Att bedöma invandrarbarns färdighet i svenska med Nya Lundamaterialet - berättelse om en mångårig process

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att bedöma invandrarbarns färdighet i svenska med Nya Lundamaterialet - berättelse om en mångårig process"

Transkript

1 Att bedöma invandrarbarns färdighet i svenska med Nya Lundamaterialet - berättelse om en mångårig process Berit Tybrand Bakgrund Att bedöma en människas språkfärdighet är ingen lätt uppgift. Ändå framstår en sådan bedömning som ett behov i många situationer, däribland när det gäller undervisning i svenska som andraspråk. För att kunna göra undervisningen så adekvat som möjligt, är det viktigt att ha en uppfattning om elevernas språknivå, vilken åldersgrupp det än är frågan om. När jag i mitt arbete som talpedagog och sv2-lärare i Hjällbo i slutet av 70-talet mötte invandrarbarn i samband med skolstarten, visade det sig att barnen ofta "hamnade" i fel grupp, där undervisningen antingen var över eller under deras språkliga förmåga. Följden blev omgrupperingar med avbrytande av relationer som etablerats, både för lärare och barn; många gånger en smärtsam process. Jag ville försöka förebygga detta och började aktivt leta efter material som skulle kunna hjälpa oss att diagnostisera barnens färdigheter i svenska inför skolstarten. Efter några försök med allehanda material hörde jag en av författarna till Lundamaterialet, Harriette Stenkvist, redogöra för sitt och Eva Holmbergs examensarbete i logopedi vid Lunds Universitet - därav namnet. Det stod klart för mig att det kunde vara värt att prova på "våra" barn i Hjällbo. Birgitta Johansson, som då var lärare på lågstadiet i en förberedelseklass och tidvis studierektor, fann att de resultat vi kom fram till senare stämde med verkligheten och var till stor hjälp för oss vid organisationen av undervisningen i årskurs 1. Utveckling av material för bedömning av invandrarelever Birgitta Johansson blev senare en av pionjärerna i att utveckla metodik för nybörjarundervisningen i sv2 och tjänstgjorde en tid också som invandrarkonsulent centralt på Göteborgs skolförvaltning. Genom henne och Lena Tidblom, som var landets första metodiklektor i sv2 vid lärarutbildningen vid Göteborgs universitet, blev värdet av Lundamaterialet bekantgjort på dåvarande Göteborgs skolförvaltning. Lundamaterialet hade i någon mån omarbetats av författarna inför 2:a tryckningen, delvis efter förslag från min sida, och kallades då "Nya Lundamaterialet". I samband med ett stort samarbetsprojekt förskola-skola i början av 80-talet mellan Göteborgs socialförvaltning och Göteborgs skolförvaltning, där både Birgitta Johansson och Lena Tidblom arbetat som invandrarkonsulenter, ombads jag redovisa mina erfarenheter av Nya Lundamaterialet. Jag hade då upptäckt att man med en del förändringar kunde få ut mycket mer information om barns färdigheter i svenska som andraspråk. En stor del av dessa förändringar kunde jag se tack vare den utomordentliga undervisning och medvetenhet jag bibringats genom Gunnar Tingbjörn och hans kompendier i kontrastiv grammatik och fonetik i 20- och 40-poängskurserna i Svenska för invandrarundervisning vid Göteborgs universitet. Tingbjörns analyser av svenskans grundläggande struktur i jämförelse med många av våra vanligaste invandrarspråk visade också på vad som kan vara annorlunda och svårt i vårt språk jämfört med barnens olika modersmål. Många gånger märkte jag hur barnens svar avslöjade det egna språkets påverkan av svenskan i språkinlärningsprocessen, s.k. interferens. När jag då ombads redovisa mina erfarenheter av Nya Lundamaterialet ville jag därför gärna göra en grundlig bearbetning av det tillsammans med en arbetsgrupp bestående av talpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och hemspråkslärare, alla med olika erfarenhet av invandrarbarns språkinlärning. Flera av dessa kolleger hade också på mitt förslag använt Lundamaterialet och funnit det värdefullt.

