Att bedöma invandrarbarns färdighet i svenska med Nya Lundamaterialet - berättelse om en mångårig process

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att bedöma invandrarbarns färdighet i svenska med Nya Lundamaterialet - berättelse om en mångårig process"

Transkript

1 Att bedöma invandrarbarns färdighet i svenska med Nya Lundamaterialet - berättelse om en mångårig process Berit Tybrand Bakgrund Att bedöma en människas språkfärdighet är ingen lätt uppgift. Ändå framstår en sådan bedömning som ett behov i många situationer, däribland när det gäller undervisning i svenska som andraspråk. För att kunna göra undervisningen så adekvat som möjligt, är det viktigt att ha en uppfattning om elevernas språknivå, vilken åldersgrupp det än är frågan om. När jag i mitt arbete som talpedagog och sv2-lärare i Hjällbo i slutet av 70-talet mötte invandrarbarn i samband med skolstarten, visade det sig att barnen ofta "hamnade" i fel grupp, där undervisningen antingen var över eller under deras språkliga förmåga. Följden blev omgrupperingar med avbrytande av relationer som etablerats, både för lärare och barn; många gånger en smärtsam process. Jag ville försöka förebygga detta och började aktivt leta efter material som skulle kunna hjälpa oss att diagnostisera barnens färdigheter i svenska inför skolstarten. Efter några försök med allehanda material hörde jag en av författarna till Lundamaterialet, Harriette Stenkvist, redogöra för sitt och Eva Holmbergs examensarbete i logopedi vid Lunds Universitet - därav namnet. Det stod klart för mig att det kunde vara värt att prova på "våra" barn i Hjällbo. Birgitta Johansson, som då var lärare på lågstadiet i en förberedelseklass och tidvis studierektor, fann att de resultat vi kom fram till senare stämde med verkligheten och var till stor hjälp för oss vid organisationen av undervisningen i årskurs 1. Utveckling av material för bedömning av invandrarelever Birgitta Johansson blev senare en av pionjärerna i att utveckla metodik för nybörjarundervisningen i sv2 och tjänstgjorde en tid också som invandrarkonsulent centralt på Göteborgs skolförvaltning. Genom henne och Lena Tidblom, som var landets första metodiklektor i sv2 vid lärarutbildningen vid Göteborgs universitet, blev värdet av Lundamaterialet bekantgjort på dåvarande Göteborgs skolförvaltning. Lundamaterialet hade i någon mån omarbetats av författarna inför 2:a tryckningen, delvis efter förslag från min sida, och kallades då "Nya Lundamaterialet". I samband med ett stort samarbetsprojekt förskola-skola i början av 80-talet mellan Göteborgs socialförvaltning och Göteborgs skolförvaltning, där både Birgitta Johansson och Lena Tidblom arbetat som invandrarkonsulenter, ombads jag redovisa mina erfarenheter av Nya Lundamaterialet. Jag hade då upptäckt att man med en del förändringar kunde få ut mycket mer information om barns färdigheter i svenska som andraspråk. En stor del av dessa förändringar kunde jag se tack vare den utomordentliga undervisning och medvetenhet jag bibringats genom Gunnar Tingbjörn och hans kompendier i kontrastiv grammatik och fonetik i 20- och 40-poängskurserna i Svenska för invandrarundervisning vid Göteborgs universitet. Tingbjörns analyser av svenskans grundläggande struktur i jämförelse med många av våra vanligaste invandrarspråk visade också på vad som kan vara annorlunda och svårt i vårt språk jämfört med barnens olika modersmål. Många gånger märkte jag hur barnens svar avslöjade det egna språkets påverkan av svenskan i språkinlärningsprocessen, s.k. interferens. När jag då ombads redovisa mina erfarenheter av Nya Lundamaterialet ville jag därför gärna göra en grundlig bearbetning av det tillsammans med en arbetsgrupp bestående av talpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och hemspråkslärare, alla med olika erfarenhet av invandrarbarns språkinlärning. Flera av dessa kolleger hade också på mitt förslag använt Lundamaterialet och funnit det värdefullt.

2 På skolstyrelsens och socialförvaltningens uppdrag samarbetade vi under en period med att få ut mesta möjliga information ur det fina bildmaterial och den struktur som Nya Lundamaterialet erbjöd. Detta skedde givetvis med författarnas tillåtelse. De sade sig vara glada om materialet kunde få ett bredare användningsområde än det ursprungligen var tänkt för. Det resultat arbetsgruppen kom fram till trycktes upp enbart som text, medan bildhäftet fortfarande användes i sin helhet (andra upplagan). Talpedagoger och sv2-lärare runtom i Göteborg fick information om resultatet av vårt arbete, som sedan också använts i en viss utsträckning. Där det använts här många uttryckligen sagt sig nöjda med det. Den bearbetning som vi gjorde fick jag sedan gruppens fortroende att förmedla och ev. vidareutveckla. En ny utformning av bearbetningen gjordes och presenterades inför en nordisk talpedagogkongress i Göteborg hösten Hur bedömningen genomförs Nya Lundamaterialet är en serie bilder där en flicka finns med som en röd tråd. Med lite fantasi kan materialet utformas som en historia, som fångar barns intresse. Undersökningen går till så att bedömaren och barnet sitter för sig själva och samtalar om bilderna i boken. Det är nödvändigt att ha en bandspelare av god kvalitet till hands. Den fångar genast barnets intresse. Vi pratar om vad det är och vad man kan använda den till. "Ska vi prova?" frågar jag, och vilket barn är inte nyfiket på en sådan apparat? Jag frågar: "Vad heter du?" - "Hur gammal är du?" - "Var bor du?" - "Här du någon bror eller syster?"... Redan här märker jag ganska tydligt om barnet förstår lite eller mycket, den impressiva förmågan, och även i någon mån färdigheten att uttrycka sig på svenska, den expressiva förmågan, som det tär längre tid att utveckla. Det är mycket viktigt att vara lyhörd och iaktta barnets reaktioner. Inget barn ska få känna sig utsatt och dåligt i en sådan här situation. Nästan alla kan svara åtminstone på de två första frågorna. Sedan kan jag - om jag märker att det är svårt - förklara att jag vet att de kan prata på sitt eget språk. Vi låter heller inte barn som just kommit till Sverige genomgå en språkbedömning - vi vet ju att förberedelseklass (-grupp) är vad just det barnet behöver. Det händer att även dessa barn vill komma och prata med mig, och då berättar jag enkelt för dem om Lena, som jag kallar flickan, och om bilderna eller en del av dem. Efter de inledande frågorna spelar vi tillbaka bandet och lyssnar på vad vi sagt tillsammans, vilket oftast är mycket spännande och roligt och för många första konfrontationen med en bandspelare. "Hör du så fint det låter?" kan jag fråga, och vidare: "Kan det här bandet få snurra medan vi tittar i min bok? Om jag glömmer bort vad du och jag pratade om så är det väldigt bra om jag kan lyssna på bandet. Då kommer jag ihåg. Det är bara du och jag som får lyssna på bandet. Är det OK att det står här och snurrar?" Vid de bortåt tusen språkbedömningar jag gjort under årens lopp här ännu inget barn vägrat. Däremot här tre barn inte sagt något alls. Två av dem svarade endast med kroppsspråk, vilket de också gjorde i förskolan. Det tredje barnet medverkade sporadiskt. Det visade sig att hon hade en grav hörselskada, vilket inte upptäckts tidigare. Det är alltså oerhört viktigt att barnet känner förtroende för bedömaren och är positiv till hela situationen. Ibland måste jag ge oss tid att bli bekant innan vi kan dra oss tillbaka för samtalet. Det är givetvis nödvändigt att lyssna till den personal som känner barnet och ibland också att låta trygga, positiva barn få börja, om det finns flera som jag ska träffa i en grupp. Vilket barn tycker inte om att få en vuxens odelade uppmärksamhet under minuter och samtidigt få vara medagerande i en saga? Jag kan inte minnas att jag mött något. Men - det har någon gång hänt att jag försökt göra några anteckningar under samtalets gång, och det har alltid visat sig påverka hela situationen negativt. Därför avråder jag bestämt från detta, och därför är en bandspelare med 90-minutersband oumbärlig (2x45 minuter). Däremot frågar jag i regel barnet: "Kan du skriva ditt namn?" och får nästan alltid jakande svar. Då ber jag barnet skriva namnet överst på en sida i

3 mitt block, där jag sedan ev. antecknar barnets eget språk och brödernas och systrarnas namn och ålder. ("Det kan vara roligt att veta vilka som är dina systrar och bröder här i skolan"). Begreppet "syskon" visar sig ofta svårtolkat, så därför använder jag det inte gärna i början av ett samtal. Bilderna är färgglada, klara och entydiga, och under samtalets gång utforskas barnets förmåga med avseende på olika grammatiska företeelser i svenskan. Till skillnad från de flesta andra s.k. kvantitativa tester, tester där man väljer ut ett bestämt ordförråd och där svaren kan poängvärderas som rätt eller fel, är Nya Lundamaterialet ett kvalitativt bedömningsmaterial, som ger en helhetsbild av barnets förmåga att hantera språkets grundstruktur. Det ställer därför ganska stora krav på bedömarens egna kunskaper och förmåga att analysera och värdera de svar man får. Givetvis bör den som gör bedömningen ha en uppfattning om svenska barns språkliga förmåga vid motsvarande ålder för att veta vad som är normalt för exempelvis en 6-åring med svenska som modersmål. Lundamaterialet gjordes också just i detta syfte - att bedöma svenska förskolebarns färdigheter i sitt modersmål. En sen språk- eller talutveckling är inte så ovanligt, och det är ju av största vikt att barn med en sådan försening fångas upp på ett tidigt stadium och får professionell hjälp i sin språkliga utveckling. Men det är minst lika viktigt att våra invandrarbarn, som har så oerhört olika utgångsläge vid skolstarten både vad gäller deras modersmål och deras svenska andraspråk, uppmärksammas och får bästa möjliga undervisning. Att även dessa barn kan ha en sen språk- och talutveckling kan vara nog så svårt att upptäcka - något som kräver kompetens och erfarenhet. I arbetet med att bedöma invandrarbarns färdigheter i svenska inför skolstarten har det visat sig att inlärningen av det andra språket i princip följer samma regler som utvecklingen av det första språket, t.ex. att ettordsmeningar följs av tvåordsmeningar och sedan en grammatisk utbyggnad. I fråga om tempus är det först bara nutid som gäller, dvs. presens. Steget till dåtid, imperfekt, är ett tydligt steg i den språkliga utvecklingen - precis som i modersmålsutvecklingen. Både i första- och andraspråksutvecklingen är övergeneraliseringar vanliga (sovde, springde, gådde). Under samtalets gång kan man växla mellan olika strategier för att få önskade svar och dynamik i samtalet. Man kan exempelvis använda direkta frågor, "frågestrategi", ofullbordade satser där en utfyllnad förväntas, "avslutningsstrategi" och eventuellt "pekstrategi", om man märker att barnet inte kan uttrycka sig så bra. Hela tiden är det viktigt att iaktta barnet och vara följsam så att intresset hålls vid liv. Det ordförråd som efterfrågas i anslutning till bilderna ligger nära barnets vardagsvärld. Samtidigt som barnet säger orden lyssnar man också på språkljuden - om de uttalas korrekt eller eventuellt är "färgade" av det egna modersmålets fonologi. Pluralbildning av substantiv - olika deklinationer (-or, -ar, -er, -n) - yävs in i samtalet liksom genus (en, ett), kongruensböjning (ett rött hjärta), dubbel bestämdhet (den lilla blomman), komparation av regelbundna (snabb -are -ast) och oregelbundna adjektiv (liten, mindre, minst), genitiv av substantiv - olika morfologiska fenomen. Vidare provas känslan för olika tempus, negationers placering, prepositionsuttryck - syntaktiska företeelser. Flera av bilderna inbjuder till spontantal, t.ex. pojken som brutit armen. "Här du skadat dig nån gång? Vad hände då? Berätta!" eller berättelsen om utflykten som utspelades i imperfekt (förra sommaren) där barnet hakar på rätt tempus om det införlivat den funktionen av språket. Vid avlyssnandet fylls protokollet i och spontantal nertecknas. Graden av korrekthet i de olika svaren vägs samman till ett omdöme, preciserat som behov av undervisning i svenska som andraspråk. Även barnets beteende vid undersökningen noteras. Det är viktigt att det slutliga omdömet sker i samråd med personalen på förskola eller daghem och med hänsyn till deras uppfattning om barnets språk, sociala mognad och allmänna beteende, kamratrelationer, förmåga att ta till sig instruktioner etc. Det bör också framhållas att undersökningen inte ger en uttömmande beskrivning av barnets färdigheter i svenska. Det är ett bedömningsmaterial, använt i ett visst ögonblick under

4 en lång språkinlärningsprocess. Åtgärder med anledning av bedömningen Det sammanfattande omdömet kan ges på olika sätt, beroende på avsikten med undersökningen. Där jag arbetar är det barnets behov av undervisning i svenska som andraspråk som är av störst intresse. Utifrån dessa uppgifter organiserar vi sv2-undervisningen i årskurs 1 så att vi kan möta barnen där de befinner sig språkligt. För vår del har skalan så småningom utformats på följande satt - en skala som också visat sig hålla i andra sammanhang (1 veckotimme = 40 minuter): Fb Förberedelseklass, elever, nykomna till Sverige. Barnet har ingen möjlighet att följa undervisningen i klass. 10 veckotimmar sv2 Barnet kan en del svenska men för lite för att följa klassens läsinlärning. Särskild sv2-lärare ansvarar för språkinlärning och en senarelagd och långsammare läsinlärning. 6 veckotimmar sv2 Barnet kan ganska mycket svenska. Grammatiken är någorlunda klar, men många ord fattas. Barnet bedöms kunna följa klassundervisningen på det stora hela. 4 veckotimmar sv2 Barnet behöver fortfarande språkstimulerande sv2-undervisning med tanke på grammatik och vokabulär. 2 veckotimmar sv2 Barnet här nästan kommit lika långt som svenska barn i samma ålder. Kanske verkar det först som om barnet är väl framme i språket, men vi brukar aldrig börja med mindre än 2 vtr sv2. Ofta visar det sig finnas "luckor" i fråga om ord. Först när vi känner barnet väl och är säkra på dess språkliga förmåga kan vi ta bort sv2-undervisningen och låta barnet följa klassens svenskundervisning helt. Ofta kan det finnas andra faktorer än de språkliga att ta hänsyn till, som t.ex. att barn inte fungerar tillsammans, extremt blyga barn etc., när vi sammanställer våra klasser och grupper redan på vårterminen. Med beslut fattade utifrån så många hänsynstaganden som möjligt ska organisationen kunna fungera både ur elevens och skolans synvinkel från första skoldagen på höstterminen. Tidigare träffades förskollärare och lågstadielärare några veckor in på varje hösttermin för en utvärdering av barnens skolbesök under våren och de första skolveckorna liksom av det samarbete som varit i samband med barnens stadieövergång. Min språkbedömning under vårterminen, som slutgiltigt fastställts i samtal med den förskolepersonal som bäst känt respektive barn, utvärderades också. Man tyckte i regel att barnen bedömts rätt i fråga om språkfärdighet och att de därför hamnat i rätt språkgrupp från början, varför ytterst sällan några slitsamma omplaceringar behövt göras. Hjördis Wahlström, en skicklig och erfaren lågstadielärare, skrev redan 1983 ner ett utlåtande: För mig som klasslärare kunde jag indela klassen med utgångspunkt från dessa sv2-grupper före uppropet på hösten. Vi slapp alltså omgrupperingar in på terminen..sammanfattningsvis vill jag påpeka att allt det arbete som lades ner på vårterminen gav

5 en enorm lättnad de första veckorna på höstterminen. Vid ett möte med förskollärare, daghemspersonal och årskurs-ett- lärare framkom att alla kategorier var mycket nöjda. Också i andra sammanhang här Nya Lundamaterialet visat sig användbart och värdefullt. När barn med ett annat modersmål än svenska kommer flyttande till vår skola under läsåret, är det viktigt att kunna placera dem i lämpligaste klass och sv2-grupp. För detta syfte använder vi Nya Lundamaterialet ända upp t.o.m. årskurs 6. Ibland sker det med en liten brasklapp: "Kanske tycker du det här verkar lite barnsligt, men vi vill gärna veta lite om hur mycket svenska du kan, så att vi kan hjälpa dig på bästa sätt med språket. Kan vi titta på den här boken ändå tillsammans?" Det brukar inte bli några invändningar, och efteråt verkar de flesta mycket nöjda med att ha fått visa vad de kan. Många gånger har barnen spontant sagt att det var roligt. Under alla år har arbetet med språkbedömningarna av skolledningen och även av lågstadielärarna ansetts helt nödvändiga inför planering och organisation av årskurs 1. Även språkundersökningen av nyinflyttade elever anses angelägen. Språkbedömningarna tar en stor del av vårens skolarbete, men med stödet från ledning och lärare känns det som en viktig prioritering. Jag försöker använda samtalet med varje barn till att ge barnet en "puff i ökad språklig medvetenhet och stimulera det till att dra analoga slutsatser och till reflexioner kring språk just på den nivå där varje barn befinner sig. Det finns kanske vissa likheter med en skådespelare som spelar samma pjäs för 1000:e gången. Stimulansen ligger i att varje gång möta ny publik, att samspela med den... Nya Lundamaterialet på andra orter Svenska talpedagoger hade många år ett intensivt samarbete med nordiska kolleger under Anita Alstam-Malcus stimulerande ordförandeskap. Vid ett arbetsseminarium på Nordiska folkhögskolan i Kungälv berättade jag om Nya Lundamaterialet. En dansk kollega, Estrid Guttormsen, blev mycket intresserad och ville så småningom få översätta och bearbeta det till danska. En intensiv samarbetsperiod följde, varefter "Det nye Lundmateriale - Vurdering af sproglig færdighed i dansk hos børn med et andet modersmål - Historien om Gunilla" gavs ut 1988 på Special-paedagogisk förlag i Herning. Sommaren 1995 fick jag ett brev från projektledaren för ett språkutvecklingsprogram i Ronna kommundel i Södertälje, Lena Söderholm, där det bl.a. stod: "Efter att ha tittat på olika testmaterial fastnade projektet för Nya Lundamaterialet". Detta blev upptakten till ett mycket spännande och givande samarbete som så småningom utmynnade i en intressant rapport, Språkundersökning i Ronna kommundel oktober 1995 (Söderholm, 1995). Där redogörs för en språkundersökning av 432 barn, dvs. alla 5-, 6- och 7-åringar i Ronna oavsett modersmål. Drygt hälften av barnen hade ett annat modersmål än svenska, de flesta av dem assyriska/syrianska. Jag citerar ur rapporten: Tendenserna visar att 48 % av eleverna i årskurs 1 har behov av sv2. Ca 47 % av sexåringarna har behov av sv2, medan siffran för femåringarna är 55 %. En tolkning av förskolebarnens språkfärdighet är att det kan finnas ett samband mellan barnets behov av sv2 och om barnet har eller har haft plats i förskola. Majoriteten av fem- och sexåringar som har behov av 10 veckotimmar i sv2 eller förberedelsegrupp har inte gått i förskola/... Vid den utvärdering som språkbedömargruppen gjorde av sitt arbete var den viktigaste synpunkten att barnen upplevde bedömningen som så rolig. Barnen förstärktes positivt genom att få ha ett samtal med en vuxen person alldeles för sig själv. Kontakten som skapades mellan bedömarna och barnen finns kvar, det lyser i barnens ögon när de möter "sin" bedömare. Personal upplevde överhuvudtaget undersökningen som mycket intressant och den väckte nya tankar, såsom på vad och hur man skall arbeta på ett språkmedvetet sätt. De uttryckte ett stort behov av pedagogiska diskussioner med kollegor och en önskan om fortbildning som förmår förena teori med praktik. Till sist, men inte minst skapades en dialog med föräldrarna om språk och språkutveckling, som gav många fruktbara diskussioner/ Förutom att vi med språkundersökningen dels får en bild

6 av varje barns språkfärdighet, har andra mycket positiva effekter kring undersökningen visat sig. Man kan uttrycka det som att hela Ronna kommit "på fötter" när det galler språkfrågor. Föräldrar har visat stort intresse för hur språket ser ut för just deras barn. Personal diskuterar livligt hur språkutvecklande arbetssätt kan utarbetas. Sammanfattningsvis kan sägas att samtliga inblandade har börjat reflektera över vad språkutveckling är och hur man skall nå språkfärdighet. Tanken att alla vuxna måste hjälpas åt, förskolan, skolan och hemmet väcks/.../det överraskande i undersökningen är däremot att svenska barn, som går i förskolor eller skolor med hög andel invandrare, inte har en sämre svenska jämfört med andra svenska barn. Detta är intressant då det i diskussionen om boendesegregation talas om risken för att dessa barn skulle ha en "sämre" svenska. En sidan uppfattning får inte stöd av språkundersökningen i Ronna. (Söderholm 1995:20) Det rör på sig och förhoppningsvis ska det fortsätta göra det - i positiv riktning för våra barns och vår egen skull. Litteratur Guttormsen, Estrid Det nye Lundmateriale - Vurdering af sproglig færdighed i dansk hos børn med et andet modersmål - Historien om Gunilla (Översättning och bearbetning av Tybrand m.fl. (1983).) Herning: Special-pædagogisk förlag. Holmberg, Eva & Stenkvist, Harriette Nya Lundamaterialet. Kartläggning och bedömning av barns språkliga förmåga. Malmö: Utbildningsproduktion. Söderholm, Lena Språkundersökning i Ronna kommundel oktober Södertälje. Tybrand, Berit m.fl Nya Lundamaterialet bearbetat för kartläggning och bedömning av färdigheten i svenska hos barn med ett annat modersmål - Berättelsen om Lena. Göteborg: Egen utgivning. Denna artikel har först publicerats i "Svenska som andraspråk och andra språk" Festskrift till Gunnar Tingbjörn, 1997.

7

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Berättelsen om Lena. Information om text och blankett för bedömning av språklig färdighet hos barn med ett annat modersmål

Berättelsen om Lena. Information om text och blankett för bedömning av språklig färdighet hos barn med ett annat modersmål Berättelsen om Lena Information om text och blankett för bedömning av språklig färdighet hos barn med ett annat modersmål Den version av text och blankett, utarbetad av talpedagog Berit Tybrand, som återfinns

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (7) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad och

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.

Läs mer

Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun

Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun Januari 2008 Skolans uppdrag Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO 94) har anpassats för att även omfatta förskoleklassen

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Enligt läroplanen 2.6 skall förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärderingen är att få kunskap

Läs mer

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Mål med språksamtalet

Mål med språksamtalet Mål med språksamtalet Optimera flerspråkiga barns möjlighet till en god språkutveckling såväl i första som i andraspråket i förskolan och tillsammans med föräldrarna. Samtalet ska utmynna i en språkplan

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp

Läs mer

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser StegVis Utveckla barnens sociala färdigheter Ett undervisningsprogram för förskola och skola i samarbete med hemmet StegVis Läs om syfte, mål, metoder och material, och få information om försäljning, kurser

Läs mer

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Tisdag den 27 september 2016

Tisdag den 27 september 2016 Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Kvalitetsanalys. Skattkammarens förskola

Kvalitetsanalys. Skattkammarens förskola Kvalitetsanalys Skattkammarens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Sjöstjärnan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10

2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Anette Hellström Sidan 1 av 10 Diariekod: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av språkscreening från 2011-2012 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Läsåret 2012/2013 Arbetsplan Normer och värden Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Vi upplever att det är en del konflikter i barngruppen. Barnen utesluter

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Familjedaghem. En bra start i livet!

Familjedaghem. En bra start i livet! Familjedaghem En bra start i livet! I Göteborg stad finns det kommunalt anställda dagbarnvårdare i samtliga tio stadsdelar. Familjedaghemmen är en del av pedagogisk omsorg. Den är ett kompletterande alternativ

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 1 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa. ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Björkdungens förskola Läsåret 2015/2016 2(6) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Verksamhetsplan Killingens förskola

Verksamhetsplan Killingens förskola Verksamhetsplan Killingens förskola 2014-2015 Innehållsförteckning Sida 1. Inledning 3 2. Sammanfattning av Brukarundersökning (Markör) 2013-2014 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Mynta och den mystiska hundtjuven

Mynta och den mystiska hundtjuven LENA LILLESTE Sidan 1 Mynta och den mystiska hundtjuven Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Mynta och Frida ska gå ut med tant Bergs hund Birk. Tant Berg är väldigt rädd om sin hund och säger till flickorna

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

SPRÅKVAL ÅRSKURS 6-9

SPRÅKVAL ÅRSKURS 6-9 SPRÅKVAL ÅRSKURS 6-9 INNEHÅLL: 1. Nationella mål 2. Lokala mål 3. Nationella strävansmål 4. Kursplan 5. Betygskriterier 1. Nationella mål Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret.

Läs mer