Hämpling. Carduelis cannabina. Kännetecken. Utbredning och status. Fåglar
|
|
- Mats Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Carduelis cannabina Hämpling Fåglar NE NA LC Livskraftig (LC) DD NT VU EN CR RE Klass: Aves (fåglar), Ordning: Passeriformes (tättingar), Familj: Fringillidae (finkar), Släkte: Carduelis, Art: Carduelis cannabina - hämpling (Linnaeus, 1758) Synonymer: Acanthis cannabina, Fringilla cannabina Linnaeus, 1758 Kännetecken Hämplingen är 14 cm från näbb till stjärt. Hanen i sommardräkt har vackert rött bröst, grått huvud och röd panna. Ryggen är kastanjebrun. Armpennorna är mörkbruna och handpennorna liksom stjärtpennorna är svarta med vit kanter. Honan saknar allt rött och ryggen är mörkare. Hämplingens läte i flykten påminner något om grönfinkens men är torrare till sin karaktär, ett oregelbundet studsande tet-tet-ter-et. Sången är vacker och melodisk och utmärks av långa snabba drillar blandade med vemodiga och klara flöjtningar Utbredning och status I Sverige häckar hämplingen tämligen allmänt till sparsamt i södra och mellersta Sverige upp till södra Värmland, östra Västmanland och norra Uppland. Arten finns även sparsamt i Dalarnas kulturslättområden upp till Siljan. Utbredningen i Norrland är begränsad till en smal zon längs kusten upp till Västerbotten. Den är sällsynt men numera regelbunden häckfågel i norra Västerbotten, Jämtland (Frösön) och Norrbotten. Vanligast är hämplingen i södra och sydöstra Sverige från Skåne till Öland och längs Smålands östkust. I skogsdominerande områden i Sydsverige är arten mer ovanlig. Även i Mellansverige uppträder arten mer sparsamt och mer lokalt. Redan i början av 1940-talet publicerades uppgifter som hävdade att hämplingen minskat kraftigt i många delar av sitt utbredningsområde jämfört med och 1930-talen. Sedan mitten av 1970-talet har hämplingen uppvisat mycket kraftig minskning och enligt svenska häckfågeltaxeringen var populationen storlek 2008 endast 20 % jämfört med 1975 och den årliga minskningen har beräknats till 3,8 %. Från slutet av 1980-talet till mitten av 1990-talet bröts den negativa trenden tillfälligt och populationen verkade t.o.m. öka under ett antal år. Därefter har arten åter uppvisat en kontinuerlig negativ trend, för att under åter stabilisera sig på en lägre nivå. Den svenska populationen är beräknad till ca par (2012, dock med stor osäkerhet: par). Största delen (80 %) av den Europeiska populationen återfinns i Spanien, Storbritannien, Frankrike, Danmark, Tyskland, Ukraina och Turkiet. Mellan 1970 och 1990 ökade arten i Spanien, Ukraina och eventuellt i Danmark, men under samma period minskade den i övriga norra, västra och centrala Europa. I östra och sydöstra Europa (utanför huvudområde) var populationerna mer stabila. Hämplingen har en huvudsaklig västpalearktisk utbredning och finns från Nordafrika och norrut till Skandinavien och Finland. I Ryssland finns arten österut till Jenisej, samt inom ett begränsat område vid Altai. Häckande bestånd finns även i Kaukasus och Mellersta Östern. ArtDatabanken - artfaktablad 1
2 Ekologi I slutet av mars återvänder hämplingen till Sverige från sina övervintringsområden, huvudsakligen sydvästra Europa. Hämplingen finns främst i kulturlandskapet och den viktigaste häckningsbiotopen är torra, solbelysta och buskrika naturbetesmarker, men även trädgårdar, granplanteringar och skogsbryn som ligger i anslutning till jordbruksmark är ofta utnyttjade häckningsbiotoper. Sedan 1960-talet har arten även börjat häcka i tätortsmiljöer. Boet byggs ofta lågt (< 1,5 m) av honan i buskar, gärna i enar, men även smågranar, slån, cypresser och hagtorn utnyttjas. Ofta hinner hämplingen föda två kullar. Den första kullen läggs i slutet av april början av maj och den andra kullen i juni. Normalt läggs 4 6 ägg, som ruvas cirka 12 dagar. Ungarna stannar i boet dagar. Därefter uppehåller sig ungarna i boets närhet ytterligare några dagar innan de börjar följa föräldrarna till födoplatser. Hämplingen är relativt social även under häckningstiden och häckar ofta i glesa kolonier. Ofta kan man se hanar sitta nära varandra och sjunga tillsammans och sången i sig verkar inte ha så stor betydelse som revirförsvar eftersom arten ofta tolererar att andra par häckar mycket nära. Arten födosöker ofta i små grupper och båda könen hjälper till med matning av ungar. Hämplingen är så gott som uteslutande beroende av gräs- och ogrösfrön som föda året runt. I det avseendet skiljer sig hämplingen från många andra finkar och sparvar som normalt växlar till en mer animalisk föda under sommaren. Även ungarna matas med frön från födseln och även om det förekommer att ungarna får enstaka evertebrater består majoriteten av födan av frön. Hämplingen äter en stor bredd av ogräs- och gräsfrön (t.ex. mållor, skräppor, åkerkål, åkersenap, våtarv och Calamagrostis) och arten är mycket rörlig och flyger ofta upp mot två km från boplatsen för att hitta lämpliga frön. Hämplingen födosöker ofta i flock. Vissa studier tyder på att individer drar nytta av varandra när det gäller att hitta bra lokaler med mat och att det är en anledning till att hämplingen ofta häckar relativt nära varandra i glesa kolonier. När det finns tillgång på odlade oljeväxter (raps och rybs) utgör dessa ofta en viktig föda för uppfödandet av ungarna och hämplingen kan flyga långa sträckor för att nå oljeväxtfält under häckningstid. Efter häckningstid uppträder arten ofta i relativt stora flockar där det finns tillgång på mat. I oktober flyttar hämplingen mot sydvästra Europa. Hot Det största hotet anses vara omvandlingen av jordbrukslandskapet under 1900-talet. Det allt mer intensiva jordbruket har medfört att lämpliga biotoper för häckning och födosök har försvunnit. Vidare är nedläggning av jordbruk (både djurhållning och spannmålsodling) ett problem i vissa områden. I England, där arten är mycket välstuderad och där populationen har minskat på samma sätt som i Sverige, anses den minskade tillgången på frön vara den största enskilda orsaken till att hämplingen klarar sig så dåligt. Att gräs- och ogräsfrön har minskat kraftigt beror på olika saker som ökad användning av herbicider, igenläggning av diken och borttagande av stenmurar, brukningsvägar, åkerholmar m.m. En annan orsak till minskad mängd ogräsfrön i åkrarna är att grödorna har blivit allt mer täta och homogena vilket är en konsekvens av ökad användning av konstgödsel, väldränerade åkrar och annan teknisk utveckling inom jordbruket. Eftersom hämplingen är en flyttfågel är den beroende av andra områden än Sverige under en stor del av året. Dock vet vi inte mycket om huruvida problem i sydvästra Europa kan vara en bidragande orsak till hämplingens minskning. Åtgärder Eftersom brist på ogräs- och gräsfrön är en trolig orsak till populationsnedgången bör en av åtgärderna vara att öka mängden gräs- och ogräsfrön i jordbrukslandskapet. Det är därför önskvärt att användandet av ogräsmedel minskar och ekologisk odling torde gynna hämplingen. Vidare är ökad areal träda önskvärt. Att hämplingen ökade i slutet av 1980-talet och en bit in på 1990-talet beror sannolikt på att trädesarealen under samma tid ökade kraftigt (från ca ha till ca ha) p.g.a. Omställning 90, vilket var ett jordbrukspolitiskt program för att minska spannmålsproduktionen. Trädorna bör tillåtas vara rika på gräs- och ogräsfrön och för att de ska kunna utnyttjas maximalt av hämplingen bör de inte slås förrän i slutet av juli. I Storbritannien, där arten minskat kraftigt sedan mitten 1960-talet har man under de sista 15 åren sett en viss återhämtning i beståndet och anledningen till det anses vara den ökade produktionen av oljeväxter, som ersatt den annars dominerande födan av gräs- och ogräsfrön. Det är därför troligt att ökad produktion i Sverige av oljeväxter har positiv effekt på den svenska populationen. Arealen av raps och rybs sjönk från början av 1990-talet till mitten av 2000-talet, men sedan har ökat igen. Det är att föredra en kombination av vår- och höstsådda oljeväxtskiften i landskapet eftersom perioden med tillgång av lagom mogna frön då förlängs. Naturbetesmarker med framför allt enar, men även andra buskar, är hämplingens viktigaste lokal för häckning och det är därför av stor vikt denna biotop inte minskar i areal. Vidare bör restaurering av naturbetesmarker ske och prioritet bör riktas mot områden där det idag finns brist på lämpliga häckningsbiotoper. ArtDatabanken - artfaktablad 2
3 Övrigt Utländska namn NO: Tornirisk, DK: Tornirisk, FI: Hemppo, GB: Linnet. Hämpling är förtecknad i Bernkonventionen bilaga II (strikt skyddade djurarter) och är fredad enligt jaktförordningen (1987:905). Konventioner och artskydd Konventioner: Bernkonventionens bilaga II ArtDatabanken - artfaktablad 3
4 Litteratur Berg, Å. & Pärt, T Abundance of Breeding Farmland Birds on Arable and Set-Aside Fields at Forest Edges. 17(2): BirdLife International Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status. Cambridge, UK: BirdLife International. (BirdLife Conservation Series No. 12). Cramp, S., (red.) Handbook of the Birds of Europe, the Middle East and North Africa, Vol III. Oxford, Oxford University Press. Drachmann, J., Broberg, M.M. & Sogaard, P Nest predation and semicolonial breeding in Linnets Carduelis cannabina. Bird Study 49: Drachmann, J., Komdeur, J. & Boomsma, J.J Mate guarding in the Linnet Carduelis cannabina. Bird Study 47: Durango, S Till kännedom om hämplingens, Caruelis c. cannabina, förekomst under de senaste decennierna. Svensk Faunistisk Revy 19(1): Eybert, M.C. & Constant, P Diet of nestling Linnets (Acanthis cannabina L). Journal Fur Ornithologie 139(3): Eybert, M.C., Constant, P. & Lefeuvre, J.C Effects of Changes in Agricultural Landscape on a Breeding Population of Linnets Acanthis cannabina L Living in Adjacent Heathland. Biological Conservation 74(3): Holland, J.M., Hutchinson, M.A.S., Smith, B. & Aebischer, N.J A review of invertebrates and seed-bearing plants as food for farmland birds in Europe. Annales of Applied Biology 148(1): Kosinski, Z. & Tryjanowski, P Habitat selection of breeding seed-eating passerines on farmland in Western Poland. Ekologia-Bratislava 19(3): Laiolo, P., Dondero, F., Ciliento, E. & Rolando, A Consequences of pastoral abandonment for the structure and diversity of the alpine avifauna. Journal of Applied Ecology 41(2): Lindström, Å., Green, M., Ottvall, R. & Svensson, S Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för Ekologiska institutionen, Lunds universitet. Lund. Marshall, E.J.P., Brown, V.K., Boatman, N.D., Lutman, P.J.W., Squire, G.R. & Ward, L.K The role of weeds in supporting biological diversity within crop fields. Weed Research 43(2): Mason, C.F. & Macdonald, S.M Influence of landscape and land-use on the distribution of breeding birds in farmland in eastern England. Journal of Zoology 251: Moorcroft, D., Whittingham, M.J., Bradbury, R.B. & Wilson, J.D The selection of stubble fields by wintering granivorous birds reflects vegetation cover and food abundance. Journal of Applied Ecology 39(3): Moorcroft, D. & Wilson, J.D The ecology of Linnets Carduelis cannabina on lowland farmland i Ecology and conservation of lowland farmland. I: Aebischer, N.J., Evans, A.D., Grice, P.V. & Vickery, J.A. (red). Ecology and conservation of lowland farmland, s Tring: British Ornithologists Union. Robertson, J. & Berg, Å Status and population changes of farmland birds in southern Sweden. Ornis Svecica 2: Siriwardena, G.M., Baillie, S.R., Crick, H.Q.P. & Wilson, J.D The importance of variation in the breeding performance of seed-eating birds in determining their population trends on farmland. Journal of Applied Ecology 37(1): Siriwardena, G.M., Baillie, S.R., Crick, H.Q.P. & Wilson, J.D Changes in agricultural land-use and breeding performance of some granivorous farmland passerines in Britain. Agriculture Ecosystems & Environment 84(3): Siriwardena, G.M., Baillie, S.R. & Wilson, J.D Temporal variation in the annual survival rates of six granivorous birds with contrasting population trends. Ibis 141(4): Siriwardena, G.M., Crick, H.Q.P., Baillie, S.R. & Wilson, J.D Agricultural habitat-type and the breeding performance of granivorous farmland birds in Britain. Bird Study 47: Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement 31, Stockholm. Wilson, J.D., Morris, A.J., Arroyo, B.E., Clark, S.C. & Bradbury, R.B A review of the abundance and diversity of invertebrate and plant foods of granivorous birds in northern Europe in relation to agricultural change. Agriculture Ecosystems & Environment 75(1 2): Wretenberg, J., Lindström, Å., Svensson, S. & Pärt, T Linking agricultural policies to population trends of Swedish farmland birds in different agricultural regions. Journal of Applied Ecology 44(5): ArtDatabanken - artfaktablad 4
5 Författare Johan Wretenberg Rev. Martin Tjernberg 2010, Jonas Grahn 2015 ArtDatabanken, SLU ArtDatabanken - artfaktablad 5
Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008
åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i
Läs merMiljöersättningar kopplar till biologisk mångfald
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia
Läs merBidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?
Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden? Åke Lindström & Martin Green Lunds universitet Johan Wallander Jordbruksverket JA kunskap åtgärder Kunskap från miljöövervakning OCH riktad
Läs merFåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av
Läs merNaturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och
Läs merRödlistan Åke Widgren
Rödlistan 2015 Åke Widgren Två gånger tidigare har jag i Fåglar i Blekinge (Widgren 2004 och 2011) presenterat vilka blekingefåglar som varit rödlistade. Den nationella rödlistan revideras vart femte år.
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merRAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Läs merBilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur
Läs merArtskyddsutredning för detaljplan för del av Träslöv 19:35, Varbergs kommun
1 (6) 2019-09-03 Artskyddsutredning för detaljplan för del av Träslöv 19:35, Varbergs kommun En naturvärdesinventering (NVI) (Mattson, J. 2017) har gjorts för planområdet samt omkringliggande mark. Under
Läs merFinns det hopp FÖR FÅGLARNA I ODLINGSLANDSKAPET?
FOTO: JOHN LARSEN Finns det hopp FÖR FÅGLARNA I ODLINGSLANDSKAPET? När sånglärkorna ständigt blir färre... börjar även de mest hårdhudade att fundera. Nedan storskaligt jordbruk utanför Uppsala. Under
Läs merKomplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn
Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn 2018-04-18 Enetjärn Natur har av Cementa fått i uppdrag att ta fram kompletterande underlag gällande ljungpipare och sånglärka
Läs merSkräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg
Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön Ulrik Lötberg Skräntärnan i ett Östersjö perspektiv Sverige 600 par (2014), 12 kolonier + 100 solitära par Finland 890 par (2013), 12 kolonier + 100-125 solitära
Läs merFramåt i miljömålsarbetet
Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt
Läs merBilaga 5 Rapport hönsfåglar
Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF
Läs merSlutversion. Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet
Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet 2 Beställning: Järfälla Hus AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren Medverkande:
Läs mer13. av Jan Pettersson
3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett
Läs merBrunand och vigg i Kvismaren
Brunand och vigg i Kvismaren Åke Pettersson De två dykandsarterna brunand och vigg invandrade ungefär samtidigt till södra Sverige. Brunand kom i mitten av 18-talet och vigg under andra hälften av 18-talet.
Läs merArtikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Läs merBOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder
BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra
Läs merTornfalkens födosök. Årstafältet Delstudie Naturmiljö. stockholm.se/arstafaltet. The Capital Of Scandinavia
Årstafältet Delstudie Naturmiljö Tornfalkens födosök The Capital Of Scandinavia 2013 stockholm.se/arstafaltet !"#$%&'()*'(+,-' ' './0#"1#2345/034'6#/718/9%5'5#":&';
Läs merStorspov. Numenius arquata. Kännetecken. Utbredning och status. Fåglar
Numenius arquata Storspov Fåglar NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) A2abcde+3ce+4abcde VU EN CR RE Klass: Aves (fåglar), Ordning: Charadriiformes (vadarfåglar), Familj: Scolopacidae (snäppor), Släkte: Numenius,
Läs merInsektsproduktionens effekt på häckningsframgången hos tättingar i Fågelsjön och Rysjön, Kvismaren
Insektsproduktionens effekt på häckningsframgången hos tättingar i Fågelsjön och Rysjön, Kvismaren Mikael Åkesson, Martin Stervander, Janne Dahlén, Niklas Hernmo Insektsproduktionen i Fågelsjön och Rysjön
Läs merEkosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror!
Läs merBedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun
PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område
Läs merBehövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Läs merÅtgärdsprogram för ortolansparv.
Åtgärdsprogram för ortolansparv. Petter Haldén, Hushållningssällskapet Åke Berg, CBM, SLU. Hona med mat i näbben, Söderby, Sparrsätra juni 2010 Ett åtgärdsprogram ska innehålla: översikt av kunskaperna
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2017
Björnstammens storlek i Sverige 2017 Rapport 2018-3 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion De senaste skattningarna av björnstammens storlek
Läs merSalskraken tillhör inte Upplands häckfåglar, Bill Douhan. Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2).
Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2). Bill Douhan Rrk:s uppgift är att följa upp och dokumentera vad som händer i fågelfaunan inom Upplands rapportområde. Den arbetsuppgift som varit, och fortfarande
Läs merAntalet spelande kornknarrar på Öland. Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011
Antalet spelande kornknarrar på Öland Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Antalet spelande kornknarrar på Öland Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Meddelandeserien nr
Läs merFrån humla till jordgubbe
Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen
Läs merBon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.
Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar
Läs merHäckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2013
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2013 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 23 Institutionen för
Läs mer(Heldbjerg 2005). foto john larsen. Mindre flugsnappare påträffas på Kullaberg i stort sett varje år. tidskriften anser 17 1/07
värre en accelerering av denna utveckling och arten är nu nästan borta som häckfågel på Kullaberg. Totalt sett har det svenska beståndet hållit sig tämligen stabilt under de senaste åren (Lindström & Svensson
Läs merFÅGELINVENTERING PÅ DEL AV FASTIGHETERNA NORRSUNDA-KROGSTA 16:1 OCH NORRSUNDA-BRISTA 16:1 I SIGTUNA KOMMUN
FÅGELINVENTERING PÅ DEL AV FASTIGHETERNA NORRSUNDA-KROGSTA 16:1 OCH NORRSUNDA-BRISTA 16:1 I SIGTUNA KOMMUN 2018-06-25 FÅGELINVENTERING På del av fastigheterna Norrsunda-Krogsta 16:1 och Norrsunda-Brista
Läs merSG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)
PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merDe halsmärkta sädgässens sträck förbi Kvismaren
De halsmärkta sädgässens sträck förbi Kvismaren Siri Schmiterlöw & Andreas Tranderyd På våren och hösten passerar många sädgäss Kvismaren. Några av dem har en färgring runt halsen, som de fått i Finland.
Läs merFaunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merÖversiktig inventering av fåglar i planområde på Koön
Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs
Läs merPreferenser för olika fälttyper hos häckande jordbruksfåglar en litteraturstudie
ORNIS SVECICA 15: 31 42, 2005 Preferenser för olika fälttyper hos häckande jordbruksfåglar en litteraturstudie Preferences for different arable field types among breeding farmland birds - a review ÅKE
Läs merBzzzz hur konstigt det än kan låta
Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merPM Bedömning av bevarandestatus och risk för påverkan för fridlysta arter i Snesslinge. Östhammars kommun
2019-05-23 PM Bedömning av bevarandestatus och risk för påverkan för fridlysta arter i Snesslinge. Östhammars kommun Sammanfattning I samtliga fall, med nedanstående kommentarer, bedömer vi att den planerade
Läs merBottenundersökning. Johanna Järnegren
Bottenundersökning Johanna Järnegren Introduktion I perioden 21-25 augusti 2001 genomfördes en bottenundersökning utanför Verdal hamn i syftet att försöka estimera det bottenlevande djurlivets artrikedom
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merHäckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2011-2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 22 Institutionen
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merTEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ
TEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ Fjällfåglar olika mönster på kort och lång sikt I över tio år har det gått allt sämre för många av fjällens vanligare fåglar, bland annat dalripa, lappsparv
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Läs merBilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.
Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender
Björnstammens storlek i Sverige 213 länsvisa skattningar och trender Rapport 214-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion Den senaste
Läs merInventering av grodor i del av östra Malmö 2009
Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av
Läs merVi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Läs merStränder som livsmiljö för djur, växter och svampar
Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Läs merFrån skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar
Från skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar Martin Green Biologiska institutionen Lunds universitet Foton: Åke Lindström & Jens Rydell Fåglar påverkas av
Läs merBiologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett
Läs merAntalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar
JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag
29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,
Läs merPM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult
Bilaga 2 PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult Uppdrag åt Vattenfall Vindkraft Spelplatser av tjäder och orre Richard Ottvall 2014-12-10 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon:
Läs merTecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND. Bilder: Petri Kuhno
Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND På våren är det dags att häcka! Våren och sommaren är bästa tiden att häcka. Varför? det finns mycket mat (t. ex.
Läs merVad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Läs merÄng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.
Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar
Läs merBergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.
Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är
Läs merVad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca
Läs merFärre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet
Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet Jerker Moström, Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb Strukturomvandling Strukturomvandling
Läs merJordbruksfåglarnas minskning i Stockholms län
Jordbruksfåglarnas minskning i Stockholms län En kvantitativ studie av fåglarna i jordbrukslandskapet Av: Nathalie Edlund och Maria Gaspar Handledare: Mats Grahn Södertörns högskola Institutionen för naturvetenskap,
Läs merFiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering
Läs merTilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Läs merRastande simfåglar i Ringsjön hösten 2001 en kortfattad jämförelse med tidigare års räkningar.
Rastande simfåglar i Ringsjön hösten en kortfattad jämförelse med tidigare års räkningar. Jonas Grahn, Länsstyrelsen i Skåne län Bakgrund Antalet rastande doppingar, skarv, svanar, gäss, änder och sothöns
Läs merInventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005
Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Upplands Ornitologiska Förening 2005-06-28 Inledning s. 1 Upplands Ornitologiska Förening (UOF) har under våren 2005, på uppdrag
Läs merArtutredning vid Ugerups säteri 3:2 m.fl.
På uppdrag av: The Absolut Company Beställarens kontaktperson: Johnny Sjögren Version/datum: 2018-02-23 Artutredning vid Ugerups säteri 3:2 m.fl. Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Inledning Fastigheten
Läs merPM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson
PM Naturinventering Täby IP 2015-09-30 Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson INLEDNING WSP har på uppdrag av Täby kommun utfört en naturinventering inom planerat detaljplanområde för
Läs merJordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Läs merInventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017
1 Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Artens ekologi och skötsel av lokalen... 3 Metodik och avgränsning... 3 Rödlistan...
Läs merOrrinventering - Nybro-Hemsjö - Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län
Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Svenska Kraftnät Orrinventering - Nybro-Hemsjö - Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Inventeringen har genomförts under maj
Läs merFältpiplärkan i nordöstra Skåne 2013 Text: Patrik Olofsson
Fältpiplärkan i nordöstra Skåne 2013 Text: Patrik Olofsson foto: Patrik Olofsson Fältpiplärkan var under 1800-talet relativt vanlig på de torra sandiga markerna i nordöstra Skåne. Nu finns bara ett fåtal
Läs merÅkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very
Läs merOrtolansparvens habitatval med utgångspunkt
Ortolansparvens habitatval med utgångspunkt i Kvismaren Jan Sondell Åren 2006 och 2008 gjordes specialstudier av ortolanens uppträdande i Kvismaren. Med detta som utgångspunkt har undersökts, främst med
Läs merMålarberget Kompletterande inventering av sträckande rovfågel och trana 2014
Beställare: VKS Vindkraft Sverige AB Sandra Nordqvist Målarberget Kompletterande inventering av sträckande rovfågel och trana 2014 Rapporten bör citeras som: Storck J. Målarberget, Kompletterande inventering
Läs merVilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad
Vilken fågel? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2. Räkna
Läs merDöda. Hög medellivslängd. Definitioner och begrepp. För 0 åringar har dödsrisken bestämts enligt:
SCB Befolkningsstatistik del 3, 2003 Hög medellivslängd Antalet dödsfall varierar som regel mycket litet från det ena året till det andra. Under år 2003 avled 92 961 personer. Kvinnornas medellivslängd
Läs merHäckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2014
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2014 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 24 Institutionen för
Läs merFLORAVÄKTARNA -övervakar våra hotade kärlväxter
FLORAVÄKTARNA -övervakar våra hotade kärlväxter Antal övervakade.. BLEKINGE LÄN SYDSPÄRGEL DD 35 nya lokaler 2013 Omkring 555 lokaler besökts under året, inkl. 120 nyupptäckta STORTIMJAN VU 30-tal äldre
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merLandskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson
Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet Landskapsförändring och fragmentering Teorier: - (ö)biogeografi och metapopulationsteori
Läs merStöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 48 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merVad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).
Vad beskriver vem? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2.
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 171 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag
211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller
Läs merArtskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik
Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik 2 Rättskälleläran EU EU-förordningar EU-domstolens praxis EU-direktiv 3 Svenska artskyddsförordningen Fridlysning 4 I fråga om vilda fåglar och
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum:
Läs merBeskrivning av uppdrag, inklusive foton
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats
Läs merNattskärra. Caprimulgus europaeus. Kännetecken. Utbredning och status. Fåglar
Caprimulgus europaeus Nattskärra Fåglar NE NA LC Livskraftig (LC) DD NT VU EN CR RE Klass: Aves (fåglar), Ordning: Caprimulgiformes (skärrfåglar), Familj: Caprimulgidae (nattskärror), Släkte: Caprimulgus,
Läs merAktuell forskning om björn
Aktuell forskning om björn Jonas Kindberg Skandinaviska Björnprojektet Startade 1984 Mer än 24 vetenskapliga artiklar Behov i förvaltningen? Utvecklad övervakning Avskjutnings- och populationsmodeller
Läs merShoppingturism i Sverige
Shoppingturism i Sverige 2015 Handelns bidrag Procent Detaljhandelsutveckling 1991 2015 Detaljhandelns utveckling, mätt i löpande priser 1991 2015. (SCB, HUI Research) 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 5,5% 2,5%
Läs mer