Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar"

Transkript

1 Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillstånds- och åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel. Observera att detta dokument innehåller flera arbetsdokument!

2 Tillstånd: RA studier/subanalyser av tidig RA (symtomduration 3 år) noteras separat Åtgärd: Handledd styrketräning ledd av specialutbildad vårdpersonal i bassäng jämfört med enbart standardinformation om behov av styrketräning Rad: D18.04 och D18.07 Metod: Litteratursökning genomfördes med hjälp av Socialstyrelsens bibliotekarie för att identifiera relevanta systematiska översikter och RCT (se arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Litteratursökningen utvidgades att även omfatta översikter ( reviews ) Dessa litteratursökningar kompletterades med genomgång av litteraturlista i relevanta artiklar. Sammanlagt identifierades 1 systematisk översikt, 4 RCT och 1 översikt. Samtliga abstrakts granskades för att identifiera artiklar som berörde jämförande studier av övervakad styrketräning i bassäng och träning på egen hand på land hos patienter med RA. Vid uppdaterad litteratursökning i PubMed identifierades ytterligare 21 systematiska översikter och 20 RCT samt 37 reviews och 40 kliniska studier inom samma område (se sammanställning av litteratursökning i arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Samtliga abstracts granskades för att identifiera relevanta studier enligt ovan.

3 Tabell 1 Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention Muskelfunktion Greppstyrka Självskattad funktion Fysisk hälsorelaterad livskvalitet Hälsa Billberg A, Ahlmén M, Mannerkorpi K (1) RCT Sverige. Uppföljningstid: 3 månader + 6 månader i träningsgruppen. N = 43 Medelålder 49/46 år RA sedan 1-5 år, stabil medicinering sedan 3 månader, funktionsklass I, II eller III och ålder på år. HAQ medel: 0.9 (I), 0.7 (K) Grippit, max (hö) medel: (I), (K) Grippit max (vä) medel: (I), (K) I = Medelintensiv träning 45 min, 2 gr/v i 12 veckor se sep specifikation. K = Fortsatt daglig aktivitet inklusive hemträningsprogram som givits till patienten vid inskrivning på klinik. Förbättring av muskelfunktion IMF (NE): 3.2 versus -0.3 Δ 3.5 p<0.006 Förbättring av greppstyrka (GRIPPIT, N) GRIPPIT max hö: 2.1 N versus 2.0 N Δ 0.1 GRIPPIT max vä: 30.3 versus -15.9, Δ 46.2 p<0.001 Förbättrad ledfunktion HAQ: 0.2 versus p=0.045 Förbättring av fysisk hälsorelaterad livskvalitet SF-36, fysisk del: 9.5 versus Förbättring av multidimensionell hälsa, fysisk delsakala AIMS 2: 0.6 versus Poliklinik

4 Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Fråga: Vilken effekt har styrketräning i bassäng jämfört med enbart standardinformation om behov av styrketräning? Patientpopulation: RA Vårdmiljö: Poliklinik Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (range) Relativ effekt (95 % CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentarer Muskelfunktion (IMF) 43 (1) Greppstyrka (Grippit, N) Efter 3 månader 0.3 Efter 3 månader 3.5 Låg (++) max hö 43 (1) Låg (++) max vä 43 (1) Låg (++) Självskattad funktion (HAQ) 43 (1) Efter 3 månader: Låg (++) Fysisk hälsorelaterad livskvalitet (SF-36, fysisk komponent) 43 (1) Efter 3 månader: Mycket låg (+) Multidimensionell hälsa (AIMS) 43 (1) Efter 3 månader: Mycket låg (+)

5 Kommentarer: Underlaget är begränsat till en liten studie med kort uppföljningstid och vissa andra metodologiska svagheter, som dock innehåller data om de avgörande effektmåtten. Referenser: (1) Bilberg A, Ahlmén M, Mannerkorpi K, Mannerkorpi K. Moderately intensive exercise in a temperate pool for patients with rheumatoid arthritis: a randomized controlled study. Rheumatology 2005;44: Bilaga Förklaring av effektmått: Muskelfunktion mätt med IMF Index of Muscule Function: validerat test om 11 övningar för bedömning av muskelfunktion i NE, styrka, balans, koordination och uthållighet testas, 0-40 (0=ua). Handstyrka mätt med Grippit icke sjukdomsspecifik elektronisk handkraftsmätning där max, medel eller slutstyrka anges i Newton (N). Självskattad ledfunktion mätt med HAQ Health Assessment Questionnaire: ett validerat, självadministrerat, sjukdomsspecifikt frågeformulär som används för att klassificera ledrelaterad funktionsnedsättning. Skala 0-3 (0=ingen rapporterad funktionsnedsättning, 3=sämsta möjliga funktionsförmåga). SF-36: Short form-36 Självadministrerat, icke-sjukomsspecifikt frågeformulär som mäter fysisk och mental funktion och livskvalitet. Multidimensionell hälsa mätt med AIMS2: Arthritis Impact Measurement Scales (AIMS) mäter det vardagliga livets aktivitet, 0-10 (0=ingen sjukdomspåverkan). Litteratursökningar Se arbetsdokumentet för rad D18.01 och D18.02

6 Tillstånd: RA studier/subanalyser av tidig RA (symtomduration 3 år) noteras separat Åtgärd: Handledd styrketräning på land jämfört med enbart standardinformation om behov av styrketräning Rad: D18.05 och D18.07 Metod: Litteratursökning genomfördes med hjälp av Socialstyrelsens bibliotekarie för att identifiera relevanta systematiska översikter och RCT. Sammanfattningsvis identifierades 44 systematiska översikter och 127 RCT med möjlig relevans för rörelseträning, styrketräning, konditionsträning och coachning vid RA (se arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Litteratursökningen utvidgades att även omfatta översikter ( reviews ) Samtliga abstracts granskades för att identifiera artiklar som berörde jämförande studier av handledd rörelseträning i på land och enbart standardinformation om behov av rörelseträning hos patienter med RA. Dessa litteratursökningar kompletterades med genomgång av litteraturlista i relevanta artiklar. Vid uppdaterad litteratursökning i PubMed identifierades ytterligare 21 systematiska översikter och 20 RCT samt 37 reviews och 40 kliniska studier inom samma område (se sammanställning av litteratursökning i arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Samtliga abstracts granskades för att identifiera relevanta studier enligt ovan.

7 Tabell 1 Författare, år Van den Ende CHM (1) 1998 Studiedesign SÖ Enbart studier med motionsprogram med en lämplig intensitetsnivå för att förbättra den aeroba kapaciteten och muskelstyrka inkluderades. Studiernas metodologiska kvalitet bedömdes utifrån Verhagens lista på 10 metodologiska kriterier och kunde få 0-10 poäng, 10 =max. Härredovisas data från 3 studier som motsvarar den aktuella jämförelsen - med 64 patienter. Majoriteten av studierna inkluderar enbart patienter med stabil medicinering och exkluderar patienter med måttlig till svår invaliditet. Genomgående består studiepopulation en av patienter med inaktiv till måttligt aktiv sjukdom och som är något begränsade i sin dagliga funktionsförmåga. Intervention Dynamisk träning innefattande styrketräning versus ingen dynamisk träningsinterventi on Patientpopulation Muskelstyrka Funktion Observerad Funktion Aktivitet i dagligt liv Smärta Hälsorel aterad livskvalit et Multidimen sionell hälsa

8 (Hansen) Kvinnor/män: 49/26. Ålder: 53 Verhagen score: 7 I = 15 K = 15 2 år Isometrisk extension (kp) I = 83 % K = 55 % Δ 28%- enheter HAQ I = 74 % K = 24 % Δ 50%- enheter VAS pain 10 % 0 % Δ 10%- enheter (Harkcom) Kvinnor/män: 20/0 Ålder: 52 (12) Verhagen score: 4 I = 4 K = 6 12 veckor Isometrisk extension (foot pounds)* I = 3 % K = 17 % Δ -14%- enheter 50-Foot Walk Time (s) I = 10 % K = -10 % Δ 20%-enheter FSI I = -5 % K = 0 % Δ -5%-enheter (Lyngberg) Kvinnor/män: 22/2 Ålder: 67 (9) Verhagen score: 8 I = 12 K = 12 3 månader Isokinetisk extension, 30 /s (Nm) I = -3 % K = -28 % Δ 25%- enheter Förbättring I HAQ - Fries Index I = 11 % K = 0 % Δ 11%- enheter

9 de Jong (2) 2003 RCT ITT Blindad utvärderare I = 150 K = % kvinnor Baseline HAQ: I = 0.69 K = 0.63 Intensiv dynamisk träning versus ingen träning I = Träning 2 gr/vecka, 20 minuter av vardera cykelträning, cirkelträning och sportlek i 2 år. K = Gängse vård, sjukgymnastik endast om läkare så föreskriver i 2 år. Isokinetisk extension, 60 /s (N), 24 månader I=26.1±60.9 K= 9.6 ± 52 Δ 16.5 p<0.001 MACTAR 24 månader I = 3.6 ± 9.8 K = 0.7 ± 9.4 Δ 3.1 p=0.017 HAQ, 24 månader I = 0.0 ± 0.4 K = -0.07± 0.3 Δ 0.07 Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat Bearne LM (3) 2002 RCT ITT I = 46 K = 47 Baseline HAQ median (Interquartile range) n=88 (alla som fick rehabilitering): 1.56 (1-2.25) Lårmuskeltränin g samt funktionell träning versus ingen träning I = Specifik lårmuskelstränin g och funktionell träning. K = Daglig aktivitet. 5 veckors intervention, därefter får även K genomgå rehabilitering Lårmuskelstyrka (N), 5 veckor I=77 K=-1 Δ 78 P<0.01 HAQ, 5 veckor I = 0.38 K = 0 Δ 0.38 Ej rapporterat Ej rapporterat Förbättring I VAS smärta (mm), 5 veckor I= 4 K= -1 Δ 5 Ej rapporterat VAS global (mm), 5 veckor I=7 K= -3 Δ 10 Baillet A (4) 2009 RCT Blindad utvärderare ITT I=25 K=23 Baseline HAQ: I=0.9±0.6 K=0.7±0.5 I=Träning i grupp 5 dagar/v i 4 veckor. Träningsprogram med uppvärmning, träning ÖE och NE cykling, löpning samt styrketräning enl individuellt schema, nedvarvning. HAQ -1 månad I=22% K=0% Δ 22% p= månader I = 11% K= 0% Δ 11% Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat NHP -1 månad I=23% K=-7% Δ 30%- enheter p= månader I= 10% K= 4% AIMS SF -1 månad I=15% K=-2% Δ 17%-enheter -12 månader I=3% K=1% Δ 2%

10 Van den Ende CHM (5) 2000 RCT ITT Powerberäkn I=34 K=30 Andel kvinnor: 62.5% Baseline HAQ: I = 1,8 (0.8) K = 1.7 (0.6) Patienter med aktiv sjukdom, medelålder ca 60 år och behov av inneliggande multidisciplinär vård. Även bassängträning. Träning kompletterades med undervisning K=multidisciplinä rt program, m 3 dagars undervisning, 3 x 45 min träningsprogram för att förhindra atrofi och spänning, 1 pass i bassäng. Uppföljning 6 och 12 månader 12 månader presenterade här Interventionsgru pp med intensivträning får ordinarie träningsprogram + nedan att utföra 5 gr/v under ca 30 dagar : Övervakade Individuella övningar. Isometrisk och isokinetisk styrka i knäflexorer och extensorer tränades i isokinetisk dynamometer. Isometrisk träning: 3 serier om 5 kontraktioner på 70% av maximal voluntary contraction MVC i 6 s med muskelstyrka Efter 6 veckor: Isokinetisk knäextension, 60 /s I = 1.0 K = 0.5 Δ ) Isometrisk knäextension I=1.0 K=0.3 Δ ) Efter 12 veckor: Isokinetisk knäextension, Δ -6% HAQ Efter 6 veckor: I = 0.4 K= 0.2 Δ ) Efter 12 veckor: I = 0.4 K= 0.2 Δ ) Efter 24 veckor: I = 0.5 K= 0.3 Δ ) 50 foot walk test (s), Efter 6 veckor: I = 5.3 K = 3.5 Δ ) Efter 12 veckor: I = 6.6 K = 5.2 Δ ) Efter 24 veckor: I = 7.6 K = 6.4 Δ ) Förbättring VAS smärta (10 cm) Efter 6 veckor. I=1.2 K=1.2 Δ ) Efter 12 veckor. I=1.5 K=1.9 Δ ) Efter 24 veckor. I=1.7 K=1.8 Δ )

11 knäet i 75º flexion. Vilopaus om 30 s mellan varje serie. Isokinetisk träning: 3 serier om 8 reciproka kontraktioner, 70% MVC i 60 /s. MVC testades varje vecka. Skulderträning: Tränades isometriskt i magliggande, sex kontraktioner om 6 s i olika rörelseriktningar. Manuellt motstånd så pat nätt och jämt kunde bibehålla startposition. Cykling 3 gr/v i 15 minuter på home trainer, pulsfrekvens på 60% av ålderspredikterat maximum. Hur belastningen justerades i förhållande till omfattande smärta och trötthet under och efter träning föjde strikta regler. Förändringar noterades vid varje träningstillfälle. Genomsnittlig träninstid 30 (14) dagar. 60 /s I = 2.4 K = 0.6 Δ ) Isometrisk knäextension I=2.7 K=0.5 Δ ) Efter 24 veckor: Isokinetisk knäextension, 60 /s I = 2.1 K = 0.0 Δ ) Isometrisk knäextension I=2.1 K=0.2 Δ )

12 Lemney 2009 (8) RCT Ej ITT Wales I=18 K=18 RA, funktionsklass I- II, stabil medicinering 24 veckor Andel kvinnor 82 % Medelålder 56 vs 61 år Medelduration 6.2 respektive 10.4 år DAS HAQ 0.91 respektive 0.57 I: Övervakad träning 2 ggr/vecka; uppvärming, 8x3 repetitioner, 80 % av 1-rep max, successiv upptrappning benpress, bröstpress, bensträck, sittande rodd, benböj, tricepsextension, stående vadsträckning, bicepsböj, avslappning K=Stretchövning ar motsvarande interventionsgru ppens uppvärmning och avslappning. muskelstyrka Maximal isometrisk knäextension (N): I=81 K=21 Δ 60 p= s armböjstest (repetitioner) I=3.7 K=1.0 Δ 2.7 p= s stoltest (repetitioner) I=3.8 K=0.1 Δ 3.7 p=0.001 MD-HAQ I=0.1 K=0 Δ 0.1 p= foot walk test (s) I = 1.56 K = 0.14 Δ 1.42 p=0.013 Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat Strasser 2011 (9) RCT Ej ITT Österrike I=20 K=20 RA, duration >2 år, stabil medicinering 6 månader Andel kvinnor 90 % Medelålder 59 år Medelduration 15 år I=Övervakad träning 2 ggr/vecka. Individualiserad styrketräning med successivt ökad belastning. Även aerobisk träning på cykelergometer (se arbetsdokument et för rad 79b vs 81) K=Stretchövning ar på egen hand 2 ggr/vecka muskelstyrka Benpress (kp) I=14.67 K=0.20 Δ p=0.13 Bänkpress (kp) I=2.93 K=-1.20 Δ 4.13 p=0.62 Bänkdrag (kp) I=2.60 K=-0.40 Δ 3.00 Rapportera s endast i intervention sgruppen Ej rapporterat Ej rapporterat Rapportera s endast i intervention sgruppen Ej rapporterat Rapporteras endast i interventionsgr uppen

13 p=0.55 Breedland 2011 (10) RCT Ej ITT Holland I=15 K=15 RA, år, problem med fysisk förmåga, DAS28<5.1, Funktionsklass I- II 9 veckor Andel kvinnor 80 % vs 63 % Medelduration 9.7 vs 5.9 år I=Multidisciplinär t rehabprogram: cykling och styrketräning (8 olika maskiner, alla stora muskelgrupper) Sport (t.ex. badminton, bordtennis, cirkelträning) 60 minx1/vecka Vattenjogging 30 min x2 /vecka Undervisning om RA och fysisk aktivitet 60 min x1/vecka K=Väntelista för multidisciplinärt rehabprogram, ingen intervention dessförinnan muskelstyrka Summerad maximal voluntär isometrisk styrka i övre extremiteterna (N) Vid avslutad träning, efter 9 veckor: I=36.06 K=-5.49 Δ p= veckor efter avslutad träning: I=18.88 K=11.32 Δ 7.56 p ej angivet Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat Ej rapporterat AIMS fysisk hälsa Vid avslutad träning, efter 9 veckor: I=0.68 K=0.14 Δ 0.54 p= veckor efter avslutad träning: I=0.54 K=0.12 Δ 0.42 p ej angivet Summerad maximal voluntär isometrisk styrka i nedre extremiteterna (N) Vid avslutad träning, efter 9 veckor:

14 I= K=25.61 Δ p= veckor efter avslutad träning: I= K=55.74 Δ p ej angivet Flint-Wagner 2009 (11) RCT Ej ITT USA I=18 K=6 RA, funktionsklass I- II, stabil dos infliximab sedan 4 månader (medel 23 månader) 16 veckor Andel kvinnor 79 % Medelålder 51 år Medelduration 14 år HAQ 0.84 (I) respektive 0.53 (K) I=Övervakad träning 3 ggr/vecka, ca 75 minuter: Gående uppvärmning, styrketräning av armar och ben med individualisering av belastning, hjälpmedel och maskiner, aerobisk träning, abdominell muskelträning, avslappning. K=Standardbeha ndling enligt rekommendation från behandlande reumatolog muskelstyrka ** Greppstyrka (kg) Höger hand I=2.9 K=-1.2 Δ 4.1 p=0.06 Vänster hand I=3.6 K=0..45 Δ 3.15 p=0.20 HAQ I=0.4 K=0.1 Δ 0.3 p= foot walk test (s), I=1.2 K=-0.8 Δ 2.0 p=0.01 Ej rapporterat Förbättring I VAS smärta (0-100) I=14.8 K=0.01 Δ 14.7 p=0.07 Ej rapporterat Ej rapporterat * foot-pound, på svenska pund fot enhet för den energi som krävs för att lyfta 1 pound 1 fot ** I artikeln redovisas signifikant i muskelstyrka vid armbågs- respektive knäflektion och extension i interventionsgruppen, men data från kontrollgruppen och och statistisk jämförelse redovisas ej.

15 Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Fråga: Vilken effekt har övervakad styrketräning på land jämfört med enbart standardinformation om behov av styrketräning? Patientpopulation: RA Vårdmiljö: Poliklinik Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (range) Relativ effekt (95 % CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentarer Muskelstyrka Totalt 780 (10) Vid avslutad träning (efter 5 veckor-2 år) Vid avslutad träning (efter 5 veckor-2 år) Isometrisk extension (kp) Isometrisk extension (footpound) 30 (1) 10 (1) 55 % 17% Δ 28%-enheter Δ- 14%-enheter Isometrisk extension (skala 0-13) Isokinetisk extension 30 /s (Nm) 64(1) 24 (1) % 0.7 Δ 25%-enheter Isokinetisk extension 60 /s(n) Isokinetisk extension (skala 0-13) 300 (1) 64 (1) till Måttlig (+++) Lårmuskelstyrka (N) 129(2) 60-78

16 6 veckor efter avslutad träning Isokinetisk extension (skala 0-13) 64 (1) veckor efter avslutad träning 2.1 Isometrisk extension (skala 0-13) 64 (1) 18 veckor efter avslutad träning veckor efter avslutad träning Isokinetisk extension (skala 0-13) 64 (1) 2.3 Isometrisk extension (skala 0-13) 64 (1) Vid avslutad träning - efter 6 månader Benpress (kp) 40 (1) 0.2 Vid avslutad träning - efter 6 månader -1.2 Vid avslutad träning - efter 6 månader 14.5 Vid avslutad träning - efter 6 månader Bänkpress (kp) Bänkdrag (kp) 40(1) 40(1) Vid avslutad träning - efter 6 månader Vid avslutad träning - efter 9 veckor: 4.1 Vid avslutad träning - efter 6 månader 3.0 Vid avslutad träning -

17 Summerad maximal voluntär isometrisk styrka i övre extremiteterna (N) 30 (1) -5.5 efter 9 veckor: 41.6 Summerad maximal voluntär isometrisk styrka i nedre extremiteterna (N) 30 (1) Greppstyrka (kg) 24 (1) Vid avslutad träning - efter 16 veckor: Höger hand: -1.2 Vid avslutad träning - efter 16 veckor: Vänster hand: Självskattad funktion HAQ 581(8) Vid avslutad träning efter 5 veckor-2 år % Vid avslutad träning efter 5 veckor-2 år %-enheter 6 veckor efter avslutad träning: veckor efter avslutad träning: månader efter 6 veckor efter avslutad träning: veckor efter avslutad träning: månader efter avslutad Måttlig (+++)

18 MACTAR 300 (1) avslutad träning 0 % Vid avslutad träning efter 24 månader 0.6 träning: 11 %-enheter Vid avslutad träning efter 24 månader 3.1 Vid avslutad träning efter 6-24 veckor Vid avslutad träning efter 6-24 veckor Fysisk funktion 50 foot walk test ( i sekunder eller procentuell ) 134 (4) -10%, -0.8 till veckor efter avslutad träning: %-enheter, veckor efter avslutad träning: 1.4 Måttlig (+++) 18 veckor efter avslutad träning: veckor efter avslutad träning: 1.2 Aktivitet i dagligt liv Vid avslutad träning 12 veckor Vid avslutad träning 12 veckor FSI 10 (1) 0% -5%-enheter Mycket låg (+) Vid avslutad träning (efter 5 veckor-2 år) Smärta VAS (0-100) 211 (4) Vid avslutad träning (efter 5 veckor-2 år) -1 till 15 Mycket låg (+) -1 till 12 10%-enheter 6 veckor efter avslutad

19 0 % 6 veckor efter avslutad träning: 19 träning: veckor efter avslutad träning:-1 18 veckor efter avslutad träning: 18 Vid avslutad träning 1 månad Vid avslutad träning 1 månad Hälsorelaterad livskvalitet -7 % 30%-enheter NHP 50(1) 12 månader efter avslutad träning 12 månader efter avslutad träning Låg (++) 4% 6%-enheter Totalt171 (3) Hälsa VAS global (mm) Vid avslutad träning (5 veckor) Vid avslutad träning (5 veckor) Låg (++) 93 (1)

20 -3 10 Multidimensionell hälsa AIMS2-SF 50(1) Vid avslutad träning (1 månad) Vid avslutad träning (1 månad) -2 % 15 %-enheter 12 månader efter avslutad träning 12 månader efter avslutad träning -1%Vid avslutad träning (9 veckor) 2% AIMS fysisk hälsa 30 (1) 0.14 Vid avslutad träning (9 veckor) 0.54 Kommentarer: Underlaget baseras på 9 studier, varav 3 är sammanställda i en systematisk översikt. Det finns en betydande variation i använda effektmått och uppföljningstid. VAS smärta har i de fall det anges på annat sätt räknats om till standardskala 0-100

21 Referenser: (1) Van den Ende CHM, Vliet Vlieland TPM, Munneke M, Hazes JMW. Dynamic exercise therapy for treating rheumatoid arthritis. Cochrane Database of Systematic Reviews 1998, Issue 4. Art. No.: CD DOI: / CD (2) de Jong Z, Munneke M, Zwinderman AH, Kroon HM, Jansen A, Ronday KH. Is a long-term high-intensity exercise program effective and safe in patients with rheumatoid arthritis. Arthritis & Rheumatism 2003;48(9): (3) Bearne LM, Scott DL, Hurley MV. Exercise can reverse quadriceps sensorimotor dysfunction that is associated with rehumatoid arthritis without exacerbating disease activity. Rheumatology 2002;41: (4) Baillet A, Payraud E, Niderprim V-A, Nissen MJ, Allenet B, Francois P, Grange L, Casez P, Juvin R, Gaudin P. A dynamic exercise programme to improve patients disability in rheumatoid arthritis: a prospective randomized controlled trial. Rheumatology 2009;48: (5) van den Ende CHM, Breedveld FC, le Cessie S, Dijkmans BAC, de Mug AW, Hazes JMW. Effect of intensive exercise on patients with active rheumatoid arthritis: a randomised clinical trial. Ann Rehum Dis 2000; 59: (6) de Jong Z, Munneke M, Kroon HM, van Schardenburg D, Dijkmans BAC, Hazes JMW, Vliet Vlietland TPM. Long-term follow-up of a high-intensity exercise program in patients with rheumatoid arthritis. Clin Rheumatol 2009; 28: (7) Hurkmans E, van der Giesen FJ, Vliet Vlietland TPM, Schoones J, van den Ende ECHM. Dynamic exercise program (aerobic capacity and muscle strength training) in patients with rheumatoid arthritis (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 4. Art no CD (8) Lemney AB, Marcora S, Chester K, Wilson S, Casanova F, Maddison PJ. Effects of high-intensity resistance training in patients with rheumatoid arthritis: A randomized controlled trial. Arthritis Rheum 2009; 61: (9) Strasser B, Leeb G, Strehlblow C, Schobersberger W, Haber P, Cauza E. The effects of strength and endurance training in patients with rheumatoid arthritis. Clin Rheumatol 2011; 30: (10) Breedland I, van Scheppingen C, Leijsma M, Veheij-Jansen NP, van Weert E. Effects of a group-based exercise and educational program on physical performance and disease self-management in rheumatoid arthritis. Phys Ther 2011; 91: (11) Flint-Wagner HG, Lisse J, Lohman TG, Going SB, Guido T, Cussler E, Gates D, Yocum DE. Assessment of a sixteen-week training program on strength, pain and function in rheumatoid arthritis patients. J Clin Rheumatol 2009; 15:

22 Bilaga Förklaring av effektmått Isometrisk extension - extensionskraft mäts utan att rörelse uppstår, enhet i detta fall Kp och footpound eller omräknat till en skala 0-13 Isokinetisk extension extensionskraft mäts i rörelse under konstant hastighet, enhet i detta fall 30 /s (Nm) och 60 /s (N) eller omräknat till en skala 0-13 Självskattad ledfunktion mätt med HAQ Health Assessment Questionnaire: ett validerat, självadministrerat, sjukdomsspecifikt frågeformulär som används för att klassificera ledrelaterad funktionsnedsättning. Skala 0-3 (0=ingen rapporterad funktionsnedsättning, 3=sämsta möjliga funktionsförmåga). MD-HAQ: multidimensionell variant innefattar även global skattning med VAS skala Självskattad funktion mätt med MACTAR: (McMaster Toronto Arthritis patient preference questionnaire): semistrukturerad intervju, frågor kring upplevd förändring av sjukdomsaktiviet och förmåga att utföra tidigare påverkad/begränsad aktivitet, viktat score som kan variera mellan -38 (maximal försämring) och +38 (maximal ). Fysisk funktion mätt med 50 foot walk test hur lång tid tar det att tillryggalägga 50 foot (sekunder). Aktiviet i dagligt liv FSI (Functional Status Index) intervju kring funktion-aktivitet i dagligt liv, 0=självständig. Smärta mätt med VAS smärta: 100 mm lång linje där 0= ingen smärta och 100=värsta möjliga smärta. Hälsorelaterad livskvalitet mätt med NHP Nottingham Health Profile, generiskt frågeformulär med 6 viktade delsakalor samt totalskala, (inga problem) AIMS: Arthritis Impact Measurement AIMS: Arthritis Impact Measurement Scales (AIMS) mäter det vardagliga livets aktivitet, 0-10 (0=ingen sjukdomspåverkan) Litteratursökningar Se arbetsdokumentet för rad D18.01 och D18.02

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR

VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR Andre Nyberg. Leg Fysioterapeut, Med Dr. Lektor/Forskare

Läs mer

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med reumatoid artrit

Behandlingsriktlinjer för patienter med reumatoid artrit Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2001-03-29/ I.Carlquist, B.Källsmyr, A. Hillered Hultman, H. Schröder Winter, C. Smith, G.Linder, A.Sundbom Reviderad: 2008-06-25/ I. Carlquist, L. Östblom,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Coacha till fysisk aktivitet vid RA Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde

Läs mer

HVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE?

HVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE? HVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE? Gunnar Grimby Rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Olika former av fysisk

Läs mer

Tillstånd: Nedsatt käkrörelseförmåga Åtgärd: Töjning

Tillstånd: Nedsatt käkrörelseförmåga Åtgärd: Töjning Tillstånd: Nedsatt käkrörelseförmåga Åtgärd: Töjning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Ett 100-tal

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga 151027 Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Christel Löfstedt Leg sjukgymnast, Hjärtrehab, SUS, Malmö Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Tillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona

Tillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona Tillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

forskning pågår Rätt doserad träning ger positiva effekter vid reumatoid artrit Sammanfattning

forskning pågår Rätt doserad träning ger positiva effekter vid reumatoid artrit Sammanfattning forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Rätt doserad träning ger positiva effekter vid reumatoid artrit CHRISTINA H. STENSTRÖ M OCH EMMA SWÄRDH Sammanfattning Fysisk aktivitet och träning har

Läs mer

Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt

Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Töjning

Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Töjning Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Töjning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1 Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning

Läs mer

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta

Läs mer