2 På skolstyrelsens och socialförvaltningens uppdrag samarbetade vi under en period med att få ut mesta möjliga information ur det fina bildmaterial och den struktur som Nya Lundamaterialet erbjöd. Detta skedde givetvis med författarnas tillåtelse. De sade sig vara glada om materialet kunde få ett bredare användningsområde än det ursprungligen var tänkt för. Det resultat arbetsgruppen kom fram till trycktes upp enbart som text, medan bildhäftet fortfarande användes i sin helhet (andra upplagan). Talpedagoger och sv2-lärare runtom i Göteborg fick information om resultatet av vårt arbete, som sedan också använts i en viss utsträckning. Där det använts här många uttryckligen sagt sig nöjda med det. Den bearbetning som vi gjorde fick jag sedan gruppens fortroende att förmedla och ev. vidareutveckla. En ny utformning av bearbetningen gjordes och presenterades inför en nordisk talpedagogkongress i Göteborg hösten Hur bedömningen genomförs Nya Lundamaterialet är en serie bilder där en flicka finns med som en röd tråd. Med lite fantasi kan materialet utformas som en historia, som fångar barns intresse. Undersökningen går till så att bedömaren och barnet sitter för sig själva och samtalar om bilderna i boken. Det är nödvändigt att ha en bandspelare av god kvalitet till hands. Den fångar genast barnets intresse. Vi pratar om vad det är och vad man kan använda den till. "Ska vi prova?" frågar jag, och vilket barn är inte nyfiket på en sådan apparat? Jag frågar: "Vad heter du?" - "Hur gammal är du?" - "Var bor du?" - "Här du någon bror eller syster?"... Redan här märker jag ganska tydligt om barnet förstår lite eller mycket, den impressiva förmågan, och även i någon mån färdigheten att uttrycka sig på svenska, den expressiva förmågan, som det tär längre tid att utveckla. Det är mycket viktigt att vara lyhörd och iaktta barnets reaktioner. Inget barn ska få känna sig utsatt och dåligt i en sådan här situation. Nästan alla kan svara åtminstone på de två första frågorna. Sedan kan jag - om jag märker att det är svårt - förklara att jag vet att de kan prata på sitt eget språk. Vi låter heller inte barn som just kommit till Sverige genomgå en språkbedömning - vi vet ju att förberedelseklass (-grupp) är vad just det barnet behöver. Det händer att även dessa barn vill komma och prata med mig, och då berättar jag enkelt för dem om Lena, som jag kallar flickan, och om bilderna eller en del av dem. Efter de inledande frågorna spelar vi tillbaka bandet och lyssnar på vad vi sagt tillsammans, vilket oftast är mycket spännande och roligt och för många första konfrontationen med en bandspelare. "Hör du så fint det låter?" kan jag fråga, och vidare: "Kan det här bandet få snurra medan vi tittar i min bok? Om jag glömmer bort vad du och jag pratade om så är det väldigt bra om jag kan lyssna på bandet. Då kommer jag ihåg. Det är bara du och jag som får lyssna på bandet. Är det OK att det står här och snurrar?" Vid de bortåt tusen språkbedömningar jag gjort under årens lopp här ännu inget barn vägrat. Däremot här tre barn inte sagt något alls. Två av dem svarade endast med kroppsspråk, vilket de också gjorde i förskolan. Det tredje barnet medverkade sporadiskt. Det visade sig att hon hade en grav hörselskada, vilket inte upptäckts tidigare. Det är alltså oerhört viktigt att barnet känner förtroende för bedömaren och är positiv till hela situationen. Ibland måste jag ge oss tid att bli bekant innan vi kan dra oss tillbaka för samtalet. Det är givetvis nödvändigt att lyssna till den personal som känner barnet och ibland också att låta trygga, positiva barn få börja, om det finns flera som jag ska träffa i en grupp. Vilket barn tycker inte om att få en vuxens odelade uppmärksamhet under minuter och samtidigt få vara medagerande i en saga? Jag kan inte minnas att jag mött något. Men - det har någon gång hänt att jag försökt göra några anteckningar under samtalets gång, och det har alltid visat sig påverka hela situationen negativt. Därför avråder jag bestämt från detta, och därför är en bandspelare med 90-minutersband oumbärlig (2x45 minuter). Däremot frågar jag i regel barnet: "Kan du skriva ditt namn?" och får nästan alltid jakande svar. Då ber jag barnet skriva namnet överst på en sida i

