SVEROFs Jubileum 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVEROFs Jubileum 2011"

Transkript

1 SVEROFs Jubileum 2011

2 SVEROFs Jubileum

3 Kronologisk Översikt Äldre Indelningsverket Yngre Indelningsverket Värnpliktssystemet 1879 Förordningar för Flottan 1880 Förordningar för Armén 1887 Kungörelse av Oscar II betr antagning, utbildning av samt tjänstgöring för Reservofficersaspiranter 1901 Ny Härordning 1914 Längre befälsutbildning för studenter 1919 Sveriges första reservofficersförening FAR vid P7 stiftas 1924 Svenska Arméns Reservofficersförbund tillkom 1934 Flygvapnets Reservofficersförbund grundas 1945 Armé och Flyg går samman i SAFR Svenska Arméns och Flygvapnets Reservofficersförbund 2001 SAFR och KAROF går samman i SVEROF 2011 SVEROF 10 års-jubileum THE SVEROF JUBILEE BOOK 2011 The origin of the Swedish Reserve Officer dates back some 120 years. The origin of SVEROF goes back 87 years and the present SVEROF setup some 10 years ago. The building blocks of the book are made up of: Introduction (chiefly by the Swedish Commander in Chief) Key milestones during the last decade, (present SVEROF) The National RO-arena The International RO-arena Security Political elements (generated by the Jubilee Symposium April 9 th 2011 in Stockholm) The SVEROF Board wishes you a pleasant reading! Jan Sjölin Chairman Denna utgåva är ett särtryck till tidningen Reservofficern nr Red.: Jan Sjölin Idé och formgivning: Idé & Form 1942 HB Tryck: Andrén & Holm AB ISBN

4 innehållsförteckning Inledning Jan Sjölin Att vara Reservofficer ett livslångt engagemang...6 Sverker Göranson Försvarsmakten och Reservofficerarna...7 Då Nu Framtiden Erik Norberg Reservofficeren i historiskt perspektiv...9 Jan Sjölin Historien SVEROF Evan Hultman To be a reserve officer; a lifelong US/Swedish commitment...12 Milstolpar SVEROF Lars Ekeman Reservofficerare i förbandsnedlägg ningarnas era Magnus Ruding Målet viktigare än detaljerna...16 Torsten Bernström Perspektiv på reservofficerare...17 Wictor Phalén Perspektiv på reservofficerare...18 Peter Winroth The past, present and future...19 Rafael Vilén Projekt Baltikum...20 Lars-Erik Roos & HC Toll BALTJOLDS: Baltic Junior Officer Leadership Development Seminar...22 Björn von Sydow Svenska reserv officerare i Estland, Lettland och Litauen...23 Alf Eckerhall Reservofficerare i österled...24 Nationella RO-arenan Dennis Gyllensporre Reservofficeren ur ett FM utvecklingsperspektiv...26 Mikael Christoffersson Intervjuad av Mats Gyllander Vilka tankar har Chefen för Luftstridsskolan om Flygvapnets reservofficerare?...28 Jörn Holmgren Framtidens försvar ska bemannas reservofficerarna är beredda att anta utmaningen!...30 Björn Grünewald Reflektioner i min backspegel...32 Roland Ekenberg Ni behövs!...35 Marcus Dahl Ett gott exempel på hantering av reservofficerare!...37 Mats Blom Afghanistan: OMLT och reservofficerare...38 Carl A Karlsson Ett livslångt engagemang...41 Carl-Erik Frantzén Reservofficers föreningen i Skåne RiS...42 Jan Seebass Reservofficers föreningen Norra Skåne RNS...45 Ulf F Sjöberg SVEROF Blekinge...46 Lennart Steen Reservofficers sällskapet i Göteborg ROSIG...47 Bengt Assarsson Reservofficerssällskapet i Östergötland ROSÖ...48 Göran Lönnqvist Reservofficerssällskapet i Stockholm ROSIS...50 Jan Burell Reservofficerssällskapet i Västmanland RiV...53 Micael Appelblad Reservofficerssällskapet i Västerbotten ROSIV...55 Stig Gåhlin Reservofficerssällskapet i Norrbotten ROSIN...56 Internationella RO-arenan Birger Kjer Hansen Fremsyn, Styrke og Vilje...58 Sigurd Hellstrøm Norska RO-perspektiv...61 Mika Hannula Finnish Defense Policy and Doctrine...62 Jon Erling Tenvik Greetings from the CIOR President...64 Kuno Peek Estonian Reserve Officers Association EROK...65 John del Monte South Africa Reserve Force Tribute to SVEROF...67 David Forsman Sverige och CIOR...68 Juris Maklakovs Perspectives from a former CHOD ( ÖB )...69 Benita Feldmane The Latvian association of reserve officers LRVA...70 Säkerhetspolitiska fragment Nadeem Riyaz Pakistan today...71 Adam Hałaciński Poland and Sweden: together for Europe...72 Peter Johnson KATYN en polsk tragedi med reservofficersförtecken...73 Răduţa Matache Security challenges in Romania s region...75 Efterskrift Johan Adophson Reservofficer i framtiden...78 Sid 5

5 inledning Att vara Reservofficer ett livslångt engagemang Jan Sjölin, major och ordförande i SVEROF D Drygt 120 år firar institutionen den svenska RESERVOFFICEREN i sig. Knappt 90 år till SVEROF:s rötter och 10 år i sin nuvarande utformning, det ger nog en gedigen plattform av trovärdighet kring begreppet tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten. Det är just denna kategori som Riksdagen beställt som ett av huvudbenen i den framtida personalförsörjningen. SVEROF:s styrelse har önskat att stanna upp ett tag och reflektera i form av Jubileumsfirandet under april Här står inte minst Jubileumssymposiet 9 april och Jubileumsboken i centrum. Boken försöker att under rubrikerna: Inledning (från ÖB) Då Nu Framtiden Milstolpar Nationella RO-arenan Internationella RO-arenan Säkerhetspolitiska fragment att skapa en bild av RESERVOFFICERENS värld 2011! Inledningen har ÖB, Sverker Göranson, som skribent. Då Nu Framtiden har en tydlig historisk del, ända från början, mer än 120 år sedan. Här konstaterar Erik Norberg att i slutet av WW 1 så gick det 5 RO på 1 YO i de tyska linjeregementena, kanske inte bara numerär förtätning utan även kompetensmässig förstärkning. Evan Hultman, med tydliga rötter i Sverige, beskriver en smått otrolig RO-karriär med start under WW 2, Kalla Kriget och positionen som Generalmajor, CIOR President, (förutom en imponerande civil karriär). Still going strong! Milstolpar SVEROF har ett stort antal författare, alla nyckelpersoner kring viktiga aktiviteter under det gångna decenniet. Nationella RO-arenan ger en bild av RE- SERVOFFICERENS roll i dagens Försvarsmakt. Författarna kommer dels från Försvarsmakten, dels våra egna led, inte minst nyckelfaktorn: Lokalavdelningarna. Internationella RO-arenan. Här har våra författare bakgrunden från Norden (och dess urstarka nordiska RO-samarbete sedan 80 år). Vida re från Baltikum och Polen. De mer globala perspektiven bjuder Sydafrika och CIOR på. (CIOR står för Interallied Federation of Reserve Officers med 1,3 miljoner medlemmar från NATO & PfP-länderna.) Säkerhetspolitiska fragment. Här är volymen av författarna Sverige Ambassadörerna från ett antal nyckelnationer. Ett tydligt spår är Polen och KATYN, en polsk RO-tragedi. Ett helt nytt namn är nog diplomaten Konstantin Karadja, 50/50 svensk rumän, som under WW 2 räddade drygt judar ur Tyskland. De säkerhetspolitiska fragmenten har sin bas i Jubileumssymposiet 9 april. Till sist några ord om kittet att vara reservofficer. Efter att vi inom Styrelsen funderat en del, så blev en konklusion: ENGAGEMANGET = viljan och beredskapen att ställa upp med såväl militär som civil kompetens. The reserve officer Twice a citizen W. Churchill GOD LÄSNING önskar SVEROF:s STYRELSE genom Jan Sjölin PS: Med hänsyn till nuläget kan nog Per aspera ad astra, (genom svårigheterna mot stjärnor na), fungera väl! Förnyelse & Tradition är SVEROFs ledord. 6

6 inledning Försvarsmakten och Reservofficerarna FOTO: FÖRSVARETS BILDBYRÅ Det finns alltid anledning att uppmärksamma våra reservofficerare. Just i år är det tioårsjubileum, men samtidigt 87 år sedan SVEROF bildades eller 124 år sedan själva reservofficersinstitutionen skapades. Reservofficerarna har varit och förblir viktiga för Försvarsmakten. När vi nu successivt bygger insatsorganisation 2014 behövs reservofficerare med rätt kompetens. Insatsorganisationen bygger även i framtiden på en kombination av kontinuerligt och tidvis tjänstgörande soldater, även om både omfattning och tyngdpunkt är annorlunda jämfört med tidigare. Reservofficerarna kommer även i fortsättningen vara den ledningsresurs som gör det möjligt att sätta upp insatsförband utöver kontinuerligt anställd personal. Detta ställer naturligtvis krav på både dig som enskild reservofficer och Försvarsmakten. Reservofficerare har möjligheten och förmågan att verka i två världar, dels i det civila arbetslivet, dels i Försvarsmakten. Ni får kunskaper och insikter som ni kan förmedla till er bekantskapskrets och arbetskamrater i vardagen. Ni reservofficerare är viktiga ambassadörer för oss. Försvarsmakten genomför den största förändringen på drygt 100 år. Värnplikten är vilande och vi skapar i stället ett insatsberett försvar baserat på frivillighet. Förändringen är i sig driven av två faktorer: Omvärldsutvecklingen och kravet på en effektiv organisation. Ett och samma försvar ska verka i insatser både hemma, i närområdet men också längre bort i svåra miljöer utanför Sveriges gränser. Men det är bara början på en lång omvandlingsprocess. När vi nu skapar ett insatsberett försvar krävs det också fortlöpande investeringar. Med dagens ekonomiska förutsättningar ser det inte ut att räcka till för åren efter Vi ska skapa en försvarsmakt som klarar våra internationella åtaganden och kraven på nationell förmåga ÖB general Sverker Göranson både idag och imorgon. På lång sikt, det vill säga bortom 2014, vilken är den period som riksdag och regering inte tagit ställning till, ser vi att den insatsorganisation vi nu bygger kommer att kräva ekonomiska tillskott för att förmågan ska kunna behållas. I dag har vi i Försvarsmakten ordning på ekonomin. Men för att skapa balans mellan denna ekonomi och den tillgänglighet som våra politiker beställt krävs det att resurser frigörs på både kort och lång sikt. Resursbrist har varit den främsta anledningen till att den grundläggande reservofficersutbildningen legat nere de senaste sex åren. Något som lett till att antalet yngre reservofficerare är lägre än på länge. Försvarsmakten har en historik där vi inte har haft möjligheten att utbilda reservofficerare på ett adekvat sätt, men nu lyfter vi fram frågorna på ett bättre sätt än tidigare. Vi kommer därför att påbörja utbildning av nya reservofficerare redan under Huvuddelen av de anställda gruppbefälen, soldaterna och sjömännen kommer - när systemet är fullt utbyggt - att vara tidvis tjänstgörande i den nya insatsorganisationen. Med regelbundna intervaller kommer de att vara borta från sina ordinarie arbeten för tjänstgöring i Försvarsmakten. Detta är ett system som alla ni reservare känner 7

7 inledning igen, eftersom det funnits inom reservofficerskåren sedan 124 år tillbaka. Samverkan mellan den civila arbetsgivaren och Försvarsmakten är central för att växeltjänstgöringen ska fungera. Det är en stor omställning för Försvarsmakten att aktivt gå ut och rekrytera gruppbefäl, soldater och sjömän där de flesta av dessa ska tjänstgöra några år hos oss. Utmaningen för oss ligger i att skriva kontrakt om flera års tjänstgöring med soldater som samtidigt har en civil anställning, men med hänsyn till att det är svårt att förutse Försvarsmaktens framtida uppgifter. Men även här är ni i reservofficerskåren viktiga ambassadörer, på samma sätt som de frivilliga försvarsorganisationerna med sitt engagemang och sin kunskapsbank skapar ett brett intresse för Försvarsmakten. Vårt mål är att bli en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige. Detta kräver ledarskap och samtidigt tydlighet, såsom kring frågan om internationell arbetsskyldighet, vilket också skapar utmaningar. Beslutet kring internationell ar bets - skyldighet var nödvändigt för att kunna leverera det statsmakterna beställt. Därför är det särskilt glädjande att ni är fem tusen reservofficerare som har valt att tacka ja till att arbeta utanför Sveriges gränser om så behövs. Vi väntar nu på att riksdag och regering senare under året fattar beslut om lagar och förordningar när det gäller vår framtida personalförsörjning. IO14 (InsatsOrganisation) beräknas vara fullt genomförd 2019 med personal som rekryterats och utbildats i det nya systemet. Enkelt kan det sammanfattas med en väl fungerande flexibilitet i förhållande till Försvarsmaktens förändrade uppgifter och den förväntade ökade internationella verksamheten. Jag inser att dialogen aldrig får tystna om vi ska kunna attrahera och behålla morgondagens reservofficerare. Bra arbetsklimat och ett gott samarbete är liktydigt med personligt engagemang och dialog från såväl Försvarsmakten som dig som enskild reservofficerare. Dessutom krävs ett nära samarbete med civila arbetsgivare för att kunna utveckla det nya försvaret. Ett modernt ledarskap som värnar och utvecklar våra nya medarbetare kvinnor och män som blir en spegelbild av vårt samhälle. Sverker Göranson General och soldat 8

8 då - nu -framtiden Reservofficeren i historiskt perspektiv ÖÖstersjöområdet var på 1880-talet ingen idyll. Medan Krimkriget fortfarande var aktuellt, inträdde en skärpning i konflikten i Afghanistan. Det ryska trycket ökade och England valde att möta hotet i det gemensamma intresseområdet med rustningar. Under en tid räknade man allmänt med krig. Fårösund befästes och för ovanlighetens skull rustade flottan en eskader redan under vårmånaderna. Vid tiden för 1880 utgjordes stommen i den svenska armén fortfarande av arvet från Karl XI:s indelningsverk, indelta knektar och indelta ryttare. Till dessa kom knappt värvade soldater, huvudsakligen vid specialtrupp - slagen, och beväringar, som uttagits till viss värnplikt i enlighet med 1812 års beslut och som var avsedda som reserv för den indelta armén. Men indelningsverket hade vid denna tid överlevt sig självt. Övningstiden var kort, skjutövningarna obetydliga, och arméns krigsförband saknade offensivkraft. Det stod för många klart att en omläggning var nödvändig, att indelningsverket måste ge vika för en modern värnpliktsarmé med längre övningstid och ledd av välutbildade professionella officerare. Det i riksdagen starka lantmannapartiet var inte ovilligt till en reform, men värn pliktsfrågan kopplades till kravet på avskrivning av de för bönderna betungande grundskatterna. En förutsättning för utbyggnad av värnpliktssystemet var att befälsbehovet kunde tillgodoses. Även flottan stod inför nödvändiga förbättringar, dikterade av kravet på ånga och pansar. Det var också här som det första steget togs. För att bereda flottan erforderligt reservbefäl för krigstillfällen och större rustningar..., hette det i Kungl. Maj:ts kungörelse den 13 juli 1887, antagas för varje år tio reservofficersaspiranter för att bibringas sådan militärisk utbildning, som för deras användning i flottans tjänst prövas nödig. Detta blev utgångspunkten för den svenska reservofficersinstitutionen. Det är lätt att peka på hur den tekniska utvecklingen hade lett till krav på vidgad rekrytering. Men parallellt med denna linje löpte en annan och det var uppbyggnaden av frivilligförsvaret. Den politiska oron drev fram försvarsvänliga stämningar som kom att manifesteras i en folkrörelse, skarpskytterörelsen. Välkända personer som August Blanche, Sven Adolf Hedlund och Viktor Rydberg Erik Norberg tillhörde förgrundsgestalterna. Som mest räknade rörelsen över medlemmar. Här förenade sig således de krav som den tekniska utvecklingen hade gjort ofrånkomliga med en allmänt försvarsvillig atmosfär bildades Allmänna försvarsföreningen och försvarsviljan hade fått ett betydelsefullt forum. Särskilt starkt slog försvarsintresset rot inom akademiska kretsar. I maj 1890 överlämnades en petition från Uppsala universitet till Kungl. Maj:t om undervisning i vårt försvar och om de fordringar, som nutidens krig och krigskonst ställer på detsamma. Petitionen remitterades så småningom till generalstaben, där dess chef generalmajoren Axel Rappe med entusiasm förklarade, att förslaget utgjorde ett glädjande bevis på intresset för fosterlandets försvar. Axel Rappe hade själv avlagt kansliexamen vid Uppsala universitet. Också de akademiska institutionerna tillstyrkte förslaget och föreläsningar i ämnet krigs - historia inleddes vid universitetet, delvis med hjälp av medel som skaffades på privat väg. Från statsmakternas sida förelåg nu ett starkt intresse av att ta vara på det växande försvarsintresset. Här smälte de olika intressena i hög grad samman, försvars - viljan å ena sidan och behovet att utöka rekryteringen av befäl i samband med värnpliktsreformen å den andra. En reserv av befäl hade redan tidigare funnits inom armén, men den hade utgjorts av officerare som av olika anledningar lämnat aktiv tjänst. Tanken på en lösning påminnande om den som flottan genomfört 1887 växte sig stark. För att kunna rekrytera den försvarsintresserade akademiska ungdomen skulle befälskåren utökas till att omfatta även en kategori med något begränsad utbildning och kortare tjänstgöring. Dessa skulle redan vid rekryteringen inträda i reserven. Och så fastställdes i december 1891 att officersvolontär som fått underofficersutbildning, deltagit i vapenövningar och avlagt examen som reservofficer kunde få inträde i reserven med rang av underlöjtnant. Året därpå, 1892, fastställdes en ny härordning. Som aktiv pådrivare finner vi åter Axel Rappe, denna gång i rollen som krigsminister. Nu kunde man räkna med en reservofficersor- 9

9 då - nu - framtiden ganisation som skulle täcka befälsbehovet vid mobilisering. Målet var att 56 reservofficerare varje år skulle utexamineras för att officers platserna vid de mobiliserade förbanden skulle kunna fyllas. Men förhoppningarna kunde inte infrias. Första året utexaminerades fem personer och under en följd av år var deltagandet klent. Så länge institutionen skulle bygga på frivillig grund var det enligt Rappe nödvändigt med en ordentlig ekonomisk ersättning som kompensation års härordning innebar det slutgiltiga genombrottet för värnplikten. Indelnings - verket försattes på omedelbar avskrivning, och behovet av reservofficerare ökade väsentligt. För att öka rekryteringen minskades fordringarna på de teoretiska förkunskaperna. Vid krigsskolan organiserades för reservofficerare kurser omfattande tre månader, och från 1903 bedrevs officerskurs och reservofficerskurs parallellt. De nya utbildnings - kraven var avsedda att öka intresset för reservofficersutbildningen, men det blev nyväckta patriotiska känslor som satte fart på rekryteringen. Den svensk-norska politiska krisen kulminerade med unionsupplösningen Känslorna var starka på båda sidor, och ett krig de båda länderna emellan hade inte förefallit osannolikt. Efter den nya härordningen räknade man med ett årligt behov av 150 reservofficerare hade 54 utexa minerats, och 1907 hela 176 nya reservofficerare. Men under den stabilare period som sedan följde minskade antalet drastiskt, och året före det första världskrigets utbrott var man nere i 1904 års siffror. Efter ett antal års politiska strider om framförallt en utökning av övningstiden för de värnpliktiga blev motsättningarna akuta med borggårds - kris och regeringsombildning som följd. Liksom 1890 engagerade sig studenterna för en ökad militär utbildning. Genom den nya härordningen som fastställdes 1914 utsträcktes övningstiden för studenter och likställda till 485 dagar. Reservofficerarnas utbildningstid var endast fyra månader längre, vilket motsvarade officerskursen på Karlberg. Klyftan mellan värnplikt för studenten och utbildning till reservofficer hade minskat. Under det första världskriget blev reserv - officerens roll helt accepterad. Genom mobiliseringen i augusti 1914 inkallades ett stort antal reservofficerare, gjorde tjänst vid regementenas övningsplatser eller vid de förband som förflyttats till grän serna. Det visade sig snart att avgångarna bland befälet var större än man räknat med, och att den nya försvarsordningen resulterade i att man måste tänja organisationen till det yttersta. Medan man tidigare räknat med att reservbefälet skulle få tjänstgöra uteslutande vid depåförband eller landstormstrupper kom det att visa sig att de allt oftare måste tas i anspråk för att fylla luckor även i den aktiva kadern vid linjeförbanden. Här visade sig värdet av den nya rekryteringsformen genom att man kunde dra fördel av de erfarenheter och yrkeskunskaper som många av reservofficerarna förde med sig. Samtidigt ökade pres tigen i den nya utbildningen. Tillsamman med en målriktad informationskampanj ledde detta till nya höjder i rekryteringen. Antalet utexaminerade låg under krigets senare år på mellan 250 och 300 personer årligen. Den svenska utvecklingen ägde naturligtvis inte rum isolerat. I det land där Axel Rappe hämtat sina krigserfarenheter, Frankrike, hade systemet reformerats i början av 1900-talet, och i Tyskland hade institutionen gamla anor. Vid den omfattande mobiliseringen vid krigets början be - kläddes de flesta officersbefattningar i dessa länder av reservofficerare. I ett tyskt linjeregemente med 51 plutonchefsbefattningar var i medeltal 15 aktiva officerare, 20 reservofficerare och de återstående s.k. officers ställföreträdare, en kategori som avlagt reservofficersexamen men inte blivit befordrade till officerare. I Frankrike var proportionerna likartade. Förlusterna särskilt i krigets början ledde till att reservofficerare fick överta såväl kompanisom bataljonschefsbefattningar vid både linje- och reservförband. Nyuppsättningen av förband i alla krigförande länder gav liknande resultat. I hög grad gällde detta England och USA, vars arméer så gott som helt nyskapades under kriget. Man har beräknat att antalet officerare i tyska armén under första världskriget skall ha uppgått till personer. Motsvarande antal reservofficerare var , 5 RO per YO. Tydligare än på detta sätt kan knappast reservofficersinstitutionens betydelse framgå i ett krigförande land. I samma omfattning kan vi uppskatta framsyntheten i de svenska organisationsplanerna från 1800-talets sista decennier. Under det andra världskrigets beredskap finner vi samma mönster som under det första världskriget. Ett kraftigt ökande antal utexaminerade och stor efterfrågan på dem i takt med att organisationen byggdes ut med de s.k. fördubblingsregementena. Efter kriget har gjorts gällande att reservofficerarnas kortare utbildning gjorde sig påmind som en brist i jämförelse med statofficerarna. I den utsträckning detta stämmer måste det ses som en nödvändig eftergift för det annorlunda rekryterings- och utbildningssystemet. De moment vi kan lyfta fram som utgångspunkter för reservofficersinstitutionen är lätt urskiljbara: det allmänpolitiska läget under talets avslutande del, de försvarsvänliga stäm - ningarna samt en teknisk utveckling som reste krav på en omfattande militär organisation med ett ökat befälsbehov. Erik Norberg F. d. Krigsarkivarie 10

10 då - nu - framtiden Historien SVEROF 1924 Den eminenta skriften RESERVOFFICEREN 100 ÅR; 1987 innehåller ett omfattande kapitel om den långa historien. Detta författades redan då av Erik Norberg och vi har hans något förkortade och omarbetade historia i vår bok; Du har ju precis läst den. Som vanligt när den tidigare Krigsarkivarien Erik varit i farten: lättläst, faktariktigt och givande. RESERVOFFICEREN 100 ÅR har ett kapitel om Utvecklingen i Sverige och Internationellt av Professorn Gösta Lindhagen, som ger en bra bild av tiden från 1920 samt framåt. Jag saxar: Våra reservofficersorganisationer på riksnivå bildades från mitten av 1920-talet fram till början av 1930-talet: Arméförbundet 1924, Kustartilleriet 1929, Flygvapnet 1934 och Flottan Armé- och flygförbunden slogs samman Reservofficersförbundet bildades 1927 och gick 1972 upp i SAFR. Till icke ringa del kan man förklara att organisationerna bildades vid denna tid som en reaktion mot den mycket starka nedrustningen av det svenska försvaret efter första världskriget, konfirmerad i 1925 års försvarsbeslut, men också baserad på de erfarenheter reservofficerare gjorde under långa inkallelser under krigsåren. (Första världskriget.) Lokala föreningar för vissa personalgrupper i reserven fanns långt tidigare.bildades De nuvarande Lokalavdelningarna började växa fram på 1920-talet. Redan tidigt hade man behov av sam - arbetsorgan och 1943 bildades centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden som ett sammanhållande organ på det kamratliga och informativa planet och 1953 bildades reservbefälsförbundens nämnd för gemensamma fackliga frågor. Sedan de fackliga frågorna fått ökad betydelse genom att huvudorganisationerna fått förhandlingsrätt för de statsanställda träffade SAFR år 1963 ett samarbetsavtal med SACO nu SACO/SR. Efter förhandlingar mellan KAROF, SAFR och SFRO bildades Reservofficerarnas Centralorganisation, RC, RC övertog SAFR:s Förste ordföranden översten i Kungl Väg & Vattenbyggnadskåren, majoren i Fortifikationens reserv Ernst Lindh. Grundaren kapten Pallin hade avgått medlemskap i SACO. De tre förbunden i RC har haft olika uppfattning om hur omfattande RC:s verksamhet skulle vara. Denna har emellertid successivt fått ökad betydelse och omfattning. Ett stort steg togs 1978 då RC från SAFR övertog dels ansvaret för kansliet, dels SAFR:s tidning Reservbefäl, dels namnändrades till Reservofficerarnas Centralförbund. Senare har ytterligare steg tagits mot ökat samarbete, bland annat manifesterat genom ytterligare ett namnbyte 1982 till Sveriges Reservofficersförbund, SROF. Slut från Gösta Lindhagen och 100-årsskriften. Låt oss följa spåren fram till våra dagar. Först det fackliga: då SVEROF & SFRO ju kom att upphöra som frivilliga försvarsorganisationer, utan att ersättas med annan identitet från uppdragsgivaren FM, så kom det fackliga benet SROF att bli den formella plattformen i bland annat myndighetskontakter. Namnbytet för SROF 2010 till RESERVOFFICERARNA var mer än en symbolfråga. Vad gäller dagens SVEROF så togs steget in i den senaste strukturen 2000/01 då samgåendet SAFR & KAROF blev verklighet. KAROF hade funderat rejält på sin framtid, då man nått en underkritisk storlek. Alla de olika förhandlingarna dåtida slutade i samgåendet med SAFR till det nya: SVEROF. Oaktat numerären, så kom de ledande KAROF-människorna att snabbt bekläda många ledande positioner inom SVEROF/SROF-systemet. En universell trend sedan mitten av talet är det allt närmare samarbetet mellan SVEROF & SFRO å ena sidan samt (SFRO) RE- SERVOFFICERARNA å andra sidan. Person - unionen är betydande. Jan Sjölin Ordförande SVEROF 11

11 då - nu - framtiden To be a reserve officer; a lifelong US/Swedish commitment Evan Hultman, Major General (ret.) AAs the President of CIOR for life I am honored to respond to your gracious request for a brief biographical summary. I am most proud of my Swedish ancestry. My paternal grandfather, Anderson, and his young wife from the woods north of Smålandsstenar, immigrated in the early 1870 s to a primitive Swedish community named Munterville in the newly formed state of Iowa, USA. A famine in Sweden was the Raison d'être for the move. Blacksmith Augustinus, a proud Swede, changed his name to Hultman, man from hult. This he explained to his first grandson, Evan. I grew up in Hultman's blacksmith shop and entered the military serving as a private during the second world war upon graduation from high school with scholarship, athletic and leadership honors; first selection to schools Graduate Hall of Fame. I served 3,5 years in World War II through the ranks from infantry private to battalion commander. Honor graduate in his Infantry Officer Candidate class serving as a company and battalion commander in the Pacific with the 24 th division. After the war I graduated from University of Iowa, and with distinction from law school. In the Reservist tradition as twice the citizen (as Sir Winston Churchill named the patriot military reservist) I served 43 years including the commanding general of four general officer commands, as well as a distinguished lawyer and public servant. I served as the president of the U.S. Federal Bar Association, Army Reserve Commanders Association and Reserve Officers Association. In private life, twice elected Attorney General of this state and nominated by three presidents of the U.S. as the United States and confirmed on all occasions by the U.S. Senate. Among the many highlights of my CIOR career was being named the Honorary President of CIOR during the summer congress in Sofia, Bulgaria - only the second officer to receive the Spirit of CIOR award, in the 63 year history of CIOR. But I am most proud as president of CIOR in the early 1990 s, to have played a part in Sweden s & SVEROF s successes. During my term as President of CIOR, the matter of Sweden joining CIOR transpired. I well remember the great Swedish Navy Officer, Sten-Ingvar Nilsson, who was the contact person from the side of the Swedish Reserve Officers. I travelled to Sweden to meet with the Swedish CiC, the MoD and your Federations. Sten-Ingvar was about as an observer in CIOR on a number of occasions and both of us could see Sweden as an associated member at the CIOR Berlin Summer Congress year Among other Swedes I well recall from CIOR would be Torsten Bernstrom, Army and the present, Jan Sjolin, Air Force. I am well aware of the financial constraints you have been under, but I can just encourage you into being loyal members with a good quality presence of sufficient volume. The potentially very rich reward from CIOR is in direct proportion to your investment. To me it is a great thing to be able to be present and take part in the SVEROF JUBILEE! I wish SVEROF all the best for the future! Evan Hultman Soldier from WW2, the Cold War & CIOR Chairman with Swedish Roots 12

12 milstolpar Reservofficerare i förbandsnedlägg - ningarnas era Lars Ekeman, tidigare generalsekreterare SVEROF (SAFR) & SROF Bara någon dag efter det att jag börjat som generalsekreterare, 1977, ringde reservofficershandläggaren på A 9 i Kristinehamn. Hon ville veta min syn på det nya reservofficersavtalet. Jag minns inte mycket från samtalet om avtalet men däremot minns jag hur uppgiven hon lät. Ett stort antal av Försvarsmaktens förband och skolor hade lagts ner i försvarsbeslut 1996 och det här var hösten 1997 genomförandeåret. Då totalt nio av armens regementen lades ner, där ibland A1 i Linköping. Hon berättade, att på ett bräde hade det förts över 400 reservofficerare från A1 till A 9 i Kristinehamn. Hon hade plötsligt fått ansvaret för mer än dubbelt så många reservofficerare som tidigare. Hon saknade administrativa resurser men också riktlinjer för hur alla dessa skulle hanteras när deras krigsförband av - vecklades och det i praktiken saknades relevanta krigsuppgifter. Det var en helt annan verklighet än den jag mött som militär sakkunnig på Försvarsdepartementets internationella enhet. Där hade verkligheten varit kriget i Bosnien och andra FN-opera tioner som Sverige och Försvarsmakten deltog i. Utveckling och nya uppgifter. Nu handlade det om reservofficerare och att företräda deras intressen i en tid då invasionsförsvaret avvecklades och då det i allra högsta grad fanns en villrådighet kring vilka uppgifter Försvarsmakten skulle ha i framtiden. Samtalet på telefon fick mig att i ett slag inse hur alarmerande situationen var. Det var inte tänkt särskilt mycket i Försvarsmaktens högkvarter om hur man skulle handskas med detta stora humankapital. Misstagen som gjordes var stora och i flera avseende irreparabla. Mina egna erfarenheter som krigsbataljonschef av reservofficerssystemet var enbart positiva. Rätt använda och motiverade presterade reservofficerare många gånger mer än sina aktiva kollegor. Mycket av den kraft jag lade ner under min tid som generalsekreterare kom därför att handla om att övertyga både politiker, Försvarsdepartementet och Försvarsmakten om betydelsen av att utforma ett nytt reservofficerssystem som var bättre anpassat till framtida krav. Redan vid den här tiden fanns en insikt om behovet av att kunna deltaga i internationella fredsoperationer. Nytt reservofficerssystem Min första tid som generalsekreterare bestod av ständigt ringande telefoner och e-post med frågor om det nya avtalet och vad som skulle hända när förbandet lades ner. Efterhand uppstod en insikt att reservofficerarna själva på ett genomtänkt sätt borde skaffa sig ett förhållningssätt till den verklighet som uppstod efter 1996 års försvarsbeslut. Det gällde att påverka utvecklingen. Ett avstamp var SAFR:s förbundsmöte i maj 1998 då Mattias Wigardt avgick som ordförande i SAFR (Svenska Arméns och Flygvapnets Reservofficersförbund) och SROF (Sveriges Reservofficersförbund) och efterträddes som SROF-ordförande av Michael Zell. Michael Zell blev den som tog över den process som redan inletts av Mattias med informella diskussioner om hur reservofficerarna skulle förhålla sig till de i många fall negativa budskap som kom från Försvarsmakten. Ett värdefullt ställningstagande gjorde försvarsminister Björn von Sydow som talade över reservofficersfrågan på förbundsmötet i maj. Där klargjorde han tydligt sin syn och behovet av reservofficerare i framtiden. Vilken betydelse detta 13

13 också fanns ett samlat perspektiv när väl Jan Warren lade ner kraft i arbetet. Vi fick också en samtalspartner vilket ledde till att det fanns en relativt enig syn mellan oss och Försvarsmakten på hur framtiden skulle utformas och vilken rekryteringsnivå som skulle upprätthållas. Det blev med andra ord ett allt bättre samarbete. Men åter till hur reservofficerarna skulle möta framtiden. Redan på hösten 1998 inbjöd vi ÖB Owe Wiktorin till ett möte på Stadshypotek där Michael var VD. Vid mötet diskuterades framtidsfrågorna. Jag själv föredrog ett underlag med ett antal tankar som väckte en del reaktioner, mestadels positiva. Det handlade bland annat om att i större omfattning använda reservofficerare i hemvärnet och samtidigt genomföra en kvalitetshöjning av förbanden. En sorts förebild som vi diskuterade var systemet med National Guard i USA. Det återstod emellertid en lång process med möten och diskussioner innan förbundet satte ner foten och kunde presentera en mer genomtänkt syn på ett framtida reservofficerssystem. Denna presenterades i en skrivelse till regeringen den 4 juli Regeringen överlämnade alltsammans till utredaren i Personalförsörjningsutredningen, Peder Törnvall. I den färdiga utredningen återfanns stora delar av de tankar som vi presenterade i skrivelsen. Dessa återfanns sedermera också i Regeringens proposition: Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (2001/02:10) I korthet ansåg vi att flottans system med fänriks år borde gälla för alla reservofficerare. Det innebär att den nyutexaminerade reservofficeren tjänstgör ett år i grundorganisationen direkt efter reservofficersexamen. I förbundets skrivelse fanns även ett förslag till en förändrad reservofficersutbildning som skulle vara treårig och som inkluderade ett års värnplikt. Det innehöll också förslag om ökad användning av reservofficerare i utbildningsarbetet i grundorganisationen och i den så kallade insatsorganisationen. Detta för att kunna bemästra problemet med ålderspyramiden. Förslag fanns också om att utnyttja reservofficerens civila kompetens längre fram i karriären. Det vill säga grundtanken var en avsevärt mer flexibel syn på utnyttjande av reservofficerare som utgick från insikten att framtida internationella insatser med halvårs tjänstgöring, som sannolikt skulle kräva en större tillgång på officerare, särskilt yngre. Likaså insikten att den alltmer komplexa konfliktmiljön i framtiden skulle komma att kräva en mycket större kompetensbredd och därför skulle komma att kräva tillgång till reservofficerare som i sin civila gärning kunde erbjuda en sådan. Vidare ville förbundet att det skulle orgamilstolpar hade i praktiken är naturligtvis svårt att avgöra. Jag kan i alla fall konstatera att Försvarsdepartementets handläggare under alla kontakter som förbundet hade visade en stor respekt för framidsfrågorna och även lyssnade. Själv blev jag också inspirerad på det sätt som han talade om framtiden. Den 4 november 1999 tillsatte regeringen en utredning som benämndes Försvarsmaktens Personalförsörjning. I direktiv framgick bland annat vikten av att Försvarsmakten vidtog åt - gärder som bland annat avsåg ökad yrkesväxling, ökad användning av reservofficerare i grundorganisationen. I direktiven uppmärksammades ock s å utredaren på att Sveriges Reservofficersförbund i en skrivelse den 4 juli 1999 lämnat sin syn på Försvarsmaktens underlag i fråga om reservofficerarnas utnyttjande i den framtida försvarsmaktsorganisationen. Redan långt tidigare hade förbundet inlett ett aktivt påverkansarbete. Dels handlade det om att undvika en förhastad avveckling av reservofficerare, dels att aktivt påverka utformningen av ett nytt system. En förgrundsgestalt framförallt när det gällde det nya systemet var Michael Zell. Michael var en fantastisk ordförande och ledare och gjorde en stor insats för att påverka frågorna. Någon som också deltog engagerat och aktivt i arbetet var P A Emilsson, förbundsordförande i Flottans reservofficersförbund. Relativt snart insåg vi betydelsen av att det i högkvarteret saknades någon tillräckligt högt upp som kunde ta sig an reservofficersfrågorna och anlägga ett helhetsperspektiv. Själv upplevde jag många gånger hur olika frågor som rörde reservofficerare handlades på olika avdelningar med skiftande resultat och ibland resulterade i att inget hände alls. Tills slut fick vi ändring till stånd. Om jag minns rätt så var det i början av 1999 som Michael Zell tog bladet från munnen vid ett möte som vi hade med Owe Wiktorin och hans medarbetare. Mötet inleddes med ett försiktigt informationsutbyte. De synpunkter som jag själv lade fram bemöttes med förklaringar att saker och ting tog tid men att det inte var bortglömt. Efter ett tag förklarade Michael att vi ansåg att det överhuvudtaget inte fungerade. Vilket också var en kritik av Jan Warren som tidigare av ÖB utsetts till att hålla samman reservofficersfrågorna. Jag kommer väl ihåg meningsutbytet mellan ÖB och Michael Zell och hur till slut Owe Wiktorin, irriterad och arg slog näven i bordet och förklarade att reservofficersfrågorna i fortsättning skulle prioriteternas. Så kom också att ske. Jan Warren gjorde ett utomordentligt arbete och var smidig att samarbeta med. I min roll märktes en helt annan tydlighet och ambition och att det 14

14 milstolpar niseras en reservofficersavdelning på högkvarteret vilket också skedde. Avsikten var att systemet med en hög företrädare skulle bli en organisatorisk del av linjen i stabsorganisationen. Det kunde emellertid konstateras att när Jan Warren lämnade sin tjänst så blev också reservofficersfrågorna i viss mån nedprioriterade. Personalförsörjningsutredningen föreslog även en reducering av antalet reservofficerare från ner till cirka vilket förbundet accepterade. Ungefär så här var läget när SAFR:s ord - förande Magnus Ruding och Mats Lindström SAFR och KARFOF; s (Kustartilleriets reservofficersförbund) började diskutera ett samgående i ett förbund på våren Diskussionen ledde raskt fram till att förbunden gick samman den 21 oktober 2000 och bildade Förbundet Sveriges Reservofficerare (SVEROF), med start Employer support Som del i det aktiva påverkansarbetet inleddes på hösten 2000 en diskussion om att skapa ett samverkans forum mellan Försvarsmakten, reserv - officersförbundet (SROF) och näringslivet. Förebilden var det Danska Rådet INTERFORCE som framgångsrikt kunnat öka förståelsen i det danska näringslivet om reservofficerare men också betydelsen av att underlätta för deras tjänstgöring. Även i Storbritannien fanns ett aktivt arbete för att förändra företagares och den offentliga förvaltningens attityd till reservofficerstjänstgöring. I ett av regeringen tillsatt organ behandlas olika frågor som rör reservtjänstgöring. Det finns till exempel möjlighet för företagare att söka bidrag ur en fond för att täcka till exempel kostnader som uppstår på grund av att en anställd begär tjänstledigt för tjänstgöring. Dessa och fler tankar presenterade jag i en PM till Michael Zell som sedan diskuterade ytterligare innan Michael presenterade förslaget vid ett möte med Jan Warren i mars Vi diskuterade särskilt betydelsen av att finna en ordförande som kunde utgöra en brygga mellan det privata och offentliga. Valet blev att erbjuda Jan Nygren ordförandeskapet. Rådets syfte skulle vara att diskutera gemensamma frågor som rörde reservofficerare samt etablera en bättre förståelse i näringslivet för reservofficerare och deras tjänstgöring men också de fördelar näringslivet kunde få av medarbetare, som samtidigt var reservofficerare. Förslaget togs väl emot och redan på hösten samma år kunde det första mötet äga rum. Min tid Jag var generalsekreterare hos SROF och SAFR från november När jag slutade i september 2001 hade SAFR och KAROF gått samman i SVEROF. Ett nytt försvarsbeslut skulle ytterligare reducera Försvarsmaktens grundorganisation och invasionsförsvaret stod bokstavligen för sin nedläggning. Det finns naturligtvis mycket mer att skriva och berätta från dessa händelserika år. Alla kontakter med lokalavdelningarna. De nordiska reservofficersmötena. Överläggningarna och mötena i CIOR. Alla fantastiska personer med några få undantag, som jag mötte och sam - arbetade med från de olika förbunden. Det var berikande och en härlig tid, jag lärde mig otroligt mycket. Jag fann nya vänner och förlorade några få. Jag upphörde aldrig att förvånas över hur i många avseende usel Försvarsmaktens personal - ad ministration var och hur ofta de stora orden fälldes, men som lika ofta inte resulterade i någon större leverans. Men också hur imponerad jag var över de aktiva officerare som insåg betydelsen av reservofficerssystemet och försökte göra någonting åt problemen. Inte minst Jan Warren. Tyvärr kan jag konstatera att de visioner och tankar som det fanns så mycket arbetet nerlagt i, vilka presenterades i 2001 års personalförsörjningsutredning och som återfanns i Riksdagsbeslutet samma år, bara till del har förverkligats. Oavsett det, är jag övertygad om att reservofficerare var, är och förblir en viktig resurs för fred, frihet och demokrati. Lars Ekeman tidigare Generalsekreterare SVEROF m m 15

15 milstolpar Målet viktigare än detaljerna Major Magnus G Ruding, förbundsordförande När SVEROF, Förbundet Sveriges Reservofficerare, väl hade bildats andades jag ut med en suck, delvis av välbehag. Vi hade kommit ett litet steg till framåt i enandet av den svenska reservofficerskåren. Före mig hade ett antal förbundsordföranden i de tre förbunden (SAFR, KAROF, SFRO), i årtionden diskuterat ett sammangående, men inte kunnat enas. Själv hade jag sedan slutet av sjuttiotalet på lokalavdelningsnivå och sedan i förbundsstyrelsen inom SAFR hört hur diskussionerna förts, men inte lett till önskat resultat. SAFR i sig var ju ett förbund som var resultatet av sammangåendet av arméns och flygvapnets reservofficersorganisationer redan på 1940-talet, och inom förbundet fanns en positiv grundinställning till effekterna av ett sammangående. När vi i slutet av 1990-talet återigen fortsatte diskussionerna med nya persongallerier, blev det ganska snart tydligt att förutsättningarna för ett samgående med Kustartilleriets Reservofficersförbund (KAROF) var uppenbara. Personkemin stämde och samsyn kring fördelarna med ett enat förbund i en värld med en krympande yrkeskår, reservofficerarna, var för SAFR:s och KAROF:s förbundsledningar uppenbar. För mig var målet viktigare än alla detaljerna i de två förbundens krav, och det var inga problem att släppa på ett och annat önskemål, bara vi klarade av att komma i mål. Lösningen var väl att vi i praktiken la ner SAFR och KAROF, och bildade SVEROF som något helt nytt, ett reservofficersförbund för reservofficerare från hela Försvarsmakten! När vi väl var där infann sig ett visst mått av euforisk lycka, och när jag 2002 lämnade den aktiva förbundsverksamheten efter drygt 25 år, kunde jag konstatera att jag själv fått mycket glädje tillbaka av den tid jag arbetat för, förhoppningsvis, förbundets bästa. Jag önskar Förbundet Sveriges Reservofficerare, SVEROF, lycka och välgång de kommande åren, och att det slutgiltiga målet, ett gemensamt förbund för alla, en gång ska bli verklighet! Magnus G Ruding 16

16 milstolpar Perspektiv på reservofficerare Torsten Bernström, tidigare förbundsordförande i SVEROF Berlinmuren. Den kanske yttersta symbolen för den världsordning som rådde under andra halvan av 1900 talet och som präglade svensk försvarsoch säkerhetspolitik där vårt land befann sig som en neutral kil mellan NATO och Warszawa-pakten. Försvarets uppgifter och reservofficerens roll går att härleda ur detta läge. Personligen kan jag väldigt starkt relatera till Berlinmuren och dess förlängning Järn ridån som delade Europa i en fri och en förtryckt del. Som liten, under många resor, kom det att göra starkt intryck på mig vilka skilda världar människor tvingades leva i på ömse sidor frihetsgränsen. Min Mor lyckades ta sig från det hårt kontrollerade Östeuropa till Sverige på sextiotalet och jag fick förmånen att födas i ett fritt och demokratiskt land. Jag kan bara gissa att det är här jag kan söka lite av skälen till den övertygelse som gjorde mig till Reservofficer. Berlinmurens fall, kom att bli katalysatorn för stora förändringar i Europa och världen och i och med det en symbolhändelse för just drastisk och överraskande förändring. Vi har sedan dess ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge i världen, Europa och i vårt närområde. Lite förvånande ändrades väldigt lite inom Försvaret till en början. FM fortsatte att bygga organisation och planera och öva som om inget hänt. Senaste åren har det istället allt förändrats mycket snabbt. De territoriella försvarsambitionerna har övergivits helt till förmån för insatser av uppgiftssammansatta enheter långt från Sverige. Med ett helt nytt försvar, storleksmässigt endast en bråkdel av sitt forna jag - kommer nya uppgifter, ny materiel, kontraktsanställd personal. Självklart har reservofficerens roll och SVEROF:s inriktning förändrats i och med detta. Under just dessa perioder av genomgripande förändringar i början av 2000-talet, har SVEROF väl lyckats omforma sig, tillvara ta reservofficerens intressen och fortsatt föra fram budskapet om nyttan med RO i Försvarsmakten. SAFR och KAROF bildade ett ännu starkare gemensamt SVEROF. Under min tid som ordförande fortsatte även arbetet med att verksamhetsmässigt samordna arbete och budskap med SROF/Reservofficersförbundet - så att Reservofficeren kom att verka som en samlad kraft för flera spretiga förbund. Vi ställdes under 00-talet även inför en del utmaningar. Vi fick se tillflödet av nya yngre reservofficerare bli i princip noll. I och med att FM omdefinierade kriterierna för Frivilligorganisationerna, fick SVEROF söka skapa sig en ny relevant identitet i försvarsfamiljen. Tack vare starka budskap som Numerär Förtätning och Kompetensmässig Förstärkning har reservofficeren fortsatt kunnat bidra med sina dubbla kompetenser i Försvarsmaktens insatsorganisation, försvarsdebatten och det civila samhället. De riktigt stora utmaningarna för SVEROF ligger nog framför oss nu när en helt ny personalförsörjning i alla kategorier och nivåer står för dörren. Med ett grundmurat gott arbete av mina företrädare och efterträdare, är jag dock över - tygad om att SVEROF kommer fortsätta spela en relevant roll för reservofficeren, försvaret och samhället. Torsten Bernström tidigare ordförande SVEROF 17

17 milstolpar Perspektiv på reservofficerare Wictor Phalén När jag övertog stafettpinnen som ordförande 2006 kunde jag bygga SVEROF vidare baserat på det utmärkta arbete som Magnus Ruding och Torsten Bernström gjort. Magnus Ruding skall ha all eloge för samgåendet mellan SAFR och KAROF. Som dåvarande medlem i KAROF kan jag bara bekräfta att vi kände oss mycket välkomna. Synd bara att vi (återigen) inte fick med flottans reservofficerare. Jag ärvde ett förbund som inte längre var en frivillig försvarsorganisation. Dessutom hade RO-utbildningen lagts ner redan Min drivande tanke var att SVEROF som intresseorganisation skulle vara identisk med den fackliga verksamheten i Reservofficersförbundet (SROF). Detta för att reducera kostnader med bl a administrationen. I detta arbete ingick den tunga uppgiften att reducera och avveckla anställd personal. Denna av Torsten Bernström föredömligt igångsatta samordning fick under min period som ordförande en stagnerande utveckling. Det finns flera orsaker till detta men en orsak var lokalavdelningarnas åldersstruktur. En annan var att flera förband lades ner vilket skapade stora avstånd till de verksamma lokalavdelningarna. Den tredje och viktigaste var att vi inte lyckades rekrytera till SVEROF de RO som trots allt tjänstgjorde i Försvarsmakten. Det är över 2000 RO som sökt och i många fall fått tjänstgöring i den så kallade Utlandsstyrkan mellan 2000 och Även Försvarsmaktens ledning insåg att reservofficersinstitutionen måste bibehållas och genom olika uppvaktningar med ÖB och GD så inrättades en RO-avdelning inom HKV PERSS. Tyvärr verkställdes inte alla av de planerade åtgärderna av den dåvarande personaldirektören varför resultatet av denna avdelning inte fått den effekt som avsågs från början. Jag försökte under min mandatperiod inrikta SVEROF på försvarsupplysning och kamratverksamhet samtidigt som SROF förstärktes och moderniserades. En försvårande faktor var naturligtvis att SVEROF centralt inte längre hade ekonomi till att stödja lokalavdelningarna vilket skapade en tveksamhet med nyttan av en centralorganisation. Jag och min dåvarande styrelse hade dock medlemsnyttan som främsta mål vilket vi försökte fördela så att lokalavdelningarna tar hand om de oftast äldre medlemmar som kanske inte omedelbart kunde tjänstgöra i Försvarsmakten samt att SVEROF centralt genom SROF arbetade intensivt med att tillvarata de tjänstgörande medlemmarnas intressen. Allt arbete försvårades av att FM inte hade en fungerande krigsorganisation och att väldigt få RO var krigsplacerade. SVEROF med sina medlemmar har i sin åldersstruktur, som jag ser det, en stor utmaning i att rekrytera nya medlemmar främst bland de RO som tjänstgör samt skapa en medlemsnytta för både yngre och äldre medlemmar, samtidigt som en renodling av organisationerna SVEROF och SROF enligt min mening bör fortsätta. Wictor Phalén tidigare ordförande SVEROF 18

18 milstolpar The past, present and future from defending national borders to become a player on the international arena Peter Winroth, Lt Col, Former Vice Chairman and Chairman SVEROF Should someone have told me more than 30 years ago, when I carried out the compulsory National Service, that the Swedish Defense Forces in various shapes and forms, several years later would be a recognized player on the international arena, I would probably have called that person a nutcase. The cold war had been going on for several decades and very few people on either side of the iron curtain saw an end to the stalemate that ruled between NATO and the Warsaw Pact at the time. In the late 1980s, the iron curtain came down and Europe could see a new order being created with its fundamentals based on solid, democratic principles. Then came 9-11 and consequently the war against international terrorism was born. In parallel to this, a large number of peace keeping, peace enforcement and other types of peace/humanitarian related missions were and still are being carried out in various parts of the world. Why the mentioning of matters which seemingly are well known to most people? Because, it may not be equally clear to the average Swede that so many Reserve Officers representing their country, have over the years, played a very vital role in contributing to peace and stability, domestically as well as globally. This leads me yet again to the conclusion that the Reserve Officer will, when called upon, under different circumstances continue to form an important part of the Defense Forces in times of peace, instability and ultimately in war. In autumn 2007, I took leave from the company I usually worked for as a civilian, with the purpose of joining the United Nations (UN) for half a year in its peace keeping activities in Southern Sudan. The mission was and is still called UNMIS United Nations Mission In Sudan. The main purpose of the mission is to safeguard the implementation of the Comprehensive Peace Agreement (CPA) established between the warring parties in The civil war in Sudan has been going on since 1956 and has primarily been a conflict between Arabic Muslims in the North and Black Africans in the South. The overall situation in the mission area can be regarded as very complex. As senior staff officer for operations in the Mission Headquarter, I took an active part in the work to facilitate the implementation of the CPA. Every second week, meetings and discussions between the warring parties took place with the UN as moderator. My role during these important meetings was to prepare and present all ongoing matters which had a bearing on the CPA. Based on this, decisions were mutually taken by the three parties regarding the way forward. In spring 2008, I returned back to Sweden with a cluster of new experiences. To anyone, who still hasn t undergone similar types of experience, I would be the first person to encourage you to do so. Finally, after having collected the UN-medal and above all, received the Force Commander s Commendation for my services in the mission, I can only conclude that Sweden has the ability to educate and train Reserve Officers who are capable of carrying out extremely difficult tasks in very challenging environments. However, this can only be achieved if the Swedish Defense Forces view their Reserve Officers as an asset rather than a liability. Unfortunately, this has not necessarily been the case in recent years and has resulted in a shortfall in capability/capacity. In view of the above, there is an urgent need for the Swedish Defense Forces to ensure that the right measures are implemented in order to address these crucial issues. Fortunately, this seems to have been recognized lately and new programs such as training, participation in exercises etc will hopefully be implemented in the near future. Peter Winroth former Chairman SVEROF 19

19 milstolpar Projekt Baltikum Stolt ledning av Lettlands reservofficersförbund efter mottagandet av fanan. Varför ett svenskt reservofficersengagemang i Baltikum? Projektet startade 1998 på initiativ av Lars Ekeman, dåvarande generalsekreterare i dåvarande Svenska Arméns och Flygvapnet reservofficersförbund, SAFR. Särskilda medel för verksamheten öronmärktes från och med 1998 under några år i respektive års Regleringsbrev som beslutas av regeringen. Uppdraget till SVEROF från Försvarsdepartementet var att bidra till det överordnade målet att de baltiska staternas stridskrafter skulle komma att stå under demokratisk kontroll (viss oro härvidlag rådde vid denna tid, åtta år före Nato- och EU-medlemskapen). Vår insats skulle vara att stödja uppbyggnaden av reservofficersförbund i Estland, Lettland och Litauen med beaktande av västerländska principer. Behovet av det senare kan illustreras av att i ett av länderna utgjordes medlemmarna av det gryende RO-förbundet uteslutande av personer tillhörande det parti där ordföranden (f.d. försvarsminister och ÖB) hade en ledande roll. På svar på frågan hur han tänkt regionalisera verksamheten blev svaret att han just höll på att utse ordföranden för respektive region! De olika ordförandena skulle sedan sätta samman sin styrelse och därefter inbjuda lämpliga medlemmar. I ett annat av länderna blev en av de första frågorna till oss hur vi hade det ordnat med hedersdomstolar i vår organisation. Vi hade alltså god anledning att bjuda in baltiska representanter exempelvis till våra årsstämmor för att visa den västerländska modellen av föreningsdemokrati. Ett viktigt syfte var även att initiera samarbete mellan de tre baltiska ländernas organisationer, vilket inte var en självklarhet för dem, bland annat av historiska skäl. Hur hitta samarbetspartners? Det var inledningsvis viktigt att identifiera lämpliga organisationer/personer att inleda samarbete med. Det fanns många att välja på, och det gällde att undvika sådana som förknippades med tidigare strukturer, till exempel äldre sovjetnostalgiska yrkesofficerare. Det krävdes en del takt och fingertoppskänsla när vi tvingades avföra tvivelaktiga organisationer från fortsatt samarbete. Träff med försvarsministern Mycket uppskattat var försvarsminister Björn von Sydows besök vid SVEROFs årsstämma sommaren 1998 där han mötte de baltiska deltagarna. De var mycket imponerade av att försvarsministern 20

20 milstolpar besökte stämman, vilket höjde vår organisations trovärdighet än mer i deras ögon. Ett djupt intryck på dem gjordes av att BvS anlände i sin privata anspråkslösa bil, utan chaufför, eskort eller livvakter! Samarbetet växte Verksamheten bedrevs inledningsvis i Sverige, men allteftersom gavs de baltiska förbunden allt större ansvar och stod värd (med diskret stöd från oss) för bland annat: Årligt återkommande Baltic Junior Officer Leadership Development Seminar (flerdagarskurs med omfattande praktiska, upplevelseskapande inslag), seminarier om folkrätt med dess tillämpningar på lägre taktisk nivå, OSSE:s Uppförandekod, CIMIC (Civil-military cooperation), PSYOPS (påverkansoperationer) och om kulturanpassning ur ett internationellt företagarperspektiv. Seminarieledare var svenska reservofficerare med expertkompetens inom dessa områden. Lämpligt, inte minst för att visa nyttan av att kombinera militära och civila kompetenser. Dessa ämnen var dessutom lämpliga inriktningar för baltiska reservofficerares kompetensutveckling. De visade sig i stor utsträckning vara högt utbil - dade akademiker i ledande samhällspositioner. Visst idrotts- och skytteutbyte inleddes också, bland annat inbjöds hugade svenskar till esternas årliga mycket strapatsfyllda tävling om vilken patrull som klarar sig bäst bakom fiendens linjer. Vi stödde också baltiskt deltagande i Baltic Talks, (årligt återkommande sedan 1998, roterar mellan Östersjöländerna), där balterna fick allt djupare kontakter med grannländernas reservofficersverksamhet. tjänstgjort som målprogrammerare vid ett regemente med kärnvapenrobotar. Regementet grupperade under högsta eldberedskap i en skog i Vitryssland under Pragupproret Målval? Bonn? Yes! Paris? Yes! London? Yes! Stockholm? Njet! Så hans pianofingrar hade en gång spelat på det klaviatur som kunnat leda till västvärldens undergång. Eller den estniske kompanichefen som suckade över att hans tre plutonchefer just kommit hem från utbildning i tre västländer och hade helt olika ledarstil (själv föredrog han den svenskutbildades). Vår middagskonversation tolkades mellan estniska och svenska av hans bror, krigsbarn i Sverige och sedermera kanadensisk fältprost! Rafael Vilén Projektledare BALTIKUM-projektet Livsöden Samarbetet med balterna gjorde djupt intryck på oss svenska reservofficerare som i de flesta fall möjligen besökt Tallinn, men för vilka dessa våra grannländer med sina stora olikheter i huvudsak var okända. Vi som tidigt gick in i Baltikum fick del av gripande öden som våra blivande reservofficersvänner hade genomlevat. Tvångsrekrytering, under dödshot mot anhöriga, till Röda Armén respektive Waffen-SS. År i Sibirien. Eller den lettiske pensionerade överstelöjtnanten, som trakterade oss med känslofyllda Chopinetyder till avecen på mässen, och som jag under en rökpaus försökte konversera på brokig engelska. När han förhörde mig om Sveriges storlek i kvadratkilometer, och själv kunde ge ett mer exakt svar blev jag nyfiken. Det framkom att han 21

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 april 2004. SFS 2004:148 Utkom från trycket den 15 april 2004 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Här och nu om den fortsatta vägen framåt Eders Kunglig Höghet, stämmodeltagare! Jag tror att alla ni som finns här på riksstämman

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

Försvarsreform i en föränderlig värld- anförande av ÖB, general Sverker Göransons, ryska Generalstabsakademin, Moskva den 18 oktober 2013

Försvarsreform i en föränderlig värld- anförande av ÖB, general Sverker Göransons, ryska Generalstabsakademin, Moskva den 18 oktober 2013 FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller Försvarsreform i en föränderlig värld- anförande av ÖB, general Sverker Göransons, ryska Generalstabsakademin, Moskva den 18 oktober 2013 Generaler,

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

Norrbottens regemente 2016/2017

Norrbottens regemente 2016/2017 Norrbottens regemente 2016/2017 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar.

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. FYRAHUNDRA TUSEN De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. VILL DU GÖRA EN FRIVILLIG INSATS FÖR FRIHETEN? Fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är några

Läs mer

Bilkårens Handbok för funktionärer Handbok bilaga 2 Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN

Bilkårens Handbok för funktionärer Handbok bilaga 2 Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN Fastställda vid sammanträde med FOS 1978-10-10. Syftet med grundsynen är - att ange de frivilliga försvarsorganisationernas gemensamma syn

Läs mer

HAR DU DET SOM KRÄVS?

HAR DU DET SOM KRÄVS? HAR DU DET SOM KRÄVS? 1 VI SÖKER DIG Som du kanske vet förbereder Försvarsmakten en övergång från värnplikt till frivillighet. Förutsatt att riksdagen tar beslut under våren kommer ingen att utbildas med

Läs mer

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-09-29 Fö2016/01252/MFI Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) Statskontoret

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 juli 1999. SFS 1999:697 Utkom från trycket den 13 juli 1999 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Förändrad personalförsörjning inom Försvarsmakten

Förändrad personalförsörjning inom Försvarsmakten Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2823 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) Förändrad personalförsörjning inom Försvarsmakten Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

VI UTVECKLAR DIN PERSONAL KOSTNADSFRITT

VI UTVECKLAR DIN PERSONAL KOSTNADSFRITT VI UTVECKLAR DIN PERSONAL KOSTNADSFRITT Nya tider nya tankesätt också inom försvaret Försvarsmakten är en organisation i förändring precis som många andra företag. Vår personalfilosofi bygger på att vi

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 1 KOMMUNFÖRBUNDET Fastställd av styrelsen 2011-06-09 NORRBOTTEN PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 2 KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Inledning 3 2 Varför en

Läs mer

Till dig som jobbar inom Försvaret

Till dig som jobbar inom Försvaret Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer

Läs mer

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut 1 Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut Ers Kungliga Höghet, ärade konferensdeltagare, mina damer och herrar! Jag vill

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Det talade ordet gäller

Det talade ordet gäller 1 Det talade ordet gäller ÖB anförande i Sälen 2011 Ärade statsråd, ärade försvarsvänner! 2010 var ett intensivt, händelserikt men också tungt år för Försvarsmakten. Vi har tagit flera viktiga steg mot

Läs mer

Sammanställning - handlingsplan

Sammanställning - handlingsplan Sammanställning - handlingsplan På seminariet om hälsosamt åldrande fick alla ni deltagare i uppdrag att skriva ett brev till er själva. Här kommer en sammanställning av det budskap ni tog med er från

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare:

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare: Soldat, sjöman ELLER gruppbefäl PÅ deltid? Nya möjligheter att kombinera din karriär Att tjänstgöra i Försvarsmakten innebär stora möjligheter till utveckling. Du får möjlighet att växa som person samtidigt

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer

Regional ledning HÖGKVARTERET

Regional ledning HÖGKVARTERET Regional ledning Ledningsprinciper - regional ledning (FMUP, BU 11) Fyra regionala staber organiseras från bl.a. insatsledning Stockholm samt säkerhets- och samverkansektioner för ledning av territoriell

Läs mer

Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer

Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer Bakgrund Sedan Kongressen 2012 har Sveriges Elevkårer och elevkårerna i Sverige 6 respektive 10 vägledande principer. Principerna som lades fram 2012

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll Vilken officersutbildning ska en fram tidsinriktad försvarsmakt ha? Referat från miniseminariet den 1 september 2009 HANDLINGAR Av Ove Pappila Kungl Krigsvetenskapsakademien höll den 1 september ett miniseminarium

Läs mer

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19

CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19 CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19 Regementskamrater, Tiden går fort när man trivs med jobbet och för mig rusar tiden iväg. Jag skulle givetvis väldigt gärna vilja vara ännu mer ute i verksamheten, särskilt nu

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter

Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter Sida 1 (5) Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 12, 2008-12-17, Fö2006/2663/EPS, Fö2006/2782/EPS, Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Försvarsmakten

Läs mer

hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten.

hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. S - 2 HÅRT OCH MJUKT Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. SUMMAN ÄR STÖRRE ÄN DU TROR Att tjänstgöra i Försvarsmakten är berikande på

Läs mer

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

STOCKHOLM 2008-09-12. Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem. Allmänt. Svar på remissfrågor. Försvarsmakten.

STOCKHOLM 2008-09-12. Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem. Allmänt. Svar på remissfrågor. Försvarsmakten. Sida 1/8 Diarienr: Försvarsmakten ProdS STOCKHOLM 2008-09-12 Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem (HKV 16300:67260) Allmänt Officersförbundet delar i allt väsentligt grunderna i förslaget.

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

SACO Försvar yttrande över BU 08/SR. SACO Försvar yttrande över Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2008 med särskild redovisning 7

SACO Försvar yttrande över BU 08/SR. SACO Försvar yttrande över Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2008 med särskild redovisning 7 Sida 1 (6) SACO Försvar yttrande över BU 08/SR SACO Försvar 2007-02-26 SACO Försvar yttrande över Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2008 med särskild redovisning 7 SACO Försvar har valt att endast

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

pass this on! - din guide till att engagera Presenterar

pass this on! - din guide till att engagera Presenterar Det svenska civila samhället består av cirka 200 000 organisationer. Formerna är ideella, kooperativa och stiftelsestyrda. Tillsammans bärs de upp av ca 32 miljoner medlemskap. Sektorn sysselsätter ca

Läs mer

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga. Copyright Joakim

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

med omedelbar verkan Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Vi skyddar Sverige.

med omedelbar verkan Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Vi skyddar Sverige. med omedelbar verkan Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Vi skyddar Sverige. SVERIGES SNABBASTE FÖRBAND Det är lika bra att vara ärlig. Många förknippar Hemvärnet med gubbar som leker krig i skogen.

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2008:3 Utkom från trycket 2008-09-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; beslutade den 29 augusti 2008. Försvarsmakten föreskriver följande.

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Demokratiklausul i SACO-förbundens stadgar. redovisning av läget 2000-12-12

Demokratiklausul i SACO-förbundens stadgar. redovisning av läget 2000-12-12 Demokratiklausul i SACO-förbundens stadgar redovisning av läget 2000-12-12 SACO:s ordförandekonferens, bestående av ledande företrädare för de 26 SACOförbunden, beslöt i mars 2000 att ge SACO-styrelsen

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014

KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014 KONGRESSBLADET 13 juni 2014 Sveriges näste statsminister besökte kongressen Under fredagseftermiddagen kom Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven till Byggnads kongress. Han talade om arbetsrätt

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. FFS 2012:3 Utkom från trycket FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET

FÖRFATTNINGSSAMLING. FFS 2012:3 Utkom från trycket FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2012:3 Utkom från trycket 2012-06-29 Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av förordning

Läs mer

Redovisningar enligt Regeringsbeslut 5 avseende åtgärder med anledning av proposition avseende soldatanställningar

Redovisningar enligt Regeringsbeslut 5 avseende åtgärder med anledning av proposition avseende soldatanställningar 2013-02-28 23 383:53446 Sida 1 (7) Redovisningar enligt Regeringsbeslut 5 avseende åtgärder med anledning av proposition avseende soldatanställningar 1. Uppgiften Försvarsmakten har i regeringsbeslut Uppdrag

Läs mer

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 HR i riktning mot Halmstads kommuns vision Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 Vi har en vision! HALMSTADS VISION HAR TRE HJÄRTAN Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Det anställda försvaret

Det anställda försvaret Det anställda försvaret på realistisk grund eller glädjekalkyl Vakanser? Sammanfattning Vid diskussioner kring Förvarsmaktens rekrytering och det anställda försvaret poängteras ofta att reformen är ny

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21.

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Bodil Larsson, tfn 13 55 23 Riktlinjer för Kompetensutveckling inkl regler för fritidsstudier Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Syfte Vi ska

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Lokal överenskommelse mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs stad 4 september 2012

Lokal överenskommelse mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs stad 4 september 2012 Lokal överenskommelse mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs stad 4 september 2012 Ceremonin hölls på Börsen i Göteborg. Text: Malin Sand Foto: Malin Ekelund Vid en ceremoni tisdagen den 4 september

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

En sann Taekwon-Do mästare

En sann Taekwon-Do mästare En sann Taekwon-Do mästare Master Per Andresen, 7 Dan Pionjär av TKD ITF i Europa. Ledare för en av världens största ITF organisationer, National Taekwon-Do Norway med drygt 6000 medlemmar. Huvudinstruktör

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Bästa stämmodeltagare! 2009 var ett år då våra kunder var mer nöjda än någonsin det vet vi genom våra mätningar. Det var

Läs mer

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idéns upplägg Förslaget till ny idé om hälsosam vårdmiljö består av två delar. Den första delen är en inledning där följande finns med: Vårdförbundets

Läs mer

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Ärade stämmodeltagare, Jag vill helt kort inleda med att sammanfatta koncernens resultat från fjolåret. Mellan klockan 15 och

Läs mer

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus KOMMUNAL LÄRARFÖRBUNDET 2009-03-18 Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus Bakgrund Samarbetet mellan Lärarförbundet och Kommunal inleddes 2003 med en gemensam skrivelse med anledning av

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

Föreningstränare - Ledarskap

Föreningstränare - Ledarskap 1. Ledarskap Du tillhör säkert en del olika grupper: Jobbet, familjen, skytteföreningen, konstklubben mm. Det är säkert så att de grupper du tillhör har kommit olika långt i sin utveckling. De fungerar

Läs mer