LIVET. Morfars intresse för naturen går i arv. Det goda. magasin DELAS UT I LÄNETS BREVLÅDOR UNDER VECKA 19#2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LIVET. Morfars intresse för naturen går i arv. Det goda. magasin DELAS UT I LÄNETS BREVLÅDOR UNDER VECKA 19#2011"

Transkript

1 LIVET DELAS UT I LÄNETS BREVLÅDOR UNDER VECKA 19#2011 Det goda magasin En gratis tidning från Landstinget Kronoberg. Varsågod! Nr Morfars intresse för naturen går i arv 1

2 Det goda livet började som ett hälsofrämjande projekt Tanken var att skapa nya förutsättningar för nätverksbyggande och hälsofrämjande arbete. Projektet permanentades 2005 och ingår numera i det ordinarie folkhälsoarbetet. Denna tidningen är den tolfte som ges ut under namnet Det goda livet magasin. ansvarig utgivare Ingrid Persson medarbetare Karin Bengtsson Johanna Karlsson Katarina Lundquist Johanna Melin Carl Mölstad May Olsson Malin Persson Carita Rasmussen Hans Runesson Tobias Skarpsvärd Anneli Wirdenäs omslagsbild Hans Runesson grafisk form Katarina Lundquist lättlästbearbetning Landstingets informationsavdelning repro & tryck Löwex Trycksaker AB upplaga ex ISSN Ingen kan göra allt men alla kan göra något HäromDagen HamnaDe jag i kassakön bakom en pappa med sitt barn. Pappan lät sonen köra sin lilla vagn med varor och lägga upp dem en efter en på bandet. Pojken kommenterade högljutt varje sak han plockade upp. En jättetung mjölk, ojojo så tung. Goda flingor, men inte de med socker för då får man ont i tänderna. Och korv som inte är god men den köper vi till pappa för den gillar han. Vardagsunderhållning på hög nivå. Ett litet liv som mötte respekt och tid som han förtjänar. DeT är inte alltid som vi hinner ta dessa scener. Vi smiter genvägen, rundar i hörnen för att snabba på tiden. Den evinnerligt tiden som aldrig tycks räcka till för alla måsten. Och så glömmer vi att ta tillvara livets alla nyanser. Har Du någon gång haft förmånen att få känna en liten knubbig hand leta sig in i din. Att få snusa sitt barn i nacken, andas in den rena doften och känna den lena sammetsmjuka huden. Känna hur turbokänslor av lycka fortplantar sig i kroppen. Vetskapen om att det finns mening. En ynnest att glädjas åt och njuta av så långe det går. ibland DikTerar livet andra villkor. Bedjande ögon i teve-rutan från en oroshärd någonstans i världen. Ledsna ögon i en hastande barnvagn. Argmålad hatblick under färgad spretlugg och sönderbitna naglar på bussen en januarimorgon. Möten som flimrar förbi, blickar som säger mer än tusen ord. Ledsna ögon i sjukhussängen. Då tiden stannar. Tvingar oss att vara starkare än vi trodde var möjligt. Den trygga kedjan är inte starkare än sin svagaste länk. Kanske du kan sträcka fram din hand och göra något? vi är alla frukter av vår historia. Men vi kan också bidra till att göra framtiden lite annorlunda, lite bättre, steg för steg. Det goda livet magasin handlar om att hitta sin väg för att göra det lite bättre i tillvaron. Ibland handlar livet om att ta sig igenom ett mörker, ofta med hjälp av andra. Trevlig läsning och välkommen att kontakta redaktionen med synpunkter. Börje Lindqvist, landstingsdirektör distribution Svensk direktreklam kontakt Detta nummer är presslagt den 28 april Innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. barnen vill ha tid 4 gunnar botaniserar 5 i morfars ängarike Föräldrautbildning 8 expertens tips för att 12 hålla ihop förhållandet Övningar som får 14 astrid att växa ballonger med kärlek 18 kreativitetet över 22 generationsgränserna extra-mormor 24 jonna ser det friska 27 Den goda vården 32 Lättläst På sidan 17 finns en lättläst text. Trevlig läsning! 2

3 Hallå där...patrik Hörberg, filmproduktionskoordinator på Reaktor Sydost. Kan du rekommendera en bra film om familjer och relationer. Som Juno kanske? Nä, den tycker jag inte är så bra, för mycket feelgood. Det får bli någon italienare, de är bäst på sådant där. Får jag bara välja en tar jag Familjen, eller La Famiglia, av Patrik Hörberg gillar Familjen av Scola. Ettore Scola. Vi får följa Carlo och hans släkt under 80 år. Trots att 1900-talets Italien präglas av fascism, revolter och krig är det händelser i det vanliga livet som sätter djupast spår i familjen. La Famiglia Av frukten känner man trädet. Bibeln, Matteus 12:23 Små och stora steg tillsammans Projektet Det goda föräldraskapet i Kronobergs län innehåller många olika delar, till exempel utbildningar och mötesplatser för föräldrar. Just nu tas också en bok fram Små och stora steg tillsammans. Från sommaren ska nyblivna föräldrar få den på sin barnavårdscentral. Boken handlar om det lilla barnet och om att bli förälder. Varje barn är unikt, men gemensamt för alla är att de behöver trygghet, säger Helena Nyström som är barnhälsovårdssamordnare i Landstinget Kronoberg. Att bli förälder väcker många tankar och känslor, med den här boken hoppas vi kunna stärka föräldrarna i deras roll. Boken behandlar ämnen som att vara närvarande, att kommunicera med barnet även innan det finns ett språk och om att hantera vardagen. Om det känns jobbigt måste man våga be om hjälp. Boken innehåller tankeväckande citat och handfasta tips, men också sidor för att fylla i längd, vikt osv på barnavårdscentralen.. Förhoppningen är att boken ska tas med till barnavårdscentralen vid alla kommande besök och finnas som ett stöd för nyblivna föräldrar. Författare är Karin Bengtsson och Hans Ljungqvist från landstingets folkhälsoavdelning. Carita Rasmussen formger och illustrerar. Vad uppskattar du att göra tillsammans med din familj? Maria Estling Vannestål Jag tycker om att resa, åka på äventyrsbad och lekland med min familj. Laga mat och baka tillsammans med mina barn och samtidigt prata. Nytta med nöje! Jag har också haft Mamma Mia-kvällar tillsammans med mina döttrar. Noah och William Vi tycker om att umgås och bara vara tillsammans. Emmy Johansson Att man har gemensamma middagar. Åka ut och campa med husvagnen, åka utomlands. Och det är kul om man går på bio tillsammans. Gun-Britt Hektor och Eila Lundblad Äta gott tillsammans och umgås. Vi tycker att barnen ska spela mindre data och umgås mer med familjen. Ta vara på dagen! Bo Isaksson Lars-Åke Johansson Jag värdesätter att umgås med min familj, det viktigaste är att vi är tillsammans, inte vad vi gör. Det gäller är att ta vara på tiden man har tillsammans! Det viktigaste för mig är att umgås, i min familj samlas vi gärna över en god middag till exempel. enkäten är gjord av louise levell och stina anderjon 3

4 Vi vill ha god mat och mycket tid Hur är en bra mamma och pappa? vi frågade några barn på bäckaslövskolan i växjö, och de visste precis hur en snäll förälder bör vara. text: johanna melin foto: hans runesson Det ska bli spännande att bli intervjuad, det har jag aldrig blivit tidigare säger Lovisa. Det har jag, säger Thea. Det kom hem någon till oss och tog en bild när vi åt frukost. Pappa tvingade mig att ha ost på mackan fast jag inte ville. Det skulle bli fint på bilden. Alla börjar skratta. Det var väl inte så snällt tycker killarna. HÖgsTa Poäng Jag tycker att mina föräldrar är snälla när de överraskar mig och köper revben, det är det bästa jag vet, berättar Adam. De andra barnen håller med. En bra förälder lagar god mat till sina barn, sådant som barnen gillar. Lovisa tycker att det är viktigt att en mamma eller pappa har tid att leka. Och spela fotboll med mig, säger Olle. men har alltid vuxna tid att leka? Jaaaa, säger de i kör. Här får föräldrarna ett mycket gott betyg. Barnen upplever inte att föräldrarna är stressade eller jobbar för mycket, det finns alltid tid för lek. Mina föräldrar får högsta betyg, tio poäng. Nej ännu mer, tio plus tio plus hundra, säger Lovisa. Nicolas vill spä på ytterligare. Jag ger mina tiotusen miljoner poäng. Mina föräldrar får alla poäng i världen, till månen och tillbaka, säger Andrée. Att barnen har världens bästa mammor och pappor råder det ingen tvekan om. Men alla kanske inte har det lika bra. I en del länder tvingas barn att jobba, fast de inte vill, det är inte snällt, tycker Lovisa. I Sverige har nog de flesta snälla föräldrar, tror barnen. Kanske finns det någon som har en dum pappa, tror Adam. De vuxna vi känner är alltid snälla, påpekar barnen. När jag får egna barn ska ge dem efterrätt ibland, säger Thea. Eller sluta tidigare från jobbet, det ska jag göra, säger Adam. TiD och godis Olle ska leka med sina barn varje dag, många timmar. Barnen tror inte att det är så svårt att vara en bra mamma eller pappa. Det räcker med att vara snäll, tror de. Men så funderar de en stund och kommer fram till att man kanske kan bli för snäll också. Om man ger barnen godis och glass varje dag, säger Olle. Då skulle jag spy, säger Lovisa. Thea fortsätter. Sedan skulle man få hål i tänderna också om man bara äter onyttiga saker. Det räcker med godis på lördagarna, säger hon. Jag ska inte tvinga mina barn att ha ost på mackan om de inte vill, säger Lovisa. Barnen skrattar en lång stund. u 4

5 Gunnar, fem år, följer gärna med morfar Sven-Allan ut i naturen. Naturligt sällskap Fakta Gunnar, fem år Favoritdjur: katter och skrattmåsar Favoritväxt: vitsippor en bit utanför Öhr blir landskapet kuperat och bokskogen blandar sig in i leken med granarna och björkarna. uppe på en kulle med utsikt ända till värmeverket i växjö och till kyrkan i Tjureda bor gunnar, fem år, med bröder, föräldrar och morfar. mitt i ängariket. text: may olsson foto: hans runesson 5

6 När Gunnars föräldrar sökte hus kom morfar Sven-Allan på idén att lämna över sitt eget, och bygga nytt till sig själv och hustrun. Nu bor de tre generationerna på samma gård. Inne hos morfar finns både elgitarrer och trummor och en liten sovkoja uppe under taket. På väggarna hänger Sven-Allans akvareller tätt. Knotiga träd, ugglor och röda hus i naturen. Målningarna avslöjar en ömsint naturvän. vård med räfsa och lie Den omdiskuterade paragraf som lagstadgade att all mark som inte brukades skulle användas till skogsplantering fick Sven-Allan att inse att det var hög tid att rädda kvar de gamla ängsmarkerna. Föreningen Ängariket bildades, träd och sly höggs ned och nu räfsas och lias de gamla ängarna och hagarna med gemensamma krafter varje år. De gamla ängsväxterna kommer tillbaka och ökar i antal. På en kvadratmeters ruta där det i början fanns 15 så kallade indikatorväxter kan det nu finnas 30. Här får inte en jordbit vändas, säger Sven-Allan. Det är i själva jordytan växterna bor. Ju magrare jorden är, desto bättre. I Ängariket har ängarna kvinnonamn. På väg mot Carinaängen sjunger Gunnar glatt medan morfar berättar om sparvugglor och flugsnappare. 6

7 Nu följer vi den smala stigen över åkern till Pias äng. Det är tidig vår och inte mycket grönt ännu, men Sven-Allan går med näsan i marknivå och tittar på det ena och andra: Här ser ni att de här gamla ängsväxterna har bladrosetter. De blir kvar efter lien, och växer och överlever. Det här är en prästkrage. Och här är gökört och mandelblomma. Visst har de vackra namn, blommorna, om man jämför med namn på fåglar till exempel! Bladrosetterna är verkligen minimala. Men definitivt gröna! De små asparna som lämnats kvar på ängen är bra för insekter, berättar Sven-Allan. Här finns också uggleholkar och biholkar. Vildbina flyttar in i de små uppborrade hålen i holken och murar igen sitt bo. Vindbina gillar också ängsmark. egen äppelsort Hade det inte varit för att Gunnar sitter kvar hemma och tittar på teve kunde vi nog gått omkring på Pias äng fortfarande. Smörblommor, konvaljer, gråfibblor Sven-Allan har mycket att visa och berätta. Vi får till exempel se det ympade äppelträdet som har en alldeles egen äpplesort. Vad ska det heta, det lite platta Ängariket-äpplet? På vägen hem passerar vi en bronsåldersgrav och vi ser spår efter vildsvin som bökat runt. De tillhör inte Sven-Allans favoriter, hänsynslösa som de är både mot hallonbuskar och ängsörter. I dag hittar vi två tranor i Svansjön. De står på en liten ö, som för ett par år sedan låg i södra änden av sjön. Nu är ön förankrad i den norra delen. små små Tecken Carinaängen är känd för sina orkidéer. Här finns cirka 1200 exemplar av Jungfru Marie nyckel och ju mer ängen hålls efter, desto fler blir det. Vi stannar till i en hage. Gunnar och morfar poserar under en ek. Varenda kvadratmillimeter som Sven-Allan kastar ett öga på innehåller något intressant som han måste berätta om. I mossan på ekens stam har små växter börjat gro. Till och med på väg under ett taggtrådsstängsel stannar han till för att plocka upp något i stort sett osynligt från marken. Gunnar håller i en harsyra och viker försiktigt en liten skål av den: Den ska jag äta när jag kommer hem. Men man ska inte äta joten. u * Indikatorväxter kallas de växter som visar på tillståndet i marken. Gulmåra, backnejlika och venarter finns på magra torrängar; slåttergubbe, kruståtel och blodrot på friska, kalkfattiga och magra jordar och gökblomster och smörboll i fuktiga jordar. Orkidéer växer i kalkrika marker. Älgört, hundkex, midsommarblomster och hundäxing finns på igenlagda och tidigare gödslade åkrar. Fakta Orkidévandring i Ängariket 3 juli En vandring på en av länets finaste orkidéängar. Efter vandringen blir det konsert med folkmusikgruppen Norrvidingespel. 3/ kl 18. Samling: Milstenen vid korsningen Berg/ Ormesberga. Vägbeskrivning: Kör riksväg 30 norrut från Växjö, vid Öhr kyrka, sväng höger mot Åby, efter 2 km tag vänster mot Svanås. Vid nästa Y-korsning håll höger, följ vägen till milstenen. Medtag fika. Kontaktperson: Sven-Allan Åberg, Fakta Naturutflykter i Kronoberg 2011 Länsstyrelsen, tillsammans med en rad organisationer och föreningar, ordnar naturutflykter hela 2011 (som dessutom är internationella skogsåret). 75 guidade naturupplevelser med blommor, svampar, fåglar, fladdermöss och insekter utlovas. Ladda hem hela programmet från Länsstyrelsens webbsida Naturguiden. Fågelliv Gunnar bjuder på en vindruva medan han drar ner mössan över öronen. Nu är han redo att följa med oss ut. Nu när de tre pojkarna blivit lite större kan de hjälpa till att sköta ängarna, berättar Sven-Allan. I alla fall åka med i hölasset när man har slåtter i augusti. Annars gillar Gunnar att spela hockey på logen. På väg mot Carinaängen sjunger han glatt medan morfar berättar om sparvugglor och flugsnappare. Vi spanar efter tranor. Gunnar har sett dem på väg till skolan: Tje gånger! TJE i jade! Varenda kvadratmillimeter som Sven-Allan kastar ett öga på innehåller något intressant. 7

8 Tonårsföräldrar på kurs Här kan tonårsföräldrar få goda råd. Familjebehandlare Annette Ekenberg och kurator Magnus Hansson håller i kursen Connect som är en del i projektet Det goda föräldraskapet. men alla andra får ju att vara tonårsförälder kan vara knepigt. Det är inte alltid så lätt att sätta gränser, stå emot argument och agera på ett bra sätt i konflikter. Då kan det vara skönt med lite goda råd och peppning. Det kan man få i markaryd på kursen connect, en metod anpassad för tonårens speciella tid. text: anneli wirdenäs foto: hans runesson Kursen för tonårsföräldrar ingår i projektet Det goda föräldraskapet, och leds av kurator Magnus Hansson och familjebehandlare Annette Ekenberg. Ett gott gäng föräldrar har samlats i Lokaskolans lokaler och de börjar kvällen med en pratstund och soffhörnan. Vi tar fikat först, sen kör vi, förklarar de. Hur gör man för att vara en uppmärksam och förstående förälder och samtidigt tydlig och gränssättande? Det funderar nog de flesta som har tonåringar över. Magnus Hansson och Annette Ekenberg inleder kvällens träff med att tala om hur tonårstiden präglas av att barnen blir mer självständiga, kompisar allt viktigare och att det kan kännas som att man som förälder är helt överflödig. Många får höra från släktingar, grannar och skola att man borde ha bättre pli på sina ungdomar. Känner ni igen det? Föräldrarna skrattar instämmande. För att inte få dåligt rykte är det en del som tar i lite extra mot sina tonåringar, fast det egentligen inte alls känns bra. Andra blir överrumplade av att känna sig överflödiga och släpper istället all kontroll. Båda förhållningssätten kan öka konflikterna med barnet, hävdar kursledarna. Släpper vi taget om dem känner de att de inte är viktiga längre, och de gör allt 8

9 för att få en reaktion. Tar vi i för mycket strävar de efter ännu mer självständighet. som gäddan i vassen Att vara tonårsförälder kräver tålamod, engagemang och inlevelse. Ungdomarna måste få känna att man finns där när det krisar, betonar kursledarna. Det gäller att hålla balansen mellan att släppa tillräckligt mycket och att finnas till, uppmuntra och vara närvarande. Vi ska lura som gäddan i vassen. Glöm inte bort att mobiltelefonen, som det klagas så mycket på, är tonåringarnas säkerhetslina till hemmet. Många goda råd och tankar kommer upp, föräldrarna deltar med egna erfarenheter och det blir flera varma skratt. TräFFaTs På nätet vad gör man Efter en stunds föreläsning varvat med intressanta samtal, är det dags för rollspel. Magnus och Annette spelar upp en scen som de flesta tonårsföräldrar känner igen sig i. Sonen/Magnus berättar för sin mamma/annette att han hittat en kompis på nätet, som han tänker dra iväg och hälsa på. Han vill ha ett medgivande. Mamman reagerar med taggarna utåt, känner att hon inte har kontroll på läget och förbjuder honom direkt. Det är en realistisk scen tycker publiken, och flera berättar att de konfronterats med samma sak. Efter att ha pratat om scenen gör Magnus och Annette om den, nu med en mamma som inte orkar stå emot, utan istället låter sonen göra som han vill. Också det en händelse som är lätt för de flesta att känna igen. FÖrälDrarna gör om Nu tänkte vi låta er skriva om scenen, säger kursledarna. Hur tycker ni att föräldern bör göra i den här situationen? De deltagande föräldrarna kommer med olika förslag. Jag brukar säga att de får bjuda hem den här nya kompisen. Hans föräldrar säger nog likadant, så det blir oftast inget av. Min dotter träffade en kille från Halland. Då åkte vi halva vägen var och mötte upp honom. Vi passade på att handla medan de träffades och vi fick se vem det var. De erfarna föräldrarna har många goda idéer. Mamman borde lyssna lugnt och sedan be att få se en bild på den nya kompisen på facebook. Inte döda entusiasmen. Sedan antingen ringa föräldrarna eller be sonen bjuda hem sin nya kompis. Nu får kursdeltagaren Magnus Johansson gå in i sonens roll och göra scenen ihop med Annette som mamman. Den här gången reagerar mamman mer sansat. När sonen berättar om sin nya kompis som han vill träffa säger mamman: Jag ser att du är glad. Men jag vet ju inte vem han är. Kan du inte bjuda hem honom så jag får träffa honom? en utsträckt HanD Det blir ett samtal om att respektera varandras behov, om vikten av engagemang och att inte utöva sin makt så fort man Ulrica Wiman, Magnus Johansson, Iréne Andersson och Rosmari Larsson är några deltagarna på föräldrakursen Connect i Markaryd. 9

10 känner att man inte har kontrollen. Och att inte vara undfallande, utan finnas där för sitt barn, trots eventuellt dåligt beteende. Allt beteende betyder någonting, enligt Magnus Hansson. Sedan är det inte säkert att tonåringen egentligen vill åka. Ibland behöver de hjälp att sätta gränser. Känner ni igen det? Jadå. Jag brukar säga att de får skylla på mig. Ibland vill de jag ska svara i telefon att de inte är hemma, säger en av mammorna. Annette Ekenberg kallar det för den utsträckta handen, det blir ett samarbete mellan tonåringen och den vuxne. inte skämmigt TvärTom Kurskvällen blir en slags resa där alla delar med sig av erfarenheter, hittar lösningar och stöttar varandra. Detta är något som alla föräldrar skulle behöva gå, säger en av föräldrarna. Många tycker tyvärr det är skämmigt, att det skulle vara att erkänna att man är misslyckad, förklarar de. Det är de modiga och kloka som kommer på föräldrakurser, säger Annette uppmuntrande. man är inte ensam Den största poängen med Connect är att metoden inte levererar några färdiga svar. Den handlar om principer kring hur man kan tänka och förhålla sig, säger Magnus Hansson. Finessen är att alla tar de bitar som just de behöver. Och det blir mer och mer dialog ju mer vi träffas, förklarar Annette Ekenberg. Här får man uppleva att man inte är ensam om sina svårigheter. Vi försöker förmedla känslan att det inte är oss det är fel på, det här händer vem som helst. Det ingår i utvecklingsprocessen. u Om du vill veta mer om Connect, kanske själv gå en kurs, hör av dig till kontaktperson och skolkurator. Se också faktarutan här intill. Fakta Trygga föräldrar Just nu pågår projektet Det goda föräldraskapet i Kronobergs län. I de åtta kommunerna erbjuds olika former av föräldrastöd och kurser. De handlar bland annat om anknytning, hur man utvecklar ett bra samspel med sina barn, hanterar vardagsproblem och konflikter och lär sig en tydligare ledarstil som förälder. Liknande projekt pågår på flera platser i landet, och de har kommit till på statligt initiativ för att förebygga och få ner ohälsotalen för unga. Tanken är att det ska finnas en hel kedja av stöd för alla föräldrar med barn mellan 0 och 17 år. Bakom projektet i Kronobergs län finns flera aktörer: Landstinget Kronober, kommunerna, Regionförbundet södra Småland, Länsstyrelsen, Svenska kyrkan, fyra studieförbund och Smålands idrottsförbund. Örebro universitet driver projektet ihop med Växjö kommun. Statens Folkhälsoinstitut har beviljat Det goda föräldraskapet i Kronobergs län 8,5 miljoner kronor. Connect, metoden för föräldrar med tonåringar, hittar man i Markaryd, Tingsryd och Växjö. Se artikel intill. Aktivt föräldraskap är den kurs som förekommer på flest platser i länet. Fokus ligger på barnet och barnets behov. Föräldrarna får lära sig att pausa, reflektera, tänka efter före. Det är långt ifrån teves supernanny-program där man använder olika former av bestraffningar och försöker förändra barnet. Aktivt föräldraskap handlar istället om att hitta en egen positiv föräldraroll och att göra barnen mer delaktiga genom eget ansvar. Studieförbunden har ett program som kallas Familjeverkstan som utgår från filmer med typiska vardagssituationer som de deltagande föräldrarna samtalar omkring. Ömsesidig respekt finns bara i Älmhult och har lockat många föräldrar. Det bygger på sju tematräffar som tar upp ämnen som gränssättning, självkänsla, kost och sömn. Läs om fler föräldrastöd på projektets hemsida: Navet i Växjö och Ljungby I Landstinget Kronoberg finns Navet som jobbar förebyggande mot alkohol och narkotika. De har mottagning med råd, stöd och samtal, drogtest och akupunktur. Men de har även utbildning i Navets preventionsprogram för gymnasieungdomar och träffar i anhöriggrupper. Föräldrar som vill ha ökad kunskap och nya infallsvinklar i sitt föräldraskap är alltid välkomna att kontakta Navet. Ljungby: Kungsgatan 13 tel , fax Växjö: Kungsgatan 15a tel , fax Ett gott liv för de unga i Markaryd I Markaryds kommun arbetar man aktivt för att stärka barns och ungas hälsa. Tillsammans med Landstinget Kronoberg ska ett projekt under två år förbättra samarbetet mellan de olika aktörerna i samhället. Visionen är att skapa förutsättningar för trygga uppväxtvillkor och goda levnadsvanor. Målet är att alla som kommer i kontakt med barn och unga i sitt arbete ställer sig frågan: Vem eller vilka ska jag kontakta för att jobba tillsammans med för detta barns bästa? Jag har kommit fram till att det bästa sättet att ge sina barn goda råd är att ta reda på vad de vill och så råda dem att göra det. Harry S. Truman 10

11 Hela världen är en rad underverk men vi är så vana vid dem att vi kallar dem vardag. HC Andersen kärlek frihet att få vara den man är De fem friheterna Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek så kommer folkvettet av sig själv. Astrid Lindgren Friheten att se och höra det som finns här och nu I stället för det som borde finnas, fanns eller kommer att finnas Friheten att säga vad man känner och tänker I stället för det man borde tänka och känna Friheten att känna vad man känner I stället för vad man borde känna Friheten att begära vad man behöver I stället för att alltid vänta på tillåtelse Friheten att ta risker för egen del I stället för att välja att vara trygg och aldrig sätta båten i gungning Ur boken Du Jag Vi självkänsla Hon är vacker precis som jag fast på henne syns det bättre. Beate Grimsrud När du är här och nu kan du svara an på små impulser som leder dig till nya vägar. Som ett lekande barn som fångas av en fjäril, en doftande blomma, ett skratt, en ny stig Ur Hantera livet. En liten bok om livet i med och motgång. Den kan beställas på ww.ltkronoberg.se Du kan också läsa mer om mindfulness på Liv och hälsa Felet vi vuxna ofta gör är att ständigt försöka ligga steget före, men då missar vi ofta det väsentliga det som sker just nu. En liten hand i din på vägen till skolan eller ett stolt leende från treåringen som äntligen klarar av att klä på sig själv. boktipset Ur boken Mindfulness för föräldrar av Heidi Andersen och Anna-Maria Stawreberg 11

12 när samtalet tystnar är det dags att göra något Många som kommer hit har slutat prata med varandra. Då är min roll att försöka hjälpa till att få igång samtalet. Och när det händer, ja då är det mycket känslor som dyker upp. Det säger Tini Berg McIlroy, psykoterapeut som jobbar på Svenska kyrkans familjerådgivning och har stor erfarenhet av par som hamnat i kris. karin bengtsson Ett samtal i en relation handlar både om att prata och att lyssna. Det gäller att vara så tydlig som möjligt när man berättar, men också vara nyfiken och intresserad av vad den andre har att säga. Det är viktigt att ta tidiga varningssignaler på allvar. Som att någon är missnöjd med hur relationen fungerar. Gör man inget då riskerar problemen att förvärras. Kanske ena parten börjar döva situationen med alkohol, är otrogen eller drabbas av depression. I förlängningen kan något av barnen få symptom av föräldrarnas relationsproblem. Då har mycket hunnit hända som kan ta tid att reparera. Ta reda På TemaT Ofta handlar problem och konflikter i relationen om något gemensamt tema man har med sig från uppväxten. Kanske delar man upplevelser av svår sorg eller en uppväxt med en ständig maktkamp mellan föräldrarna. Kan man bli medveten om temat är det lättare att ta sig vidare. Man kan ha hamnat i olika roller för att försöka balansera situationen; boven och polisen, den onde och den gode, hjälparen och den hjälplöse, patienten och Om man förväntar sig att en relation alltid ska vara välfungerande och konfliktfri då blir man nog besviken. Tini Berg McIlroy terapeuten. I så fall gäller det att försöka hitta en ny balans. Tini Berg McIlroy ger rådet att man ser över relationen med jämna mellanrum. Då kanske man behöver säga till sig själv och den andre: Jag vill inte längre ha den här rollen, jag vill ta ansvar för min del i relationen.. acceptera olikheter I början kanske vi attraheras av det som är olikt oss själva hos den andre. Men efter några år kan det som var så charmigt i början bli en källa till irritation. Det är viktigt att undvika maktkamp och försöken att förändra den andra. I stället acceptera att olikheterna finns och finna mervärdet i olikheter. Varför inte avsätta en kväll i veckan för att prata och reda ut det man är oense om? säger Tini Berg McIlroy. Och glöm inte bort att båda har lika stort ansvar. Tar man ett steg tillbaka och låter den andre bestämma vad som gäller är det också ett val som man behöver ta ansvar för. realistiska FÖrvänTningar Om man förväntar sig att en relation alltid ska vara välfungerande och konfliktfri då blir man nog besviken, säger Tini Berg McIlroy. Livet är inte sådant. Tvärtom så är konflikterna förutsättningen för lycka. När vi möts och gnager mot varandras olikheter finns möjlighet för relationen att fördjupas och utvecklas. Att ha realistiska förväntningar handlar bland annat om att acceptera att den andre kan vara mer upptagen av annat än relatio- 12

13 nen under en period. Kanske ett nytt arbete, graviditet, en sjuk förälder, problem på arbetet som tar uppmärksamheten. Men självklart är det bra att prata om det. Kanske säga Ha lite tålamod med mig. Det går över och jag kommer tillbaka. olika sårbarhet I dag pratar man mycket om anknytningsmönster, det relationsmönster man har med sig från barndomen. Självklart påverkar det kärleksrelationen. Vissa anknytningsmönster gör att man är mer sårbar i en relation. Man kanske känner en stark inre otrygghet och är sårbar för avvisande eller har starkt behov av distans och självständighet, beroende på vad det tidigaste relationsmönstret har lärt mig. Ju mer medveten man är om sig själv och hur man fungerar desto bättre. Då kan man förmedla sina behov och i bästa fall källan till dem och på så sätt försöka hantera svårigheterna på ett nytt sätt. Humor och kramar Det allra bästa receptet mot relationsproblem är nog att försöka ha så mycket kul ihop som man bara förmår. Ha egen tid tillsammans. Skratta, prata, äta gott, gå på bio utan barnen. Ett barnvaktstips är att satsa på barnens relation till mor- och farföräldrar och andra vuxna i närheten. På tal om barn säger Tini Berg McIlroy: Skilj på föräldraskapet och kärleksrelationen. Även när man har det problematiskt i sin parrelation så måste man kunna samarbeta om barnen och olika uppfattningar om uppfostran behöver inte störa parets intimitet. Kramas, hålla om varandra och kela är bra det ger närhet och förtrolighet och är anknytningsbeteenden som skapar känslomässiga band. När det gäller sex är det varje pars ensak hur man utövar det. Det viktigaste är att man är hyfsat överens om hur man har det. Och så stärker det banden att vara lojala mot varandra. Inte skvallra eller i sitt beteende lämna ut partnern till väninnor eller kompisar. Det intima i kärleksrelationen mår bra av att vara just det; intimt och privat. u Recension Vår första kärlek styr Hemligheten Från ögonkast till varaktig relation DAN JOSEFSSON OCH EGIL LINGE Boken Hemligheten Från ögonkast till varaktig relation handlar om vår längtan efter kärlek och närhet och varför det kan vara så svårt att skapa hållbara och nära relationer. Författarna Dan Josefsson och Egil Linge utgår från anknytningsteorin och kunskapen om hur vi som små barn samspelar med våra föräldrar. Närhet och kärlek från föräldrarna är livsviktigt för ett litet barn och vi anpassar vårt beteende för att få vad vi behöver. Vi märker tydligt på föräldrarnas reaktion hur vi ska göra. Är relationen trygg och våra föräldrar tillräckligt lyhörda behöver vi inte göra något speciellt. Vi får vad vi behöver och kan känna oss trygga med att vi duger som vi är. I andra fall kanske vi lär oss att det bästa är att inte visa våra behov och verka självständigare än vi egentligen är, eller att vi måste hålla oss nära föräldrarna och pocka på uppmärksamhet På tal om att ifrågasätta gamla mönster När vi som vuxna möter människor som vi blir intresserade av kan våra gamla strategier bli till ett hinder för att få den närhet vi längtar efter. I stället för att närma sig den andre kanske man drar sig undan, visar inte vad man känner, håller sig på avstånd. Eller hamnar i andra diket. Pockar på närhet och överreagerar på grund av en stark rädsla för att bli övergiven och avvisad. Våra känslor, tankar och beteenden är så djupt rotade, omedvetna och automatiska att vi sällan ifrågasätter dem. Men, menar författarna, om man börjar ifrågasätta sina mönster och förstå vad de i grunden handlar om, kan man också lära sig att göra annorlunda. Boken är läsvärd med många exempel ur vardagen, verktyg och praktiska tips om hur man kan gå tillväga för att förändra. Den ger både en förståelse för andra människors reaktioner och en ökad insikt i varför man är som man är karin bengtsson Det finns en gammal historia om en man som går till en berömd skräddare och ber honom sy en kostym. Skräddaren tar hans mått och efter en vecka är kostymen färdig. Kostymen ser fantastisk ut men när mannen provar den märker han att ena ärmen är längre än den andra och att knapparna inte passar med knapphålen. Dessutom är byxorna en aning för korta. När han klagar blir skräddaren upprörd. Det är inget fel på kostymen säger han utan på ditt sätt att bära den. Om du bara böjer högra armbågen lite grann, blir ärmarna perfekta. Och om du kryper ihop lite och lyfter högra axeln, passar knapparna ypperligt i knapphålen. Om du sedan bara böjer knäna lite grann, kommer du att få se att byxorna sitter perfekt. 13

14 Lek och övning lär Astrid visa känslor astrid är en söt liten femåring med mycket energi. navet i tillvaron är mamma rosa avelar, som hon gärna leker med och tycker mycket om att klänga på. när astrid fick diagnosen autism erbjöds familjen intensiv beteendeträning. Det har gjort att astrid blivit mycket bättre på att prata, uttrycka känslor och ta kontakt med andra. För ett och ett halvt år sedan kunde hon knappt säga mamma. nu säger hon hela meningar. Det är fantastiskt. text: anneli wirdenäs foto: hans runesson Det var svårt för de anhöriga när de fick beskedet att Astrid var autistisk. Man tänkte mycket på hur hennes uppväxt skulle bli och ifall vi skulle orka. Vi är ju inte så unga längre. Astrid är sladdbarn med syskon som är 20 och 25 år gamla. Båda hjälper till med systern när Rosa Avelar jobbar helger och kvällar på Hovslund. Rosa och hennes man separerade förra året men han är med Astrid när han kan. Båda har gått ned i arbetstid för att kunna hantera tillvaron. Men det är mamma Rosa som drar det tyngsta lasset, med den livliga lilla flickan som pockar på ständig uppmärksamhet. viktig gul kasse En gång i månaden besöker Rosa och Astrid barn- och ungdomshabiliteringen för att träna in nya utvecklande beteendeövningar ihop med logopeden Cornelia Gowenius. De två senaste gångerna har Astrids resursperson på förskolan Björken också varit med. Varannan vecka kommer Cornelia till förskolan eller hem Genom korten lär sig Astrid att förstå och att utrycka sig. Språket blir bättre och bättre och hon kan även räkna till 20. Hon har också lärt sig att visa känslor. för att ge stöd och jobba med övningar. Hemma har de en gul tygkasse med pedagogiska bildövningar och spel som de leker mycket med och använder för att underlätta i vardagen. Astrid säger Cornelia! när hon vill jobba med bilderna, och så hämtar hon den gula kassen, berättar mamma Rosa. Vi tittar på innehållet i påsen och genast blir Astrid intresserad. Snabbt hittar hon tecknade små kort som bland annat föreställer råttor, en hatt och en katt. Och så börjar hon sjunga: Var bor du lilla råtta... Det är jättefint och nästan alla orden är rätt. Det var inte länge sedan hon var rädd för nya människor som kom hit, vi kunde inte ta emot besök. Men som du ser är hon inte blyg längre. Hon vill visa dig sina kort, förklarar Rosa. bilder som underlättar Bildkorten är med under hela dagen, från det att Astrid stiger upp, går på toa, tvättar sig, borstar tänderna, klär på sig tills det är dags att gå och lägga sig. Genom korten lär hon sig förstå och att utrycka sig. Språket blir bättre och bättre och hon kan även räkna till 20. Hon har också lärt sig att visa känslor och kan vara både ledsen, glad och arg. Så var det inte innan, säger Rosa. Det är klart att man bli trött ibland för det är så intensivt, men det är ju roliga saker vi gör tillsammans. Vi leker och sjunger mycket. Det är väldigt viktigt med rutiner och tydlighet. Om jag möblerar om eller ändrar det minsta lilla här hemma så märker hon det med en gång. 14

15 En gång i månaden besöker Rosa och Astrid barn- och ungdomshabiliteringen för att träna in nya utvecklande beteendeövningar. Att lämna Astrid på dagis var svårt. Det har tagit två, tre år för henne att öppna sig där. Nu kommer hon fram till personalen och frågar efter saker och Cornelia Gowenius, logoped på barn- och ungdomshabiliteringen. börjar även bli nyfiken på andra barn. Innan höll hon sig mest för sig själv. bestämd och TyDlig Astrid småsjunger, leker med bildkorten, visar att hon vill titta på film, kommer och kramas och klättrar på sin mamma. Under en av Astrids mamma-klängningar råkar hon sparka till på örat. Det gör ont och då markerar Rosa för att visa att det där var fel, så att Astrid ska förstå och säga förlåt. Man måste vara väldigt bestämd, kortfattad och tydlig, förklarar Rosa. Hela tiden ge belöningar, belöningar men också markera om ett beteende är oönskat. Framför allt så ger vi henne mycket kärlek. Genom barn- och ungdomshabiliteringen har Rosa träffat andra föräldrar som har barn med autism. Det är mycket givande, tycker hon. Vi delar många erfarenheter. Till exempel detta att Astrid inte vill äta så mycket och helst inget kött alls. Det är likadant med de andra barnen. Rosa Avelar är tacksam över stödet familjen har fått, och utvecklingen som Astrid så tydligt visar, tack vare arbetet med IBT, den intensiva beteendeträningen. Det fina är att vi föräldrar också kan ringa personalen på barn- och ungdomshabiliteringen om vi har frågor eller bekymmer. De finns där för oss. u 15

16 intensiv träning ger stora framsteg i vardagen intensiv beteendeträning har gjort livet lättare för barn med autism och deras föräldrar. Det är den enda metod där vetenskapen kan visa att barnen utvecklas på ett bra sätt. man brukar säga att barn med autism lever inne i en bubbla. Den bubblan försöker vi sticka hål på med hjälp av intensiv beteendeträning, ibt, förklarar stephanie Tiedt, psykolog på barn- och ungdomshabiliteringen i växjö. anneli wirdenäs Förhållningssättet är: jag kräver lagom mycket och ser till att barnet alltid lyckas. Stephanie Tiedt Det är ovanligt att få diagnosen autism före fyra års ålder. Oftast har man vid 2,5-årskontrollen kunnat se avvikelser i samspel, lek och språkutveckling. Det är då man börjar utreda barnet. Även om det funnits indikationer tidigare så brukar ändå diagnosen komma som en chock för föräldrarna, förklarar Stephanie Tiedt. När ett barn får diagnosen autism erbjuds familjen numera Intensiv beteendeträning. Metoden har funnits i Växjö i knappt två år och de goda resultaten peppar både föräldrar och personal. att lyckas ger FramsTeg Barn med autism behöver uppmuntran och stimulans precis som andra barn, men med mycket mer tydlighet och kraft. Den intensiva beteendeträningen hjälper barnet att lyckas ta utvecklingssteg i egen takt och befästa dem i vardagen. Det sker genom så kallad förstärkning, något barnen upplever som belöningar. Träningen går ut på att imitera, leka och kommunicera. Att väcka barnets uppmärksamhet mot sin omgivning är ett stort steg, liksom att ta en första ögonkontakt. Vi kräver reaktioner från barnen och förstärker reaktionerna när de kommer, förklarar Stephanie Tiedt. Barnen får uppmuntran i och genom sina framsteg. Förhållningssättet är: jag kräver lagom mycket och ser till att barnet alltid lyckas, säger Stephanie Tiedt. I början behöver barnen mer hjälp, sedan fasas det ut allt eftersom. roliga Övningar Stephanie Tiedt ser förväntan hos barnen när de kommer till barn- och ungdomshabiliteringens lokaler för ett övningspass. De har stora ögon som uttrycker att de tycker det här är roligt. De flesta små barn med autism är från början tysta eller har lite olika ljud för sig. Med hjälp av IBT går det att successivt locka fram kommunikationen. När barnet upptäcker att det kan påverka sin omgivning kommunikativt via tal, tecken eller bilder ser vi att utbrotten eller andra störande beteenden minskar. samarbete är viktigt I nätverket runt barnet ingår föräldrar, syskon, ibland mor- och farföräldrar och oftast personal från barnets förskola eller korttidsboende samt barnhabiliteringens tvärprofessionella team med psykolog, logoped och specialpedagog. Alla nätverk erbjuds i början en utbildning där vi även formulerar individuella utvecklingsmål. Utbildningen följs sedan upp med nätverksträff på barnhabiliteringen en gång i månaden. Mellan varje träff åker någon ur personalen hem eller till förskolan och ger ytterligare handledning. För att metoden ska ge så bra resultat som möjligt ska man jobba med barnet 25 timmar i veckan, förklarar Stephanie Tiedt. Förhållningssättet ska sitta i ryggmärgen hos de vuxna. Vi ser att alla gör så mycket de kan, efter ork och förmåga. u För mer information: 16

17 Lättläst Astrid lär sig med lek och övningar Astrid är fem år och har sjukdomen autism. Tidigare ville hon inte leka med andra barn. Hon kunde inte prata och visa känslor. Astrid övar mycket för att bli bättre, både hemma och på förskolan. Ibland övar hon på sjukhuset. Där får hon lära sig att prata. Astrid har en gul tygpåse med bilder och spel. Den använder hon ofta. Hon sjunger och leker till bilderna. En bild föreställer en råtta Då sjunger Astrid Var bor du lilla råtta Sakerna i tygpåsen hjälper Astrid att prata och förstå saker bättre. Hon har lärt sig att räkna till tjugo, och hur det är att vara ledsen, glad och arg. Astrid tycker inte om när saker ändras. Som när hennes mamma har möblerat om eller när hon började på förskolan. Men efter ett tag vänjer Astrid sig. Nu leker hon med de andra barnen ibland. Astrids mamma heter Rosa. Hon träffar andra föräldrar som har barn med autism. Det är bra att prata med dem, säger Rosa Rosa är glad över allt stöd Astrid får. Jag kan alltid ringa personalen på sjukhuset, de svarar på alla mina frågor. Träning utvecklar barnen Stephanie är psykolog. Hon jobbar på sjukhuset. Barn som har autism måste träna mycket, säger Stephanie. Då kan livet bli lite lättare. Barnen kan få hjälp av Stephanie. Resultatet blir bra. Och barnen utvecklas på ett bra sätt. Träningen går ut på att härma, leka och kommunicera. Barnen får lära sig att titta andra i ögonen, och att se och höra vad som händer runt omkring. Vi uppmuntrar barnen när de lyckas, säger Stephanie. Barnen besöker Stephanie på sjukhuset. De tycker att det är roligt. Från början var barnen tysta. Genom träningen börjar barnen prata. Det är fler än Stephanie som hjälper barnen. Det kan vara föräldrar, syskon, mormor, farfar eller någon annan. De får lära sig hur man kan hjälpa barnen. Familjen är som en skog, om du är på utsidan är den tät. Om du är på insidan du kan se att varje träd har sin egen plats. Ordspråk från Akan illustration: carita rasmussen 17

18 Hälsningar till himlen 18

19 I landstingets samtalsgrupper får barn som förlorat en förälder bearbeta sin sorg, men också träffa andra i samma situation. 19

20 Kerstin Bergdahl på lekterapin och kuratorn Ann-Christin Kärrman leder grupper för barn som förlorat en mamma eller pappa. jag tänder ett ljus för min mamma och pappa, säger elin, tar upp en tändsticka ur asken och tänder ett av ljusen på fatet. Hon har sedan årsskiftet deltagit i en samtalsgrupp på centrallasarettet i växjö för barn som förlorat en eller båda sina föräldrar. nu står hon och väntar på att få gå ut på balkongen och släppa iväg sin ballong med en liten hälsning som snart ska segla upp mot skyn. jag har skrivit att jag saknar dem, säger elin. text: johanna melin foto: hans runesson Med magarna fulla av bullar och pepparkakor är barnen nu redo att släppa iväg sina ballonger. De har förberett sina små lappar som nu sitter fastknutna längst ner på ballongens snöre. Några visar sina hälsningar för kamraterna i gruppen medan andra vill hålla sin hälsning hemlig. Föräldrar och syskon väntar runt fikabordet. De har med stor beundran tagit del av barnens utställning som visar i bilder vad barnen pratat om under sina träffar. Måla och rita är ett sätt för barnen att få bearbeta sin sorg, men också få se att de inte är ensamma om att ha förlorat 20

21 måla och rita är ett sätt för barnen att få bearbeta sin sorg, men också få se att de inte är ensamma om att ha förlorat en mamma eller pappa. Ann-Christin Kärrman, kurator en mamma eller pappa, säger Ann-Christin Kärrman som är kurator och har lett gruppen tillsammans med Kerstin Bergdahl. Teckningarna som barnen gjort visar hur det känns i kroppen när den man älskar dör. Men de har också ritat sina minnesbilder från begravningen och gjort en beskrivning av vad som har blivit annorlunda i familjen sedan en förälder dog. Barnen har reflekterat över att det inte är lika städat hemma längre, att de har mindre pengar och att pappa som har dött inte svarar i telefonen mer, berättar Ann-Christin. De har också gjort glada kollage med klippbilder som beskriver föräldern. Någon har klippt ut bilder på bullens korv, hundar, ett kalt huvud och en skrattande mun. ballongerna Far iväg I dag är det sista gången samtalsgruppen träffas på lasarettet. Tråkigt tycker många, de hade gärna fortsatt. Därför har Ann-Christin bestämt att det blir en träff till på Leos lekland under påsklovet. Då ska de bara busa och ha kul. Men nu är stämningen mer dämpad, några är lite nervösa, fast ändå förväntansfulla. När alla har tänt var sitt ljus går de ut på balkongen med sina ballonger hårt i händerna. De färgglada ballongerna fladdrar i vinden, solen lyser och himlen är alldeles klarblå. Ett, två tre! Ballongerna far iväg mot skyn och glädjen och skratten kommer. Nu är hälsningarna äntligen på väg och ballongerna försvinner snabbt upp mot himlen. Jag tror mina föräldrar kommer bli glada när de får brevet, säger Elin. u när det svåraste händer av karin bengtsson JAG HAr VArIT en sådan där hönsmamma. Som alltid oroat mig för att något skulle hända barnen. Barn gör oss sårbara. Att mista ett barn måste vara något av det svåraste man kan drabbas av tänker jag. Och ändå måste man gå vidare, det finns liksom inget val. EN AV mina STOrA FörEbILdEr i hur man tacklar en svår smärta är Anne Morrow Lindbergh. En spännande kvinna. Författare, flygare och äventyrare. Tillsammans med maken Charles Lindbergh flög hon bland annat till Alaska och Kina i ett enmotorigt plan. Ett framgångsrikt, lyckligt par tills katastrofen sker Parets förstfödde son kidnappades 18 månader gammal och hittades tio veckor senare död. många år EFTEråT ger Anne Morrow Lindbergh ut sina dagböcker. Hon kommenterar själv anteckningarna från den svåra tiden och förvånas över hur samlad och lugn hon låter när sorgen drabbade familjen. Men, menar hon, att inte känna, att vara behärskad är ett tillfälligt skydd, en vila, för att man ska orka ta sig en bit på den svåra vägen. Ett tag för till slut måste man överge skydden, låta smärtan finnas där för att kunna läka inifrån. HON VäNdEr SIG mot förställningen att lidandet i sig förädlar en människa. Hade det varit så borde ju jorden varit full av kloka och mogna människor. Men säger hon om man vågar stanna i smärtan, möta den med öppna ögon, sörja, förstå, ha tålamod och det allra svåraste öppna sig för möjligheten att bli sårad igen, våga förbli öppen för kärleken och livet. Ja, då finns en möjlighet till växt och vishet en inre förvandling och läkning. det är INGEN LäTT VäG hon beskriver. Men i en nyutgåva till hennes bok Gåva från havet från 1955 skriver dottern Reeve att hennes mor hittade en inre frid och en frihet. Hon förblev öppen för livet vad det än förde med sig: glädje, sorg, framgångar, misslyckanden, lidande, tröst och förändring. ANNE morrow LINdbErGH VISAr VäGEN. När livet smärtar, när förändringar sker, människor sviker, när gamla sår vaknar till liv ja då har jag henne där. Liten och späd, klädd i sin flygarhuva och flygaroverall. Hon tittar stadigt på mig och säger Var inte rädd. Vi tar oss över det här berget också och där bakom finns en dalgång du aldrig sett förut 21

