Folktandvården Verksamhetsplan 2012 inklusive årsbudget

Transkript

1 Folktandvården Verksamhetsplan inklusive årsbudget 1

2 Innehållsförteckning 1. Vision (och verksamhetsidé) 3 2. Medborgar - kundperspektivet 4 3. Processperspektivet 6 4. Medarbetarperspektivet 8 5. Ekonomiperspektivet Årsbudget Förslag till beslut 12 BILAGOR Bilaga 1 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning Bilaga 2 Investeringsplan

3 1. VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ) BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Landstinget har i politiskt beslut lagt fast att det övergripande målet för tandvården är att förbättra munhälsan samt att identifiera och utjämna olikheter i befolkningens munhälsa genom effektiva hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser av god kvalitet. Även i Tandvårdslagen anges att det övergripande målet är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för befolkningen. Folktandvårdens vision, numera verksamhetsidé, har under 2000 talet varit att vara den ledande aktören inom tandvården i länet samt det naturliga valet för östgötarna. Att vara den ledande aktören innebär att merparten av östgötarna föredrar att få sin tandvård utförd hos Folktandvården. För att vara den ledande aktören krävs goda odontologiska resultat. Det gäller såväl en ständigt förbättrad tandhälsa som hög lyckandefrekvens i genomförda behandlingar. En utvärdering av kvalitet i hälsofrämjande möten, omhändertagande och utförd vård samt servicenivå kräver att det finns mätbara kvalitetsmål på varje klinik, som regelbundet följs upp och utvärderas. Underlag för detta finns bl.a. i våra utdata-kuber för uppföljning. Utvecklandet av nationella kvalitetsregister inom tandvården har startat och information kommer att överföras med automatik med start hösten Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer samt förslag till uppföljningsparametrar för vuxentandvård, öppnar möjligheter att diskutera och mäta tandvård på ett mer systematiskt sätt. En patientversion kommer att publiceras i november Då kommer även kundernas/patienternas möjlighet att ställa frågor/rikta krav, påverka oss till ett ökat kvalitetsmedvetande. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet bör utgå från den enskilde individens kunskapsnivå. Tandvården ska verka för metoder som har tydlig beteendemedicinsk inriktning istället för standardiserade råd. Tandhälsan mätt som olika epidemiologiska parametrar har under 2000 talet sakta förbättrats på totalnivå. Utmaningen för oss ligger i att bibehålla detta och säkerställa möjligheterna för en god framtida hälsa framför allt hos barnen. Analyser gjorda av Folkhälsocenter pekar på att vissa kopplingar finns när det gäller sambandet mellan socioekonomi och tandhälsa särskilt beträffande yngre barn. När det gäller ungdomar är skillnaderna i tandhälsa relaterat till socioekonomi små. Möjligheten att ytterligare utjämna skillnaderna med odontologiska insatser, bedöms inte som särskilt stora. Dock är det extra viktigt att tandvårdsresurser fokuseras till de områden där behoven är som störst. Olika utvecklingsprojekt startar därför. 3

4 2. MEDBORGAR - KUNDPERSPEKTIVET Det är fortfarande en utmaning för Folktandvården att komma tillrätta med den bristande tillgängligheten för den vuxna befolkningen. Tillgänglighetsproblemen har funnits under flera år. Till stor del har orsaken varit rekryteringsproblem. Problemen är betydligt lägre nu, men kvarstår vid vissa s.k. glesbygdskliniker. En del kvalitetssäkring av uppgifterna i de s.k. köerna behöver också göras, eftersom det för en del enheter visat sig att efterfrågan inte var så stor som siffrorna indikerade. Det kan innebära att vi på de större orterna snart bör påbörja arbetet med att även rekrytera patienter. Målsättningen är således att öka marknadsandelarna något inför och ytterligare. Ingångsvärdena speglar situationen under september månad Alla föräldrar till 3 åringar har då inte gjort sitt val varför ingångsvärdet är något lägre än vad bokslutsiffrorna kommer visa. Den prioriteringsordning HSN fastställt följs. Dock uppnås inte tillgänglighetsmål när det gäller grupp 7, s k vanliga vuxna, som har tid uppsatt för kontroll/undersökning. Det är således inte personer med akuta problem eller sjukdom. Patienter med problem tas om hand med hög prioritet. Nya patienter skall bedömas, utredas och prioriteras inom 3 månader från kontakt. När vårdbehov konstateras anges i överenskommelsen med HSN, att tid bör erbjudas inom 4 veckor. Att ge patienterna möjlighet till att boka tid över nätet istället för att vänta på kallelser kan vara en lösning. Tekniken för detta finns via Mina vårdkontakter. Arbete har påbörjats för breddinförande av detta under. Där ska patienten kunna ändra tider minst 12 veckor framåt i tiden. Det senare följs upp enligt nedan. En annan lösning för att lösa patientens tillgänglighetsproblem är att erbjuda ett Frisktandvårdsavtal. Då förväntas patienten ta ett ökat ansvar för sin tandhälsa och arbeta i enlighet med individuella planer. Vårdbehovet antas då minska. Problem kvarstår internt med att övertyga våra medarbetare att detta är en bra lösning för patienten och för oss som organisation. Telefontillgängligheten är god och SMS-påminnelserna har inneburit att återbud/uteblivanden markant har minskat. Tandvården som bedrivs i form av olika åtgärder och insatser följer en tydlig struktur består av fem områden - Hälsofrämjande åtgärder som syftar till att stödja individens delaktighet och därigenom skapa förutsättningar för hälsosamma val. - Sjukdomsförebyggande åtgärder - Sjukdomsbehandling - Rehabiliterande åtgärder - Sekundärpreventiva åtgärder Genom metoden motiverande samtal förväntas resultatet av sjukdomsförebyggande insatser förbättras. Hittills har den mest nyttjats inom tobaksavvänjning men även inom andra områden förväntas metoden ge resultat. Någon plan för uppföljning finns ännu inte. Området är dock prioriterat i de nationella riktlinjerna för kariesförebyggande insatser. Efterfrågan på tandvård är fortsatt hög. Folktandvårdens patienter är idag inte den grupp i samhället som står för de mest omfattande tandvårdsbehoven. Majoritetens a våra patienter har behov av hälsofrämjande åtgärder i form av undersökningar och råd om egenvård, förebyggande arbete samt enstaka sjukdomsbehandlande åtgärder. Majoriteten av de vuxna patienterna betalar större delen av 4

5 sin vård helt själv med stöd av det allmänna tandvårdsbidraget om 300 kr per tvåårsperiod (600 kr i åldersgrupperna och >75 år). En efterfrågestyrd vård påverkas direkt av patienternas önskemål. För många av våra patienter har kostnaderna för vården betydelse när de ska planera sin vård. Vårt arbete med att förbättra munhälsan kan utläsas i vår egen riskbedömning. Longitudinella uppföljningar av förändringar i riskbedömningen på patientnivå är en väsentlig faktor i bedömning av måluppfyllelsen. Strategiskt mål 1 Att vara den ledande aktören Kultur som främjar varumärket 3-15,16-19,20-29,30- Frisktandvårdsavtal år Målvärde 90,85,55, Målvärde 90,85,58, Höga marknadsandelar 83,83,50, Rapporttillfälle Bokslut 32% 40% 50% 12% 20% 30% Delårsrap port (DÅ) Strategiskt mål 2 Vård på lika villkor veckor Remissbedömningar enligt ÖK med HSN Antal kliniker som via Mina vårdkontakter kan ta emot av/ ombokningar resp nybokning Alla inom 2 veckor ingen Målvärde 70% resp 80% Alla inom 2 veckor Av/ om bokning 50% Hög tillgänglighet Möjlighet att erbjudas tid för behandling inom 4 veckor. Möjlighet att boka om tid inom 12 Målvärde Rapporttillfälle 99% DÅ Alla inom 2 veckor Av/ ombokni ng 100% Nybokni ng 80% DÅ Bokslut Strategiskt mål 3 God och jämlik hälsa samt förtroendeskapande vård En vårdprofil som har förebyggande inriktning Undersökning och sjukdomsförebyggande andel av omsättningen enligt prislistan 48% BoU 21% vuxna Målvärde 50% resp 23% Målvärde 55% resp25% Rapporttillfälle DÅ Andel patienter som minskar i riskklass Analys över förändringen i riskklass mellan år. Målet är minskad risk okänt 5% 10% Avrappor tering varje klinik bokslut 5