3 mitt block, där jag sedan ev. antecknar barnets eget språk och brödernas och systrarnas namn och ålder. ("Det kan vara roligt att veta vilka som är dina systrar och bröder här i skolan"). Begreppet "syskon" visar sig ofta svårtolkat, så därför använder jag det inte gärna i början av ett samtal. Bilderna är färgglada, klara och entydiga, och under samtalets gång utforskas barnets förmåga med avseende på olika grammatiska företeelser i svenskan. Till skillnad från de flesta andra s.k. kvantitativa tester, tester där man väljer ut ett bestämt ordförråd och där svaren kan poängvärderas som rätt eller fel, är Nya Lundamaterialet ett kvalitativt bedömningsmaterial, som ger en helhetsbild av barnets förmåga att hantera språkets grundstruktur. Det ställer därför ganska stora krav på bedömarens egna kunskaper och förmåga att analysera och värdera de svar man får. Givetvis bör den som gör bedömningen ha en uppfattning om svenska barns språkliga förmåga vid motsvarande ålder för att veta vad som är normalt för exempelvis en 6-åring med svenska som modersmål. Lundamaterialet gjordes också just i detta syfte - att bedöma svenska förskolebarns färdigheter i sitt modersmål. En sen språk- eller talutveckling är inte så ovanligt, och det är ju av största vikt att barn med en sådan försening fångas upp på ett tidigt stadium och får professionell hjälp i sin språkliga utveckling. Men det är minst lika viktigt att våra invandrarbarn, som har så oerhört olika utgångsläge vid skolstarten både vad gäller deras modersmål och deras svenska andraspråk, uppmärksammas och får bästa möjliga undervisning. Att även dessa barn kan ha en sen språk- och talutveckling kan vara nog så svårt att upptäcka - något som kräver kompetens och erfarenhet. I arbetet med att bedöma invandrarbarns färdigheter i svenska inför skolstarten har det visat sig att inlärningen av det andra språket i princip följer samma regler som utvecklingen av det första språket, t.ex. att ettordsmeningar följs av tvåordsmeningar och sedan en grammatisk utbyggnad. I fråga om tempus är det först bara nutid som gäller, dvs. presens. Steget till dåtid, imperfekt, är ett tydligt steg i den språkliga utvecklingen - precis som i modersmålsutvecklingen. Både i första- och andraspråksutvecklingen är övergeneraliseringar vanliga (sovde, springde, gådde). Under samtalets gång kan man växla mellan olika strategier för att få önskade svar och dynamik i samtalet. Man kan exempelvis använda direkta frågor, "frågestrategi", ofullbordade satser där en utfyllnad förväntas, "avslutningsstrategi" och eventuellt "pekstrategi", om man märker att barnet inte kan uttrycka sig så bra. Hela tiden är det viktigt att iaktta barnet och vara följsam så att intresset hålls vid liv. Det ordförråd som efterfrågas i anslutning till bilderna ligger nära barnets vardagsvärld. Samtidigt som barnet säger orden lyssnar man också på språkljuden - om de uttalas korrekt eller eventuellt är "färgade" av det egna modersmålets fonologi. Pluralbildning av substantiv - olika deklinationer (-or, -ar, -er, -n) - yävs in i samtalet liksom genus (en, ett), kongruensböjning (ett rött hjärta), dubbel bestämdhet (den lilla blomman), komparation av regelbundna (snabb -are -ast) och oregelbundna adjektiv (liten, mindre, minst), genitiv av substantiv - olika morfologiska fenomen. Vidare provas känslan för olika tempus, negationers placering, prepositionsuttryck - syntaktiska företeelser. Flera av bilderna inbjuder till spontantal, t.ex. pojken som brutit armen. "Här du skadat dig nån gång? Vad hände då? Berätta!" eller berättelsen om utflykten som utspelades i imperfekt (förra sommaren) där barnet hakar på rätt tempus om det införlivat den funktionen av språket. Vid avlyssnandet fylls protokollet i och spontantal nertecknas. Graden av korrekthet i de olika svaren vägs samman till ett omdöme, preciserat som behov av undervisning i svenska som andraspråk. Även barnets beteende vid undersökningen noteras. Det är viktigt att det slutliga omdömet sker i samråd med personalen på förskola eller daghem och med hänsyn till deras uppfattning om barnets språk, sociala mognad och allmänna beteende, kamratrelationer, förmåga att ta till sig instruktioner etc. Det bör också framhållas att undersökningen inte ger en uttömmande beskrivning av barnets färdigheter i svenska. Det är ett bedömningsmaterial, använt i ett visst ögonblick under

4 en lång språkinlärningsprocess. Åtgärder med anledning av bedömningen Det sammanfattande omdömet kan ges på olika sätt, beroende på avsikten med undersökningen. Där jag arbetar är det barnets behov av undervisning i svenska som andraspråk som är av störst intresse. Utifrån dessa uppgifter organiserar vi sv2-undervisningen i årskurs 1 så att vi kan möta barnen där de befinner sig språkligt. För vår del har skalan så småningom utformats på följande satt - en skala som också visat sig hålla i andra sammanhang (1 veckotimme = 40 minuter): Fb Förberedelseklass, elever, nykomna till Sverige. Barnet har ingen möjlighet att följa undervisningen i klass. 10 veckotimmar sv2 Barnet kan en del svenska men för lite för att följa klassens läsinlärning. Särskild sv2-lärare ansvarar för språkinlärning och en senarelagd och långsammare läsinlärning. 6 veckotimmar sv2 Barnet kan ganska mycket svenska. Grammatiken är någorlunda klar, men många ord fattas. Barnet bedöms kunna följa klassundervisningen på det stora hela. 4 veckotimmar sv2 Barnet behöver fortfarande språkstimulerande sv2-undervisning med tanke på grammatik och vokabulär. 2 veckotimmar sv2 Barnet här nästan kommit lika långt som svenska barn i samma ålder. Kanske verkar det först som om barnet är väl framme i språket, men vi brukar aldrig börja med mindre än 2 vtr sv2. Ofta visar det sig finnas "luckor" i fråga om ord. Först när vi känner barnet väl och är säkra på dess språkliga förmåga kan vi ta bort sv2-undervisningen och låta barnet följa klassens svenskundervisning helt. Ofta kan det finnas andra faktorer än de språkliga att ta hänsyn till, som t.ex. att barn inte fungerar tillsammans, extremt blyga barn etc., när vi sammanställer våra klasser och grupper redan på vårterminen. Med beslut fattade utifrån så många hänsynstaganden som möjligt ska organisationen kunna fungera både ur elevens och skolans synvinkel från första skoldagen på höstterminen. Tidigare träffades förskollärare och lågstadielärare några veckor in på varje hösttermin för en utvärdering av barnens skolbesök under våren och de första skolveckorna liksom av det samarbete som varit i samband med barnens stadieövergång. Min språkbedömning under vårterminen, som slutgiltigt fastställts i samtal med den förskolepersonal som bäst känt respektive barn, utvärderades också. Man tyckte i regel att barnen bedömts rätt i fråga om språkfärdighet och att de därför hamnat i rätt språkgrupp från början, varför ytterst sällan några slitsamma omplaceringar behövt göras. Hjördis Wahlström, en skicklig och erfaren lågstadielärare, skrev redan 1983 ner ett utlåtande: För mig som klasslärare kunde jag indela klassen med utgångspunkt från dessa sv2-grupper före uppropet på hösten. Vi slapp alltså omgrupperingar in på terminen..sammanfattningsvis vill jag påpeka att allt det arbete som lades ner på vårterminen gav

5 en enorm lättnad de första veckorna på höstterminen. Vid ett möte med förskollärare, daghemspersonal och årskurs-ett- lärare framkom att alla kategorier var mycket nöjda. Också i andra sammanhang här Nya Lundamaterialet visat sig användbart och värdefullt. När barn med ett annat modersmål än svenska kommer flyttande till vår skola under läsåret, är det viktigt att kunna placera dem i lämpligaste klass och sv2-grupp. För detta syfte använder vi Nya Lundamaterialet ända upp t.o.m. årskurs 6. Ibland sker det med en liten brasklapp: "Kanske tycker du det här verkar lite barnsligt, men vi vill gärna veta lite om hur mycket svenska du kan, så att vi kan hjälpa dig på bästa sätt med språket. Kan vi titta på den här boken ändå tillsammans?" Det brukar inte bli några invändningar, och efteråt verkar de flesta mycket nöjda med att ha fått visa vad de kan. Många gånger har barnen spontant sagt att det var roligt. Under alla år har arbetet med språkbedömningarna av skolledningen och även av lågstadielärarna ansetts helt nödvändiga inför planering och organisation av årskurs 1. Även språkundersökningen av nyinflyttade elever anses angelägen. Språkbedömningarna tar en stor del av vårens skolarbete, men med stödet från ledning och lärare känns det som en viktig prioritering. Jag försöker använda samtalet med varje barn till att ge barnet en "puff i ökad språklig medvetenhet och stimulera det till att dra analoga slutsatser och till reflexioner kring språk just på den nivå där varje barn befinner sig. Det finns kanske vissa likheter med en skådespelare som spelar samma pjäs för 1000:e gången. Stimulansen ligger i att varje gång möta ny publik, att samspela med den... Nya Lundamaterialet på andra orter Svenska talpedagoger hade många år ett intensivt samarbete med nordiska kolleger under Anita Alstam-Malcus stimulerande ordförandeskap. Vid ett arbetsseminarium på Nordiska folkhögskolan i Kungälv berättade jag om Nya Lundamaterialet. En dansk kollega, Estrid Guttormsen, blev mycket intresserad och ville så småningom få översätta och bearbeta det till danska. En intensiv samarbetsperiod följde, varefter "Det nye Lundmateriale - Vurdering af sproglig færdighed i dansk hos børn med et andet modersmål - Historien om Gunilla" gavs ut 1988 på Special-paedagogisk förlag i Herning. Sommaren 1995 fick jag ett brev från projektledaren för ett språkutvecklingsprogram i Ronna kommundel i Södertälje, Lena Söderholm, där det bl.a. stod: "Efter att ha tittat på olika testmaterial fastnade projektet för Nya Lundamaterialet". Detta blev upptakten till ett mycket spännande och givande samarbete som så småningom utmynnade i en intressant rapport, Språkundersökning i Ronna kommundel oktober 1995 (Söderholm, 1995). Där redogörs för en språkundersökning av 432 barn, dvs. alla 5-, 6- och 7-åringar i Ronna oavsett modersmål. Drygt hälften av barnen hade ett annat modersmål än svenska, de flesta av dem assyriska/syrianska. Jag citerar ur rapporten: Tendenserna visar att 48 % av eleverna i årskurs 1 har behov av sv2. Ca 47 % av sexåringarna har behov av sv2, medan siffran för femåringarna är 55 %. En tolkning av förskolebarnens språkfärdighet är att det kan finnas ett samband mellan barnets behov av sv2 och om barnet har eller har haft plats i förskola. Majoriteten av fem- och sexåringar som har behov av 10 veckotimmar i sv2 eller förberedelsegrupp har inte gått i förskola/... Vid den utvärdering som språkbedömargruppen gjorde av sitt arbete var den viktigaste synpunkten att barnen upplevde bedömningen som så rolig. Barnen förstärktes positivt genom att få ha ett samtal med en vuxen person alldeles för sig själv. Kontakten som skapades mellan bedömarna och barnen finns kvar, det lyser i barnens ögon när de möter "sin" bedömare. Personal upplevde överhuvudtaget undersökningen som mycket intressant och den väckte nya tankar, såsom på vad och hur man skall arbeta på ett språkmedvetet sätt. De uttryckte ett stort behov av pedagogiska diskussioner med kollegor och en önskan om fortbildning som förmår förena teori med praktik. Till sist, men inte minst skapades en dialog med föräldrarna om språk och språkutveckling, som gav många fruktbara diskussioner/ Förutom att vi med språkundersökningen dels får en bild

6 av varje barns språkfärdighet, har andra mycket positiva effekter kring undersökningen visat sig. Man kan uttrycka det som att hela Ronna kommit "på fötter" när det galler språkfrågor. Föräldrar har visat stort intresse för hur språket ser ut för just deras barn. Personal diskuterar livligt hur språkutvecklande arbetssätt kan utarbetas. Sammanfattningsvis kan sägas att samtliga inblandade har börjat reflektera över vad språkutveckling är och hur man skall nå språkfärdighet. Tanken att alla vuxna måste hjälpas åt, förskolan, skolan och hemmet väcks/.../det överraskande i undersökningen är däremot att svenska barn, som går i förskolor eller skolor med hög andel invandrare, inte har en sämre svenska jämfört med andra svenska barn. Detta är intressant då det i diskussionen om boendesegregation talas om risken för att dessa barn skulle ha en "sämre" svenska. En sidan uppfattning får inte stöd av språkundersökningen i Ronna. (Söderholm 1995:20) Det rör på sig och förhoppningsvis ska det fortsätta göra det - i positiv riktning för våra barns och vår egen skull. Litteratur Guttormsen, Estrid Det nye Lundmateriale - Vurdering af sproglig færdighed i dansk hos børn med et andet modersmål - Historien om Gunilla (Översättning och bearbetning av Tybrand m.fl. (1983).) Herning: Special-pædagogisk förlag. Holmberg, Eva & Stenkvist, Harriette Nya Lundamaterialet. Kartläggning och bedömning av barns språkliga förmåga. Malmö: Utbildningsproduktion. Söderholm, Lena Språkundersökning i Ronna kommundel oktober Södertälje. Tybrand, Berit m.fl Nya Lundamaterialet bearbetat för kartläggning och bedömning av färdigheten i svenska hos barn med ett annat modersmål - Berättelsen om Lena. Göteborg: Egen utgivning. Denna artikel har först publicerats i "Svenska som andraspråk och andra språk" Festskrift till Gunnar Tingbjörn, 1997.

7

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser StegVis Utveckla barnens sociala färdigheter Ett undervisningsprogram för förskola och skola i samarbete med hemmet StegVis Läs om syfte, mål, metoder och material, och få information om försäljning, kurser

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Läromedelsförteckning

Läromedelsförteckning 1 Institutionen för humaniora Läromedelsförteckning Kurskod SSA120 Dnr 03:47 Beslutsdatum 2003-05-07 Kursens benämning Svenska som andraspråk Poängtal 20 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår

Läs mer

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Mål och betygskriterier i Engelska

Mål och betygskriterier i Engelska Mål och betygskriterier i Engelska Mål för år 7 För att uppnå nivån godkänd i engelska krävs förutom att eleven behärskar nedanstående moment att han/hon deltar aktivt i lektionsarbetet muntligt såväl

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK B- OCH C-SPRÅK - TYSKA / FRANSKA Kraven på goda språkkunskaper ökar ständigt. Att lära sig kommunicera på främmande språk - lyssna, tala, läsa och skriva, är en väsentlig

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Talpedagogik i utveckling

Talpedagogik i utveckling Talpedagogik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 23-24 mars 2011 TALARE Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Ulla Sundberg Falu kommun SFFL Ann-Kristin Testad Vinnare av

Läs mer

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande Rocknebyskolan-förskola Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Bitr.rektor,

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte Bilaga 3 : språkutvecklingsschema ftirskolan Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man går

Läs mer

Förskolans konsultoch stödgrupp

Förskolans konsultoch stödgrupp Förskolans konsultoch stödgrupp ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖRSKOLA OCH FRITID RESURSENHETEN Förskolans konsultoch stödgrupp Inom Förskolans Konsult- och stödgrupp finns olika

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A PN G032 Betygsmatriser för Människans språk av Hanna Nordlander, 2011 Kroppsspråk, teckenspråk, konstruerade språk... Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9

Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9 Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9 Datum: 2010-08-11 Ämnesansvarig: John Dennis & Maria Kehlmeier Ämnets syfte Allt fler människor världen över talar engelska. Genom att tala engelska

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Modersmålsstöd och modersmålsundervisning. - organisation och omfattning 2002

Modersmålsstöd och modersmålsundervisning. - organisation och omfattning 2002 Modersmålsstöd och modersmålsundervisning - organisation och omfattning 2002 Bilaga 2 till Flera språk fler möjligheter. Utveckling av modersmålsstöd och modersmålsundervisning ett regeringsuppdrag, 2002

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla

Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla efter en allåldersbok av Oscar K och Dorte Karrebaek www.tigerbrand.se cirkustigerbrand@telia.com tel. 08-665 80 18 Inledning

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

Tolka och förstå små barn

Tolka och förstå små barn 2013-06-24 13/59 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) Socialnämnden (motsv) Tolka och förstå små barn BAKGRUND/ SYFTE Den här kursen vänder

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärderare: Ingrid Skeppstedt 22 mars 2011 Mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och kompetensutveckling att

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer