Minnesanteckningar dialogmöte - Rekryteringsbehov i Norrbotten fram till 2025

Transkript

1 1 (8) Minnesanteckningar dialogmöte - Rekryteringsbehov i Norrbotten fram till 2025 Inledning Moderator Marita Björkman, Kommunförbundet Norrbotten inleder och hälsar alla välkomma till konferensen. Dialogmötet hålls för Kompetensplattform Norrbottens aktörer och samarrangeras av länets Kompetensförsörjningsutskott tillsammans med projekt Yrkeshögskola Norrbotten. Marita Björkman hoppas att vi vid dagens slut vet mer om vad som behöver göras för att möta länets utmaningar. Landshövding Sven-Erik Österberg Landshövding Sven-Erik Österberg tar vid. Han konstaterar att den största utmaningen länet står inför är förmodligen kompetensförsörjningen, som är direkt avhängigt en regional tillväxt. Han konstaterar att Norrbotten är ett av de mest intressanta länen i Sverige. Det investeras mer här än någon annanstans i landet. Vi har en lägre arbetslöshet än någonsin i modern tid, men om vi ska klara kompetensförsörjningsutmaningarna krävs ett målmedvetet arbete. Vi har en åldrande befolkning och behöver inflyttning. Det finns motstridiga viljor om hur utvecklingen ska ske, exempelvis när det gäller gruvor, vindkraft och rennäring. För att klara dessa utmaningar är det mycket viktigt att vi samordnar oss och samverkar på regional och lokal nivå. Detta är framgångsfaktor för ett så stort län som Norrbotten konstaterar Sven-Erik Österberg. Norrbottens kompetensförsörjningsanalys med sikte på 2025 Thomas Ejdemo och Nils-Gustav Lundgren, Luleå tekniska universitet presenterar sin nyligen framtagna rapport anställningar till och med 2025 En studie av rekryteringsbehovet i Norrbottens län. Studien är framtagen i samarbete med Länsstyrelsen och kompletterar andra behovsanalyser, ex. Arbetsförmedlingens mer kortsiktiga prognoser. Rapporten syftar till att belysa hur framtidens arbetsmarknad kan komma att se ut i länet och särskilt för vilka branscher och yrkesgrupper som generationsväxlingen förväntas bli omfattande. Rapporten visar att det totala rekryteringsbehovet beräknas uppgå till anställningar fram till år 2020 och anställningar fram till år 2025, varav utgörs av pensionsavgångar och av nya arbetstillfällen. 34 % av personer med anställning i länet år 2010 kommer att bli 65 år till och med Av tio som går i pension ersätts bara nio. Arbetskraftsbehovet ökar snabbare än befolkningen menar Thomas Ejdemo. En fortsatt positiv sysselsättningstillväxt kräver en ökad förvärvsgrad och en ökad inflyttning av utrikes födda. Nils-Gustav Lundgren menar att problemet är i stort detsamma i hela Europa, vi måste förlita oss på utomeuropeisk invandring. Mer intensiva insatser behöver göras för att ta tillvara arbetskraftsreserven som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden. Det innebär att inkludera unga, funktionshindrade, utrikesfödda och äldre på arbetsmarknaden. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan Lansstyrelsen@bd.lst.se

2 2 (8) Förändringar på branschnivå, kommunnivå och yrkesnivå Thomas Ejdemo berättar att branschvisa pensionsavgångar visar att vård och omsorg, som domineras av kvinnor, har de största pensionsavgångarna och bland de största rekryteringsbehoven. 39 procent av de som var sysselsatta år 2010 inom vård och omsorg beräknas gå i pension till och med år Män dominerar starkt branschområdet Tillverkning och utvinning samt Byggverksamhet. Även här är rekryteringsbehovet större än pensionsavgångarna. Övriga branscher som har ett större rekryteringsbehov än pensionsavgångar är Offentlig förvaltning mm, Finansiell verksamhet och företagstjänster Thomas Ejdemo berättar vidare att ett av de vanligaste yrkena i länet år 2010 är vårdoch omsorgspersonal, där kvinnor utgjorde 85%. De utgör endast 2-3% inom bygg och anläggning, maskin- och motorreparatörer samt byggnadshantverkare. De 15 vanligaste yrkena utgjorde år % av de sysselsatta i länet. Trenden visar att år 2025 har ett antal av de vanligaste yrkena bytts ut, exempelvis blir det vanligare med yrkena civilingenjör, arkitekter m.fl. samt gruv- och bergarbetare och stenhuggare. De 15 vanligaste yrkena år2025 står för 69 % av det samlade rekryteringsbehovet till och med Trenden pekar generellt att vi går mot mer jämställda yrken, exempelvis anställs fler kvinnor inom gruvnäringen. Rekryteringsbehovet på kommunnivå till och med 2025 visar att relativt 2010 pekar trenden på störst sysselsättningstillväxt i Kiruna, Gällivare och Haparanda. I antal arbetstillfällen beräknas tillväxten blir störst i Luleå, Kiruna och Gällivare. Pensionsavgångarna speglar den demografiska strukturen: som andel av de sysselsatta 2010 sker de största pensionsavgångarna i Övertorneå, Pajala och Överkalix. Nils-Gustav Lundgren menar att för att täcka behovet av arbetskraft och för att uppnå folkökning, är invandring avgörande. Hur olika kommuner i länet förmår jobba med integration är en ödesfråga. Han visar andelen utlandsfödda som bosatt sig i kommunerna mellan år 2001 och Kommuner som utmärker sig och som nationellt sett visar mycket dåliga resultat är Piteå och Skellefteå. Piteå borde ha utlandsfödda men har endast Anledningen till de låga siffrorna är att orterna har en stor stolthet baserad på ursprung. Det gör det svårt för inflyttade att släppas in si samhället. Storstadsregionerna ligger på ca 20% utlandsfödda. Sverige har en generös flykting- och invandringspolitik, 70-80% utgörs av invandring p.g.a. jobb, studier eller anhöriginvandring. I Sorsele har man organiserat ensamkommande flyktingbarn, vilket har bidragit till folkökning och verksamheten skapar många värdefulla arbetstillfällen. Fler kommuner borde tänka likadant och se integration som en investering snarare än en kostnad menar Nils-Gustav Lundgren. Vi kan inte längre räkna med inflyttning från inlandet till Luleå, detsamma gäller för Umeå. Alltfler skaffar sig en högre utbildning, det är mindre troligt att dessa blir kvar efter avslutad utbildning. Attraktiva boendemiljöer och arbetsplatser är väldigt viktigt i sammanhanget. Nils-Gustav Lundgren tror att långpendling blir viktigt framöver, antagligen utrikes ifrån.

3 3 (8) Tre olika framtidsscenarion Förutom att göra en direkt framräkning av antalet arbetstillfällen och pensionsavgångar har Thomas Ejdemo och Nils-Gustav Lundgren i sin rapport skapat tre olika framtidsscenarion för med syfte att analysera kompetensförsörjningsbehovet på branschnivå utifrån vart och ett av scenarierna. Den trendbaserade framskrivning, Trend över årlig genomsnittlig tillväxt visar bland annat en uppgång för byggbranschen och en minskning av utbildning och forskning. Branschen Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering ökar mest. En trendbaserad framskrivning är dock osäker och motiverar alternativa scenarion. Scenariot Tjänsteproduktion och FOU innebär att investeringsboomen avtar och minskning i utbildning/forskning bromsas, turismrelaterade samt personliga och kulturella tjänster växer. Branschen Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering ökar även här mest. Det andra alternativa scenariot Låg tillväxt utgör en konsekvensanalys av en sämre utveckling i några branscher som är viktiga för länet (med hög tillväxt enligt trend). Scenariot visar en hög nedgång inom Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering samt en något lägre nedgång inom Bygg. Turismrelaterade samt personliga och kulturella tjänster växter jämfört med trendscenariot. Behovet inom vård och omsorg är i alla scenarior detsamma. Svårigheter långsiktiga prognoser Thomas Ejdemo och Nils-Gustav Lundgren menar att det är svårt att göra prognoser på kort sikt, ännu svårare blir det på en 10-årsperiod. Metodmässigt har de i rapporten sett till perioden Konjunkturmässigt hände det särskilda saker under tidsintervallet vilket påverkar statistiken och därmed resultatet. Luleå tekniska universitet befann sig i ekonomisk kris etc. Man har använt sig av samma metod som använts i Västerbotten när motsvarande rapport tagits fram, detta gör resultaten jämförbara. Jämför de resultaten med Västerbottens rapport skiljer det sig inte mycket gällande den grundläggande offentliga sektorn och åldersstrukturen. I båda länen borde det finnas en helt annan dynamik i näringslivsutvecklingen. Frågor från mötesdeltagarna med kommentarer från rapportens författare Hur gör vi när unga inte söker sig till områden där kompetens och arbeskraft behövs, ex naturbruksbranschen? Nils-Gustav Lundgren: Det är mycket svårt att påverka unga. Det finns jobb men de är av fel sort. En synpunkt från publiken är att studier visar att det faktiskt går att påverka unga mellan år, ex. yrken som lärare, inom vård och förskollärare. Det handlar om att påverka attityder, fördomar och normer. Det är svårt för vård och omsorg att konkurrera om arbetskraft p.g.a. gruvnäringens löner samt att förvärvsgraden i Kiruna ligger på 85 %, de har högre efterfrågan på arbetskraft än vad som finns i kommunerna. Detta hör till historien som vi bär på. Det som har byggt Norrbotten har kännetecknats av arbetskraft med höga löner, det är en förbannelse som har byggt Norrbotten. Höga löner medför höga kostnader. Turismnäringen har gigantiska hinder att jobba mot, inte ens taxipersonal går att få tag i. Vi ser skadeeffekter i Norrbotten i det som har varit fördelar. De alltfler

4 4 (8) högutbildade ställer andra krav, det blir en kulturkollision med det gamla och det nya. Luleå tekniska universitet fanns inte i folks medvetanden före Karl Petersen. Därför viktigt med nya politiker som är duktiga på att lägga örat mot marken samt tar sig tid att träffa medborgare för att lyssna till behov. Vad tror ni om pension vid äldre eller yngre än 65 år på lång sikt? Thomas Ejdemo: Det går åt båda hållen. Förmodligen blir det plus minus noll framöver, vissa jobbar längre, andra går tidigare i pension. Synpunkter om framtiden? Nils-Gustav Lundgren och Thomas Ejdemo: Det är svårt att veta. För 10 år sedan hade vi ingen aning om att den digitala tjänstenäringen skulle slå så hårt och att konstnärligt skapande skulle bli så förtjänstfullt inom TV och den digitala industrin. Erfarenheter och reflektioner av lokalt förankringsarbete från Västerbottens kompetensplattform - Aurora Pelli, analytiker Region Västerbotten. Aurora Pelli jobbar tillsammans med bl.a. Barbro Lundmark med regeringsuppdraget att etablera och utveckla en kompetensplattform i Västerbotten. Västerbottens rapport anställningar fram till 2020 färdigställdes år Aurora menar att det har varit mycket intressant att ta del av resultaten av Norrbottens kompetensförsörjningsrapport under konferensen. Norrbottens rapport har med scenarioanalyser och genusperspektivet, vilket är mycket intressant. Även i Västerbotten är arbetsmarknaden mycket uppdelad mellan män och kvinnor. Slutsatserna är i stort detsamma i Västerbotten - de står inför stora pensionsavgångar, de behöver jobba med inflyttning och integration av utrikesfödda. Aurora Pelli menar att kompetensförsörjning är komplext och berör flera politikområden. Det är viktigt att jobba från nationell nivå till lokal nivå. Hur hanterar vi urbaniseringen? Det är mycket viktigt att se till att vi är anställningsbara i våra län så att arbetskraftsutbudet kan öka. Vi behöver göra infrastruktursatsningar inom kompetensförsörjning och underlätta pendling, det handlar om stora investeringar. Vi behöver jobba med kompetensutveckling samt öka vår attraktionskraft. Det är avgörande att vi tillvaratar det vi har i länet, både från privat och offentlig sida. Kommunikation är a och o! Aurora Pelli berättar att kompetensplattformens arbetssätt bygger på delaktighet, förankring och öppenhet. Vi bör använda befintliga strukturer för att nå ut med rapporten. Den visar inte hela den sanna bilden, men det finns behov att ha något att samtala runt. Arbetsförmedlingens kortsiktigare prognoser blir trubbigare att använda. Det handlar om att förstå de stora penseldragen samt utveckla läsbarheten och använda kartor för att visa på inomregionala skillnader. Norrbotten har nu ett fantastiskt underlag att förankra och diskutera i länet för att dela en gemensam bild om behov. Vi kan jämföra oss mot övriga riket, mot intilliggande län samt mot Finland och Norge. Vi kan diskutera rapporten med skolchefer, rektorer med ansvar för kommunal vuxenutbildning, Yh-utbildare och studie- och yrkesvägledare.

5 5 (8) Röster från regionen ett estradsamtal på temat framtida yrken och kompetensbehov Panelen består av: Thomas Ejdemo Luleå tekniska universitet. Tina Bäckström Lapplands lärcentra (LKF). Ingår i Lapplands kommunalförbund som är en sammanslutning mellan kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala som samverkar inom gymnasieutbildning, utbildning för vuxna, energi- och klimatrådgivning, upphandling samt personliga ombud. Lena Antti, Högskoleförbundet Östra Norrbotten (HÖN). Högskoleförbundet är ett kommunalförbund där Haparanda stad, Överkalix och Övertorneå kommuner är medlemmar. De verkar bl.a. för att samordna eftergymnasial utbildning och att öka andelen invånare med högskoleutbildning. Anita Hedberg, Femkanten. Samverkan gymnasie- och vuxenutbildning mellan Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn och Kalix. Är än så länge bara ett avtal, de får se om de hamnar i ett kommunalförbund. Anne Åberg, Akademi Norr (AN). Kommunsamarbetet en gränsöverskridande samvekan mellan 13 inlandskommuner från de fyra länen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Från Norrbotten är det kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog som ingår. Hur ser ni på framtidens arbetsmarknad och utbildning? Anita Hedberg menar att vikten av rätt kompetens är mycket viktigt och att enskilda får rätt kompetens via vägledning. Vi som samlats här idag kan förstå länets utmaningar men kan medborgaren det? Det är viktigt att vi kommunicerar denna typ av rapport så att de inte behöver ägna tid och kraft till utbildningar som inte leder till vad de förväntat. En betydande utmaning är hur alla unga ska få sitt gymnasiebetyg framöver? Efter 2015 blir det än svårare att få gymnasiekompetensen. Tina Bäckström menar att vi befinner oss i en region med låg arbetslöshet. En utmaning är att få människor att utbilda sig. Det är idag möjligt att få arbeten utan en längre utbildning. Vi har en större efterfrågan än människor som kan gå utbildningar. Lena Antti menar att vi behöver förutsättningar för att kunna jobba mot utmaningarna. Högskoleförbundet Östra Norrbotten jobbar för tre kommuner med lägst utbildningsnivå i länet. De siktar mot att inkludera arbetskraft från andra sidan Torneå älv, Finland. Det är viktigt att vi stöttar unga, innovativa entreprenörer. Anne Åberg menar att det inte är en lätt utmaning att jobba med kompetensförsörjning i inlandet. Resten av Europa går åt samma demografiska utveckling som vi gör. Det är

6 6 (8) nödvändigt att vi samarbetar. Det finns grupper som inte inkluderas på arbetsmarknaden. Dessa måste rustas med utbildning för att kunna bli matchningsbara. Vi måste tillvarata nyanlända på ett bättre sätt. Thomas Ejdemo: Under dagen har det framkommit viktiga reflektioner. Det är vad man hoppas på när man gör en analys. Det krävs att de som faktiskt jobbar med planering nu reflekterar och tänker igenom hur den framtagna rapporten kan bidra i arbetet. Behöver man olika kompetenser beroende på var man bor? Thomas Ejdemo: Kusten är en stor drivmotor för bl.a. gruvnäring, tekniska konsulter, handel, personliga tjänster och turism Det är stor skillnad på behov av kompetens i ex. Pajala och Malmfälten. Anne Åberg: Vi behöver klargöra vad man behöver kunna i A-kommunera förutom test, där vi i inlandet är starka. Övriga viktiga kompetenser men där vi inte kan konkurrera är isbanor, verkstäder samt flygplats. Forskningen är viktig och hur vi når ut till företagen. Lena Antti: Vi är bra på att nå ut till företagen. I Östra Norrbotten handlar det mycket om handel, besöksnäring och turism, vilket vi ska bygga vidare på. IT-kompetens underlättar allt. Tina Bäckström: Inom vår region har vi valt att satsa på besöksnäringen. När vi jobbar med inventering av kompetensbehov är det lätt att få fram teknisk kompetens. Men vi vet att det behövs så mycket annat, det är viktigt att komma ihåg. Anita Hedberg: Ja olika kompetenser behövs, i vårt närområde finns exempelvis ingen gruva. Vissa utbildningsanordnare lockar studenter till utbildningar genom att garantera ett jobb efter utbildning. Är det genomförbart inom era kommuner? Tina Bäckström: Vi jobbar för detta. Vi kommunicerar med programrådet för vård och omsorg i Gällivare, LKAB-gymnasiet samt med Boliden. Lena Antti: Vi har gjort en satsning inom butikskommunikatörsutbildning där vi samarbetar med IKEA. Just nu kör vi en utbildning för tredje omgången. Det är trist att så få unga från Haparanda går utbildningen. Frågan är vad de unga vill göra? Reflektioner på rapporten? Lena Antti: Den innehåller inte så mycket nytt. Vi känner till att stora pensionsavgångar väntar och att det finns fler äldre än yngre bland befolkningen. Frågan är om vi blir fler pensionärer, de äldre kanske flyttar efter sina barn, söderut? Då behövs inte så mycket personal inom vård och omsorg. Anne Åberg: Dagens utbildningssystem gynnar inte att genomföra utbildning utifrån arbetsmarknadens behov. Vi vill samarbeta med samarbeta med HÖN och LKF.

7 7 (8) Varför vill inte unga gå utbildning efter behov, så att de kan stanna kvar och vara med och utveckla Norrbotten? Thomas Ejdemo: Rapporten tar upp att då arbetskraften minskar är inflyttning och integration är framgångskriterier samt ungdomar. Vi behöver göra insatser för att öka attraktiviteten för att få fler att bo kvar och involvera unga i samhällsutvecklingen. På ett tidigt stadium behöver vi stärka förutsättningarna för att få unga att stanna kvar i länet. Synpunkt från en mötesdeltagare: hur pratar vi hemma med våra unga, säger vi att det är ok att gå vård- och omsorgsutbildning? Anita Hedberg: Resurserna finns, det handlar om att använda dem på rätt sätt. Det är viktigt att på hemmaplan prata om problematiken inför utbildningsval för unga. Det är viktigt att få med kommunerna. Tidigare har vi fått statliga medel i arbetet men nu börjar de sina. Det är viktigt att få med kommunerna. Tina Bäckström: Resurserna dras inte ner och vi har med kommunerna på ett bra sätt, som stöttar vårt arbete med kompetensförsörjning. Vi samverkar med LTU kring distansutbildning. Vi samverkar även med Akademi Norr och HÖN samt har regelbundna möten med Arbetsförmedlingen. Lena Antti: Det är viktigt att de unga väljer vad de trivs med, oavsett lön. Det handlar om hur vi pratar med våra barn om hur det är att leva och bo i Norrbotten om de kan tänka sig att bo kvar. Rotation på arbetsplatser är en lösning för att komma förbi monotona arbeten, ex. i gruvan. Förr kunde man inte stanna kvar i Norrbotten om man ville studera. Det är idag möjligt med LTU samt tillgång till distansundervisning. Forskning och de senaste rönen behöver bli kända för medborgarna. Vi samverkar med Arbetsförmedlingen, kommunförbundet och landstinget. Praktikplatser för lärare och inom vård är viktigt. Anne Åberg: Ämnet har varit prioriterat sedan Resurser saknas dock. Vissa kommuner är så små så att de enligt EU-mått inte existerar. Vi behöver se till lokala förutsättningar och lokala behov. Synpunkt från Nils-Gustav Lundgren: Universiteten måste vara nationella och internationella. Luleå tekniska universitet kom till på grund av att det var omöjligt att få ingenjörer till norra Sverige till industrin. Det har varit mycket fokus på råvaror och energi. Man har inte haft några direkta kontakter med kommunerna. Anita Hedberg: Jag önskar att det vore mer verkstad. Vi har ex. inte jobbat med integration så mycket. Det är en mycket lång väg att bli anställningsbar för personer med utländsk bakgrund. Vad kommer ni att göra med rapporten? Anita Hedberg: Det här är ett utmärkt dokument för studie- och yrkesvägledare när de får frågor kring utbildning och karriärmöjligheter för blivande studenter.

8 8 (8) Tina Bäckström: Imorgon kommer projektet Yrkeshögskola Norrbotten att träffas för att prata hur vi går vidare med arbetet att initiera nya yrkeshögskoleutbildningar utifrån dagens konferens. Lena Antti: Jag tar med rapporten till vår styrgrupp, som beslutar hur vi tar vidare initiativ. Thomas Ejdemo: jag och Nils-Gustav kommer att gå vidare i arbetet med att bryta ner rapporten på olika delar. Olika delar presenteras i olika sammanhang, för olika målgrupper. Anne Åberg: Jag kommer att lyfta fram rapporten för kommunalråden i de 13 kommunerna i AN. Vi kommer att göra jämförelser mellan de fyra länen i AN. Synpunkt från Marita Björkman: Idag har vi inte haft så många politiker här idag som vore önskvärt. De pratar mycket om våra utmaningar, därför är det värdefullt att de närvarar vid tillfällen som dessa. Nämn en sak för att fler ska vilja bo och arbeta i Norrbotten: Lena Antti: Tala om hur fantastiskt det är att bo här och visa på möjligheterna. Anita Hedberg: Jobbar för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. För att locka män till vården kan man välja att fokusera på det positiva, upplevelsen av att bidra till att andra får det bättre. Tina Bäckström: Visa på möjligheterna, att det är ok att bo kvar i Norrbotten. Hur pratar vi om vilka yrken med barnen? Pratar vi om att de ska flytta härifrån när de blivit vuxna? Anne Åberg: Fokusera på det positiva. Vi har ett fantastiskt näringsliv och vi klarar oss utifrån givna förutsättningar. Thomas Ejdemo: Fokusera på våra stora möjligheter i Norrbotten. Det som bor här behöver få bra möjligheter till det, ex. behöver infrastrukturen för pendling förbättras. Avslutning Marita Björkman tackar alla deltagare på konferensen och avslutar med medskicket att det ska vara ok att säga att man vill bo och leva i Norrbotten. Det gäller att få alla att känna sig välkomna. Hon hoppas att deltagarna känner sig stärkta och inspirerade att jobba vidare med rapporten. Nu återstår arbetet att förankra den och få många att sluta upp kring resultaten och diskutera åtgärder för att möta länets utmaningar. Vid tangenterna. //Tove Cullhed