Valet till Medieprogrammet

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Examensarbete 10 poäng Valet till Medieprogrammet En undersökning om vilka faktorer som påverkar valet Applying to Medieprogrammet A analysis of factors effecting students preference Marie Nordberg Robert Selin Lärarutbildningen 60 poäng Höstterminen 2005 Examinator: Handledare: Marie Ange Leijon handledare Handledare: Elisabeth Söderquist

2 2

3 Malmö Högskola Lärarutbildningen 60 poäng Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2005 Sammanfattning Nordberg, Marie och Selin, Robert (2005). Valet till Medieprogrammet. En undersökning om vilka faktorer som påverkar valet. Applying to Medieprogrammet. A analysis of factors effecting students preference. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med vårt examensarbete är att försöka förstå varför elever väljer ett medieprogram och vad som påverkar deras val. Arbetet kan användas i utveckling av programmet, som en riktlinje för att en skola ska kunna tillfredställa de behov, förväntningar och önskemål eleverna har. För att nå syftet har vi gjort en enkätundersökning som omfattar 78 elever från årskurs ett på två olika medieprogram. Resultatet av vår undersökning visar att eleverna främst väljer medieprogrammet för att medieämnena intresserar dem och för att de vill arbeta kreativt. Slutsatsen i vår undersökning är att ungdomar söker sig till Medieprogrammet för att nya medier intresserar dem. De väljer inte Medieprogrammet för att de tror att undervisningen är lättare eller mer slapp än undervisningen på andra program. De är mycket självständiga i sitt val. Nyckelord: Faktorer, gymnasievalet, Medieprogrammet, påverkan. Marie Nordberg Robert Selin Handledare: Elisabeth Söderquist Gribbylundsvägen 66b Gribbylundsvägen 66b Examinator: Marie Leijon Täby Täby 3

4 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Friskolan Kommunala skolan Likheter och skillnader Syfte LITTERATURGENOMGÅNG Medieprogrammets profil Medieprogrammets status Några fakta om val till Medieprogrammet Perspektiv på valet Jämlikhetsperspektivet Invandrarperspektivet Könsperspektivet Yrkesperspektivet METOD Studiens upplägg Urvalsmetod och problemavgränsning Genomförande av enkät Etiska överväganden RESULTAT Friskolan Kommunala skolan Beskrivning av resultatet Valet Informationskanaler Avgörande åsikt Jämlikhet

6 4.3.5 Förväntningar DISKUSSION Avgörande faktorer för valet Informationskanaler Yrkesperspektivet Social påverkan och jämlikhetsperspektivet Sammanfattning...41 LITTERATUR...43 BILAGA 1: ENKÄTFRÅGOR

7 1. INLEDNING I en medieklass finns det en enorm bredd av elever. För några kan ett medieprogram vara perfekt då de vill lära sig berätta utan att enbart använda det skrivna språket, för andra precis tvärtom. Vilken gymnasieutbildning man väljer i nionde klass och möjligheterna att kunna komma in på det program man väljer, kan få en stor betydelse för en ung människas utveckling och framtid. Vi, Marie Nordberg och Robert Selin, har med anledning av detta intresserat oss för varför man väljer att läsa media på gymnasiet. Vi är två yrkeslärare med olika bakgrunder och förutsättningar. Marie har arbetat som lärare på en kommunal skola i en mindre stad i fem år och Robert har arbetat som lärare på en friskola i en större stad i sex år. Båda undervisar i karaktärsämnen på Medieprogrammet. Resultatet av vår undersökning kan fungera som en riktlinje för att en skola ska kunna tillfredställa de behov, förväntningar och önskemål eleverna har. Enligt Skolverket är tyngdpunkten i Medieprogrammet kommunikation i teori och praktik. Bild, text och ljud är byggstenar i utbildningen. Bilden som kommunikativ budbärare har en stor plats och bildkunskap i olika former har en viktig roll. Text representeras i utbildningen av skrivandet, som är en basfärdighet i flera medieformer (Skolverket, 1997). För att förstå varför en elev på högstadiet väljer ett medieprogram har vi valt att titta på vilka faktorer som påverkar deras val. Är det ungdomar som är målmedvetna med insikt om vad branschen kräver av dem, ungdomar som har romantiserade bilder av branschen, eller ungdomar som tror att det är slappt med färre teoretiska lektioner? Eleverna påverkas av olika faktorer där anlag och intresse ofta väger tungt. Men hur avgörande är föräldrarna och kamraternas påverkan? Vi vill försöka förstå vad som påverkar elevernas val genom att göra en undersökning på två olika orter. Vi tänker jämföra ett medieprogram i en storstad med ett medieprogram i en mindre stad. Då kan vi se hur många elever som söker till programmet varje år och hur många som väljer Medieprogrammet i första hand. Vi kan också se från vilka områden våra elever kommer och försöka förstå från vilka samhällsklasser och socialgrupper de kommer. Vi kan också se hur könsfördelningen ser ut. Vitsen är att undersöka om samma sorts ungdomar väljer Medieprogrammet oavsett hemort och om de har en liknande bakgrund. När detta är gjort samanställer vi 7

8 materialet för att få en tydligare bild av vilka faktorer som påverkar och avgör valet till Medieprogrammet. 1.1 Bakgrund Då den svenska gymnasieskolan reformerades i början av 1990-talet med Lpf 94 var ambitionen att minska skillnaderna mellan teoretiska och praktiska utbildningar. Alla utbildningar blev treåriga och i samtliga program finns nu ett antal kärnämnen som ger eleverna en allmän behörighet till högskolan. Egentligen är ju gymnasieskolan en frivillig skolform men den har blivit mer eller mindre obligatorisk för att man ska kunna studera på högskolenivå och få ett arbete (Börjesson, 2004). Medieprogrammet var ett av de fjorton yrkesförberedande programmen som tillkom i slutskedet av det förberedande arbetet inför gymnasiereformen. En snabb teknisk utveckling hade förändrat produktionsvillkoren och ställde krav på en ny typ av utbildning. Enligt Göran Persson, dåvarande skolminister, var målet med programmet att skapa en adekvat utbildning för ett starkt diversifierat medieområde (Skolverket, 1997). En annan anledning till Medieprogrammets tillkomst var det stora intresset som fanns för nya medier. Ämnen på Medieprogrammet var intressanta då det var en så stor del av ungdomskulturen. Enligt Skolverkets rapport om Medieprogrammet från 1997 så fanns det även politiska och demokratiska skäl för Medieprogrammets tillkomst. Medier fickoch får fortfarande, en allt större roll och betydelse för offentliga samtal i opinionsbildningen och samhället. Valet till gymnasieskola anses av många vara det första stora valet man måste göra i livet. Men en ökad valfrihet innebär samtidigt ett ökat ansvar för elever, föräldrar, Studie- och yrkesvägledare samt lärare. En av de grundläggande tankarna med gymnasiereformen handlade mycket om elevernas valfrihet och inflytande över sin utbildning och möjlighet att välja utbildning och kurser efter intresse. Utbudet av program och inriktningar är idag enormt. Elever i årskurs nio har många saker att tänka på innan de gör sina gymnasieval. Men varför väljer elever ett medieprogram? Nedan presenterar vi de skolor vi gjort undersökningen på. 8

9 1.1.1 Friskolan Friskolan är en enskild gymnasieskola som startade hösten Totalt går ca 380 elever på skolan av dessa är ca 230 medieelever. Utbildningen är kostnadsfri, så även läromedel. Skolan finansierar sin verksamhet genom den kommunala ersättning som utgår för varje elev. Sedan 2004 finns det även ett samhällsvetenskapsprogram och ett författarprogram på skolan. Upptagningsområdet är hela Sverige. Skolan ligger i en storstad i Södermanland. Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån var den genomsnittliga eftergymnasiala utbildningsnivån i Friskolans upptagningsområde 47,5 procent och medelarbetarinkomsten för förvärvsarbetande 2004 var ca kronor Kommunala skolan Kommunala skolan är den kommunala gymnasieskolan i en mindre stad på västkusten. Totalt går där ca 2000 elever, av dessa är ca 100 medieelever. Sedan 1996 har kommunen lejt ut programmets karaktärsämnen på entreprenad till ett utbildningsföretag med olika typer av inriktningar. Bland annat ges egna utbildningsprogram på gymnasienivå. Medieeleverna delar lokal med dem och tillsammans gör det att ca 200 gymnasieelever läser sina kurser där. Upptagningsområdet är hela kommunen med 15 grundskolor. Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån var den genomsnittliga eftergymnasiala utbildningsnivån i Kommunala skolas upptagningsområde 28 procent och medelarbetsinkomsten för förvärvsarbetande 2004 var kronor Likheter och skillnader mellan skolorna Som framgår av presentationen ovan finns det både likheter och skillnader mellan skolorna. Eleverna på de båda medieprogrammen får möjlighet att pröva på de flesta medieuttryck - foto, grafisk form, webbdesign, filmproduktion såväl som radio- och TV-produktion. På båda skolorna läser eleverna ett antal gemensamma mediekurser, men det är lite olika kurser beroende på vilken av skolorna de går på. Elevernas möjlighet att välja kurser skiljer sig åt på de två skolorna. På Friskolan läser alla elever ett block med en teoretisk förstärkning på 400p som ger särskild behörighet inom humaniora och samhällsvetenskap, förutom detta väljer de också 350p som individuellt val. På Kommunala skolan väljer eleverna en inriktning, 9

10 valbara kurser samt individuellt val. Genom dessa val kan de elever som vill skaffa sig samma behörighet som nämns ovan eller välja att fördjupa sig i medieämnen. De två skolornas upptagningsområden skiljer sig markant. Friskolan har riksintag och kan därmed få elever från hela Sverige, även om de flesta elever kommer från kranskommunerna. Till Kommunala skolan söker sig endast elever från kommunen. Kommunala skolan är en större skola med ca 2000 elever jämfört med Friskolan som har ca 380. Friskolan har däremot ett större medieprogram med 230 elever istället för den Kommunala skolans 100. Skillnader finns också mellan utbildningsnivå och medelarbetsinkomst i de båda skolornas upptagningsområde där Friskolan ligger långt över riksgenomsnittet. 1.2 Syfte Vårt syfte med undersökningen är att försöka förstå varför elever väljer ett medieprogram och vad som påverkar deras val. Resultatet kan visa på vilken information som är viktig för skolor att lyfta fram inför valet och vilka förväntningar ungdomarna har på ett medieprogram. Problemet som vi vill undersöka är om ungdomar söker till Medieprogrammet för att de är intresserade av medieämnen eller om anledningen är någon annan. Våra frågeställningar utifrån detta syfte är: Varför väljer ungdomar att söka till ett medieprogram? Vilka faktorer påverkar och avgör valet till gymnasiet? 10

11 2. LITTERATURGENOMGÅNG Vi har i vårt urval av litteratur strävat efter att hitta så aktuellt material som möjligt och de flesta undersökningar vi tar upp är ifrån 2000-talet. Vi har dock tagit med en del tidigare material också då vi ansett att det varit relevant för att ge en bild av bakgrunden till ämnet. Litteraturgenomgången är på inget sätt heltäckande. Vi har valt att redovisa några fakta om Medieprogrammet för att presentera gemensamma drag och skillnader mellan skolor vilket spelar roll när eleverna gör sitt val. I vår genomgång har vissa perspektiv visat sig vara viktigare än andra inför valet till gymnasiet och vi har därför valt att lyfta fram dessa särskilt. Vi har valt denna form för att lättare kunna undersöka skillnader, likheter och nya tendenser i vår diskussion. Vi har använt oss av tidigare forskning, och då huvudsakligen utredningar från Skolverket. Ungdomars utbildnings- och yrkesval (2004), PM för Medieprogrammet (2004), Medieprogrammet (1997) och När vingarna bär (1999). Dessutom har vi inhämtat information från Statistiska Centralbyrån om hur medelarbetsinkomsten ser ut i de områden som ingår i de båda skolornas upptagningsområden. Vi har också tagit del av den statistik som finns angående utbildningsnivån i upptagningsområdena och då koncentrerat oss på procentsatsen för de med eftergymnasiala studier. Från Intagningsnämnderna på de båda orterna har vi fått uppgifter om vad ungdomarna har valt för gymnasieprogram. Vi har även använt oss av Vägvalet en undersökning om ungdomars val till gymnasiet. Undersökningen har genomförts av Greycells Communication AB och ges ut av Svenskt Näringsliv. Vi är medvetna om att det kan finnas kommersiellt intresse i rapporter från Svenskt Näringsliv men tycker att det är viktigt att ta del av så aktuella uppgifter som möjligt. Vi har använt oss av undersökningen med försiktighet. 2.1 Medieprogrammets profil Kärnan i Medieprogrammet är kommunikation i teori och praktik. Byggstenarna är text, bild och ljud. Utbildningen ger grundläggande kunskaper om hur man gestaltar och förmedlar ett budskap så att det väcker intresse hos mottagaren. Eleverna får inblick i olika medieformer, för att sedan fördjupa sig inom ett område (Skolverket 1997). Enligt undersökningar från Skolverket angående Medieprogrammets profil kan gemensamma drag mellan olika skolor urskiljas. Det tydligaste är att de flesta skolor framhåller satsningen på valfrihet och bredd. Något som även märks av i skolornas 11

12 marknadsföring. Skolorna har dock lite olika intentioner för Medieprogrammet och det finns därför åsikter om att programmets profil kunde vara tydligare, något som t ex gäller om programmet är studie- eller yrkesförberedande. Informationen är viktig för att bl.a. minska risken för att eleverna blir besvikna om de inte blir t.ex. journalister direkt efter examen. Enligt Skolverket har programmet sedan dess start ansetts som ett program för både studie- och yrkesinriktade elever. Då nuvarande gymnasieskola utformades definierades Medieprogrammet som ett yrkesutbildande program. Detta ändrades senare till att vara ett yrkesförberedande program. Men arbete med medieproduktion kräver i regel fortsatta studier och frågan har väckts om Medieprogrammet verkligen passar som ett yrkesförberedande program. En lösning som tillämpas på många skolor är att erbjuda fler teoretiska kurser, för att öka behörigheten till fortsatta studier. Delar av utbildningen är yrkesinriktad och ger en möjlighet för eleven att vara anställningsbar efter avlutade gymnasiestudier. Dock kräver de flesta av yrkena inom mediebranschen ytterligare studier. Därför bör Medieprogrammet betraktas som både ett studie- och yrkesinriktat program (Skolverket, 2004). De gemensamma kurserna på programmet ger en bred generell grund och eleven ska sedan kunna fortsätta till vidare studier eller börja en anställning med möjlighet till internutbildning. Skolverket betonar också att tekniken är viktig, men viktigare är förståelse, kreativitet och fantasi (Skolverket, 1997) Medieprogrammets status Om man ser till gymnasieprogrammens allmänna statushierarki intar Medieprogrammet tillsammans med Estetiska programmet en mellanposition. För de yrkesförberedande utbildningarna finns dock en klar intern hierarki, där Estetiska programmet och Medieprogrammet särskiljer sig med betydligt högre intagningspoäng och ansökningar än andra yrkesförberedande utbildningar (Börjesson, 2004). Medieprogrammet har också debatterats flitigt i press och medier där bl.a. klagomål har riktats mot utbildningens genomförande och kvalitet. Kritiken har främst gällt utbildningsanordnarnas bristande satsning på utrustning och lärarkompetens, men också att den s.k. allmänbildande delen är för dåligt tillgodosedd inom Medieprogrammet. 12

13 Utöver kritik mot den allmänbildande delen har däremot inte någon kritik riktats direkt mot innehållet i de mediekurser som finns på programmet (Skolverket, 1997) Några fakta om val till Medieprogrammet Det första läsåret 1992/93 erbjöd åtta skolor i landet Medieprogrammet. De var alla skolor som tidigare erbjudit någon av de specialkurser som anordnas i Medieprogrammet. Programmet blev tidigt populärt och 1996/97 erbjöds Medieprogrammet på 89 skolor i landet med sammanlagt närmare elever i tre årskurser (Skolverket, 1997). Då kunde man också se att det tillsammans med Estetiska programmet attraherade sökande ur den grupp som tidigare sökt någon av de studieförberedande linjerna (SOU, 2000). Enligt ett PM för Medieprogrammet 2004 kan noteras att andelen elever som studerar på Medieprogrammet har ökat läsåret 2003/2004, men procentuellt sett legat relativt stabilt mellan 3,5-3,7 procent av årskullen. En stark ökning av elevantalet sker på de fristående skolorna. Elevernas genomsnittliga meritvärde var 205 poäng läsåret 2004/2005 (Skolverket, 2004). Inför läsåret 2004/2005 sökte 4337 elever i årskurs 9 Medieprogrammet av dessa blev antagna. Det innebär att 75 procent av eleverna i årskurs 9 som sökte inriktningen blev antagna (Skolverket 2004). Idag erbjuder 93 kommunala skolor Medieprogrammet i 86 skolkommuner. Antalet fristående skolor som erbjuder utbildningen är 53 stycken i 36 skolkommuner (Skolverket, 2004). 2.2 Perspektiv på valet I Skolverkets rapport När vingarna bär, som innehåller olika artiklar på temat övergången mellan grundskolan och gymnasiet, beskrivs att olika faktorer spelar in och påverkar valet olika mycket. I rapporten skriver Peter Stern att de flesta val som görs av elever i nian är irrationella. Han beskriver också hur han stött på många ungdomar som valt program för att det verkar kul utan att egentligen veta vad de valt. Han ser det som ett stort problem att ungdomarna i allmänhet saknar den erfarenhet som krävs för att kunna sovra, tolka och ta till sig information (Skolverket, 1999). I rapporten Ungdomars utbildnings- och yrkesval, beskriver Borgelund i sin forskning att elevernas osäkerhet inför valet minskar ju mer erfarenheter de har av yrket som de vill utbilda sig för. Samma forskningsrapport beskriver också elevernas möjligheter att genom skolan 13

14 få erfarenheter drastiskt minskats då den praktiska arbetslivsorienteringen skurits ner (Fransson, 2004). Tidigare forskning har visat att faktorer som kön, socialt ursprung, etnicitet, hemförhållanden och tidigare skolmiljö har visat sig spela en stor roll. När det gäller det sociala ursprunget är föräldrarnas utbildningsnivå den viktigaste faktorn (Fransson, 2004). Här nedanför presenteras några perspektiv vi upplever viktiga i utförligare form Jämlikhetsperspektivet Faktorer som spelat en stor roll för vilka betyg eleverna får och vilka utbildningsval de gör är föräldrarnas utbildningsnivå, klasstillhörigheten och familjens ekonomiska situation. Att en ung man eller kvinna ur de högsta sociala skikten skulle gå på en studieförberedande linje var exempelvis tre gånger större än chansen att barn till familjer i lägre arbetarklassen skulle göra det (SOU, 2000). Eleverna fördelar sig således på utbildningstyper, skoltyper och utbildningar vilket gör den svenska gymnasieskolan till socialt strukturerad mellan studie och yrkesförberedande program. Idag är det lite mer utjämnat än tidigare mellan de studieförberedande och yrkesförberedande programmen med avseende till elevernas grundskolebetyg men de högre sociala skikten är fortfarande överrepresenterade på studieförberedande utbildningar. Uppdelningen i yrkesförberedande program och studieförberedande program blir därför tydlig i landet som stort. För de yrkesförberedande utbildningarna finns dock en klar intern rangordning där Estetiska programmet och Medieprogrammet särskiljer sig med en betydligt högre social rekrytering än övriga utbildningar. Det kan man också se på de betygsnivåer de sökande eleverna har. Av dem med de högsta betygen går 2.7 procent på Estetiska programmet och utbildningen är den sjunde högst prioriterade. Näste yrkesförberedande utbildning är Medieprogrammet på femtonde plats med 0,4 procent, ingen annan yrkesförberedande utbildning når över 0,3 (Börjesson, 2004). Det finns också en skillnad i hur många som söker Medieprogrammet på friskolorna istället för de kommunala skolorna. Medieprogrammet är starkt representerat på friskolorna som också har en högre social rekrytering än de kommunala skolorna i landet (Börjesson, 2004). 14

15 Att exempelvis Medieprogrammet är så starkt representerat på friskolorna kan antagligen förklaras med att media är ett område där vikten av kontakter med medievärlden, en lärar- och elevkultur som gissningsvis ofta sätter individualiteten i högsätet och behovet av viss frihet från den kommunala skolans regelsystem, t.ex. när det gäller lärarrekrytering, får initiativtagarna att mer än vad som gäller för andra program söka sig bort från den kommunala skolan (SOU, 2000). Vi tolkar SOU som att Medieprogrammet har många sökande på friskolorna för att individualiseringen är mer prioriterad. Kontakten mellan lärare och elever kan vara mer personlig och det finns möjligheter att skapa ett lite friare klimat än på de kommunala skolorna Invandrarperspektivet Personer med utländsk bakgrund tenderar att vara i lägre yrkesposition än vad som kan förväntas från deras utbildningsnivå. Detta kan leda till en underskattning av invandrarelevernas studieförutsättningar. Det har även fastställts att det finns samband mellan invandrarstatus och val av utbildning där det visat sig att elever med utländsk bakgrund påbörjar studieförberedande gymnasieutbildning i något mindre utsträckning än elever med svensk bakgrund (SOU, 2000). Friskolorna på gymnasienivå är ett attraktivt alternativ för elever med invandrarbakgrund då skolorna ofta kan erbjuda en invandrarprofil som alternativ till den kommunala skolan. Elever som är födda utomlands och som inte har någon förälder född i Sverige har dock mindre möjligheter att nyttja denna förmån. Anledningen är att de inte har en lika tydlig förankring i Sverige och mindre möjligheter att informeras om alternativet med friskolor (SOU, 2000). Värt att notera är att andelen elever på Medieprogrammet med invandrarbakgrund var 12 procent läsåret 2004/2005 (Skolverket, 2004) Könsperspektivet Före gymnasiereformen 1991 fanns det en tydlig uppdelning mellan vilka utbildningar kvinnor och män valde. Klarast var differensen på de tvååriga praktiska eller yrkesinriktade linjerna, men återfanns också på de tre- och fyraåriga teoretiska och 15

16 studieförberedande linjer, där den humanistiska linjen var i stort sett kvinnodominerad och den nästan lika mansdominerade tekniska (SOU, 2000). För bara några generationer sedan var utbildningsmöjligheterna helt skilda för män och kvinnor. Så är det inte längre (Fransson, 2004). Däremot är gymnasieskolan könssegregerad, framför allt på de yrkesförberedande programmen. Elprogrammet, Fordonsprogrammet, Energiprogrammet och Byggprogrammet har en nästan total dominans av män. Motsvarande för kvinnor är Samhällsprogrammet inriktning språk, Estetiska programmet inriktning dans och Omvårdnadsprogrammet. Karaktäristiskt för Medieprogrammet är dess relativt balanserade könsfördelning (Börjesson, 2004). Sedan 1993 då programmet tillkommit har fler män kommit till utbildningen och proportionerna är idag ca 50/50. Det som traditionellt räknas till den manliga sfären såsom teknik, tunga lyft, temporära arbetsplatser, har alltså lockat många kvinnor (Skolverket, 2004). Unga män och kvinnor har olika intresse som påverkar deras val av utbildning. Män intresserar sig för teknik och kvinnor för språk (Fransson, 2004). Läsåret 2004/2005 kan noteras att andelen kvinnor på Medieprogrammet var 54 procent (Skolverket, 2004) Yrkesperspektivet De tidigare studierna Vägvalet 2004, När vingarna bär och Ungdomars utbildnings- och yrkesval visar att ungdomar väljer utbildningsväg först och främst efter intresse och deras inställning till branschen. Chansen att få jobb och lönens storlek tänker de inte lika mycket på. De påverkas tydligt av attityder till olika branscher och yrken. Enligt Vägvalet 2004 har fyra av tio ungdomar en positiv attityd till branschen media, reklam, marknadsföring. Det gör media till den bransch ungdomar är mest positiva till innan de gör sitt gymnasieval (Svenskt Näringsliv, 2004). I forskningsrapporten När vingarna bär redogör en amerikansk forskare, Linda S. Gottfredson, som studerat barns och ungdomars utveckling och yrkesval, att de flesta av oss på ett tidigt stadium utifrån bland annat kön, social status och intresse ringar in ett område där vi tycker oss höra hemma. Utifrån detta begränsade område väljer vi sedan vår fortsatta väg (Skolverket, 1999). En relevant fråga i sammanhanget är vilken kunskap ungdomar egentligen har om branschen de vill utbilda sig inom. I rapporten Ungdomars utbildnings- och yrkesval visar Borgelunds undersökning att elevernas osäkerhet inför gymnasievalet minskar ju mer erfarenhet de har om yrket de 16

17 vill utbilda sig för. Enligt undersökningen är de viktigaste informationskanalerna inför valet prao, studie och yrkesvägledare och skolbesök. Borgelunds forskning visar att eleverna ofta väljer efter den romantiserade bild som ofta målats upp i media. En bild som inte är förankrad i arbetslivet (Fransson, 2004). Anders Lovén och James Dresch skriver i rapporten När vingarna bär att detta inte skulle behöva vara ett problem om bara vägledningen till eleverna började i tid (Skolverket, 1999). 17

18 18

19 3. METOD Undersökningen har gjorts några veckor in på höstterminen 2005, på två gymnasieskolor i Sverige. Båda skolorna har Medieprogrammet som ett av sina program. Friskolan ligger i en stor stad medan Kommunala skolan ligger i en mindre stad. Vi har valt att göra undersökningen på båda skolorna med alla de elever som går i årskurs ett på Medieprogrammet läsåret 2005/ Studiens upplägg Vi vill försöka förstå vad som påverkar elever att välja Medieprogrammet och med en kvalitativ undersökning kan man enligt Hartman nå förståelse för varför en människa handlar som hon gör. Kvalitativa metoder används när man skall tolka eller beskriva människors beteende samt när man försöker nå förståelse för en individ eller en grupp individer (Hartman, 2004). De skiljer sig ifrån de kvantitativa metoder som exempelvis används för att mäta antal eller mängd. Eftersom vi vill undersöka vad som påverkar elevens val till gymnasieskolan så har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod och då i form av enkäter. Anledningen till att vi har använt en enkätundersökning är att vi då vet att alla får samma frågor. Det är en fördel jämfört med intervjuer då intervjuaren i större utsträckning kan påverka respondentens svar. Däremot kan intervjuer ibland ge mer nyanserade svar (Ejvegård, 2003). Eftersom det blir lättare att jämföra svaren mellan skolorna och vi i enkäten även erbjuder en möjlighet att ge egna svarsalternativ i öppna frågor känns enkäter som ett bra val. Eleven har i de öppna frågorna själva fått reflektera över vilka förväntningar de har på Medieprogrammet. Undersökningen gjordes på två olika skolor: Friskolan och Kommunala skolan. Undersökningsgrupperna bestod av elever i årskurs ett då vi var intresserade av deras tankar kring gymnasievalet och inte ville att de skulle ha för mycket distans. Eftersom vi vill undersöka varför ungdomar väljer att söka till ett medieprogram och vilka faktorer som påverkar och avgör valet har vi frågat eleverna om varför de valt ett medieprogram och vilka övriga val de gjorde inför gymnasiet. Vi har låtit eleverna kryssa för vilka personer de har diskuterat sina val med och hur mycket de själva anser att dessa personer påverkat dem. Vi har även undersökt om de har som ambition att vidareutbilda sig eller om de förväntar sig arbete direkt efter examen. Vi har ställt dessa frågor för att försöka förstå om ungdomar söker till Medieprogrammet för att de är 19

20 intresserade av medieämnen eller om anledningen är någon annan. Enkäten finns med i sin helhet som bilaga 1, s Urvalsmetod och problemavgränsning Vi har valt att undersöka Kommunala skolan och Friskolan för att storleken och de bostadsområden som är skolornas upptagningsområden skiljer dem åt. Kommunala skolan har ett betydligt mindre antal medieelever än Friskolan. Här finns det i årskurs ett en medieklass mot Friskolans tre. I jämförelsen av de olika skolorna kommer vi därför att redogöra för resultatet i procent. Kommunala skolan är en skola i en mindre stad medan Friskolan är en skola i en större stad. Vi har valt att ställa våra frågor till elever i årskurs ett då vi vill att de tydligt ska minnas valet. Vi vill heller inte att deras känsla inför gymnasievalet ska grumlas för mycket av de nya intryck de kan ha fått av den nya skolan. Det är visat, att minnefaktorn har stor betydelse vid frågor om förhållanden som ligger bakåt i tiden. Ju längre tidsperiod bakåt frågan gäller, desto större risk för att minnesfaktorn ska göra sig gällande (Ejlertsson, 1996) Genomförande av enkät De som valdes från Kommunala skolan var de elever som började Medieprogrammet under läsåret Alla som deltog är bosatta i kommunen. Enkäten delades ut till de elever som går på Medieprogrammet årskurs ett. Av totalt 32 elever var 28 elever närvarande och besvarade enkäten. Även på Friskolan delades enkäten ut till elever i årskurs ett. Eleverna kom från sju kommuner. Eftersom det finns tre medieklasser på Friskolan delades enkäten ut till fler elever än i den mindre staden. Totalt närvarade och besvarade 50 elever enkäten. Bortfallet var 18 elever och berodde på att elever var frånvarande. Urvalet av respondenter har gått till på så sätt att Robert, på Friskolan, tagit personlig kontakt med handledaren för de olika klasserna. Det bestämdes ett datum då det var lämpligt för eleverna att besvara enkäten. Ansvarig lärare delade ut och samlade in enkäterna efter att eleverna fyllt i svaren. På Kommunala skolan tog Marie personlig kontakt med kontaktläraren för medieklassen. Enkäterna skickades med post och delades ut vid lämpligt tillfälle. Vi är medvetna om att de enkätsvar vi får generaliserar 20

21 helheten men eftersom vi undersöker två skolor får vi också in en bredd på synpunkterna Etiska överväganden Av etiska skäl redogör vi inte för skolornas namn. För att skilja dem åt kallar vi dem istället för Kommunala skolan och Friskolan. Innan enkäterna lämnades ut till eleverna hade både rektorer och kontaktpersoner för klasserna informerats. Eftersom eleverna är över 15 år och frågorna inte är av känslig natur kändes det inte nödvändigt att be om tillåtelse från föräldrar. Denna bedömning gjordes i samråd med kontaktlärare och ledning på skolorna. Samtliga enkäter genomfördes anonymt av respondenterna. 21

22 22

23 4. RESULTAT Syftet med undersökningen är att försöka förstå varför högstadieelever väljer ett medieprogram och vad som påverkar deras val. Väljer de med utgångspunkt i intresse för medieämnen eller finns det andra orsaker? 4.1 Friskolan I fråga ett undrade vi vilket kön eleverna har. Resultatet visade att det var ca 2/3 kvinnliga studenter och bara 1/3 manliga. 1. Ange Ditt kön. Man 18 elever 36 % Kvinnor 32 elever 64 % Fråga två, tre och fyra hör ihop. De handlar om vilket betyg eleverna sökte till gymnasieskolan med, vilka program de sökt och om de kommit in på sitt förstahandsval. När det gäller elevernas betyg kan vi se att det är en stor spridning, från 135 till 290 poäng, med ett meritvärde på 205 poäng. 80 procent av eleverna har valt Medieprogrammet i förstahand och nästan lika många, 78 procent, kom in på sitt förstahandsval. Medieprogrammet var också det program flest sökt även i andrahand. 2. Ange det medelbetyg Du sökte till gymnasiet med. Lägsta betyg 135p Högsta betyg 290p Meritvärde 205p Bortfall 2 elever 4 % 3. Ange vilka utbildningar Du sökte i första-, andra- och tredjehand. Förstahandsval Medieprogrammet 40 elever 80 % Estetprogrammet 7 elever 14 % Samhällsprogrammet 0 elever 0 % Yrkesförberedande 1 elev 2 % Studieförberedande 0 elever 0 % Bortfall 2 elever 4 % 23

24 Andrahandsval Medieprogrammet 20 elever 40 % Estetprogrammet 7 elever 14 % Samhällsprogrammet 10 elever 20 % Yrkesförberedande 6 elever 12 % Studieförberedande 3 elever 6 % Bortfall 4 elever 8 % Tredjehandsval Medieprogrammet 12 elever 24 % Estetprogrammet 2 elever 4 % Samhällsprogrammet 12 elever 24 % Yrkesförberedande 13 elever 26 % Studieförberedande 0 elever 0 % Bortfall 11 elever 22 % 4. Kom du in på Ditt förstahandsval? Ja 39 elever 78 % Nej 10 elever 20 % Bortfall 1 elev 2 % I fråga fem har vi formulerat fyra påståenden som rör den kunskap eleverna hade innan de gjorde sitt val. Det finns fyra svarsalternativ att välja på; mycket, en hel del, något och slutligen inget. Det är mycket få elever som anser sig ha haft mycket kunskap när de gjort sitt val däremot har ganska många valt alternativet en hel del. Det påstående som flest anser sig vetat en hel del om är vilken skola som har en viss utbildning och vilka tänkbara yrken som finns. 28 procent av eleverna har också svarat att det inte vet någonting om vilka utbildningar man kan gå efter Medieprogrammet. 5. Hur mycket visste Du om följande påståenden, när Du gjorde Ditt val? Vilka skolor som har en viss utbildning Mycket 4 elever 8 % En hel del 24 elever 48 % Något 22 elever 44 % Inget 0 elever 0 % Hur svår utbildningen är på Medieprogrammet Mycket 0 elever 0 % En hel del 15 elever 30 % 24

25 Något 22 elever 44 % Inget 11 elever 22 % Bortfall 2 elever 4 % Utbildningar man kan gå efter en Medieutbildning Mycket 0 elever 0 % En hel del 12 elever 24 % Något 22 elever 44 % Inget 14 elever 28 % Bortfall 2 elever 4 % Tänkbara framtida yrken Mycket 3 elever 6 % En hel del 22 elever 44 % Något 21 elever 42 % Inget 2 elever 4 % Bortfall 2 elever 4 % Fråga sex handlar om hur viktigt informationen är för eleverna. De påståenden vi formulerat är; vilka skolor som har en viss utbildning, hur svåra olika gymnasieutbildningar är, vilka utbildningar man kan gå efter gymnasiet samt tänkbara framtida yrken. Det flesta eleverna tyckte att det var mycket viktigt eller viktig med information om alla dessa områden. 6. Hur viktigt upplever Du att det är med följande information? Vilka skolor som har en viss utbildning Mycket viktigt 12 elever 24 % Viktigt 34 elever 68 % Delvis viktigt 4 elever 8 % Inte viktigt 0 elever 0 % Hur svåra olika gymnasieutbildningar är Mycket viktigt 5 elever 10 % Viktigt 27 elever 54 % Delvis viktigt 16 elever 32 % Inte viktigt 0 elever 0 % Bortfall 2 elever 4 % 25

26 Vilka utbildningar man kan gå efter gymnasiet Mycket viktigt 22 elever 44 % Viktigt 17 elever 34 % Delvis viktigt 8 elever 16 % Inte viktigt 1 elev 2 % Bortfall 2 elever 4 % Tänkbara framtida yrken Mycket viktigt 22 elever 44 % Viktigt 17 elever 34 % Delvis viktigt 9 elever 18 % Inte viktigt 1 elev 2 % Bortfall 2 elever 4 % Den sjunde frågan tar upp vilken information som hjälpte eleverna mest i valet av gymnasieprogram. 22 procent av eleverna svarade att Öppet hus var den informationskälla som hjälpt mest. Information ifrån studie- och yrkesvägledare var näst mest värdefull. De alternativ som hjälp minst elever är besök på grundskolan från gymnasieelever samt mässor. 7. Vilken information hjälpte Dig mest i valet av gymnasieprogram? Prao 4 elever 4 % Öppet hus 22 elever 22 % Studiebesök på skolan 5 elever 5 % Besök på grundskolan från gymnasieelever 0 elever 0 % Information från Studie- och yrkesvägledare 14 elever 14 % Information på Internet 10 elever 10 % Hemskickat material 7 elever 7 % Mässor 2 elever 2 % Föräldrarna 10 elever 10 % Kompisar 13 elever 13 % Annat 10 elever 10 % Bortfall 3 elever 3 % I fråga åtta undrar vi vems åsikt som spelade störst roll när eleverna gjorde sitt val. Här har 48 procent valt alternativet annat och svarat att deras egen åsikt spelat störst roll. Minst roll spelade lärare på deras skola och syskon. 26

27 8. Vems åsikt spelade störst roll när Du gjorde Ditt val? Studie- och yrkesvägledare 8 elever 16 % Lärare på din skola 0 elever 0 % Föräldrar 10 elever 20 % Kompisar 5 elever 10 % Syskon 2 elever 4 % Annat (skriv vem) 24 elever 48 % Bortfall 1 elev 2 % Fråga nio handlar om de orsaker som var viktigast för valet till Medieprogrammet. 47 procent svarade att programmet har ämnen som intresserar, 36 procent svarade att skolan verkade bra och dessa två svarsalternativ var de som hade en tydlig majoritet. En elev angav att han valt programmet för att det inte är för svårt och en elev svarade att föräldrarna ville att hon skulle välja det. 9. Vika var de viktigaste orsakerna till att Du valde Medieprogrammet? Ger en bra grund för fortsatta studier 3 elever 3 % Ger en bra grund för arbete 5 elever 5 % Har ämnen som intresserar mig 47 elever 47 % Är inte för svårt 1 elev 1 % Skolan verkade bra 36 elever 36 % Valdes också av mina kompisar 2 elever 2 % Mina föräldrar ville att jag skulle välja det 1 elev 1 % Annat (skriv vad) 3 elever 3 % Bortfall 2 elev 2 % Frågorna tio och elva berör jämlikheten på programmet och om det påverkar valet. 94 procent av eleverna har svarat att Medieprogrammet varken är ett tjejigt eller killigt program och 96 procent anser att det inte spelar någon roll. 10. Upplever Du att Medieprogrammet är ett typisk tjejigt eller killigt program? Typiskt tjejigt 2 elever 4 % Typiskt killigt 0 elever 0 % Varken tjejigt eller killigt 47 elever 94 % Bortfall 1 elev 2 % 27

28 11. Påverkade det Ditt val? Ja 1 elev 2 % Nej 48 elever 96 % Bortfall 1 elev 2 % I fråga tolv undrar vi om eleverna tycker att det bör vara intagningsprov till Medieprogrammet. 82 procent tycker inte att det bör vara det medan 16 procent svarat att de tycker att det bör vara intagningsprov. 12. Tycker Du att Medieprogrammet borde ha intagningsprov då kreativitet inte bedöms i grundskolebetyget? Ja 8 elever 16 % Nej 41 elever 82 % Bortfall 1 elev 2 % Frågorna tretton, fjorton och femton handlar om var och hur eleverna bor. Här svarade 24 procent att de bor i den stad där skolan ligger och 66 procent att de bor i någon av skolans kranskommuner. Nästan hälften av eleverna bor i villa, 28 procent av eleverna bor i bostadsrätt och 22 procent bor i hyresrätt. Nästan alla elever bor hemma, bara 4 procent av eleverna bor ensamma. 13. Var bor Du? Centralorten 12st 24 % Kranskommuner 33st 66 % Bortfall 5st 10 % 14. I vilken boendeform? Hyresrätt 11 elever 22 % Bostadsrätt 14 elever 28 % Villa 24 elever 48 % Bortfall 1 elev 2 % 15. Hur bor Du? Med förälder 48 elever 96 % Ensam 2 elever 4 % 28

29 I fråga sexton och sjutton undrar vi vad elevernas föräldrar har för bakgrund. Här svarar 36 procent av eleverna att den ena eller båda föräldrarna har universitets- eller högskoleutbildning och nästan hälften av eleverna svarar att de inte vet vilken utbildningsnivå föräldrarna har. På frågan om föräldrarna är födda utomlands svarar 24 procent att en eller båda föräldrarna har utländskbakgrund. 16. Vad har Dina föräldrar för utbildningsbakgrund? Båda har Universitets- eller högskoleutbildning 9 elever 18 % En av dem har Universitets- eller högskoleutbildning 10 elever 20 % Ingen av dem har Universitets- eller högskoleutbildning 7 elever 14 % Vet ej 24 elever 48 % 17. Är någon av Dina föräldrar födda utomlands? Ja, båda är födda utomlands 5 elever 10 % Ja, den ena född utomlands 7 elever 14 % Nej 38 elever 76 % Fråga arton är en öppen fråga där eleverna själva fick skriva ner vilka förväntningar de hade på Medieprogrammet. Det som flest elever angett är att de vill lära sig mycket, att de är intresserade av medieämnen och att det ska bli roligt. 3 procent av eleverna har skrivit att de hade låga eller inga förväntningar alls och lika många skrev att de förväntade sig att de inte skulle bli för hårt skolarbete. 18. Vad hade/har du för förväntningar på Medieprogrammet? Lärandet 22 elever 34 % Intresset 17 elever 27 % Roligt 20 elever 31 % Låga/Inga 2 elever 3 % Inte för hårt skolarbete 2 elever 3 % Bortfall 1 elev 2 % 29

30 4.2 Kommunala skolan I fråga ett undrade vi vilket kön eleverna har. Resultatet visade att könsfördelningen är mycket jämn, 54 procent män och 46 procent kvinnor. 1. Ange Ditt kön. Man 15 elever 54 % Kvinnor 13 elever 46 % Fråga två, tre och fyra hör ihop. De handlar om vilket betyg eleverna sökte till gymnasieskolan med, vilka program de sökt och om de kommit in på sitt förstahandsval. När det gäller elevernas betyg kan vi se att det är en stor spridning, från 125 till 300 poäng, med ett meritvärde på 210 poäng. 100 procent av eleverna har valt Medieprogrammet i första hand och alla kom också in på sitt förstahandsval. I andrahand valde eleverna i störst utsträckning något annat yrkesförberedande program. Bortfallet är högt på andra och tredjehandsvalen, 21 respektive 32 procent. 2. Ange det medelbetyg Du sökte till gymnasiet med. Lägsta betyg 125p Högsta betyg 300p Meritvärde 210p Bortfall 3 elever 11 % 3. Ange vilka utbildningar Du sökte i första-, andra- och tredjehand. Förstahandsval Medieprogrammet 28 elever 100 % Bortfall 0 elever 0 % Andrahandsval Estetprogrammet 2 elever 7 % Samhällsprogrammet 3 elever 11 % Yrkesförberedande 17 elever 61 % Studieförberedande 0 elever 0 % Bortfall 6 elever 21 % Tredjehandsval Estetprogrammet 5 elever 18 % Samhällsprogrammet 1 elev 4 % 30

31 Yrkesförberedande 12 elever 43 % Studieförberedande 1 elev 4 % Bortfall 9 elever 32 % 4. Kom du in på Ditt förstahandsval? Ja 28 elever 100 % Nej 0 elever 0 % I fråga fem har vi formulerat fyra påståenden som rör vilken kunskap eleverna hade innan de gjorde sitt val. Det är få elever som anser sig ha haft mycket kunskap om vilka skolor som har en viss utbildning och vilka utbildningar man kan gå efter Medieprogrammet när de gjort sitt val. Däremot svarar ca 30 procent att de vet mycket om hur svår utbildningen på Medieprogrammet är och tänkbara framtida yrken. En minoritet av eleverna svarar att det vet lite eller inget om våra påståenden. 5. Hur mycket visste Du om följande påståenden, när Du gjorde Ditt val? Vilka skolor som har en viss utbildning Mycket 3 elever 11 % En hel del 15 elever 53 % Något 10 elever 36 % Inget 0 elever 0 % Hur svår utbildningen är på Medieprogrammet Mycket 7 elever 25 % En hel del 11 elever 39 % Något 7 elever 25 % Inget 1 elev 4 % Bortfall 2 elever 7 % Utbildningar man kan gå efter en Medieutbildning Mycket 3 elever 11 % En hel del 3 elever 11 % Något 18 elever 64 % Inget 2 elever 7 % Bortfall 2 elever 7 % Tänkbara framtida yrken Mycket 9 elever 32 % En hel del 7 elever 25 % 31

32 Något 10 elever 36 % Inget 0 elever 0 % Bortfall 2 elever 7 % Fråga sex handlar om hur viktigt informationen är för eleverna. Det flesta eleverna tyckte att det var mycket viktigt eller viktigt med information om alla nedanstående områden. Nästan 90 procent av eleverna svarade att informationen om vilka skolor som har en viss utbildning, vilka utbildningar man kan gå efter gymnasiet och tänkbara framtida yrken är mycket viktig eller viktig. Ca 70 procent tycker att information om hur svåra olika gymnasieutbildningar är mycket viktigt eller viktigt. Inte någon av eleverna har kryssat för alternativet inte viktigt. 6. Hur viktigt upplever Du att det är med följande information? Vilka skolor som har en viss utbildning Mycket viktigt 12 elever 43 % Viktigt 12 elever 43 % Delvis viktigt 4 elever 14 % Inte viktigt 0 elever 0 % Hur svåra olika gymnasieutbildningar är Mycket viktigt 8 elever 29 % Viktigt 12 elever 43 % Delvis viktigt 6 elever 21 % Inte viktigt 0 elever 0 % Bortfall 2 elever 7 % Vilka utbildningar man kan gå efter gymnasiet Mycket viktigt 14 elever 50 % Viktigt 11 elever 39 % Delvis viktigt 1 elev 4 % Inte viktigt 0 elever 0 % Bortfall 2 elever 7 % Tänkbara framtida yrken Mycket viktigt 14 elever 50 % Viktigt 10 elever 36 % Delvis viktigt 2 elever 7 % Inte viktigt 0 elever 0 % Bortfall 2 elever 7 % 32

33 Den sjunde frågan tar upp vilken information som hjälpte eleverna mest i valet av gymnasieprogram. 21 procent av eleverna svarade att Öppet hus var den informationskälla som hjälpt mest. Näst mest påverkade studiebesök på skolan, som fick 20 procent och information ifrån studie- och yrkesvägledare som fick 16 procent. Den information som hjälpt minst är den från mässor. 7. Vilken information hjälpte Dig mest i valet av gymnasieprogram? Prao 2 elever 4 % Öppet hus 12 elever 21 % Studiebesök på skolan 11 elever 20 % Besök på grundskolan från gymnasieelever 0 elever 0 % Information från Studie- och yrkesvägledare 9 elever 16 % Information på Internet 4 elever 7 % Hemskickat material 5 elever 9 % Mässor 1 elev 2 % Föräldrarna 7 elever 13 % Kompisar 2 elever 4 % Annat 2 elever 4 % I fråga åtta undrar vi vems åsikt som spelade störst roll när eleverna gjorde sitt val. Här har 56 procent valt alternativet annat och svarat att deras egen åsikt spelat störst roll. Minst roll spelade studie- och yrkesvägledare och lärare på din skola. 8. Vems åsikt spelade störst roll när Du gjorde Ditt val? Studie- och yrkesvägledare 1 elev 4 % Lärare på din skola 1 elev 4 % Föräldrar 4 elever 14 % Kompisar 3 elever 11 % Syskon 2 elever 7 % Annat (skriv vem) 16 elever 56 % Bortfall 1 elev 4 % Fråga nio handlar om de orsaker som var viktigast för valet till Medieprogrammet. 46 procent svarade att programmet har ämnen som intresserar, 25 procent svarade att skolan verkade bra och 13 procent har svarat att programmet ger en bra grund för fortsatta studier. Inga elever valde alternativen valdes också av mina kompisar eller mina föräldrar ville att jag skulle välja det. 33

34 9. Vika var de viktigaste orsakerna till att Du valde Medieprogrammet? Ger en bra grund för fortsatta studier 7 elever 13 % Ger en bra grund för arbete 4 elever 7 % Har ämnen som intresserar mig 26 elever 46 % Är inte för svårt 2 elever 4 % Skolan verkade bra 14 elever 25 % Valdes också av mina kompisar 0 elever 0 % Mina föräldrar ville att jag skulle välja det 0 elever 0 % Annat (skriv vad) 3 elever 5 % Frågorna tio och elva berör jämlikheten på programmet och om det påverkar valet. 93 procent av eleverna har svarat att Medieprogrammet varken är ett tjejigt eller killigt program och 100 procent anser att det inte spelar någon roll. 10. Upplever Du att Medieprogrammet är ett typisk tjejigt eller killigt program? Typiskt tjejigt 0 elever 0 % Typiskt killigt 2 elever 7 % Varken tjejigt eller killigt 26 elever 93 % 11. Påverkade det Ditt val? Ja 0 elev 0 % Nej 28 elever 100 % I fråga tolv undrar vi om eleverna tycker att det bör vara intagningsprov till Medieprogrammet. 82 procent tycker inte att det bör vara det medan 18 procent svarat att de tycker att det bör vara intagningsprov. 12. Tycker Du att Medieprogrammet borde ha intagningsprov då kreativitet inte bedöms i grundskolebetyget? Ja 5 elever 18 % Nej 23 elever 82 % Frågorna tretton, fjorton och femton handlar om var och hur eleverna bor. Här svarade 61 procent att de bor i den stad där skolan ligger och 39 procent att de bor i någon av orterna omkring. 61 procent av eleverna bor i villa, 25 procent bor i hyresrätt och 14 procent bor i bostadsrätt. Alla eleverna bor med förälder. 34

35 13. Var bor Du? Centalorten 17 elever 61 % Övriga 11 elever 39 % 14. I vilken boendeform? Hyresrätt 7 elever 25 % Bostadsrätt 4 elever 14 % Villa 17 elever 61 % 15. Hur bor Du? Med förälder 28 elever 100 % Ensam 0 elever 0 % I fråga sexton och sjutton undrar vi vad elevernas föräldrar har för bakgrund. Här svarar 35 procent av eleverna att den ena eller båda föräldrarna har universitets- eller högskoleutbildning och 36 procent svarar att de inte vet vilken utbildningsnivå föräldrarna har. På frågan om föräldrarna är födda utomlands svarar 15 procent att en eller båda föräldrarna har utländsk bakgrund. 16. Vad har Dina föräldrar för utbildningsbakgrund? Båda har Universitets- eller högskoleutbildning 6 elever 21 % En av dem har Universitets- eller högskoleutbildning 4 elever 14 % Ingen av dem har Universitets- eller högskoleutbildning 8 elever 29 % Vet ej 10 elever 36 % 17. Är någon av Dina föräldrar födda utomlands? Ja, båda är födda utomlands 1 elev 4 % Ja, den ena född utomlands 3 elever 11 % Nej 24 elever 85 % Fråga arton är en öppen fråga där eleverna själva fick skriva ner vilka förväntningar de hade på Medieprogrammet. Det som flest elever angett är att de vill lära sig mycket. Många skrev också att de hade låga eller inga förväntningar alls och lika många skrev att de förväntade sig att de skulle bli roligt. 18. Vad hade/har du för förväntningar på Medieprogrammet? Lärandet 14 elever 40 % Intresset 5 elever 14 % Roligt 6 elever 17 % 35

36 Låga/Inga 6 elever 17 % Bortfall 4 elever 12 % 4.3 Beskrivning av resultatet Valet Det vi kan utläsa av vilka val eleverna gjort i första-, andra- och tredjehand är att nästan alla i den större staden och alla i den mindre staden valt Medieprogrammet i förstahand. I övrig kan vi se att de flesta av eleverna på Friskolan även i andra- och tredjehand valt en kreativ inriktning mot media eller estet. Många har också valt Samhällsprogrammet som ett av sina tre alternativ, då oftast med medie- eller estetinriktning. På Kommunala skolan har de flesta valt ett annat yrkesförberedande program som alternativ till Medieprogrammet Informationskanaler På Friskolan är Öppet hus den informationskanal som spelat klart störst roll i valet av gymnasieprogram. Även på Kommunala skolan var Öppet hus viktigast, men nästan lika viktigt var Studiebesök på skolan. På båda skolorna är informationen om Öppet hus prioriterad och dit är både elever och föräldrar inbjudna. Minst effekt hade den information som förmedlades på mässor. På Kommunala skolan beskriver eleverna att de inför valet kände till en hel del om hur svår utbildningen är och vilka yrken som finns att söka efter skolan. Eleverna på Friskolan är visserligen informerade, men inte alls i samma utsträckning som eleverna på Kommunala skolan. På båda skolorna har eleverna angett intresset för ämnena och att arbeta kreativt som den klart viktigaste orsaken till att det valt Medieprogrammet. Näst viktigaste orsak är att skolan verkade bra. På Friskolan var dessa två val i klar majoritet medan eleverna på Kommunala skolan också ansåg att det var viktigt att programmet ger en bra grund för fortsatta studier. Något vi också noterat är att nästan inga elever uppgav att valet avgjordes med utgångspunkt i att det skulle vara lätt, valts av deras kompisar eller att föräldrarna fått dem att välja det. Föräldrarnas åsikt vägde dock tyngre då eleverna på Friskolan skulle göra sitt val. 36