TÄVLINGSREGLER FÖR FLICKORNAS FRI- OCH REDSKAPSPROGRAM I TRUPPGYMNASTIK serien för åringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TÄVLINGSREGLER FÖR FLICKORNAS FRI- OCH REDSKAPSPROGRAM I TRUPPGYMNASTIK serien för 10-12-åringar"

Transkript

1 TÄVLINGSREGLER FÖR FLICKORNAS FRI- OCH REDSKAPSPROGRAM I TRUPPGYMNASTIK serien för åringar Bild: Aki Rask

2 2 INNEHÅLL INNEHÅLL ALLMÄNT Arrangerande av tävlingar Tävlingsinbjudan Tävlingsserier Rätt att delta Tävlingstrupp Anmälan Bekräftelse av deltagande Tävlingsprogram Program Programmets längd Musik Tävlingsdräkt Tävlingsredskap Tävlingsområde TEKNISKA KRAV FÖR PROGRAMMETS KOMPOSITION Kroppsrörelser Balansrörelser Hopp Armrörelser Steg- och småhoppserier Akrobatiska rörelser Rörlighetsrörelser Serier med två rörelsesläkter Program med redskap Rep Boll Bonus för tekniskt värde PROGRAMMETS TEKNISKA VÄRDE (TV) Kroppsrörelser Balansrörelser Hopp Armrörelser Steg- och småhoppserier Akrobatiska rörelser Rörlighetsrörelser Serier med två rörelsesläkter Bonuspoäng ARTISTISKA KRAV PÅ PROGRAMMETS KOMPOSITION Programmets gymnastiska värde Programmets uppbyggnad Originalitet och musik Avdrag för artistiskt värde Allmänna avdrag i artistiskt värde Bonus i artistiskt värde PROGRAMMETS ARTISTISKA VÄRDE (AV) Programmets gymnastiska värde...18

3 3 5.2 Programmets uppbyggnad Originalitet och musik Avdrag Allmänna avdrag Bonus UTFÖRANDE Kroppsrörelser Balansrörelser Hopp Armrörelser Benrörelser Stegserier och småhopp Akrobatiska rörelser Rörlighetsrörelser Övriga krav på utförandet Krav på utförandet med redskap Rep Boll BEDÖMINING AV UTFÖRANDE Gymnastiska färdigheter, kvalitet...29 Enhetligt utförande/truppens enhetlighet...29 Kroppsrörelser...29 Balans...29 Hopp...29 Steg- och småhoppserier...29 Akrobatiska rörelser...29 Rörlighetsrörelser...29 Rörelse och förflyttningar...30 Rörelsernas exakthet...30 Fall...30 Fysiska egenskaper...30 Musik och rörelse...30 Glömmer programmet...30 Samverkan mellan gymnast och redskap...30 Redskapsteknik...30 Att tappa redskapet Bonus DOMARE Allmänt Domargruppens sammansättning Domare Jury eller officiell övervakare Linjeövervakare Domarens uppgifter Överdomarens uppgifter POÄNGRÄKNING Bildande av poängsumma Kompositionsdomargruppernas poängräkning Domargruppen för tekniskt värde TV Domargruppen för artistiskt värde AV...33

4 4 9.3 Poängräkning i domargruppen för utförande Överdomarens uppgift i poängräkningen Truppen som uppträder först i sin klass Överdomarens avdrag Poängavdrag som görs av överdomaren för artistiskt värde AV Poängavdrag som görs av överdomaren för utförande Exe TEKNISKT FÖRVERKLIGANDE AV TÄVLINGAR Förbundets mästerskapstävlingar och regionsmästerskap Tävlingsordning Medaljer Priser Tävlingens funktionärer Resultat och protokoll Andra anvisningar...37

5 5 1. ALLMÄNT Dessa regler gäller Finlands Gymnastikförbund Svoli r.f.:s truppgymnastiktävlingar i serien för åringar. På alla Svolis tävlingar samt tävlingar som underordnas Svoli gäller även Svolis allmänna tävlingsregler. 1.1 Arrangerande av tävlingar Finlands Gymnastikförbund Svoli r.f. ansvarar för arrangerandet av Flickornas tävlingar och regionsmästerskap i truppgymnastik. Svoli beviljar en förening eller en sammanslutning av flera föreningar rätten att ordna dessa tävlingar på basen av en ansökan. Flickornas mästerskaps- och regionstävlingar med friprogram i ordnas årligen på våren medan mästerskaps- och regionstävlingar med redskapsprogram ordnas på hösten. Förbundets truppgymnastikutskott har rätt att göra ändringar i tidpunkten för serier och tävlingar. Ansökan om rätten att ordna tävlingar görs skriftligt till förbundets truppgymnastikutskott. Ansökan om att ordna tävlingar med friprogram kan göras t.o.m. 1.4 föregående år och ansökan om att ordna tävlingar med redskapsprogram kan göras t.o.m föregående år. I ansökningen bör ingå en beskrivning av tävlingslokalen (tävlingsområde, uppvärmningsutrymme, omklädningsrum, åskådarläktare etc.). Ansökan om rätten att ordna regionsmästerskap görs till regionens arbetsgrupp för truppgymnastik. 1.2 Tävlingsinbjudan Föreningen som arrangerar tävlingen publicerar en tävlingsinbjudan senast en månad innan tävlingarna i förbundets tidning Svolilainen samt på Svolis hemsida. Regionsmästerskapens inbjudan publiceras i regionens informationsblad. I tävlingsinbjudan bör nämnas: 1. namn på föreningen/föreningarna som arrangerar tävlingen 2. tävlingsplats och tid 3. antal uppträdanden under tävlingarna 4. tävlingsserier och födelseår 5. deltagaravgift samt senast när och vart denna ska betalas 6. när anmälningstiden utgår 7. till vem anmälningarna ska sändas 8. tävlingsområdets golvmaterial och färg 9. information om eventuella domarkrav 10. telefonnummer till personer som kan ge förhandsuppgifter 1.3 Tävlingsserier I serien för åringar tävlar flickor som under tävlingsåret fyller 10, 11 och 12 år. Två tävlande får underskrida eller överstiga åldersgränsen med ett år. Denna serie kan även tävla på Svolis Gymnsatikstationer (Asema). På redskapstävlingar är tävlingsredskapet för jämna år rep och för udda år boll.

6 6 1.4 Rätt att delta Föreningar som hör till Svoli kan delta i tävlingarna. Gymnasterna bör ha en för tävlingen gällande licens och försäkring. Mer information om licenser och försäkringar fås på förbundets hemsidor. 1.5 Tävlingstrupp Minst 6 gymnaster bör ingå i tävlingstruppen. Reservgymnaster är inte tillåtna. Alla gymnaster som hör till tävlingstruppen, måste tävla på alla tävlingar där truppen deltar. Ett undantag utgör sådana trupper som har fler än två tävlande som underskrider eller överstiger åldersgränsen eller trupper med skadade och/eller sjuka gymnaster. En gymnast kan under en truppgymnastiktävling tävla endast för en förening, i en trupp, i en serie. Ifall truppen får pris, belönas endast de gymnaster som deltagit i tävlingsprogrammet. Om en gymnast skadas under tävlingens gång belönas hon med resten av truppen. Svolis allmänna tävlingsregler reglerar föreningsbyten. 1.6 Anmälan Anmälan till tävlingar görs skriftligt på en för varje trupp skild anmälningsblankett inom den av arrangörerna utsatta anmälningstiden. Försenade anmälningar godkänns inte. 1.7 Bekräftelse av deltagande Vid anländandet till tävlingsplatsen, eller senast en timme innan tävlingen i den ifrågavarande serien börjar, bör deltagandet i tävlingen bekräftas. I samband med bekräftelsen av deltagandet kontrolleras truppens sammansättning, licenser (för Gymnastikstationerna gymnastikpass) och gymnasternas ålder. Deltagande i tävlingarna förutsätter att deltagaravgiften är betald. 1.8 Tävlingsprogram Program På våren tävlar man med valfria program utan redskap. På hösten tävlar man med valfria program och med det för serien avsedda redskapet. Programmet behöver inte vara nytt. Inget namn anges för programmet. Truppen kan ha ett namn bestående av ett ord (tillsammans med föreningens namn, högst 24 tecken) Programmets längd Tävlingsprogrammet bör vara minuter långt. Programmet får dock överstiga eller underskrida tidsbegränsningen med 5 sekunder. Tiden räknas från den första gymnastens rörelse till avslutandet av den sista rörelsen. Ingången till tävlingsområdet bör ske smidigt och utan musik. Programmet bör börja och sluta inom tävlingsområdet Musik Tävlingsprogrammets musik är valfri. Musiken bör finnas på cd-skiva. En inspelning får innehålla endast en musik i början av inspelningen. Inspelningens fodral och själva cd-skivan förses tydligt

7 7 med föreningens namn, serie samt eventuellt truppens namn. Tävlingsarrangören ansvarar för ljudåtergivningen. Truppernas egna bildelement och extraljus är förbjudna. 1.9 Tävlingsdräkt Truppens tävlingsdräkt bör vara en enhetlig, estetisk gymnastikdräkt. Alla gymnaster ska ha likadana dräkter. Ifall dräkten är gjord av mönstrat tyg kan små variationer beroende på skärningen tillåtas. Dräkten får inte hindra rörelsers synlighet. Dräkten får inte vara genomskinlig. Genomskinligt tyg tillåts på armar och på dräktens överdel. Halshålet får inte vara för stort varken framtill eller baktill och dräktens nedre dels skärning får inte vara för öppen (den får inte stiga över höftbenet eller baken). En liten kjol som når till nedre delen av baken tillåts. På kjolen får finnas små dekorationer, som dock inte får hindra att rörelser syns. Små hårdekorationer är en del av tävlingsdräkten, det samma gäller eventuellt smink, och bör vara passande för åldersserien. Separata armband, vrist- eller halssmycken är förbjudna. Trikåer och tossor tillåts Tävlingsredskap Redskapet bör följa reglerna. På redskapet får inte finnas lösa dekorationer eller band. Tejpning godkänns. En trupp får inte ha mer än två (2) reservredskap. Reservredskapen kan placeras på 15 cm avstånd från gränslinjens utsida. (Linjedomaren kontrollerar avståndet.). Rep Material Längd Repets ändor Repet kan vara syntetiskt rep eller naturfiber. På repet får inte finnas förstärkningar. Repets längd bör vara i rätt proportion till gymnastens längd för att möjliggöra ett tekniskt korrekt utförande. Längden mäts i grundposition med mitten av bandet under båda fötterna. Repet räcker då till mellan armhålan och axlarna. Repets längd mäts inte vid redskapskontroller. I repets ändor får det inte finnas handtag. En eller två knutar i båda ändorna av repet tillåts. Repets ändor kan vara beklädda. Repet kan vara dekorerat t.ex. med tejp. Dekorationerna får inte vara lösa eller hängande. Boll Material Diameter Bollen bör vara en gymnastikboll. Bollens material kan vara gummi eller ett syntetiskt ämne som har gummits sviktande egenskaper. Dekorationer får inte vara lösa eller hängande. Bollens diameter är cm.

8 Tävlingsområde Tävlingsområdet är 13 x 13 m. Området är tydligt utmärkt med en minst 10 cm bred linje. Linjen ingår i området. Utanför gränsen bör det finnas minst 2 m fritt utrymme.

9 9 2. TEKNISKA KRAV FÖR PROGRAMMETS KOMPOSITION Tävlingsprogrammet bör utgöra en helhet som stöder inlärningen av truppgymnastikens grundteknik. De valda svårigheterna bör motsvara gymnasternas färdigheter och ålder. Tävlingsprogrammets komposition bör på ett mångsidigt sett utgöras av följande rörelsegrupper samt kombinationer av dessa. Kompositionen värderas högre när rörelserna kombineras till serier och kombinationer som består av olika rörelsetyper. 2.1 Kroppsrörelser Kroppsrörelserna bör vara anpassade till åldersgruppen och motsvara gymnasternas färdighetsnivå. Kompositionen ska innehålla minst 1 rörelse ur var och en av de följande kroppsrörelsegrupperna: böjning fartsväng lodavslappning lutning eller lodutfall vågrörelse vridning Dessutom: - 2 kroppsrörelseserier som båda utgörs av två olika valfria kroppsrörelser (A-kroppsrörelseserie) - en kroppsrörelseserie som består av tre olika valfria kroppsrörelser (B-kroppsrörelseserie) En/flera av ovanstående enskilda kroppsrörelser kan ingå i en rörelseserie. I serien kan också ingå andra kroppsrörelser som utvecklar koordination, kroppskontroll och smidighet. T.ex. - rullningar - kullerbyttor - lutande rörelser - nackstående 2.2 Balansrörelser Balanserna bör vara anpassade för åldersgruppen och motsvara gymnasternas färdighetsnivå. Kompositionen bör innehålla minst 1 balansrörelse och 1 balansserie bestående av två olika balansrörelser. Stödbenet får bytas mellan rörelserna i balansserien. Till exempel olika balanser på en fot olika vändningar på en fot piruetter 2.3 Hopp Hoppen bör vara anpassade för åldersgruppen och motsvara gymnasternas färdighetsnivå. Kompositionen bör innehålla mist 1 hopp och 1 hoppserie bestående av två olika hopp. Mellan hoppen i hoppserien får finnas högst ett mellansteg, d.v.s. högst tre golvberöringar mellan hoppens luftfärder.

10 10 Till exempel kosackhopp passéhopp fölhopp köttbullshopp arabesquehopp spännhopp skutthopp hjorthopp X-hopp 2.4 Armrörelser Kompositionen bör innehålla två olika armrörelseserier. En armrörelseserie består av minst tre olika armrörelser. Till exempel vågrörelser svingar kast 8-rörelser vridningar slag lyft sträckningar genomförningar rotationer klappar skjutningar fartsvängar fartförningar dragningar förningar 2.5 Steg- och småhoppserier Kompositionen bör innehålla minst två olika steg- eller småhoppserier. En steg- eller småhoppserie bör innehålla minst 6 steg och bestå av minst två olika sorters steg eller småhopp. Därutöver bör även en steg- eller småhoppserie (minst 6 steg) sammanbunden med ett annat rörelsesläkte ingå (=görs samtidigt som en arm- eller kroppsrörelse). En av stegserierna bör innehålla en rytmförändring. Till exempel hoppsteg jenkkasteg galopphopp masurkasteg polkasteg korssteg sidosteg valssteg växelsteg fartsteg olika stiliserade steg eller springsteg plié-relevé-steg (på finska kisapyörintä ) lutande springsteg med raka ben gren-grund-hopp pendelhopp häl-tå-hopp skridskohopp jämfotahopp fölskutt 2.6. Akrobatiska rörelser Kompositionen bör innehålla minst två akrobatiska rörelser. I akrobatiska rörelser bör höften lyftas ovanför huvudet i vertikalnivå medan kroppens tyngd vilar på armarna. I rörelsen bör synas en god kontroll av kroppen centrum. De akrobatiska rörelserna bör smälta in som en naturlig del av programmets helhet. T.ex.

11 11 övergång i brygga (framåt eller bakåt) hjulning handstående 2.7 Rörlighetsrörelser I kompositionen bör ingå minst fyra rörlighetsrörelser som bör lyfta fram gymnasternas rörlighet i benen framåt (både vänster och höger sida), och till sidan samt ryggradens rörlighet. För att benens rörlighet i framåtlinjering ska räknas med i kompositionens tekniska värde bör båda sidorna visas genast efter varandra eller under en kort tidsperiod av programmet. Rörligheten framåt kan visas i samma form för båda sidorna. Benens rörlighet bör vara 180. Rörlighetsrörelsen bör, enligt kriterierna, utföras med ett rent rörelseomfång och kontroll. Rörelserna ska utföras tekniskt och hälsomässigt korrekt och visa rörlighets- och styrkenivåernas balans. Rörelsens form bör vara tydligt urskiljbar. T.ex. Framåt - spagat på golvet - framåtbalans i ren spagat med eller utan hand - våghalvstående 180 grader - hopp i spagatform Sidan - sidospagat på golvet - sidobalans i spagat med eller utan hand - hopp i sidospagatform Ryggradens rörlighet - Bakåtböjning där hela ryggraden böjs jämnt och kontrollerat. Axlarna bör vara på samma nivå i börjningen. 2.8 Serier med två rörelsesläkter I kompositionen bör ingå minst två olika serier bestående av rörelser från olika rörelsesläkten. Serierna bör bestå av sammanbundna och på varandra följande rörelsesläkter. Serierna bildas genom att kombinera A- (två rörelser) eller B- (tre rörelser) kroppsrörelseserier med ett annat rörelsesläkt (=balans eller hopp) eller genom att kombinera en balans och ett hopp. Under serien får förekomma ett mellansteg mellan rörelsesläktena. De två obligatoriska serierna med två rörelsesläkter i programmet bör komponeras enligt olika variationer. Samma variation beaktas endast en gång i det tekniska värdet. Olika variationer: - A- eller B-kroppsserie + balans - Balans + A- eller B-kroppsserie - A- eller B-kroppsserie + hopp - Hopp + A- eller B-kroppsserie - Hopp + balans - Balans + hopp 2.9 Program med redskap Redskapsprogrammet bör på ett mångsidigt sätt förena redskapsrörelser med gymnastens rörelser. I redskapsprogram godkänns endast svårigheter som kombineras med redskapsrörelser. Redskapet bör hållas i rörelse under svårigheten, när svårigheten inleds eller avslutas. Undantagsvis får redskapet hållas statiskt under akrobatiska rörelser, piruetter och illusioner.

12 Rep Repets rörelsegrupper: 1. Småhopp genom eller över repet 2. Svängningar, förningar 3. Rotationer, åttor Observera: Rörelser som utförs med repet vikt (tredubbelt eller mer) får inte vara dominerande i kompositionen Boll Bollens rörelsegrupper: 1. Kast och fångande 2. Studsar 3. Rullningar längs kroppen eller över golvet 4. Förningar, svängningar 5. Cirklar, åttor 6. Vändningar, vridningar, snurrar Observera: Bollen bör hanteras mångsidigt både med en och två händer Bonus för tekniskt värde Bonus kan ges om de valda svårigheterna motsvarar synnerligen väl gymnasternas ålder och färdighetsnivå.

13 13 3. PROGRAMMETS TEKNISKA VÄRDE (TV) Det tekniska värdet är , varav de obligatoriska svårigheterna utgör poäng och bonus 0.1 poäng. De obligatoriska vårigheternas värde, kompositionens minimikrav: 3.1 Kroppsrörelser 1 vågrörelse 1 vridning 1 lodavslappning 1 lodutfall eller lutning 1 böjning 1 fartsväng 2 A-kroppsrörelseserier 1 B-kroppsrörelseserie 3.2 Balansrörelser 1 balansrörelse 1 balansserie 3.3 Hopp 1 hopp 1 hoppserie a (maximivärde) (sammanlagt 2.2) 0.3 (sammanlagt 0.5) 0.3 (sammanlagt 0.5) 3.4 Armrörelser 2 olika armrörelseserier a 0.4 (sammanlagt 0.4) 3.5 Steg- och småhoppserier 3 steg- och småhoppserier varav en är sammanhunden med annan rörelsesläkt a (sammanlagt 0.9) 3.6 Akrobatiska rörelser 2 akrobatiska rörelser a 0.4 (sammanlagt 0.4) 3.7 Rörlighetsrörelser 4 olika rörlighetsrörelser 0.1/riktning 0.4 (sammanlagt 0.4) 3.8 Serier med två rörelsesläkter 2 olika serier a (sammanlagt 0.6) De obligatoriska svårigheternas maximipoäng är 5.9 Obs. En svårighet som återkommer flera gånger i programmet i samma form beaktas endast en gång för det tekniska värdet. För en rörelse ges endast en svårighet. En obligatorisk svårighet

14 14 godkänns när rörelsens huvudprinciper (se sektion 6) tydligt framgår i utförandet och rörelsen utförs med korrekt teknik. Svårigheten bör komponeras för alla truppens gymnaster och 2/3 av truppen bör utföra den på ett godtagbart sätt för att den skall tas i beräknande för det tekniska värdet. Undantag: - En obligatorisk enskild kroppsrörelse kan ingå i en rörelseserie. (Obligatorisk kroppsrörelseserie eller serie med två olika rörelsesläkter). - Rörlighetsrörelse framåt kan göras i samma form för båda sidorna. - Rörlighetsrörelser kan ingå i andra svårigheter, t.ex. en balans, ett hopp eller en akrobatisk rörelse. - Obligatoriska armrörelser kan ingå i andra svårigheter. 3.9 Bonuspoäng - de valda svårigheterna motsvarar synnerligen väl gymnasternas ålder och färdighetsnivå, bonus +0.1

15 15 4. ARTISTISKA KRAV PÅ PROGRAMMETS KOMPOSITION 4.1 Programmets gymnastiska värde Kompositionen bör utgöra en för flickorna passande helhet, som på ett mångsidigt sätt byggs upp av olika rörelsegrupper och kombinationer samt serier av dessa, som motsvarar gymnasternas färdighetsnivå. Alla truppens gymnaster bör utföra svårigheterna antingen samtidigt, genast efter varandra (i kanon) eller inom en kort tidsperiod. Svårigheterna indelas i åtta grupper: kroppsrörelser, balanser, hopp, armrörelser, stegserier och småhopp, akrobatiska rörelser, rörlighetsrörelser och serier med olika rörelsesläkter. Kompositionen av ett program med handredskap bör utgöra en helhet som består av handredskapets rörelse och förenandet av redskap och gymnastik. Handredskapsprogrammet bör på ett mångsidigt sätt bestå av handredskapets rörelser kombinerade med gymnasternas rörelser. I handredskapsprogram godkänns endast svårigheter som utförs i kombination med en handredskapsrörelse. Redskapet bör vara i rörelse när svårigheten inleds och avslutas så väl som under svårigheten. Undantagsvis får redskapet hållas statiskt under akrobatiska rörelser, piruetter och illusioner. Kompositionen grundar sig på helhetsrörelse, där rörelser och rörelseserier framskrider naturligt. Rörelserna binds samman på ett smidigt sätt med betoning på kontinuitet. Handredskapsprogram grundar sig även på helhetsrörelse kombinerat med handredskapsrörelser. Redskapets rörelser sammanbinds logiskt med betoning på kontinuitet. Kompositionen bör påvisa gymnasternas muskelkontroll och rörlighet med båda sidorna (vänster och höger). Därutöver bör kompositionen utveckla gymnasternas styrka, snabbhet och uthållighet. Kravet på bådsidighet innebär att truppen måste visa en balans och ett hopp i både höger och vänster rörlighetsriktning. I handredskapsprogram bör redskapet hanteras med båda händerna. Kompositionen bör huvudsakligen bestå av utförande som en enhetlig trupp. Olika solon och kanon bidrar med omväxling och ger färg åt programmet men de får inte bli dominerande i kompositionen. 4.2 Programmets uppbyggnad Programmet bör utgöra en enhetlig helhet som på ett mångsidigt och varierat sätt består av olika rörelsegrupper och serier där olika rörelsegrupper kombineras. Programmets uppbyggnad bör vara mångsidig och varierande. Svårigheterna bör placeras in i kompositionen på ett mångsidigt och naturligt sätt. Redskapsrörelserna bör stöda programmets uppbyggnad. Programmets svårigheter bör vara mångsidiga. Programmet bör innehålla minst 3 hopp och 3 balanser som utförs på olika sätt, samt en mångsidig användning av kroppsrörelser. På svårigheternas mångsidighet inverkar bl.a. - använda tekniker för hopp, balanser och kroppsrörelser (t.ex. olika sorters avstamp i hoppen) - rörelseriktningar och rörelseomfång (t.ex. i balanserna: fria benet framåt/till sidan/bakåt, en smal eller omfångsrik form i hopp och balanser, kroppsrörelser framåt/bakåt/till sidan)

16 16 - snurrande (t.ex. piruetter/snurrar, vändningar i hopp) - utförande av svårigheterna på olika nivåer/plan eller med förflyttning (i synnerhet kroppsrörelser) I kompositionen bör synas bådsidighet och variation i valda svårigheter. Kompositionen bör innehålla minst 6 olika formationer och rörelser på olika nivåer och plan (t.ex.hög nivå, mellannivå, golvnivå, sagittalplan, frontalplan) och i olika riktningar (framåt, bakåt, till sidan, i diagonal, i båge). Redskapsrörelserna bör ske i olika nivåer, plan och riktningar. Förflyttningar från en rörelse och en formation till en annan bör ske smidigt och varierande genom att utnyttja hela området. Användningen av tävlingsområdet bär vara mångsidig och varierad. Redskapets rörelser bör beaktas vid förflyttningar. I kompositionen bör synas växlingar i tempo i form av snabba och långsamma rörelser samt växlingar i användningen av styrka i form av lätta och kraftfulla rörelser. Handredskapsprogrammets komposition bör även innehålla såväl snabba som långsamma rörelser med redskapet. I början och slutet av ett handredskapsprogram bör varje handredskap beröras av åtminstone en gymnast. I handredskapsprogrammet bör ingå ett byte av redskap där alla redskap byts från en gymnast till en annan antingen samtidigt eller inom en kort tidsperiod. Gymnasternas rörelse bör fortsätta naturligt under bytet. 4.3 Originalitet och musik Kompositionen bör sträva till originalitet, rörelsernas uttrycksfullhet och estetiskt utförande och samtidigt även beakta åldersgruppens säregna sätt att röra sig. Kännetecknande för en originell komposition är utvecklandet av nya rörelser och rörelsekombinationer och nya sätt att bilda formationer, samt originella och intressanta samarbetsrörelser. Samarbetsrörelser är rörelser och sekvenser i vilka hela truppen deltar och som inte kan utföras utan alla gymnaster. Samarbetsrörelserna kan också göras i mindre grupper, exempelvis parvis eller tre och tre. Redskapet kan tillfälligt vara stilla om detta är en koreografisk effekt. Musiken bör motsvara kompositionens idé och uttryck. Gymnasternas rörelser och musiken bör bilda en enhetlig helhet där rörelserna följer musikens uppbyggnad. 4.4 Avdrag för artistiskt värde Musik Musiken bör bilda en helhet och får inte vara en serie av olika och lösryckta musiksnuttar. Om musiken består av olika delar bör olika musikaliska temata, tonarter och tillägg hänga ihop på ett naturligt sätt. Musiken får inte sluta abrubt. Musiken bör vara passande för åldersgruppen och den bör vara rytmiskt varierande. Musiken får inte vara enformig bakgrundsmusik. Musiken får inte sluta före gymnasternas rörelse.

17 Fel i kompositionen Fel i kompositionen är sådana delar som på ett störande sätt skapar brytningar i programmet som helhet. Detta kan vara t.ex. för långa pauser mellan rörelser eller rörelseserier (väntande, statiska delar), fel i gymnasternas bådsidighet (t.ex. en gymnast utför inte rörelsen med samma fot som de andra och detta passar inte in i formationerna), ologiska förflyttningar från en formation till en annan, lösryckta preakrobatiska rörelser eller samarbetsrörelser (som inte flätas in i programmet som helhet eller som är bristfälligt utförda) samt oestetiska rörelser Avdrag i redskapsserien - i början eller slutet av programmet är ett redskap inte i kontakt med någon gymnast - byte av redskap saknas 4.5 Allmänna avdrag i artistiskt värde Förbjudna rörelser Rörelser som inte får ingå i kompositionen är volter samt bärande och stödande (så att en gymnast tar emot en annan gymnasts hela vikt) och lyft där gymnasten helt förlorar kontakt med golvet. 4.6 Bonus i artistiskt värde Bonus kan fås om programmet har ett tema eller en berättelse (en röd tråd) och programmet ger en upplevelse. Upplevelsen kan komma av en enskild berörande del av programmet eller av en minnesvärd helhet. Att förstärka temat med mimik är inte att rekommendera.

18 18 5. PROGRAMMETS ARTISTISKA VÄRDE (AV) Poängen för programmets artistiska värde är 0-4.0,varav 3.9 grundar sig på de olika delområden medan 0.1 kan ges som bonus. 5.1 Programmets gymnastiska värde Truppgymnastikteknik Rörelsernas lämplighet för färdighetsnivån (0.1/kroppsrörelser, balanser, hopp, serier bestående av olika rörelsesläkten) Fysiska egenskaper (0.1/muskelkontroll, rörlighet, snabbhet) Bådsidighet Utförande i trupp dominerande (sammanlagt 1.3) 5.2 Programmets uppbyggnad Programmet är en enhetlig helhet Mångsidig uppbyggnad Mångsidig användning av rörelsesläkten Mångsidiga svårigheter kroppsrörelser balanser hopp Minst 6 formationer Mångsidiga plan/nivåer Mångsidiga riktningar Smidiga och mångsidiga förflyttningar Mångsidig användning av område Tempoväxlingar Växling i användning av styrka (dynamik) (sammanlagt 1.3) 5.3 Originalitet och musik Programmet är uttrycksfullt och estetiskt Kompositionen tar åldersgruppens kännetecknande rörelsesätt i beaktande Originella nya rörelser eller rörelsekombinationer Originella formationer Originella/intressanta samarbetsrörelser Förenandet av musik, komposition och idé Musiken är rytmiskt varierad Musiken är passande för åldersgruppen Sammankoppling av musikens uppbyggnad och rörelse (sammanlagt 1.3) 5.4 Avdrag

19 19 - Musiken är illa mixad/sammansatt - - Musiken är bakgrundsmusik - - Fel i kompositionen / gång - Musiken slutar innan gymnasternas rörelse Avdrag i redskapsserien: - inte beröring av redskap i programmets början eller slut byte av redskap fattas Allmänna avdrag - Förbjuden rörelse / gång 5.6 Bonus - bonus kan fås om programmets tema eller berättelse ger en upplevelse +0.1

20 20 6. UTFÖRANDE Kännetecknande för ett gott utförande är god muskelbalans och en stark stödlinje som syns tydligt i utförandet av rörelserna. I stödlinjen vilar lederna eller huvud, bröstkorg och höft på varandra. Med god muskelbalans avses balans mellan musklernas rörlighet och styrka. Dessutom bör ett gott utförande påvisa god hållning i kroppen. 6.1 Kroppsrörelser Truppgymnastikens kroppsrörelser grundar sig på centralrörelsetekniken. Centralrörelsens rörelsecentrum är bålen. Rörelsen strömmar genom kroppen antingen in mot bålen eller ut från bålen. Rörelser som utförs med någon enskild kroppsdel reflekteras i hela kroppen. Grundprincipen för centralrörelsetekniken är rörelsernas harmoni, ändamålsenlighet, optimering, rytmik och dynamik. Alla kroppsrörelser bör utföras med kontinuitet och smidighet. I utförandet bör man uppmärksamma rörelseomfång, växling i styrka och snabbhet. Rörelser kan även utföras i golvplanet. Kroppsrörelsernas grundprinciper: Böjning formen är tydlig och kontrollerad tillräckligt rörelseomfång för en böjning, t.ex. i sidoböjning bör det gå en rak linje från axeln till motsatt höft Fartsväng rörelsen börjar med en sträckning i svängskedet slappnar nacken och armar av rörelsen avslutas i en kontrollerad ställning

21 21 Fartsväng framåt (sagittalplan) Fartsväng till sidan (frontalplan) Lodavslappning kontrollerad utgångsposition i avslappningsskedet vänds höften framåt, ryggen rundas, nacken sammandras och axlarna avslappnas Lodavslappning Lodutfall / lutning rörelsens form och linje är tydlig god sträckning och muskelspänning i hela kroppen Lodutfall till sidan Lodutfall framåt Lutning Vågrörelse rörelsen utgår från höften det syns tydligt i vilken riktning höften vänds rörelsen strömmar genom kroppen så att den avspeglas i alla kroppsdelar

22 22 rörelsen avslutas i en kontrollerad och balanserad ställning Vågrörelse till sidan Vågrörelse bakåt Vågrörelse framåt Vridning rörelsens form och riktning syns tydligt tillräckligt omfång för en vridning: skillnaden i axlarnas och höftens riktningar är 75 grader Vridning

23 Balansrörelser Alla balansrörelser kan utföras på liten stödyta så att ställningen hålls eller stannar upp. Balansens svårighetsgrad påverkas av hur stor stödytan är, kroppens tyngdpunkt och kroppens ställning. Tiden då gymnasten balanserar på stödytan bör framgå tydligt. Kännetecknande för utförandet av en balansrörelse är: en exakt och tydligt definierbar form eller ställning under balansen en kontrollerad ställning vid avslutandet av balansen ett gott omfång i ställningen Balans framåt Balans till sidan Balans till sidan 6.3 Hopp Hoppet är en helhetsprestation där satsning, luftfärd och landning tydligt kan urskiljas. Satsningen börjar med att knäna böjs (plié) varefter det satsande benets fotbotten, vrist och knä snabbt sträcks. Luftfärden bör vara hög och flygande och hoppets form bör vara tydligt urskiljbar under luftfärden. I svängande och roterande hopp bör formen bevaras under luftfärden. Landningen bör vara lätt, sviktande och kontrollerad. Kännetecknande för utförandet av ett hopp är: god höjd och gott rörelseomfång under luftfärden en kontrollerad kroppsställning under luftfärden gott omfång i formen/ställningen kontrollerad landning

24 24 Passéhopp Passéhopp runt Hjorthopp Fölhopp Köttbullshopp Spännhopp

25 25 Arabesquehopp framåt Arabesquehopp bakåt Arabesquehopp till sidan X-hopp Saxhopp Spagathopp

26 26 Knäpphopp Vändhopp 6.4 Armrörelser I utförandet av armrörelser bör man fästa uppmärksamhet vid tydliga nivåer och riktningar samt växlingen mellan spänning och avslappning. Hela armen arbetar i armrörelserna. 6.5 Benrörelser I benrörelser bör man fästa uppmärksamhet vid god fotteknik: goda sträckningar, benens utåtvridning, höftledens rörlighet och höftens position i benlyft och hållanden. 6.6 Stegserier och småhopp Stegserier och småhopp bör utveckla gymnasternas smidighet. I stegserierna och småhoppen bör synas en god fotteknik, rytmik och koordinationsförmåga. 6.7 Akrobatiska rörelser I utförandet av de akrobatiska rörelserna bör gymnastens kroppskontroll, koordination och smidighet synas. Gymnasterna bör ha tillräcklig rörlighet för utförandet av valda akrobatiska rörelser. 6.8 Rörlighetsrörelser I utförandet av rörlighetsrörelserna bör rörelsens rena utförande och kontroll synas. Rörelserna bör göras tekniskt och hälsomässigt rätt och visa balans mellan rörlighet och styrka.

27 Övriga krav på utförandet 1 Truppen bör utgöra en helhet med ett enhetligt och samtidigt utförande. 2 Truppens samtliga gymnaster bör utföra de krävda svårigheterna antingen samtidigt, genast efter varandra (i kanon) eller inom en kort tidsperiod. 3 Rörelserna, rörelseserierna och -kombinationerna bör vara gymnastik med helhetsrörelse där förflyttningar från en rörelse och formation till en annan flyter smidigt. I helhetsrörelsen avspeglas huvudrörelsen i hela kroppen då rörelsen strömmar antingen från kroppens centrum, d.v.s. bort från bålen, eller mot kroppens centrum. Rörelserna binds samman så att den ena rörelsen övergår i nästa på ett smidigt sätt och så att rörelsens fortlöpande karaktär framhävs. 4 I utförandet bör det synas en god utförandeteknik, goda sträckningar, rörelseexakthet, tydlighet i formationer och förflyttningar. Skillnaden mellan lätta och kraftfulla rörelser bör synas tydligt i utförandet och framhävas genom rörelser som lämpar sig för åldersgruppen. Användningen av styrka bör vara ekonomisk och ändamålsenlig. 5 En god hållning, koordinationsförmåga, balans, säkerhet och rytmik bör synas i utförandet. 6 I utförandet bör framgå truppens goda fysiska egenskaper: rörlighet, styrka, snabbhet och uthållighet. 7 I handredskapsprogrammets utförande bör truppens goda redskapsteknik, som innebär rätt hantering och rörelsebanor med redskapet samt tydliga nivåer och riktningar. 8 Utförandet bör vara uttrycksfullt och estetiskt. 9 Gymnasterna bör utföra programmet i enlighet med musikens rytm och dynamik. 10 Början- och slutpositionen beaktas som en del av utförandet. 11 I utförandet av svårigheterna bär hälsomässiga perspektiv beaktas: skuldrors och höftens linjering, stödbenets ställning, hållning och tillräcklig bådsidighet, så att hela truppen utför minst en balans och ett hopp i båda rörlighetsriktningarna Krav på utförandet med redskap Rep Grepp Repet bör hållas lätt i handen för att bevara hela dess rörlighet, som krävs för utförandet av de för repet typiska rörelserna. Repet bör hållas i ändorna. När repet fångas tillåts ett grepp 5 cm från ändan på repet varefter det tillåts glida till grundgreppet. Repets form Repet bör bevara en tydlig form i alla de för repet typiska rörelserna. Rörelserna bör utföras fortlöpande så att repet hålls i rörelse hela tiden och användningen av styrka är tillräcklig sett till repets tyngd: repet får aldrig förlora sin spänst, så att säga dö. Repets typiska form är en öppen U-form.

28 28 Småhopp genom eller över repet Småhopp kan utföras på många olika sätt, kombinerade med repets olika rörelser (repet öppet, grepp med två händer, repet roteras framåt bakåt eller till sidan). Repets rotation under fötterna bör ske ljudlöst utan att repet rör golvet. I små och snabba småhopp roteras repet med en rotation av handleden medan armarna hålls sträckta. I långsammare hopp och småhopp roteras repet i en större båge med hela armen. Svängningar, rotationer, förningar, cirklar och åttor med repet Repet kan hållas öppet eller vikt dubbelt eller fyrdubbelt. Det kan roteras framåt, bakåt, eller till sidan i olika hastigheter. Det kan svänga på ett vertikalt, horisontalt eller diagonalt plan. Repet får inte oavsiktligt vidröra kroppen eller golvet. 6.1 Boll Grepp Bollen hålls i ett lätt grepp så att den vilar i handflatan och så att handen följer bollens form. Fingrarna kan hållas samman eller lätt frånskilda. Bollen får inte klämmas och inte heller luta mot underarmen. Kast och fånganden av redskapet Ett kast av bollen börjar från en pendling eller ett sviktande neråt. I kastet bör bollen lyfta från handen via fingerspetsarna, kroppen och armen sträcks i kastets riktning. Kroppen och armen sträcks mot bollen, fångandet bör ske mjukt och ljudlöst, med sviktning i rörelsens riktning. Rullningar längs kroppen eller golvet Rullningar kan göras över olika kroppsdelar eller längs golvet. Bollen kan under en rullning förflytta sig över en till tre kroppsdelar. Bollen får inte studsa under rullningen. Rullningen avslutas smidigt så att rörelsen fortsätter vidare. En rullning över golvet avslutas så att bollen lätt plockas upp från golvet utan att rörelsen bryts. Förningar, svängningar, cirklar, åttor, vändningar, vridningar, rotationer Under rörelsen förblir greppet om bollen mjukt. Fingrarna klämmer inte om bollen och bollen lutar inte mot underarmen. Rörelseomfånget är så stort som möjligt.

29 29 7. BEDÖMINING AV UTFÖRANDE Maximipoängen för utförandet är poäng för utförandet och 0.1- poäng som bonus. Delområden av utförandet Brister i utförandet hos 1-2 gymnaster ger ett avdrag på 0.1 poäng varje gång. För 3 eller fler gymnaster är avdraget 0.3 per gång. För en enskild rörelse ges max 0.3 poängs avdrag. Hälsomässiga perspektiv Felaktig linjering av skuldror och höft Felaktig ställning i stödbenet Bristande hållning Användning av rörelse som truppen inte har fysiska färdigheter eller tillräckliga egenskaper för att utföra och som kan orsaka hälsomässig skada Svårigheter utförs ensidigt (alltid samma sida) 0.1 / gång 0.1 / gång 0.1 / gång 0.1 / gång / delområde / program Gymnastiska färdigheter, kvalitet Tydlig bristfällig helhetsrörelse under hela programmet engångsavdrag engångsavdrag Bristfälliga sträckningar Enhetligt utförande/truppens enhetlighet Små olikheter i utförande Otakt, ojämnt utförande Olika teknik i utförandet av rörelserna Kroppsrörelser Små brister i utförandet Otydlig form Onödig/extra rörelse Balans Ostabil balans, extra rörelse Hopp Otydlig form, bristande teknik Brist av balans: steg, stöd eller lutning mot golvet med / gång hand, fot eller annan kroppsdel Hopp Otydlig form Tung landning Bristfällig rörlighet, rörelseomfång Bristfällig luftfart Steg- och småhoppserier Bristfälliga fotteknik (t.ex. bristande sträckningar eller bristande utåtvridning i benen) 1-2 gymnaster 3 eller flera Akrobatiska rörelser Otydlig form, bristfällig teknik Otillräcklig kroppskontroll Rörlighetsrörelser Otydlig form, bristfällig teknik Otillräcklig kroppskontroll

30 30 Rörelse och förflyttningar Brist av smidighet och flyt Brist av lätthet Gymnasterna stöter i varandra utan avbrott Gymnasterna stöter i varandra med avbrott 0.4 Rörelsernas exakthet Otydliga plan / riktningar Otydliga formationer Fall Fall (gäller oavsett rörelse) Fysiska egenskaper Klara brister i något delområde under hela programmet 0.1 / delområde engångsavdrag 0.4 / gång 0.3 / delområde engångsavdrag Musik och rörelse Utförandet är inte i takt med musiken (små brister) Glömmer programmet Liten osäkerhet i utförandet Tillfälligt glömmande: avbrott i utförandet 0.3 Samverkan mellan gymnast och redskap Små brister i utförandet Tydlig brist i samverkan mellan gymnast och redskap 0.4 Ologiskhet i redskapets bana Redskapsteknik Fel grepp om redskapet 0.1/serie Brist i redskapets grundteknik 0.1/serie Redskapets nivåer och riktningar är otydliga 0.1 Att tappa redskapet Fångar felaktigt Fångar genast utan att gymnasten flyttar på sig 0.1 för vartannat fel Fångar efter 1-4 steg 0.4 Fångar efter lång förflyttning Redskapet tappas på grund av att två eller flera redskap stöter ihop 0.5 Knut på repet Kortvarig knut Två eller flera gymnasters rep trasslas ihop kortvarigt 0.3 länge Långvarigt uppehåll under öppnande av knut eller störande knut blir kvar vid programmets slut Bonus + Utmärkt utförande av svårigheter Utmärkt utförande av svårigheter och i truppen ingår minst 9 gymnaster + 0.1

31 31 8. DOMARE 8.1 Allmänt Truppgymnastikens grenutskott utnämner serievis gymnastikförbundets domarkår och överdomare för förbundets mästerskapstävlingar. Domarna på regionstävlingar utses av regionens arbetsgrupp för truppgymnastik. Domarna placeras i domargrupper genom lottning under domarpalavern på tävlingsplatsen en timme innan tävlingens kval eller final. Programmets koreograf eller en deltagande trupps ledare får inte fungera som domare i den serie där dennas trupp eller program tävlar. Domarutbildningssystemet definierar den domarkompetens som krävs på olika tävlingar. Om eventuella krav på föreningarna att bidra med domare meddelas i tävlingsinbjudan. Föreningen bör ställa upp i tävlingen med ett antal domare, med tillräckligt kompetens, som domarkraven föreskriver. 8.2 Domargruppens sammansättning Domare Trupperna utvärderas av två domargrupper: kompositionens domargrupp och utförandets domargrupp. Domargruppen för komposition består av två domargrupper: domargruppen för tekniskt värde TV (technical value) består av 2-4 domare domargruppen för artistiskt värde AV (artistic value) består av 3-4 domare i båda domargrupperna fungerar en domare som överdomare Domargruppen för utförande Exe (execution) består av 3-4 domare varav en fungerar som överdomare Jury eller officiell övervakare Grenutskottet för truppgymnastik kan genom olika beslut utnämna en jury eller en officiell övervakare för tävlingarna och formulera en speciell uppgift för dem Linjeövervakare På tävlingar utan handredskap bör det finnas minst två och på tävlingar med handredskap fyra linjeövervakare som sitter i hörnen av tävlingsområdet. Linjeövervakarna meddelar övertramp genom att lyfta en flagga. Efter utförandet gör linjeövervakaren en skriftlig anmälan till utförandets överdomare som godkänner avdraget. Sekreteraren räknar bort avdraget från medelvärdet av utförandepoängen och detta antecknas i protokollet Domarens uppgifter utvärdera kompositionen eller utförandet i enlighet med reglerna och de på domarpalavern överenskomna riktlinjerna

32 32 domarna gör sin bedömning individuellt under tävlingens gång får domarna inte diskutera utvärderingen tillsammans eller med tränare eller gymnaster varje domargrupp ger sina poäng helt enskilt oberoende av andra domargruppers poäng Tekniska domargruppen TV bedömer kompositionens tekniska förverkligande och räknar värdet för de krävda svårigheterna samt tillägger eventuella bonuspoäng Artistiska domargruppen AV bedömer det artistiska värdet genom att räkna ihop kompositionens förtjänster enligt reglernas utvärderingstabell, räkna bort eventuella avdrag för kompositionens artistiska värde och tillägga eventuella bonuspoäng. Utförandets domargrupp Exe bedömer truppens utförande genom att göra avdrag enligt avdragstabellen och genom att tillägga eventuella bonuspoäng Överdomarens uppgifter fungerar som en av de utvärderande domarna granskar skillnaderna mellan de poäng domarna ger kallar domarna till palaver vid tillfällen som reglerna förutsätter och fungerar som ordförande för palavern övervakar att reglerna följs övervakar domarnas verksamhet överdomaren kan avbryta utförandet på grund av tekniska problem eller farosituationer ifall det under tävlingen uppkommer frågor varom reglerna inte ger några anvisningar kallar överdomaren hela klassens domargrupp (komposition och utförande) samt tävlingens ledare och den av grensektionen eventuellt utnämnda juryn och/eller övervakaren till ett möte för att hitta en lösning kontrollerar poängprotokollen och skriver under dem

33 33 9. POÄNGRÄKNING 9.1 Bildande av poängsumma På förbundets mästerskapstävlingar ger domargrupperna för kompositionen TV och AV samt domargruppen för utförande Exe sina egna poäng. Av varje domargrupps poäng räknas medelvärdet och dessa medelvärden adderas. På detta sätt får trupperna ett poängvärde och baserat på detta värde placeras de i skilda fixerade kategorier. Placeringarna i kategorierna utgör tävlingsresultatet, poängen offentliggörs inte. På regionsmästerskapen utgör placeringen i kategorier tävlingsresultatet. Trupperna framför programmet endast en gång. 9.2 Kompositionsdomargruppernas poängräkning Domargruppen för tekniskt värde TV Domargruppen för kompositionens tekniska värde TV ger följande poäng: Beroende på domargruppens storlek räknas medelvärdet och poängskillnaderna som följer: I grupper med 4 domare: den högsta och lägsta poängen lämnas utanför beräkningarna och de mittersta poängens medelvärde utgör resultatet skillnaden mellan de mittersta poängen får vara maximalt 0.4 I grupper med 3 domare: man räknar medelvärdet av allas poäng skillnaden mellan alla domares poäng får vara maximalt 0.6 I grupper med 2 domare: man räknar medelvärdet av båda poängen poängskillnaden får vara maximalt 0.4 Bonuspoäng: Bonuspoängen kan vara maximalt 0.1 Bonuspoängen läggs till TV-resultatets medelvärde Truppen får en bonus om, beroende på domargruppens storlek, 3/4, 2/3 eller 2/2 domare har föreslagit samma bonus Domargruppen för artistiskt värde AV Domargruppen för kompositionens artistiska värde AV ger poäng. I grupper med 4 domare: den högsta och lägsta poängen lämnas utanför beräkningarna och de mittersta poängens medelvärde utgör resultatet skillnaden mellan de mittersta poängen får vara maximalt 0.4, mellan I grupper med 3 domare: man räknar medelvärdet av allas poäng skillnaden mellan alla domares poäng får vara maximalt 0.6

34 34 Allmänna avdrag Förbjuden rörelse 0.5 / rörelse Truppen får det allmänna avdraget om 3/4 eller 2/3, beroende på domargruppens storlek, har föreslagit avdraget Bonuspoäng: Bonuspoängen kan vara 0.1 Bonuspoängen läggs till AV-resultatets medelvärde Truppen får en bonus om 3/4 eller 2/3 domare i domargruppen har föreslagit bonus. 9.3 Poängräkning i domargruppen för utförande Domargruppen för utförandet Exe ger poäng. I grupper med 4 domare: den högsta och lägsta poängen lämnas utanför beräkningarna och de mittersta poängens medelvärde utgör resultatet skillnaden mellan de mittersta poängen får vara maximalt 0.4, mellan I grupper med 3 domare: man räknar medelvärdet av allas poäng skillnaden mellan alla domares poäng får vara maximalt 0.6 Bonuspoäng: Bonuspoängen kan vara Bonuspoängen läggs till Exe-resultatets medelvärde Truppen får en bonus om 3/4 eller 2/3 domare har föreslagit samma bonus (grunder för bonus i sektion 7). 9.4 Överdomarens uppgift i poängräkningen Poänglapparna ges först till överdomaren som kontrollerar poängskillnaderna. Om domarnas poängskillnader är för stora kallar överdomaren till domarpalaver. Överdomaren ger sekreterarna anteckningar om bonuspoäng och eventuella överdomaravdrag och allmänna avdrag. Överdomaren leder diskussionen vid domarpalavern. Under palavern ändrar endast de domare sina poäng vars poäng är orsak till palavern. Överdomaren har rätt att vid behov ta med alla domares poäng i diskussionen. Poängändringar som görs under palavern bör grunda sig på det som står i reglerna. Målet med palavern är att hitta orsakerna till poängskillnaderna och korrigera domarnas poäng med hjälp av diskussion kring delar av reglerna. 9.5 Truppen som uppträder först i sin klass Efter seriens första trupp samlas domarna alltid för en palaver inom den egna domargruppen för att kontrollera poängskillnaderna tillsammans. Innan palavern har alla domare gett sina egna poäng. Under palavern kan alla domare linjera sina poäng om de så önskar. 9.6 Överdomarens avdrag

35 35 Avdragen görs från kompositionens eller utförandets medelvärde och de antecknas i protokollet Poängavdrag som görs av överdomaren för artistiskt värde AV Tid: Om tidsbegränsningen överskrids eller underskrids med 6 sekunder eller mer ges ett avdrag på 0.1 poäng. För varje följande 5 sekunder ges ett avdrag på 0.1 poäng. Dräkt: Oestetiska dräkter, dräkter som inte följer reglerna eller smink som inte är passande för åldersgruppen ger avdrag på 0.1 poäng för en gymnast och poäng för två eller flera gymnaster. För varje del av dräkten som faller av (tossor, hårprydnad etc.) görs ett avdrag på 0.1 poäng. Redskap: Redskap som inte följer reglerna Poängavdrag som görs av överdomaren för utförande Exe Övertramp: För varje gymnasts eller redskaps varje golvberöring utanför gränsen ges ett avdrag på 0.1. Linjeövervakaren antecknar överträdelser och utförandets överdomare godkänner avdraget. Truppens storlek: För varje saknad gymnast ges ett avdrag på 0.5. Avdraget görs även om truppen börjar som fulltalig och någon avlägsnar sig från tävlingsområdet mitt under utförandet så att truppen inte längre är fulltalig. Användande av reservredskap 0.3 Extra reservredskap vid gränsen eller på området 0.3 Användande av en medhjälpare när reservredskapet tas i användning 0.3

36 TEKNISKT FÖRVERKLIGANDE AV TÄVLINGAR 10.1 Förbundets mästerskapstävlingar och regionsmästerskap På förbundets mästerskapstävlingar i årsserien visar trupperna programmet bara en gång. Uppvisningen är antingen under dagen för den inledande tävlingsomgången eller dagen för finalomgången beroende på arrangörernas uppgjorda tidtabell. Trupperna placeras i skilt definierade kategorier. Placeringen i kategorier utgör tävlingsresultatet. På regionstävlingarna visar trupperna programmet en gång. Placeringen i kategorier utgör tävlingsresultatet. 1 Tävlingsordning Tävlingsordningen på förbundets tävlingar lottas av arrangörerna innan tävlingarna. Vid lottningen bör en utomstående person (inte arrangör) vara på plats. Regionstävlingarnas tävlingsordning lottas av arrangörerna Medaljer Förbundet ansvarar för tillverkandet av medaljer. Medaljerna delas ut till trupper, tränare och koreografer. Till förbundets tävlingar beställer och bekostar förbundet 8 graverade medaljer till truppen, ledare och koreograf. Om truppen är större får resten av gymnasterna ograverade medaljer, maximalt 7 stycken. Sammanlagt får truppen alltså maximalt 15 medaljer (8 graverade och 7 ograverade) Till regionstävlingarna beställer och bekostar regionen medaljerna Priser På förbundets mästerskapstävlingar för åringar belönas trupperna i den första kategorin eller det av grenutskottets på förhand avgjorda antalet trupper med förbundets medaljer. På regionstävlingarna i årsserien belönas den bästa kategorins tre första trupper eller de tre främsta enligt poängresultaten med regionens medalj Tävlingens funktionärer Den arrangerande föreningen har en skyldighet att skaffa tillräckligt med funktionärer och tekniska hjälpmedel för tävlingarnas tekniska förverkligande såsom sekreterare konferencierer ljudansvariga träningsövervakare och övervakare av truppernas tävlingsordning ansvariga för presentation och prisutdelning linjeövervakare tidtagare budbärare

Sammanfattning av UTVÄRDERINGSGRUNDER FÖR SVOLI JUMPASKOLA-STATIONER OCH FSG JUMPAJIPPO

Sammanfattning av UTVÄRDERINGSGRUNDER FÖR SVOLI JUMPASKOLA-STATIONER OCH FSG JUMPAJIPPO Sammanfattning av UTVÄRDERINGSGRUNDER FÖR SVOLI JUMPASKOLA-STATIONER OCH FSG JUMPAJIPPO 2009 Om denna sammanfattning Detta är en svenskspråkig sammanfattning av Svoli:s utvärderingsgrunder ( Svoli Jumppakoulu

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Alla nya övningar skall värderas före tävlingen. De ska skickas till Gymnastikförbundet senast två månader före tävlingen.

Alla nya övningar skall värderas före tävlingen. De ska skickas till Gymnastikförbundet senast två månader före tävlingen. SVÅRIGHETSTABELL Övningar och symboler För att övningar ska räknas som olika ska de ha olika koder. Svårighetstabellen kommer att uppdateras kontinuerligt under tävlingssäsongen, varför vi rekommenderar

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

TÄVLINGSREGLEMENT FÖR FLICKORNAS REDSKAPSGYMNASTIK 2013

TÄVLINGSREGLEMENT FÖR FLICKORNAS REDSKAPSGYMNASTIK 2013 Finlands Svenska Gymnastikförbund Redskapssektionen TÄVLINGSREGLEMENT FÖR FLICKORNAS REDSKAPSGYMNASTIK 2013 Dessa bestämmelser gäller för alla tävlingar som Finlands Svenska Gymnastikförbund ordnar och

Läs mer

GYMNASTIKSPELEN 3-4/5 2014

GYMNASTIKSPELEN 3-4/5 2014 Sidan 1 GYMNASTIKSPELEN 3-4/5 2014 Innehållsförteckning Sida 2 Allmän information 3-4 Gymnastikspelscupen 5 Gympakampen 6 Föreningsmixen 7 Gyllene Hatten 8 GympaKidz uppvisning 9 KARL-OSKAR 10 Prova-på

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

I huvudet på en domare. Detta material får endast användas för privat bruk eller efter samråd med Göteborgs Konståkningsförbund/Anna Nylén

I huvudet på en domare. Detta material får endast användas för privat bruk eller efter samråd med Göteborgs Konståkningsförbund/Anna Nylén I huvudet på en domare. Stjärntävlingar Domarpanel Huvuddomare Bedömare (alltid ojämnt antal) Bedömning Sluten Utvärdering av varje åkare görs av huvuddomaren Stjärntävling bedömare Lokal tävlingsdomare

Läs mer

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha

Läs mer

WISBYCUPEN X. En trupptävling för alla nivåer PM 1

WISBYCUPEN X. En trupptävling för alla nivåer PM 1 WISBYCUPEN X En trupptävling för alla nivåer PM 1 Välkommen till Wisbycupen X! GF Gymmix Visby hälsar alla varmt välkomna till vår trupptävling Wisbycupen! I år firar vi att Wisbycupen fyller 10 år! På

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Version 2015-02-05 INNEHÅLL. Allmän tävlingsinformation Tävlingar våren 2015 Lathund att anordna en tävling Kontaktlista

Version 2015-02-05 INNEHÅLL. Allmän tävlingsinformation Tävlingar våren 2015 Lathund att anordna en tävling Kontaktlista INNEHÅLL Allmän tävlingsinformation Tävlingar våren 2015 Lathund att anordna en tävling Kontaktlista ALLMÄN TÄVLINSINFORMATION Svenska bedömningsreglementets senaste version gäller där inget annat anges.

