EUROPA I CENTRUM. DN:s Marianne Björklund i Bryssel. Sverige tar över rollen som EU-ordförande den 1 juli. Sidorna 8 13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUROPA I CENTRUM. DN:s Marianne Björklund i Bryssel. Sverige tar över rollen som EU-ordförande den 1 juli. Sidorna 8 13"

Transkript

1 9 JUNI 2009 EUROPA I CENTRUM DN:s Marianne Björklund i Bryssel. Sverige tar över rollen som EU-ordförande den 1 juli. Sidorna 8 13 Vinn USA-resa i DN:s kunskapstävling sid 2 Reinfeldt i Europaintervju sid 8 9 Barack Obama värmer upp sid 6 Korrespondenterna krossar myterna sid JUNI9 JUNI

2 Tävling. Har du hängt med i DN:s utrikesrapportering under året? Då har du nu chans att vinna en resa till New York. Skapa rätt ord genom att svara rätt på frågorna! Testa dig själv! LARS BOSTRÖM utrikeschef Europa står i fokus på årets utrikesdag I morgon, onsdag, är det åter dags för DN:s stora Utrikesdag i Konserthuset i Stockholm. Det är femte året i rad vi arrangerar Utrikesdagen och det börjar redan kännas som en väl inarbetad tradition. Gensvaret har varit enormt under de här åren och det är uppenbart att det finns ett genuint intresse för god utrikesrapportering bland våra läsare. Utrikesbevakningen är en viktig del av Dagens Nyheter och vi satsar mer resurser än någon annan svensk tidning på att göra den så bra som möjligt Ett tv-framträdande tvingade Thailands premiärminister Samak Sundaravej att avgå i september Vad hade han gjort i rutan? r) Förolämpat kungen s) Lagat mat t) Uppträtt berusad I april fick presidentdöttrarna Malia och Sasha Obama äntligen sin utlovade valp. Vad heter USA:s första hund? v) Bo y) Yo x) Moe EU har 27 medlemsstater, men bara 23 officiella språk. De senaste tre språken är bulgariska, rumänska och ytterligare ett. Vilket? g) Maltesiska h) Luxemburgiska i) Iriska DN har i år uppmärksammat svenske journalisten Dawit Isaak, som sedan 2001 sitter fängslad i Eritrea. Vad heter landets president? n) Isaias Afewerki o) Meles Zenawi p) Mengistu Haile Mariam Den här gången handlar Utrikesdagen mycket om Europa Sverige tar över EU:s ordförandeklubba 1 juli och kommer att spela en central roll i gemenskapens arbete under resten av året. Bland gästerna i Konserthuset finns statsminister Fredrik Reinfeldt, som intervjuas av DN:s nyhetschef Mats J Larsson. Du kan dessutom läsa en intervju med statsministern i den här bilagan. Vi ska också diskutera president Barack Obamas första halvår i Vita huset och vad det nya presidentskapet betyder för USA:s ställning i världen. Bildens roll i utrikesrapporteringen är en annan intressant punkt i det digra programmet. Ett tips: missa inte vår digitala bildinstallation om du har vägarna förbi Gallerian i Stockholm City. Den finns på plats till och med 28 juni. 5 Georgien förlorade Sydossetien och Abchazien efter förra årets krig. Vilket land förutom Ryssland har erkänt områdena som självständiga? g) Kuba h) Vitryssland i) Nicaragua Piratattacker utanför Somalias kust har skapat rubriker världen över. Vilket annat vatten var till nyligen värst utsatt för sjöröveri? m) Karibiska havet n) Malackasundet o) Bosporen I april såg ännu en färgrevolution ut att bryta ut i Europa, nu i Moldavien. Upproret döptes i medier efter en social nätverkssajt vilken? e) Facebook f) Twitter g) Myspace Vem blir nu Sydafrikas första dam? Frågan är svårbesvarad eftersom nyvalde presidenten Jacob Zuma k) är ogift l) har flera fruar m) har en manlig partner Ett av syftena med Utrikesdagen är att skapa möten mellan läsarna och DN:s utrikeskorrespondenter. Det brukar alltid resultera i spännande samtal och så hoppas vi att det ska bli den här gången också. Våra korrespondenter kommer att vara på plats i Konserthuset hela dagen så det är bara att komma förbi. Programmet för Utrikesdagen hittar du på sista sidan i den här bilagan. Om du inte har möjlighet att vara med i Konserthuset går det alldeles utmärkt att följa de olika programpunkterna på DN.se. Eller varför inte på SVT2 som sänder direkt med start klockan Välkomna I oktober 2008 riktades strålkastarljuset mot ett litet europeiskt land som drabbats särskilt hårt av den globala finanskrisen. Vilket land? s) Luxemburg t) Liechtenstein u) Island Skokastning tycks vara en ny fluga bland dem som vill protestera mot höga politiker. Vem av följande ledare har inte drabbats av detta? e) Dmitrij Medvedev f) George W Bush g) Wen Jiabao Colombianska politikern Ingrid Betancourt fritogs i juli 2008 efter sex år hos Farc-gerillan. Hon är också medborgare i ett europeiskt land vilket? m) Sverige n) Frankrike o) Italien Manchester Uniteds Cristiano Ronaldo utsågs till världens bäste fotbollsspelare Var är han född och uppväxt? r) Kap Verde s) Madeira t) Azorerna DN. I VÄRLDEN Specialbilaga till Dagens Nyheters utrikesdag i Stockholm den 10 juni 2009 Ansvarig utgivare: Pia Skagermark Utrikeschef: Lars Boström Redaktör: Ingmar Nevéus Form: Mattias Hermansson, Lotta Ek Bildredaktör: Pär Björkman Redigering: Sara Nyblin, Mikaela Skog Omslagsbilder: Paul Hansen, Anna Littorin, Annette Nantell, Christina Sjögren E-post: 13 En månad efter Peking- OS var det dags för ännu ett kinesiskt prestigeprojekt. Vad var Zhai Zhigang förste kines att genomföra? a) Rymdpromenad b) Bestigning av Mount Everest c) Ensamsegling till Antarktis TÄVLINGSGUIDE Varje rätt svar ger en bokstav. Tillsammans bildar bokstäverna i ordning ett lösningsord. Skicka med sms: UTRIKES mellanslag LÖSNINGSORDET mellanslag kort om vad du tror blir årets största världshändelse till Samtalsavgift är 3 kronor plus eventuell trafikavgift. Exempel: UTRIKES LÖSNINGS- ORDET Återhämtningen efter ekonomiska krisen. Meddelandet får inte överstiga 160 tecken. Tävlingen pågår till kl den 28 juni Vinsten är en New York-weekend med Swanson s Travel för två med hotell och flyg. Du kan också delta i tävlingen direkt på mobil.dn.se. En DN-jury utser vinnaren beslutet kan ej överklagas. Ev vinstskatt betalas av vinnaren. 2 DN I VÄRLDEN JUNI

3 SWE I en tid när det görs allt färre affärer blir varje enskild affär allt viktigare. Och när affärerna blir viktigare blir också möten mellan människor viktigare. Delar du vår grundsyn så kommer du garanterat hitta många bra möten. Allt vi gör är nämligen bara till för att göra människors möten enklare och effektivare. Om vi fokuserar på att göra resandet enklare, smidigare, snabbare och bekvämare, så kan du i din tur fokusera på att göra ännu bättre affärer, och gärna några fler. Vi har bestämt oss för att vara flygbolaget som är absolut bäst på marken också. Det betyder att vi minimerar köer, väntetider och krångel. Och det är en av förklaringarna till att vi nu är Europas punktligaste flygbolag.* Välj biljett efter behov. Vi erbjuder Business, Economy Extra och Economy vid utrikesresor. Och Full Flex, Flex och Fix vid inrikesresor. Har du barn mellan 2 och 11 år med dig så har de alltid 25% rabatt på biljettpriset. När du flyger med oss får du alltid ha med dig minst 20 kilo bagage utan extra kostnad. Det betyder att du alltid vet vad din biljett kostar inga tillägg eller dolda avgifter! Öka farten på marken. Checka in och paxa platsen. Kom incheckad till flygplatsen. Enklast gör du det med din mobil eller via sas.se från och med 22 timmar före avgång. Förutom att du då undviker onödiga köer, kan du komma senare till flygplatsen. Om du dessutom paxat din favoritplats i planet så har du ytterligare ett moment mindre att tänka på. Biometri. Nu är den nya tekniken Biometri införd på alla inrikesflygplatser i Sverige. Biometrilösningen innebär att du kan identifiera dig med ditt finger istället för foto-id när du reser med incheckat bagage. Ditt fingeravtryck sparas under flygningen och raderas automatiskt när du har landat. Fast Track. Reser du i Business, Economy Extra eller är guldmedlem i EuroBonus, så har du dessutom en egen fil förbi säkerhetskontrollen på flera flygplatser i Europa. Den som reser mest kan mest. Få reser mer än vår personal. Och tack vare deras samlade erfarenheter vet de vilken service du vill ha från 0 till meters höjd. Oavsett var i planet du sitter ska du alltid känna värme, omtänksamhet och professionalism. Nyckeln till våra lounger. Känn dig som hemma. Behöver du koppla av eller arbeta ostört en stund är du välkommen till någon av våra lounger. Här kan du bland annat få något att äta och dricka. Vi har 500 stycken i fem kontinenter. I samtliga har du IP telefoni via Skype, snabbt bredband och trådlöst internet. Nyckeln till våra lounger är antingen guldmedlemskap i EuroBonus eller en Businessbiljett. Succén fortsätter! SAS Credits. Credits varje gång dina anställda reser. Som ditt företag kan använda till nya resor. Ni tjänar credits på alla våra destinationer samt med utvalda partners. Anslut dig nu på sas.se/credits. Det kostar inget att vara med. Travel Pass Multiple. Det flexibla klippkortet för alla på före - taget. Går att använda från alla våra Just nu inrikesdestinationer samt på resor upp till 30% mellan Stockholm Köpenhamn/ rabatt!** Oslo och Göteborg Köpenhamn. Travel Pass Individual. Individuellt klippkort för utvalda per so - ner på företaget med ett tydligt rese - Just nu behov. Tillgängligt för resor i Sverige upp till 25% och Finland samt mellan Sverige rabatt!** Danmark/Norge/Finland/England. För mer information om våra företagserbjudanden och hur vi kan göra dina jobbresor bekvämare, ring SAS Corporate Support på eller kontakta närmaste återförsäljare. Välkommen ombord! * Enligt undersökning 2008 av AEA, Association of European Airlines, var SAS Europas punktligaste flygbolag. Denna position siktar vi på att behålla under ** Kampanjerbjudandet gäller på inrikesresor. Rabatten baseras på priset för Full Flex biljett inrikes. Erbjudandet kan köpas fram till och med 30 juni Restid är 1 år efter utställandet.