6 3. PROCESSPERSPEKTIVET Att lära av misstag och följa upp patientsäkerhetsarbetet med systematik är svårt. För att vården ska klassas som kunskapsbaserad och säker krävs även en systematik i analys av resultat helst i jämförelse med andra. Arbete pågår nationellt för att få fungerande nationella kvalitetsregister. De första landstingen har nu börjat leverera uppgifter, och vi ser fram emot att kunna göra det fullt ut under. De nationella riktlinjerna som fastställts under våren 2011 kompletteras med en patientversion under hösten Vi hoppas kunna få extra fokus i frågan med hjälp av våra patienter. I klinikernas kuber finns en mängd data på patientnivå som kan tjäna som utgångspunkt i systematiska analyser av arbetet. När möjligheterna öppnas att även ta del av andras uppgifter i SKAPA-registret, finns möjligheter till ytterligare benchmarking. I Socialstyrelsens material till de nationella riktlinjerna, finns en rad olika förslag till uppföljningsparametrar som ytterligare kan skapa intresse för fortsatta uppföljningar. Folktandvården har en bit kvar till att ha ett systematiskt förbättringsarbete med forskning som ett naturligt inslag i förnyelsearbetet. Ett akademiskt förhållningssätt till forskningen är växande inom Folktandvården. Lokalt har vi ett FoU-råd som årligen stöder forskning i ett 20- tal projekt för c:a 1,5 mkr. Målsättningen är att öka andelen projekt med medverkan från allmäntandvården. Specialisttandvården och enheten för Orofacial Medicin, har viktiga funktioner som stöd i processutvecklingen inom tandvården i hela länet. Verksamheterna har tre huvudfunktioner: att följa den vetenskapliga utvecklingen och medverka till att kunskaper och tekniker sprids och omsätts i vårdverksamhet att fungera som rådgivare/konsult för enskilda behandlare att fungera som remissinstans för fall som kräver särskilda resurser/kompetenser Inför ombyggnationerna på US finns en möjlighet för Folktandvården att etablera sig på sjukhuset. Planer finns då på att skapa en ny enhet som fokuserar på särskilda patientgrupper med speciella problem och samla kompetenser på annat sätt än vad som görs idag. Planen är att verksamheten ska etableras på US under 2010 talet. Den uppsökande verksamheten som bedrivs inom skola/barnomsorg har ett förtydligat uppdraget och ersätts med rörlig ersättning. Särskild kompetens och erfarenhet krävs för att nå fram med ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande budskap till målgrupperna. Diskussioner pågår om att samla kompetenserna i detta arbete på ett mindre antal personer för att få ett bättre resultat. Modeller för detta finns i näraliggande landsting. Även här är målet att verksamheten bedrivs i en annan typ av organisation men med delmål under tiden fram till dess. För att kunna bedriva en effektiv vård krävs att andelen legitimerade medarbetare ökar. En omställning i arbetssätt och rutiner följer av detta. Olika yrkesrollers, historiska, nuvarande och framtida arbetsinnehåll kommer att behöva diskuteras i samband med att vårdbehov ändras och generationsväxling sker av våra medarbetare. 6

7 I ett större perspektiv så fortsätter vi med ett miljöarbete för att säkerställa att vi belastar miljön minimalt. Det är viktigt att vi som medarbetare har en god kunskap om vad som belastar miljön och vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera miljöpåverkan. Folktandvården kan även minska miljöpåverkan genom att arbeta framgångsrikt med ett förebyggande tandhälsoarbete och därmed inte belasta miljön med olika former av vårdinsatser. Att mäta miljöpåverkan är idag svårt. Under de senaste decennierna har fokus varit på kvicksilverhantering och övergången till digital röntgen. För närvarande är fokus på avloppsvattnet. Vi kan redovisa hur mycket avfall som SRAB samlar ihop vid två besök per år på varje arbetsplats. Miljöpåverkan i varje fastighet är svårt för hyresgästen själv att mäta, utan fastighetsägaren får göra den mätningen, (uppvärmning el och vattenförbrukning). I majoriteten av våra lokaler finns möjlighet till en god källsortering. Det särskilda vattenreningsprojektet som påbörjades under 2011 kommer avslutas under och ev slutsatser därifrån ska implementeras på alla enheter. Strategiskt mål 1 Systematiskt kvalitetsarbete Andel kliniker som nyttjar information ur SKAPA Regelbunden analys och benchmarking av utdata i förhållande till andra Målvärde Målvärde 0 70% 100% DÅ08 Rapporttillfälle Systematisk avvikelse och riskhantering Andel kliniker med en patientrelaterad avvikelse per behandlare. 50% 100% DÅ Strategiskt mål 2 Kunskapsbaserad och effektiv tandvård tillfälle Målvärde Målvärde Rapport- Hög kompetens Hög andel legitimerade 46% 50% 60% DÅ Hög produktivitet Prislistans täckning av 98% 100% 105% Då personalkostnaden Täckningsgrad EPI Indikatoråldrar 93-97% 95% 95% DÅ 08 Bokslut Strategiskt mål 3 Forskning och utveckling som stödjer verksamhets- och kvalitetsutveckling Kultur som stödjer FOUarbete artiklar Antal ATV medarbetare som deltar aktivt i FoU-projekt Antal publicerade Målvärde Målvärde Rapporttillfälle Sju tio femton DÅ 08, Bokslut DÅ 08, Bokslut 7

8 4. MEDARBETARPERSPEKTIVET I en kunskapsorganisation som landstinget är medarbetarnas kompetens den enskilt viktigaste faktorn för att möta framtida behov. Det är viktigt att medarbetarna ges möjlighet till vidareutveckling utifrån verksamhetens behov. Det är viktigt att landstinget är en attraktiv arbetsgivare. Detta ska vara upplevelsen hos nuvarande medarbetare, men också hos tänkbara framtida medarbetare. En sådan positiv bild skapas av en verksamhet som präglas av hälsofrämjande arbetsplatser, där ledarskapet är tydligt och där medarbetarna känner inflytande i arbetsplatsens utveckling. I medarbetaruppföljningen finns ett antal frågor som ska indikera medarbetarnas inställning till motivation, ansvar och engagemang i arbetet. Generellt är målsättningen för kommande uppföljningar att bibehålla den relativt höga nivån i värden som redan uppnåtts. Folktandvårdens medarbetare har genomgående höga värden i enkäten. Landstingets total resultat visas i ( ). Företag: 80( 74). Ledning: 78(72). Grupp: 84(78). Situation: 81(77). Sjukfrånvaron minskar av en rad olika skäl. Möjligheten att vara sjukskriven är numera mindre och samtidigt har ett långsiktigt aktivt arbete med förebyggande insatser gjort det möjligt att förbättra arbetsmiljön i flera områden. Flera av de långtidssjukskrivna har sjukdomar som inte är arbetsrelaterade och där har arbetsgivaren svårt att påverka tillfrisknandet. Tidigare hälsoundersökningar av Folktandvårdens personal visar en hög hälsonivå och nyttjandet av friskvårdsbidraget stimulerar detta ytterligare. För att skapa en väl fungerande och kraftfull organisation som tillvaratar medarbetarnas idéer och känner ansvar över utvecklingen, bör ansvar och befogenheter i Folktandvården vara så decentraliserat som möjligt. Den enskilde individen ska ges möjlighet till ökat ansvarstagande med ökad frihet att planera sitt arbete. Detta är en viktig uppgift i chef- och ledarskapet att förmedla och verka för. Detta kan samtidigt innebära intressekonflikter då patientperspektivet med en stor efterfrågan ska möta individens personliga ambitioner. För individen kan ett utökat ansvar innebära att uppdrag och fastställda ekonomiska ramar efterföljs utifrån det ansvar som respektive verksamhetsområde har. För Folktandvårdens helhetsperspektiv är det dock viktigt att påpeka att patientfokus alltid har högsta prioritet. Med tanke på profilen i medarbetarenkäten finns goda förutsättningar att lyckas med detta. 8

9 Strategiskt mål 1 Ett aktivt medarbetarskap Ledarskap Upplevelse av högt i tak samt delaktighet i utveckling Chefernas uppfattning av lära av varandra Andel chefer som har en ind. utvecklingsplan 76 resp 81 Målvärde 78 resp 82 Målvärde 80 resp 85 Ökad delaktighet Rapporttillfälle Medarb. enkät Medarb. enkät 75% 90% 95% Medarb. enkät Strategiskt mål 2 Hälsofrämjande arbetsplats Målvärde Målvärde 3,6% 3% 2,5% DÅ Låg sjukfrånvaro Genomsnittlig sjukfrånvaro Rapporttillfälle Regelbunden friskvård Andel medarbetare som nyttjar 1500 kr friskvårdsbidrag 65% 70% DÅ Strategiskt mål 3 Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser och utvecklar sitt kunnande tillfälle Målvärde Målvärde Rapport- Känna stolthet över vara Svar på fråga i enkät Medarb. en del av verksamheten Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensutveckling Andel med individuell utvecklingsplan enkät 76% 85% 90% Medarb. enkät 9

10 5. EKONOMIPERSPEKTIVET Verksamheten inom Folktandvården är anpassad till den intäktsnivå som består av landstingsersättningar (skatt) 50%, försäkringskassan (skatt) 15%, samt patientintäkter 35%. Ett ständigt arbete pågår för att ytterligare öka omsättningen och minska kostnaderna. Kommande investeringar kan enbart finansieras av verksamhetens eget arbete. Folktandvårdens ekonomi är till stor del styrd av efterfrågan hos den vuxna befolkningen. Landstingets ekonomi påverkar stora delen av förutsättningarna för Specialisttandvården och barn- och ungdomstandvården, men även där är patienternas upplevelse av vårt arbete en viktig ekonomisk faktor. Konkurrenssituationen gör att man inom vuxentandvården har ett fritt val. Detta gäller även inom barn- och ungdomstandvården, där man alltid kan välja en annan vårdgivare om man är missnöjd på något sätt. En tradition med hög ekonomisk medvetenhet har hjälpt organisationen att under årens lopp kunnat investera i ny teknik och utrustning. Teknikutvecklingen inom tandvården innebär större investeringar och kostnaderna för detta måste finansieras via patientarbete och ett effektivt resursutnyttjande av såväl lokaler som utrustning. Det blir därför allt viktigare att följa nyckeltal där investeringen sätts i relation till den patientrelaterade tiden. Konsekvensen av detta är att våra arbetstider och öppettider för patienterna sprids mer under veckans dagar och dygnets timmar. Vår prissättning gentemot patient är nära medelpriserna i Sverige. Målet när det gäller lönekostnadsutveckling med inriktning mot är satt utifrån perspektivet att andel legitimerade bör öka, men inte antalet medarbetare totalt. Produktiviteten bör med en annan personalsammansättning kunna innebära ett ökat patientflöde. Strategiskt mål 1 Ekonomi som ger handlingsfrihet Verksamhet anpassad till intäkterna Lönekostnads utveckling Målvärde Målvärde 5% 5% 4% DÅ Rapporttillfälle Strategiskt mål 2 Ekonomi som inte belastar kommande generationer Målvärde Målvärde 5% 1% 2% DÅ Avsättning för framtiden Resultat i förhållande till omsättningen Rapporttillfälle Strategiskt mål 3 Kostnadseffektiv verksamhet Målvärde Målvärde 50% 55% 60% DÅ Hög beläggningsgrad Andel patientbokade timmar/ behandlingsrum Rapporttillfälle 10

11 6. ÅRSBUDGET Inför planeras för en budget i balans och ett ekonomiskt överskott motsvarande 1% av omsättningen. Till bör målet 2% vara realistiskt. Investeringsutrymmet kommer med andledning av ändrad hantering av fastighetsinvesteringar innebära att Folktandvårdens kostnader ökar varför en revidering av investeringsnivån görs till tkr per år under perioden. På ett par års sikt är det svårt att uppskatta kostnaderna eftersom det är skillnad på om ombyggnationer görs i Landstingsägda fastigheter eller förhyrda. Nyetableringen i Ljungsbro med en ny klinik som öppnar 1 februari innebär investeringar och kostnader. I budgeten planeras att intäkterna ska motsvarar kostnaderna under första året. Det som ffa avgör det ekonomiska utfallet är tillgången på patienter. Kliniken i Ryd kommer genomgå en renovering under sommaren. Lönekostnadsutvecklingen är något högre än tidigare år beroende på att antalet anställda har ökat ffa när det gäller legitimerade medarbetare. Detta innebär samtidigt mer kapacitet och mer intäkter. Investeringar planeras även i kompetensutveckling bla i form av en 15p högskoleutbildning för ett antal tandläkare. Ambitionen med mer delaktighet i forskningsoch utvecklingsprojekt från allmäntandvården innebär även det en investering i kompetens. Den sammantagna bedömningen är att alla investeringar ska rymmas i budgeten och ändå ska ett överskott skapas. Det budgeterade överskottet motsvarar 1% av omsättningen. 11

12 7. FÖRSLAG TILL BESLUT Folktandvården föreslår landstingsdirektören besluta - att godkänna verksamhetsplanen. - att godkänna investeringar med sammantaget tkr år, tkr år 2013 och tkr år 2014 Folktandvården Raimo Pälvärinne Tandvårdsdirektör 12

13 Blankett 1 Kör rapport 541 Folktandvården Startsida Resultaträkning (tkr) Budget Helårsbedömn 2011 Bokslut 2010 Intäkter Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: Antalet anställda medarbetare har ökat jämfört med Detta ger tillsammans med lägre sjuktal och ökat fokus på tillgänglighet och produktivitet positiva ekonomiska effekter

14 Blankett Folktandvården Kassaflödesanalys Budget DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter till kassaflödesanalysen:

15 Investeringsredovisning Blankett 1 Nettoinvestering Budget Helårsbedömn 2011 Bokslut 2010 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till Investeringsredovisning:

16 Blankett Folktandvården Balansräkning (tkr) Budget Helårsbedömn 2011 Bokslut 2010 TILLGÅNGAR Pågående arbeten, maskiner och inventarier Inventarier Datautrustning Medicinteknisk apparatur Bilar och andra transportmedel Summa Anläggningstillgångar Förråd mm Kundfordringar Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital Årets resultat Summa Verksamhetens eget kapital Semlöneskuld okomp övertid mm Upplupna kostn förutbet intäkt Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen Införandet av VNS förråd bör innebära mindre lager. Än så länge syns inga sådana effekter.

17 Ledningsstaben Josefin Bjäresten INVESTERINGPLAN (tkr) Produktionsenhet: Folktandvården Uppgiftslämnare: Åsa Drange Objekt >1000 tkr: Objekt Nettoinvestering Kommentarer per objekt Övriga objekt <1000 tkr Dentalutrustning Tidigare beslutade objekt: Summa