Lokalt utvecklingsprogram Bodafors November 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokalt utvecklingsprogram Bodafors November 2011"

Transkript

1 Lokalt utvecklingsprogram Bodafors November 2011

2 Bakgrund Nässjö kommun och dess utveckling påverkas av vad som händer i kommunens mindre tätorter och landsbygd. Det är därför viktigt att det finns en balans mellan kommundelarna. Kommundelarna som helhet, deras centrummiljöer och livet på orten blir alltmer viktiga faktorer för livskvalitet och utveckling. En levande och fungerande centrummiljö är avgörande för ortens och kommunens attraktivitet och en viktig faktor när det gäller att attrahera medborgare, företag och arbetskraft. Kommunfullmäktige har gett kommunledningskontoret i uppdrag att ta initiativ till ett framtagande av en strategi för ökad attraktivitet i kommunens småorter och landsbygd. Fullmäktige har avsatt kr för kommundelsutveckling av Bodafors. Projektets syfte Centrummiljön ska vara socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar. Inom ramen för framtagandet av en strategi för ökad attraktivitet i kommunens småorter och landsbygd vill vi starta en kraftfull och positiv omvandling av kommundelarnas centrummiljöer och kringliggande landsbygd. Projekten handlar om frågor som rör samhällets funktion och vad som kan stärka den samt: Få gemensamma mål Helhetsperspektiv kring centrumförnyelse Stärka kommundelens identitet och framtidstro Öka delaktigheten och ansvarstagandet för de som bor och verkar i kommundelen Skapa trivsammare centrummiljö i kommundelen Fysiska och mjuka åtgärder som främjar attraktionskraften Inom ramen för arbetet med landsbygdsutveckling vill vi starta en kraftfull och positiv omvandling av kommundelarnas centrummiljöer för att nå följande övergripande mål: 2 Centrummiljön ska vara en mötesplats för alla människor oavsett kön, ålder och ursprung Centrummiljön ska upplevas som trygg och säker att vistas i under alla tider på dygnet Centrummiljön ska ha en god tillgänglighet för alla Centrummiljön ska upplevas som snygg, ren och trivsam Projektinnehåll En satsning på en kommundel och dess centrummiljö måste vara förankrad i en verksamhetsidé med strategier och mål på kort och lång sikt. Helhetssyn, gemensamma mål och samverkan ska genomsyra projektet där samverkan omfattar såväl olika parter inom de kommunala verksamheterna som samverkan med de berörda fastighetsägarna, handeln och andra näringsidkare. En viktig utgångspunkt är därför att få till stånd en stabil lokal utvecklingsgrupp som driver kommundelsfrågorna över tiden. För att bli framgångsrika måste det med andra ord finnas en bred uppslutning kring de åtgärder som föreslås. Vidare gäller det att komma igång med genomförandet och nå resultat så snart som möjligt så att engagerade medborgare känner att deras arbete gett resultat. Det krävs goda fysiska förutsättningar, en mångfald i innehållet och kompetenta samverkansorganisationer för att skapa en attraktiv centrummiljö. En satsning på kommundelen och dess centrummiljö måste vara förankrad i en verksamhetsidé med strategier och mål på kort och lång sikt. Ett lokalt utvecklingsprogram tas fram med hjälp av den lokala utvecklingsgruppen. Utvecklingsgruppen ska diskutera möjligheterna att utveckla orten och dess omnejd. Gruppen ska identifiera problem och ta fram realistiska åtgärdsförslag, både fysiska och mjuka åtgärder såsom marknadsföring, skötsel, organisatoriska åtgärder samt centrummiljöns innehåll/utbud av handel, aktiviteter och evenemang. En lokal utvecklingsgrupp kan innehålla olika typer av aktörer som t.ex. industriförening, köpmannaförening, småföretagarförening, Apoteket,

3 Konsum, ICA, lokala bankkontor, privata fastighetsägare, Svenska kyrkan, Jönköpings Länstrafik AB, Trafikverket och Nässjö kommun. En nulägesbeskriving av var vi befinner oss i dagsläget behöver göras. Denna kan innehålla inventering, analys, och beskrivning av centrummiljön ur en rad aspekter såsom verksamhetsmix, stråk- och platsstudier vad gäller fysisk miljö, skötsel och innehåll. Trygghets- och tillgänglighetsfrågorna kan behöva analyseras ytterligare för att se vilka insatser som krävs inom detta område. Hur man rör sig i orten som fotgängare, cyklist, bilist och kollektivtrafikresenär kan också behöva undersökas. Vi behöver också veta hur våra medborgare ser på orten eftersom detta är en viktig utgångspunkt för utvecklingsprogrammet. Invånarnas synpunkter kan samlas in genom enkäter, förslagslådor och öppna möten. Utifrån nulägesbeskrivningen och gemensamma diskussioner ska sedan kommunen, tillsammans med berörda intressenter, ta fram utvecklingsprogrammet med åtgärdsförslag för eventuell nödvändig fysisk upprustning, organisation och skötsel samt innehåll. Det som kan bli berört för fysisk utformning är centrummiljöns golv, tak, belysning och fast utrustning som papperskorgar, soffor, konst och övrig utsmyckning. Detta samordnas med det belysningsprogram och det gestaltningsprogram som är under framtagande i kommunen. Förutom estetisk känsla behöver hänsyn tas till trygghets- och tillgänglighetsaspekterna. När det gäller organisation och skötsel kan nulägesbeskrivningen lyfta fram de frågor som behöver stärkas ytterligare. Det kan handla om sanering av klotter och skadegörelse, skräp och allmänt underhåll. Det kan också handla om hur vi bäst hanterar och återställer ytor som t.ex. varit uppgrävda. Organisationen kan också handla om att få en helhetssyn angående öppettider, skyltning, uteserveringar, marknadsstånd etc. Utvärdering Människors uppfattning kring kommundelen är avgörande för dess utveckling. Det är därför viktigt att få del av deras synpunkter och hur de nyttjar kommundelen och dess centrummiljö. Genom att involvera ungdomar och studerande i detta arbete erhålls ett mervärde i att centrummiljön och dess möjligheter till utveckling uppmärksammas. Ett skolprojekt kan genomföras där elever t.ex. får utforma och genomföra en enkätundersökning bland sina jämnåriga skolkamrater. Arbetssätt och organisation Arbetet med centrummiljöerna i småorterna i Nässjö kommun ska ske i samverkan mellan berörda fastighetsägare, näringsidkare, föreningsrepresentanter och Nässjö kommun i en s.k. lokal utvecklingsgrupp. Konsulter kan komma att involveras för att ta fram inventering, nulägesbeskrivning, skisser och åtgärdsförslag. Större sammankomster behöver ske för att ge alla möjlighet att vara delaktiga i processen. Seminarier och workshops är exempel på möjliga verktyg. En samfinansiering är nödvändig om man ska uppnå ett optimalt resultat av arbetet. Även EU-finansiering via landsbygdsprogrammets LEADERmetod är aktuellt. Kommunens förvaltningsövergripande Centrumgrupp utgör styrgrupp och ska utse en projektgrupp som leder arbetet och driver det framåt. Centrumgruppen består av chefstjänstemän och nyckelpersoner från olika förvaltningar samt Nässjö Affärsverk AB och Nässjö Näringsliv AB. Projektgruppen träffas löpande under projekttiden och förbereder de frågor som ska behandlas i den lokala utvecklingsgruppen. Projektgruppen ansvarar för att det lokala utvecklingsprogrammet sammanställs. 3

4 Geografisk omfattning Projektet omfattar Bodafors planeringsområde som består av Bodafors tätort och omkringliggande landsbygd. Projektet ska drivas i två geografiska nivåer där fysiska förslag omfattar främst tätorten medan övriga frågor kan omfatta hela planeringsområdet. Karta: Bodafors tätort 4 Karta: Indelning planeringsområden, Nässjö kommun

5 Bodafors historia För att kunna bidra till en utveckling av en kommundel är det viktigt att förstå känna till något om och förstå områdets historia. Detta avsnitt ger en liten inblick i områdets utveckling genom historien till dagens Bodafors som utvecklats under senare delen av 1800-talet och 1900-talet. Där de gamla härvägarna korsas, mitt emellan två sjöar, ligger Sandsjö medeltidskyrka. Kyrkan var centrum för den framväxande kristendomen, Sandsjö socken samt en välbesökt och livlig marknadsplats. Många tecken tyder på en gammal bygdehistoria med spår från bronsålder, äldre järnålder och vikingatid, från vilken den senare bär bevis på genom den ståtliga runstenen, som berättar om Tegn och hans förfäder alltsedan 800-talet. Sandsjö socken blev Norra Sandsjö socken och indelades så småningom i rotar för att prästen skulle kunna pröva befolkningens kunskaper i kristendom. Vid mitten av 1800-talet bestod socknen av tio rotar. På vindlande grusväg och slingrande stig sökte sig rotefolket varje söndag till mässa i Norra Sandsjö kyrka. I kyrkan fick de höra senaste byskvallret, samt lyssna till kungörelser och tillkännagivande från prästen uppe i predikstolen. Långaholms rote bestod av bondgårdar, torp, soldat/grenadjärtorp samt backstugor uppförda i trakten kring Emåns flöde och Storesjöns stränder. Folkbildningen skedde genom kyrkans försorg och bestod av kringvandrande skolmästare, som undervisade barnen växelvis i någon av gårdarna års kommunalförordning innebar att förvaltningsorganet socknen ersattes med två typer av kommuner med skilda uppgifter; borgerlig respektive kyrklig kommun. Reformen innebar införandet av kommunalt självstyre och lade grunden för dagens kommunsystem. I reformen inrättades Norra Sandsjö landskommun bröt sig västra delen av kommunen ut för att bilda Bodafors köping, en kommun som varade fram till kommunsammanslagningen 1971 då Nässjö kommun bildades. Likt många andra samhällen växte Bodafors fram tack vare järnvägen. Järnvägen projekterades omkring 1860 och 1864 stannade det första 5 persontåget på Sandsjö station, som stationen kom att kallas efter socknen och fram till Järnvägen spelade en betydande roll i samhällsbildningen. Runt stationen byggdes stationsbyggnad, hotell och magasinsbyggnader. I slutet av 1800-talet fann ett tjugotal bostadshus. Stationen var även en viktig samlingspunkt för invånarna som ofta tog en kvällspromenad till halvtio-tåget för att titta på sista vagnen. Sandsjö stationshotell. Då Emåns vatten flyter genom bygden var denna resurs naturligtvis ytterst viktig för samhällets framväxt inte minst för industrin. Kring Emåns vattenflöde växte det fram en rad små industrier av skiftande karaktär grundades möbelfabriken i liten skala med ett fåtal verksamma. Fabriken lokaliserades där vattenkraft från Emån kunde utvinnas köpte Frans Zeinwoldt fabriken och fick senare sin bros John som kompanjon. Fabriken expanderade och efter bara några år nämndes den som Nordens största möbelfabrik med ca 300 anställda under 1900-talets första år. Från stol- och möbelfabriken avknoppades en olika småföretag, mycket tack vare den gedigna yrkesutbildning som arbetarna på möbelfabriken hade skaffat sig. I takt med industrialiseringen behövdes arbetskraft och Bodafors växte. Hus byggdes, affärer etablerades och en fast skolbyggnad uppfördes

6 1894. Samhället bestod nu av två delar, den ena koncentrerad kring stationen och den andra kring fabriken vid Emån. Dessa delar sammanfördes då torget anlades Bodafors torg på 1920-talet. När Bodafors blev köping 1930 var invånarantalet Industrier och handel växte under 1900-talet och köpingen etablerade fasta institutioner som post, banker, läkarstation, Försäkringskassa, Folkets Hus, bibliotek och skola stod Bodafors kyrka färdig. Frikyrkorörelsen hade dock redan under 1800-talet etablerat sig i samhället genom Örebromissionen, Missionskyrkan, Pingströrelsen och Alliansmissionen som alla hade skapat församlingar med egna kyrkolokaler. SWOT-analys I projektets inledning bildades den lokala utvecklingsgruppen av representanter från intresserade organisationer i Bodafors. Vid uppstartsmötet genomfördes en s.k. SWOT-analys som tar upp de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns i kommundelen. Styrkor Läget Kommunikationer Natur och friluftsliv Aktiva föreningar Museer Träningsverket Fjärrvärme Möjlighet till framtida fiberutbyggnad För- och grundskola Äldreomsorg Primärvård och tandvård Apotek Svagheter Negativ befolkningsutveckling Äldre befolkning Fallfärdiga hus och fastigheter Tomma hus och lokaler Matställe Industri- och företagsamheten För få arbetstillfällen Saknad av företagshotell Brist på industrimark Kommunikationer Marknadsföring Tillgänglighet Möjligheter Centralt och naturskönt läge Utveckling av besöksnäring Storesjön Utveckling av Emåns Ekomuseum Boende Villor och hyreslägenheter Integration Bra skola Stärkt identitet Hot Fortsatt befolkningsminskning Låga födelsetal Åldrande befolkning Minskat antal arbetstillfällen och företag Köptrohet Problem med banklån för företag och privatpersoner 6

7 Nulägesbeskrivning Tätorten Bodafors är beläget utmed den södra stambanan, vilken är järnvägen mellan Malmö-Katrineholm/Järna, och genom samhället passerar väg 826 som går mellan Finntorp i nordväst och Norra Sandsjö i sydost. Tätorten nås även norrifrån Nässjö av väg 834. Avståndet till kommunens centralort Nässjö är ca 19 km och till Sävsjö är det ca 16 km. Fysisk miljö Bodafors planeringsområde utgörs av tätorten med en klassisk svensk bostadsmiljö med blandad bebyggelse av småhus och flerfamiljshus. Tätorten domineras av småhus med småhusträdgårdar byggda under 1900-talet och småhusträdgårdar. Fastighets AB Linden äger och förvaltar 50-talet lägenheter i såväl tätortens centrala delar som dess utkant. Utanför tätorten utgörs planeringsområdet av utspridda lantbruksfastigheter och småhus som i vissa fall utgör s.k. samlad bebyggelse såsom t.ex. Bringetofta och Nyholm. Enligt Postens uppgifter finns det hushåll med postadress Bodafors. Av dessa var 67 procent (814) hushåll i småhus medan 33 procent (396) var hushåll i flerbostadshus. Genom kommundelens centrum går väg 826 som med hjälp av en viadukt passerar över södra stambanan. Vägen trafikeras enligt Trafikverkets mätningar 2007 av fordon per årsmedeldygn. Vägen går förbi torget som är en av tätortens viktigaste knutpunkter. Andra knutpunkter i Bodafors är badplatsen, Folkets Hus, idrottsplatsen och stationen. Väg 826 och järnvägen är större stråk som även delar tätorten. Öster om järnvägen finns huvuddelen av bostadsbebyggelsen samt kommersiell och offentlig service. Väster om och invid järnvägen samt söder om tätorten finns flertalet industrier. Vid Storesjöns södra del finns ett vattenverk och i sydöstra delen av samhället finns ett avloppsverk med utsläpp i Emån, som rinner längs samhället. Genom tätorten går en vattendelare som delar vattnet mellan Lagan och Emån. Längre sammanhängande gång- och cykelvägar finns längs delar av Sandsjövägen. Ett viktigt promenadstråk är den s.k. Hälsostigen som omsluter tätorten och även passerar under järnvägen. Slingan är ca åtta km lång och vandringen kan påbörjas var man vill. Andra viktiga 7 områden för rekreation är Vareviksbadet och dess närmiljö vid Storesjöns södra strand samt ett större fritidsområde norr om tätorten. Bodafors station med blicken norrut. Från Bodafors tätort går allmänna kommunikationer till kommunens centralort Nässjö i form av buss och tåg. Sju dubbelturer med tåg går enligt ordinarie tidtabell måndag-fredag till och från Nässjö och tar runt elva minuter. Tågen går från 6-tiden på morgonen till 19-tiden på kvällen. Enligt ordinarie tidtabell erbjuder helgtrafiken två dubbelturer på lördagar samt sön- och helgdagar. Under mars 2011 valde 695 personer att ta tåget från Bodafors station. Med buss tar sig Bodaforsborna till Nässjö med tolv dubbelturer mellan 6-tiden på morgonen till 20-tiden på kvällen under måndag till fredag samt tre respektive två dubbelturer på lördagar samt sön- och helgdag. Bussresan tar mellan ca 30 min och under mars 2011 var det 415 personer som valde att stiga på bussen vid Bodafors station enligt

8 Länstrafikens siffror. Kollektivtrafiken erbjuder inga sena kvälls- eller natturer. Naturmiljö Kommundelen har en omväxlande natur och kuperad terräng med berg, mossar, sjöar och åar. Djur- och fågellivet är rikligt och kan studeras både i tätorten och på landsbygden. Kommundelen erbjuder vackra strövområden genom bl.a. Hälsostigen. I området finns flera sjöar och vattendrag samt närhet till Höglandsleden. 75- år år år år 0 år år 6-15 år år år Befolkning Befolkningen i kommundelen har minskat något under de senaste åren bodde det personer i Bodafors planeringsområde som utgörs av tätort och omkringliggande landsbygd. Den 31 december 2010 hade invånarantalet minskat till Befolkningen har även minskat i tätorten på senare år från till invånare den 31 december Majoriteten bland kommundelens befolkning är män. Kommundelen har en äldre befolkning än Nässjö kommun som helhet med färre barn i åldrarna 0-5 år och yngre vuxna i åldersgruppen år. I området bor dessutom fler seniorer över 65 år än i övriga kommunen. Medelåldern i Bodafors planeringsområde är 44 år medan Nässjö kommun har en medelålder på 42 år. Bodafors har däremot en större andel av befolkningen i grundskoleåldern 6-15 år jämfört med övriga kommunen. Detsamma gäller ungdomar i åldern år. Vad gäller personer i åldersgrupperna år och år följer området kommunens andelar ganska väl. Andelen gifta/sambo med barn 0-17 år och ensamstående med barn utgör ungefär samma andel av befolkningen i Bodafors som kommunen i övrigt. Genom en äldre befolkning har området en större andel gifta utan barn än kommunen som helhet. I diagrammen nedan visas hur befolkningen i Bodafors planeringsområde är sammansatt; både i en befolkningspyramid och i ett spindeldiagram där kommundelens förhållande till kommunen också presenteras genom ett framräknat indextal. Bodafors planeringsområde Nässjö kommun I den av Nässjö kommun framtagna befolkningsprognos förutses en minskning av antalet invånare i Bodafors tätort och planeringsområde fram till Enligt prognosen är det främst åldersgrupperna år, år och år som reduceras i antal medan grupperna år och år ökar. Ohälsa Ohälsotalet för personer i arbetsför ålder år var 2010 högre i Bodafors planeringsområde än i Nässjö kommun som helhet. Detta gällde både kvinnor och män. Ohälsotal är det samlat antal dagar med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och rehabiliteringspenning. Nedan presenteras kommundelens ohälsotal i jämförelse med Nässjö kommun utifrån ett framräknat index samt en jämförelse utifrån kön. Rehabiliteringpenningsdagar Ohälsodagar (totalt) Sjuk-/aktivitetsersätt.dagar Sjukpenningdagar Bodafors planeringsområde Nässjö kommun 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Ohälsodagar (totalt) Sjukpenningdagar Sjuk-/aktivitetsersätt.dagar Rehabiliteringpenningsdagar Kvinnor, Bodafors Män, Bodafors Kvinnor, Nässjö kommun Män, Nässjö kommun 8

9 Utbildningsnivå Bodafors planeringsområde hade 2009 lägre utbildningsnivå än övriga Nässjö kommun. Andelen med eftergymnasial utbildning i Bodafors var 22,4 procent medan kommunens andel var 24,5 procent. Kommundelens kvinnor hade däremot högre eftergymnasial utbildningsnivå än kvinnorna i Nässjö kommun. Arbetsmarknad och hushållens ekonomi Bodafors är ett dynamiskt samhälle med stark förankring inom möbelproduktion. I samhället finns bland annat basen för det stora finländska företaget Martelas produktion och logistikverksamhet i Sverige med ca 60 anställda i Bodafors. Andra välkända företag är Svenska Möbel AB samt BordBirger. De aktuella företagen producerar bl.a. stolar, bord, fåtöljer, förvaringsmöbler, hyllsystem och glaspartier. Produkterna hamnar ofta hos stora företag, banker, ambassader och hotell. I Bodafors finns också företag inom flera yrkesområden. Exempelvis finns Flügger som producerar burkar för färg och andra tillbehör, som säljer friluftsartiklar både i butik och på Internet samt ett antal mindre företag som specialiserat sig på att förvandla gamla slitna amerikanska bilar till närmast nyskick. Bodafors arbetsmarknad erbjuder även en relativt stor andel sysselsättning inom offentlig förvaltning och andra tjänster. Bodafors Näringslivsgrupp är namnet på samarbetet mellan Bodafors ledande industriföretag och småföretag samt Nässjö Näringsliv AB (NNAB). Kopplat till detta nätverk finns även en grupp av företagare och aktörer inom besöksnäringen som samverkar för att stärka områdets attraktionskraft. Bodafors planeringsområde hade 2009 knappt högre andel förvärvsarbetande befolkning än Nässjö kommun som helhet. Det var områdets män som hade drygt 1,5 procentenhet högre andel förvärvsarbetande i åldern år. Bland kvinnorna låg Bodafors lite lägre än kommunen. Bodafors hade en sysselsättningsgrad på 71,8 procent i åldern år medan Nässjö kommuns siffror var 71,5 procent fanns det drygt 620 arbetstillfällen i Bodafors planeringsområde. 347 personer både bodde och arbetade i Bodaforsområdet. 277 personer pendlade in till området för att arbeta. Av dessa människor var majoriteten män. Inpendlarna kom företrädesvis från Sävsjö kommun, 48 personer. Från den egna kommunen lockade Bodafors främst inpendlare från Nässjö planeringsområde genom 80 personer. Samtidigt arbetade 707 personer från Bodafors planeringsområde utanför området, varav 232 av dessa pendlade till ett arbete utanför kommungränsen. Det var främst män som pendlade till ett arbete utanför planeringsområdet. Sävsjö och Eksjö kommuner samt Nässjö planeringsområde lockade flest förvärvsarbetande Bodaforsare. Den disponibla medelinkomsten var 2009 lägre i Bodafors än i Nässjö kommun som helhet. Medianinkomsten var däremot högre än kommunen i övrigt. Den disponibla inkomsten är den summa som återstår för konsumtion och sparande sedan man från förvärvs- och kapitalinkomst dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria ersättningar och bidrag. Disponibel inkomst är det inkomstbegrepp som bäst speglar köpkraft och levnadsstandard. Bodafors hade dessutom lägre medel- och medianvärde beträffande arbetsinkomst än kommunen. Arbetsinkomst består av inkomst av tjänst och näringsverksamhet som anknyter till arbetet. Diagrammen nedan visar en jämförelse mellan Bodafors planeringsområde och Nässjö kommun rörande disponibel inkomst för familjer 20+ år och arbetsinkomst för inkomsttagare 20+ år utifrån ett framräknat indextal. Hög > kr Låg < kr Medelhög kr Bodafors planeringsområde Nässjö kommun Medellåg kr Hög > kr Låg < kr Medelhög kr Bodafors planeringsområde Nässjö kommun Medellåg kr

10 Service Bodafors har en relativt hög offentlig service. Medborgarkontoret hjälper och guidar medborgarna i samhällsfrågor. Här inryms också ortens bibliotek. Kommundelen har två förskolor, varav den ena är föreningsdriven, och två grundskolor med F-2-elever respektive årskurs 3-9. I anslutning till Emåskolan finns ett fritidshem och vid Parkskolan finns det en fritidsgård som är öppen två kvällar i veckan. I Bodafors finns två boenden inom ramen för äldreomsorgens verksamhet, Solgläntan och Skogsborg. Vid torget finns en vårdcentral och folktandvård i Landstingets regi. pensionärsförening, samhällsförening och idrottsföreningar som innebandyklubb, sportklubb, orienteringsklubb och tennisklubb. Vid Parkskolan finns en näridrottsplats där såväl gamla som unga kan mötas. I norra delen av tätorten finns ett grön- och strövområde för friluftsliv med elljusspår. Här finns även den kommunala badplatsen Vareviksbadet vid Storesjön. Något österut finns idrottsplatsen och tennisbanor. I anslutning till skolan finns en sporthall. Bland övrig service finns bland annat apotek, begravningsbyrå, bensinstation, blomsterhandel, dagligvarubutik, friluftsbutik, gym, kiosk och spelbutik, pizzeria och second hand-butik. Vareviksbadet erbjuder camping samt rekreation och bad Parkskolan i Bodafors är en 3-9 skola. Fritid Bodafors har ett aktivt föreningsliv med bl.a. konstklubb, fiskeklubb, frikyrkoförsamling, hembygdsförening, motorföreningar, 10

11 Medborgarinflytande Enkätundersökning För att få underlag till utvecklingsprogrammet genomfördes en enkätundersökning under våren Syftet med enkätundersökningen är att undersöka vilken attityd invånarna i Bodafors planeringsområde har till kommundelen. Undersökningen har inte fokuserat på den kommunala verksamheten utan Bodafors som helhet. Undersökningen genomfördes under två veckors tid under april och maj 2011 med hjälp av en webbenkät. De personer som har velat besvara enkäten skriftligen har haft möjlighet till det. Ett missivbrev med information om undersökningen, webbadress där enkäten funnits att besvara har skickats ut till 500 personer över 18 år i Bodafors planeringsområde. Ett påminnelsebrev har gått ut till samtliga respondenter. Svarsfrekvensen blev 54 procent (270 svar). 58 procent av de svarande var kvinnor. Största svarsgrupp var personer i åldern år (28 %). Bland de svarande var 35 procent 65 år och äldre medan 14 procent var mellan år. 81 procent av de svarande bodde i Bodafors tätort. Fysiska miljön Knappt hälften (47 %) av de svarande var mycket eller ganska a med byggnaderna i Bodafors. Däremot var hälften (50 %) av de svarande inte särskilt eller inte alls a med byggnaderna och det är främst fallfärdiga hus och skräpiga tomter som lyfts fram. En klar majoritet (84 %) av de svarande var mycket eller ganska a med belysningen i Bodafors. Gång- och cykelvägar kan dock belysas bättre liksom den s.k. Hälsostigen. 5 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% Mycket Ganska Byggnader Inte särskilt Inte alls Mycket Ganska Belysning Inte särskilt Inte alls En knapp majoritet (49 %) av de svarande är mycket eller ganska a med Bodafors gång- och cykelbanor. Gång- och cykelbana längs med Nässjövägen och till Nyholm efterfrågas. Lite drygt hälften (51 %) av dem som svarade på enkäten är mycket eller ganska a med Bodafors gator och vägar. Synpunkter som lyfts fram är behov av asfaltering och åtgärder mot gropar i gator och trottoarer. 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% Mycket Gång- och cykelbanor Ganska Inte särskilt Inte alls 5 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% Mycket Gator och vägar Ganska Inte särskilt Inte alls Majoriteten (60 %) av respondenterna var mycket eller ganska a med trafiksäkerheten i Bodafors. 35 procent var däremot inte särskilt eller inte alls a med trafiksäkerheten och fler övergångsställen och farthinder vid infarter och på Per Hörbergs väg efterfrågas. 11

12 Mycket Trafiksäkerhet Ganska Inte särskilt Inte alls Natur samt grön- och strövområden Hälften (51 %) av de svarande är a med Bodafors landskap och natur. Tillsammans med dem som är mycket a utgör dessa 94 procent av de svarande. Förbättringsområden som lyfts fram är belysning på Hälsostigen, fler hundlatriner och ett upprustat Vareviksbad vid Storesjön. En majoritet (55 %) av de svarande är ganska a med Bodafors grönoch strövområden. Dessutom är 33 procent av respondenterna är mycket a. Fler planteringar, träd, soffor och bänkar samt bättre utnyttjande av tomma parker efterfrågas i enkäten Mycket Landskapet och naturen Ganska Inte särskilt Inte alls Mycket Grön- och strövområden Ganska Inte särskilt Inte alls Underhåll och skötsel 40 procent av de svarande tycker att underhåll och skötsel av grön- och strövområden är mycket bra eller bra. 46 procent av de svarande tycker att underhåll och skötseln av grön- och strövområdena är tillfredsställande. 41 procent av respondenterna tycker att gång- och cykelvägarna underhålls tillfredsställande. 33 procent tycker att det sköts mycket bra eller bra. 35 procent i undersökningen tycker att gator och vägar underhålls tillfredsställande. 43 procent tycker däremot att det sköts dåligt eller mycket dåligt % 3 25% 15% 1 5% Mycket bra Mycket bra Underhåll och skötsel av grön- och strövområden Bra Tillfredsställande Dåligt Mycket dåligt Underhåll av gator och vägar Bra Tillfredsställande Dåligt Mycket dåligt 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% Mycket bra Underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar Bra Tillfredsställande Dåligt Mycket dåligt Boendemiljö En majoritet av respondenterna (56 procent) är ganska a med utbudet av boendealternativ i Bodafors. Tillsammans med dem som är mycket a utgör de 61 procent av de svarande. 21 procent är inte särskilt eller inte alls a med boendealternativ. Underhållet på fastigheterna lyfts fram som förbättringsområden liksom fler 12

13 boendealternativ som seniorlägenheter i markplan och attraktiva hyreslägenheter Mycket Boendealternativ i Bodafors Ganska Inte särskilt Inte alls Mycket trygg Trygg- och säkerhet Ganska trygg Inte särskilt trygg Inte alls trygg Trygg- och säkerhet En dryg majoritet (60 %) av respondenterna känner sig ganska trygga och säkra under kvälls- och nattetid i Bodafors. Ökad närvaro i samhället av polis och bättre upplysta gång och cykelvägar efterfrågas. Vanor och mötesplatser 37 procent av de svarande handlar flera gånger per vecka i Bodafors. Av de svarande är det 82 procent som någon gång i veckan handlar på orten. 44 procent av respondenterna deltar sällan eller aldrig i en förenings- eller kyrklig aktivitet medan en majoritet (55 %) deltar minst en gång per månad. 32 procent motionerar eller promenerar i Bodafors flera gånger i veckan. När det gäller det sociala livet hälsar 37 procent på hos någon vid något tillfälle per vecka. 4 35% 3 25% 15% 1 5% 35% 3 25% 15% 1 5% Ärenden inom Bodafors för att handla Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Ärenden inom Bodafors för att motionera Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig 5 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% 4 35% 3 25% 15% 1 5% Ärenden inom Bodafors för föreningsaktivitet Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Ärenden inom Bodafors för att hälsa på någon Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Det tycks vara vanligast att matvaror inhandlas i Bodafors. 73 procent av de svarande handlar minst någon gång per vecka matvaror i Bodafors. Motsvarande siffra för Nässjö är 67 procent. 17 procent handlar dessutom matvaror i Sävsjö minst någon gång per vecka medan 40 procent handlar sina matvaror vid något tillfälle per månad i Jönköping. 20 procent av de svarande handlar minst någon gång per månad i Vetlanda liksom 14 procent handlar någon annanstans vid något tillfälle per månad. 13

14 Matvaruinköp i Bodafors Matvaruinköp i Nässjö 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Matvaruinköp i Sävsjö Matvaruinköp i Jönköping Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig En majoritet (57 %) av de svarande arbetar inom Nässjö kommun varav drygt hälften av dessa har sin arbetsplats i Bodafors. 15 procent arbetar i en annan kommun i länet. Arbetsplats 4 35% 3 25% 15% 1 5% Bilen är det dominerande färdsättet när man förflyttar sig från Bodafors tätort. 32 procent av respondenterna åker dagligen bil själv medan 75 respektive 82 procent sällan eller aldrig åker buss eller tåg. 35% 3 25% 15% 1 5% Förflyttning utanför Bodafors i egen bil Förflyttning utanför Bodafors genom samåkning i bil Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Bodafors Nässjö tätort Annan del av Nässjö Sävsjö kommun Vetlanda kommun Jönköpings kommun Annan kommun i Utanför länet Jag arbetar inte Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Förflyttning utanför Bodafors med buss Förflyttning utanför Bodafors med tåg Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Den naturliga mötesplatsen i Bodafors är Rostedts Livs och kiosken. Andra platser som man träffas och småpratar på är någon förenings- eller idrottsanläggning samt torget. Fritidsutbud Merparten (90 %) av respondenterna är inte särskilt eller inte alls a med utbudet av affärer, kaféer eller restauranger i Bodafors. 44 procent är däremot mycket eller ganska a med det utbud av aktiviteter som Bodafors erbjuder. Lika stor andel är dock inte särskilt eller inte alls a med utbudet av aktiviteter. Bättre samarbete mellan föreningarna efterfrågas liksom lokaler för ungdomar som t.ex. aktivitetshus.

15 Utbudet av affärer, kaféer och restauranger Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% Mycket Utbudet av aktiviteter Ganska Inte särskilt Inte alls boendemiljön med ovårdade fastigheter och otrygghet. Bristen på utbudet av fritidsaktiviteter och antal arbetstillfällen lyfts också fram som negativt i enkätundersökningen. Viktiga insatser för att göra Bodafors till en attraktivare plats anses i första hand vara ökat utbud av kommersiell service med bl.a. affärer, bank och café samt satsningar på den fysiska miljön genom t.ex. åtgärder mot förfallna fastigheter. Även satsningar på det lokala näringslivet och ett ökat utbud på fritidsaktiviteter framhålls som viktiga. Summering Vad gäller helhetsintrycket av Bodafors tycker en majoritet (50 %) av de medverkande i enkätundersökningen att det är tillfredsställande. En dryg tredjedel (35 %) tycker att helhetsintrycket är bra eller mycket bra. För 16 procent av de svarande är helhetsintrycket dåligt eller mycket dåligt Mycket bra Helhetsintryck av Bodafors Bra Tillfredsställande Dåligt Mycket dåligt Flest argument för att bo i eller flytta till Bodafors rör boendemiljön och utbudet av offentlig service. Det trygga livet för barnfamiljer med skola, vårdcentral, affär och aktiv fritid framhålls som goda argument. Många menar att Bodafors erbjuder ett tryggt och billigt boende. Närheten till omkringliggande städer och vacker natur framhålls. Den offentliga service som barn- och skolomsorg samt äldreomsorg framhålls. Kritiken mot att bo i eller flytta till Bodafors rör främst litet kommersiellt serviceutbud som affärer, bank och kaféer samt den fysiska miljön och 15 Nedan listas olika synpunkter som förekommer frekvent i den avslutande öppna frågan där respondenten beskriver vilka tre insatser som är viktigast för Bodafors attraktivitet. Dessutom redovisas hur många synpunkter som kan härledas till olika fokusområden. Fysisk miljö samt mötesplatser och grönområden: Totalt 130 synpunkter ( ) Städa bort ovårdade fastigheter, skrotbilar etc. Rensa upp alla fallfärdiga hus. Köpa upp och riva fallfärdiga fastigheter. Ordna en bättre samlingsplats (park) med mer bänkar och blommor/träd. Göra attraktivare infarter. Skateparker och mer saker som ungdomar kan göra. Kolla överlekplatserna. Finns ett kanonbra utrymme som man verkligen kan göra i ordning till en plats för uteaktiviteter. (Område Pilfinken 16). Samlingslokal. Satsa på att göra centrumdelen lite mysigare på nåt sätt. Utveckla mötesplatser ex. badet, sommarfik i centrum, park på gamla citytomten Utveckla områdena kring Vareviksbadet och Strömslundsområdet. Bevara kulturen, gamla byggnader osv. Skötsel och underhåll: Totalt 10 synpunkter (6+3+ 1) Fräscha upp lite gator, lyktor och lekplatser. Asfaltera och laga gator bättre.

16 Vägunderhåll. Kolla över grönområde och badplats. Näringsliv. Totalt 55 synpunkter ( ) Att kommunen stöttar de som vill idka näringsliv i Bodafors. Se till att det kommer industri till Bodafors. Ökat näringslivsarbete för fler jobb. Etablering av småföretag. Boende: Totalt 35 synpunkter ( ) Attraktivt boende. Snygga till fastigheter så att samhället inte ser ut som en plats för kommunens socialfall. Attraktiva tomter för boende Byggnation av fler lägenheter. Privat kommersiellt utbud: Totalt 123 synpunkter ( ) Öppna bank igen. Café eller restaurang. Lågprisaffär för mat. Bowlinghall med restaurang i. Offentligt utbud: Totalt 34 synpunkter ( ) Satsa ännu mer på cykel- och promenadvägar i och runt samhället. Bättre polisnärvaro. Fler upplysta gångvägar runt om tätorten. Belysning på Hälsostigen. Fritidsutbud: Totalt 65 synpunkter ( ) Skaffa en lokal/dansbana där dansband eller andra band kommer och spelar. Ha billigt inträde så det drar folk. Bättre samverkan och engagemang i föreningsliv och samhälle. Samlingspunkter för ungdomar. Få invånare och organisationer att samarbeta. Göra någon rolig cykelbana som barnen kan cykla på. aktivera människor genom arrangemang i Bodafors. Göra en bättre kombinerad lekplats, grillplats, skateboardramp vid Pulkabacken. Kommunikationer: Totalt 25 synpunkter (11+8+6) Bussförbindelser kvällstid för t.ex. ungdomar som vill gå på bio eller afterwork. Bättre kommunikationer med andra orter. Transport till och från även kvällar och helger. Minska genomfartstrafiken. Direktförbindelser med Jönköping och andra större städer. Bättre förbindelser med Nässjö kvällstid. Marknadsföring: Totalt 16 synpunkter (3+5+8) Bättre marknadsföra och vara stolt över sin hemort. Bodafors har mycket att erbjuda, men vet de utanför vad som erbjuds!? Barnfamiljvänligare Bodafors. Förslagslåda Under våren/sommaren 2011 har en förslagslåda varit placerad på medborgarkontoret i Bodafors. Förslagslådan har marknadsförts genom bl.a. affischer på olika platser i samhället så som anslagstavla på medborgarkontoret samt allmän anslagstavla. Även tidningen har haft en artikel om att man kan lämna förslag på medborgarkontoret. Syftet med denna låda har varit att ge den breda allmänheten att lämna in synpunkter och åtgärdsförslag för att göra området mer attraktivt. 23 personer valde att lämna in åtgärdsförslag som redovisas nedan. Sätt upp hundlatriner på båda sidor av kärleksstigen Snygga upp centrum genom fina planteringar, belysningar och trottoarer utan lapp och lagat Bankomat till samhället Köp in dåliga fastigheter och riv dem, förstör ju samhällets utseende. (8 st) Bättre buss- och tågförbindelser 16

17 Se till att aktivt verka för och agera som politiker och opinionsbildare, mot en nedläggning av folktandvården i Bodafors. Viktigt att agera innan beslut är tagna!!! En nedläggning av denna service gör inte Bodafors mer attraktiv Laga alla hål på samhällets gator. Satsa mer på Vareviksbadet och gör det till samhällets pärla! (3 st) Bio i Bodafors under vintern! Göra planerna på Emåvallen bättre! Belysning från Emåvallen ut mot Långaholmen Vägen mot Grimstorp den nya delen vid Bodafors är en nackdel för de som tittar på Bodafors som bostadsort. Lastbilschaufförer har bekymmer på den smala vägbitens kurvor, upp och ner En avstjälpningsplats för trädgårdsavfall Hastighetssänkande åtgärder på populära promenadstråk (2 st) Belysning av Hälsostigen vid Karsås-Emåvallen Gångbro till ön i stämmet Gallra ur skog på stadsplanerat område Gallra ön i stämmet (2 st) Gör grillplats på ön m.m. Laga alla trottoarer där det växer träd/buskar i asfalten Utveckla Hälsostigen till att gå ner till Nyholm-Ulvstorp- Bodafors Förverkliga den gång och cykelbana som påbörjats mot Nyholm Avled all tung genomfartstrafik från Sandsjövägen Näringslivet Bodafors Näringslivsgrupp är namnet på samarbetet mellan Bodafors ledande industriföretag och småföretag samt Nässjö Näringsliv AB (NNAB). Bodafors Näringslivsgrupp arbetar tillsammans för att främja en god näringslivsutveckling för företagen och samhället. Nätverket har varit representerat i processen med att ta fram det lokala utvecklingsprogrammet. Kopplat till detta nätverk finns även en grupp av företagare och aktörer inom besöksnäringen som samverkar för att stärka områdets attraktionskraft. Besöksnäringen är en näringsgren som kan utveckla landsbygden och det lokala företagandet genom att bredda företagandet. För att skapa en ekonomisk och social hållbar utveckling av Bodafors krävs det initiativ som främjar ett diversifierat näringsliv. Bodafors näringsliv har ett antal mindre entreprenörer och aktörer inom besöksnäringen med god potential. Dessa aktörer är dock få- eller enmansföretagare med knappa resurser och för att skapa bättre förutsättningar för det lokala näringslivet krävs det samverkan mellan olika näringsidkare. För att vara konkurrenskraftiga och attraktiva besöksmål krävs det även att dessa aktörer vårdar och säljer sin produkt på ett positivt sätt genom att bl.a. hålla en god standard och service i sin verksamhet. Som ett led i detta arbete vill besöksmålen stärka sina egna verksamheter genom kompetensutveckling inom ämnesområden som t.ex. kundbemötande/värdskap, guideteknik, praktiskt arrangörskap och juridik, kontraktsskrivning, livsmedelslagstiftning, kapitalförsörjning samt marknadsföring/paketering. Under 2012 inleds därför ett tvåårigt. LEADER-projekt med Turistbyrån som samordnare som bl.a. innebär att externa föreläsare inom dessa ämnesområden kan tas in och att en gemensam profil för områdets turism kan skapas. Skolprojekt I oktober 2011 medverkade en klass i årskurs 6 på Parkskolan i Bodafors genom att lämna sina synpunkter på Bodafors. Klassen delades in i två halvor och ägnade en eftermiddag åt fördjupningsuppgifter med kartor som underlag för arbetet. Inledningsvis fick eleverna lära känna kartan genom att märka ut var de bodde, men det är inget som tas tillvara för resultatet. Därefter fick eleverna märka ut sina favoritplatser respektive otrevliga platser på kartan samt därefter diskutera varför de tyckte si eller så om platserna. Vidare fick barnen markera var man rörde sig i utemiljön. Slutligen fick eleverna enskilt rita på en karta var man brukar går eller cykla. Övningen 17

18 avslutades sedan med att öppna frågor vad barnen skulle vilja ändra på i Bodafors. Nedan redovisas övningen. reflekterar också över att det kanske bor någon i husen och då kan man ju inte riva dem. Någon av eleverna nämnde också kyrkogården och gången under järnvägen som otrevliga. Även trafiksäkerheten på Sandsjövägen och Per Hörbergs väg lyfts fram som otrygg när man t.ex. cyklar då det är vissa bilar som kör för fort och många lastbilar i omlopp. Utemiljön På frågan var man brukar vara utomhus på fritiden samt vad man gör där svarade flera elever skolgården där man leker och hänger. Några elever markerade badplatsen där de följaktligen badar samt solar, spelar boll och umgås med kompisar. Andra elever svarade sommarstugan vid Storesjön, Dammen, rida i skogen samt många olika ställen då många av eleverna gillade att cykla och gjorde det överallt i hela Bodafors. Parkskolans skolgård är en populär mötesplats för eleverna. Favoritplatser Sporthallen, pizzerian och kiosken var mest populära bland eleverna. I övrigt gillade barnen att vara på badplatsen och bada, på Emåvallen och spela fotboll samt på skolgården och prata/umgås. Andra elever tyckte att hemma var bäst för skogen och tystnaden, Torget för att se på människor, Dammen för sitt fiske, kyrkogården för att det var mörkt och mysigt samt landsbygden utanför tätorten för möjligheten till ridning. Otrevliga platser Flera av eleverna var rädda för en plats för att någon de upplever som farlig bor där. Övergivna hus kommer också upp flera gånger på olika platser i Bodafors, de upplevs som läskiga, kanske spökar det. Några elever tycker att husen ska rivas medan en elev gillar husen och att de är lite spännande och tycker att de ska få vara kvar. Några elever Gång- och cykelvägar Eleverna fick berätta hur de upplever trafikmiljön samt på egna kartor markera var de brukar gå eller cykla till t.ex. skolan, kompisar eller fritidsaktiviteter. Fabriksgatan och vidare mot Vareviksbadet samt Varegatan och vidare genom skogen mot badet används av många elever liksom Sandsjövägen och vidare längs Skolgatan i riktning mot Emåvallen. Även Parkgatan och Torggatan används av flera barn. Per Hörbergs väg, Stationsgatan samt vidare under järnvägen vid stationen och Handelsvägen var andra stråk som flera elever uppgav att man använde sig av. Överlag hade inte eleverna mycket synpunkter på att de kände sig otrygga även om biltrafikanter ibland upplevs köra för fort och nära. Någon elev brukade dock cykla från Hornaryd och tyckte det var otrevligt på kvällen när det var mörkt och önskade sig belysning. Bodagatan där bussen kör fort upplevdes också som otrevlig. Bron över järnvägen är också mörk liksom grusgången till Storesjön. En elev står utmed vägen till Malmbäck och väntar på bussen och upplever det som läskigt eftersom bilarna kör snabbt där. Barnen pratade också om pulkabacken och lyktstolpen där. 18

19 Läraren tog upp trafikmiljön framför skolan. Barnen springer ofta rakt ut och bilarna håller inte 30 km/h. Det saknas övergångsställe och läraren önskade även skyltar som talar om att det är en skola för bilisterna. Förbättring av Bodafors Eleverna fick avslutningsvis berätta vad de sakande i Bodafors eller ville ändra på. Nedan följer en redovisning av svaren: Bättre skolmat Gör något på gräsplätten vid Parkgatan som det stod ett hus på innan Bättre fotbollsplaner på Emåvallen där en av tre planer är dålig Fixa till vid Dammen med t.ex. papperskorg Utveckla badplatsen med t.ex. hopptorn. Ibland är det även glasbitar och burkar där. Göra i ordning lekplatsen vid Tallgatan genom bl.a. bättre fotbollsmål Fler boende i Bodafors genom bättre skola och simhall Större mataffär till följd av fler boende För att få fler boende behöver Bodafors något som lockar, mer att göra Trygghetsvandringen har resulterat i en slutrapport som behandlar de problem som framförts och hur dessa kan åtgärdas och vem som är ansvarig för respektive område. Rapporten ska användas i det fortsatta arbetet. Nedan presenteras beskrivningar/problem av olika platser som var utmärkta som målpunkter på de olika sträckorna. Sandsjövägen Trångt för gångtrafikanter att mötas på trottoaren då buskage och häckar från intilliggande fastigheter hänger ut på vägen. Cykelvägen är tydlig och bra. Upplyst. Allégatan Kan upplevas som otrygg och mörk då enbart ena sidan har belysning. Andra sidan är bra belyst med undantag från någon trasig lampa. Mellan korsningen Kyrkogatan och Per Hörbergs väg är trottoaren ojämn till följd av rötter och ogräs. Trygghetsvandring I oktober 2011 genomfördes en trygghetsvandring i Bodafors. Arrangemanget marknadsfördes via kommunens hemsida samt affischer på olika platser runtom i Bodafors såsom den allmänna anslagstavlan. Knappt tio personer deltog i trygghetsvandringen som delades in i två olika sträckor på vardera ca 2 km inom Bodafors tätort. Syftet med trygghetsvandringar är att människor kommer samman, har det trevligt och pratar om hur centrummiljön kan förbättras utifrån otrygghet. De kan även inspirera till ytterligare engagemang och delaktighet. En inbjudande ort säger välkommen till alla och ger stor plats för mänskliga möten. Vi vill att orten bjuder ut oss så att vi kan träffas på torget, vandra hem i sommarnatten och cykla till vänner i en annan del av samhället. 19 Allégatan i södergående riktning.

20 Stationen Vid undergången saknas en spegel och den andra behöver bytas ut. Belysningen är bra och tunneln är öppen och ger en fri sikt med undantag för efterföljande kurva. Runt stationen kunde det vara bättre ordning och reda vilket skulle ge ett trevligare intryck. Pulkabacken mellan Smedjegatan/Snickaregatan En timer eller sensor bör sättas in på belysningen i pulkabacken så att inte lyset brinner dygnet runt. I dagsläget finns en strömbrytare på stolpen i backen. Ytterligare belysning av träd i parken skulle lyfta området och göra det mer attraktivt samt tryggare, t.ex. en upplyst gångväg. En gallring av träd behövs för att öka säkerheten och minska olycksrisken vid nyttjandet av pulkabacken. En grillplats eller liknande skulle göra området mer inbjudande som en mötesplats främst på vintern i och med pulkabacken. Pilfinken 16 Lekplats som har tappat sina lekredskap steg för steg. Platsen är dåligt belyst och i behov av gallring, t.ex. växer ett träd mitt på fotbollsplanen. Området skulle kunna göras mer attraktivt och tillgängligt för hela området och under hela året. Platsen är trygg mot bakgrund av inga större vägar passerar. Lekplatsen skulle kunna bli mer central genom sammanslagning av flera lekplatser. Papperskorgar saknas. Grönområde med lekpark vid kvarteret Pilfinken 16. Per Hörbergs väg Tungt trafikerad väg som är ojämn och har lappad och lagad vägbana. Då många cyklar på vägen skulle en cykelbana kunna märkas ut för att öka säkerheten. Vägen är belyst. Obebyggd hörntomt mot Snickaregatan behöver städas upp genom gallring för att öka tryggheten. Torggatan Stundtals är trottoarer gräsbevuxna och ojämna samt avsmalnande. Gatan har bra belysning. 20 Torget Fastigheterna runt torget gapar bitvis tomma, vilket gör platsen lite ödslig när mörkret infaller. Belysningen är tillräcklig, men kanske den ska utvecklas genom att t.ex. belysning av den nya scenen. Torget är öppet och en tydlig mötesplats finns vid den lilla fontänen. Däremot är

21 de relativt få boende i anslutning till torget, vilket medför att få människor kan uppmärksamma om något händer. Grönområde Parkgatan Trottoarerna är något smala och ojämna. Träd i parken skulle kunna belysas för att öka trygghet och attraktivitet. Grönområden är fina, men sittplatser saknas. Myrgatan Det finns ingen särskild markerad bana för gångtrafikanter. Eftersom det rör sig många äldre kanske inte trottoar lämpar sig, men däremot någon form av markering för att skilja gångtrafikanterna från bilarna. Vid torget ligger bl.a. medborgarkontor med bibliotek och ett apotek. John Zeinwoltsgatan Gång- och cykelbana från torget mot sporthall och vidare mot skola och äldreboende vore önskvärt då många rör sig i denna riktning. Busshållplatsen känns mörk och dyster. Förstärkt belysning är önskvärt. 21

22 Förslag på åtgärder Detta avsnitt i det lokala utvecklingsprogrammet ska, utifrån de synpunkter som kommit in till projektet via de olika använda metoderna, presentera förslag på åtgärder som är av vikt för en fortsatt utveckling av Bodafors planeringsområde. Den lokala utvecklingsgruppen har analyserat, bearbetat och prioriterat de inkomna synpunkter som allmänheten kunnat spela in genom medborgardialog i olika former. Åtgärdsförslagen kommer att delas in i fysiska, mjuka och organisatoriska åtgärder på kort och lång sikt. Åtgärderna som presenteras i detta dokument bedöms vara de mest realistiska förslagen och av stor angelägenhet. Utvecklingsprogrammets samtliga förslag på åtgärder kommer inte att inrymmas inom projektets budget och det har inte heller varit utgångspunkten. Ambitionen har istället varit att belysa de frågor som är av vikt för kommundelens attraktivitet och utveckling. Programmet ska kunna användas även efter projektets slut som ett levande dokument i det fortsatta arbetet med att utveckla Bodafors planeringsområde. Utifrån utvecklingsprogrammets ska den lokala utvecklingsgruppen och den kommunala Centrumgruppen i samråd upprätta en prioriteringsordning. Syfte Utvecklingsprogrammets övergripande syfte för att utveckla Bodafors planeringsområde är att främja en aktiv fritid genom hälsofrämjande åtgärder för gammal som ung. Vidare ska programmet: stärka Bodafors identitet i såväl Nässjö kommun som utanför kommunens gränser skapa en framtidstro och ambitioner att utveckla kommundelen hos verksamma i området behålla och helst utveckla områdets befintliga privata och offentliga service skapa livfulla, trivsamma och trygga mötesplatser för Bodafors invånare och besökare samordna och utveckla marknadsföringen av Bodafors 22 Fysiska åtgärder på kort sikt De fysiska förslag på kort sikt som bedöms vara mest realistiska och av störst vikt för områdets attraktivitet har delats in under rubrikerna grönområden, fritidsmiljön, belysning och trafikåtgärder. Några av dessa åtgärder beskrivs under dessa rubriker i fyra kartor nedan på sidor Nedan presenteras åtgärdsförslagen i punktform: Utveckla Vareviksbadet genom bl.a. färdigställandet av grönytor samt komplettering av lekutrustning Skapa fler mötesplatser för barn och ungdomar Belysning längs Hälsostigen på sträckan Emåvallen-Karsås Utveckla grönområdet och lekplatsen vid kvarteret Pilfinken 16 Utveckla parkområdet vid pulkabacken vid Smedjegatan/Snickaregatan som en mötesplats genom bl.a. belysning och grillplats Utbyggnad av gång- och cykelväg på John Zeinwoltsgatan Utbyggnad av gång- och cykelväg på Torggatan Undersöka möjligheterna till att utnyttja Bodafors goda tillgång på grönytor Utveckla Emåns lövängar Utveckla Hembygdsparken Organisatoriska åtgärder på kort sikt Verka för en lokal utvecklingsgrupp, med företrädare från lokala organisationer, som träffas kontinuerligt Verka för samarbete mellan föreningar i största allmänhet samt vid särskilda arrangemang Mjuka åtgärder på kort sikt Verka för fler mötesplatser för olika åldersgrupper Verka för att marknadsföra Bodafors som boendeort Marknadsföra bygden genom en fotokalender med bilder från samhället och bygden Verka för en förlängning och utrustning av befintlig gång- och cykelväg mellan Bodafors och Nyholm

23 Utveckling av Bodafors som besöksmål genom bl.a. kompetensutveckling för områdets aktörer inom besöksnäringen Verka för ökad samverkan mellan bygdens företag Verka för en satsning på Bodafors historia rörande möbeltillverkning Verka för fler kulturaktiviteter och evenemang som t.ex Bodaforsdagen Sammanställa en historisk skrift om bygden och Hembygdsparken med intervjuer som underlag Verka för fler aktiviteter i hembygdsparken Verka för att fastighetsägare tar ansvar för ovårdade fastigheter Åtgärder på lång sikt Fysiska åtgärder på lång sikt Belysning längs Hälsostigen Utbyggnad av gång- och cykelvägnätet till t.ex. Nyholm samt längs med Per Hörbergs väg och Nässjövägen Skapa attraktiva infarter Mjuka åtgärder på lång sikt Verka för ny fördjupad översiktsplan Verka för bättre kollektivtrafik på främst kvällstid och helger Verka för bättre marknadsföring av Bodafors som boendeort Verka för ökad polisnärvaro 23

24 Skapa mötesplatser i utomhusmiljö genom utveckling av Bodafors grönområden. Det handlar om att göra dessa områden mer attraktiva samt främja att fler målgrupper kan mötas. Utveckling och skötsel av lekplatser som t.ex. den vid Pilfinken 16 har lyfts fram. Vidare har en översyn av samtliga lekplatser för kommande prioriteringar föreslagits. Uppfräschning av centrum, genom att skapa en grönare och mer levande atmosfär. 24

25 Uppfräschning och utveckling av badplatsen vid Storesjön genom att t.ex. komplettera lekutrustning och färdigställa grönytor. Utveckling av Emåns Lövängar samt dess närområde i samma anda som har påbörjats i tidigare projekt. 25

26 Belysning längs Hälsostigen. En första etapp för detta är sträckan Emåvallen-Karsås. Belysning av gator och grönområden i centrummiljön för ökad trygghet genom t.ex. spotlight på träd. Belysning av grönområdet vid Pulkabacken mellan Smedje- och Snickaregatan. 26

27 Trafikåtgärder i form av åtgärder för ökad säkerhet på olika platser runtom i området. Utbyggnad av gång- och cykelväg på John Zeinwoltsgatan och en översyn på Myrgatan vid Skogsborg. Ökad trygghet vid stationen genom bl.a. översyn vid den planskilda korsningen. Förbättra standard på gångstråk som t.ex. på Allégatan och Sandsjövägen. 27

28 Det lokala utvecklingsprogrammets koppling till andra planer Vid utarbetandet av det lokala utvecklingsprogrammet har andra lokala och regionala planer beaktats. Utvecklingsprogrammet strider därför inte mot dessa planer utan det finns därför många gemensamma beröringspunkter och tankar om landsbygdens utveckling. Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Regionförbundet Jönköpings län har tagit fram en strategi för länets långsiktiga, hållbara utveckling, ett så kallat regionalt utvecklingsprogram (RUP). Det regionala utvecklingsprogrammet ska visa vilka åtgärder som är viktigast för att öka tillväxt, sysselsättning och inomregional balans. Syftet med RUP är att nå ett bättre samspel mellan olika sektorer i samhället och att få fram gemensamma visioner, mål, och handlingsplaner på lokal och regional nivå inom och mellan olika planeringsområden. RUP har fem prioriterade programområden; livsmiljö och attraktivitet, kommunikationer, näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning och internationell samverkan. Utvecklingsprogrammet för Bodafors ligger väl i linje med RUP:en vars mål är att stärka befintliga och utveckla nya attraktiva miljöer för boende, fritid, kultur och sociala möten. RUP:en tar upp hela länets betydelse där livskraftiga mindre orter och landsbygd spelar en viktig roll för attraktionskraften. Kommundelsutvecklingen i Bodafors har även stärkt den lokala demokratin genom att föreningslivet, skolan och andra delar av civilsamhället har deltagit i framtagandet av utvecklingsprogrammet. RUP:en lyfter fram medborgarnas engagemang och delaktighet som en viktig betydelse för den sociala ekonomin och samhällsutvecklingen. Även företagsnätverk har medverkat i arbetet i Bodafors. Även vårdandet och utvecklandet av samt tillgängligheten till länets natur- och kulturmiljöer förs fram som en viktig del av samhällsutvecklingen i det regionala utvecklingsprogrammet. Bodafors utvecklingsprogram tar upp flera förslag på åtgärder inom dessa områden. 28 Att även utvecklingen av det lokala näringslivet genom t.ex. mer industrimark, kompetensutveckling, marknadsföring och samarbete lyfts fram i Bodafors utvecklingsprogram gör det samstämmigt med RUP:ens innehåll. Landsbygdsprogram För en förstärkt regional utveckling och en långsiktig hållbar landsbygdsutveckling inom Jönköpings län har Länsstyrelsen tillsammans med ett partnerskap utarbetat ett landsbygdsprogram för länet. Programmets fokusområden är t.ex. attraktiv livsmiljö, levande landskap, företagsutveckling, förnyelsebar energi samt turism- och besöksnäring. Arbetet med kommundelutveckling i Bodafors ligger väl i linje med landsbygdprogrammet. Vidare ingår Nässjö kommun i LEADER-området Mitt i Småland och Bodafors utvecklingsprogram överensstämmer med dess utvecklingsstrategi som ligger till grund för områdets arbete och utveckling. Mitt i Smålands vision är en attraktiv landsbygd genom ökat företagande, fler boende, hållbara lösningar för kommunikationer och infrastruktur, hållbar utveckling samt öppenhet för nya idéer och samarbeten. Stor vikt läggs vid förbättrad livskvalitet, breddat företagande och främjandet av utvecklingen av landsbygdsekonomin i såväl landsbygdsprogrammet som LEADER-områdets strategi. Detta är områden som framhålls i utvecklingsprogrammet för Bodafors. Fördjupad översiktsplan (FÖP) Den fördjupade översiktsplanen för Bodafors antogs av kommunfullmäktige den 26 maj Det lokala utvecklingsprogrammet har stämts av gentemot denna plan för att undvika att strida mot densamma. Utvecklingsprogrammets förslag strider inte mot planen och föreslår inte några nya markområden för parker etc. i strid mot planen. Gång- och cykelvägsplan för Nässjö kommun Under 2007 utarbetades en gång- och cykelvägsplan för Nässjö kommun. Rapporten har fokuserats på skolvägar och för att ge en förståelse hur eleverna förflyttar sig till sina studieplatser dagligen. I ett avsnitt tas

29 Bodafors gång- och cykelvägar upp och planen lämnar förslag på åtgärder. Utvecklingsprogrammet för Bodafors har utarbetats i linje med gång- och cykelplanens förslag på åtgärder, men behandlar även andra sträckningar. 29

30 Fortsatt arbete För att kunna arbeta vidare och genomföra åtgärder enligt det lokala utvecklingsprogrammet behöver den lokala utvecklingsgruppen och den kommunala Centrumgruppen i samråd upprätta en prioriteringsordning. kontanter utan kan även omfatta nerlagd tid i projekten genom t.ex. planering och arbetsinsatser. Vid specifika åtgärder får särskilda lösningar sökas. För de insatser och åtgärder som stämmer överens med t.ex. LEADER-området Mitt i Smålands strategi ska externa medel sökas. Prioriteringsordningen ska omfatta typ av arbetsområde, geografiskt område, åtgärd, ekonomi, ansvar och tidsperiod. Prioriteringsordningen resulterar därmed i delprojekt inom det totala projektet med Centrumgruppen som fortsatt styrgrupp. Vilka delprojekt som ska sättas igång fattas i samråd med Centrumgruppen. Respektive delprojekt ska drivas i projektform om dess omfattning är så stort att det krävs. Centrumgruppen ska i samråd med den lokala utvecklingsgruppen formulera ett projektförslag. Därefter upprättas en projektplan som ska följas inom respektive delprojekt. Återkoppling sker löpande till Centrumgruppen. Den lokala utvecklingsgruppen Den lokala utvecklingsgruppen ska ha en fortsatt viktig roll i arbetet och lokalt förtroende. Dess sammansättning ska även fortsättningsvis bestå av lokala föreningar, organisationer, företagsnätverk och fastighetsägare samt representant från Nässjö kommun. Gruppens arbete samordnas av en lokal resurs och ansvariga tjänstemän på Nässjö kommun. Den lokala utvecklingsgruppens arbete ska pågå som en försöksverksamhet under till att börja med en period på tre år. För att få en återkoppling om hur arbetet går ska det efter denna tre års period genomföras undersökningar likt de som ligger till grund för medborgarinflytandet i detta utvecklingsprogram. Finansiering Det totala projektet har en budget på kr. För att säkerställa engagemang och ansvarskänsla hos alla parter föreslås att alla medlemmar i den lokala utvecklingsgruppen medfinansierar delprojekten efter förmåga, ansvar och intresse. Medfinansieringen behöver inte vara i 30

31 Bilagor 31

32 Datum Handläggare Martin Lidhamn Direkttelefon E-postadress Kommundelsutveckling i Bodafors Nässjö kommun och dess utveckling påverkas av vad som händer i kommunens olika delar. Det är därför viktigt att det finns en balans mellan kommundelarna. Därför har Nässjö kommun tillsammans med intresserade organisationer i Bodafors skapat en lokal utvecklingsgrupp för Bodaforsområdet. Gruppen ska under 2011 arbeta fram ett utvecklingsprogram för Bodafors. Programmet ska innehålla förslag på fysiska, mjuka och organisatoriska åtgärder och fördelas på kort och lång sikt. Det kan röra sig om förslag på aktiviteter, arrangemang, mötesplatser, trafikåtgärder, belysning etc. För att få underlag till utvecklingsprogrammet görs bl.a. en enkätundersökning i Bodaforsområdet där de boendes attityd till kommundelen undersöks. Undersökningen rör inte enbart den kommunala verksamheten utan Bodafors som helhet. Avsikten är att svaren ska ligga till grund för förslag till förbättringar. Undersökningen görs helt anonymt. Ingen av oss som arbetar med undersökningen kommer att veta vem som har svarat vad. Svaren sammanställs i statistiska tabeller och en enskilds svar kommer inte att kunna utläsas. 500 personer har slumpmässigt valts ut att besvara enkäten och du är en av dessa. Enkäten finns att besvara t.o.m. den 15 maj. Gå in på och följ instruktionerna. Har du inte tillgång till egen dator är du varmt välkommen till medborgarkontoret i Bodafors. Där finns det möjlighet att låna en dator för att besvara enkäten. Vill du hellre besvara enkäten skriftligen i pappersform kan du vända dig till undertecknad så skickas enkäten hem till dig. Besvara frågorna och skicka tillbaka enkäten i det bifogade kuvertet, som inte behöver frankeras. Tack på förhand för din medverkan! Vänliga hälsningar Martin Lidhamn Kommunledningskontoret Nässjö kommun Postadress Gatuadress Telefon (v) Telefax Bankgiro Postgiro Org. nr. E-postadress Nässjö Rådhusgatan

33 Kommundelsutveckling i Bodafors Hej och välkommen till Nässjö kommuns enkätundersökning om Bodafors. Undersökningen är anonym och sker inom ramen för projektet kommundelsutveckling i Bodafors. 500 personer inom Bodafors planeringsområde har blivit slumpmässigt utvalda att besvara de följande 20 frågorna. Du är en av de utvalda. Enkäten kan besvaras t.o.m den 15 maj Tack för din medverkan! 1. Kön? Kvinna Man 2. Ålder? år år år år år år 75 år eller äldre 3. Var bor du? Inom Bodafors tätort (se karta) Utanför Bodafors tätort

34 3. Var bor du? Inom Bodafors tätort (se karta) Utanför Bodafors tätort 4. Hur många är du/ni i ert hushåll? En person Två personer

35 4. Hur många är du/ni i ert hushåll? En person Två personer Tre personer Fyra personer Fem personer Sex personer Fler än sex personer 5. Hur är du generellt sett med den fysiska miljön i Bodafors? (se även fråga 6 8) Byggnader Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Belysning Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Gång och cykelbanor Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Gator och vägar Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Trafiksäkerhet Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Vad kan bli bättre, när det gäller den fysiska miljön?

36 5. Hur är du generellt sett med den fysiska miljön i Bodafors? (se även fråga 6 8) Byggnader Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Belysning Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Gång och cykelbanor Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Gator och vägar Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Trafiksäkerhet Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Vad kan bli bättre, när det gäller den fysiska miljön? 6. Hur är du med landskapet och naturen i Bodafors? Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Vad kan bli bättre, när det gäller landskapet och naturen?

37 6. Hur är du med landskapet och naturen i Bodafors? Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Vad kan bli bättre, när det gäller landskapet och naturen? 7. Hur är du med grön och strövområden i Bodafors? Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Vad kan bli bättre, när det gäller grön och strövområden? 8. Vad tycker du om underhåll och skötsel? Av grön och strövområden Mycket bra Bra Tillfredsställande Dåligt Mycket dåligt Av gång och cykelvägar Mycket bra Bra Tillfredsställande Dåligt Mycket dåligt Av gator och vägar Mycket bra Bra Tillfredsställande Dåligt Mycket dåligt 9. Hur är du med utbudet av boendealternativ i Bodafors?

38 9. Hur är du med utbudet av boendealternativ i Bodafors? Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Vad kan bli bättre, när det gäller boendet? 10. Hur trygg och säker känner du dig i Bodafors under kvälls och nattetid? Mycket trygg Ganska trygg Inte särskilt trygg Inte alls trygg Vad kan bli bättre, när det gäller trygg och säkerheten? 11. Hur ofta gör du ärenden inom Bodafors? För att handla Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig För att delta i föreningsaktivitet/kyrklig aktivitet Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig För att ta en promenad/motionera Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig För att hälsa på hos någon Dagligen

39 11. Hur ofta gör du ärenden inom Bodafors? För att handla Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig För att delta i föreningsaktivitet/kyrklig aktivitet Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig För att ta en promenad/motionera Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig För att hälsa på hos någon Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig 12. Var och hur ofta gör du dina inköp av matvaror? Bodafors Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Nässjö Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad

40 Nässjö Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Sävsjö Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Vetlanda Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Jönköping Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Någon annanstans Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig 13. Var arbetar du? Bodafors Nässjö tätort Annan del av Nässjö kommun Sävsjö kommun Vetlanda kommun Jönköpings kommun Annan kommun i länet

41 13. Var arbetar du? Bodafors Nässjö tätort Annan del av Nässjö kommun Sävsjö kommun Vetlanda kommun Jönköpings kommun Annan kommun i länet Utanför länet Jag arbetar inte 14. När du ska utanför Bodafors tätort, hur förflyttar du dig och hur ofta? Kör bil själv Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Samåker i bil Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Buss Tåg Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Annat sätt Dagligen

42 14. När du ska utanför Bodafors tätort, hur förflyttar du dig och hur ofta? Kör bil själv Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Samåker i bil Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Buss Tåg Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Annat sätt Dagligen Flera gånger/vecka Någon gång/vecka Någon gång/månad Sällan eller aldrig Om annat, vad? 15. Hur är du med utbudet av affärer, kaféer och restauranger? Mycket Ganska Inte särskilt

43 15. Hur är du med utbudet av affärer, kaféer och restauranger? Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls 16. Vilka är de naturliga samlingspunkterna i Bodafors där invånarna möts och "växlar några ord"? 17. Hur är du med utbudet av aktiviteter som Bodafors erbjuder idag? Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Vad kan bli bättre, när det gäller utbud av aktiviteter? 18. Vilket är ditt helhetsintryck av Bodafors? Mycket bra Bra Tillfredsställande Dåligt Mycket dåligt 19. För och emot Bodafors? Vilket är det främsta argumentet för att bo i/flytta till Bodafors? Vilket är det främsta argumentet för att inte bo i/flytta från Bodafors? 20. Vilka är de tre viktigaste insatserna för att göra Bodafors till en attraktivare plats? 1 2 3

44 20. Vilka är de tre viktigaste insatserna för att göra Bodafors till en attraktivare plats? Tack för din medverkan! Dina svar kommer att utgöra ett gott underlag i framtagandet av ett utvecklingsprogram för Bodafors.

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad Ortsutvecklingsmöte NÖDINGE 20141016 Nödinge Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad SAMMANSTÄLLNING 2 1. Vad ska Nödinge erbjuda dig om 10 respektive 25 år? Hyresrätter nära pendelstation och

Läs mer

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29 HÄRADSBÄCK Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN Sammanfattning rev 2014-08-29 Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan Samrådsredogörelse, Version Familjefestivalen 2014-08-29 Kontakt:

Läs mer

Minnesanteckningar: Lokal utvecklingsgrupp Malmbäck 2013-04-29

Minnesanteckningar: Lokal utvecklingsgrupp Malmbäck 2013-04-29 Datum 2013-05-28 Handläggare Karolina Haag Sjöberg Direkttelefon 0380-51 83 03 E-postadress karolina.haagsjoberg@nassjo.se Minnesanteckningar: Lokal utvecklingsgrupp Malmbäck 2013-04-29 Tid och plats:

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Trygghetsvandring. i Flens centrum. September 2009 (uppdaterad med åtgärder oktober 2009)

Trygghetsvandring. i Flens centrum. September 2009 (uppdaterad med åtgärder oktober 2009) Trygghetsvandring i Flens centrum September 2009 (uppdaterad med åtgärder oktober 2009) Bakgrund Åtgärder för att minska brottsligheten samt öka tryggheten i Flens kommun är ett prioriterat område för

Läs mer

RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER

RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER Workshopen arrangerades i Gula Villan i Aneby. Ett 60-tal personer medverkade i den fyra timmar långa workshopen. Aktiviteten inleddes med ett föredrag av Peter Eklund,

Läs mer

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Hagfors kommun Våren 2013

Läs mer

Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping Källby

Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping Källby Bilaga 1b BARNKONSEKVENSANALYS Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping Källby Lidköping och Götene kommun, Västra Götalands län Enkät till elever på Källby Gård Skola 2013-05-29. Sammanställning av

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Trygghetsvandring. i området kring Nybyholm och Vasastaden. 30 maj 2011. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet 2011-06-21

Trygghetsvandring. i området kring Nybyholm och Vasastaden. 30 maj 2011. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet 2011-06-21 i området kring Nybyholm och Vasastaden 30 maj 2011 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet 2011-06-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Vad är en trygghetsvandring? 6 2.1 Metod... 6 2.2 Trygghetsvandring kring

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 00 Avesta kommun Våren 00 genomförde

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Röster från kvinnor 40-49 år

Röster från kvinnor 40-49 år OP 2010 Röster från kvinnor 40-49 år 1. Hur skulle du vilja förbättra miljön i Sandvikens kommuns olika centrum? Ta tillbaka hundskatten så vi slipper gå i hundskit i stadsparken och på trottoarerna. Då

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Lokalt utvecklingsprogram Malmbäck Mars 2014

Lokalt utvecklingsprogram Malmbäck Mars 2014 Lokalt utvecklingsprogram Malmbäck Mars 2014 Bakgrund Nässjö kommun och dess utveckling påverkas av vad som händer i kommunens mindre tätorter och landsbygd. Det är därför viktigt att det finns en balans

Läs mer

Skyltprogram för kommunala skyltar

Skyltprogram för kommunala skyltar Skyltprogram för kommunala skyltar 2013 02 21 Projektgrupp: Uppdragsledare: Eva-Marie Samuelson, planarkitekt Conny Svensson, informationschef Sivan Tegnhammar, informatör Magnus Sundén, näringslivschef

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Cultural Planning i Norrby stadsdel, Borås. Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen, Borås Stad britt-inger.lindqvist@boras.

Cultural Planning i Norrby stadsdel, Borås. Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen, Borås Stad britt-inger.lindqvist@boras. Cultural Planning i Norrby stadsdel, Borås Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen, Borås Stad britt-inger.lindqvist@boras.se, 033 35 76 18 Central periferi bra läge men dåligt rykte - i fysisk,

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Trygghetsvandring tankar på vägen

Trygghetsvandring tankar på vägen Trygghetsvandring tankar på vägen 1 I den här skriften hittar du... Din kunskap behövs!...5 Förmöte...6 Andra mötet vandringen...6 Avslutande möte...8 Att tänka på under vandringen...9 Människan är viktigast...9

Läs mer

Trygghetsvandring på södra Hertsön

Trygghetsvandring på södra Hertsön Trygghetsvandring på södra Hertsön Onsdagen den 18 mars 2009 Upprättat 2009-03-30 Siffrorna på kartan anger plats för åtgärd, se i listan för vad problemet är och vem som är ansvarig. 20 19 21 18 17 16

Läs mer

Trygghetsvandring i Piteå 2011-05-30 Furunäset - Lusthusbacken

Trygghetsvandring i Piteå 2011-05-30 Furunäset - Lusthusbacken Trygghetsvandring i Piteå 2011-05-30 Furunäset - Lusthusbacken Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vid trygghetsvandringar upptäcker man många saker som man annars

Läs mer

Anmäl intresse www.boinassjo.se. Bo i. Nässjö

Anmäl intresse www.boinassjo.se. Bo i. Nässjö Anmäl intresse www.boinassjo.se Bo i Nässjö Välkommen att hyra en av våra nyrenoverade lägenheter i centrala Nässjö Våra lägenheter ligger i centrala Nässjö bara några kvarter från stationen, stadshuset,

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Lomma kommun Våren 2013 genomförde

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

TRELLEBORGS KOMMUN. Trygghetsvandring. Anteckningar. Fagerängen H ÄLSO- OCH TRYGGHETSRÅDET

TRELLEBORGS KOMMUN. Trygghetsvandring. Anteckningar. Fagerängen H ÄLSO- OCH TRYGGHETSRÅDET TRELLEBORGS KOMMUN Trygghetsvandring Anteckningar Fagerängen 2012 H ÄLSO- OCH TRYGGHETSRÅDET 1 Innehåll Arrangör... 2 Deltagare... 2 Sammanfattning... 2 Sträckan som vandrades... 3 Synpunkter som kom fram

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

OP 2010 Röster från kvinnor 50-59 år

OP 2010 Röster från kvinnor 50-59 år OP 2010 Röster från kvinnor 50-59 år 1. Hur skulle du vilja förbättra miljön i Sandvikens kommuns olika centrum? Enkla handikappanpassningar tillsammans med handikapporganisationer. Mer trivsamt centrum

Läs mer

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Arnemark 2014-02- 26 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

Information till dig som bor i Landskrona

Information till dig som bor i Landskrona Samhällsinformation från Landskrona stad Landskrona stad Information till dig som bor i Landskrona Foto: Karolina Nyberg Den här broschyren är en information till dig som bor i Landskrona. Anledningen

Läs mer

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum 2012-10-16 genomfördes en uppföljning av den trygghetsrond som gjordes i Trollhättas centrum den 29 februari samma år. Bakgrund: 29 februari genomfördes

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

OP 2010. Röster från kvinnor 70 år och uppåt

OP 2010. Röster från kvinnor 70 år och uppåt OP 2010 Röster från kvinnor 70 år och uppåt 1. Hur skulle du vilja förbättra miljön i Sandvikens kommuns olika centrum? Bilar som inte måste köra runt i stan, Storgatan har på helgerna och onsdagar racerbanan

Läs mer

FÖRNYELSE AV FREDSTORGET

FÖRNYELSE AV FREDSTORGET FÖRNYELSE AV FREDSTORGET FART, FRÖJD OCH FIKA EN STUDIE GJORD AV SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN I ANEBY KOMMUN FÖR FRAMTIDA FÖRSKÖNING OCH OMGESTALTNING AV FREDSTORGET I ANEBY TÄTORT Aneby kommun, Plan- och

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

Kommunens kontaktperson: Sofia Thuresson Rudenschöld, sofia.rudenschold@nacka.se, tel. 08-718 80 12

Kommunens kontaktperson: Sofia Thuresson Rudenschöld, sofia.rudenschold@nacka.se, tel. 08-718 80 12 22222 2013-03-06 www.nacka.se/nackastrand SAMMANSTÄLLNING - ENKÄT NACKA STRAND Syfte Syftet med enkäten var att samla in kunskap om hur boende, verksamma och besökande upplever Nacka Strand, vad det tycker

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

Vänliga positiva människor MÖJLIGHETER

Vänliga positiva människor MÖJLIGHETER STYRKOR Aktivt, rikt och utbrett föreningsliv som samverkar o Skateparker Aktiv by o Bydagar o Julskyltning mm Billigt att bo Besöksmål o Hembygdsparken o Medeltidskyrka o Golfbana o Kulturteater Bra o

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Utvecklingsprogram för Årummet

Utvecklingsprogram för Årummet Dnr SHB13/136 Illustration: Zainab Malik Utvecklingsprogram för Årummet Del 3 Handlingsplan Nyköpings kommun Upprättad 2015-02-15 2/8 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Medborgarenkät... 4 Generella

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011

Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011 Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011 Bakgrund Åtgärder för att minska brottsligheten samt öka tryggheten i Flens kommun är ett prioriterat område för både polisen i Flen och Flens kommun som verksamhet.

Läs mer

Vision Larsberg Redovisning av svaren på visionsenkäten som var ute till alla boende i Larsberg våren 2005

Vision Larsberg Redovisning av svaren på visionsenkäten som var ute till alla boende i Larsberg våren 2005 Vision Larsberg Redovisning av svaren på visionsenkäten som var ute till alla boende i Larsberg våren 2005 Skolbarnens önskemål Visionsenkäten gav många kreativa svar Larsbergsborna har svarat på enkäter

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Lokal plan för Eggvena till framtiden!

Lokal plan för Eggvena till framtiden! Lokal plan för Eggvena till framtiden! 1 Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen 2 Vem har tagit fram planen och hur 3 Beskrivning av Eggvena 4 Vad är det bästa med Eggvena? 5 Slogan för Eggvena

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö

Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö BYASTÄMMA NORRA STRÖ 1(6) 2013-10-24 Linda Bengtsson 044-137682 linda.bengtsson@kristianstad.se Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö Kommunens representanter: Politiker: Sven Nilsson (C) och Anders

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Brandbergen tar klivet in i framtiden. En enkätstudie av ungdomars syn på Brandbergen, gjord på elever i 6-9 på Brandbergsskolan.

Brandbergen tar klivet in i framtiden. En enkätstudie av ungdomars syn på Brandbergen, gjord på elever i 6-9 på Brandbergsskolan. Brandbergen tar klivet in i framtiden En enkätstudie av ungdomars syn på Brandbergen, gjord på elever i 6-9 på Brandbergsskolan. Undersökningen gjordes i november 2014 av Arvsfondsprojektet Speak app.

Läs mer

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 1 INLEDNING Såväl kommuninvånarna, fastighetsägarna, näringsidkare som kommunen drar nytta av ett attraktivt

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Visionsarbete Bollebygd Arbetsgruppen för ungdomsdemokrati genomförde ett dialogcafé på 7-9 skolan den 19 mars 2012

Visionsarbete Bollebygd Arbetsgruppen för ungdomsdemokrati genomförde ett dialogcafé på 7-9 skolan den 19 mars 2012 Visionsarbete Bollebygd Arbetsgruppen för ungdomsdemokrati genomförde ett dialogcafé på 7-9 skolan den 19 mars 2012 I detta dokument presenteras resultatet! Arbetsgruppen för ungdomsdemokrati I Bollebygds

Läs mer

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Ungas Gislaved. Underlagshäfte 5. Fördjupad översiktsplan för Gislaved, Samrådsförslag, November 2008. www.gislaved.se

Ungas Gislaved. Underlagshäfte 5. Fördjupad översiktsplan för Gislaved, Samrådsförslag, November 2008. www.gislaved.se Ungas Gislaved Underlagshäfte 5 Fördjupad översiktsplan för Gislaved, Samrådsförslag, November 2008 www.gislaved.se In n e h å l l In l e d n in g 3 Ba r n o c h u n g d o m a r s n y t t j a n d e av

Läs mer

Välkommen till Garveriet i Floda

Välkommen till Garveriet i Floda Välkommen till Floda! New York Välkommen till Garveriet i Floda Samverkan Sävelången Vrångö Business Improvement District Innerstaden Innerstaden Göteborg Göteborg Innerstaden Göteborg Skottland New York

Läs mer

medborgardialog om framtidens väsby ny översiktsplan

medborgardialog om framtidens väsby ny översiktsplan medborgardialog om framtidens väsby ny översiktsplan I N N E H Å L L Sammanfattning... 3 1. Bakgrund... 4 2. Charette... 5 7 3. Ung i Väsby... 8 9 Dialogmöte i Messingen... 10 4. Digital dialog... 12 14

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Trygghetsvandring kring Hertsöns centrum

Trygghetsvandring kring Hertsöns centrum Trygghetsvandring kring Hertsöns centrum måndagen den 6 november 2006 Upprättat 2006-11-20 Reviderat 2006-11-29 Reviderat 2007-09-03 Reviderat 2008-06-25 TRYGGHETSVANDRING KRING HERTSÖNS CENTRUM Tid och

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2014-08-15 SID 1 (5) KS/2013:357 TJÄNSTESKRIVELSE Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade, efter en förfrågan från

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Röster från kvinnor 30-39 år

Röster från kvinnor 30-39 år OP 2010 Röster från kvinnor 30-39 år 1. Hur skulle du vilja förbättra miljön i Sandvikens kommuns olika centrum? Cykelbana mellan Järbo och Sandviken är lika med miljömedvetet! Många flera skulle våga

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Trygghetsvandringar i Piteå en vägledning

Trygghetsvandringar i Piteå en vägledning Trygghetsvandringar i Piteå en vägledning "Det är hit man kommer när man kommer hem" Råd & tips Checklista Ansvarig : Folkhälsorådet PiteBRÅ Sammanställd av: Folkhälsostrateg Helena Lindehag 2009 1 Trygga

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Detaljplan Glommen/Hamnen

Detaljplan Glommen/Hamnen Sammanställning av de punkter och åsikter som diskuterades och föreslogs på Samhällsföreningens möte den 12 April 2014. (totalt deltog ca: 90-100 personer på mötet) Detaljplan Glommen/Hamnen Punkter och

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

medborgardialog ardialog

medborgardialog ardialog medborgardialog ardialog Slutrapport för Kartverkstad - underlag till Gislaveds kommuns gång- och cykelvägsplan och delaktivitet i projekt medborgardialog 1 TACK Tack till alla er som besvarade webbenkäten

Läs mer

Trygghetsvandring Malmköping. Augusti 2010

Trygghetsvandring Malmköping. Augusti 2010 Trygghetsvandring Malmköping Augusti 2010 Bakgrund Att minska brottsligheten samt öka tryggheten i Flens kommun är ett prioriterat område för både polisen i Flen och Flens kommun som verksamhet. Under

Läs mer

Sammanfattning av samhällsbyggnadsförvaltningens kundenkät 2012

Sammanfattning av samhällsbyggnadsförvaltningens kundenkät 2012 Sammanfattning av samhällsbyggnadsförvaltningens kundenkät 2012 Svarsfrekvens Ålder: Kön Område Totalt 48 svar varav 23 fullständiga Cirka 48% har besvarat hela enkäten 0-18 0% 19-29 4,35% 30-39 13,04%

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer