Varför är det inte längre ett äventyr att läsa läroböcker?
|
|
- Karin Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Varför är det inte längre ett äventyr att läsa läroböcker? Monica Reichenberg Universitetslektor vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universitet. Det är torsdag eftermiddag. Magister Börje har just delat ut läroböckerna i samhällskunskap till 7K. Eleverna skall läsa igenom ett avsnitt om det svenska rättssamhället. -Jag fattar inget säger Maria. -Vad betyder lagrum? ropar Kalle rakt ut. - Min farsa har ett lagerrum på jobbet. Det är fullt av kattmat och hundmat svarar Ismet och skrattar åt ingenting. - Sedan är det tyst en stund. - - Varför måste vi läsa det här tråkiga? Ingen förstår, ju! Suckar Mehmet, och kör iväg samhällskunskapsboken, så den dunsar ner på golvet. - Tjugotre elever möter tjugotre kolorerade samhällskunskapsböcker med stön och tjost och höga klaganden! - Och stackars magister Börje frågar sig, kanske: - -Vart har läsglädjen tagit vägen? - -Vart tog lusten sin kos? - -Vart rymde de fantasifulla orden? Och de goda berättelserna? - -Ja, vart tog egentligen läsäventyret vägen? En person som funderat lite närmare över det här är Børre Johnsen (1992). I sin bok ställer han det hela på sin spets när han kastar fram följande fråga: Tenk om det er slik at elementær kunnskapssvikt ikke skyldes at vi ikke driver de unge hardt nok, men ganske enkelt det faktum at det vi sier og skriver, har en slik form at det ikke når frem. (Børre Johnsen, 1989, s 97). Börre Johnsens tanke är intressant därför att han lyfter fram textens utseende som en tänkbar förklaring till att många skolelever inte förstår vad de läser. Annars har
2 det varit en tendens att fokusera på läsaren. Hans/hennes oförmåga att förstå texten har man enbart sett som en brist hos honom eller henne. Eftersom läsning spelar en stor roll i skolelevers vardag, är det viktigt att granska texterna närmare för att försöka få reda på varför de upplevs som svårtillgängliga. Informationstäta texter Informationstäthet är ett utmärkande drag i många läroböcker. (Reichenberg 2000). Författarna har velat få med så mycket fakta som möjligt. Eftersom utrymmet är begränsat, har de varit tvungna att skriva koncentrerat såväl språkligt som innehållsmässigt. Det har bland annat lett till att de undvikit att sätta ut s k bindeord, t ex därför att, för att, mellan meningarna. Då får man kortare meningar, men bindeordens funktion är att knyta samman meningarna och tydliggöra sammanhanget. Saknas bindeorden får läsaren svårt att se hur saker och ting hänger ihop i texten. Kravet på koncentration har också medfört att mycket i texterna har måst lämnas outsagt. Många tankeled har därför hoppats över. En sådan text ställer stora krav på läsaren eftersom han/hon själv måste fylla i den utelämnade informationen. Det klarar inte alla skolelever och inte andra personer heller för den delen. En ytterligare svårighet med informationstäta texter är att språket ofta blir abstrakt och opersonligt. Att använda satsförkortningar, långa sammansättningar, passiv form etc innebär att man kan spara på utrymmet. Ett sådant språk bidrar emellertid till att texten blir svårtillgänglig. Den förmår därför inte heller att engagera läsaren (Beck et al. 1995). Avståndet mellan läsaren och texten är helt enkelt för stort. Lättlästa böcker? Allra mest verkar koncentrationen ha drivits i lättlästa böcker. Anne Hvenekilde och Elizabeth Pretorius jämförde lättlästa varianter av norska respektive sydafrikanska läroböcker med de "vanliga" läroböckerna. De båda forskarnas resultat är minst sagt häpnadsväckande. De fann nämligen att det fanns fler överhoppade tankeled och färre bindeord i de omarbetade texterna. I sin iver att undvika långa meningar hade författarna därför genomgående skrivit korta meningar.
3 Även när det gäller lättlästa svenska läroböcker kan man se samma tendens. Några utdrag från LÄTT Levande historia (Gambré et al 1997) får illustrera detta.(1.) Vem som helst kunde bli slav. Alla soldater som togs tillfånga blev slavar. Den som inte betalade sina skulder kunde bli slav. Slaven såldes. Under sina krig tog romarna massor av fångar. Det var inte bara soldater. Bland fångarna fanns också kvinnor och barn. Fångarna sändes med båt till Italien. Där såldes de på särskilda slavmarknader. I Italien fanns tre miljoner slavar. Augustus bestämde att Tiberius skulle bli kejsare efter honom. Tiberius var en duktig krigare. Han blev också en bra kejsare som höll fred med grannfolken. Claudius var ofta sjuk. Han stammade svårt. Helst hade han velat studera historia. Men han blev en av Roms bästa kejsare. Under hans tid erövrade romarna England. Ovanstående meningar är genomgående korta. Vid en ytlig betraktelse förfaller de lätta att begripa. I själva verket är det tvärtom. Det beror på att meningarna inte hänger ihop. För elever med bristande läsfärdigheter, kan det bli problematiskt eftersom sådana texter utesluter och undanskymmer så många led att betydelsen skyms för läsaren. Den förenklade varianten kommer därför kanske inte att nå en förväntad förenkling eftersom själva förenklingsprocessen medfört att strukturer som är viktiga för förståelsen har avlägsnats. Vad dessa läsare behöver är istället texter med en hög andel av logiska relationer som hjälper dem att följa resonemangen i texten. Om inte en text är lättillgänglig för läsaren ligger det nära till hands att denne utvecklar egna kompensatorsstrategier. En sådan är att försöka lära sig texten mer eller mindre utantill, dvs rabbla upp fakta och detaljer på bekostnad av en djupare förståelse. Det är nämligen inte svårt att lagra texter med svagt sammanhang i minnet som fristående enheter och sedan reproducera detta i samma form till prov. Det faktum att man kan rabbla upp en mängd detaljer i en text behöver ju inte betyda att man har förstått den.
4 Grimberg och Odhner Äldre tiders läroböcker i historia var inte lika informationstäta. I dessa var avståndet mellan läsaren och texten därför mycket mindre än vad det är idag. Närheten hade man åstadkommit genom att låta författarens röst genomsyra texten. Det tog sig bland annat uttryck i att författaren ställde frågor till läsaren. För att sedan kunna besvara dessa måste författaren ge en noggrann beskrivning av bakomliggande orsaker till varför något blev som det blev. Ex. Vi läsa fäderneslandets historia för att få veta hur de människor, som före oss bodde här i landet, hade det och vad de uträttade. Många stora ting ha skett i här i Sverige före vår tid. Vi behöva endast se oss omkring i vårt land, så måste vi fråga oss: när odlade man upp alla dessa åkrar, som nu bära oss skördar överallt i landet, och i vilka delar av riket började odlaren först sitt arbete? När byggde man städerna, och varför ha människorna flyttat samman för att bo så hopträngda i dem? När byggdes våra kyrkor? Varför har man dragit fram kanaler och byggt järnvägar? (Odhner-Westman, 1911). Språket är utförligt, konkret och berättande. Författarens närvaro i texten märks bland annat genom pronomena vi och vår. Odhner vill väcka skolelevernas nyfikenhet. Det tar sig uttryck i att han vänder sig direkt till dem genom att ställa frågor som kräver svar. För att visa hur Grimberg går tillväga har jag valt ut följande stycke: Emigranternas skiftande öden. Många svenskar ha i Amerika arbetat sig upp till välstånd och gjort heder åt det svenska namnet där ute. Men hur många är det icke, som först där genom nöd och svält fått lära sig, vad verkligt arbete vill säga! Där har det gällt att hugga i, så det värker i lederna, eller svälta ihjäl. Ty, den emigrant, som ej vill eller ej orkar arbeta, har ingen, som tar hand om sig. Vem räknar väl de tusental av Sveriges söner och döttrar, som där i tysthet gått under, utan att en hjälpande hand räckts dem (Grimberg, 1923). Detta stycke skall jämföras med ett som återfinns i en modern lärobok.
5 Ex: De flesta av de första emigranterna var småbönder, som reste till USA för att slå sig ned som jordbrukare. Från 1880-talet var det delvis annat folk som gav sig iväg. Nu var det inte längre så vanligt att hela familjer utvandrade. De flesta emigranterna var ensamma unga män och kvinnor utan jord eller annan fast egendom:bondsöner, drängar, bonddöttrar, pigor och industriarbetare. De sökte sig oftast till städerna och industriområdena i USA. Många av dem återvände till Sverige efter några år (Öhman 1995, s 220). (2.) När man läser de två utdragen slås man onekligen av hur de skiljer sig från varandra. Grimberg är noga med att ge beskrivningar av bakomliggande orsaker, t ex förklarar han varför många emigranter har klarat sig bra i Amerika och varför andra har gått under. Grimbergs stil är konkret och personlig. Han vänder sig direkt till läsaren genom att själv tänka högt, t ex "Men hur många är det icke..." "Vem räknar väl..." I Öhmans textutdrag är det mycket som lämnas outsagt. Vi får inte veta varför det på 1880-talet endast var ensamma människor som utvandrade. Att det var vanligt att familjefadern for ensam för att spara ihop till ett litet kapital lämnas outsagt. Varför pigor och drängar var egendomslösa får läsaren själv sluta sig till. De flesta har kanske tillräckligt med förkunskaper för att veta det, men frågan är om eleverna vet lika mycket om dåtidens bondsöners och bonddöttrars ekonomiska situation. Här saknas led som talar om att många bondsöner och bonddöttrar kom från barnrika familjer. Jorden räckte därför inte till att föda alla. Att industriarbetare sökte sig till industriområdena verkar logiskt men att pigor, drängar och bondsöner gjorde det förefaller inte lika självklart. Här saknas led som förtydligar att avsikten var att tjäna pengar för att antingen återvända till Sverige eller köpa jord i USA. Författaren förefaller till skillnad från Grimberg ha utgått från en orealistisk bild av elevernas kunskaper. Onekligen verkar Grimbergs text mer effektiv ur inlärningssynvinkel än Öhmans. Genom att Grimberg har klargjort hur saker och ting hänger ihop har han gjort texten mer lättillgänglig för läsaren.
6 Behovet av röst och kausalitet Ett sätt att minska informationstätheten i böcker är att bearbeta dem med de språkliga variablerna röst och kausalitet. I min avhandling, Röst och kausalitet i lärobokstexter, har jag undersökt om 833 elevers förståelse ökar när jag bearbetat två informationstäta lärobokstexter med dessa två variabler. Jag bygger här på amerikanska forskare som bearbetat lärobokstexter i historia med dessa båda variabler (Beck, McKeown, Sinatra & Loxterman, 1991; Beck, McKeown & Worthy, 1995). Två texter, en i historia ("Nilens gåva") och en i samhällskunskap ("Svensk lag och rätt") har varit föremål för mitt intresse.(3) Avsikten har varit att skapa en text där orsakskedjorna tydligt framgår och att närma texten till läsaren. Innan de två texterna bearbetades skedde en noggrann analys av dem. För varje mening frågade jag mig: Ser en ung läsare samband, orsak och verkan? Kan han/hon finna svar på sina "varför"-frågor? Finns inte orsakssambanden klart uttryckta, blir det svårt för läsarna att se hur saker och ting hänger ihop. För att tydliggöra orsakssambanden har därför implicit information gjorts explicit där så ansetts nödvändigt (se också Beck et al. 1991). Vidare har bindeord (därför att, eftersom, för att, så att...) satts ut där ett logiskt orsakssamband har kunnat utläsas. Vid analysen av originaltexterna frågade jag mig också om de hade röst. Det som utmärker en text med röst är att författaren inte vill distansera sig från läsaren utan istället tala direkt till honom/henne. Syftet är förstås att få läsaren att bli engagerad och läsa texten på ett aktivt sätt. Vid analysen av originaltexterna fann jag att de var språkligt koncentrerade och upprätthöll en distans till läsaren. De innehöll flera av de språkliga drag som utmärker kanslisvenskan.(4.) Ingenstans i texterna talade heller författaren till läsaren. Jag har därför strävat efter att närma texterna till läsaren genom att göra dem
7 "levande". Det har skett dels genom att ge texterna vissa talspråkliga drag - närmandet till det talade språket sker dock inte ohämmat - dels genom att låta författaren träda fram.(5.) Jag har använt aktiv form istället för passiv, fullständiga satser istället för satsförkortningar, löst sammansatta partikelverb istället för fast sammansatta, t ex dela in istället för indela, osv. Med andra ord har jag försökt att minska den språkliga koncentrationen, eftersom den bidrar till att distansera läsaren från texten. Vad ordförrådet beträffar har mindre vanliga ord bytts ut mot vanligare. Däremot har jag inte ersatt de ämnesspecifika orden, t ex lyckta dörrar, nämndemän etc eftersom jag anser att det är viktigt att eleverna lär sig dem. I stället har dessa ord försetts med en förklaring. Jag har också velat närma texterna till läsaren genom att vända mig direkt till honom/henne, t ex "Visste du att klimatet i Nordafrika ändrade sig för år sedan? ("Nilens gåva"). Närheten har också uppnåtts genom att jag - i egenskap av 'berättare' - har dragit slutsatser om händelser och de inblandades känslomässiga reaktioner på dessa - i det här fallet Nilens årliga översvämningar -, "Tack och lov att vi har Nilen....Vi skulle dö av törst och hunger om vi inte fick det vattnet!" ("Nilens gåva"). Närheten har också skapats genom att återge känslomässiga utrop och uppmaningar från personerna i texten, t ex "Låt oss tillsammans bygga dammar och gräva kanaler", sa de till varandra. "Om vi gör det kan vi spara vattnet och då får också de åkrar som ligger långt bort glädje av det." ("Nilens gåva") och genom att låta personer tänka högt. "Nu gäller det!" tänker åklagaren. "Jag måste förhöra den anhållna, leta efter vittnen, läsa polisens tekniska undersökning noga och så vidare. Risken finns att den anhållna försöker göra det svårt för mig i mitt arbete, därför måste jag be tingsrätten att häkta henne. Då blir hon inlåst i häkte. " ("Svensk lag och rätt "). Sammanlagt har jag skapat tre olika textversioner, en med en ökad grad av kausalitet (i fortsättningen kallad kausalitetsversionen) en med röst (röstversionen) och en med en kombination av röst och kausalitet (röstkausalitetsversionen).
8 Bearbetningar av lärobokstexter För att det skall framgå hur jag gått till väga vid bearbetningen av meningarna följer här ett exempel från "Svensk lag och rätt". Originalversionen: För att vårt samhälle skall kunna fungera måste det finnas lagar. Lagarna finns samlade i Svensk författningssamling. De mest använda lagarna finns i Sveriges rikes lag. Det är en mer än tretusen sidor tjock bok som utkommer varje år. Boken kallas med ett enklare namn för Lagboken. Regeringen utarbetar förslag till nya lagar. När lagförslaget har blivit godkänt av kunniga jurister, bestäms den nya lagen av riksdagen. Lagarna kan indelas i civilrätt, offentlig rätt och straffrätt. Kausalitetsversionen: För att vårt samhälle ska kunna fungera måste det finnas lagar. Lagarna finns samlade i Svensk författningssamling. Eftersom inte alla lagar används lika ofta, finns det en särskild lagbok, Sveriges rikes lag, där de mest använda lagarna står. Det är en mer än tretusen sidor tjock bok som utkommer varje år. Boken kallas med ett enklare namn för Lagboken. Regeringen utarbetar förslag till nya lagar. Eftersom det är ett ganska svårt arbete, får de hjälp av kunniga jurister. När lagförslagen är klara, bestämmer riksdagen om vi ska ha de nya lagarna eller inte. Lagarna kan indelas i civilrätt, offentlig rätt och straffrätt, därför att de handlar om olika saker. Röstversionen: Du kanske någon gång har frågat dig själv varför vi har lagar. Svaret är väl ganska självklart. Vi vill att vårt samhälle ska fungera och därför måste det finnas lagar. Alla våra lagar kan du hitta i Svensk författningssamling. De mest använda lagarna finns i Sveriges rikes lag. Det är en tjock bok som har över tretusen sidor och den kommer ut varje år. Vi brukar kalla den för Lagboken. Det är enklare så. Det är ministrarna i regeringen som arbetar fram förslag till nya lagar. De får hjälp av kunniga jurister att skriva ner sina förslag. När ministrarna är klara, lämnar de
9 förslagen till riksdagen. Sedan är det medlemmarna i riksdagen som bestämmer, om vi ska ha lagarna eller inte. Vi brukar dela in lagarna i civilrätt, offentlig rätt och straffrätt. Röst-kausalitetsversionen: Du kanske någon gång har frågat dig själv varför vi har lagar. Svaret är väl ganska självklart. Vi vill att vårt samhälle ska fungera och därför måste det finnas lagar. Alla våra lagar kan du hitta i Svensk författningssamling. Nu använder man inte alla lika ofta, därför finns det en särskild lagbok, Sveriges rikes lag, där de mest använda lagarna står. Det är en tjock bok som har över tretusen sidor och den kommer ut varje år. Vi brukar kalla den för Lagboken. Det är enklare så. Det är ministrarna i regeringen som arbetar fram förslag till nya lagar. De får hjälp av kunniga jurister med att skriva ner förslagen, eftersom det kan vara ganska svårt ibland. När ministrarna är klara, lämnar de förslagen till riksdagen. Sedan är det medlemmarna i riksdagen som bestämmer, om vi ska ha de nya lagarna eller inte. Vi brukar dela in lagarna i: civilrätt, offentlig rätt och straffrätt, därför att de handlar om olika saker. I ovanstående meningar förväntar sig läsaren sannolikt att få svar på följande frågor: Varför finns det en särskild lagbok? Varför måste jurister godkänna förslagen? Vem är det egentligen som bestämmer vilka lagar vi skall ha? Hur stor makt har egentligen regeringen? I originalversionen kan man få det intrycket att den inte är så stor. Regeringen får bara komma med förslag, juristerna skall godkänna och riksdagen bestämma. Här finns överhoppade tankeled som kan orsaka svårigheter för läsaren. För att tydliggöra relationerna mellan riksdag, regering och jurister och för att vara säker på att läsaren gör rätt kopplingar och uppfattar texten som det är tänkt har i kausalitets- och röst-kausalitetsversionerna en bisats tillfogats, eftersom det kan vara svårt. Här skulle man givetvis ha kunnat vara ännu tydligare och tillfoga att det inte är själva skrivandet som är det svåra för ledamöterna i regeringen, utan problemet ligger i att kunna veta huruvida lagförslaget är i konflikt med grundlagarna eller med andra gällande lagar. Jag bedömde emellertid att det skulle ha blivit för omfattande med ett sådant tillägg. I kausalitetsversionen står bisatsen före huvudsatsen, medan den i röstkausalitetsversionen står efter huvudsatsen. Det gör att det blir lättare att läsa
10 (Platzack, 1974, s 91ff). I den efterföljande meningen, När ministrarna är klara... står däremot bisatsen före huvudsatsen. Det beror på att bisatsen här är temporal. I talspråk är det vanligt att dessa bisatser placeras före huvudsatsen. I såväl röst- som röst-kausalitetsversionen har det opersonliga, abstrakta gruppbeteckningen regeringen bytts ut mot det mer personliga, konkreta ministrarna i regeringen. I samma syfte har riksdagen bytts ut mot medlemmarna i riksdagen. Även passivformerna har ersatts av aktiva former. Sammansättningen lagförslag har delats upp i förslag till lagar. I syfte att skapa närhet mellan läsaren och texten- vänder jag mig direkt till läsaren i den första meningen: "Du kanske någon gång har frågat dig"... och också i den fjärde "Alla våra lagar kan du hitta" i röst-och röst-kausalitetsversionen. Dessutom används pronomena vi och vår. Avslutande synpunkter Även om min beskrivning av läroböcker kan sägas vara något generaliserad och inte ge rättvisa åt de många kvalitativt högtstående läroböcker som trots allt skrivits under årens lopp, så vill jag ändå hålla fast vid den. Min undersökning visar att lärobokstexter som hade bearbetats med de språkliga variablerna röst och kausalitet gjorde att elevernas läsförståelse ökade. Att ge texter röst och en ökad grad av kausalitet handlar inte om att förenkla innehållet i texterna. Vad det går ut på är att förtydliga komplexa sammanhang. Att återinföra det berättande draget i svenska läroböcker innebär inte att man skall hänge sig åt den nationalism som förekommer i Odhners och Grimbergs läroböcker. Det går istället ut på att ta fasta på det livfulla och berättande draget, så att skolungdomarnas fantasi sätts i rörelse. Att förse texter med röst och en ökad grad av kausalitet handlar givetvis om att gå en balansgång. Är texten för enkel och övertydlig tröttnar eleverna, eftersom de inte får några språkliga och innehållsmässiga utmaningar. Om många elever dagligen och stundligen möter texter i SO-böckerna som de inte kan läsa med förståelse är risken överhängande att dessa elever 'ger upp' och att de börjar betrakta SO-ämnen som mindre viktiga. Genom att i undervisningen
11 använda en lärobok som kan läsas med förståelse av större delen av eleverna, behöver eleverna rimligtvis inte uppleva att de misslyckas i lika stor utsträckning som tidigare. Detta bör göra dem mer benägna att läsa i läroböckerna. Ju mer de läser, ju mer förtrogna blir de med detta sätt att skriva. De får på så sätt kunskap om hur texter är uppbyggda etc. Monica.Reichenberg@ped.gu.se Fotnoter: 1. Det kan vara befogat att påpeka att här inte undersökts om de tre textutdragen är representativa för SO-LÄTT som helhet. 2. Det kan vara befogat att påpeka att här inte undersökts om textutdraget är representativt för Öhmans lärobok som helhet. 3. "Nilens gåva" är hämtad ur Historia (Almgren et al 1992) och "Svensk lag och rätt" återfinns i PM Handboken i samhällslära (Eklund & Folkebrant, 1998). 4. Kanslispråk karaktäriseras till skillnad från talspråk bland annat av att det är opersonligt och koncentrerat. Det visar sig exempelvis i en riklig förekomst av substantiv, sammansättningar istället för ordgrupp, satsförkortningar osv. Kanslispråket har därför ofta en hög abstraktionsnivå. Se 5. Teleman & Wieselgren (1974) där en noggrann genomgång görs av vad som är karaktärististiskt för talspråk. Referenser: Almgren, H. Almgren, B., & Wikén, S. (1992). Nilens gåva. I: Historia. Årskurs 7 (s 22-26). Malmö: Gleerups. Beck, I., I., McKeown, M. G., Sinatra, G. M., & Loxterman, J. A. (1991). Revising social studies text from a text-processing perspective: Evidence of improved comprehensibility. I: Reading Research Quarterly. 26(3), Beck, I. L., McKeown, M.G., & Worthy, J. (1995). Giving a text voice can improve students understanding. I: Reading Research Quarterly. 30(2), Børre Johnsen, E. (1992). En ny lærebokkultur? I: Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik Årg. 1 (2), Eklund, P., & Folkebrant, U. (1998). Svensk lag och rätt. I: PM Handboken i samhällslära (s ). Solna: Ekelunds förlag AB. Grimberg, C. (1923). Sveriges historia för folkskolan. Stockholm: Norstedts & Söners förlag. Gambré, E., Hildingson, L., & Hildingson K. (1997). Lätt 2001.Levande historia 7. Stockholm: Natur och Kultur. Hvenekilde, A. (1983). Steiner for brød. "Lett-lest" o-fag for grunnskolen. I: Norsklæreren, 3, Platzack, C. (1974). Språket och läsbarheten. Lund: Liber förlag. Pretorius, E. (1995). Reading between the lines: causal connectivity, inferences and implicitness in texts. I: South African Journal of Linguistics, Supplement 26, Reichenberg, M. (2000). Röst och kausalitet i lärobokstexter. En studie av elevers förståelse av olika textversioner. (Göteborg Studies in Educational Sciences 149). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
12 Teleman, U., & Wieselgren, A-M ABC i stilitsik. Lund: Liber förlag. Westman, K.G. (1911). Odhners historia för folkskolan. Stockholm: P.A. Norstedts & Söners förlag. Öhman, C. (1996). Att skriva för tioåringar. Historia på grundskolan från en läroboksförfattares horisont. I: Ohlsson, B. (Red.), Historia i Grundskolan. Aktuellt om historia 1996/4-5. (s 11-13). Stockholm: AB Grafisk Press. (Språka loss 2003)
Varför är det inte längre ett äventyr att läsa läroböcker?
Varför är det inte längre ett äventyr att läsa läroböcker? Av Monica Reichenberg, universitetslektor Inst. för pedagogik och didaktik Göteborgs Universitet Det är torsdag eftermiddag. Magister Börje har
Läs merJag vill forma goda läsare
Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina
Läs merHamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips
en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion
Läs merJesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Läs merNär läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg
När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 4 6
LÄSA 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN FABEL 1 UPPGIFT I ett ämnesöverskridande temaarbete om däggdjur
Läs merVältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE
Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför
Läs merEmma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988
Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla
Läs merArbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se
Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merLPP, Klassiker. Namn: Datum:
LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,
Läs merDen akademiska uppsatsen
Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merSkolan med arbetsglädje Montessori
Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merBoken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Läs merLPP, Reflektion och krönika åk 9
LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda
Läs merDen stora katastrofen
Den stora katastrofen H ej, det är jag här igen, Malin, jag som bor i Rukubacka med min lillasyster Fia, vår hund Rufs och mamma och pappa. Allting är bra här hos oss utom en sak. Det har hänt 4 5 en katastrof,
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.
Läs merLÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.
LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet
Läs merGUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.
Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh
Läs merTelefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.
Kapitel 4 a, just det! Ni ville ju sätta in en annons, säger Marklund till Lasse och Maja, när de kommer in i rummet. Tidningschefen sitter vid ett stort skrivbord som står vid fönstret, ut mot Kyrkogatan
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merBarn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.
Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.
Läs merEn bra kompis. - sagan om den goda förpackningen
En bra kompis - sagan om den goda förpackningen FRUKT 1 Det här är William och Ellen. Idag är de med sin farmor och farfar i affären. I affären är det fullt av människor och många hyllor med varor. Det
Läs merTidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen
Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson
sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om. Hon är en ganska ensam tjej som gärna vill hänga med de coola tjejerna Anna och Sara. På lunchrasten frågar Anna och Sara om vill
Läs merFira FN-dagen med dina elever
EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Mimmi. Hennes hund, Bonita, rymmer efter att ha blivit rädd när en polisbil kör förbi, med sirenerna på. Polisbilen jagar en motorcykel. Mimmis mamma berättar,
Läs merEpisoderna i denna artikel är hämtade
JONAS EMANUELSSON Berätta vad du tänker! Två berättelser om rätt och fel svar Artikeln handlar om de frågor lärare ställer till sina elever i klassrummet och vad som händer i den efterföljande interaktionen.
Läs merLärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund
Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok
Läs merSvenska för dig Läs & diskutera!
Svenska för dig Läs & diskutera! Med Lgr 11 som utgångspunkt har denna nya spännande serie vuxit fram. Delarna fokuserar på olika moment i svenskämnet för att tillsammans täcka in det centrala innehållet
Läs mer(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna
( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en
Läs merAlva blir skadad Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Alva och hennes kompis Sara. De är i stallet och ska rykta Saras hästar. Alva får rykta Disco. Alva blir varm och tar av sig hjälmen.
Läs merExtratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.
Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.
Läs merNär hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19
Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt
Läs merPublicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006
I huset vid havet var det lördag, och i köket stod mamma och diskade. Zackarina höll henne sällskap, så att hon skulle ha det lite roligare. Hon rullade omkring på golvet, fram och tillbaka, och ylade.
Läs merLäsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson
Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs merHungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål
Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för
Läs merSvensk grammatik Ordklasser!
Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika
Läs mer"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag
"Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort
Läs merFrån lättläst till begripligt och klart
Från lättläst till begripligt och klart Magnus Korkala Riksdagens informationsenhet Det här ska det handla om Vad är det vi gör? Varför gör vi det? Hur gör vi det? Vad har vi uppnått? Vilka är våra erfarenheter?
Läs merBikt och bot Anvisningar
Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.
Läs merAKTIVITETSHANDLEDNING
AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman GRANNEN av Johan Werkmäster Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel omsorgen eller i Svenska
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merNågon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut
ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen
Läs merEmigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.
Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merVem är Jesus enligt Jesus?
2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder
Läs merSverige under Gustav Vasa
Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö
Läs meren lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift.
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Röda rummet - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift. Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux, Lektionstyp:
Läs merMILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merLärarmaterial. svarta damen. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr11. Boksamtal. Författare: Torsten Bengtsson
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om kompisarna Alex, Elsa och Max. De kallar sig för Vilda gänget. Svarta Damen är Alex granne och Vilda gänget tycker att hon är
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Benni Bødker Vad handlar boken om? Boken handlar om den föräldralöse pojken Marko. Han bor tillsammans med gruppen Gamma, som jagar brottslingar. Marko får i uppdrag att rädda besättningen
Läs merMin individuella uppgift om hamnens Webbsida
Min individuella uppgift om hamnens Webbsida Tävlingar på FB Arrangera tävlingar över FB och dela ut fina priser till de som faktiskt vinner. Detta fungerar väldigt effektivt i nuläget. ETT bra pris/gilla
Läs merHemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 6-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion
Läs merE&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se
and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit
Läs merSnabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena
Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Första tillfället Gemensam läsning Inled lektionen med en aktivitet som anknyter till texten. Samla sedan klassen kring storboken. Täck gärna
Läs merFemtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30
Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt
Läs merOrgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor
Orgelbyggaren av Robert Åsbackas är en av de första återberättade finlandssvenska böckerna. Bosse Hellsten har återberättat romanen som kom ut år 2008. Orgelbyggaren handlar om Johannes Thomasson, en äldre
Läs merGenom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merAtt skriva en vetenskaplig rapport
Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad
Läs merReflexioner kring självbedömning
Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas
Läs merVärderingsövning -Var går gränsen?
OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning
Läs merVarje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv:
Kommissarie Tax deckarskola Hej, jag heter Elsie Petrén och jag är författare till kommissarie Taxböckerna. Vill du också skriva ett mysterium? Här får du några tips på hur jag gör när jag skapar mina
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs merInledning Väcker intresse och introducerar ämnet
En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att
Läs merArbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se
Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som
Läs merLäsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund
Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Läs meristället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från
Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv
Läs meren lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Särgymn, Vux, Särvux Lektionstyp: reflektion
Läs merOm att bli mer lik Gud och sig själv.
Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs merTror du på vampyrer? Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter
Läs merLärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén
sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed
Läs merDeckare. Namn: Inledning
Deckare Namn: Inledning Härmed presenteras en uppsatsuppgift i sann Sherlock Holmes-anda, nämligen deckarskrivning! Uppgiften är ganska fri och du får forma din deckare efter din egen fantasi. Men för
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka
Läs merIntervjusvar Bilaga 2
49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,
Läs merHandledning och checklista för klarspråk
Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...
Läs merBerätta tillsammans. Astrid Frylmark
Berätta tillsammans Det är nu mer än ett år sedan jag först såg boken The Story Maker av Francis Dickens och Kirstin Lewis. Med fokus på barn med engelska som andra språk inspirerar författarna sina elever
Läs merAtt utveckla läromedel
Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten
Läs merStefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad
BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna
Läs mer