Läs mer

Stabilitetsövningar:

Stabilitetsövningar: Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil

Läs mer

GYMNASTIKSPELEN 2014

GYMNASTIKSPELEN 2014 Vid varje Gymnastikspel lanseras en ny cool t-shirt. Har du tips på hur årets Gymnastikspelströja ska se ut? Kom med dina idéer senast den 28 februari. Maila sydost@gymnastik.se t-shirten 2012 Sidan 2

Läs mer

Innan nicken. Nickteknik

Innan nicken. Nickteknik Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position

Läs mer

Ryggträna 1b. Bålrotation

Ryggträna 1b. Bålrotation Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.

Läs mer

Bålstabilitet Träning med balansboll

Bålstabilitet Träning med balansboll Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

I rondat ska barnen landa på mage

I rondat ska barnen landa på mage MATTA Innan barnen kan börja med något svårare övningar så bör dom kunna stå på händer. Nedan följer några tips på övningar som leder till handstående. För att lära barnen vilken vinkel kroppen ska ha

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR Allmänt att tänka på vid testning Testpersonen ska vara väl förberedd på testförfarandet och ska vara medveten om att det när som helst går att avbryta testet.

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6 Innehåll Introduktion 4 Grundprinciper för gummibandsträning 5 Uppvärmning 6 Allmänna träningsprogram 10 nivå 1.1 11 nivå 1.2 16 nivå 2.1 21 nivå 2.2 24 nivå 3 28 Kontorsprogram 33 nivå 1.1 34 nivå 1.2

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

Tävlingskalender TRUPP 1 juli- 31 december 2013

Tävlingskalender TRUPP 1 juli- 31 december 2013 Tävlingskalender TRUPP 1 juli- 31 december 2013 1 Generella regler för Truppverksamheten 2013-01-01 till 2013-06-30 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 3 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER (Avvikelser från ovan nämnda) - Inbjudan

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

STOCKHOLM. Gymnas(cs vs. other sports STYRKETÄVLINGEN FÖR ALLA. INBJUDAN 20 december 11.00-13.00 ÅKESHOVSHALLEN

STOCKHOLM. Gymnas(cs vs. other sports STYRKETÄVLINGEN FÖR ALLA. INBJUDAN 20 december 11.00-13.00 ÅKESHOVSHALLEN STOCKHOLM Gymnas(cs vs. other sports STYRKETÄVLINGEN FÖR ALLA INBJUDAN 20 december 11.00-13.00 ÅKESHOVSHALLEN INBJUDAN Välkomna)till)All#Star#Open#2014/2) )Styrketävlingen)för)alla!)) ) Datum:) Lördag)20)december)2014)

Läs mer

Modellserier finns att se på www.voimisteluwiki.fi

Modellserier finns att se på www.voimisteluwiki.fi Parterr / Fristående 1 Benlyft åt sidan, steg framåt 0,5 2 Benlyft åt sidan, steg framåt 0,5 3 Från jämfota ansats hoppsteg, rondat - spännhopp 1,5 (1.0/0.5) 4 Kullerbytta bakåt via handstående till framstöd

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Fitness med. Träningsstation O R I G I N A L E T. Din professionella vägledning för daglig träning. www.thera-band.se

Fitness med. Träningsstation O R I G I N A L E T. Din professionella vägledning för daglig träning. www.thera-band.se Fitness med Träningsstation INSISTERA PÅ O R I G I N A L E T www.thera-band.se Din professionella vägledning för daglig träning Innehåll Inledning...2 Träningsstationen...3 Komponenter och egenskaper...3

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar Undersökande dans med koreografiska nycklar Anders Frisk, GIH Stockholm 2011 Leken är något av det mest grundläggande vi har när det gäller att komma i kontakt med kreativitet och fysisk aktivitet. Kan

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER FIALOTTA 41, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA MÅL TID 1.30-1.45 Jag ska springa Lidingöloppet 15 km med målet att springa på en tid jag tycker är bra med mina förutsättningar. Men jag

Läs mer

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar Hemövningar Grundprogram med utökat antal övningar Dessa övningar är framtagna för mina patienter och som en del av Svenska KINOpraktikskolans utbildningsmaterial. Om du fått detta av en diplomerad KINOpraktikterapeut

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

WISBYCUPEN 2015. En trupptävling för alla nivåer PM 1

WISBYCUPEN 2015. En trupptävling för alla nivåer PM 1 WISBYCUPEN 2015 En trupptävling för alla nivåer PM 1 Välkommen! GF Gymmix Visby hälsar alla varmt välkomna till vår trupptävling Wisbycupen! Wisbycupen är en grentävling med tyckarbedömning. Alla trupper

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN I Din hand håller Du ett informationshäfte, som utformats av sjukgymnaster på Kvinnokliniken. Häftet innehåller råd om hur Du skall träna Din bäckenbotten. Vi vill även ge Dig lite information om Din hållning,

Läs mer

GOLF-FITNESS 1. FLEXI-BAR träningsprogram speciellt utvecklat för golfare som vill nå ett bättre handicap

GOLF-FITNESS 1. FLEXI-BAR träningsprogram speciellt utvecklat för golfare som vill nå ett bättre handicap GOLF-FITNESS 1 FLEXI-BAR träningsprogram speciellt utvecklat för golfare som vill nå ett bättre handicap Fördelar med FLEXI-BAR träning: Förebyggande Förbättring av koordination Perfekt för uppvärmning

Läs mer

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Bruksanvisning Svensk 7SV160188-02 Handy Glidcylinder Lång Handy Glidcylinder Kort Handy Glidcylinder Bred Produktöversikt Artikel Modell Art. nr. Storlek Mått (a

Läs mer

Träningsprogram för olika grenar

Träningsprogram för olika grenar Träningsprogram för olika grenar Här följer ett antal träningsprogram som samtliga har fokus på grenteknisk och koordinativ utveckling. Kombinera gärna dessa program med något av specialprogrammen för

Läs mer

BALANSBOLL. Styrketräning. Ett urval övningar

BALANSBOLL. Styrketräning. Ett urval övningar BALANSBOLL Styrketräning Ett urval övningar Svettisdagarna 2002 Innehåll Gång på stället... 3 Höftlyft... 4 Sidorullning på rygg... 5 Ryggresning på knä... 6 Ryggresning på tå... 7 Crunches... 8 Svankpress...

Läs mer

GRATTIS till ditt Bodyweight Training System - ett redkap med vilket du kan träna när och var du vill!

GRATTIS till ditt Bodyweight Training System - ett redkap med vilket du kan träna när och var du vill! MAGE GRATTIS till ditt Bodyweight Training System - ett redkap med vilket du kan träna när och var du vill! Vi har vidareutvecklat tekniken och funktionen av de äldre bandträningsredskapen och därefter

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

Styrkeövningar för längdskidåkning

Styrkeövningar för längdskidåkning Styrkeövningar för längdskidåkning Balans och bålträning Balansdans (bål och skuldror) Stå på balansbrädan och för gummibandet bakåt, förbi dina sidor från utgångsläget som bilden visar. Var noga med din

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning

t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning 99 V.min Uppvärmning t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning Till Högskolan i Halmstad Uppvärmning inför ett träningspass - kombinera styrka, balans och rörlighet Förutsättningar Förarbete Egenkontroll

Läs mer

2014-01-17. Värmdö Truppcup 2014 PM 1. Tävlingsdatum: 7-8 juni 2014. Vilken dag respek.ve klass går meddelas e2er anmälnings.dens utgång.

2014-01-17. Värmdö Truppcup 2014 PM 1. Tävlingsdatum: 7-8 juni 2014. Vilken dag respek.ve klass går meddelas e2er anmälnings.dens utgång. Värmdö Truppcup 2014 PM 1 Tävlingsdatum: 7-8 juni 2014 Vilken dag respek.ve klass går meddelas e2er anmälnings.dens utgång. Välkommen till Värmdö Truppcup 2014 Värmdö truppcup genomförs i år för första

Läs mer

Foto: Andreas Gustafsson. Redskapsreglemente Trupp

Foto: Andreas Gustafsson. Redskapsreglemente Trupp Foto: Andreas Gustafsson Redskapsreglemente Trupp Januari 2015 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Fristående... 4 3. Tumbling... 5 3.1 Ansatsbana... 5 3.2 Tumblinggolv... 5 3.3 Landningszon... 6 3.4

Läs mer

BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN!

BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN! BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN! Har du några veckors skön ledighet? Glöm sexpack och fettförbränning satsa istället på funktionalitet och rörlighet. Fitnessredaktionens PT Andreas Öhgren ger dig programmet

Läs mer

I form med O R I G I N A L E T. stabilitetsträning. Din professionella vägledning för daglig träning. www.thera-band.se

I form med O R I G I N A L E T. stabilitetsträning. Din professionella vägledning för daglig träning. www.thera-band.se I form med stabilitetsträning Din professionella vägledning för daglig träning O R INSISTERA PÅ I G I N A L E T www.thera-band.se Produktfamilj Professionella Bewährte Rehabiliterings-, Produkte für Rehabilitation,

Läs mer

Manual för genomförande av Svenska Basketbollförbundets Teknikmärken. Steg 1 - Basketbollen

Manual för genomförande av Svenska Basketbollförbundets Teknikmärken. Steg 1 - Basketbollen Manual för genomförande av Svenska Basketbollförbundets Teknikmärken Steg 1 - Basketbollen Stopp/Rotering/Pass Syftet med denna drill är att lära ut grunderna i hur man tekniskt slår en bra pass. Arbeta

Läs mer

V. TEKNISKA REGLER, ISDANS för säsongen 2015/2016

V. TEKNISKA REGLER, ISDANS för säsongen 2015/2016 V. TEKNISKA REGLER, ISDANS för säsongen 2015/2016 SENIORER KORTDANS Programtid 2 minuter och 50 sekunder (+/- 10 sekunder) Rytm: Vals rytm, valfritt antal av följande rytmer: Foxtrot, Marsch, Polka. Mönsterdanssektionen

Läs mer

Översättning av nya regler

Översättning av nya regler Översättning av nya regler Matchtiden För Knattar, pojkar och ungdomar 2X2 min, periodpaus 30 sekunder. För juniorer och seniorer 2X3 min, periodpaus 30 sekunder. För Flickor och kvinnor/ungdom 2X2 min,

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

HERMESPÄRMEN TRÄNING I GK HERMES. Gymnastikklubben Hermes. Hornsgatan 117 0801. 117 28 Stockholm Besöksadress: Drakenbergsgatan 16 NB

HERMESPÄRMEN TRÄNING I GK HERMES. Gymnastikklubben Hermes. Hornsgatan 117 0801. 117 28 Stockholm Besöksadress: Drakenbergsgatan 16 NB HERMESPÄRMEN TRÄNING I GK HERMES Gymnastikklubben Hermes 117 28 Stockholm Besöksadress: Drakenbergsgatan 16 NB Hemsida http://www.gymnastik.se/hermes BG 737-1594 Org nr 80 20 01 2970 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser.

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser. Yinyoga hemma I yinyogan sträcker och stimulerar du kroppens djupa vävnader, bindväv, ligament, fascia och leder. Det måste göras på yinvis, försiktigt och under lång tid. Så du håller positionerna länge,

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

16. VOLLEY Volley är tillåtet dock inte på serven.

16. VOLLEY Volley är tillåtet dock inte på serven. Spelregler 1. PLACERING AV SPELARNA Spelet spelas i par Spelarna står i områden som är belägna på varsin sida av nätet. Servaren sätter bollen i spel och mottagaren returnerar bollen. Mottagaren kan stå

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

ÖVNINGAR www.folkhälsan.fi

ÖVNINGAR www.folkhälsan.fi ÖVNINGAR www.folkhälsan.fi 1 ÖVNINGAR www.folkhälsan.fi PRESENTATIONSLEK 1. Marknad i Korpilombolo Syfte: Rörelse, trygghetsskapande, presentation Grupp: Obegränsat antal Deltagarna står i en ring så att

Läs mer

Rygg- och nackmassage

Rygg- och nackmassage Rygg- och nackmassage Idrott & hälsa 1 Ryggmassage Dags att börja. Se till att den du ska massera tar av ringar, armband etc. som kan störa massagen. Sätt på lite lugn, skön musik och försök att ge din

Läs mer

SVENSKA WTKA FÖRBUNDET GRADERINGSKRAV FÖR KICK-BOXING

SVENSKA WTKA FÖRBUNDET GRADERINGSKRAV FÖR KICK-BOXING SVENSKA WTKA FÖRBUNDET GRADERINGSKRAV FÖR KICK-BOXING GULT BÄLTE Sida 1 av 1 - Träningstid minst 4 månader efter första passet. - Till gult bälte visar man att man kontrollerar nedanstående grundtekniker

Läs mer

Benefit Sports 300 996101

Benefit Sports 300 996101 Benefit Sports 300 996101 1 Säkerhetsinstruktioner Konsultera med läkare innan användning Om du känner smärta i bröst, yrsel eller andfåddhet avbryt träningen och kontakta läkare. Använd inte kläder som

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

TÄVLINGSREGLER FÖR FINSK PILIDROTT

TÄVLINGSREGLER FÖR FINSK PILIDROTT TÄVLINGSREGLER FÖR FINSK PILIDROTT Dessa regler gäller för pilidrottens (pilkastning, pilkastlöpning och pilkastskidåkning) officiella tävlingsverksamhet. (27/7 2015 KW) PILKASTNING 1 Tävlingsredskapen

Läs mer

I form med mjuka viktbollar

I form med mjuka viktbollar I form med mjuka viktbollar O R I G INSISTERA PÅ I N A L E T Din professionella vägledning för daglig träning www.thera-band.se 1 Innehåll Inledning...1 Mjuka viktbollar...2 Material och egenskaper...2

Läs mer

Övningshäfte till filmen Kroppen. ditt verktyg

Övningshäfte till filmen Kroppen. ditt verktyg Övningshäfte till filmen Kroppen ditt verktyg Filmen Kroppen - ditt verktyg kan beställas från Regionförbundet via telefon eller e-post. Regionförbundet Örebro län Tel. 019-602 63 00 E-post regionorebro@regionorebro.se

Läs mer

Vi tar även upp vad som kännetecknar en bra teknik, att tänka på vid utlärning, olika metoder och korrektion av teknik.

Vi tar även upp vad som kännetecknar en bra teknik, att tänka på vid utlärning, olika metoder och korrektion av teknik. HT-2015 RW+AA Vad har vi för syfte? Denna teknik ska man som tränare i ÅBTK lära ut i alla våra olika träningsnivåer, generellt arbeta för vid korrektion och vid all teknikinlärning (grupp, individuellt

Läs mer

Reviderad av Domarforum 2014-11-08. Svenska cheerleadingförbundets bedömningsreglemente 2015

Reviderad av Domarforum 2014-11-08. Svenska cheerleadingförbundets bedömningsreglemente 2015 Svenska cheerleadingförbundets bedömningsreglemente 2015 Innehåll Innehåll... 2 1.Allmän del... 2 2.Bedömning... 4 3.Poängfördelning Cheer... 4 4.Poängfördelning Pom...19 5.Poängfördelning Partner Stunt...

Läs mer

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser Rörelseträning vid överbelastning i käksystemet... Mmm......Fria rörelser Andning - Avslappning Undvik vanor som kan belasta käksystemet Träningsprogram Andning - Avslappning Andning... Hur du andas påverkar

Läs mer

Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik,

Lär dig  Andas rätt  Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, ökad rörlighet och styrka i muskulaturen, bättre kondition och avslappning. ANDNINGSTEKNIK Övningar

Läs mer

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Detta dokument är en bilaga till Riktlinjer för träning och beskriver hur ett träningsprogram kan läggas upp, vad man ska tänka på under övningarna

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer

På gång. Gör det spännande Köp en ljudbok till mobilen. Lyssna på boken när du är ute och går aldrig annars. När spänningen stiger bara

På gång. Gör det spännande Köp en ljudbok till mobilen. Lyssna på boken när du är ute och går aldrig annars. När spänningen stiger bara Kör i gång med gång och märk effekt direkt! Vår personliga tränare Katarina Woxnerud har programmet, tipsen och prylarna som snabbformar figuren. Av Katarina Woxnerud, Foto: Patrik Cederman och thinkstock

Läs mer

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg

Läs mer

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR FOTBOLLSSPEL SSPELARE ARE Annica Näsmark har på Svenska Fotbollförbundets medicinska utskotts uppdrag utarbetat tips för testning av muskelstramhet och funktion hos fotbollsspelare.

Läs mer

SHIF/SPK:s Allmänna tävlingsbestämmelser, Representationsbestämmelser samt Licensbestämmelser gäller oavsett hänvisning till andra förbunds regler.

SHIF/SPK:s Allmänna tävlingsbestämmelser, Representationsbestämmelser samt Licensbestämmelser gäller oavsett hänvisning till andra förbunds regler. SPORTSKYTTE Tävlingssäsong 1/7-30/6 SHIF/SPK:s Allmänna tävlingsbestämmelser, Representationsbestämmelser samt Licensbestämmelser gäller oavsett hänvisning till andra förbunds regler. Översikt Klassificering

Läs mer

SNOOKER. Introduktion och de viktigaste reglerna

SNOOKER. Introduktion och de viktigaste reglerna SNOOKER Introduktion och de viktigaste reglerna Snookerhallen i Stockholm AB Det är tillåtet att sprida materialet, i tryckt form, i sin helhet och utan förändringar. Snookerhallen i Stockholm Krukmakargatan

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

INBJUDAN OCH TILLÄGGSREGLER

INBJUDAN OCH TILLÄGGSREGLER 1 INBJUDAN OCH TILLÄGGSREGLER HUVUDANSVARIG FÖR CUPEN: DELTAGARE: Anders Billred, Vetlanda RRC. Tävlingarna är öppna för alla förare med för 2015 giltig SBF-licens Nationell, D- eller utbildningsintyg.

Läs mer