Bebyggelselokaliseringens betydelse för koldioxidutsläpp och tillgänglighet - Förstudier. WSP Analys & Strategi rapport.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bebyggelselokaliseringens betydelse för koldioxidutsläpp och tillgänglighet - Förstudier. WSP Analys & Strategi rapport."

Transkript

1 Bebyggelselokaliseringens betydelse för koldioxidutsläpp och tillgänglighet - Förstudier WSP Analys & Strategi rapport Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Bebyggelselokaliseringens betydelse för koldioxidutsläpp och tillgänglighet - Förstudier Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi

3 Förord WSP har, med finansiering av Trafikverket, bedrivit ett forskningsprojekt om bebyggelseplanering tillsammans med Chalmers. I denna rapport redovisas tre förstudier om människors boendepreferenser, socioekonomiska faktorer samt utsläpp av koldioxid från bebyggelsen. Huvudrapporten för WSP:s del av projektet heter Bebyggelselokaliseringens betydelse för koldioxidutsläpp och tillgänglighet. Förstudien om boendepreferenser är skriven av Lars Berglund, förstudien om socioekonomiska faktorer av Anna Modin, Karin Eklund och Amy Rader- Olsson, förstudien om koldioxid av Jarl Hammarqvist. Matts Andersson har varit projektledare. Inga-Maj Eriksson har varit kontaktperson på Trafikverket. Stockholm i december 2011 Fredrik Bergström Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi

4 Innehåll 1 INLEDNING 5 2 VAD MÄNNISKOR VILL HA FÖR BEBYGGELSE BEFOLKNINGENS BOENDEPREFERENSER 7 Lägesegenskaper 7 Gemensamma boendevärderingar 7 Preferensskillnader beroende på kön, ålder och födelseland SLUTSATSER 10 3 SOCIOEKONOMISKA FAKTORER I REGIONAL PLANERING SEGREGATION SOM SOCIOEKONOMISK FAKTOR 11 Politiken för att motarbeta segregation 11 Segregationens geografiska uttryck REGIONALA PLANERINGSSTRATEGIER 15 Social mix 16 Attraktivt boende med bredd 19 Stadsmässighet och funktionsblandning 21 Tillgänglighet och ekonomisk utveckling SLUTSATSER 24 4 UTSLÄPP AV CO 2 I OLIKA BEBYGGELSETYPER TEKNISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA SAMBAND BETEENDE OCH INCITAMENT FAKTISK ENERGIFÖRBRUKNING ENERGIFÖRBRUKNING OCH UTSLÄPP I FRAMTIDEN SLUTSATSER 32 Analys & Strategi

5 1 Inledning WSP har, med finansiering av Trafikverket, bedrivit ett forskningsprojekt om bebyggelseplanering tillsammans med Chalmers. Projektet heter Bebyggelseplaneringens betydelse för utsläpp och tillgänglighet på lokal och regional nivå. Chalmers del av studien behandlar den lokala nivån vars syfte är att utvärdera hur de två dominerande trenderna förtätning/funktionsblandning respektive utglesning/funktionsuppdelning påverkar Kollektivtrafikens, gångtrafikens och cykeltrafikens andel av resorna. WSP:s studie behandlar den regionala nivån och är uppdelad i tre delar: 1. Utvärdering av olika målbilder för bebyggelselokalisering. Målbilderna är den monocentriska staden, den utspridda staden och stationssamhällen. Vid utvärderingen av målbilderna ser vi på utsläpp, tillgänglighet, människors boendepreferenser mm. Frågan är hur mycket utsläppen påverkas av bebyggelsestrukturen och om det finns en motsättning mellan olika kriterier. 2. Analys av möjligheterna att uppnå en önskad målbild genom planering. Vad ger den nuvarande processen för incitament? Vilken lagstiftning, processer mm ger den stöd? Vad motverkar den? 3. Analys av möjligheterna att uppnå en önskad målbild genom ekonomiska styrmedel. Vi jämför främst styrning genom reglering och styrning genom bränslepriser. I del 1 analyseras alltså olika typfall. Den övergripande frågan här är hur stor påverkan bebyggelsen har. I delarna 2 och 3 analyseras olika vägar för att ta sig till dessa typfall (genom planering respektive genom styrmedel). I denna rapport redovisas tre stycken förstudier som har legat till grund för analyserna ovan. Förstudierna redovisas var och en för sig, sammanfattning och övergripande slutsatser ges i huvudrapporten (WSP Analys & Strategi rapport Bebyggelselokaliseringens betydelse för koldioxidutsläpp och tillgänglighet ). Varje förstudie ser till aspekt som normalt inte analyseras så grundligt eller passar in i bebyggelseplanering på regional nivå. I kapitel två redovisas en studie om människors boendepreferenser. Vi har valt att studera detta djupare då regional planering ofta är deterministisk till sin karaktär. I kapitel tre redovisas en studie om hur socioekonomiska faktorer kan beaktas i regional planering. I kapitel fyra en studie om utsläppen från bebyggelsen, är detta något att beakta i regional planering? Analys & Strategi 5

6 2 Vad människor vill ha för bebyggelse Denna förstudie utgör en inledning till de målbilder som undersöks längre fram i detta kapitel. Genom att undersöka befolkningens boendepreferenser illustreras de incitament som kan tänkas driva olika utvecklingsscenarier. Förstudien kompletterar den traditionella planeringsansatsen om hur bebyggelsen bör planeras med kunskap om hur människor faktiskt vill bo och vilka boendemiljöer och boendeformer människor värdesätter. Kartläggningen utgör en bakgrund när olika målbilder för den framtida bebyggelseutvecklingen senare formuleras. Förstudien syftar till att identifiera och karaktärisera de lägen som uppfattas som attraktiva ur ett boendeperspektiv. Förstudien undersöker frågan om det finns likheter och skillnader i lägespreferenser mellan olika regioner och hur lägesegenskaperna värderas av de boende. Vad är det egentligen som gör att vissa platser uppfattas som mer attraktiva än andra platser? Vilka är dessa platser och vad karaktäriserar dem? Bostadens lägeskvaliteter definieras här av hur den är belägen relativt andra lägesskapande egenskaper. Det kan handla om närhet till arbete och service, men även hur bostaden ligger i förhållande till grönområden och vatten. Här behandlas endast attraktivitet och preferens i termer av lägeskvaliteter, inte bostadskvaliteter och fysisk utformning av bostäderna. Förstudien bygger på en sammanställning av forskningsrapporter, artiklar och övrig litteratur som publicerats inom ämnet. 6 Analys & Strategi

7 2.1 Befolkningens boendepreferenser Vilka lägesegenskaper uppfattas som attraktiva vid val av bostad? Finns det allmängiltiga lägesfaktorer, oavsett kön, område, ålder och födelseland? Lägesegenskaper Forskningslitteraturen innehåller flera olika definitioner på lägesskapande faktorer, alltifrån allmänna och generella definitioner till mer exakta och precisa. Gemensamt för alla dessa faktorer är dock att de på ett eller annat sätt kan knytas till fysiska egenskaper hos en plats eller närhet till en viss platsegenskap. Platsegenskaperna kan förenklat delas in i naturgivna och människoskapade egenskaper. Till de naturgivna egenskaperna hör bland annat närhet till natur och grönområden samt närhet till sjö och hav. Till de människoskapade egenskaperna hör tillgänglighet till arbetsplatser, kommunikationer, service med mera. Ett vanligt mått som används i forskningsstudier är dessutom begreppet centralitet, dvs. närhet till lokalt centrum med det utbud av tjänster som ofta hör därtill. I många fall erbjuder centralitet en kombination av flera av ovanstående lägesegenskaper. Gemensamma boendevärderingar Forskningslitteraturen visar att det finns stabila och allmängiltiga uppfattningar om vilka platsegenskaper som anses attraktiva och önskvärda ur ett boendeperspektiv. Den mest omfattande studien som gjorts inom ämnet är genomförd av Institutet för Bostads och Urbanforskning vid Uppsala Universitet 1. Rapporten syftar till att beskriva hushållens allmänna boendevärderingar och att ge en bild av hur hushållen värderar bostädernas egenskaper och läge i staden. I rapporten relateras betalningsviljan för olika bostadsområden (i olika regioner) till områdenas egenskaper. Lägesegenskaperna som studeras är bl.a. 1. Närhet till teater och annat kulturellt utbud 2. Tillgång till goda kollektiva färdmedel för resor inom staden 3. Tillgång till friluftsområde 4. Tillgång till sådan service som skolor, barnomsorg, vårdcentral i området 5. Tillgång till livsmedelsbutik i området 6. Bostadsområdets rykte Resultaten visar att goda kommunikationer är en viktig lägesegenskap som har stor betydelse särskilt i Stockholm och Malmö. Resultaten indikerar också att det råder vissa skillnader i preferenser mellan invånarna i Stockholm och 1 Fransson, U. & Magnusson, L., Områdespreferens i hyresrätt, SOU 2000:3, bilaga 1.

8 Malmö. I Malmö visar det sig att tillgänglighet till service är en dominerande attraktiv platsegenskap. I Stockholm tycks goda kommunikationer vara av särskild betydelse, likaså närhet till kommersiell service. Preferensen för tillgången till god kollektivtrafik är i hög grad bostadsmarknadsberoende. I storstadsregionerna Malmö och Stockholm är detta en betydligt viktigare än i övriga, mindre regioner. Andra tydligt urbana egenskaper, t.ex. Närhet till teater är också bostadsmarknadsberoende. De som bor i Malmö och i Stockholmsregionen värderar detta utbud betydligt högre än övriga områden. Respondenterna fick i enkätstudien också svara på vilka lägesegenskaper som de ansåg vara viktigast i närheten av bostadsområdet. Resultatet visar att god kollektivtrafik och närhet till natur och kulturellt utbud värderas högst. Figur 1 Rangordning av lägesegenskaper för bostaden (Fransson 2001). När det gäller bebyggelsens fysiska utformning och bostadstyp är det endast omkring 30 procent av respondenterna som anser att det är viktigt att bo i ett område med en blandad bebyggelse. Däremot är det fler som anser att det betydelsefullt att bo i småhus, även om detta är en bostadsmarknadsanknuten fråga. I Stockholmsregionen värderar man boendet i flerbostadshus framför ett boende i småhus, i Malmö värderas boende i småhus högre. I en annan studie 2 har man försökt finna ett generellt mönster för hur hushållen värderar viktiga egenskaper, t.ex. bostadsområdets läge. Åtta olika regioner i Sverige studeras. Resultaten visar att närhet till kommunikationer värderas högst i Stockholm. I sju av de åtta undersökta områden finns också ett tydligt samband mellan områdespreferens och avstånd till centrum. Preferensen sjunker med ökat avstånd till regioncentrum. De högst värderade områdena återfinns i regioncentrum och de lägst värderade områdena återfinns i stadens ytterområden. Den lägesskapande faktorn centralitet återspeglar i själva verket den kombination av egenskaper som ett centralt läge ofta besitter; kommunikation- 2 Fransson, U. & Magnusson, L., Områdespreferens i hyresrätt, SOU 2000:3, bilaga 1. 8 Analys & Strategi

9 er, läge i förhållande till service, centralt kulturutbud, parkområden och större köpcentra. I Malmö förefaller områdespreferensen centralitet vara mindre betydelsefullt jämfört med Stockholm. Istället har närhet till kusten större betydelse i Malmö. De mest attraktiva områdena ligger i anslutning till kustlinjen. Detta förhållande kan bero på att utbudet av vattenkontakt i Skåne är avsevärt lägre i jämförelse med Stockholm. Forskningen visar att det finns variationer i de individuella boendepreferenserna vad gäller bostadens geografiska läge, men att vissa lägen i allmänhet anses vara mer attraktiva än andra 3. Attraktiviteten kommer i uttryck som högre marknadspriser på bostäderna. I en enkätstudie undersöks bland annat vilka lägesegenskaper de boende i Stockholm värdesätter i och omkring ett bostadsområde. Studien bekräftar i stora drag tidigare undersökningar av befolkningens boendepreferenser. Kommunikationer och närhet till service värderas högt, likaså närhet till naturområden. Resultaten av studien visar också att många bor i enlighet med sina värderingar. En slutsats av hur boende värderar vad som karaktäriserar ett bra bostadsområde är att det finns en god överensstämmelse mellan hur man bor och vad man värdesätter. Det gäller särskilt de som bor i Stockholms innerstad och de som bor på den storstadsnära landsbygden. Det finns även regionala skillnader mellan Stockholm och Skåne vad gäller preferenser av boendeform. Skåningar värdesätter i allmänhet ett boende i småhus högre än i Stockholm. På motsvarande sätt värdesätter stockholmare boende i flerbostadshus högre än Skåningar. Preferensskillnader beroende på kön, ålder och födelseland Som tidigare visats skiljer sig befolkningens boendepreferenser åt mellan Stockholm och Skåne. Men det finns andra skillnader i boendepreferens som inte har med det geografiska läget att göra. Befolkningens ålderssammansättning, kön och födelseland har också betydelse för vilken boendeform och vilka lägesegenskaper man värdesätter. Ungdomar värdesätter i hög utsträckning det urbana livet där närhet till nöjen, restauranger och kultur utgör viktiga attraktioner. Ofta är ungdomarna på grund av ekonomiska skäl hänvisade till mindre lägenheter i flerbostadshus. Denna befolkningsgrupp utgör i allmänhet en väsentlig andel av inflyttarna till storstäderna. 3 Magnusson Turner, L., Var bor du bäst för pengarna? En studie av boendepreferenser bland hyresgäster i Stockholms län, Institutet för bostads och urbanforskning, Uppsala universitet.

10 Individer i familjebildande åldrar (21 till 40 år) värdesätter ett boende i småhus högt, medan den äldre befolkningen (65+) i högre utsträckning föredrar flerbostadshus. Dessa förhållanden är allmänt vedertagna och används bland annat vid skattningar av befolkningsutveckling och vid befolkningsprognoser. Födelseland visar sig också spela en roll vad gäller val av boendeform. Individer med utländsk bakgrund värdesätter boende i flerfamiljshus högre än svenskfödda. En intressant notering är att individer med utländsk bakgrund i högre utsträckning värdesätter en boendemiljö med god tillgång till parker och urban grönska jämfört med svenskfödda. 2.2 Slutsatser Forskningen visar att det finns vissa gemensamma värderingar av vilka kvaliteter människor söker i boendemiljön. God tillgänglighet är en av dessa. Närhetsaspekten är viktig. Människor värdesätter i allmänhet närhet till service och arbetsplatser högt, och detta synes bli alltmer viktigt med tiden. I tillägg till dessa egenskaper vill man också gärna ha god tillgång till grönområden, park och vatten. Forskningen visar vidare att boendepreferenserna varierar beroende på vilket stadium i livet man befinner sig i. Unga vuxna värdesätter i allmänhet centralitet, närhet till nöjen och boende i lägenhet högt, medan individer i familjebildande åldrar föredrar boende i villa eller radhus, med god tillgång till naturområden. Äldre, särskilt i storstadsregioner, värdesätter i allmänhet ett centralt boende i lägenhet med god tillgång till service och kulturellt utbud. Samtidigt kan det vara svårt att uppfylla samtliga önskemål som man har om sitt boende. Valet av bostadstyp och boendemiljö blir ofta en kompromiss av flera ingående faktorer. De flesta människor verkar under ekonomiska restriktioner som gör att det ideella boendet inte kan realiseras. Utbudet av bostäder på bostadsmarknaden påverkar också valet av bostad. För vissa skulle kanske en villa på Stureplan utgöra det ideala boendet, men bostadsmarknaden verkar under begränsningar och den befintliga bebyggelsestrukturen påverkar var det är möjligt att bygga. 10 Analys & Strategi

11 3 Socioekonomiska faktorer i regional planering Hur ska sociala aspekter som mångfald, integration och andra socioekonomiska parametrar hanteras i regional planering? Vi ställer oss frågan hur socioekonomiska parametrar kan hanteras vid modellering av olika lokaliseringsalternativ utifrån skilda stadsbyggnadsideal i en regional planeringssituation. Kan man fånga in sociala aspekter på den grova skalan? Har de socioekonomiska faktorerna någon betydelse för bebyggelselokalisering i en regional kontext? 3.1 Segregation som socioekonomisk faktor Socioekonomiska faktorer är ett samlingsbegrepp som betecknar en hel rad olika faktorer som t.ex. inkomstnivå, ohälsotal, utbildningsnivå, valdeltagande m.m. För att förenkla frågan i denna förstudie har vi valt att utgå från segregation och då specifikt boendesegregationen. Segregation är ett begrepp som betecknar ett uteslutande från samhällsgemenskapen (majoritetsbefolkningen) och som även tar sig geografiska uttryck. Vanligen brukar forskningen skilja på socioekonomisk-, etnisk och demografisk segregation. Den demografiska segregationen tar sig oftast uttryck i termer av seniorboende eller studentboende. Denna form av segregation brukar inte betecknas som problematisk för vare sig samhället eller individerna. Däremot socioekonomisk och etnisk segregation (som nästan alltid samvarierar/sammanfaller geografiskt) för med sig en rad negativa konsekvenser. De negativa konsekvenserna av segregation kan mätas i termer av just socioekonomiska faktorer; hög ohälsa, lågt valdeltagande, låg inkomst, hög arbetslöshet m.m. 4 Politiken för att motarbeta segregation Segregation betyder att olika befolkningsgrupper är fördelade i rummet (staden) och innebär i sin yttersta form avsaknad av interaktion mellan dessa befolkningsgrupper. Bristande interaktion betyder frånvaro av sociala relationer och upplevs som en social distans mellan grupper, vilken manifesteras genom deras fysiska separation. Det har länge funnits en politisk strävan att jämna ut människors livsvillkor och möjliggöra för hela befolkningen att vara en del av samhällsgemenskapen. På så vis förväntas mål om tillväxt, arbete, brottslighet etc. att uppfyllas. Politikens synsätt på frågan har emellertid skiftat genom historien. Under och 1970-talen, då miljonprogrammet genomfördes och höjde den allmänna boendestandarden i Sverige, fördes en politik som karaktäriserades av 4 Socialstyrelsen, Mångfald, integration, rasism och andra ord, SOS-rapport 1999:6.

12 assimilation snarare än integration. Politiken syftade till att de som var utanför samhället i signifikant sociala avseenden skulle bli som de innanför. Det vill säga att majoritetssamhället hade en uppfattning om vad som var det riktiga sättet att vara, och de som inte vill bli uteslutna var tvungna att bli som dem. Denna politik kritiserades sedermera för att inte tillåta var och en att vara som de är, med kulturella, religiösa eller andra olikheter. 5 Under 1990-talet hade politiken omformats och syftade till att respektera alla samhällets individer och istället för assimilation prata om integration. Propositionen som presenterades 1998 hette därför från invandrarpolitik till integrationspolitik 6. Honnörsordet var ömsesidighet. Integration är en ömsesidig process där majoritetsbefolkningen har lika stort eller större ansvar som de uteslutna /minoritetsbefolkningen. I kölvattnet av integrationspropositionen kom storstadssatsningen där kommuner fick teckna lokala utvecklingsavtal för att förbättra situationen i vissa utpekade områden. Denna områdesbaserade politik fokuserade återigen på minoritetsgrupper. År 2005 när Riksrevisionen granskade integrationspolitiken slog de fast att: den genomförda politiken har inte förändrats under de närmare tio år som gått sedan Riksdagens beslut. Riksrevisionen kallade därför sin rapport för Från invandrarpolitik till invandrarpolitik. 7 Denna korta genomgång visar att de politiska strategierna för att minska socioekonomiska klyftor i Sverige vilar på labil grund. Gång efter annan ifrågasätts strategierna och politiken ändras. Men som mål för samhällsplaneringen, även på regional nivå, är strävan stabil. Det finns med andra ord en samstämmighet om integration som mål, men strategier och åtgärder för att nå målet skiftar. Segregationens geografiska uttryck Trots att det finns ambitioner om att vi ska leva i tillsammans i heterogena bostadsområden, så visar forskning och en snabb titt på den geografiska och socioekonomiska verkligheten att så inte är fallet. Såväl i Stockholm och Malmö som i Göteborg är uppdelningen mellan olika områden tydlig och segregationen och polariseringen ökar. 8 5 Diaz, J. A., 1996, Invandrarnas integration några teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Bilaga till Vägar in i Sverige, SOU 1996:55. 6 Regeringens proposition 1997/98:16, Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrationspolitik. 7 Riksrevisionen, Från invandrarpolitik till invandrarpolitik, RiR 2005:5, Riksrevisionen, Stockholm. 8 Andersson, R., Fattiga och rika segregationen ökar. Flyttningsmönster och boendesegregation i Göteborg Analys & Strategi

13 Några av Stockholms mest uppdelade områden finns i innerstaden, delar av Bromma, Nacka, Danderyd och Lidingö. Här bor få flyktingar, få arbetslösa och få lågutbildade, medan det i miljonprogramsområden som Tensta, Rinkeby, Husby och Skärholmen är precis tvärt om. Figur 2 Andel invånare som tjänar över kronor/år, 16 år och uppåt (2007).(DN, 2010) Figur 3 Andelen behöriga till gymnasieskolan I Malmöregionen ökade under perioden inkomstspridningen mellan olika bostadsområden. Beräkningar visar att inkomstspridningen ökade mest påtagligt mellan de fattigaste och de rikaste områdena. Spridningen är mindre än i Stockholmsregionen, men å andra sidan finns inom Malmö fler mycket fattiga områden. Lägst sysselsättningsgrad och lägst medianinkomst har de 11 om-

14 råden som helt domineras av privata hyresrätter. Samtliga dessa områden ligger i Malmö stad. Andelen med utländsk bakgrund är här mycket hög (58,8 %) men ännu högre andel har de 15 områden som domineras av allmännyttan, där sju av områdena finns i Malmö stad, fyra i Landskrona, två i Helsingborg och ett vardera i Ystad och Trelleborg. Kännetecknande för den etniska segregationen är oftast en stark sortering som kan kopplas till olika upplåtelseformer och en geografisk segregation inom upplåtelseformerna samt en etisk hierarki. I bland annat Malmö är personer med utländsk bakgrund överrepresenterade i kommunal hyresrätt och underrepresenterade i egnahem och bostadsrätt. Samtidigt är skillnaden mellan olika grupper med utländsk bakgrund stor. Se Figur 4 och Figur 5. Figur 4 Segmentering i Malmö år 2004, uppdelat på svensk och utländsk bakgrund 14 Analys & Strategi

15 Figur 5 Segmentering i Malmö år 2004 efter bakgrundsregion. (Övriga Västeuropa inkluderar även personer med bakgrund i Nordamerika och Australien.) 3.2 Regionala planeringsstrategier En omfattande kartläggning av integrationsarbete som Stockholms stad 9 genomfört visar att integration är en relativt ny fråga för regionala aktörer. I intervjuer som studien baserade sig på ställde sig regionala aktörer frågande till på vilket sätt de kan arbeta med integration. Oklarhet och osäkerhet råder om den regionala nivåns bidrag till integration och vilken roll de regionala aktörerna bör ta i arbetet. Det praktiska arbete sker i stor utsträckning i kommunerna och det framkom i denna studie att det kanske är kommunerna som bör ta initiativet. Men, som det ska visa sig, finns det trots allt en del som kan göras på den regionala nivån. Vi har i detta avsnitt valt att redovisa fyra strategier eller mantra som ofta förekommer i regional utvecklingsplanering och stadsplanering. - social mix och ökad integration (befolkningsblandning) - attraktivt boende med bredd (bostadsutbud/bostadsförsörjning) - stadsmässighet och funktionsblandning (stadens form i ett lokalt perspektiv) - förbättrad regional tillgänglighet (stadens form i ett regionalt perspektiv) 9 FoU-rapport 2007:1, Vägen till Sverige om integrationsarbete i Stockholm.

16 Gemensamt för dem alla är att de mer eller mindre tydligt även lyfts fram som en strategi som bland annat ska minska segregationen. Ur detta perspektiv visar sig strategierna dock inte vara helt oproblematiska. Vi gör nedan en kort genomgång av vad strategierna innebär och sedan vilken kritik som riktas mot dem och vilka bevis som anförs för strategierna. Social mix Så som integrationspolitiken slår fast grundar sig denna stadsbyggnadsstrategi på att blanda befolkningskategorier utifrån hur stadens utbud ser ut. Blandade boendeformer och blandade funktioner syftar till att minska utanförskap, diskriminering, brottslighet etc. och skapa ett samhälle där alla individer oavsett bakgrund, utbildningsnivå, inkomst eller religiös övertygelse kan ingå i samma gemenskap. Denna strategi går delvis tillbaka på drömmen om det jämställda samhället. Strategin utgår också? från att människor ska må bättre om deras vistelsemiljöer blir trivsammare. Det förekommer riktade insatser mot områden med lågt socioekonomiskt kapital och dessa syftar då till att normalisera missgynnade områden och grupper. Det förekommer också bredare ansträngningar för att blanda upplåtelseformer och olika sorters bebyggelse, exempelvis genom att man föreskriver en viss andel hyresrätter i nyproducerad bebyggelse. I vissa fall går tanken om ökad social mix hand i hand med förhoppningar om storstadsdynamik och innovationskraft. Många innovativa städer karaktäriseras just av stor och sammansatt befolkning. Här har amerikanen Richard Floridas teorier om den kreativa klassen fått brett genomslag. Städer som lyckas attrahera dessa kreativa grupper spås bli framgångsrika. Undersöker man hur människor är bosatta i såväl Stockholmsregionen som i Skåne ser man snart att många stadsdelar har en relativt homogen befolkningssammansättning. 10 Bristen på social mix i exempelvis villaområden (som domineras av majoritetsbefolkningen) diskuteras dock sällan. Socioekonomisk segregation analyseras ofta utifrån faktorer som medelinkomst, utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, bilinnehav, ohälsotal och arbetslöshet. Social mix kan studeras i flera olika skalor och valet av skala får effekter på resultaten. Vanligtvis avses dock blandning på kvartersnivå. Förverkligandet av socioekonomisk integration inom ett bostadsområde eller kvarter, underlättar om individer föredrar att bo i ett integrerat område. Det kan 10 Regionplane- och trafikkontoret, Planering för minskad boendesegregation, Rapport 1:2007, Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting. 16 Analys & Strategi

17 dock vara svårt att särskilja de genuina preferenserna hos individuella hushåll. En stor andel hushåll har liten valfrihet över sitt boende på grund av bland annat lägre inkomster, svårigheter att få lån och diskriminering på bostadsmarknaden. Politik för social blandning kan ta sig flera uttryck. Den strategi där medlet för blandningen står för att man blandar olika upplåtelseformer i ett och samma område anses ha begränsad framgång. Att komplettera bostäder med olika ägandeformer i hyresdominerade områden anses skapa fördelar i form av lägre underhållskostnader, minskad stigmatisering av områden och bättre service. Kritiken som framförs mot denna strategi är att man också pressar ut låginkomsthushåll från de områden man bygger om. En annan blandningsstrategi som praktiserats i vissa europeiska städer är att direkt försöka påverka den etniska sammansättningen i specifika bostadsområden genom att kvotera antalet placerade invandrare i den sociala bostadsstocken. Den strategin har en amerikansk motsvarighet som går ut på att hushåll från fattiga, svarta innerstadsområden erbjuds att flytta till etniskt huvudsakligen vita medelklass områden i förorterna. Denna omplaceringspolitik är dock positiv enbart för enskilda individer och påverkar inte strukturellt segregationsnivån i städerna. 11 När det gäller områdesbaserade program, ställer sig Andersson m.fl. (2007) frågande till om sådana insatser överhuvudtaget kan bryta segregationen. De konstaterar att det förefaller som om det faktum att segregationen är relationell och strukturell tenderar att döljas i områdesbaserade program. I stället för att se geografiskt koncentrerad fattigdom som en konsekvens av ökad fattigdom och ökad social polarisering ser man det som att vissa platser eller bostadsområden är felbyggda, som att vissa stadsdelar är utsatta och segregerade. Andersson m.fl. drar slutsatsen att om en bättre blandad befolkning social mix är ett viktigt mål måste strategierna omfatta stadens alla stadsdelar och inte bara några få, d.v.s. även homogena stadsdelar som inte brukar lyftas fram som problematiska såsom Lidingö och Danderyd. 12 Louise Nyström drar däremot andra slutsatser. År 2008 publicerades rapporten Social Mix i några länder, som Nyström tagit fram på uppdrag av Boverket. Rapporten redovisar forskning och exempel på satsningar av detta slag och fokuserar på frågan om bostadspolitiska insatser för att öka blandningen av människor med olika förhållanden och bakgrund för att därmed minska segregation och utanförskap i samhället. Kan man genom en ökad blandning av olika bostadstyper och upplåtelseformer öka integrationen i samhällslivet, dvs. få fler människor i jobb, öka barns och ungdomars skolprestationer och socialisation 11 Regionplane- och trafikkontoret, Planering för minskad boendesegregation, Rapport 1:2007, Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting. 12 Ibid.

18 till goda och ansvarfulla medborgare? 13 Louise Nyströms genomgång av internationella exempel på social mix visar på att stadsbyggnad/planering är en tämligen ineffektiv metod för att komma åt utanförskap. I många fall har man lyckats med att åstadkomma bättre boendeförhållanden, vilket är mycket värt i sig men man har fått knappt mätbara indirekta effekter på exempelvis sysselsättningstal o dyl. Troligtvis når man längre genom direkta satsningar på välfärd, arbete, skola och minskad diskriminering anser Nyström. Till denna slutsats kan dock tilläggas att olika välfärdsåtgärder inom den sociala sektorn pågår kontinuerligt i t.ex. kommuner och inte utesluter satsningar inom planering för att gynna social mix. Andersson m.fl. håller förvisso med om att det är ett mycket långsiktigt arbeta, att genom den fysiska planeringen minska bostadssegregationen, men att det är en viktig åtgärd vid sidan av andra åtgärder och att det också finns ett stort symbolvärde som visar på vilja att minska bostadssegregationen. Bland annat lyfts markanvisningsavtal vid fördelning av kommunägd mark och en utvecklad dialog med byggherrar och bostadsföretag fram som möjliga verktyg. Socialstyrelsen (i samarbete med Ceifo centrum för invandrarforskning) 14 trycker på segregationens nackdelar och negativa effekter men hävdar också att särboende av befolkningsgrupper inte är odelat negativt. Att bo bland likar ökar sannolikheten för goda grannkontakter och därmed bidrar till bättre områdesförankring, och förutsättningar för solidaritet och socialt samspel. Detta i sin tur, hävdar Socialstyrelsen, ger bättre betingelser och underlag för speciella typer av tjänster från både privat och kommunal service. Det som dock är bevisat är att fattiga områden blir allt fattigare och dras med fler och fler negativa följdeffekter. Segregation föder segregation. De flyttningsmönster som uppstår i en segregerad stad är självgenererande och förstärks efterhand. Särskilt starka segregerande effekter får städer där olika boendeformer är geografiskt skilda från varandra. Exempelvis kan nämnas att hälften av bostadsområdena i Göteborgsregionen består till mer än 90 procent av bara en upplåtelseform, vilket för det mesta är egnahemsområden. Ju större andel av de boende i ett område som bor i egnahem, desto högre är den genomsnittliga arbetsinkomsten och sysselsättningsgraden, och desto lägre är andelen med utländsk bakgrund. Mönstret i t.ex. Göteborgsregionen är att barnfamiljer med svensk bakgrund flyttar ut från Göteborgs stad till villaboende i kranskommunerna Boverket, Social mix i några länder, Boverket. 14 Socialstyrelsen, Mångfald, integration, rasism och andra ord, SOS-rapport 1999:6. 15 Andersson, R., Fattiga och rika segregationen ökar. Flyttningsmönster och boendesegregation i Göteborg Analys & Strategi

19 Konsekvenserna av segregation har ansetts svåra att reda ut och relatera till just boendesituationen och den sociala mixen. Det finns emellertid nyligen publicerad forskning 16 som behandlar förekomsten av grannskapseffekter. Grannskapseffekter ska förstås som effekter på individers utveckling och sociala positioner som kan relateras till den nära omgivningens inflytande. Aktuella empiriska resultat tyder på att omgivningen spelar roll, vilket skulle kunna tolkas som stöd för social mix i bostadsområden. Några slutsatser som Andersson m.fl. (författarna till rapporten Fattiga och rika segregationen ökar 2009) drar är att det finns stöd i forskningen för att påstå att personer som invandrat har sämre inkomstutveckling om de under längre tid bor i koncentrationer med många från den egna minoritetsgruppen jämfört med personer som invandrat och inte bor geografiskt koncentrerat. Vidare kan man med grund i forskningen hävda att en person som varit arbetslös har svårare att komma tillbaka i sysselsättning om många i grannskapet är arbetslösa. Man kan också se att effekterna skiljer sig åt beroende på vilken åldersgrupp man studerar, där unga vuxna tenderar att bli mindre negativt påverkade av grannskapet än medelålders och äldre. Det kan också konstateras att en stor del av de negativa effekterna av att bo i utpräglade låginkomstområden försvinner när man flyttar därifrån. Attraktivt boende med bredd Stadsbyggnadsstrategin Attraktivt boende med bredd står för önskan om att skapa intressanta boendemiljöer för olika livsstilar och ideal. Vanligt förekommande är målformuleringar, i exempelvis översiktsplanedokument, att kommuninvånarna ska erbjudas ett brett utbud av boendeformer och att individers valfrihet och önskan ska tillgodoses. Inte sällan handlar det om att locka till sig nya kommuninvånare eller starta flyttkedjor. Attraktiva och innovativa städer anses ska ha ett rikt utbud av både varor, tjänster och bostäder som anpassas till individuella preferenser. Här finns också en koppling till skönhetsideal; attraktivare stadsmiljöer förväntas bidra till turism och stadsmarknadsföring (city marketing) och förbättrad social interaktion. Den större valfriheten, som präglar denna strategi, kan i vissa avseenden stå i konflikt med viljan att skapa ökad integration, då diversiteten i individuella preferenser kan leda till segregering av socioekonomiska grupper. I den mån individuell valfrihet inte är uttryck för en ren politisk uppfattning, speglar det indirekt kampen mellan olika kommuner om tillkommande befolkning. Fokus ligger på att uppfattas som ett attraktivt boendealternativ för pri- 16 Andersson, R., Fattiga och rika segregationen ökar. Flyttningsmönster och boendesegregation i Göteborg

20 märt köpstarka och högutbildade grupper. Här kan vi se kopplingar till Richard Floridas resonemang om den kreativa klassen som antas vara viktiga för utvecklingen i en stad och som värdera sitt boende mycket högt och inte låter sig styras av var arbetsplatserna ligger lokaliserade. Härigenom uppstår då en situation där i synnerhet kunskapsintensiva verksamheter följer sin potentiella arbetskraft. Den kreativa klassen har beskrivits inte enbart genom att de efterfrågar ett boende av hög standard utan också en bostad och bostadsmiljö som speglar ett tydligt livsstilsval. Strategin bejakar och understödjer på så vis till viss del profilerad bostadsbebyggelse som specifikt riktar sig till vissa befolkningsgrupper exempelvis golfbostäder, hästgårdar, ekoboende, seniorboende etc. 17 I mäklares annonser går det även ofta att söka efter information om livsstilschabloner för olika områden. Detta är motbilden till strävan mot social mix på kvartersnivå. Istället uppmuntras människor att söka sig till folk av sin egen sort. Det finns också risk att denna strategi leder till urban sprawl och i anspråkstagande av strandnära mark, då tillkommande bostäder byggs nära nog uteslutande på marknadens villkor. Bostadsbolagens analyser av potentiella kunders preferenser och betalningsvilja har i praktiken avgörande betydelse för städers utveckling. Strategin är förhållandevis vanlig i kommuner relativt perifert i regioner, då dessa inte kan konkurrera med storstadskvaliteter, utan istället konkurrerar t.ex. med ett fritt, naturnära läge och permanentning av sommarstugeområden. Studier om bostadspreferenser i Västeuropa tyder dock på att efterfrågan på ett brett och diversifierat utbud av bostäder och boendeformer inte enbart ökar inom den kreativa klassen, utan inom alla demografiska segment. 18 Samtidigt finns i samtliga svenska storstäder röster som höjs från grupper som delvis står utanför bostadsmarknaden och som inte upplever att de kan välja eller att marknaden tillgodoser deras behov/önskemål. Detta hör både samman med avregleringen av bostadsmarknaden och med ett relativt litet tillskott av nya bostäder trots kraftig tillväxt. När attraktivt boende med bredd diskuteras så ingår ibland dock ambitioner kring att samtidigt bygga fler bostäder för exempelvis unga personer med inte så mycket kapital. Segregationens bestämningsfaktorer sägs vara av huvudsakligen två slag: relationella och fixerade. Med relationella menas relativt läge, som kan påverkas av 17 Champion, A.G., A Changing Demographic Regime and Evolving Polycentric Urban Regions: Consequences for the Size, Composition and Distribution of City Populations, Urban Studies, Volume 38, Issue 4 April 2001, pages Ibid. 20 Analys & Strategi

21 både organisatoriska förhållanden och enskilda personers agerande. T.ex. faktorer som kan påverkas genom t.ex. bostadsbidrag och kontroll av förmedlingsoch finansrutiner. Med fixerade menas den byggda miljön med bostäder, verksamhetsställen, offentliga rum och annan infrastruktur. Faktorer som läge i regionen centrum eller periferi och platsegenskaper som t.ex. tillgänglighet till service inverkar på bostadsområdens attraktivitet. Bostadsmarknaden är inte homogen. Hur upplåtelseform och hustyp distribueras geografiskt inom en stad eller en region är därför ett grundvillkor för segregationsprocessen. Internationella och svenska erfarenheter visar att städer med en stor allmännyttig sektor uppvisar mindre skarp socioekonomisk segregation, då ett brett spektrum av befolkningen hyr lägenheter i allmännyttan. 19 I många städer sker en gentrifiering av vissa innerstadsområden, d.v.s. en process då äldre, mer slitna områden, genomgår en genomgripande renovering. Det sker härigenom en filtrering uppåt i områdenas status och de grupper som förr bodde där kan tvingas flytta. Det finns viss forskning som pekar på att gentrifierade innerstadsområden såsom Stockholms innerstad är en av nyckelfaktorerna för regional framgång i den globala ekonomin. Detta med anledning av konkurrensen om den högst efterfrågade arbetskraften. Stockholms innerstad är en mycket attraktiv bostadsort, och det har bedömts vara mycket positivt för regionens näringsliv och därmed för den övergripande ekonomiska utvecklingen i Stockholms län. Detta faktum är dock inte oproblematiskt. Socioekonomisk skiktning i regionen är en följdverkan av den centrala regionkärnans höga attraktivitet. Resurssvagare grupper förekommer i större utsträckning längre ut i länet, i såväl småhusboende som lägenhetsboende. Nya bostadsområden i anslutning till innerstaden karaktäriseras även de av resursstarka livsstilsgrupper. Jämfört med gentrifierade områden internationellt är uppdelningen inte lika tydlig i Sverige, vilket tros bero på de effekter som de svenska hyreslagarna gett. Men trots detta syns tendenser till socioekonomisk segregation i staden. 20 Stadsmässighet och funktionsblandning I de planer som har tagits fram runt omkring i Sverige de senaste åren finns det två ord som återfinns i nästan alla; funktionsintegrering och stadsmässighet. Man vill att det som byggs ska bli en levande stadsmiljö. Funktionsblandning knyts också till stor del till hållbar utveckling, då den funktionsblandade staden anses leda till god tillgänglighet som i sin tur gynnar både miljö, människa och 19 Regionplane- och trafikkontoret, Planering för minskad boendesegregation, Rapport 1:2007, Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting. 20 Regionplane- och trafikkontoret Livsstilar och konsumtionsmönster i Stockholmsregionen, Rapport 10:2008, Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting.

22 ekonomi. Strategin innehåller således en strävan om en blandad stad både vad gäller funktioner, människor och affärsmöjligheter. I intresset för stadsmässighet finns ett något tillbakablickande drag och den gamla Europeiska staden står ofta som förebild. Längtan efter den historiska stadens speciella kvaliteter i planeringssammanhang tog sin början på 1960-talet med urbanforskaren Jane Jacobs som var öppet kritiskt mot den funktionalistiska och funktionsuppdelade planeringstraditionen som då legat till grund för stadsplaneringen sedan 1940-talet. Enligt Jacobs var denna tradition stadsfientlig och skapade stadsmiljöer präglade av monotoni, ensidighet och tristess. Enligt Jacobs förutsätter uppkomsten av stadsmässighet att fyra kriterier är uppfyllda; funktionsintegration, korta kvarter, olika typer av byggnader samt hög koncentration av människor. Om kriterierna uppfylls uppstår en mångfald i staden tillsammans med betydelsefulla ekonomiska användaregenskaper. 21 Den gamla staden är också idealet för den nyurbanistiska rörelse som i dag är på frammarsch. Peter Elmlund, som är en av rörelsens förespråkare och representerar Ax:son Johnsonstiftelsens projekt Urban City Research, menar att det finns vetenskapliga belägg för sambandet mellan stadens form och lokala aktörers generativa förmåga. I grunden går resonemanget ut på att lokalt näringsliv gynnas av strukturer där olika delar är väl integrerade i helheten. Kritik som förs mot den nyurbanistiska rörelsen handlar bland annat om att resultatet mest blir ett städat medelklassprojekt som bygger bild av stad och egentligen inte välkomnar allt det som en stad bör innehålla av olikheter och människor som man inte har något gemensamt med. En kompakt stadsform med hög befolkningstäthet har av flera studier ansetts gynna socioekonomisk utveckling. Tätare städer har oftast bättre kollektivtransportsystemen och invånare har bättre tillgång till tjänster och arbetsplatser än i glesbyggda städer. 22 Men när städer begränsar utspridning genom att etablera tillväxtgränser (growth boundaries) eller tar till sig andra åtgärder för att täta till städerna som annars skulle sprida sig över en större yta höjs också generellt markpriserna i det bebyggda området, vilket kan leda till ett mer segregerat bostadsmönster, eftersom de som inte har råd med att bo centralt måste nu bo ännu längre ut Jacobs, J., The Death and Life of Great American Cities, New York. 22 Burton, E., The Compact City: Just or just compact? A preliminary analysis, Urban Studies, Vol 37, No 11, 2000, pp Cheshire, P. & Sheppard, S., Land markets and land regulation: progress towards understanding, Regional Science and Urban Economics, Vol 34, No. 6, 2004, pp Analys & Strategi

23 Hur offentliga rum skapas av omkringliggande hus och verksamheter är också viktigt för möjlighet till integration mellan människor. Sören Olsson, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, använder i sin forskning begreppet samspelsintegration. Han menar att om den typen av integration uppstår eller inte beror på om det finns platser som gynnar eller missgynnar möten mellan olika grupper av människor. För att skapa samspelsintegration måste de offentliga rummen t.ex. ge tillträde till alla. Miljön sägs också bli mer tillåtande om det finns offentliga institutioner på platsen. Olsson lyfter också upp staden och stadslivet och dess mötesplatser som en förutsättning för den nya ekonomin, för vilken informationsteknologi och nätverk utgör grunden. Kreativitet och affärer anses frodas i varierade stadsmiljöer och den nya ekonomin vara förbunden med utbildningar, kultur och mötesplatser på ett sätt som innebär att staden och stadslivet utvecklas. Tillgänglighet och ekonomisk utveckling Den fjärde också mycket vanliga strategin handlar om tillgänglighet och ekonomisk utveckling. Ökad tillgänglighet ses som en garant för ökad tillväxt. Tillgänglighet knyts också till hållbar utveckling och däribland socialt hållbar utveckling. Det finns en bred tilltro till att ökad tillgänglighet samtidigt ska leda till förbättrade sociala förhållanden. Det handlar t.ex. om att bostadsområden ligger med hög tillgänglighet till utbildning, arbetsplatser, rekreation, natur med mera. Ett annat perspektiv på tillgänglighet är att man inte är isolerad, utan att tillgänglighet till urbana mötesplatser/smältdegel med brett utbud ses som goda förutsättningar för såväl integration som innovation och tillväxt. Relationen mellan integration, den byggda miljön och tillgänglighet är missvisande enkelt. Ju bättre tillgänglighet, till exempel till arbetsplatser eller utbildning, desto flera möjligheter för individer att hitta och kunna nå ett jobb eller skola som passar deras erfarenhet eller behov. Likaså är det viktigt för företag att ha tillgång till arbetskraft, underleverantörer och marknader. Tillgänglighet har med andra ord en stark koppling till ekonomisk utveckling. Tillgänglighet till rekreation, service, handel, kultur och inte minst andra människor anses också viktig för den personliga utvecklingen. Men återigen är det en mer komplex bild som träder fram när man tittar närmare. En region som får bättre tillgänglighet till andra regioner får generellt bättre möjligheter till ekonomisk utveckling samt en ökning av välfärdsindikatorer såsom hushållsinkomst, men inte sällan följer en ökad klyfta mellan rika och fattiga. Sambandet mellan tillgänglighet och ekonomisk utveckling är såle-

24 des tydligt, men sambandet mellan ekonomisk utveckling och segregation fysisk eller ekonomisk är mer komplext. 24 När man talar om tillgänglighet blir det också tydligt att tillgänglighet på regional nivå, inte alltid innebär tillgänglighet på den lokala nivån och inte heller med självklarhet leder till integration på den lokala nivån. En planeringsåtgärd för ökad tillgänglighet för en grupp samtidigt, kan försämra den för en annan. Ett typiskt exempel är en motorväg eller järnväg som förbättrar tillgänglighet mellan noder men effektivt isolerar områden på varsin sida av motorvägen eller järnvägen från varandra om passager saknas. Ett bostadsområde kan ha mycket bra tillgänglighet till andra områden, men samtidigt vara dominerad av en viss socioekonomisk, etnisk eller åldersgrupp. Likaså kan ett blandat flerfamiljshus, som till exempel har en reglerad andel hyreslägenheter eller lägenheter som reserverats till vissa inkomstgrupper, ändå vara isolerad från andra delar av staden. Tillgängligheten påverkas också av utformningen av stadsrummet. Snabba vägar eller hus med stora, ödsliga ytor emellan bjuder inte in till spontana möten på samma sätt som ett tätbebyggt bostadsområde, något som Jane Jacobs skrev om redan på 1960-talet Slutsatser Den fysiska planeringen i Sverige är främst en uppgift för kommunerna och sköts på den strategiska nivån genom översiktsplan och andra strategiska dokument. Vissa planeringsfrågor får dock konsekvenser över kommungränserna och sätter regionala avtryck. Regionplanering det vill säga regional fysisk planering enligt plan- och bygglagens 7 kapitel förekommer idag endast i begränsad utsträckning i Sverige. När sådan planering sker utser regeringen ett regionplaneorgan som ansvarar för arbetet. Regionplanering bedrivs i dagsläget i Stockholms län och i Göteborgsregionen. Regional utvecklingsplanering bedrivs av län och regioner. Det kallas det regionala tillväxtarbetet och resulterar i regionala utvecklingsprogram (RUP), som används på en övergripande nivå och ger ramar för de regionala tillväxtprogrammen (RTP) och andra länsplaner. RTP handlar främst om näringslivsutveckling, kompetensutveckling och arbetsmarknadsfrågor. Sverige saknar en samordnad lagstiftning om regional utvecklingsplanering. I förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete stadgas att man särskilt ska eftersträva 24 Sala-i-Martin, X. och Barro, R. J., 1995, Economic Growth McGraw-Hill, New York. 25 Jacobs, J., The Death and Life of Great American Cities, New York. 24 Analys & Strategi

25 samordning med bland annat kommunens översiktsplanering (d.v.s. med den fysiska planeringen.) 26 Lokalisering av bebyggelsen på en regional nivå avser alltså rumsliga strategier för var bebyggelsen i regionen ska utvecklas. Dessa strategier kan, som i detta projekt, hanteras genom modellaboration. Vilket organ som ansvarar för den regionala strategin varierar som redovisats mellan olika regioner. Hur strategin presenteras varierar också. Gemensamt för alla regioner är däremot att det är på den kommunala nivå som strategierna kan omvandlas till planer som tillåter eller hindrar bebyggelse. Bygger däremot är det vanligen privata aktörer som gör, även om vissa kommuner har t.ex. egna bostadsbolag. Som beskrivet i avsnitten ovan finns det en mängd socioekonomiska faktorer som tar sig rumsliga uttryck och vars rumsliga samband kan studeras. De rumsliga sambanden är emellertid svåra att isolera och rent av omöjligt, med dagens kunskap, att hävda att en viss strategi tvärsäkert leder till ett bättre socioekonomiskt tillstånd i regionen. Frågorna är dessutom komplexa. Även om bebyggelsestrategier i den regionala skalan skulle kunna göras optimala, är de beroende av en rad andra samverkande aktörer för att de ska förverkligas lokalt. Trots detta finns det en del som kan göras på den regionala nivån, både av regionen i egenskap av samlande aktör för ett större område och modellmässigt i själva regionplaneringen. I egenskap av aktör med en strategisk och rumslig överblick kan den regionala nivån till exempel arbeta med att: ta fram kunskap (studier, forskning m.m.) sprida kunskap till kommunal planering om socioekonomiska mönster och konsekvenser av planering sprida information till kommunal planering om planeringens möjligheter och verktyg för att arbeta för minskade socioekonomiska klyftor följa upp olika aktörers arbete med frågan inom regionen och följa upp den faktiska rumsliga utvecklingen I själva den fysiska regionplaneringen finns det vissa faktorer som denna förstudie har identifierat som viktiga och möjliga att hantera för att minska den socioekonomiska segregationen. I regionplaneringen bör de regionala geografiska modellerna: Mixa bostadsformer (småhus, flerbostadshus etc.) i hela regionen, alternativt endast ha relativt små enklaver med ensidig bebyggelse Blanda upplåtelseformer (hyresrätt, bostadsrätt, egnahem). Skapa täta miljöer 26 Jacobs, J., The Death and Life of Great American Cities, New York.

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Prof. i kulturgeografi, ssk bosättning och bebyggelse Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

KSP-årskonferens Workshop

KSP-årskonferens Workshop Frågeställningar 1. Hur ser efterfrågan på bostäder ut, idag och imorgon? Vilken typ av bostäder efterfrågas? (Upplåtelseform, storlek m.m.) Vilka aspekter är viktiga när man söker bostad? Hur skiljer

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Boende och stadsmiljö

Boende och stadsmiljö Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Segregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh

Segregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh Segregation i Stockholms län Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm 2014-11-20 John Östh Presentationens upplägg Segregationsmätningens nya teknik Data, metoder och varför vi behöver nya metoder

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 OLIKA, ÄNDÅ LIKA Integrationspolicy för Åstorps kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 Den grundläggande målsättningen för alla insatser inom ramen för kommunens flykting- och invandrarpolitik

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2016-07-28 Dnr 1602139 1 (5) Samhällsbyggnadsförvaltningen Erik Bredmar Järnvägsgatan 8 263

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 inger.sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-13 Dnr 1601724 1 (5) Kristianstads kommun kommunledningskontoret@kristianstad.se

Läs mer

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Resultat av temperaturmätare om blandstad Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel

UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel 2013-03-20 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

egna erfarenheter av samverkansprojekt

egna erfarenheter av samverkansprojekt egna erfarenheter av samverkansprojekt Kommuner Fastighetsägare Allmännyttiga fastighetsbolag Privata fastighetsbolag Byggherrar Invånare Föreningar Kommunens analys av intressenter gjordes tidigt i processen

Läs mer

Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen Öppet forum, 9 juni Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL

Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen Öppet forum, 9 juni Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen 1940-2005 Öppet forum, 9 juni 2010 Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL 1 Befolkningstäthet i städer, regioner och länder Täthet inv/km

Läs mer

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Postprint.

Postprint. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in PLAN. This paper has been peer-reviewed but does not include the final publisher proof-corrections or journal pagination.

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-02 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun planera

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST EN BOSTADSPOLITISK ENKÄT REFORMERAD HYRES- SÄTTNING RANKAS HÖGST I ENKÄTEN Nästan 80 procent av fastighetsföretagen i de större svenska städerna anser att införandet av

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Urbana utvecklingsområden. Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling

Urbana utvecklingsområden. Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling Urbana utvecklingsområden Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling Juni 2012 1 Innehåll 1. Inledning 1.1. Bakgrund 1.2. Syfte 1.3. Medverkande 1.4. Stadsbyggandets betydelse

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Samverkansprojekt FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) Härryda kommun Ale kommun Kungälv kommun Mölndal kommun Tjörn kommun Pågår maj 2011 maj

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Övergripande mål och strategisk plan för Tranemo kommun 2012-2015

Övergripande mål och strategisk plan för Tranemo kommun 2012-2015 Vision TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination med naturskön omgivning

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola Malmö områdesundersökning

Läs mer

Värdeskapande stadsutveckling

Värdeskapande stadsutveckling Värdeskapande stadsutveckling 3 februari 2017 Per Kristersson www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel

Läs mer

Uppväxtvillkor i Sofielund

Uppväxtvillkor i Sofielund Malmö Högskola Lärarutbildningen BUS K1 Uppväxtvillkor i Sofielund Annica Månsson, Clara Holmström, Bobby Wester, Sofi Lindström, Eleonohra Ståhlbrandt, Marjan Babakr, Demir Cehic, Martin Rosén, Tairah

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet ska avse bostadsbyggandet i Stockholms län (S2012/4203/PBB) Regeringens

Läs mer