BRÄNDÖ GYMNASIUM ÅRSBERÄTTELSE

Transkript

1 BRÄNDÖ GYMNASIUM ÅRSBERÄTTELSE

2 Pröva icke vart varje ditt steg för dig: endast den som ser långt hittar rätt. (Dag Hammarskjöld) Skogen skulle vara mycket tyst, om inga andra fåglar sjöng än de som sjunger bäst. (Henry van Dyke) Ett läsår är till ända och det är tid för eftertanke och framtidsplaner. Vi har på många sätt haft ett gott år. Vi har gett ut skolans historik , vi har kommit igång med den nya läroplanen, vi har klarat av de första ämnesrealstudentproven, vi har fått en fin skolgård på det lilla utrymme vi har, vi har fått två lärare utsedda som årets lärare, Helena och Leif, vi har fått gratulera Karin till ett stort lärarpris, vi har varit pilotskola för inlärningsmiljön Fronter - och vi har fyllt vår skolvardag med gott arbete och många guldkanter. Vi har skrattat och kämpat, gråtit och tagit oss samman, lyckats och misslyckats. Och det har vi gjort tillsammans. Varför har vi lyckats? Jo, vi har trivts och arbetat bra för att vi just som Dag Hammarskjöld säger har vetat vad vi vill och försökt se längre än bara till följande dag, se viktiga frågor som viktiga och små frågor som små frågor. Vi har också försökt se kunskap och skolgång som mera än att klara kursproven. Vi har försökt se framgång som mera än skolframgång och höga betyg eller vitsord. Vi har försökt se mänsklig växt och utveckling som mera än att tillfredsställa stundens egoistiska njutningsbehov. Rektor för Helsingfors universitet Ilkka Niiniluoto betonade i sin födelsedagsintervju då han fyllde 60 år i mars i år, att bildning är en kombination av vetande och moral, dels kunskap i sig men också insikt i hur man bäst använder kunskapen. I den meningen kompletterar filosofin och vetenskaperna varandra. Jag minns att då jag läste den definitionen blev jag mycket glad, för jag har aldrig velat lyfta fram kunskap som något som ensamt är synonymt med bildning. Kunskap och moral är bildning. Kunskap ger makt men den makten, kunskapen, kan brukas och missbrukas. Kunskapen kan vara ytligt kunnande utan större djup, sammanhang och helhetssyn. Enbart kunskap kan klinga tomt och ihåligt om det inte finns en moralisk klangbotten. Risken finns att vi i skolan nöjer oss med bara vetande, då vi jagar fram i kurserna, försöker fylla på vårt antal kurser, inte hinner se sammanhangen och inte hinner diskutera och fördjupa de frågor som är angelägna. Kunskap och bildning är något annat än att veta var man hittar information och eventuellt lagra den i minnet för att senare kunna rapa upp den vid något tillfälle. Därför hoppas jag att ni elever och vi lärare har mod nog att följa läroplanens värdegrund och inte detaljbeskrivningarna, att vi har mod att inse att vi ändå inte hinner med allt, så att vi åtminstone ibland ger oss tid att tänka, analysera, värdera, debattera, se sammanhang och fundera på vår egen värdegrund. Jag hoppas också att vi själva och beslutsfattarna har mod att inse att omstrukturering och reformer inte har ett värde i sig, som något slags bevis för att man är progressiv och följer med sin tid. Förändringar skall födas ur verkliga behov, annars skapar de bara förvirring och otrygghet, försvårar ytterligare fördjupning och ger oss inte tid att tänka. Vi måste få tid att pröva och finslipa det nya, bygga upp de nya systemen, internalisera dem. Det här året utlystes av utbildningsstyrelsen till ett demokratiår, ett år då vi skulle fokusera på medbestämmande och påverkan. Men tyvärr blir det alltför ofta bara honnörsord, som man inte ens vill att skall få praktiska konsekvenser. Många s.k. reformer bygger ofta på mycket odemokratisk demokrati. Man har bestämt sig för något och så låtsas man be om utlåtanden, ställningstaganden, ordnar möten och diskussioner, hör olika parter och så styr man ändå i den riktning man vill. Läroplansarbetet var ibland sådant. Så kallad elevdemokrati eller elevmedverkan fungerar tyvärr ibland också så. Det är lätt att köra över dem som inte har makten, så att det ändå ser snyggt ut.

3 Också det här fenomenet snuddar rektor Niiniluoto vid i födelsedagsintervjun, då han säger: I ett samhälle där den starke har rätt görs de svaga till dåliga människor. Han avser då bl.a. den benhårda konkurrensen i vår värld i dag. Vi måste vara på vår vakt, så att människovärdet och vår medmänsklighet inte förminskas eller byter skepnad i den hårda verkligheten, där vinstmaximering kanske måste eftersträvas och kvartalsekonomi regerar. Vissa underhållningsprogram hjälper till att skapa den förvrängda bilden med sin filosofi: vinna eller försvinna. Risken finns att vi börjar värdesätta människor enligt hur nyttiga de är, hur bra de klarar sig enligt vissa utvärderings- och effektivitetsbarometrar. Vårt värde har ingenting att göra med våra prestationer och yttre framgångar. Vårt värde ÄR. Ingenting går upp emot alfabetets 28 bokstäver och deras möjligheter att skapa nytt och bevara minnen och kunskap. Ingenting går upp emot boktryckarkonsten. Men, visst har ettor och nollor i IT-världen också skapat en ny banbrytande möjlighet att samla och lagra information, förena människor runt hela världen och i realtid ge möjlighet att förmedla ny kunskap och att utbyta åsikter. Den här världen kräver en ny läskunnighet som vi måste se till att alla får bli delaktiga av. Men det leder också till att vi lever i en värld av tidstjuvar med det enorma infokaos vi har omkring oss. Man kräver att vi skall kunna orientera oss i den mängd snuttifierad information som öses över oss i alla medier, i all skräppost på nätet, i alla olika nätverk som vi skall ha koll på. De elektroniska hjälpmedlen är bra redskap, en bra dräng, men de får inte bli våra herrar. Risken finns. Det har man forskat i och det har man för länge sedan insett på många företag och i flera institutioner. Marianne Frankenhaeuser, världsberömd stressforskare, tar också upp de här frågorna i sin bok Stressparadoxen. Hon säger: Idag är det överstimulans som dominerar

4 människors vardag. Det gäller att ständigt sovra, rensa och gallra. Mer information har producerats under de senaste 30 åren än under de föregående 5000 åren. Men människans hjärna har förblivit ungefär densamma. Vi lever med andan i halsen, rädda att halka efter, att inte hänga med. Datorn har skapat nya förväntningar på snabbhet, ett tempo som inte passar människans nervsystem. Det är säkert en av förklaringarna till att människor idag klagar mer än förr över kronisk trötthet. Det finns faktiskt ingenting i mänsklighetens historia som har förberett oss för den högteknologiska miljö som vi har skapat så otroligt snabbt. Vi är med andra ord urtida människor i en elektronisk värld. Människor behöver människor. Vi behöver dem framför oss, då vi diskuterar, försöker lösa problem, skapa nytt... Vi behöver se och höra varandras reaktioner, skrattrynkor, skojfriska ögon, bekymrade funderingsfåror... Vi behöver mötas ansikte mot ansikte. Det räcker inte endast med elektronisk, digital kontakt. Varför arbetar forskare fortfarande i team i forskningscentrer med många grupper som inspirerar varandra? Varför vet vi alla att vi som elever vill ha lärare och vi lärare vill möta våra elever. Samma förståelse och intresse upplever vi inte under självstudier som då vi inspireras av en duktig lärare. Den digitala kommunikationen är ett praktiskt komplement men aldrig mera än det. Det måste vi komma ihåg. Annars kommer vår övertro på allt tekniskt att skada vår förmåga att bygga upp relationer, att lära oss läsa varandra, att känna empati, att leva med varandra... Det tar tid att bygga en relation, en förtroendefull relation. Marianne Frankenhaeuser varnar för likgiltigheten, som kan breda ut sig i en höghastighetskultur. Man brukar tala om Aniara-människan (med anspelning på Harry Martinsons viktiga roman Aniara). Det är den på ytan välanpassade, snabba, smarta, habila (dugliga men osjälvständiga), som saknar förmåga till empati. Jag vill alltså betona vikten av att vi traditionellt fortsätter att arbeta tillsammans, människa med människa, lärare och elev i samspel under lektioner, där vi kan fråga och genast få svar, reagera på varandras tankar, kunskap och känslor, där vi förstår varandra och missförstår, där vi lär oss leva med varandra. Självstudier och studier på nätet är komplement, elektronisk kontakt ett bra verktyg men ingenting får ersätta levande möten mellan människor. Effektivitetstänkande och sparåtgärder får aldrig vara orsaken till att eliminera den viktiga relationen lärling-mästare. En närvarande lärare är alltid viktig. Därför, när läsåret nu tar slut stiger tacksamheten fram, tacksamheten att ha fått arbeta med så många människor, alla unika, alla en del av den underbara brokigheten som finns i en skola. Tack alla ni elever för era skratt och glada utrop, för era tankar och funderingar, för allt jag har fått lära mig av er. Tack för era starka känslor i glädje och sorg, i frustration och i lyckostunder. Ni har tvingat mig att hela tiden ompröva mina åsikter. Ni har fått mig att leva också i en annan generation än min egen. Ni har fått mig att se vårt samhälle mycket mera nyanserat. Tack! Det har varit en gåva att få arbeta med och för er. Och ni kära lärare: Vi är av många slag, alla ganska stora individualister, alla med en vilja att förmedla kunskap, alla med ett starkt engagemang för vår skola och vårt arbete. Det tar sig uttryck på olika sätt till all lycka. Det är viktigt att våra elever får möta äkta människor, som vågar vara vuxna, alla på sitt eget sätt. Våra elever måste få möta många slags vuxna för att sedan själva fundera över vilka egenskaper de värdesätter och vilka de väljer bort. Tack för att jag fått arbeta med er, fått tänka tillsammans med er, fått lära av er, fått skratta med er och debattera med er. Ni har varit viktiga för att få mig att orka och kommit glad till skolan. Jan-Anders, vår biträdande rektor, du sa i en intervju i samband med rektorsvalet att Brändö gymnasium är mer än en skola för dig. Det visar du också. Du tänker och funderar hur vi ytterligare skall kunna utveckla och förbättra olika sidor av skolan. Du har en stor kärlek till ditt ämne och har skapat ett fint, fungerande team av naturvetarna, vilket märks på många sätt. Tack för många bra pedagogiska diskussioner vi har haft. Tack för det stöd och den

5 hjälp du har varit. Nu önskar jag dig mycken arbetsglädje i ditt nya värv som rektor. Det är en viktig uppgift. Speciellt vill jag tacka min närmaste arbetskamrat Susanne, som verkligen bryr sig om vår skola, tar initiativ, försöker lösa problem och utvecklar rutinerna i skolan, alltid med allas bästa för ögonen. Kerstin, vår studiehandledare är unik. Hennes stora kunnande och hennes omsorg om och tålamod med eleverna samt hennes önskan att de skall få en chans att på bästa möjliga sätt fullfölja sina studier bidrar i högsta grad till att våra elever trivs så bra i skolan. Birgitta, vår skolhälsovårdare, som på sitt lugna, mjuka sätt tar tag i och ser och gör så mycket mer än vi någonsin anar, skall ha ett stort tack. I år har din arbetsbörda varit speciellt stor, då vi bl.a. under hela våren varit utan skolläkare. Du ordnade med att en f.d. förälder, dr Fjalar Suni har hjälpt oss, så att det har gått på något sätt. Du är alltid positiv och hjälpsam. Tack! Jag vill tacka Nina, vår kurator, för ditt goda arbete. Du har bl.a. infört korta samtal med alla elever. Du har blivit mer än ett namn i studieguiden för dem som inte annars kanske skulle söka upp dig. Thorolf, du har påbörjat ditt speciallärararbete, ett uppdrag som är verkligt viktigt för alla dem som på olika sätt behöver studiehjälp. Tack för att du orkar rusa mellan fem gymnasier och ha tid också för oss. De som betyder väldigt mycket för att allt skall fungera så bra som möjligt i skolan är våra städare, vår kökspersonal och vår skolvärd. Liisa och Christina är våra goda féer, som alltid är beredda att jobba litet extra inför fester, föräldramöten, Öppet hus osv. osv. De ser och iakttar och tar i. De är just sådana vuxna vi behöver i en skola. Tack! Raija, Tuija och Seppo i köket får allt att fungera och dessutom får vi mycket god mat. Också ni bryr er om hur alla uppför sig och hur vi respekterar varandra. Jorma, vår nya skolvärd, har verkligen försökt lära sig vårt hus och har ställt upp i många sammanhang med det lilla extra för att vår skola skall klara av alla uppdrag. Vi har ju den här våren haft många fester i vår matsal, allt från talangkväll och föräldramöten till bröllop och galafest. Tack för att vi kan räkna med er i alla sammanhang. Några lärare måste vi ta farväl av. Mikaela Grönholm, du har bl.a. varit biologilärare, du har skött hemsidan, tillsammans med Susanne och mig har du ansvarat för de flesta officiella publikationer såsom årsberättelsen och studieguiden, du har skött anslagstavlor och röjt upp i biblioteket, skött all teknik inför studentskrivningar och dragit hela lasset med AV i vår skola. Det har du gjort under flera år och dessutom hunnit forska, doktorera och hjälpa mig med stort och smått. Nu är du beredd att pensionera dig från dina uppdrag i din egen gamla skola. Skolan har nog inte riktigt insett hur mycket du tagit ansvar för och jag vet att jag inte hade klarat mycket i vardagen så bra som nu utan din hjälp och ditt stöd. Du är en född pedagog och det har många elever, som deltagit i din genetikkurs, intygat. Du har en förunderlig begåvning för logistik och instruktionsanvisningar. Du har ett lugn och en humor som gör att vi alltid tror att allt ordnar sig, vilket det också gjort. Det känns alltid bra och roligt att få jobba med dig. Tack! Allt gott önskar vi dig! Anita Ahtiainen, vår vikarie i religion och psykologi under Sabinas mammaledighet, jobbade hos oss i ett och ett halvt år. Du kom som ett skrattande fyrverkeri och delade med dig av din färgsprakande personlighet. Du gav oss också generöst av din sång vid dimissioner, adventskyrkan och olika fester. Tack för det intresse du hade för ditt arbete och för vår skola. Det är fint när en vikarie bryr sig om och tar ansvar för helheten. Lycka till med dina vidare studier. Pia Äikäs har varit vår vikarie i tyska under Veronicas mammaledighet. Med din lugna, mjuka och vänliga personlighet har du målmedvetet och noggrant arbetat med de elever som läser kort tyska. Du ställde också rejält upp som gruppledare trots att skolan var obekant för

6 dig. Goda resultat och nöjda elever är säkert det bästa tack för dig som lärare. Tack för att vi fick ha dig hos oss. Allt gott önskar vi dig och din familj. Karin Kairavuo, tack för att vi igen fick din glada och engagerade person i vårt lärargäng, tack för att du ställde upp och hjälpte oss den här våren, då Camilla blev moderskapsledig. Din kärlek till och din djupa syn på ditt ämne, matematiken, dina spännande metoder och din omsorg om eleverna har vi igen uppskattat liksom goda samtal om smått och stort. Jag vill också tacka alla som med någon enstaka kurs hjälpt oss under året: Nadja i franska, Staffan i ung företagsamhet, Annika i geografi, Rolf i samhällslära och sist men inte minst Gunnel, vår förra skolsekreterare som i vått och torrt ställer upp då vi behöver kustodieringshjälp i studentskrivningar och under provveckor. Tack vare er har vi kunnat ha ett så bra schema som möjligt för eleverna och för de andra lärarna. Tack för er insats. Ett stort varmt tack också till vår mycket engagerade och intresserade direktion och vår aktiva och fina skolförening, Brändö skolförening r.f. Ert stöd och er hjälp har gett krafter att sätta in en extra växel. Att ni vid sidan om ert vardagsarbete har orkat ge av er tid för skolan uppskattar vi alla väldigt mycket. Brändö hembygdsfond, Sparbanksstiftelsen i Helsingfors och Kulturfonden liksom skolföreningen har gett oss ekonomiska möjligheter att förverkliga mycket vi annars inte kunnat göra. Tack! Människorna är inte bara sig själva, de är också trakten där de är födda, lägenheterna i staden, eller gården på landet där de lärde sig gå, lekarna de lekte som små, sagorna de lyssnade till, maten de åt, skolorna de gick i idrotten de utövade, poesin de läste, den gud de trodde på. (Somerset Maugham) Jag vill önska er alla en glad och vacker sommar med tid för drömmar och tankar i gröngräset, samtal med familj och vänner kring trädgårdsbordet, en bok som öppnar världar i en mjuk stol i skuggan av ett träd, musiken i havsvinden och vågskvalpet eller regnig asfalt och mänskomyllret på Espen, allt hur ni trivs bäst. Glad sommar! Maje Grönholm rektor

7 GRATTIS! Vi är i år alldeles speciellt stolta! Under det här läsåret har vi fått uppleva något alldeles unikt: två av våra lärare har valts till Årets lärare, Leif Ekrem av Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland 2005 och Helena Salenius av Finska Vetenskaps-Societeten Två erkänt engagerade och bra lärare, som hela tiden försöker utveckla sin undervisning, har med rätta uppmärksammats. De båda utmärkelserna inklusive prissumman överräcktes under mycket högtidliga former den 10 november respektive 28 april. GRATTIS! Många av våra lärare är värda utmärkelsen, och rektor har varje år sänt in goda förslag, men den här gången var vi på rätt plats vid rätt tid. Också Karin Kairavuo, som varit vikarierande matematiklärare under vårterminen, fick det stora lärarpriset av Stiftelsen Pro Juventute Nostra. Margaretha Sánchez och Kerstin Schildt har båda beviljats Helsingforsmedaljen för god och långvarig tjänst i skolvärlden i Helsingfors. Den utmärkelsen är ni verkligen väl värda! Grattis! När en person går i pension avtackas han på olika sätt. Det har skett på många underbara sätt för skolans rektor, också med två utmärkelser. Brändöborna r.f. valde Maj-Britt Grönholm, Brändö gymnasium och Anja Siimes, Kulosaaren ala-aste till Årets brändöbor Rektor Maj-Britt Grönholm tilldelades också på självständighetsdagen Riddartecknet av Finlands Vita Ros orden av Finlands president som erkänsla för både sitt livsverk i skolvärlden och sitt politiska arbete. Ett varmt tack riktar rektor till utbildningsverkets svenska avdelning som anhöll om utmärkelsen.

8 TANKAR FRÅN AUGUSTGRÄNDEN Återigen är ett läsår till ända. Full fart från början till slut, som det brukar vara. Själv kan jag inte annat säga än att detta år på alla sätt har varit turbulent. Hösten 2005 hade jag förmånen att bli gruppledare för en nybörjargrupp i skolan och det började med den vanliga lägerskolan i Broby. Så här efteråt kan man bara konstatera att den lägerskolan är mycket viktig för nybörjarnas vi-anda under det första året. Här knyts goda kontakter mellan för varandra rätt främmande elever. Det var även en fröjd att se hur fint studiehandledare Kerstin Schildt lagt upp programmet för eleverna. Eleven blir bekant med andra elever via tutorernas sociala lekar och så gör man upp läsordningen för hela resten av det första läsåret. Som gruppledare fick jag ju också en gemensam start med mina elever under lägerskolan och det kändes bra. Första årets studerande har i år varit pionjärer vad gäller ibruktagandet av den nya läroplanen för gymnasiet och detta läsår ordnades det gamla studentexamensprovet i realämnen för sista gången hösten Flera elever än vanligt deltog i den gamla modellen av realprovet, där eleven ännu fick pussla åtta frågor ur olika ämnesgrupper. På våren 2006 ordnades det nya ämnesrealprovet för första gången två olika dagar. Man befarade svårigheter i starten och det visade sig att texten i början av kemiprovet var felaktigt skriven! Eleven ombas besvara sex frågor, fastän det rätta antalet skulle ha varit åtta. Hur bedöm-ningen sker är oklart i skrivande stund. Misstag händer, men på denna nivå borde detta inte få hända. För övrigt gick arrangemangen bra och ingen större panik utbröt heller i de olika realämnesproven. Nästa läsår fortsätter förnyelserna i studentexamen med det nya provet i modersmålet, med s.k. jokerfrågor(0-9p) i provet i lång matematik och med realprovet i hälsokunskap. Eleverna har dock förberetts väl för de kommande förändringarna. Planeringen för nästa läsår kom litet försenat igång på grund av det rätt utdragna rektorsvalet men har varit i full gång under hela slutdelen av våren. Vi siktar på att ta in 120 nya elever i mitten av juni månad. Men resurserna för nästa år är lika knappa som i år. Staden sparar igen 6 % i timresursen för gymnasierna. Vi har planerat in ca 400 kurser för nästa år, men många av de roliga tillämpade kurser lärarna brinner för får nu lov att ta paus på grund av det fortsatta dåliga penningläget. Att man infört en ny läroplan och att man samtidigt kraftigt förnyat realprovet rimmar dåligt med att vi igen tvingas spara ca 30 kurser! Gymnasiet stryps ekonomiskt ihjäl på detta sätt. Det är alltså tredje läsåret i rad vi nu tvingas spara på detta sätt. Lärarna och eleverna blir tröttare av att enbart ha obligatoriska och fördjupade kurser i överstora grupper hela året. Sparprocenten minskar knappast läsåret som det nu ser ut. Politikerna tycks tro att gymnasierna redan nu har det för bra. Jag välkomnar dem att tillbringa en hel dag i vår skola för att se vad det är fråga om i praktiken. För mig själv har detta inneburit ett turbulent åttonde år som biträdande rektor. Under mina år tillsammans med Dig Maje har jag lärt mig mycket. Tack för att du har låtit mig vara med i allt jobb i ledningen av skolan. Den kunskapen kommer väl tillhands nu när jag skall kliva in i det jobb du haft. Jag kommer också att sakna de fina diskussionsstunder Du och jag haft i kansliet och på mången resa där vi ventilerat allt från pedagogik till föräldraskap. Att vara biträdande rektor och samtidigt ansvara för matematikundervisningen i lång matematik är minsann också det en utmaning. Du har

9 litat på mig här. Tack! Att dessutom hinna vara pappa till tre små barn gör ju att man inte hinner med allt man tror att man skall hinna med, så jag är mycket medveten om att Du kanske oftare hade behövt mer av min tid än jag kunnat avvara. Sådant är livet som småbarnsförälder. Jag tror inte att mina barn behöver mig mindre nu än tidigare, så jag får minsann fundera på hur man kan (och om man kan) koppla ihop ett rektorsjobb med familjelivet. Vi har många lärare i kollegiet nu som har yngre barn än jag själv och på det sättet tror jag att jag väl kan sätta mig in i deras livssituation. Det blir ett prövoår i många avseenden för mig och min familj. prioritet i skolan. Jag hoppas att jag som ny rektor i skolan kan förvalta detta på rätt sätt i fortsättningen. Det är mycket viktigt att stödja lärarna i vardagsarbetet så att de orkar genom hela det tunga läsåret. Det är också viktigt att stödja alla elever så att de känner att det är tryggt och bra att gå i Brändö! Slutligen önskar jag alla elever och lärare i skolan en skön sommar! Jan-Anders Salenius biträdande rektor och lektor i matematik Brändö gymnasium mår bra. De ovanrelaterade våndorna gäller främst de ekonomiska ramarna. Lärarna och eleverna i vår skola trivs. Att få både elever och lärare att trivas har alltid haft hög

10 STUDIEHANDLEDNING Läsåret nalkar sig sitt slut. Många år har jag i årsberättelsen kunnat konstatera att studiehandledningsverksamheten följt sedvanliga rutiner. Det här läsåret har medfört förändringar som också betyder mycket för min verksamhet. Jag avser med detta rektorsbytet i vår skola. Under Majes tid som rektor har vi tillsammans byggt upp verksamheten när det gäller tillsynen till våra elever. Jag har uppskattat Majes sätt att ge mig fria händer i min verksamhet. Jag har kunnat skämta om att jag driver en egen firma i firman. Mången gång har jag kunnat konstatera att vi automatiskt kompletterat varandra i olika situationer utan att vi har behövt orda om det i förväg! Det har känts bra. Jag är mycket glad över Jan-Anders tillträde som ny rektor. Jag har känt honom sedan han som tonåring var min elev och sedermera som arbetskamrat. Jan-Anders är väl förtrogen med systemet, så jag känner mig mycket trygg inför fortsättningen. Jag önskar vardera rektorn lycka till i fortsättningen! En förändring av annan karaktär som har hängt över oss en längre tid är diskussionen om att införa femperiodsystemet. Beslut har nu fattats om att införa det, men ännu inte när. I vår skola har alla motsatt sig det, men det har myndigheterna inte nämnvärt reagerat på. Kursordning och positionsordning utarbetas alltid i december och januari för följande läsår, så jag hoppas att ett beslut om ikraftträdande kommer i tid Senaste vår fick vi ett nytt administrativt program Wilma, som i mitt tycke är något av teknikens under. När kursvalet för nästa, läsår ägde rum i mars kunde exempelvis eleverna välja sina kurser på nätet. Eleverna kan checka sina vitsord, kurser, se vilka kurser lärarna har etc. Mycket behändigt! Jag vill avtacka senaste läsårs tutorer! Igen kunde jag notera aktiva, idérika tutorer som det var ett nöje att samarbeta med. Ett stort tack! 26 nya tutorer axlar er mantel med fin vägkost. Vi har redan varit på lägerskola i Broby tillsammans med tutorer från Mäkelänrinteen lukio. Fortsättningen på tutorverksamheten ser lovande ut! Trevlig sommar! Kerstin Schildt studiehandledare

11 SPECIALUNDERVISNINGEN Det är ganska nytt med specialundervisning i gymnasiet i Finland, och bland de svenska gymnasierna torde Helsingfors vara något av en pionjär. Den första tjänsteinnehavaren på denna post var Nina Eriksson-Holmström På finskt håll har man redan en tid haft flera heltidsanställda speciallärare i gymnasierna, men också där ambulerar var och en mellan minst två skolhus. Jag (och Nina alltså före mig) betjänar fyra daggymnasier plus Aftis, så det blir i medeltal en dag per skolhus. Arbetsbeskrivningen tar upp följande : Specialläraren skall kartlägga eventuella läs- och skrivsvårigheter hos samtliga nya gymnasister, följa upp med enskild handledning de elever som har inlärningssvårigheter, hålla en kurs för elever med dyslexi, samt utfärda utlåtanden över dyslexi för studentexamensnämnden. Därtill skall han utveckla specialundervisningen och samarbeta med lärare, rektor, kurator, studiehandledare och hälsovårdare på respektive skola. Kontakten med föräldrar sker mestadels per telefon eller e-post. Det säger sig självt, att en person inte kan delta i alla lärarmöten, då de kanske hålls i skola B och C, medan han har undervisning eller möte i skola A samma dag. Men man får välja, gå turvis och annars försöka följa med debatten via protokoll eller hemsidor. Skolorna har tagit i bruk ett nytt dataforum kallat Fronter, och där, samt på de vanliga e-postsidorna kan jag ta del av aktualiteter då jag inte hinner träffa de inblandade personligen. Allt som allt har detta första år som spec.lär. i gymnasiet varit innehållsrikt och ganska så annorlunda än arbetet i högstadierna, där jag tidigare jobbade som speciallärare (senast i Grankulla, före det i Helsinge). Antalet direkta undervisningstimmar är färre än jag brukade ha där, men andelen skrivarbete och administration är mycket större. Därför känns det så trevligt de gånger elever kommer till mig för enskild handledning, fastän det ämnesmässigt igen är mera krävande. Thorolf Ekholm speciallärare Det blir ganska många möten under ett läsår, och några av dem är schemalagda veckovis, till exempel elevvårdsgruppens.

12 SKOLHÄLSOVÅRDEN Skolåret har igen gått otroligt fort. Det har varit mycket händelserikt och ingen dag har varit den andra lik. Under årets lopp har jag träffat första årets och andra årets studerande. Under hälsoträffen går vi igenom hur den studerande mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vi har diskuterat matvanor, sömn och motion. Också tobaksrökning, alkoholvanor och eventuell användning av droger tas upp. Det är viktigt att eleven har förtroende för hälsovårdaren. Elevens välmående, hälsa och framtida möjligheter är det centrala. Om någonting är jobbigt sägs det ju att ungdomstiden är en andra chans för att ställa allt till rätta. Skolläkaren, neurolog Paula Tuomikoski- Jaakkola, lämnade skolhälsovården för Rinnekoti i januari. Direktionen har varit aktiv och påvisat bristen av skolläkare för de ansvariga för skolhälsovården. Läkaren Fjalar Suni har tagit sig extra tid och varit i vår skola två dagar på vårterminen. Tack! Läkarundersökningen under gymnasiets andra år är lagstadgad. Eleverna erhåller ett ungdomsintyg som de kan använda till körskola och militärtjänstgöring osv. Skolhälsovårdaren är knappa 3,3 dagar per vecka i skolan. Tiden delas med Brändö lågstadium. De övriga dagarna är jag i Kulosaaren yhteiskoulu. Antalet besök på mottagningarna under år 2005 var Trots att det har varit en kamp med tiden att hinna med så mycket som jag önskat, så känns det ändå bra. Tack alla elever för att ni har varit så fina! Också skolans rektor, lärare och hela personalen har varit med och medverkat för att allt skall gå så bra som möjligt. Tack! Fint har det varit att få uppleva hur eleverna trivs i skolan. De berömmer atmosfären och känner sig som hemma här. Det känns verkligen bra, för skoltiden är en viktig fas i en ung mänskas liv. Hela personalen trivs också i skolan. Det är roligt att komma till arbetet! Nu har vi en härlig sommar att se fram emot. Nu skall vi slappna av och njuta av sommaren! Jag önskar alla en trevlig sommar!! Birgitta Backström skolhälsovårdaren

13 SOMMARHÄLSNINGAR FRÅN KURATORN Mitt första år som kurator i Brändö gymnasium börjar närma sig sitt slut. Året har varit mycket intressant och lärorikt. Jag har känt mig välkommen och blivit väl mottagen av alla på skolan. Jag börjar allt mer känna mig som en i gänget. önskar er alla en solig och stressfri sommar! Nina Mikander skolkurator Under året har jag vid olika tillfällen varit inne och presenterat mig för eleverna på deras gruppmöten. De elever jag i år ägnat mest tid åt är 05:orna, nybörjarna. Jag var med på gruppernas lägerskola i Broby i början av hösten och hade i och med det möjlighet att lära känna många av de nya eleverna. Jag hade också mini-samtal med de nya eleverna så att alla skulle ha möjlighet att träffa mig på tu man hand. Orsaken till dessa samtal var att jag gjorde en liten förfrågan bland 05:orna, där jag bland annat frågade ifall de önskade ett samtal med kurator. Resultatet var rätt så brokigt men ett svar gjorde att jag ändå bestämde mig för att tala med dem alla. En elev hade nämligen skrivit så här: Jo, det skulle vara bra om alla kunde få tala med kuratorn, annars har kuratorn ju inget jobb... Och en liten sanning fanns ju i det påståendet, eftersom det tar en stund att etablera sig på ett nytt ställe. Elevvårdsgruppen har träffats och vi har under årets lopp gått igenom alla grupper tillsammans med grupphandledarna, för att så gott som möjligt kunna fånga upp de elever som behöver stöd och hjälp på vägen. Samarbetet har fungerat väl, vilket är mycket viktigt för att vår verksamhet skall kunna vara ändamålsenlig. Jag har med andra ord trivts väldigt bra under mitt första år i Brändö gymnasium. Ett stort tack till alla på skolan, elever och personal som hjälpt mig till rätta! Jag

14 ELEVKÅREN Under läsåret har elevkårsstyrelsen fortsatt jobba för den allmänna trivseln i skolan och utvecklat verksamheten. Som utgångspunkt fungerar elevkaféet, som drivs av frivilliga styrelsemedlemmar. På hösten förnyades kaféets interiör tack vare Ung Röst På Stan- pengar. Vi köpte oss en hörnsoffa, TV, DVD-spelare och DVDn samt nya kaffekokare och koppar, Cd-spelare och cd-skivor. Försäljningen av godis, choklad och kaffe flyttades till arkivet, för att eleverna under sina håltimmar bl.a. skulle kunna sitta och se på filmer eller lyssna på musik. Eleverna vande sig snabbt vid det nya systemet och mottagandet var bra. Elevkaféet fungerar som en mötesplats mellan eleverna, där de kan diskutera och komma med idéer om eventuella förbättringar som berör skolan. Årsmötet ordnades den 6 oktober då den nya styrelsen valdes. Alla elever hade möjlighet att delta och påverka genom röstning. Under årsmötet presenterades även elevkårens nya stadgar som godkändes av alla elever. Den nya styrelsen bestod av Malin Nyqvist (ordförande), Anne Kaukonen (viceordförande), Camilla Eklund (sekreterare), Sebastian Westerling (kassör). Övriga styrelsemedlemmar var Beata Björkvall, Lisa Gerkman, Gabrielle Hjelt, Erik Hörhammer och Kari Tikkanen från årskurs 03, Sabina Fortelius, Irina Andersin, Tomi Snäll, Linnéa Lindh, Rebecka Tallberg och Hanna Storsjö från årskurs 04, Niinamari Lumiaho, Sara Sulander, Joni Jaakkola, Christian Arrhenius, Pasi Lahtinen, Mattias Lindfors och Sofie Sergelius från årskurs 05. Som elevrepresentanter till direktionen föreslogs Kari Tikkanen och Beata Björkvall med Lisa Gerkman och Gabrielle Hjelt som suppleanter. De valdes sedan av utbildningsnämndens svenska sektion. Under hösten deltog grupprepresentanterna för 05:orna i Öppet Forum, som i år behandlade frågor kring media och ungdomarnas möjligheter att få sin röst hörd i samhället.

15 En temakväll vid namnet Ljus i mörker ordnades den 24 november, där styrelsen medverkade med en nattorientering runt Brändö. Eleverna fick utföra roliga och varierande uppgifter vid varje station som bemannades av en eller två styrelsemedlemmar. Efter att temakvällen tagit slut, fortsatte styrelsen med sin traditionella pepparkaksbakning inför julglöggen den 25 november. Hela styrelsen övernattade enligt tradition i skolan, och bakade över 1600 pepparkakor (ett rekord som kommer att slås igen nästa vinter!), och som nästa morgon serverades åt lågstadiets och gymnasiets elever. Ett ämne som under det gångna läsåret varit mycket omtalat och debatterat bland eleverna har varit den eventuella övergången till ett femperioderssystem. För att ge alla elever en möjlighet att höra om vad förändringen i praktiken innebär och en chans att påverka, ordnades en paneldebatt den 30 mars. Panelen bestod av Gunborg Gayer, utbildningschef vid utbildningsverket, två elever från Katedralskolan i Åbo och representanter på hemmaplan Maj-Britt Grönholm samt Malin Nyqvist. Som konferencier fungerade Antonia Wulff (ordförande för FSS). Debatten var en stor succé, då eleverna aktivt deltog i diskussionen och krävde svar på sina frågor. Efter debatten ordnades en röstning i klasserna, och då 99% av eleverna röstade mot en övergång skrevs ett utlåtande till utbildningsverket, där vi klart och tydligt underströk vår ståndpunkt. HECO (Helsingfors Elevers Centralorganisation) ordnade sitt årsmöte den 22 mars, där Niinamari Lumiaho, Sabina Fortelius, Sofie Sergelius och Malin Nyqvist deltog. Malin blev vald till ny ordförande och Niinamari, Sabina och Sofie till medlemmar. Den april ordnades ERIK (Elevriksdagen) i Kristinestad. Diskussionen kretsade kring studentexamen, att den borde slopas och en ny och bättre införas. Från Brändö deltog Sara Sulander, Malin Nyqvist och Niinamari Lumiaho. Veckoslutet var lyckat och resenärerna kom hem med väskan full av nya upplevelser och historier att berätta för oss andra. En av vårens höjdpunkter var projektet URPS (Ung Röst På Stan). Idén kring projektet är att uppmuntra ungdomar i skolan att påverka sin studiemiljö på demokratisk väg med hjälp av stöd från staden. Alla medverkande skolor får en summa på 4300 euro för att kunna förbättra skolområdet och inredningen. Efter idérika diskussioner i klasserna, beslöt vi oss för att i år anskaffa en frys till Elevkaféet och en splitterny kopieringsmaskin avsedd endast för elevernas bruk. Camilla Eklund

16 och Niinamari Lumiaho representerade Brändö gymnasium i stadshuset. Elevkårsstyrelsen ordnade i samarbete med musikläraren John Emanuelsson en talangjakt som gick av stapeln Eleverna hade möjlighet att visa upp sina dolda (?) talanger på vilket sätt de än önskade sig. Vi fick njuta av musik och dans. Enligt traditionen tog styrelsen över den sista skoldagen, då det står friluftsdag på schemat. Som vanligt ordnades Expedition Helsingfors, då eleverna och lärarna under en dag orienterade sig omkring i Helsingfors centrum och svarade på mer eller mindre krävande frågor om sin hemstad. Vi vill tacka alla som hjälpt oss under det gångna läsåret, speciellt Camilla Storskrubb-Ruisniemi och Harriet Lassus- Utriainen som ställt upp som handledande lärare, och därmed fungerat som en länk mellan elevkåren och bl.a. lärarkåren. Ett extra stort grattis till Camilla för att hon fått en liten pojke! Det största tacket och respekten går ändå till vår kära rektor Maje, som under alla sina år som lärare och rektor ivrigt medverkat i elevkårsstyrelsen. Det är ett faktum att utan Majes hjälp och stöd kunde inget av det som idag är elevkåren finnas. Du har hjälpt oss oerhört mycket, ingen skillnad vad det handlat om. Du har lånat oss din bil, då vi behövt den för våra tukkukeikkor, du har litat på oss tillräckligt mycket för att låta oss övernatta och baka pepparkakor i skolan och du har alltid varit lika intresserad och inspirerad av våra idéer, hur galna de än må ha varit. Tack för allt det du gör och har gjort, det är du som är hjärtat i vår elevkår. Med dessa ord önskar vi er alla en varm och skön sommar! Anne Kaukonen, viceordförande Camilla Eklund, sekreterare

17 BRÄNDÖ SKOLFÖRENINGS VERKSAMHET Skolföreningen hade igen ett aktivt år. En av hörnstenarna i vår verksamhet är att hjälpa skolan i sitt dagliga värv med det lilla extra, som dagens skolbudgeter inte ger möjlighet till. Därtill vill vi också samla föräldrar och lärare till gemensamma tillställningar för att lära känna varandra utanför det vanliga skolarbetet. Hösten inleddes med ett årsmöte, kryddat med en intressant diskussionsstund med Per-Erik Lönnfors, som presenterade sin nyutkomna bok Svensktalande sämre folk. Brändö skolas historik del II, för åren , utkom på hösten. Utgivningen firades med middag på skolan i november. Skolföreningen vill rikta ett stort tack till Lennart Borenius för det arbetsdryga skrivarbetet han gjorde. Vi tackar också Mary-Ann Gröhn för en fin layout. Vi vill även tacka de fonder och stiftelser som gett ekonomiska bidrag. Tack vare deras bidrag till detta specialprojekt har vi haft möjlighet att hjälpa skolan ekonomiskt i många andra sammanhang. Många av de resor och evenemang som ordnats har stötts ekonomiskt av skolföreningen. Jag vill gärna nämna dem här, för att ni skall få en uppfattning om det ekonomiska bakgrundsstöd vi försöker ge skolans lärare och elever i deras vilja att göra skolgången till något mer än bara obligatorisk undervisning. Medlen till understöden får vi från finansiella avkastningar, medlemsavgifter och en del tillställningar. Anskaffningar: novell- och romansamlingar för finsk- och engelskundervisningen, ett pokalskåp. Eleverna: Gammeldansdekorationerna, Bänkskuddardagens bilar, bidrag för lärarmiddagen, Elevriksdagskostnaderna. Övrigt: Elevstipendier En av höjdpunkterna i vår var en fin middagsfest till Majes ära, för att fira alla hennes år i skolvärlden. Av praktiska skäl kunde alla inte bli inbjudna. Med på festen fanns representanter för forna kolleger i andra skolor, pensionerade lärare, rektorer, förtroendevalda, direktionsmedlemmar, elevkårsmedlemmar, nuvarande kolleger och skolföreningsmedlemmar. Den fina middagen förlöpte i glad och varm stämning, långt in på natten. Ett varmt tack till alla för det gångna verksamhetsåret. Bamse Björkvall ordförande Skolevenemang: Temakväll Ljus i mörkret, Talangkväll Resor & läger : Historieresa till Polen, Språkresa till Linz, Fysikresa till Cern, Matematikresa till Sverige, Resor till ett mediecenter i Sverige, tutorernas lägerskola, lärarnas studie- och trivselresa till Villmanstrand.

18 NÅGRA PLOCK UR DIREKTIONENS PROTOKOLL ärendena listas från de senaste till de äldsta: - utvärdering av året - utlåtande till utbildningsnämndens svenska sektion om de sökande till den ledigförklarade rektorstjänsten - ställningstagande om eventuell övergång till fem perioder, utlåtande skickat till utbildningsverket - brev till dem som ansvarar för hälsovården med anledning av att skolan inte har haft skolläkare under vårterminen - antecknande av de ekonomiska ramarna för kännedom och godkännande av förslaget till användningsplan - justering av de ekonomiska ramarna - framställningar för resultatbudgeten - utlåtande om skolnätet - godkännande av elevkårens stadgar - ansökan om titel - verksamhetsplanen för elevrepresentationen i direktionen - historiken - diskussion om den nya läroplanen och studentexamen - lärarsituationen Skolan har en mycket engagerad, samtalande direktion, pedagogiskt intresserad. Den diskuterar gärna också frågor som aktualiseras då rektor, biträdande rektor, elev-, lärar- och personalrepresentanterna berättar om allt som hänt i skolan under punkten anmälningsärenden. Det känns mycket bra för föredragande att känna att direktionsmedlemmarna och ersättarna har ett genuint intresse för skolan, vill stödja, utveckla och ta del av arbetet. Ersättarna deltar mycket ofta som sakkunniga, vilket uppskattas av skolans representanter. Ett stort varmt tack för direktionsarbetet. Maj-Britt Grönholm direktionens sekreterare

19 MAJES LÄRAR- OCH REKTORS- PERIOD Maj-Britt Maje Grönholm blev rektor i Brändö fr.o.m efter att ha varit prorektor i 20 år och t.f. rektor i 1 1/2 år. Skolan på Brändö har ju en snart hundraårig historia. Skolan, eller egentligen skolorna, har haft ganska få rektorer under åren. De har alla verkat under en längre tid, varit starka personligheter, och satt sin prägel på skolan. Detta har i hög grad gällt också Majes period, en period som måste betecknas som ytterst framgångsrik, och som nu våren 2006 avslutas. Maje kunde ju skolan utan och innan, men som så många vet är det en annan sak att ha huvudansvaret. Det blir en annan arbetsbild, flera uppgifter, också mera att delegera och kontrollera, mera stress. Maje satte sin prägel på skolan under många år som lärare i modersmålet, och som prorektor samarbetade hon med långvariga rektorn Matti Jyry. Men som rektor fick Maje en ny plattform att ytterligare utveckla en redan väl fungerande skola.

20 Som direktionsordförande hade Christian Borenius nöjet att nära samarbeta med Maje. Också därefter fortsatte samarbetet, inte minst i samband med skrivandet av skolans historik, som utkom Under Majes tid har antalet sökande till Brändö Gymnasium stadigt vuxit. Många faktorer har säkert samverkat bakom denna trend, men Majes arbete är otvivelaktigt en stor delorsak till att skolan uppfattas som allt attraktivare både bland skolans eget folk och bland utomstående. Det har varit ett sant nöje att bevista tillfällena då skolan presenterades för högstadiernas nior med föräldrar på vårarna. Majes anförande, där skolan ingående och spirituellt beskrevs skapade en positiv stämning bland åhörarna som var mycket påtaglig. Ändå använder Maje sparsamt superlativer eller överord; det är snarare den välformulerade, med humanism och klartänkthet genomsyrade analysen av skolans roll i samhället, och Brändö gymnasiums position i det svenska skolsamfundet i Helsingfors som slår an så väl. En positiv bild gav också Majes sätt att presentera kolleger och elever; också det sakligt, och med värme och empati. Rektor präglar i hög grad stämningen i en skola, via sitt eget agerande, och via sitt inflytande på lärarkollegiet. I Brändö råder en varm stämning, men man har ändå inget intryck av dålig disciplin eller oordning. Utbyggnaden av skolhuset var ett projekt som krävde mångas energi, först politisk och sedan praktisk, i synnerhet rektors. Maje engagerade sig starkt i projektet och hennes insats var en väsentlig orsak till att projektet förverkligades och lyckades så bra trots diverse svårigheter. Det gällde att förhandla med många parter, ansvarsförhållandena var inte alltid klara, så missförstånd och dröjsmål kunde lätt uppstå. Men Maje höll det hela fint under kontroll. Också i detta sammanhang tänkte hon främst på lärarkollegernas, elevernas och den övriga personalens tankar och behov. Alla i skolan fick komma med synpunkter och önskemål. Direktionsarbetet var alltid ett nöje, och väldigt givande, mycket tack vare att Maje gav generöst med tid, både till att informera om skolans angelägenheter, och också till möten och sammankomster utöver det som formellt är nödvändigt. Direktionen samlades t.ex. ibland hemma hos Maje för att under fria former ventilera mer långsiktiga eller principiella

21 frågor kring skolarbetet. Det upplevdes som mycket inspirerande att diskutera sådana saker över lite ost och vin, utan en sträng föredragningslista. Men också det egentliga direktionsarbetet var alltid konstruktivt. Det innehåller förvisso en del onödig byråkrati, där man försöker skapa en illusion av självständigt beslutsfattande i enskilda skolor. Läroplansarbetet har åtminstone tidvis varit fordrande och tungt men tack vare välformulerad föredragning har man förstått innehållet och haft lätt att besluta. Direktionsmedlemmarna har nog uppfattat det som lätt, givande och resultatrikt att samarbeta med Maje. Rektor har också som föredragande i direktionen en stor arbetsbörda. Enbart frågor kring anställande av lärare kräver mycket tid och omfattande arbete. Direktionerna som jobbat under Majes tid har haft en speciell prägel. Det har oftast varit möten med omkring femton deltagare, vilket knappast är vanligt i andra skolor. Ordinarie, suppleanter (som sakkunniga), lärare och elever har oftast mangrant ställt upp och det har förts livliga diskussioner med åsikter från olika kompetensområden. Detta har resulterat i väl genomtänkta beslut där direktionen inte behövt känna sig som en gummistämpel, vilket lätt kan bli fallet i dylikt arbete. Den senaste direktionens mest krävande uppgift var utan tvekan att ge sitt förslag om ny rektor. Arbetet runt det framskred utan tvister och i laga ordning, om dock slutresultatet vid sluten omröstning gav ett resultat som överraskade många och fick igång en livlig debatt som t.o.m. nådde medierna. Efter många om och men beslöt utbildningsnämnden att utse Jan-Anders Salenius till ny rektor, vilket stöds av direktionen som ser fram emot att börja jobba med honom som föredragande på hösten. Jan-Anders har ju varit mycket aktivt med i direktionsarbetet även tidigare. Maje har också gjort mycket för att förstärka skolans image som skola med

22 en särskild idrottslig profil. Det kanske inte märks så väl utåt men det droppar in olika medaljer från olika mästerskap ganska frekvent. Idrottarna har en chans att kombinera studier och sin idrott. Rektorsarbetet är omfattande, och det är ytterst krävande för en rektor att också hinna med den egna pedagogiska insatsen. Som lärare har Maje varit omtyckt, och att hon också har en lysande kompetens i sitt eget ämne står utom allt tvivel. Hennes briljanta stilistiska förmåga och medryckande sätt att utrycka sig verbalt har som ovan antytts spelat en stor roll då det gäller den atmosfär och image hela skolan har i dag. VI HAR EN REKTOR SOM... Ole Arrhenius direktionsordförande har en rungande energi. alltid har tid att höra på vad man vill. har ett rent otroligt tålamod. Jag skulle börja slåss. Maje bara ler och suckar försynt. otroligt nog lyckas släcka alla lampor i lärarrummet trots att hon passerar snabbare än Paavo Nurmi i sina bästa dagar. inte gillar koketteri eller divalater. är en låssmeds mardröm (inga låsta dörrar minsann) orkar tro det bästa om oss alla och det nästan hela tiden. har elevernas lojalitet bakom ryggen. kör bil med samma glöd som hon jobbar. har fått mången svag människa att känna den inre styrka som ändå måste finnas där. vi kommer att sakna i kansli och vid kaffebord gör det möjligt för lärare att förverkliga sina halvgalna fantasier. Dessutom verkar idén inte alls lika galen mer efter att man fått prata igenom det hela med henne. Inte ens ekonomiska aspekter är ett hinder. Alla ansökningar som förordats av henne har alltid gett någon form av utdelning. Och plötsligt har en långsökt tanke blivit så konkret att man inte längre kan (täcks?) låta bli att göra allt man kan för att det hela skall förverkligas. har ett outsinligt lager av Annikki Karvinenkläder. Varje gång man frågar om hon köpt nåt nytt ler hon generat och säger att hon råkade öppna ett nytt skåp där hemma. har ett gott hjärta och vars empati och ork att försöka få alla elever att klara skolan och livet aldrig slutar att förvåna mig. inspirerar, sporrar och lyssnar. är nordist. kopplar av med qigong. är empatisk. man alltid kan vända sig till och som man kan tala med om allt, som man kan skratta och gråta med och som är inspirerande, intressant och trevlig att umgås med. får allt att fixa sig, även om det känns omöjligt och görs i sista stund. är intresserad, engagerad, vill påverka och förändra världen i god 60-talsanda, i dag! är en som tycker om överraskningar, är bra på att improvisera och är en god talare. Hon har intresse för och kunskap om mycket, också utanför sitt kontor, och en vilja att bearbeta viktiga livsfrågor. tillåter att man både lyckas och misslyckas. önskar Ha en bra dag! också då gruppen sover, regnet öser ner och huvudet hotar att spricka av förkylnings-huvudvärk. har ordet i sin makt och makt genom ordet. bryr sig om sina elever som mamma skulle göra. är envis och övertygande. är en inspirerande mentor. håller de bästa talen. saknar tidsuppfattning. vattnar alla blommor så att de får blomma. har en viss tonårsidealism i sig trots att livet och världen har försökt omforma henne enligt gängse modell. är bra på att formulera tankar och visioner. Hon springer med huvudet i molnen och fötterna på jorden. Hon är den skrattande kaospiloten. Detta är egenskaper som är viktiga för en chef, lärare, kollega och medmänska. Kollegiet - vännerna - vid Brändö gymnasium

23 DU SER När jag började i Brändö gymnasium hösten 1977 var det en sak som tyngde mig alldeles speciellt. Det var att tre generationer i min släkt var ingenjörer. Så jag började, också jag, flitigt plugga integralkalkyl, acceleration, konvexa och konkava speglar med bland andra Jarl- Olof Floman som också är här ikväll. Så småningom klarnade planerna för vad jag skulle göra efter gymnasiet: jag skulle bli lantmäteriingenjör. Men så skrev jag också uppsats. Efterhand började kommentarerna intill vitsordet bli mera utförliga. De handlade inte bara om grammatik, eller om stilistik. De handlade också om saker som hörde samman med vad jag som åring hade med mig i mitt liv. De handlade om vad som fanns inom mig, saker som jag inte ens själv visste om att fanns där. En dag fick vi ut uppsatserna igen. Jag hade börjat se fram emot de där kommentarerna och vände hastigt på pappret. Den här gången stod där bara två ord. Du ser, stod det. Och så ett vitsord: nio minus. Det var kanske då jag började förstå att jag hade en förmåga att se på min omvärld och att beskriva den på ett sätt som kanske inte alla andra hade. Och så gick det till att jag sedan efter skolan började studera till journalist och blev det istället. Efter många år i det yrket var jag en dag i Österbotten. Vi höll på med en tv-dokumentär om en österbottnisk bondpojke. Det var eländigt väder och 25 grader kallt när vi körde ett stycke ner åt riksåttan, vände in på en skogsväg och började filma. Pojken var på dåligt humör och fällde en björk rakt på filmgruppen. När vi reste oss ur snön som var midjehög, tänkte jag: Maje, här är jag nu, tack vare dig! Men när vi hade rest oss, borstat snön av oss och ställt upp vårt trebenta stativ på nytt, slog det mig: hade jag varit lantmätare hade jag stått här i skogen med ett trebent stativ i alla fall. Efteråt hörde jag dessutom att det finns bara en sak som österbottniska bönder tycker ännu mera illa om än FST och det är lantmätarn. Maje, det är du som ser. Jag vet inte hur många hundratals och tusentals elever som du under alla de här åren har sett och uppmärksammat. För många har du gett en riktning i livet i allmänhet; mig har du dessutom gett känslan för modersmålet, som är mitt verktyg i mitt arbete. Tack för det! En kväll som den här finns det naturligtvis också orsak att rannsaka sig själv. Var det nånting som blev ogjort? Var det nånting du kom att stå i vägen för? Fanns det nånting som aldrig blev av för att du handlade som du gjorde? Jag för min del kommer på bara en sak som världen har gått miste om på grund av dig, Maje. Det är en lantmätare. Tal till Maje Grönholm Brändö skolförenings avskedsfest Brändö gymnasium Jan-Erik Andelin, f.d. elev