22 Så får de fart på barnens kreativitet Plockar fram istället för att städa undan anita och lars Wallins verkstad i alvesta är en guldgruva för alla som gillar att sy och slöjda och pyssla. Där finns tyger och trådar, trä och metall, verktyg och lådor med inspirerande bra-att-hagrejer. barnbarnen tittar ofta in när de behöver något speciellt till sina påhittiga projekt. Mormor och morfar Wallin är pensionärer sedan ett par år tillbaka och ägnar nu nästan all sin tid åt det som de tycker är allra roligast: att slöjda och sy. Varje morgon går de från lägenheten på tredje våningen ned till sin verkstad i källaren. I den inspirerande miljön går de helt på känsla. Humöret avgör, jag jobbar med vad jag känner för just i dag, säger Lars. Ibland åker de till olika marknader och då säljer Lars sin luffarslöjd och Anita sina handsydda mjuka dockor. text: anneli wirdenäs foto: hans runesson kreativitet i arv Det är tillfredsställande att skapa, tycker de. Vi höll alltid på att sticka, virka och sy när barnen var små, och de har blivit kreativa båda två, säger Anita. Dottern Erika Wallin spinner gärna, tovar och syr, och hennes söner har alltid egna projekt på gång. Elias håller gärna på med animerad film och Hannes gillar att bygga kojor. En gång var de med oss på en marknad och sålde egna saker, berättar morfar Lars. när barnen vill Tälja Hannes är sju år och kan både virka och tälja. Jag täljde en penna när jag var fem, förklarar han. Så fort barnen ber om en kniv ska de få en, tycker Anita. Erika leder slöjdklubben i Alvesta och har lärt många barn att tälja. Om man tejpar spetsen och ser till att de sitter ordentligt med fötterna stadigt i marken, då är det ingen fara, intygar hon. Det viktigt att ge barnen skarpa verktyg, ifall de skulle slinta, inflikar Lars. Då blir snittytorna betydligt lättare att läka. goda FÖrebilDer Både Lars och Anita har vuxit upp med föräldrar som handarbetade och grejade. Förebilder är viktiga för att ett intresse ska växa fram, tror de. Mamma sydde och pappa höll på med elektronik, förklarar Lars. Som barn byggde jag gärna båt- och flygplansmodeller. Elektroniken blev senare hans yrke och även något han sysslade med på fritiden, innan luffarslöjden kom in i hans liv. Anitas kreativa handarbetande blev uppmuntrat av farmodern som bodde i våningen ovanför hennes familj. Hemma fick man inte stöka till, där skulle vara ordning och reda. Så jag rymde ofta upp till farmor. Hon var tilllåtande, där fick jag prova och testa mig fram med garn och tyger. Hon gav mig livsluft. Plockade fram istället för att städa undan, och så har jag uppfostrat mina barn. TillåT skräp och stök Man hjälper barn till skaparlust om man låter dem stöka och ha tillgång till mycket skräp, tror Anita. Då får de en trygghet och säkerhet. Det är viktigt att det finns material, här och nu, precis när lusten dyker upp hos barnen. Anita hade länge huset fullt av dagbarn. Satte man sig och jobbade med något så kom de alltid och ville vara med. Gå och titta om du hittar något i matt-traselådan, brukade jag säga. skaparglädje i HemmeT Erika är helt enig med sin mamma om att skaparlust går före städning. Barnen ska inte tvingas städa bort saker de håller på med, innan de är klara. Det ska synas att det finns liv i hemmet. 22

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS BENTE BRATLUND Sidan 1 Hur kunde han? Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lisa är kär i Finn. De har varit ihop i ett halvår nu. En kväll bakar Lisa en chokladkaka, som är det bästa Finn vet. Hon ska gå

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen Tema: Tonåren gränslandet Presentation Gör en presentationsrunda där deltagarna en och en säger sitt namn, vem de är förälder till samt något som de gärna gör tillsammans med sin tonåring. Se filmen: http://www.dintonaring.se/tonaren

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Trygg hamn En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Kanske kommer våra barn att möta en tuff värld men inte desto mindre kan vi lära dem att bemöta den. Eva Träff Trygg hamn Copyright

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

BOKHATAREN Lärarmaterial

BOKHATAREN Lärarmaterial Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Olle som går i en klass där ingen gillar att läsa och skriva. En dag får de en ny lärare i svenska som svär, vilket

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli BOULEVARDTEATERNS Handledarmaterial till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli Hej handledare! Ami Hallberg-Pauli Här kommer ett material med förslag på övningar och diskussioner man kan ta

Läs mer

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv. Avundsjuka och Besvikelse Två helt klart starka ord som bränner i mitt inre och där avundsjuka även kan ha en positiv betydelse, men oftast har besvikelse ingen ljus sida alls. Besvikelse Jag kanske blandar

Läs mer

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Inger Granberg Vad handlar boken om? Boken handlar om Myra. En dag får hon ett brev från någon som påstår att han är hennes biologiska pappa. Myra blir ledsen och förtvivlad.

Läs mer

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Nätverket för Synskadade Föräldrar

Nätverket för Synskadade Föräldrar Nätverket för Synskadade Föräldrar I den här broschyren möter du några av oss som är med i Nätverket för Synskadade Föräldrar. I nätverket stöttar vi varandra i vår roll som synskadade föräldrar. Vi ger

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Parterapi med ungavuxna.. Jag kommer att berätta om mitt arbete med unga par, närheten till den egna ursprungsfamiljen finns mer närvarande,

Läs mer