4 dn.se/mexikovakt dn.se/kubaspark 1 2 KALIFORNIEN. Erik Ohlsson träffar frivilliga gränsvakter i Kalifornien, 17 juli dn.se/belfastfred KUBA. Erik de la Reguera träffar skandalomsusad OS-deltagare på Kuba, 21 januari dn.se/kosovo dn.se/rwanda 3 4 KOSOVO. Ingrid Hedström i Mitrovica på Kosovos ettårsdag, 18 februari RWANDA. Anna Koblanck i Rwanda 15 år e er folkmordet, 4 april DN-rapporter från Land som DN rapporterat från det senaste året Plats som DN rapporterat från det senaste året DN:s redaktioner i världen BERLIN Jan Lewenhagen ISLAND LONDON Jens Littorin NORDAMERIKA KANADA EUROPA USA Stilla havet BRYSSEL Marianne Björklund 1 2 MEXIKO BAHAMAS KUBA HAITI JAMAICA KAP VERDE ROM Peter Loewe VENEZUELA NEW YORK Lennart Pehrson WASHINGTON MEXIKO CITY Erik Ohlsson Erik de la Reguera Atlanten COLOMBIA SYDAMERIKA I DN-huset i Stockholm finns Världenredaktionens ledning och hemmabaserade reportrar. ARGENTINA Lars Boström Utrikeschef 4 DN I VÄRLDEN Ingrid Hedström Europareporter Rolf Michael Eriksson Winiarski Mellanöstern- Redaktör korrespondent Mia Holmgren Reporter/ redaktör Thomas Hall Reporter/ redaktör Ingmar Nevéus Redaktör JUNI

5 dn.se/ryssrasism dn.se/georgien dn.se/kabul dn.se/indienbyval dn.se/australbrand RYSSLAND. Anbjørg Bakken om gryende nynazism i Ryssland, 25 mars GEORGIEN. Michael Winiarski möter Georgiens president Saakasjvili i Tbilisi, 1 september AFGHANISTAN. Thomas Hall på plats i Kabul e er självmordsbomb, 31 oktober INDIEN. AUSTRALIEN. Mia Holmgren i Maharashtra under indiska valet, Marianne Björklund 24 april från brändernas Australien, 14 februari hela vår värld KÖPENHAMN Ole Rothenborg HELSINGFORS MOSKVA Stefan Lundberg Anbjørg Bakken RYSSLAND 5 UKRAINA 3 ASIEN GEORGIEN 6 TURKIET LIBANON ISRAEL IRAK AFGHANISTAN IRAN KINA 7 JAPAN Stilla havet PAKISTAN EGYPTEN 8 INDIEN TCHAD AFRIKA JEMEN KENYA DR KONGO THAILAND KAMBODJA PEKING Torbjörn Petersson MALDIVERNA SINGAPORE 4 RWANDA JERUSALEM Nathan Shachar TANZANIA MOCAMBIQUE ZIMBABWE NAMIBIA Indiska oceanen AUSTRALIEN SYDAFRIKA 9 JOHANNESBURG Anna Koblanck JUNI9 JUNI

6 USA:s nya ansikte. Barack Obama tog en stormseger i valet i USA, och under sina första månader har han lagat många av sprickorna mellan stormakten i väst och resten av världen. Men med många bollar i luften kan mycket gå fel. Ett steg i taget, Obama! WASHINGTON Erik Ohlsson Gatuförsäljarna som står i kvarteren kring Vita huset och kongressen och kränger t-tröjor kan erbjuda många fantasifulla Barack Obama-motiv. På en tröja hoppar presidenten högt mot en basketkorg och dunkar ned bollen i nätet. På en annan flyger han fram i Stålmannendräkt fastän bröstkorgens S är utbytt mot ett O. I tidningskioskerna i Washington kan man hitta seriehäftet Barack Obama. Det är en tecknad version av presidentens memoarer Min far hade en dröm, men den tecknade upplaga av Obama som poserar på omslaget, med bister blick och atletiskt höfter fäst, det är utan tvivel Obama Superhjälten. Bilden av Barack Obama som en man med övermänskliga superkrafter som används i det godas tjänst är inte begränsad till USA. Min brittiske kollega Rupert Cornwell påpekade i samband med den amerikanske presidentens Europaresa i våras att Obama sannolikt är världens enda president som skulle vinna ett val i vilket land han än ställde upp. Och granskar man Obamas framfart på den globala scenen sedan tillträdet för mindre än fem månader sedan står det helt klart att han gjort sitt bästa för att göra positiva avtryck över hela den globala scenen. Han ska stänga det omstridda fånglägret på Guantánamo och han har tacklat krigen i Irak och Afghanistan. Under de ledande industriländernas så kallade G20-möte i London i april var han huvudperson, likaså under festligheterna som markerade Natos 60-årsjublieum. Inför jublande Pragbor talade han om sin vision om en kärnvapenfri värld. Han har närmat sig USA:s tidigare dödsfiende Kuba och markerat att han vill ha en omstart i förhållandet till Ryssland. I Mexico City talade han om att få ett slut på knarkkriget och vid det latinamerikanska toppmötet hälsade han hjärtligt på Venezuelas president Hugo Chávez, tidigare en svuren fiende till Washington. När detta publiceras har Obama dessutom hållit ett tal i Kairo riktat till den muslimska världen samt besökt koncentrationslägret Buchenwald. Om man därtill lägger att han på hemmaplan haft befälet i kampen mot USA:s svåraste lågkonjunktur på åttio år, så förstår var och en att vi har att göra med om inte en superhjälte så i alla fall vad amerikanerna kallar en doer en man som vill uträtta saker. Skeptikern kan invända att ingen vet var de hamnar, alla de Obamabollar som satts i rullning. Än så länge handlar det i de flesta fall mer om ord och avsiktsförklaringar än konkreta åtgärder. Man får inte heller glömma att Obama får extra glans av att han efterträtt en av historiens mest impopulära amerikanska presidenter, George W Bush som var särskilt illa omtyckt utanför USA:s gränser. Obama brukar tala om vikten av att USA för en ödmjuk utrikespolitik utan pekpinnar. Det känns lite hädiskt att påpeka, men president Bush sade exakt samma sak när han tillträdde. Sedan började han säga upp internationella avtal, och så kom attacken mot World Trade Center-skraporna. Men det är ett delvis annat kapitel i världshistorien. GUIDE DN:s USA-korrespondenter Erik Ohlsson (Washington) och Lennart Pehrson (New York) följde Barack Obamas väg till Vita huset under hela det dramatiska valåret De rapporterar dagligen från ett USA som upplever sin värsta kris på 80 år och som samtidigt är fullt av förväntningar på sin nye president. Möt dem på DN:s utrikesdag i morgon klockan till 12.45, i Konserthuset eller direkt i webb-tv på DN.se. Kommer Obama att klara pressen? Kan han rädda USA och världen från ekonomisk kollaps med sina stimulanspaket? Har han redan förändrat USA:s roll i världen? Detta kommer diskussionen att handla om. Du som är på plats i Konserthuset kan också ställa dina egna frågor till Erik Ohlsson och Lennart Pehrson. USA:s president Barack Obama vet vad han vill uppnå under sin tid på presidentposten, och han har en del att ta tag i efter företrädaren George W Bush. FOTO: AUDE GUERRUCCI 6 DN I VÄRLDEN JUNI

7 Sakari Oramo Lisa Batiashvili Martin Fröst Camilla Tilling Oumou Sangaré Sa Chen Musik att ge bort Studentexamen, bröllop eller skolavslutning? Vi har några tips till dig som vill ge musik till en vän eller till dig själv: Rufus Wainwright Presentkort fi nns från 50 kr Sex valfria konserter på ett kort. Välj Sista minutenkortet eller skapa en egen musiksäsong med Mix-kortet. Diana Krall Tan Dun Med en serie är din biljett ordnad en gång för alla. Och med vår serierabatt får du i de fl esta serier minst en konsert på köpet! Bland våra 15 serier väljer du vad som passar just dig. Vi presenterar orkestermusik, jazz, familjelördagar, soppkonserter och mycket mer. Konserthuset Mer än du tror

8 Europa I dag tar Fredrik Reinfeldt steget ut på den internationella arenan som EU-ordförande. Han har just fått klart för ett extra toppmöte med USA:s president Barack Obama för att diskutera klimat och ekonomikris. Men i DNintervjun om Sveriges EU-planer varnar Reinfeldt samtidigt för bakslag i de svåra utvidgningsförhandlingarna. Reinfeldt intar EU De flesta av de här mötena ligger sent under hösten för jag ser det som en möjlighet att vara aktiv i slutfasen inför klimatmötet i Köpenhamn i POLITIK Henrik Brors Sverige tar över som EU-ordförande från den 1 juli, men redan i dag (tisdag) åker Fredrik Reinfeldt till Bryssel för att presentera vad den svenska regeringen vill åstadkomma under det kommande halvåret. I morgon, onsdag, kommer statsministern till DN:s utrikesdag för att berätta mer om sin roll som EU-ledare. Det internationella trycket och förväntningarna på det svenska ordförandeskapet har växt efter att den tjeckiska regeringen tvingats avgå mitt under sin ordförandeperiod. Fredrik Reinfeldt understryker också att det är viktigt att det fattas ett antal avgörande beslut redan på EU-toppmötet i midsommarhelgen för att det svenska ordförandeskapet ska fungera. Men vi har ju en tjeckisk specialistregering på plats nu och vår förhoppning är att vi ska kunna stötta den att kunna leda EU till att få de beslut på plats på toppmötet som vi tycker behövs, säger Reinfeldt. För det är redan på förhand klart att det blir ett komplicerat och svårbemästrat halvår, där EU inte bara ska hantera den ekonomiska krisen och få till stånd ett globalt klimatavtal, utan också slutgiltigt lösa en rad interna problem. Till toppmötet om ett par veckor trycker därför Fredrik Reinfeldt på för att EU-ledarna ska kunna enas om att lova Irland några undantag från EU:s regelverk som den irländska regeringen begärt för att kunna hålla en ny folkomröstning om EU:s nya grundlag, det så kallade Lissabonfördraget. Det handlar om garantier för att Irland självt ska få bestämma sina abortregler, sin skattepolitik och kunna förbli alliansfritt oavsett framtida beslut i EU. Dessutom vill Reinfeldt ha ett enhälligt beslut på toppmötet om att José Manuel Barroso ska få fortsätta som ordförande även för den EU-kommission som ska tillsättas i höst. Där samlas alla de stora utsläppsländerna, och de tänker nog titta varandra i ögonen och försäkra sig om att alla är beredda att röra sig. Annars så sitter vi i realiteten utan en EU-kommission med ett tydligt mandat under en stor del av vårt ordförandeskap. Och det kommer att påverka förutsättningarna att hålla ett högt tempo i arbetet inför klimatkonferensen och när det gäller möjligheten att hantera finanskrisen, säger Reinfeldt. En del länder vill vänta med beslutet till efter Irlands folkomröstning i höst och det har föreslagits att Barroso endast skulle få bli informell kommissionsbildare, men det avvisas av Reinfeldt. Det är redan känt att den svenska regeringen ser klimatet och den ekonomiska krisen som sina huvudfrågor som EU-ordförande. Fredrik Reinfeldt kommer också att få unikt många tillfällen att träffa ledarna för världens stormakter och diskutera dessa frågor det kommande halvåret. Redan i början av juli deltar Reinfeldt som EU-ordförande vid stormaktsledarnas G8-möte i Italien. Därefter blir det bilaterala toppmöten med USA, Kina, Indien, Ryssland, Brasilien, Sydafrika och Ukraina, förutom G20-toppmöte och FN:s klimattoppmöte. Det reguljära EU USA-toppmötet som skulle ha hållits under det tjeckiska ordförandeskapet har skjutits upp och planeras nu till början av november i USA. De flesta av de här mötena ligger sent under hösten för jag ser det som en möjlighet att vara aktiv i slutfasen inför klimatmötet i Köpenhamn i december, säger Fredrik Reinfeldt. Han räknar med att Barack Obama kommer att inleda klimatförhandlingarna i samband med G8- mötet i Italien. Där samlas alla de stora utsläppsländerna, och de tänker sig nog att titta varandra i ögonen och försäkra sig om att alla är beredda att röra sig, säger Reinfeldt. Där kommer förmodligen höstens huvudfrågor upp, både vilka volymer av utsläppsminskningar vi talar om och hur finansieringen ska se ut. Det gäller att det blir åtaganden som gör att vi trovärdigt kan säga att vi klarar klimatmålen som FN satt upp, det vill säga att vi begränsar uppvärmningen till två grader. Fredrik Reinfeldt poängterar att det även blir en tuff uppgift bara att hålla ihop EU-länderna kring de åtaganden de redan gjort om att höja sitt åtagande om minskade utsläpp från 20 till 30 procent om det blir ett klimatavtal vid Köpenhamnstoppmötet. På EU-toppmötet i juni ska också diskuteras en skärpt europeisk finanstillsyn som ska leda fram till en sorts Europeisk finansinspektion kopplad till Europeiska centralbanken. Utrymmet för vidare stimulanspaket måste anses vara uttömt. Några av länderna är ju väldigt illa ute med sina offentliga finanser. Därför blir det rimligtvis mer av reformåtgärder på finansområdet som blir höstens beting, säger Reinfeldt. 8 DN I VÄRLDEN JUNI

9 december, säger Fredrik Reinfeldt. Huvudfrågorna som Sverige kommer att driva är just klimatfrågan och den ekonomiska krisen. FOTO: NICKLAS THEGERSTRÖM Flera av EU-kandidatländerna har stora förhoppningar på att Sverige som EU-ordförande ska sätta fart på deras medlemsförhandlingar. Men Fredrik Reinfeldt varnar i stället för risker för bakslag: Kroatien har hoppats på klartecken om medlemskap under Sveriges ordförandeskap, men grannlandet Slovenien har blockerat förhandlingarna på grund av en gränskonflikt. Makedonien har hoppats få ett startdatum för sina medlemsförhandlingar i höst, men det blockeras av grannlandet Grekland som kräver ett namnbyte på landet först. Turkiet har hoppats få inleda förhandlingar om fler EU-politikområden, men Cypern och Frankrike har sagt nej. Och en granskningsrapport från EU-kommissionen i höst om hur Turkiet uppfyllt tidigare villkor på att öppna hamnar på norra Cypern kan leda till krav på att medlemsförhandlingarna ska frysas helt. Det här är en tendens som vi ser allt oftare med ett EU som ägnar sig åt att hänvisa till bilaterala konflikter, och på det sättet köpslår och kidnappar utvidgningen, säger Reinfeldt. Sverige kommer att prioritera att driva på förhandlingarna med Kroatien, med motiveringen att det finns ett brett stöd i EU för det medlemskapet. Reinfeldt räknar också med att EU kommer att välkomna Island om landet väljer att ansöka om medlemskap. Om det blir en ja-seger i Irlands andra folkomröstning om Lissabonfördraget, som väntas äga rum i september oktober, väntar en bråd tid för EU-ordförande Reinfeldt. På några få veckor fram till toppmötet oktober ska han få EU:s stats- och regeringschefer att enas om vilka som ska få de nya topposterna som EU-president och EU-utrikesminister. Det är en typ av beslut som brukar locka fram de allra sämsta sidorna hos politiska makthavare. Oavsett utgång av dragkampen är det redan klart att EU:s tidtabell inte håller. Den nuvarande EU-kommissionen, med Margot Wallström, skulle ha avgått den sista oktober. Men eftersom EU:s nya utrikestalesman även ska bli vice ordförande i kommissionen kan resten av kommissionärerna inte utses förrän efter oktobertoppmötet. Övergången till ny kommission blir förmodligen kort efter årsskiftet, säger Fredrik Reinfeldt, som då lämnat över till Spaniens premiärminister José Luís Zapatero ORDFÖRANDESKAPET I EU Sverige är ordförande för EU 1 juli 31 december. Det innebär bland annat att leda drygt EU-möten. Här en lista över några viktiga datum under ordförandehalvåret. JULI 1 juli. Sverige tar över ordförandeskapet i EU. EU-kommissionen till Stockholm för planeringsmöte juli. G8-möte i Italien. 6 9 juli. EU:s social- och arbetsmarknadsministrar möts i Jönköping juli. Det nyvalda EU-parlamentet håller sin första session i Strasbourg juli. EU:s justitieministrar möts i Stockholm juli. EU:s miljö- och energiministrar möts i Åre. SEPTEMBER Toppmöte EU Sydafrika, i Pretoria, datum ej fastställt. 4 5 sept. EU:s utrikesministrar möts i Stockholm sept. EU:s jordbruks- och fiskeministrar möts i Växjö. FN-klimattoppmöte i New York, datum ej fastställt. G20-toppmöte i New York, datum ej fastställt september. EU:s finansoch försvarsministrar möts i Göteborg. G20-mötet kommer att hållas i New York. FOTO: STUART RAMSON OKTOBER Toppmöte EU Brasilien, i Stockholm, datum ej fastställt. 1 2 okt. EU:s utbildningsminstrar möts i Göteborg okt. EU:s näringsministrar möts i Umeå okt. Toppmöte i Bryssel. NOVEMBER Toppmöte EU USA, i USA, datum ej fastställt. Toppmöte EU Indien, i Indien, datum ej fastställt. Toppmöte EU Ryssland, i Stockholm, datum ej fastställt. Toppmöte EU Kina, i Peking, datum ej fastställt nov. EU:s förvaltningsministrar möts i Malmö. DECEMBER Toppmöte EU Ukraina, i Kiev, datum ej fastställt dec. Toppmöte i Bryssel dec. FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn. JUNI9 JUNI

10 Så har Europa ritats om Här kan du följa med i vår världsdels historia och se hur gränserna förändrats. Vikingaresor, Jeanne d Arc och perestrojkan detta är ett litet urval av de händelser, människor och strömningar som ritat om Europas karta. 1. DE FÖRSTA STATERNA EUROPA 900 f Kr 2. ROMARRIKETS HÖJDPUNKT 180 e Kr ZEUS Åren f kr växte Rom till en stormakt som erövrade länderna kring västra Medelhavet och de grekiska stadsstaterna. År 31 blev Rom kejsardöme. Det varade till 476 e Kr, men hade sin höjdpunkt vid 180 e Kr. Då omfattade riket ungefär en fjärdedel av jordens befolkning. Så småningom delades det romerska riket i en västlig och en östlig del, den östliga överlevde sedan som Bysantinska riket ända fram till ROMERSKA RIKET 180 E KR BYSANTINSKA RIKET 550 E KR Thebe Aten Sparta GREKER De första staterna i Europa var grekiska stadsstater, städer som styrde över ett större område. De mest kända var Aten, Sparta och Thebe. Namnet Europa kan komma från historien om hur guden Zeus i skepnaden av en tjur rövade bort den feniciska prinsessan Europa. En annan teori är att begreppen Europa och Asien var feniciska för solnedgångens respektive soluppgångens land. Hur som helst blev Europa ett begrepp för det grekiska fastlandet, och så småningom namnet på hela vår världsdel. I Sverige blev uttrycket européer känt först under sent 1600-tal. Rom Konstantinopel Aten Marcus Aurelius kejsare ES ALI TF SK A F R E DE N Freden innebar slutet på trettioåriga kriget ( ). Det tyska riket var ett lapptäcke av furstendömen under den katolske kejsaren i Wien. När många av furstarna blev protestanter bröt kriget ut. Sverige gick med när kejsarens armé hotade svenska erövringar, men Gustav II Adolf ville också försvara protestantismen. Paradoxalt nog blev Sveriges viktigaste allierade det katolska Frankrike, som kände sig hotat av kejsarens makt. Samarbetet gjorde att Sverige kom ur kriget som en stormakt. Gustav II Adolf dog dock på slagfältet i Lützen. W 5. 3.VIKINGARNAS RESOR 1648 Vikingarnas härjningståg och handelsresor tog dem till stora delar av Europa, in i Asien och till Amerika. England ockuperades delvis, Island och Grönland koloniserades. Norrmän och danskar seglade västerut i långholmgård (Novgorod) Bulgar skepp, medan vikingar från nuvarande Sverige sökte sig Rostov Murom österut, oftare i uppsåt att Smolensk bedriva handel. Under resorna Könugård (Kiev) skapades utposter som växte till viktiga städer, till exempel Dublin, York, Reykjavik och Konstantinopel Kiev. RYSSLAND NO RG E SVITIO NORSKA VIKINGAR DANSKA VIKINGAR SVENSKA VIKINGAR D 900 DANM ARK London Hamburg Paris Lissabon Sevilla Rom INSK NT BYSA T RIKE Westfalen SVERIGE TYSK-ROMERSKA RIKET POLEN Slaget vid Lützen 1632 PO LEN FRANKRIKE A OSMANSKA RIKET 1431 RLAND Jeanne d Arc SKOTTLAND M N T OR H U 10 DN I VÄRLDEN När kriget slutade 1453 var Jeanne d Arc död sedan flera år, tagen till fånga och bränd som häxa av engelsmännen. Men med hennes hjälp hade Frankrike vunnit kriget och engelsmännen dragit sig tillbaka. Kriget varade egentligen i 116 år. MOSKVA ENGLAND 4. HUNDRAÅRIGA KRIGET Det hundraåriga kriget ( ) mellan Frankrike och England handlade om rätten till Frankrikes tron. Kriget hade pågått i 93 år när bondflickan Jeanne d Arc dök upp och övertygade Karl VII att det var Guds vilja att hon fick befäl över de franska trupperna. KALMARUNIONEN 1453 föll också Bysantinska riket, när de osmanska turkarna intog Konstantinopel. I norr hade Kalmarunionen bildats mellan Norge, Sverige och Danmark och Erik av Pommern valts till kung. TYSKA RIKET Område ockuperat av England FRANKRIKE PO LE N UNGERN LIT AU E N MOLDAVIEN OSMANSK RIKET SPANIEN KYRKOSTATEN KAZ KAN ANATE T BE NOVGOROD BYSANTINSKA A RIKET OSMANSKA RIKET Konstantinopel BYSANTINSKA RIKET JUNI

11 ISLAND Ryssland blev Sovjetunionen Frankrike var i slutet av 1700talet omringat av fiender. Men strax efter revolutionen 1789 dök Napoleon Bonaparte upp. Han blev general vid 24 års ålder och ledde den franska armén till flera stora segrar, snart dominerade Frankrike Europakartan. Finland blev självständigt Napoleons militärkupp 1799 gjorde honom till Frankrikes ledare, så småningom utropade han sig till kejsare. Napoleon besegrades till slut av Preussen och Storbritannien vid Waterloo NORGE SVERIGE LETTLAND LITAUEN NEDER LÄNDERNA IRLAND STORBRITANNIEN Tjeckoslovakien bildades POLEN TJE C IGE SVER RG E NO KOSL OVAKIEN E IK RR ÖSTE UNGERN Österrike/Ungern splittrades SCHWEIZ Jugoslavien bildades Osmanska riket blev Turkiet GO SL N LIE SPANIEN 1921 JU ITA RYSSLAND SSEN PREU WARSZAWA Polen blev en självständig stat TYSKLAND BELGIEN Waterloo ESTLAND Baltstaterna blev självständiga 1811 STORBRITANNIEN FINLAND BULGARIEN De tre huvudpersonerna vid förhandlingarna i Versailles RHENFÖRFRANKRIKE BUNDET ÖSTERRIKE ITALIEN TURKIET GREKLAND Premiärminister David Lloyd George, England SPANIEN President Woodrow Wilson, USA NEAPEL Napoleon Bonaparte Frankrikes kejsare samt 1815 AXELMAKTERNA OCH LÄNDER I KOALITION MED TYSKLAND 1942 OMRÅDEN KONTROLLERADE AV AXELMAKTERNA NEUTRALA LÄNDER Premiärminister Georges Clemenceau, Frankrike 7. FREDEN I VERSAILLES Första världskriget ( ), blev ett inferno av meningslöst dödande. Tyskarnas anfall mot Frankrike hejdades utanför Paris och bägge sidor grävde ner sig i oändliga skyttegravar. I hopplösa anfall och motanfall på västfronten och andra platser dog cirka 13 miljoner människor. Vid fredsförhandlingarna i Versailles fick inte Tyskland delta, DE ALLIERADE 1989 Sovjetrepubliken Lettland, självständigt landet tvingades ta på sig skulden för kriget och acceptera mycket hårda villkor. Fredsavtalet blev så kränkande för tyskarna att det anses ha hjälpt nazisterna till makten några år senare. Det var nu det moderna Europas gränser formades, stormakter försvann och nya stater uppstod. Sovjetrepubliken Estland, självständigt ESTLAND Litauen deklarerade självständighet 1990, erkänd av Sovjet LETTLAND POLEN Berlinmuren föll Tyskland enades ANDRA VÄRLDSKRIGETS EUROPA inleddes 1939, hade snart lagt det mesta av Europa under tysk kontroll. Tysklands krigsmaskineri verkade oövervinnligt ända till 1941, då man attackerade Sovjetunionen hade de allierade trupperna skaffat ett övertag och För Adolf Hitler var den dåvarande Europakartan ett direkt hån mot Tyskland. Nu skulle man återta de områden man hade rätt till och dessutom skapa Lebensraum, utrymme att leva, som det anstod en stormakt. Hitlers angreppskrig, som Zagreb RUMÄNIEN 1991* KROATIEN SERBIEN 2006* R IE N Europakartans senaste tillskott Sarajevo Pristina MONTE- 2008* NEGRO KOSOVO Podgorica ria tisk a ha vet ALBANIEN Ad 10. NYA STATER PÅ BALKAN Belgrad 1992* BOSNIEN OCH HERCEGOVINA ITALIEN 1945 kapitulerade Tyskland. Europa var befriat. Efter kriget behöll Sovjetunionen greppet om de områden man befriat från tyskarna, och det kalla kriget mellan öst och väst tog vid. *Årtalen visar när landet blev självständig stat. UNGERN B U LG A SLOVENIEN Michail Gorbatjov, sovjetisk generalsekreterare LITAUEN Adolf Hitler Tysklands diktator * Ljubljana SOVJETUNIONEN 6. NAPOLEONS FÄLTTÅG Skopje 1993* MAKEDONIEN 100 km Åren 1991 till 2008 fick Europakartan många nya nationsgränser på Balkan. Under flera blodiga krig förvandlades det splittrade Jugoslavien till länderna Slovenien, Kroatien, Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Makedonien och Kosovo. TYSKLAND RYSSLAND TJECKIEN SLOVAKIEN Tjeckoslovakien: kommunistregeringen avgick 1989, landet delades UNGERN RUMÄNIEN Polen: Solidaritets BULGARIEN ledare Lech Walesa ALBANIEN blev president SOVJETUNIONENS FALL Michail Gorbatjov blev generalsekreterare för det sovjetiska kommunistpartiet Hans perestrojka (ekonomiska reformer) och glasnost (öppenhet) bidrog till en demokratirörelse i hela Östeuropa. Berlinmuren föll 1989 och 1991 upplöstes Sovjetunionen. Järnridån, östblocket och det kalla kriget var borta. Gorbatjov fick Nobels fredspris och hyllades i väst, men i Ryssland ogillades han på grund av de misslyckade ekonomiska reformerna. Hans insatser ledde till de mest dramatiska förändringarna av Europa i vår tid. KÄLLA: NE, THE TIMES HISTORY KÄL STORY OF E EUROP ROPE, E, ATLAS ATLAS TILL TIL HISTO HI TORIE RIEN JUNI9 JUNI

12 Europa En doft av långkokt kött med enkla grönsaker och en dröm om social rättvisa håller samman Europa, kontinenten som gett världen så mycket ont och så mycket gott. Under lapptäcket är vi EUROPA Ingrid Hedström Invånare i Amerikas Förenta stater är amerikaner. Men finns det egentligen några européer? Fråga en invånare i något av Europeiska unionens 27 medlemsländer varifrån hon kommer, och chansen är ganska liten att hon svarar Europa. Snarare säger hon Frankrike eller Polen eller Malta eller vilket land det nu gäller. I DN:s reportageserie från de 27 EU-länderna har vi mött en brokig samling européer: judiska diamanthandlare i Antwerpen, en imamstudentska med huvudduk i Paris, prostituerade i Tjeckien, papperslösa i Spanien, utsatta romer i Slovakien. Rumänska invandrare i Italien, irländska invandrare i Luxemburg, polacker som utvandrat till Storbritannien och återvänt hem. Irländska präster, finländska soldater och slovakiska bilarbetare. Pyrande konflikter vid språk- och statsgränser i Belgien, Cypern, Slovenien och Grekland. Det enade Europa är en pyttipanna av språk, ett lapptäcke av nationaliteter och religioner med turkcypriotiska muslimer i öster och irländska katoliker i väster, ortodoxa kristna i söder och protestanter i norr. Finns det egentligen något som förenar oss? Jo, om vi lyfter på grytlocken i de europeiska köken kan vi känna doften av gemensamma erfarenheter. Cyperns fasolakia me kreas, färska gröna bönor med fläskkött i tomatsås, liknar Luxemburgs judd mat gardeboenen och Sveriges bruna bönor med fläsk billig och närande husmanskost för ett samhälle där människor bara en generation tillbaka ännu arbetade hårt i jordbruket. Det europeiska surkålsbältet sträcker sig från Baltikum till franska Alsace. Den irländska köttgrytan och den ungerska gulaschen är släkt där de står och puttrar på spisen tills köttet blir mört. Och slår vi oss ned vid bordet med en kopp kaffe turkiskt i Nicosia, espresso i Rom, filterkaffe i Bryssel kanske vi ändå märker att det finns ett slags europeisk identitet, värderingar som förenar oss som bor i Europa och som skiljer oss inte bara från dem som bor i Afrika och Asien utan också från dem som bor i USA. Dödsstraff? Det gillar vi inte. Är det viktigt att politiker tror på Gud? Absolut inte, säger svensken med eftertryck, och både fransyskan och estländaren nickar instämmande, för i Europa ser vi religion som en privatsak. Men ju mer de ekonomiska skillnaderna utjämnas mellan Europas länder, desto mer lika blir vi. Inte så att alla européer tänker och tycker lika. Det finns skillnader mellan olika länder, mellan protestantisk nord och katolsk syd, mellan fattiga jordbruksregioner och rika hightechregioner. Men ju mer de ekonomiska skillnaderna utjämnas mellan Europas länder, desto mer lika blir vi. Irländarnas värderingar har till exempel ändrats påtagligt efter den keltiska tigerns ekonomiska framgångar på 90-talet. I början av 90-talet stack irländarna ut som det mest konservativt religiösa och traditionella folket i Europa. Men i det moderna Irland vänder sig invånarna från kyrkan och biktstolen till att göra av med sina ökade inkomster på puben och lattebaren. De blir helt enkelt mer europeiska. Det räcker att ta en promenad på Dublins gator för att ana det, eller läsa intervjun med fader Mick Cullen i DN:s reportageserie. Men det kommer också fram i resultaten från det stora internationella forskningsprojektet World Values Survey, ett internationellt nätverk av samhällsvetare som sedan 80- talet regelbundet gjort studier av attityder och värderingar i 65 samhällen på alla de sex bebodda kontinenterna. Där har man funnit att irländarna inte går lika flitigt i kyrkan som förut och inte ber lika ofta. Mindre än en tredjedel av dem tycker i dag att kyrkan har bra svar på livsfrågorna, medan när- 12 DN I VÄRLDEN JUNI

13 ILLUSTRATION: TEAM HAWAII/NU AGENCY alla européer mare hälften tyckte det i början av 90-talet. Och forskarna bakom World Values Survey har funnit en häpnadsväckande stor värderingsklyfta mellan européer och amerikaner. För européer, vare sig de bor i Estland, Litauen, Frankrike eller Finland, tar enligt World Value Survey ganska lätt på värden som religion, fosterland och familj. Amerikaner däremot är patriotiska, religiösa och tror på det absolut onda och det absolut goda. Redan före 11 september utmärkte sig amerikanerna som den mest patriotiska gruppen i hela undersökningen. Och när det gäller religiösa attityder ligger amerikanerna närmare turkar och nigerianer än tyskar och svenskar. Amerikaner kommer från Mars och européer från Venus, hette det i Robert Kagans för några år sedan flitigt citerade bok. Men kanske är det snarare så att århundraden av motstånd mot förtryckande kyrkliga auktoriteter och krigshetsande nationella ledare fått den gamla kontinentens invånare att i dag allt oftare rycka på axlarna åt nationella och religiösa värden. När Gud och Fosterlandet åkallades brukade det vara dags för nya slakter, dags att begrava ännu en generation makar, fäder och söner i den uråldriga benhögen Europas mylla. I Europa vet man vad krig är och i Europa har vi de senaste 50 åren sett kontinentens forna dödsfiender välja Venus framför Mars genom att försonas kring ekonomiskt och politiskt samarbete och försöka lösa gamla gränsfrågor och minoritetsproblem genom förhandlingar i stället för med stålblank nationalism. Inte för att Europas folk för den skull älskar sina ledare, vare sig de i Bryssel eller de på hemmaplan. En viktig del av det gemensamma europeiska arvet är ett permanent uppror mot auktoriteter. Upplysningsfilosofers och politiska revolutionärers revolt mot despotiska monarkier på 1700-talet, 1840-talets nationella frigörelsesträvanden och liberala frihetsrörelser, arbetarrörelsens kamp för social rättvisa och rösträtt vid förra sekelskiftet. Den brittiske sociologen Gerard Delanty, som skrivit en uppmärksammad bok om Europa som idé och identitet, har sagt att om det är något som är speciellt med Europa och gör det annorlunda än andra delar av världen så är det just detta traditionen av kamp för social rättvisa: I sista hand är det just det som utmärker Europa: olikhet, konflikt, motsättningar. Kanske är det den europeiska identiteten. GUIDE DN satsar på Europa 2009 För oss svenskar är 2009 ett dubbelt Europaår. Häromdagen röstade många av oss i Europavalet, och om tre veckor inleds det svenska ordförandeskapet i EU. Därför storsatsar DN i år på Europa. Första halvåret har vi ägnat åt EU:s 27 nuvarande medlemsländer, varje vecka har vi besökt ett av dem. I sommar tågluffar vi tvärs över kontinenten. Och i höst berättar vi mer om de länder som knackar på EU:s portar. Du hittar alla reportage på specialsajten dn.se/europa2009. Där finns också chattar, EU-skolan, krönikor, fördjupningar, resetips och nyheter som har med valet och ordförandeskapet att göra. Och mycket mer. Följ med DN ut i Europa under JUNI9 JUNI

14 GUIDE DN har i samarbete med SvD, Expressen och Aftonbladet under våren fört en kampanj för den fängslade journalisten Dawit Isaak; en kampanj som under fem veckor fick stöd av namnunderskrifter. Vilken var bakgrunden till den? Initiativet till kampanjen kom från Aftonbladets chefredaktör Jan Helin. Hans konkurrerande kolleger var inte sena att hoppa på för att under en period sätta gemensamt fokus på fallet Dawit Isaak. Dawit Isaak. Vid självständigheten för sexton år sedan var Eritrea ett av Afrikas framtidslöften. I dag anses landet vara en av kontinentens värsta diktaturer, där vardagen präglas av nöd och förtryck. Svensk-eritreanske Dawit Isaak är ett av regimens offer. En stor, sorgsen tystnad i Eritrea AFRIKA Anna Koblanck Allt vände Det förödande gränskriget mot grannlandet Etiopien var över och landets intellektuella började ifrågasätta regeringens fortsatta fokus på militär mobilisering och bristen på demokrati. Till och med inom president Isaias Afewerkis regeringsparti höjdes kritiska röster mot landets politik. Presidenten gjorde ett val, får man gissa. Han kunde ha inlett en dialog med de oppositionella, låtit I dag har Eritrea ett av världens hungrigaste folk. Nästan hälften av cirka fem miljoner eritreaner har inte tillräckligt med mat. parlamentet ratificera landets konstitution och hållit demokratiska val. I stället greps och fängslades elva av de främsta kritikerna inom regeringspartiet och femton framstående journalister i september Dawit Isaak var en av dem. I dag anses Eritrea vara det land som har sämst pressfrihet i världen, plats 173 av 173 i Reportrar utan gränsers sammanställning för Exileritreaner beskriver landet som ett enda stort fängelse, och en brittisk kollega som var stationerad i Eritrea i början av årtiondet talar om en stor sorgsen tystnad i huvudstaden Asmara. Det är inte bara när det gäller åsikts- och yttrandefrihet som president Afewerki har gjort sina tidiga anhängare besvikna. När Eritrea i början av 1990-talet vann sin självständighet efter ett långt och blodigt befrielsekrig mot Etiopiens dåvarande diktatur lovade han att nationen skulle bli ett självförsörjande afrikanskt föredöme. I dag har Eritrea ett av världens hungrigaste folk. Nästan hälften av cirka fem miljoner eritreaner har inte tillräckligt med mat, enligt FN:s livsmedelsprogram WFP. Eritrea hamnar näst längst ner på Global Hunger Index för Fyra av tio vuxna är analfabeter, det finns bara fem läkare per invånare, och fler än eritreaner har valt att fly landet. Samtidigt lade regeringen 2003 mer än 19 procent av BNP på militära utgifter och endast 3,8 procent på utbildning och 2,0 procent på sjukvård. Sedan självständighete n har landet varit i konflikt med i stort sett samtliga grannländer, senast i en gränskonflikt med Djibouti som ännu är olöst. Samarbetet med omvärlden är i bästa fall ansträngt. Några demokratiska val är inte heller i sikte. Tiden är ännu inte mogen, enligt president Afewerki. Vem är Dawit Isaak? En eritreansk journalist som kom till Sverige år 1986, och blev svensk medborgare. Efter självständigheten återvände han till Eritrea och arbetade som journalist och delägare i den oberoende tidningen Setit. Han greps i september 2001 samtidigt som en rad andra journalisteroch politiker som ställde krav på demokratiska reformer, en process som avstannat. Dawit Isaak är Sveriges ende samvetsfånge. Varför släpps han inte? I Eritrea sitter många människor fängslade utan att vare sig åtal eller rättegång. Tortyr förekommer. Ofta, och även i det här fallet, hänvisar regimen till säkerhetsläget och gränskonflikten med Etiopien som skäl för att på obestämd framtid skjuta upp öppenhet och rättssäkerhet. Har kampanjen givit något resultat? Dawit Isaak är inte fri. UD:s tysta diplomati fortsätter, men var den befinner sig i dagsläget är inte känt. Det finns en risk att kampanjer som denna är kontraproduktiva, eftersom det gör ärendet än mer prestigeladdat. Däremot gör strålkastarljuset det definitivt besvärligare för Eritrea att glömma bort Dawit, eller att låta honom dö. Migrationsverket i Sverige har under presskampanjen förändrat sin syn på eritreaner i asylärenden. Den har också lett till en livlig diskussion utlandseritreaner emellan, i Sverige en mycket splittrad grupp, där oppositionella demokratiförespråkare står mot regimtrogna. Slutar DN att skriva om Dawit Isaak nu när kampanjen är över? Nej. Vi kommer att fortsätta skriva om såväl hans fall, som om utvecklingen i Eritrea, och tar gärna emot idéuppslag, tips och synpunkter. SANNA TORÉN BJÖRLING 14 DN I VÄRLDEN JUNI

15 Dagens DN-kortserbjudande: BARA FÖR DIG MED DN-KORTET DEN PERFEKTA PRESENTEN TILL SOMMARENS ALLA HÖGTIDER Nu fi ras det för fullt runt om i vårt avlånga land. Dop, student och bröllop hör försommaren till. Hos oss hittar du den perfekta presenten som följer med genom hela livet. Gå in på DN.se/bokhandel och beställ dina böcker redan idag så har du dem i brevlådan om bara några dagar. JUST NU: 199 kr LIVETS STEG Överallt i världen markerar ceremonier människans övergång från ett skede i livet till ett annat. I mer än sju år har fotografen och antropologen Anders Ryman rest runt jorden och dokumenterat drygt trettio riter dop, manbarhetsrit, konfi r- mation, examen, bröllop och begravning för att bara nämna några. Resultatet är en magnifi k bok som i starka bilder och fängslande text skildrar människor över hela världen i några av livets starkaste ögonblick. Boken kommer i en exklusiv ask, i form av en kassett. JUST NU: 249 kr SVERIGE LJUS OCH LANDSKAP Detta är förmodligen den största och mest magnifi ka fotografi ska bok som har gjorts om vårt land och dess natur. I nästan 150 storslagna och stämningsfyllda bilder skildras Sverige genom sina landskapstyper. För texten svarar Per Wästberg, författare och ledamot av Svenska Akademien och Tommy Hammarström, journalist och författare. Fotografi erna är till största delen tagna av Tore Hagman, en av landets främsta naturfotografer. JUST NU: 299 kr EN VÄRLD AV ÖAR En storslagen antologi om ett av Sveriges vackraste naturområden Stockholms skärgård. Här kan du läsa allt om öar och sund, djur och växter, fritidsbåtar och skärgårdstrafi k, väder och vind, fyrar och sjömärken. Boken är rikt illustrerad av några av våra mest kända skärgårdsfotografer och väcker en stark längtan till havet. Erbjudanden med e-post? Anmäl dig och läs mer om aktuella förmåner på DN.se/dnkortet

16 Ny maktbalans Gamla ekonomiska stormakter Nya länder med stark tillväxt som drivs av allt från olja till elektronik och jordbruk har fått mer att säga till om. Staplarna visar storleken på G20-ländernas BNP 2008 i miljarder dollar. Procenttalet anger ökningen jämfört med Länder på frammarsch +18% EU % +200% USA +5% Ryssland Japan Olja, gas +57% +103 Kanada Turkiet 798 Stål, järn +119% Kina Elektronik, kläder +40% Sydkorea 953 Elektronik +110% +50% Saudiarabien 528 Mexiko Olja Olja, silver +85% Indien +40% Jordbruk, gruvor % Sydafrika Indonesien 496 Naturtillgångar +122% Australien Tjänstesektor, verkstadsprodukter Brasilien % % Olja, naturgas Argentina 338 Naturtillgångar, jordbruk GRAFIK: HENRIK BERGLUND KÄLLA: INTERNATIONAL MONETARY FUND, WORLD ECONOMIC OUTLOOK DATABASE, OKTOBER 2008 Den ekonomiska krisen leder till ökad arbetslöshet och fallande börskurser. Men den rubbar också maktbalansen i världen. Runt hörnet väntar en ny era, där gamla giganter tappar och nya länder tar alltmer plats. En finansiell Big Bang EKONOMI Nathalie Besèr Varje kris, hur otäck den än är, innebär ett stålbad som rensar bort överdrifter och felinvesteringar. Ibland kan den också ge förbättrad ekonomisk politik och bättre regelsystem. Så kommer det att bli den här gången också. Överdrifterna i den finansiella sektorn kommer att tämjas, säger Klas Eklund, seniorekonom på SEB. Frågan som alltmer kommit att dominera debatten och som bland annat diskuterades under G20-mötet London i april är hur världen ska se ut efter krisen. Vi kommer att se ett finanssystem som är hårdare reglerat. Kraven på att bankerna ska ha täckning för utlåning och kreditgivning kommer att skärpas. Det blir 16 DN I VÄRLDEN striktare och i vissa avseenden en mer stillsam tillvaro jämfört med excesserna de senaste åren, säger Klas Eklund. Han får medhåll av Hubert Fromlet, som är professor i internationell ekonomi. Vi måste få en mycket bättre avstämning på finansmarknaden både nationellt och globalt. Dessutom måste vi installera bättre varningssystem, säger Fromlet. Han menar att förändringarna redan är i full gång. Simon Johnson är en av världens mest inflytelserika ekonomiska tyckare. Han var tidigare forskningschef på Internationella valutafonden, IMF, och är numera professor vid MIT Sloan School of Business i Boston. Han tror inte att systemet kommer att förändras nämnvärt. Hur märkligt det än kan låta är krisen inte tillräckligt allvarlig för att resultera i så stora förändringar, säger Simon Johnson. Det är stor skillnad mellan det Si- mon Johnson tror kommer att hända och det han anser borde ske. Jag skulle verkligen vilja se ett finansiellt system med mycket mindre politisk makt. Just nu håller systemet på att utpressa oss alla. Det använder hot som att det kommer att kollapsa om det inte får ekonomiskt bistånd och att Jag skulle verkligen vilja se ett finansiellt system med mycket mindre politisk makt. Just nu håller systemet på att utpressa oss alla. ekonomin då kommer att skadas. Det stämmer säkert, men det är likväl utpressning, säger Simon Johnson. Och så penningpolitiken då. Den kommer helt klart att ses över. En av de stora bovarna bakom krisen har varit den ensidiga fixeringen vid inflationsmålet. Cen- tralbankerna måste börja fokusera på sin andra uppgift, nämligen att trygga den finansiella stabiliteten, säger Hubert Fromlet. verka i ett slags ohelig allians. Kina kommer att vilja ha ett starkt USA, säger Hubert Fromlet. Han tror att USA kommer att Många hävdar att USA:s makt kom- mer att minska och att nya aktörer spelar en större roll. Ett exempel på det är G20-gruppens möten. Två gånger har medlemmarna träffats på ett halvår, och länder som Argentina, Indonesien och Turkiet har fått tillgång till maktens innersta rum. Nya ekonomiska stormakter har poppat upp, länder med tillväxttal på hisnande 8 till 9 procent årligen även om den takten sjunker nu. Ekonomier som är lika stora som många av de traditionella stormakterna och som anser att de inte fått motsvarande makt i den politiska sfären. USA:s inflytande i världsekonomin har redan minskat och det kommer bara att fortsätta. Kina kommer att få alltmer ekonomisk och politisk makt. Jag tror att de båda länderna kommer att sam- hamna på efterkälken, men att EU har möjlighet att komma tillbaka starkare. Simon Johnson tror det motsatta. Ju djupare krisen blir, desto starkare kommer USA att växa sig. USA är den trygga hamnen, det är där du lägger dina pengar till sist. Jag tror snarare att det är EU som kommer att ta politiskt stryk, med tanke på hur de behandlar sina svagare medlemmar, säger Simon Johnson. Analyserna går alltså isär. Jag tycker att vi kan tala om en mer multipolär värld. Vi kommer att få ett bredare spektrum i diskussionen med de nya aktörerna. Man kan faktiskt tala om en typ av demokratisering, även om de flesta av de stater som fått mer makt inte är särskilt demokratiska, säger Hubert Fromlet JUNI

17 Tänk om alla företag skulle göra så lite reklam som möjligt när det blir lågkonjunktur. Många gör just det. Trots att alla undersökningar säger samma sak: att företag som satsar på marknadsföring under lågkonjunktur blir mycket mer framgångsrika när det vänder. Dessutom visar undersökningarna att det är viktigt för både medarbetare och kunder att företaget syns ordentligt och därigenom visar att man har både självförtroende och framtidstro. En som vet mycket mer om det här är Micael Dahlén, professor på Handelshögskolan i Stockholm. På annons.se hittar du just nu en film med hans bästa argument för varför man ska vara offensiv i det här dystra konjunkturläget. Se den redan idag. Gärna tillsammans med din ledningsgrupp. FÖR EFFEKTIVARE KOMMUNIKATION

18 Korrespondenterna. I England dricker de inte kaffe och i Kina har cykeln spelat ut sin roll. Eller? Våra korrespondenter spräcker de vanligaste myterna. På plats i världen för DN Johannesburg Anna Koblanck London Jens Littorin Rom Peter Loewe Washington Erik Ohlsson Jerusalem Nathan Shachar Berlin Jan Lewenhagen Jag lever i en av världens farligaste städer, om man ser till statistiken. Och man ska inte trivialisera brottsligheten i Johannesburg, som drabbar många inte minst de fattiga och redan utsatta i stadens kåkstäder. Det gäller att ta det säkra för det osäkra. Jag kör aldrig runt utan låsta bildörrar, inte ens dagtid. Låter inga väskor ligga synliga i bilen, utan gömmer dem under sätet. Kör sakta rakt genom rödljusen i ensliga korsningar om nätterna, och stannar inte vid vägkanten i onödan. En sen och mörk natt häromåret kände jag mig ändå tvungen att svänga in vid trottoaren nära där jag bor. Tre unga tjejer knuffade mödosamt en uppenbarligen trasig bil framför sig. De kan ju råka illa ut, tänkte jag Jag kör aldrig runt utan låsta bildörrar, inte ens dagtid. myndigt. Så snart jag slagit av motorn försvann de dock, och kvar satt bara bilens förare, en ung man i rastaflätor. Jäklar, tänkte jag, men erbjöd mig ändå att köra honom till närmaste bensinstation. Efteråt tackade han mig hjärtligt och sade samtidigt att själv skulle han aldrig våga stanna till på samma sätt för att hjälpa någon mitt i natten. Varför inte det, undrade jag lite surt. Du ser ju att det inte är så farligt. Jag anlände till England med förhoppningen om att kunna förvandla de alltför många kopparna kaffe varje dag till te, som påstås vara mer skonsamt för magen. Men till min förvåning fann jag att tedrickarnas förlovade land i allt större utsträckning består av ett gäng kaffemostrar och pettrar. Och bortser man från det där genomskinliga som brukar serveras till frukost på lågbudgethotellet i Bayswater har engelsmännen med inspiration från utlandet lärt sig att göra riktigt gott kaffe. Kaféer har slagit upp portarna överallt i London och andra storstäder och konkurrerar i allt högre grad med pubarna om kunderna. Bara den italienska kedjan Caffè Nero har 360 ställen i Storbritannien och varje smörgåsbutik med självaktning håller sig numera med en avancerad kaffemaskin. För att bekräfta kaffetrenden i good old England har landet också begåvats med världens bästa barista. Gwilym Davies vann titeln i konkurrens med kolleger från 52 länder vid en tävling i USA i april. Till vardags serverar han kaffe från sin vagn på Whitecross Street Market i östra London. Här går det inte ens att få en kopp te. Inte undra på att mitt personliga koffeinintag snarast ökat i London. FOTO: ANDRÉ DE LOISTED I helvetet sköter italienarna transporterna, engelsmännen matlagningen och vi svenskar tv-underhållningen, förtäljer en elak historia. Det där stämmer inte riktigt. Transporterna i Italien har blivit snabba och moderna tre och en halv timme snabbtåg Rom Milano, vilket väl motsvarar Stockholm Köpenhamn. Resandet är sedan länge förenat med modern teknik. De sista fem åren har det gått utmärkt att resa biljettlöst med bokningskoden som kommer som ett sms i mobilen. Roms kollektivtrafik må halta i rusningstid. Den ekonomiska krisen har fått antalet resenärer att öka väsentligt. Men det är fortfarande löjligt billigt att åka Men det är fortfarande löjligt billigt att åka buss eller metro i Rom. buss eller metro i Rom. En euro kostar biljetten med fri övergång i 75 minuter. Eller ett årskort för 230 euro som också ger rabatt i butiker, på teatrar och operan. Det är en fröjd att svepa fram i den gula bussfilen när en miljon bilar gör stora delar av staden oframkomlig. Fast varningen om ficktjuvar är inte grundlös, så det gäller att hålla hårt i plånboken och axelväskan som alltid bör placeras på golvet mellan benen. Vi hade strömavbrott i kvarteret för andra gången på ett halvår. Jag påpekade för grannen att ljuset brukar slockna väl ofta. Nå, strömmen kommer ju snabbt tillbaka, sade hon avfärdande, med tonen av att ingen utlänning ska komma och klaga på vår strömförsörjning. Utomstående tänker sig ofta USA som ett samhälle där tekniken och infrastrukturen ligger i framkant. I själva verket är det tvärtom. Åk en timme med bil från Washington och vägarna kantas av telefonstolpar med ett virrvarr av ledningar. Gatorna inne i stan har potthål och länsmanspucklar som påminner mig om Guinea-Bissau. Att betala räkningar på internet, vilket varit inkört i Sverige i åtminstone tio år, är långt ifrån självklart. Check är fortfarande ett av de vanligaste betalningsmedlen. Å andra sidan påminns man i USA ofta om att vi svenskar kanske har lite väl bråttom till den sköna nya Att betala räkningar på internet, vilket varit inkört i Sverige i åtminstone tio år, är långt ifrån självklart. världen. Vad är det för fel med lördagsutdelning av brev och att få livsmedelsbutikens matkassar packade av kassörskan? En av de tokigaste myterna om Israel går ut på att landet behöver ett yttre hot för att undvika inre splittring. Judarna, heter det, är fördelade på så många fraktioner att de behöver konflikten med palestinierna för att suggerera fram en ödesgemenskap. Det är tvärtom: sammanhållningen urholkas av konflikten. Israel byggdes upp under en förvirrande och fantastisk pluralism. Sjukkassor, skolor, scoutrörelser och idrottsföreningar, ja För första gången har pluralismens Israel fått en motsättning som det inte kan överbrygga. kaféer och matställen har sedan 1920-talet politisk färg. Denna mångfald hindrade inte utan stimulerade uppkomsten av ett dynamiskt och vitalt samhälle. Men sedan det första palestinska upprorets utbrott i december 1987 har de frätande frågorna om territorier och bosättningar hamnat i centrum; de har monopoliserat landets politik, slukat resurser, eroderat dess internationella anseende och slitit på dess krafter. För första gången har pluralismens Israel fått en motsättning som det inte kan överbrygga. De som vill ha fred och de som vill ha ockupation liknar alltmer två olika folk, vars program endast kan förverkligas på det andras bekostnad. De tyska dygderna är oss välbekanta till leda grundlighet, effektivitet, idoghet. En tysk historiker påstår att hans landmän kan aldrig genomföra en maskningsaktion, duktighetskulturen sitter alltför djupt. Vi dundrar genom landet fortast möjligt och får våra fördomar bekräftade. Autobahn är i sina bästa stunder en effektiv trafikapparat, det går snabbt att få mat och dryck på ett Raststätte och toaletterna är alltid skinande rena. Själv tänker jag på ett jättelikt partytält i de djupa skogarna utanför skidskyttemetropolen Ruhpolding och alla dem som dansade på borden och sjöng med när orkestern spelade slagdängan Hey, hey baby, I wanna kn-o-o-ow, would you be my girl. Vi dundrar genom landet fortast möjligt och får våra fördomar bekräftade. Eller på de vickande rumporna på Berlinvelodromens innerplan när det var paus i sexdagarscyklingen och tiden fördrevs med dans. Eller på ritualiserade upptåg som Oktoberfesten eller Kölnkarnevalen. Eller över huvud taget på alla dem som tar varje tillfälle i akt att ha kul, vare sig det handlar om barnens konfirmation eller en omgång i Bundesliga. Det är också en tysk dygd. ANNA KOBLANCK JENS LITTORIN PETER LOEWE ERIK OHLSSON NATHAN SHACHAR JAN LEWENHAGEN Ålder: 36 Bor: Lägenhet i Killarney i norra Johannesburg Bevakar: Afrika söder om Sahara Ålder: 47 Bor: Lägenhet i Fulham i sydvästra London Bevakar: Brittiska öarna Ålder: 46 Bor: Lägenhet mellan järnvägsstationen Termini och Colosseum i Rom Bevakar: Italien Ålder: 51 Bor: Hus i stadsdelen Georgetown I Washington Bevakar: USA och Kanada Ålder: 57 Bor: I byn Kastel väster om Jerusalem Bevakar: Israel, de palestinska områdena Ålder: 57 Bor: Lägenhet i före detta Västberlin Bevakar: Tyskland, Polen, Schweiz, Centraleuropa 18 DN I VÄRLDEN JUNI

19 Bryssel Marianne Björklund Mexico City Erik de la Reguera Helsingfors Stefan Lundberg New York Lennart Pehrson Peking Torbjörn Petersson Moskva Anbjørg Bakken FOTO: ANN-SOFI ROSENKVIST Jaha, du bor i Bryssel. Där regnar det väl bara och dräller av EU-byråkrater som har möten i tråkiga, opersonliga byggnader? Reaktionen när jag avslöjar min bostadsort är ofta skeptisk. Bryssel har rykte om sig att vara grått och tråkigt. En undersökning som resebolaget Tripadvisor har gjort visar till och med att européerna klassar staden som tristast i Europa. Men Bryssel är inte så glåmigt som ryktet gör gällande. Här kan du bli glad på ytterst välsmakande choklad, över 200 sorters öl eller varför inte de krispiga och med stor omsorg friterade pommes fritsen. Den som vill nå högre kulinariska höjder kan besöka en av de över tio restauranger som belönats med Michelinstjärnor. Här finns marknader för färska grönsaker och blommor. Den som vill kan stanna en stund, ta ett glas och kanske sörpla några ostron. Brysselborna är bra på det, att stanna upp en stund och njuta av livets goda. Den som sätter sig på ett kafé kan inom bara några minuter höra skvaller på ett otal språk. Inte bara tjänstemän från EU:s 27 medlemsländer gör sig gällande. Här finns också stora grupper turkar, kongoleser och marockaner mitt inne i staden som bidrar till en kulturell smältdegel. Men visst kan det vara tråkigt när det regnar. När invånarna här i Mexico City nyligen trädde på sig munskydd för att skydda sig mot svininfluensaviruset var det på intet sätt första gången som de blå ansiktsmaskerna Under många år använde Mexico Citys pendlare munskydd de dagar då myndigheternas smogtrafikljus blinkade rött. gjorde entré i gatulivet. Staden utnämndes 1992 till världens mest förorenade av FN och under många år använde Mexico Citys pendlare munskydd de dagar då myndigheternas smogtrafikljus blinkade rött. Det senaste decenniet har dock en intensiv och framgångsrik kamp förts för att bli av med smutsighetsstämpeln. Många problem återstår, men staden har sänkt sina värsta utsläpp med tre fjärdedelar. Såväl Peking som Kairo och New Dehli anses i dag vara mer förorenade, och när det gäller partiklar i luften ligger Mexico City bättre till än både Barcelona och Prag. Desto mer ironiskt då att den färgskala som tidigare indikerade luftföroreningar nu har fått ge vika för en ny som ska visa på smittrisken för dagen. Stadens nya smittotrafikljus sträcker sig från grönt (inte alls farligt), via gult och orange (se upp med nysningar) till virulent rött (sjuka i varje gathörn). Uppfattningen att finländarna alltid super skallen av sig lever segt. Sanningen är dock mer nyanserad. I Norden dricker islänningarna mer än finländarna och ute i Europa är bland andra britterna värre. Finland ligger visserligen fortfarande högt i statistiken när konsumtionen räknas om i ren alkohol. Men kanske inte länge till. Det har skett en tydlig polarisering i dryckesvanorna. Ungdomen dricker hela tiden mindre medan äldre finländare dricker mer, säger alkoholforskaren Pia Mäkelä vid Institutet för hälsa och välfärd i Helsingfors. Förändringen mot större nykterhet syns bäst i de lägre tonåren, men på de senaste åren har även 18-åringarnas drickande i berusningssyfte minskat. Vi vet inte vad orsaken är, men kanske ungdomen inte känner så stor dragning till en förbjuden frukt som äldre generationer gjort. Helst skulle vi hoppas att det handlar om en kulturell förändring. Ungdomarna vill markera distans till en äldre generation. När spritskatten sänktes 2004 var det ungdomarna vi var oroliga för, men deras drickande har bara fortsatt att minska. Utvecklingen går åt samma håll i hela landet, men är speciellt stark i södra Finland bland barn till högskoleutbildade. Det finns människor i mina kvarter som säger att de ska träffas på Stark s. De menar förstås City Diner i hörnet av Broadway och 90:e gatan. Men det är inte helt lätt att förstå för alla. Där City Diner finns i dag fanns en gång Stark s, men inte sedan någon gång på 70-talet. Trots, eller kanske just därför, att New York är en kosmopolitisk storstad som ständigt förnyas och där folk kommer och går finns en längtan till förfluten stabil idyll som kanske eller kanske inte existerade. Kalla det en form av småstadsromantik. Den kan yttra sig i en stadsdelspatriotism, ett provinsiellt perspektiv tänk Saul Steinbergs klassiska New Yorker-teckning eller i en kamp mot förändringar. Före finanskrisen, när kapitalstarka kedjor trängde ut skomakare, fiskhandlare och kvartersrestauranger, uppstod närmast rena motståndsrörelser som protesterade med namninsamlingar och slagord på husväggar. Budskapet var att om de småstadsliknande miljöerna försvinner blir New York som vilken annan storstad som helst. Så vill vi inte ha det. FOTO: TIMOTHY A. CLARY Den kinesiska huvudstaden brukar överraska förstagångsbesökaren. När man forslas omkring på de stora gatorna reser sig husen högre än väntat. Glasfasaderna speglar ljuset från eftermiddagssolen medan blankputsade lyxbilar sicksackar mellan filerna. Tillsammans ger de Peking ett framgångsskimmer som bländar den förvånade nykomlingen. Det var länge sedan staden blev kolsvart och stängde vid sju på kvällarna. Dags att slå hål på ytterligare en myt, den här gången om det moderna Peking. Peking är modernare än väntat, välståndet är större, bilarna är fler och köerna är längre. Jag trodde inte att det skulle se ut så här, utbrister besökaren, som snabbt reviderat sin bild av Kina. Cyklisterna är nästan borta, bilarna är desto fler. Så lyder den nyvunna kunskapen om den kinesiska huvudstaden. Ettusenfyrahundra nya bilar tillkommer i trafiken varje dag. Det finns långt fler än 3,5 miljoner bilar i Peking. Dags att slå hål på ytterligare en myt, den här gången om det moderna Peking. Cyklarna är fortfarande fler, många fler, de framförs i gränder och på bakgator eller står bara oanvända lutade mot en vägg. Totalt finns det nio miljoner cyklar i staden. Vad är det första du tänker på när du hör ordet Ryssland? Kanske en stark, genomskinlig dryck med obehagliga efterverkningar om den dricks i för stora mängder. Och visst i vodkans hemland dricks det 15 liter ren alkohol per invånare och år. Vodkan är fortfarande populär, särskilt bland medelålders och äldre män. Trenden är ändå klar: bland unga ryssar har den vita spriten för länge sedan trängts ut av öl och vin. Av en färsk opinionsundersökning framgår att öl är den i särklass mest populära alkoholdrycken. Unga kvinnor föredrar rödvin eller söt, mousserande sovjetskoje sjampanskoje. Vodkan är fortfarande populär, särskilt bland medelålders och äldre män. Försäljningen av vodka har gått ned de senaste åren, men öl- och vinförsäljningen har skjutit i höjden. Den ekonomiska krisen ser ut att ytterligare dämpa ryssarnas vodkatörst. I ett desperat försök att öka försäljningen har lyxmärket Russkij standart lanserat en billig kris vodka. Den dystra sidan av en hög vodkakonsumtion är uppenbar: ryska män har dålig hälsa och dör tidigt. Att allt fler unga väljer svagare drycker är ur det perspektivet något positivt. MARIANNE BJÖRKLUND ERIK DE LA REGUERA STEFAN LUNDBERG LENNART PEHRSON TORBJÖRN PETERSSON ANBJØRG BAKKEN Ålder: 41 Bor: Lägenhet i stadsdelen Saint-Gilles i Bryssel Bevakar: EU, Belgien, Nederländerna, Europa Ålder: 33 Bor: Lägenhet i stadsdelen Coyoacán i Mexico City Bevakar: Latinamerika Ålder: 53 Bor: Lägenhet i centrala Helsingfors Bevakar: Finland Ålder: 56 Bor: Lägenhet på Manhattans Upper West Side Bevakar: USA, Kanada, FN Ålder: 49 Bor: Hus i Shunyi, nordost om Peking Bevakar: Kina, nordöstra Asien och Sydöstasien. Ålder: 31 Bor: Trerummare i centrala Moskva Bevakar: Ryssland anbjorg. JUNI9 JUNI

20 Utrikesdagen 2009 Den 10 juni kommer våra korrespondenter hem till Stockholm och DN:s stora utrikesdag i Stockholms konserthus. Ett unikt tillfälle att ta del av deras berättelser. Läs mer om programmet på DN.se/utrikesdagen. Varmt välkommen. Program OBAMAS UTMANINGAR USA:s president Barack Obama vill rädda den amerikanska ekonomin med kraftiga stimulanspaket. Går han i takt med resten av världen? Och hur har hans första tid vid makten förändrat USA:s roll i världen? Deltagare: Erik Ohlsson, korrespondent i Washington, och Lennart Pehrson, korrespondent i New York BILDEN I UTRIKESRAPPORTERINGEN Den första bilden av flygkraschen på Hudsonfloden publicerades på mikrobloggen Twitter. Hur förändrar internet och den nya tekniken nyhetsfotografernas roll i nyhetsrapporteringen? DN:s bildchef Roger Turesson ger sin syn på framtidens bildjournalistik. DN-fotografen Paul Hansen och Mellanösternkorrespondenten Michael Winiarski berättar om bilder från ett krigshärjat Gaza HOTAS DEMOKRATIN I KRISENS EUROPA? Nationalistiska krafter vinner mark i Europa i krisens spår. Klarar EU att hålla ihop ett Europa som riskerar att splittras alltmer? Och hur går det med demokratin? Deltagare: Marianne Björklund, korrespondent i Bryssel, Ingrid Hedström, Europareporter, Jan Lewenhagen, korrespondent i Berlin, och Barbro Hedvall från DN:s ledarredaktion STATSMINISTER FREDRIK REINFELDT Den 1 juli tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Vilka frågor ska Sverige driva under det kommande halvåret? Och hur ser Fredrik Reinfeldt på läget i Sverige och världen? Statsministern frågas ut av DN:s nyhetschef Mats J Larsson och DN:s politiske redaktör Peter Wolodarski kommenterar. Moderator på Stora scenen: Mats J Larsson, DN:s nyhetschef LILLA SCENEN: Pakistan världens oroshärd Knarkets Latinamerika Obama, Israel, Iran nya möjligheter och nya faror Kvinnlig styrka i Kongo Frige Dawit Isaak Vilka nyheter sållas ut och varför? Berlusconi och Brown ifrågasatta ledare Kina ett år efter OS Brottsplats Norden Ryssland stormakt igen? Anmäl dig till programpunkterna på Stora scenen på dn.se/utrikesdagen. Fri entré, men antalet platser är begränsat. Välkommen till Konserthuset för att prata med våra korrespondenter eller följa programmet på Lilla scenen. Till detta behövs ingen föranmälan. Utrikesdagen sänds direkt i webb-tv på DN.se. Mejla dina frågor till DN-korrespondenter och gäster till FOTO: PAUL HANSEN FOTO: ANETTE NANTELL FOTO: PAUL HANSEN DN-fotografer på plats i världen År efter år vinner DN:s fotografer priser för sina utrikesreportage. Fram till den 28 juni kan du se några av dem på en digital bildutställning i Gallerian i Stockholm. Se Paul Hansens bilder från Gaza och östra Kongo, och följ med Anette Nantell till den övergivna japanska staden Yubari. 20 DN I VÄRLDEN JUNI

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

Republikens presidents förordning

Republikens presidents förordning Republikens presidents förordning om placeringsorterna för Finlands beskickningar i utlandet och ordnandet av konsulära tjänster i utrikesförvaltningen I enlighet med republikens presidents beslut föreskrivs

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2010:1161 Utkom från trycket den

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Debiteringsintervall 50 kb för datatrafik. I i Zon 1-2 är debiteringsintervallet 1Kb 1 EUR = 9,0723 Land/nät Zon

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 15.6.2001 KOM(2001) 306 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av korrigeringskoefficienter som skall tillämpas från och med den 1 på löner

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2005:672 Utkom från trycket den

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2015, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2015, totalt Afghanistan 31 267 5 669 841 289 292 256 Albanien 2 569 283 268 209 362 109 Algeriet 3 022 1 156 639 427 1 438 150 Andorra 5 - - - - 2 Angola 742 130 154 64 197 206 Anguilla - - - - - - Antigua och Barbuda

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Att kunna inför Kartgeografin

Att kunna inför Kartgeografin Sida 1 E C A Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Födelseland/ Utrikes Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Ungdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader

Ungdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader Ungdomsutbyte Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader A1.1 Österrike 39 Belgien 37 Bulgarien 32 Kroatien 35 Cypern

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2004:636 Utkom från trycket den 30 juni 2004

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Födelseland/ Utrikes Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden ZA Flash Eurobarometer (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden A Flash number FL A B Landskod FL B C Intervjunummer (löpnummer) FL C NACE NACE-kod (sample-information)

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2006:1129 Utkom från trycket den

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2009:299 Utkom från trycket den

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2007:140 Utkom från trycket den

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2002:706 Utkom från trycket den 27 augusti 2002

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget 1939 1 sept. Tyskland angriper Polen. 3 sept. Frankrike och Storbritannien förklarar Tyskland krig. 17 sept. Sovjetunionen angriper Polen. Tyskarna bombar Warszawa

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2008:75 Utkom från trycket den

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd 2015-12-31. Tabell C20KDi:

BEFPAK-Folkmängd 2015-12-31. Tabell C20KDi: 1 (10) Samtliga Norden Danmark Finland 660 7 4 3 16 19 27 22 74 50 101 216 44 42 21 8 4 2 742 1 7 11 2 18 16 18 23 36 41 98 282 59 55 35 15 18 7 64 2 8 4 2 8 2 2 3 2 2 3 22 3 1 57 4 12 2 2 4 1 2 2 14 1

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011

Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011 Bilaga till beslutsprotokoll Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011 Centrala studiestödsnämnden (CSN) har vid årets revidering av utlandslånebeloppen utgått ifrån att förra årets

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Allt fler levnadsintyg hämtas elektroniskt från svenska pensionärer utomlands

Allt fler levnadsintyg hämtas elektroniskt från svenska pensionärer utomlands 1 (5) Pressekreterare Mattias Bengtsson Byström Tfn 010-454 21 78 Mobil 0736-27 53 83 Allt fler levnadsintyg hämtas elektroniskt från 132 000 svenska pensionärer utomlands Färre personer med svensk pension

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer