Har du följdbesvär av din sjukdom? Bas: Samtliga Svår Moderat/Medelsvår Mild Grad av besvär: Antal Procent Antal Procent Antal Procent Svåra Medelsvåra Lätta Summa procent av de med svår form har bestående rörelsehinder. Av dessa har 35 procent svåra rörelsehinder. 52 procent av de med medelsvår form av blödarsjuka har bestående rörelsehinder medan endast 16 procent av de med mild form har bestående rörelsehinder. I Förbundet Blödarsjukas undersökning från 1995 Rehabiliteringsbehov bland äldre blödarsjuka uppgav 91 procent av de med svår form och 44 procent av de med medelsvår form att de hade rörelsehinder. Det verkar alltså inte som att andelen med rörelsehinder har minskat. Tabell 12: Behandling/rehabilitering för bestående rörelsehinder som följdbesvär av blödarsjuka. Fråga 11. Har du fått behandling/rehabilitering för dina följdbesvär? Bas: Har bestående rörelsehinder Antal Procent Enstaka insatser Återkommande insatser Ingen behandling/rehabilitering Ej svar 9 13 Summa

15 Det vanligaste svaret bland dem som uppgivit att de har bestående rörelsehinder är att de fått behandling/rehabilitering genom enstaka insatser, 44 procent. Endast 23 procent har fått återkommande insatser. 65 procent har inte fått behandling/rehabilitering eller enbart enstaka insatser. Tabell 13: Bestående rörelsehinder och tillfredsställelse med behandling/rehabilitering. Fråga 12. Anser du att den behandling/rehabilitering du fått är tillräcklig? Bas: Har bestående rörelsehinder och fått behandling/rehabilitering Antal Procent Ja Nej Ej svar 2 4 Summa procent av de som fått behandling tycker inte att den är tillräcklig. Bestående smärtor Tabell 14: Bestående smärtor som följdbesvär av blödarsjuka och grad av besvär Fråga 10. Har du följdbesvär av din sjukdom? Bas: Samtliga Bestående smärtor, grad av besvär: Antal Procent Svåra 8 14 Medelsvåra Lätta Summa personer eller 35 procent av alla svarande har bestående smärtor av olika svårighetsgrad. Cirka hälften av de som har bestående smärtor har skattat dessa som medelsvåra. Tabell 15: Bestående smärtor som följdbesvär av blödarsjuka och grad av besvär fördelat på blödarsjukans svårighetsgrad. Fråga 10. Har du följdbesvär av din sjukdom? Bas: Samtliga Svår Medelsvår Mild Bestående smärtor, grad av besvär: Antal Procent Antal Procent Antal Procent Svåra Medelsvåra Lätta Summa procent av dem som har svår form av blödarsjuka har bestående smärtor. Motsvarande andel för de som har medelsvår form är 52 procent uppgav 47 procent av de 15

16 svarande med svår form av blödarsjuka att de hade bestående smärtor. Motsvarande andel för de med medelsvår form var 33 procent. Tabell 16: Behandling/rehabilitering för bestående smärtor som följdbesvär av blödarsjuka. Fråga 11. Har du fått behandling/rehabilitering för dina följdbesvär? Bas: Har bestående smärtor Antal Procent Enstaka insatser Återkommande insatser Ingen behandling Ej svar 4 7 Summa Intressant att notera är att 36 procent av de som har bestående smärtor inte har fått någon behandling. Tabell 17: Bestående smärtor och tillfredsställelse med behandling/rehabilitering. Fråga 12. Anser du att den behandling/rehabilitering du fått är tillräcklig? Bas: Har bestående smärtor och fått behandling/rehabilitering Antal Procent Ja Nej 9 28 Ej svar 4 13 Summa procent av de som har fått behandling mot bestående smärtor tycker inte att den har varit tillräcklig. Skador efter hjärnblödning 5 personer har skador efter hjärnblödning. Antikroppar/Antikoagulans Tabell 18: Antikroppar och grad av besvär Fråga 10. Har du följdbesvär av din sjukdom? Bas: Samtliga Har antikroppar, grad av besvär: Antal Procent Svåra 6 55 Medelsvåra 2 18 Lätta 3 27 Summa

17 11 personer har antikroppar mot den saknade faktorn, vilket gör att behandling med faktorkoncentrat inte ger önskad effekt. Tabell 19: Behandling mot antikroppar. Fråga 11. Har du fått behandling för dina följdbesvär? Bas: Har antikroppar Antal Procent Enstaka insatser 6 55 Återkommande insatser 3 27 Ingen behandling 1 9 Ej svar 1 9 Summa av 11 svaranden uppger att de har fått behandling mot antikroppar. Av dessa anser 6 personer eller 67 procent att behandlingen är eller har varit tillräcklig. 1 person anser att behandlingen inte har varit tillräcklig. Hepatit C Tabell 20: Hepatit-C-smittade genom faktorkoncentrat Fråga 10. Har du följdbesvär av din sjukdom? Bas: Samtliga Svår och medelsvår form Samtliga Antal Procent Antal Procent Har hepatit C Drygt hälften av de svarande uppger att de har hepatit C. Bland svarande med svår eller medelsvår form är andelen 68 procent. I undersökningen från 1995 uppgav ca tre fjärdedelar av de med svår och medelsvår form att de hade hepatit. Tabell 21: Behandling av hepatit C Fråga 11. Har du fått behandling för dina följdbesvär? Bas: Har hepatit C Antal Procent Ja Nej Ej svar 7 9 Summa procent av de som har hepatit C-virus har inte fått någon behandling. Om detta beror på att de inte erbjudits någon behandling eller att de själva inte velat bli behandlade framgår inte. 17

18 Tabell 22: Hepatit C och tillfredsställelse med behandling. Fråga 12. Anser du att den behandling du fått är tillräcklig? Bas: Har fått behandling mot hepatit C Antal Procent Ja Nej Ej svar 7 16 Summa Av de som fått behandling mot hepatit C tycker 27 procent att behandlingen inte varit tillräcklig. Hiv 11 personer eller 7 procent har uppgivit att de är hiv-positiva. För mer information om medlemmar som blivit smittade genom faktorkoncentrat se Handus undersökning publicerad i Katastrof på recept en vitbok om läkemedelsskador. Övriga följdbesvär och andra hälsoproblem 40 procent av samtliga svarande uppgav att de hade andra hälsoproblem, som inte var följdbesvär av blödarsjukan. Det vanligaste hälsoproblemet var högt blodtryck, 16 personer. Tabellen nedan är en sammanställning av följdbesvär som inte redovisats ovan och hälsoproblem som de svarande inte uppfattar som följdbesvär av sin sjukdom. Tabell 23: Hälsoproblem Fråga 10. Har du följdbesvär av din sjukdom? och Fråga 14. Vilka? Bas: Samtliga 4 Antal Antal Högt blodtryck 18 Värk 3 Artros/Förslitningsskador 13 Astma 3 Hjärtbesvär 7 Mag- och tarmblödning 3 Cancer 6 Ögon-/synproblem 2 Diabetes 6 Benbrott (lårben, höft) 2 Ryggproblem 5 Njursten 2 Benskörhet 4 Gallsten 2 Allergi 4 Höga kolesterolvärden 2 Hörselskada/-nedsättning 4 Epilepsi 2 Magproblem 4 Fibromyalgi 2 Bråck 4 Övervikt 2 Psykiska problem 3 Trötthet personer har uppgivit blödningar som följdbesvär. Dessa har inte räknats med, eftersom blödningar måste betraktas som en del av blödarsjukdomen. 18

19 De svarande har uppgivit ytterligare 34 hälsobesvär som endast förekommer en gång. Dessa är bland annat problem med prostatan, utbrändhet, migrän och stroke. C Vård och behandling Behandling med faktorkoncentrat Faktorkoncentrat kan tas antingen förebyggande, som profylax, eller vid behov, det vill säga när blödningar uppstår. Behandlingen sker genom injicering av den saknade koagulationsfaktorn direkt in i venen, s.k. intravenöst. Tabell 24: Medicinering med faktorkoncentrat fördelat på blödarsjukans svårighetsgrad. Fråga 9: Hur tar du faktorkoncentrat? Bas: Samtliga Svår Medelsvår Mild Ej svar Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Som profylax Vid behov Tar ej Ej svar Summa Svarande med svår form tar faktorkoncentrat profylaktiskt oftare än de med medelsvår form och mild form. De som har svår eller medelsvår form tar faktorkoncentrat antingen som profylax eller vid behov medan de med mild form medicinerar vid behov eller inte alls. Tabell 25: Blödarsjuka med svår och medelsvår form som medicinerar med faktorkoncentrat, fördelat på åldersgrupper. Fråga 9. Hur tar du faktorkoncentrat? Bas: Samtliga år år 60 år och äldre Antal Procent Antal Procent Antal Procent Som profylax Vid behov Tar ej Ej svar Summa I tabellen kan man se att yngre svaranden oftare tar faktorkoncentrat som profylax än äldre, 81 procent av de svarande år jämfört med 46 procent i gruppen 60 år och äldre. Värt att notera är att 6 personer med svår eller medelsvår form inte tar faktorkoncentrat alls. Endast en av dessa har antikroppar mot den aktuella koagulationsfaktorn. 19

20 Tabell 26: Hembehandling fördelat på svårighetsgrad av blödarsjuka. Fråga 16. Har du hembehandling? Bas: Samtliga Svår Medelsvår Mild Antal Procent Antal Procent Antal Procent Ja Nej Ej svar Summa Hembehandling är vanligast bland dem som har svår form av blödarsjuka. Cirka hälften av de med medelsvår form har hembehandling. En ungefär lika stor andel av de med svår form hade hembehandling 1995 enligt Förbundet Blödarsjukas undersökning från 1995 Rehabiliteringsbehov bland äldre blödarsjuka. Tabell 27: Hur hembehandlingen sköts. (Flera svaranden sköter behandlingen på mer än ett sätt.) 17. Hur sköts behandlingen? Bas: Har hembehandling (58 personer) Antal Procent Injicerar själv Anhörig injicerar Vårdpersonal injicerar 8 14 Annan person injicerar 2 3 Vanligast är att man injicerar själv. Av de 58 personer som har hembehandling har 83 procent svarat att de injicerar själv. 17 procent har svarat att anhörig injicerar och 14 procent att vårdpersonal injicerar. Koagulationsvården Tabell 28: Kontakt med koagulationsvården, fördelat på svårighetsgrad av blödarsjuka. Fråga: 18. Har du regelbunden kontakt med koagulationsvården? Bas: Samtliga Svår Medelsvår Mild Antal Procent Antal Procent Antal Procent Ja Nej Ej svar Summa procent av de svarande uppger att de har regelbunden kontakt med koagulationsvården. Av de med svår eller medelsvår form har 88 procent regelbunden kontakt med 5 Ytterligare 3 svaranden som har hemofili har uppgivit att de har hembehandling, men inte angivit någon svårighetsgrad. 6 Ytterligare 4 har svarat att de har regelbunden kontakt med koagulationsvården. 3 av dessa har hemofili, men inte uppgivit någon svårighetsgrad. 1 svarande har en av de övriga diagnoserna. 20

21 koagulationsmottagningen. Värt att notera är att 7 personer av de svarande med svår eller medelsvår form har angett att de inte har regelbunden kontakt med koagulationsvården. Tabell 29: Koagulationsvårdens kunskaper om äldre människors situation. Fråga 21: Anser du att koagulationsvården har tillräcklig kunskap om äldre människors situation? Bas: Samtliga 60 år och äldre Samtliga Antal Procent Antal Procent Ja Nej Vet ej Ej svar Summa Cirka en tredjedel anser att koagulationsvården har tillräcklig kunskap om äldre människors situation. Endast 4 procent anser att koagulationsvården inte har tillräcklig kunskap. En majoritet har dock svarat att de inte vet om koagulationsvården har tillräcklig kunskap. Andelen som svarat ja, nej respektive vet ej i gruppen 60 år och äldre fördelar sig precis lika som för samtliga svarande. Det verkar alltså inte som om den blödarsjuka gruppen är särskilt orolig för eller missnöjd med koagulationsvårdens kunskaper om äldre människors speciella situation. Tabell 30: Koagulationsvården och hälsoproblem som inte är följdbesvär av blödarsjukan, fördelat på bostadsort. I Procent Fråga: 15. Åtgärdas dessa av koagulationsmottagningen? Bas: Har hälsoproblem som inte är följdbesvär av blödarsjukan Stockholm/Göteborg/Malmö % Större stad % Tätort % Landsbygd % Ja Delvis Nej Summa

22 Figur nr 1: Åtgärdas dessa genom koagulationsmottagningen? Bas: Har andra hälsoproblem, som inte är följdbesvär av blödarsjukan. Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Nej Delvis Ja 0% Stockholm, Göteborg, Malmö Större stad Mindre stad / Tätort Glesbygd / Landsbygd Var de svarande bor 52 Procent av de som bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö får sina hälsoproblem helt eller delvis åtgärdade genom koagulationsmottagningen. Motsvarande andel för de som bor på landsbygd/glesbygd är 13 procent. Tabellen ovan visar att närhet till koagulationsmottagningen verkar ha betydelse för om de svarande får sina hälsoproblem åtgärdade genom dessa eller inte. 22

23 Kontakt med specialister Tabell 31: Andel som har kommit i kontakt med specialister genom koagulationsvården och på annat sätt. Fråga 19: Har du kommit i kontakt med följande yrkesgrupper? Bas: Samtliga Ja, genom koagulation Ja, inte genom koagulation Svår & medelsvår % Samtliga % Svår & medelsvår % Samtliga % Ortoped Sjukgymnast Tandläkare Kurator Gynekolog Infektionsläkare Arbetsterapeut Psykolog Smärtläkare Geriatriker procent av de svarande med svår eller medelsvår form har kommit i kontakt med ortoped genom koagulationsvården. Överlag har svarande med svår eller medelsvår form i större utsträckning kommit i kontakt med olika specialiteter genom koagulationsvården än den undersökta gruppen i stort. Tabell 32: Specialisters kunskaper om blödarsjuka där de svarande har kommit i kontakt med den aktuella yrkesgruppen på annat sätt än genom koagulationsvården. Fråga 20: Anser du att dessa yrkesgrupper har tillräcklig kunskap om blödarsjuka för att kunna ge dig bra vård? Bas: Haft kontakt med nedanstående yrkesgrupper på annat sätt än genom koagulationsvården. Ja % Nej % Vet ej % Ej svar % Sammanlagt antal Ortoped Sjukgymnast Tandläkare Kurator Gynekolog Infektionsläkare Arbetsterapeut Psykolog Smärtläkare procent av dem som kommit kontakt med ortoped på annat sätt än genom koagulationsmottagningen tycker inte att yrkesgruppen har tillräcklig kunskap om blödarsjuka för att kunna ge dem en bra vård. 35 procent anser att tandläkarna inte har tillräcklig kunskap. 40 procent av de kvinnor som kommit i kontakt med gynekolog på 7 Andelen kvinnor som kommit i kontakt med gynekolog genom koagulationsmottagningen respektive på annat sätt. 23

24 annat sätt än genom koagulationsvården tycker inte att dessa har tillräcklig kunskap om blödarsjuka. D Hjälpbehov och personlig service Hjälp med personlig service och hemsysslor Tabell 33: Hjälpbehov Fråga: 23. Behöver du hjälp med? Bas: Samtliga Svår och medelsvår Samtliga Antal Procent Antal Procent Personlig hygien Av- och påklädning Matlagning Bäddning Inköp (mat, kläder) Ärenden till post, bank eller apotek Följe till sjukhus, vårdcentral Städning Tvätt Sortera/Slänga sopor Promenad Smärre reparationer, trädgårdsskötsel, snöskottning Övrigt procent av samtliga svarande uppger att de behöver hjälp med smärre reparationer, trädgårdsskötsel och snöskottning. 19 procent av samliga behöver hjälp med städning. Inköp och tvätt behöver 11 respektive 10 procent hjälp med. En större andel av de som har svår eller medelsvår form har behov av hjälp jämfört med den studerade gruppen i stort. 41 procent av de med svår eller medelsvår form behöver hjälp med smärre reparationer, trädgårdsskötsel och snöskottning. 24 procent behöver hjälp med städning. Andelen som är 60 år och äldre som behöver hjälp skiljer sig inte nämnvärt ifrån hela den undersökta gruppen. Vem utför hjälpen? Hemtjänst, d.v.s. hjälp och stöd till äldre i deras eget hem, är en offentlig insats som regleras i Socialtjänstlagen. En studie från Socialstyrelsen från 2000 har visat att insatser från anhöriga ökar samtidigt som insatser från hemtjänst minskar. Studien visade också att allt fler väljer privat hjälp, särskilt inom högre socialskikt. Många föredrar dock fortfarande 24

25 en offentlig hjälp. Exempelvis hade 33 procent av de över 75 år hjälp med städning från hemtjänsten. 31 procent fick hjälpen av en annan hushållsmedlem. (Socialstyrelsens rapport Bo hemma på äldre da r, Äldreuppdraget 2000:11) Tabell 34: Utförare av personlig service och hemsysslor. Fråga 24: Vem hjälper dig med personlig service och hemsysslor? Bas: Behöver hjälp (80 personer) Antal Procent Annan hushållsmedlem Anhörig utanför hushållet eller bekant Annan privat ordnad hjälp 7 9 Kommunen (hemtjänst, hemsjukvård) 6 8 Kommunens ledsagarservice 0 0 Hjälp från frivilligorganisation 1 1 Personlig assistans 1 1 Har ingen hjälp 3 4 Annan 3 4 Denna studie visar att det är vanligast att hjälpen kommer från annan hushållsmedlem eller anhörig utanför hushållet/bekant. 79 procent av dem som behöver hjälp med personlig service eller hemsysslor (se tabell 34) får hjälpen av hushållsmedlem eller anhörig/bekant. Drygt hälften i denna undersökning får hjälpen av en annan hushållsmedlem. Det är en högre andel jämfört med Socialstyrelsens rapport där 31 procent fick hjälpen av en annan hushållsmedlem. I denna undersökning är det endast 8 procent av dem som behöver hjälp som har hemtjänst eller hemsjukvård, vilket är anmärkningsvärt. 7 personer eller 9 procent får hjälp både av annan hushållsmedlem och av anhörig utanför hushållet/bekant. Det är en precis lika stor andel män som kvinnor som får hjälpen av annan hushållsmedlem eller anhörig utanför hushållet/bekant, 25 respektive 20 procent. I Förbundets Blödarsjukas undersökning från 1995 Rehabiliteringsbehov bland äldre blödarsjuka uppgav 50 procent av de med svår form att de var beroende av anhörigs hjälp för personlig service och hemsysslor. 13 procent av de med svår form var beroende av samhällets hjälp för personlig service och hemsysslor. 22 procent av de svarande med medelsvår form var beroende av anhörigs hjälp för personlig service och hemsysslor. 6 procent var beroende av samhällets stöd. 25

26 E Arbete och försörjning Sysselsättning Tabell 35: Förvärvsarbete; heltid, deltid eller inte alls. Fråga 42. Arbetar heltid, deltid eller inte alls Bas: I arbetsför ålder Svår form % Medelsvår form % Samtliga % Heltid Deltid Arbetar inte Ej svar Summa procent av samtliga i arbetsför ålder, d.v.s. ej ålderspensionärer, arbetar heltid eller deltid. 27 procent arbetar inte alls. Av de med svår form är det 35 procent som inte arbetar. I Förbundets Blödarsjukas undersökning från 1995 Blödarsjuka och arbete var det 44 procent av de äldre med svår form som inte hade arbete. Det betyder att en högre andel av de svarande i arbetsför ålder arbetar i dag jämfört med för 10 år sedan. Internationellt sett torde den höga andelen blödarsjuka i arbete vara unik. Tabell 36: Anställningsform Fråga 43. Vilken typ? Bas: De som arbetar heltid eller deltid Antal Procent Tillsvidareanställd Tidsbegränsad anställning 5 7 Tillfälligt arbete 1 1 Eget företag 9 12 Ej svar 1 1 Summa Den vanligaste anställningsformen som de svarande har angett är tillsvidareanställning. 80 procent av dem som arbetar har en sådan anställning. 12 procent arbetar i eget företag. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och stödinsatser av olika slag verkar vara ovanliga i denna grupp. 7 personer eller 9 procent av dem som har arbete har anställning med samhällsstöd. 5 personer av har anställning med lönebidrag. 8 En person har fyllt i två alternativ. 26

27 Tabell 37: Tillfredsställelse med arbetstider Fråga 45. Är du nöjd med dina arbetstider? Bas: Har arbete Heltid Deltid Antal Procent Antal Procent Ja Nej Ej svar Summa De flesta som har arbete är nöjda med sina arbetstider. De som arbetar heltid är mer nöjda än de som arbetar deltid. Den vanligaste anledningen till att man inte är nöjd med sina arbetstider är att man vill arbeta mindre, 13 procent. 1 person vill arbeta mer och 1 person vill ha andra arbetstider. Tabell 38: Skäl till deltidsanställning/inget arbete. Fråga 51: Vilken är orsaken till att du inte arbetar/arbetar heltid? Bas: Arbetar inte heltid Arbetar ej Arbetar deltid Summa Procent Arbetslös Studerande Långtidssjukskriven Sjukersättning Avtalspension Ålderspension Ej svar Övrigt Summa En stor andel av de blödarsjuka har sjukersättning (se vidare tabell 39). Värt att notera är att endast 1 person uppger att hon eller han är arbetslös. Också i förbundets undersökning från 1995 uppgav endast en person arbetslöshet som skäl till att inte arbeta/arbeta heltid. Långtidssjukskrivning och sjukersättning Sjukersättning och tillfällig sjukersättning ersatte 2003 förtidspension och sjukbidrag. Dessa stöd är numera en del av sjukförsäkringssystemet, inte av det allmänna pensionssystemet. Man ansöker om sjukersättning hos Försäkringskassan. Ersättningen är inkomstrelaterad. 9 Tar hand om barn, föräldraledig 27

28 Tabell 39: Långtidssjukskrivning och sjukersättning. I arbetsför ålder. Fråga 51: Vilken är orsaken till att du inte arbetar/arbetar heltid? Bas: Har ej arbete/arbetar Svår form Medelsvår form Samtliga deltid Antal Procent Antal Procent Antal Procent Långtidssjukskrivning Sjukersättning Hälften av de med svår form som är i arbetsför ålder, d.v.s. inte ålderspensionärer, har sjukersättning. Motsvarande andel för de med medelsvår form är 29 procent. Av samtliga svarande i arbetsför ålder har 31 procent sjukersättning. I Förbundets Blödarsjukas undersökning från 1995 Blödarsjuka och arbete var 52 procent respektive 23 procent av de äldre förtidspensionerade. Det innebär att andelen som har sjukersättning i dag inte skiljer sig från de som hade förtidspension för tio år sedan. I Handus Levnadsnivåundersökning 2005 hade 59 procent av DHR:s medlemmar i åldern sjukersättning. Tabell 40: Sjukersättningens utsträckning över tid. Fråga 51. Sedan när? (förtidspension, sjukpension) Bas: Har sjukersättning Antal Procent Mindre än 1 år år år år eller längre 9 27 Ej svar 3 9 Summa personer eller 27 procent har haft sjukersättning och förtidspension kortare tid än 5 år. En lika stor andel har haft sjukersättning/förtidspension 10 år eller längre. Tabell 41: Skulle vilja arbeta Fråga 52. Skulle du vilja arbeta? Bas: I arbetsför ålder som ej har arbete Antal Procent Ja 8 8 Nej Vet ej 4 4 Ej svar 4 26 Summa Som orsak till att inte vilja arbeta anger alla bristande ork eller andra hälsoskäl. 28

29 Inkomst Som inkomst räknas inte enbart lön, utan även pension, sjukersättning, vårdbidrag m.m. Tabell 42: Inkomst före skatt fördelat på blödarsjukans svårighetsgrad. Fråga 26: Hur stor är din totala inkomst per år, innan skatten är dragen? Bas: Samtliga Svår och medelsvår Samtliga Per år Per månad Antal Procent Antal Procent Upp till kronor < kr/mån < kr/mån < kr/mån < kr/mån < kr/mån eller mer > kr/mån Ej svar Summa procent av samtliga svaranden har en inkomst som är kronor per år eller lägre. Det motsvarar kronor per månad. 37 procent av de med svår eller medelsvår form har en inkomst som understiger kronor om året. Det betyder att andelen som har en inkomst som är lägre än per år är ungefär lika stor som i Sveriges befolkning i stort. Enligt statistik från SCB hade 45 procent av befolkningen över 35 år en inkomst som understeg kronor per år. De som har en inkomst som understiger kronor per år i denna undersökning har uppgivit att de har sjukersättning, är arbetslösa eller pensionerade. Det betyder att det i den blödarsjuka gruppen finns fler som har en bättre ekonomisk situation än exempelvis DHR:s medlemmar där 60 procent i åldersgruppen år 10 uppgav att de hade en inkomst som understeg kronor per år. 17 procent av medlemmarna i DHR uppgav att de hade en inkomst som var lägre än kronor per år, alltså kr per månad. Av de svarande i denna studie har endast 5 procent en sådan låg inkomst. En förklaring till att den blödarsjuka gruppen innehåller färre låginkomsttagare än befolkningen i stort, trots att en sådan stor andel har sjukersättning, kan vara att det i gruppen finns fler med högre utbildning än i befolkningen. Dessa drar upp inkomstnivån. 10 Observera att inte samma åldersgrupper jämförs. 29

30 Tabell 43: Inkomst före skatt fördelat på personer med ålderspension och sjukersättning. Fråga 26: Hur stor är din totala inkomst per år, innan skatten är dragen? Bas: Samtliga Ålderspension 11 Sjukersättning Per år Per månad Antal Procent Antal Procent Upp till kronor < kr/mån < kr/mån < kr/mån < kr/mån < kr/mån eller mer > kr/mån Ej svar Summa procent av dem som har sjukersättning och 58 procent av pensionärerna i studien har en inkomst som understiger kronor per år. Motsvarande andel för befolkningen över 66 var år enligt SCB 65 procent. Äldre personer som har haft rörelsehinder under en stor del av sitt liv har ofta en låg inkomst. Till det kommer att 65-årsgränsen innebär vissa inskränkningar i socialförsäkringar som t.ex. bilstödet och handikappersättningen. Den nyblivna ålderspensionären får också sitt pensionstillskott halverat, om man tidigare hade sjukersättning/förtidspension. Merutgifter Med merutgifter menas kostnader för sjukdom, läkemedel, resor, hjälpmedel m.m. Tabell 44: Merutgifter per år fördelat på blödarsjukans svårighetsgrad. Fråga 27: Hur stora merutgifter har du för din sjukdom/ditt funktionshinder per år? Bas: Samtliga Svår och medelsvår form Samtliga Antal Procent Antal Procent Under kr kr kr kr kr eller mer Ej svar Summa De svarande med svår eller medelsvår form har större merutgifter än vad samtliga svarande har. 27 procent av de med svår eller medelsvår form har mer än kronor i merutgifter för sin sjukdom/sitt funktionshinder per år. 11 En ålderspensionär i materialet arbetar samtidigt deltid. 12 I SCB:s statistik är intervallets övre gräns kronor. 30

31 Handikappersättning Handikappersättningen är en ersättning till vuxna personer med funktionshinder som är i behov av hjälp från annan för att klara vardagen eller för att kunna arbeta. Handikappersättning ges också till personer som har betydande merutgifter för sitt funktionshinder. Handikappersättningen är en socialförsäkring. Ersättning kan beviljas av Försäkringskassan till den som fått sin funktionsförmåga nedsatt före 65 års ålder. Ersättningen betalas ut för 69, 53 eller 36 procent av prisbasbeloppet beroende på hur stort hjälpbehovet är och hur stora merutgifter den sökande har. Tabell 45: Handikappersättning fördelat på blödarsjukans svårighetsgrad. Fråga 28: Har du handikappersättning? Bas: Samtliga Svår och medelsvår form Samtliga Antal Procent Antal Procent Aldrig ansökt Ansökt, men fått avslag procents ersättningsnivå procents ersättningsnivå procents ersättningsnivå Övrigt Ej svar Summa procent av de med svår eller medelsvår form har handikappersättning. Den vanligaste ersättningsnivån är 36-procent av prisbasbeloppet, d.v.s kronor per månad. Av samtliga svaranden har 16 procent handikappersättning. 68 procent har aldrig ansökt om handikappersättning. Tabell 46: Merutgifter och ersättningsnivåer i handikappersättningen. Fråga 27: Hur stora merutgifter har du för din sjukdom/ditt funktionshinder per år? Och fråga 28: Har du handikappersättning? Bas: Samtliga Ersättningsnivå Merutgifter 36 procent 53 procent 69 procent Under kr kr kr kr kr eller mer Ej svar Summa Merutgifterna varierar, det finns ingen självklar koppling mellan merutgifter och ersättningsnivån i handikappersättningen. 31

32 Figur nr 2: Täcker handikappersättningen dina merkostnader? 4% 22% 30% Ja Nej Vet ej Ej svar 44% 44 procent av de som har handikappersättning uppger att ersättningen inte täcker de merkostnader man har på grund av sin sjukdom. Tabell 47: Begränsningar i ekonomin. Fråga 31: Har din ekonomi gjort att du varit tvungen att avstå från något av följande under det senaste året? Bas: Samtliga Antal Procent Gå på bio, teater, konsert Gå på restaurang, kafé Träna, motionera 14 9 Delta i Förbundet Blödarsjukas aktiviteter 13 8 Föreningsaktiviteter 11 7 Träffa vänner 10 6 Rehabilitering 8 5 Sjukvård och behandlingar 5 3 Hjälpmedel procent svarar att de varit tvungna att avstå ifrån att gå på bio, teater eller konsert det senaste året på grund av sin ekonomi. Lika stor andel svarar att deras ekonomi gjort att de varit tvungna att avstå ifrån att gå på restaurang eller kafé. 32

33 F Hjälpmedel Ett av de viktigast handikappolitiska målen i propositionen Från patient till medborgare från 2000 är full delaktighet. En förutsättning för att människor ska kunna delta på lika villkor är att samhället är tillgängligt för dem. I propositionen sägs: En funktionsnedsättning blir ett handikapp först när individen möter brister i en miljö eller verksamhet. När bristerna åtgärdas och tillgängligheten ökar kan handikappet minska eller försvinna. På frågan om man har tillgång till de hjälpmedel man behöver svarar 2 procent att de inte har det. En ganska stor andel uppger att de inte vet om de har tillgång till de hjälpmedel de behöver, 24 procent. Som orsak till att man saknar hjälpmedel svarar de flesta att de inte har tillräckliga kunskaper om hjälpmedel, 10 personer. 3 personer har svarat att de inte har råd att bekosta dem själv. 1 person uppger att han eller hon inte får hjälpen beviljad. Hjälpmedel för förflyttning Tabell 48: Hjälpmedel för förflyttning Fråga 33. Är du för din förflyttning beroende av? Bas: Samtliga Behöver och har tillgång Behöver, men har ej tillgång Antal Procent Antal Procent Rullstol Permobil Bil Gåhjälpmedel Parkeringstillstånd Levande stöd/ledsagare Färdtjänst Annat ortos hiss ortopediska hjälpmedel procent av de svarande är beroende av bil för sin förflyttning. 12 personer eller 8 procent saknar parkeringstillstånd trots att de skulle behöva ett sådant. 4 personer eller 3 procent uppger att de skulle behöva ha tillgång till färdtjänst. Både parkeringstillstånd och färdtjänst beviljas av kommunen. 33

34 Tillgång till bil och bilstöd Bilstöd kan genom Försäkringskassan ges till en person med funktionshinder som har svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationsmedel. Bilstöd kan ges för bil eller annat fordon, men bara till den som ansöker innan fordonet köps. Ett grundbidrag och ett anskaffningsbidrag kan ges vid köp av fordon. Ett anpassningsbidrag kan ges för specialutrustning. 137 personer eller 87 procent av de svarande har tillgång till bil. Huruvida man har tillgång till bil skiljer sig något mellan könen, 80 procent av kvinnorna och 92 procent av männen har tillgång till bil. Av dem som har tillgång till bil har 28 procent blivit beviljade bilstöd. 4 personer eller 3 procent har sökt bilstöd utan att ha fått det beviljat. Av de med svår och medelsvår form som har bil hade 34 personer eller 57 procent blivit beviljade bilstöd. Tabell 49: Anpassningsbidrag Fråga 36. Är din bil anpassad med anpassningsbidrag? Bas: Har tillgång till bil Antal Procent Ja Sökt, ej beviljad 1 1 Bekostat själv 9 7 Behöver ej Ej svar 7 5 Summa Den vanligaste formen av anpassning som de svarande fått beviljat är automatväxel, 11 personer. Kupévärmare har 6 personer svarat att de fått. Elfönsterhissar och bensinvärmare har två personer svarat. De svarande uppger ytterligare 6 former av anpassning: handtag för att komma in och ut, svängbart säte, vänstergas, handgas, handbroms och dragkrok. Anpassning av arbetsplatsen Tabell 50: Arbetstekniska hjälpmedel Fråga 47. Har du de arbetstekniska hjälpmedel som du behöver i ditt arbete? Bas: Har arbete ( 75 personer) Antal Procent Ja Nej, men behöver 4 5 Nej, behöver inte Vet ej 3 4 Ej svar 5 7 Summa

35 Endast 4 personer eller 5 procent av dem som har arbete uppger att de inte har de arbetstekniska hjälpmedel som de skulle behöva i sitt arbete. Endast 3 personer eller 4 procent av dem som har arbete uppger att arbetsplatsen behöver anpassas efter deras behov. Parkeringsplats och dörröppnare är sådana anpassningar som de svarande saknar. G Bemötande och attityder Omgivningens kännedom Tabell 51: Blödarsjukan och omgivningens kännedom Fråga 54. Vet följande personer om att du är blödarsjuk? Bas: Samtliga Chef/Arbetsledare Antal svarande 86 Ja, procent 85 Nej, procent 15 Bas: Samtliga Klienter/ Kunder Arbets- /Studiekamrater Vänner Familjemedlemmar Grannar och bekanta Antal svar Ingen, procent Några, procent Alla, procent Summa procent av de svarande uppger att deras chef vet om deras sjukdom. Annars är familjemedlemmar den grupp som i störst utsträckning känner till de svarandes sjukdom. Därefter följer vänner. Relativt många arbetskamrater/studiekamrater vet också om den svarandes sjukdom. Bland grannar och bekanta är det vanligast att några vet medan klienter/kunder oftast inte vet. 15 procent har uppgivit att deras chef/arbetsledare inte vet om att de är blödarsjuka. Motsvarande andel i Förbundets Blödarsjukas undersökning från 1995 Blödarsjuka och arbete var 18 procent. 55 procent i denna undersökning uppger att några arbets- eller studiekamrater vet om att den svarande är blödarsjuk. Motsvarande andel i undersökningen från 1995 var 38 procent. Diskriminering 10 personer eller 6 procent uppger att de någon eller några gånger blivit diskriminerade i arbetslivet de senaste fem åren på grund av sin sjukdom. 1 person har blivit diskriminerad ett flertal gånger. 115 personer eller 73 procent uppger sig aldrig under de senaste fem åren 35

2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H

2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H 2007-09-17 Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H Förbundet Blödarsjuka beviljades i december 2004 stöd ur Allmänna Arvsfonden.

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning

Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning INNEHÅLL Aktivitetsersättning 2 Aktivitetsstöd 2 Arbete 2 Avlösarservice 2 Bilanpassning 2 Bilstöd 2 Boendestöd 2 Bostad med särskild service

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer på

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

STÖD & SERVICE TILL VUXNA BLÖDARSJUKA

STÖD & SERVICE TILL VUXNA BLÖDARSJUKA STÖD & SERVICE TILL VUXNA BLÖDARSJUKA Inledning 2 Ekonomiskt stöd 2 Stiftelser och fonder 5 Hemtjänst och hemsjukvård 5 LSS lag om stöd och service åt vissa funktionshindrade 5 Vård och rehabilitering

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

UTREDNINGSINSTITUTET

UTREDNINGSINSTITUTET Maj 2012 UTREDNINGSINSTITUTET Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Förbundet för ett samhälle utan

Läs mer

Hjälpreda. samhällets stöd och service. Uppdaterad i oktober 2013

Hjälpreda. samhällets stöd och service. Uppdaterad i oktober 2013 Hjälpreda om samhällets stöd och service Uppdaterad i oktober 2013 Innehåll Kommunens ansvar 3 Kommunala insatser enligt Socialtjänstlagen 4 Kommunala insatser enligt LSS 5 Kommunala insatser enligt annan

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Att tänka på vid möte med kommunens biståndshandläggare/biståndsbedömare

Att tänka på vid möte med kommunens biståndshandläggare/biståndsbedömare Att tänka på vid möte med kommunens biståndshandläggare/biståndsbedömare Skriv gärna dagbok under 3 dagar om dina besvär. Du får på så sätt fram dina hjälpbehov och ett dokumenterat underlag att samtala

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Kopp, Svenny (1998) Studie över nybesök på barnpsykiatrisk mottagning 1992-1996. Sahlgrenska sjukhuset. Fortsättning på sidan 54

Kopp, Svenny (1998) Studie över nybesök på barnpsykiatrisk mottagning 1992-1996. Sahlgrenska sjukhuset. Fortsättning på sidan 54 Kvinnor och män Ett bra bemötande är lika viktigt för både kvinnor och män med funktionshinder, och många frågor som gäller bemötande är gemensamma för båda könen. Men kvinnor och män bemöts ofta olika.

Läs mer

SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN

SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN 2014-06 SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN Vid en långvarig sjukdom kan ekonomin försämras på grund av att inkomsterna minskar och utgifterna ökar, bland annat i form av egenavgifter

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation Frågeenkät Uppföljning av Anhörigas Livssituation Anhörigpulsen (UAL) Angående databehandling av personuppgifter Ditt deltagande i denna uppföljning är frivillig och anonym. Syftet med denna databehandling

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

SPFs program mot ålderism Resultat av medlemsenkät 2014

SPFs program mot ålderism Resultat av medlemsenkät 2014 SPFs program mot ålderism Resultat av medlemsenkät 2014 Lars Nilsson Ansvarig för ålderismprogrammet inom SPF lars.nilsson@spf.se Sammanfattning Jämfört med 2012 visar den nya medlemsenkäten 2014 följande:

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Till dig som är anhörig till strokedrabbad RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

HJÄRNKRAFT - Checklistan

HJÄRNKRAFT - Checklistan Page 1 of 5 Skriv ut sidan Dina möjligheter För att få bästa möjliga utbyte av samtalen med kuratorn kan du använda den här Checklistan. Även i kontakterna med försäkringskassa, arbetsförmedling och distriktsvård

Läs mer

Grästorps kommun Socialförvaltningen

Grästorps kommun Socialförvaltningen SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGEFORMULÄRET I PROJEKTET FALLFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 75-80 år MARS SEPTEMBER 2011 Marianne Henström Maria Toll Resursenheten. Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning..4 Syfte.

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

Förstudieprojekt Lika rätt till körkort

Förstudieprojekt Lika rätt till körkort Förstudieprojekt Lika rätt till körkort Projektet har genomförts av Branschföreningen Svensk Fordonsanpassning, medfinansiär har varit Länsstyrelsen Projekttid: 2009-10-01 2010-03-31 Projektansvariga företrädare:

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

INLEDANDE BAKGRUNDSFRÅGOR

INLEDANDE BAKGRUNDSFRÅGOR INLEDANDE BAKGRUNDSFRÅGOR 1. Kön? 189 205 Kvinna Man 2. Vilket år är du född? Mellan 1928 och 1984 Medelvärde: 195. Vilket år vann du? 1994 1995 8 199 8 199 11 1998 5 1999 45 2000 41 2001 4 2002 52 200

Läs mer

Enkät till dig som har NPF-diagnos

Enkät till dig som har NPF-diagnos Enkät till dig som har NPF-diagnos 1. Hur väl känner du till de olika stöden? Vet inget om detta Vet att det finns men inte så mycket mer, men det är inte aktuellt för mig och har sökt och har i dag Boendestöd

Läs mer

Frågor inför vuxenlivet

Frågor inför vuxenlivet Frågor inför vuxenlivet Några vanliga frågor inför vuxenlivet Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du kan få arbete

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

KORT INFORMATION OM SAMHÄLLSSTÖD

KORT INFORMATION OM SAMHÄLLSSTÖD KORT INFORMATION OM SAMHÄLLSSTÖD regiongavleborg.se SAMHÄLLSSTÖD I den här broschyren finns information om vissa samhällsstöd som finns för vuxna funktionshindrade. Förutom de sociala förmåner, som alla

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 2007:3 Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik En enkätundersökning riktad till dem som tagit en civilingenjörsexamen i kemiteknik från Uppsala universitet sedan programmets start. Ht 1996 Vt 2008 Kursexpeditionen

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Information om avlösarservice

Information om avlösarservice Information om avlösarservice Allmän information Avlösarservice är en insats enligt Socialtjänstlagen (SoL) För att få avlösarservice måste du ha ett omsorgsbehov som tillgodoses av närstående. Avlösarservice

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pension från många håll Allmän pension Inkomstpension Garantipension PPM Tilläggspension

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer