1/2005. Den senaste konstnären i vårt konstgalleri är Ingrid Morejohn. Akvarellmålare från Helsingborg. Själv smärtdrabbad läs mer på sidan 14.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1/2005. Den senaste konstnären i vårt konstgalleri är Ingrid Morejohn. Akvarellmålare från Helsingborg. Själv smärtdrabbad läs mer på sidan 14."

Transkript

1 1/2005 Den senaste konstnären i vårt konstgalleri är Ingrid Morejohn. Akvarellmålare från Helsingborg. Själv smärtdrabbad läs mer på sidan 14. Jakten på sjukskrivna / Gråtens betydelse / Nytt om nervsmärta / Ny bok om smärta / Om fibromyalgi och ledsmärta / Ny Jourtelefon / Ny stor smärtkonferens / Månadens Smärtvårdsmotståndare / Sätt betyg på ditt försäkringsbolag / Nytt om Nypon, Mullbär, Johannisört och Ingefära / Kåseri Den Magiska Hatten / Lokala och internationella nyheter / Vårt eget VISA-kort / Medlemmarna har ordet och mycket annan läsning!

2 LEDARE Utges 4 ggr/år Svenska Smärtföreningen Sabbatsbergs Sjukhus Olivecronas Väg Stockholm telefon e-post hemsida postgiro medlemsansvarig Gun-Marie Berggren redaktion Dörjvägen Vallda telefon: Raymond Berggren Rolf Malm Elisabeth Cronholm fotografer Rolf Malm Raymond Berggren illustratör G Jonas Gustafsson Sverker Frid Lotta Bernhed, SG Zetterqvist grafisk form & produktion BIG AB / SG Zetterqvist telefon tryckeri SG Zetterqvist omslagsbild Ingrid Morejohn 1/2005 Skottpengar på kroniskt sjuka! Under senare tid har regeringens jakt på kroniskt sjuka intensifierats. Sjuktalet ska med alla medel halveras till Med hjälp av cyniska försäkringsläkare, sjukvårdsbyråkrater och inte minst media. Vi ser nu hur sjuka får springa gatlopp i program som Uppdrag Granskning och nyligen i Robert Aschbergs Insider i TV3. Det senare en orgie i sensationslystnad. Utan källforskning och med tendentiös inriktning spelar man på det allra lägsta hos människor. Med smygfilmade reportage ger man en falsk bild av verkligheten. En TV-anställd fejkar sjukskrivning med angivande av psykiska besvär. Visst fick hon sjukskrivning. Men väl förberedd kunde hon lätt imitera en verkligt drabbad. Det är inte lätt för en hjälpande läkare att genomskåda. Programmet byggde till stor del på den riksbekante avrättaren Bo Hallkvist. Han fick mest tid, vilken han utnyttjade för att förfäkta sin mening om att större delen av de sjuka är simulanter. Även den tyske distriktsläkaren Marcus Belandhs doktriner om svenska kultursjukdomar dammades av och irrlärorna stöddes glatt av Bo Hallkvist. Han är f.ö. vinnare av det tvivelaktiga priset som månadens värste smärtvårdsmotståndare. Han får snart sitt diplom från medlemmarna i Svenska Smärtföreningen. Risken är väl att denne engagerade friskskrivare snarast ser utmärkelsen som ett lovord för goda insatser i regeringens tjänst. Med programmets uppläggning inser man lätt omöjligheten till balans. Ditkallade sjukdrabbade och deras förespråkare fick inte en syl i vädret. T.o.m inbjudne arbetslivsminister Hans Karlsson såg besvärad ut. Ett mer osympatiskt, cyniskt och partiskt program får man leta efter. Men sensationer säljer det vet Robert Aschberg som föregångare i denna osmakliga genre bättre än de flesta. Dagspressen hänger på. Med ledarartiklar om att regeringen ska ta till än hårdare tag mot alla dessa fuskare. Dagens Nyheter har här utmärkt sig genom en rad artiklar de kom också som delad tvåa i medlemmarnas omröstning om månadens smärtvårdsmotståndare och kan tillsammans med skandalomsusade Jönköpings Försäkringskassa se fram mot sitt diplom för denna negativa utmärkelse. Problemet för de kronisk sjuka är att det finns människor som utnyttjar välfärdsstaten. Inte så konstigt i ett system som omsätter 140 MIL- JARDER kronor per år! De få fuskarna är ett gemensamt problem för alla och ska med alla medel bekämpas. Det är förvisso stora pengar det handlar om men i ett annat perspektiv faktiskt inte mer än ca 8% av BNP. I början av århundradet var denna siffra 1%. Med så stora pengar i omlopp florerar alltid avarter. Men att ta det som intäkt för att låta verkigt sjuka få lida för detta är cyniskt, oansvarigt och riktigt sjukt! 2 Jag bevistade nyligen ett seminarium om läkemedel hållet av Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) och ditlockad av rubriken: Läkemedel och prioriteringar en heldag med patienten i fokus. Medverkande var VD för Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, Ordförande för Läkemedelskommittéernas Organisationskollegium, Chef för enheten för medicinska riktlinjer och prioriteringar Socialstyrelsen, ordf. för Läkarsällskapet, landstingsråd från Östergötland samt språkrör för fyra patientföreningar. En imponerande samling av experter. LFN presenterade ett pilotprojekt där olika migränmediciner utvärderats efter kostnadseffektivitet. Tolkat av budgetansträngda teknokrater. Resultatet blev att det beprövade medlet Imigran inte längre ska ingå i läkemedelsförmånerna. Med samma upplägg kommer nu en rad mediciner inom en rad områden att utvärderas. Projektet presenterades med statistiskt, till synes vederhäftigt underlag. Det framkom dock att inte en enda patientförening eller patient, berörd av de utvärderade medicinerna, var hörd. I en efterföljande paneldebatt fick vi höra att en sjukskrivens arbetsdag värderas till 1000 kr. Vi fick höra från Socialstyrelsen att medicinska riktlinjer och prioriteringar för framtiden är inriktade på hjärt-och kärlsjukdomar. Kronisk smärta var inte ens nämnd och syntes inte ens finnas med i sinnevärlden! Detta trots att det är detta som drabbar överlägset flest människor och åsamkar samhället de allra största kostnaderna! Det östgötske landstingsrådet framfördes som ett gott exempel på hur man ska komma åt de skenande sjukvårdskostnaderna. Han var mycket nöjd den fina insats som gjorts i Östergötland och kryddade sina inlägg med politisk retorik om hur drabbade människor inte kommer till tals genom patientföreningarna. De går bara läkemedelsindustrins intressen och bör rensas ut enligt detta landstingsråd. Om han själv haft någon som helst kontakt med smärtdrabbde framgick inte. Han hänvisade mer till sin bakgrund som officer. Jag fick inte riktigt klart för mig om det var skråets militära mentalitet han refererade till. I övrigt rådde god kollegial stämning mellan medverkande. Är det någon som tror att patienterna kom i fokus? Nej. Rätt gissat. Oj vad man pratade över huvudet på dem det handlar om! Jag tror att jag efter detta möte blev mer övertygad än någonsin tidigare om att de smärtdrabbade har ett oerhört krav på sig att göra sin stämma hörd. De har definitivt inga förespråkare bland alla dessa potentater. Vägra, med alla medel, att lida i tysthet. Vägra att hamna i den moderna ättestupan. Låt oss gemensamt nationellt och internationellt bekämpa den byråkratiska självgodheten! Raymond Berggren, ordf. Svenska Smärtföreningen ledomot av styrelserna i European Pain Network och Neuropathic Pain Network.

3 pjosk! Inget 3 Dagsedeln Ingetpjosk! 4 Den uppdämda gråten 5-6 Välj vårt eget VISA-kort! FÖRR GICK DET tio jobbare på varje pensionär. Nu ska två hårdbeskattade jobbare försörja en äldre ty en miljon av arbetskraften går utan jobb av dem är förtidspensionärer, är sjukskrivna och resten arbetslösa. Men de som ska ha pension blir bara fler och fler. Så kan det ju inte fortsätta menar politikerna som ju också ska ha sina pensioner, höga löner, extraförmåner och allt. Läkarna kan vi inte lita på när det gäller att få folk i jobb. Trots att vi minimerar smärtutbildningen till någon timma av läkarutbildningen så hittar dessa läkare ändå mängder av påstådda smärtsjukdomar. Dom pjoskar och sjukskriver utan ansvar. Folk påstår att dom har ont och så slipper de knega på och betala sin skatt. Ska vi klara att försörja det köttberg av nya pensionärer som snart sitter i gungstolen, så måste vi tillbaka till god, hederlig arbetarmoral där var och en gör rätt för sig säger finansminister Nuder. Inget pjosk! Nu har man försökt olika grepp för att få ordning på torpet. Först drar vi ner på sjukvården tänkte man. Vi stänger en massa sjukhus så att folk helt enkelt inte får veta att de är sjuka. Finns det sjukhus överallt så är det klart att folk överkonsumerar vård. Minska tillgången radikalt. Inget pjosk. Det hjälpte inte, folk ställde sig bara i köerna. Så då beslöt man att bara vissa sjukdomar enligt godkända listor ska behandlas. Andra patienter avvisas från sjukhusen. Inget pjosk! Förr trodde ju regeringarna att man skulle kunna bota folk snabbt så att de inte blev långtidssjukskrivna. Man planerade t.o.m att bygga ut vården med en massa smärtkliniker och rehabilitering och annat dyrt. Men det funkar ju inte. Nej inget pjosk! Så kom man på detta med alla mediciner som folk knaprar i sig. Dyra grejer som säkert ändå inte hjälper bara pjosk! Vi bestämmer helt enkelt att bara vissa billiga läkemedel får säljas. Där kan vi spara in till en hel del miljonlöner till lojala partiarbetare på ansvarsfulla poster i samhället. Men folk är lika sjuka för det. Då kom man ihåg att oppositionen sagt att folk fuskar med sjukersättningen. Det är ju egentligen en rätt bra idé sa man nu när man började bli lite desperat. Vi ger Försäkringskassan sådär 20 miljoner så att de kan starta en reklamkampanj mot alla fuskare. Allting går att sälja med mördande reklam- även sjuka idéer. Vi ska se till att alla sjuka som inte orkar pallra sig iväg till jobbet får skämmas riktigt ordentligt. Inget pjosk! Det ska väl ändå hindra många från att sjukskriva sig. Så ber vi lojala försäkringsläkare, SVT och dom vanliga, vindkänsliga debattörerna att haka på ja så är drevet mot latmaskarna igång. Den kör vi sa man inget pjosk! Men sjuktalen ökade ändå. Vilket pjosk vi får se till att Försäkringskassan får hjälp med att helt enkelt dra in ersättningen. Ett pjoskigt läkarintyg räcker inte det ska godkännas av särskilda, lojala försäkringsläkare. Vi ger dem rejält betalt för att se till att få latmaskarna i arbete. Handläggarna på Försäkringskassan ska också hjälpa till vi ger dem mer makt att själva bestämma vem som är sjuk och så kan vi ge alla som drar in sjukersättning för folk en bonus. Då ska väl ändå pjosket minska! Nähä- det räcker ändå inte. Handläggarna får kritik och blir själva sjuka. Nu är Försäkringskassan själv den arbetsplats som har flest sjukskriva av alla. Eller beror det på att det är deras egna kollegor som bestämmer om arbetskamraten ska få sjukpenning? Då får vi ge oss på företagen. Det är ju deras fel att folk blir sjuka. Håller de inte sina anställda friska så får de banne mig betala 15% extra av sjukkostnaden för varenda sjukskriven. Då ska vi väl få hjälp att skrämma folk tillbaka till jobbet. Risken är förstås att dom säger upp alla sina sjuka och inte anställer folk med den minsta krämpa. Det kan ju bli ett elände när det gäller arbetslösheten med friska låglönejobbare från Polen, företagsutflyttning å så. Vi får helt enkelt placera Försäkringskassans folk ute på akutmottagningarna så att handläggarna direkt kan bestämma om någon verkligen är sjuk. Då kommer vi ju att spara enorma pengar inom hela vårdapparaten. De pjoskigaste läkarna kan göra annat de få som blir kvar räcker ju för att behandla ett litet antal patienter som släpps igenom Försäkringskassans sortering. Räcker inte detta folk hittar ju alltid kryphål så får vi börja fundera på att se till att folk bara föder genetiskt perfekta barn. Tekniken finns ju och det gäller bara att under nästa mandatperiod börja vänja folk vid tanken. Ska vi klara välfärdsamhället så kan vi ju inte i längden pjoska och inte ta vårt ansvar för framtiden. Alltfler pensioner ska ju betalas även om vi inte höjer med mer än en tia i månaden så blir gamlingarna allt fler och det står oss dyrt. Den gamla ättestupan blir väl svår att återinföra på kort sikt. Även om vi ju mycket försiktigt har börjat vädra dess moderna varianter. Inget pjosk! Detta är ett exempel på de Dagsedlar som Svenska Smärtföreningen utdelar på hemsidan några gånger per vecka. Läs dem på och kommentera dem gärna. Ge oss också tips om vad du för dagen tycker att vi borde ta upp svenskar lider av nervsmärta 9 Nypon gammal bot i nya former 10 Kåseri Magiska Hatten 11 Ingefära, världens bästa medicin 12 Johannisört bättre än lyckopillren 13 Fibromyalgi svensk kultursjukdom? 14 Ingrid Morejohn vår nya konstnär 15 Nyspråkslexikon för sjuka 16 Inga bonusar hos FK i Jönköping 17 Läkare om underkända sjukintyg 18 Mullbär för stabil sockerbalans 19 Vår nya stora bok Smärtans Förbannelse 20 Europeiska smärtveckan 21 Kortet som kan rädda ditt liv 22 Vi öppnar JOUR-TELEFON för smärtdrabbade 23 Historielektion 24 Månadens Motståndare utsedd! 25 Sjukskriven eget val eller annan orsak 26 Fotfixaren ny hjälp för egenvård 26 Våra kontaktpersoner adresser och telefonnummer 27 Succé för nya lokalföreningen i Luleå 28 Stöd Smärtföreningen bli medlem 29 Tack för allt stöd till Svenska Smärtföreningen 30 Stockholms läns Smärtförening 31 Vi startar Poesiklubb 32 Kan vi lita på läkemedelsmyndigheterna? 34 Betygsätt ditt försäkr ingsbolag! 35 Facit smärtföreningens år Medlemmarna har ordet! 37 Hjälp oss verka! 38 Ny stor smärtkonferens i Stockholm! 39 Introducerar Stora Smärtpriset

4 Den uppdämda gråten STARTARTIKEL SOM VI GÄRNA vill ha synpunkter på och uppföljning av. Vi fortsätter på temat i nästa nummer och på vår hemsida. Hur viktig är gråten för vår hälsa? Vi har ju numera skrattkonsulter som lär anställda att skratta. Men några gråtkonsulter har vi ännu inte hört talas om. Gråten, liksom skrattet, måtte ju ha någon viktig biologisk funktion för människan. Men vi gråter ju inte nuförtiden. Män har inte gråtit på 200 år men gråter dagens kvinnor så mycket mer i det emanciperade samhället? Har vi därmed förlorat en viktig bot för både kropp och själ? Har vår uppdämda gråt med de allt högre sjuktalen att göra? Någon har sagt att stresshormoner spolas ut med tårarna, och nog har väl de flesta av oss trots allt någon gång erfarit den befriande känslan efter en riktig gråtattack. Om inte annat kan vi ha minnen av den känslan kvar från barndomen för barn får ju än så länge gråta ut sin smärta och besvikelse på ett naturligt sätt. Eller? MÄNNISKOR SOM LÄR SIG frigörande andning säger ofta att de plötsligt utan anledning börjar storgråta. Självkontrollen och dagens hårda kulturdisciplinering förloras och fördämningen brister. Undertryckt sorg, stress och besvikelse forsar fram i befriande gråt. Bättre att gråta ut, än att ständigt sucka, säger ett jugoslaviskt ordspråk. Är allt vanligare utmattningssyndrom, fibromyalgi mm ett tecken på att vi alltför länge suckat under en allt mer pressande tillvaro? Utan att tillåta oss använda gråtens säkerhetsventil. Forskarna menar att alla upplevelser vi har från fostertiden och framåt för alltid finns lagrade, både fysiskt och psykiskt. Även kroppen minns alltså. Kan detta medverka till att var femte människa i Europa nu lider av kronisk smärta som tycks vara mycket svår att bota med traditionell sjukvård. Är sjukskrivningar, medicinering och terapi mer ett sätt att hjälpa oss att täta säkerhetsventilerna ytterligare och låta ångesttrycket stiga ytterligare? Vad kommer det i så fall att leda till? Svenska debattörer menar att många av de nya sjukdomarna har psykisk orsak och är en följd av svenskarnas villighet att anpassa sig till strikta sociala normer. De kallar dessa sjukdomar för typiskt svenska kultursjukdomar. Men det är kanske kultursjukdomar i en annan och vidare mening. Förr grät både män och kvinnor öppet. Män grät hejdlöst utan skam. Hög som låg kungar som drängar. Kvinnor än mer. Men i början av 1800-talet hände något i samband med industraliseringen. Den moderne mannen gör sitt inträde våra dagars manlighetsideal om den tuffe hjälten, bergsklättraren och idrottaren utvecklas till en social konstruktion som dagens män fortsatt tvingas anpassa sig till. Mannen blev en fungerande maskin bland andra maskiner. Den som inte klarar det blir psykiskt sjuk eller flyr från kraven med hjälp av alkohol eller narkotika. Risken är väl att nu också kvinnor i jämlikhetens tecken måste begränsa sitt känsloliv på samma sätt. Måhända en förklaring till att kvinnor nu drabbas av kroniska smärtproblem oftare än män. FÖRR HADE GRÅTANDE män hög status. Det berättas att Gustav IV grät så innerligt under sitt trontal i Riksdagen att man knappt hörde vad han sa. Man undrar vad kvällspressen skulle sagt om vår nuvarande kung eller Göran Persson skulle visa samma känslighet idag. Homeros berättar om tårar. Akilles gråter hämningslöst. Vikingarnas tårar flödade. Jesus gråter. Medeltidens riddare, adelsmän, präster och vetenskapsmän gråter. Det gräts högljutt på 1700-talets teatrar och operor. Idag har vi talat med män som inte går på teater och konserter därför att de har så svårt att hålla tårarna borta. Att gråta offentligt är ju idag den största skam. Trots att det nog är aktörernas högsta mål att så kunna påverka publiken och bidra till ett sundare samhälle. Detta syns som något av en sinnebild för den klyfta som finns mellan medvetande och kropp. Claes Ekenstam vid den humanistiska institutionen vid Göteborgs universitet har länge studerat gråtandets historia. För honom är gråten en indikator på graden av behärskning i samhället. Han är så intresserad av ämnet att han sett till att skaffa sig en extra utbildning inom psykoterapiområdet. Han har länge studerat den manliga historien, känsloliv och kroppslighet. Vad gör allt högre krav på karriär och framgång med vårt känsloliv? Claes Ekenstam har anordnat workshops för sjukvårdspersonal i dessa frågor och skrivit en avhandling om kroppens idéhistoria. Vid sidan av sin forskning ägnar han nu någon dag i veckan åt samtalsterapi vid egen mottagning. Han siktar nu på vidareutbildning i Norge för att möjligen utöka denna del av sin verksamhet. Sambandet mellan kropp och själ är mer erkänt där, säger han. I Sverige är det rätt vattentäta skott mellan skolmedicin och alternativmedicin. Trots att långtidssjukskrivningarna ökar lavinartat och att ingen tycks se någon lösning på detta jätteproblem. Att som politikerna nu gör dra ner på det mesta inom psyk- och smärtvård ser jag som ett oansvarigt sätt att sticka huvudet i sanden. Någon har skrivit Jag gråter över all den 4 smärta som slungas mot mig genom bilder, ljud och text. Utan att riktigt veta om det är för deras skull., eller för min egen. Den engelske 1600-talspoeten John Donne ansåg att tårarna var ett uttryck för manlighet och gråten var ett manligt uttryck för att vara människa. Men Martin Luther som format mycket av våra svenska ideal ansåg att sorg och gråt var fruntimmersaktigt och barnsligt. Men själv grät han ofta hejdlöst. Men det sägs ju att bara starka män gråter. Kanske vore det nog så viktigt att Folkhälsoinstitutet angrep denna fråga om den förbjudna gråten. Den är kanske viktigare än införandet av straffskatt på fet och onyttig mat som chips godis och annat som vi tröstar oss med i ett samhälle där vi får allt svårare att leva upp till kraven på att stänga av känslorna. Det kan inte var en tillfällighet att vi under detta gråtlösa sekel skapat mer våld än någonsin tidigare. Aldrig tidigare har så många människor dödats i krig eller förföljelser som under 1900-talet. Människan är det enda djur som gråter. Ty hon är det enda djur som slagits av skillnaden mellan vad tingen är och vad de borde vara. Tårens tröst dikt av Lena Knås Gråt du lilla och lätta ditt hjärta Gråt Du som ännu har tårar kvar Gråt över världens smärta Gråt för de tårlösas kval Låt dina tårars sälta svida i öppna sår Låt de som svurit sig fria våndas i samvetets kval Låt dina tårar bli floder som lämnar avtryck kvar Gråt och lätta ditt hjärta du lilla Du som ännu har tårar kvar. Gråt Du lilla för oss alla

5 Skaffa vårt eget VISA-kort nu! Ett lönande och enkelt sätt att ge stöd för opinionsbildningen för kroniskt smärtdrabbade för ökad forskning, smärtvård och rehabilitering. Du får många förmåner Smärtföreningen får välbehövliga resurser i kampen för de smärtdrabbade! 10% av månadsavgiften samt en del av omsättningen på kortet går till Smärtföreningens verksamhet! ETT AV MARKNADENS BÄSTA KORT! Att betala med kort är både enkelt och säkert. Du slipper bära omkring på kontanter, men är aldrig utan pengar. Med VISAkortet till förmån för Smärtföreningen får både föreningen och du själv återbäring på alla inköp. Är du utomlands så är ett VISA-anslutet kort det mest accepterade du kan ha. Förståelsen för vad långvarig smärta egentligen är och hur allvarligt den påverkar stora MÅNGA FÖRDELAR I ETT OCH SAMMA KORT! Ett bra kort ska välkomnas överallt. Det ska fungera för stora och små inköp. Smärtföreningens VISA-kort är ett sådant kort. Men det finns fler fördelar! Upp till 55 dagars räntefria köp på betalkort. Inga småavgifter varken för köp, fakturering eller kontantuttag. Kostnadsfria kontantuttag i hela världen. Bensinrabatten som du får automtiskt när du tankar och betalar med kortet på någon av Preems stationer är f.n 17 öre/liter för bensin och 30 öre/liter på diesel. Återbäring på allt du köper. Pengarna sätts in i en fond och du slipper krångla med rabattkuponger. forts. nästa sida Smärtläkare Jan Libeck, Helsingborgs Smärtrehab. delar av befolkningen är tyvärr mycket dålig bland vårdens och samhällets beslutsfattare. Det saknas kunskaper om att specialiserad smärtvård kan uppvisa mycket goda resultat för den drabbade och ge stora besparingar för samhället. Om man hjälper en enda patient tillbaka till verksamt liv, så skulle samhällsvinsten kunna bekosta driften av en smärtklinik i ett helt år! Ändå tvingas tals människor leva med svår smärta smärta år efter år. Smärtlindring har låg prioritet för vårdens beslutsfattare. Trots att allt fler blir smärtsjuka stängs många smärtkliniker. Vi smärtspecialister har inte lyckats påverka utvecklingen. Nu behövs en högröstad opinion från patienterna. Smärtföreningen försöker mobilisera detta. Genom att välja deras VISA-kort stödjer du detta allt viktigare arbete! 5

6 forts. från föreg. sida Gäller på 22 miljoner inköpsställen över hela världen. Upp till 55 dagars räntefrihet på betalkortet. Möjlighet att dela upp betalningarna. Du kan koppla på en av marknadens bästa reseförsäkringar! Du kan se dina kortköp på internet. Ditt VISA-kort kopplas till ett förmånligt PrivatKonto. ALLT du betalar för kortet och förmånerna är 29 kr/månad! DU BEHÖVER INTE BYTA BANK! Vårt VISA-kort är framtaget i samarbete med Stadshypotek Bank ett helägt dotterbolag till Handelsbanken. Men behåll gärna din gamla bank och betala med VISA-kortet till förmån för Smärtföreningen. DU BETALAR INGA SMÅAVGIFTER! Många betalkort kostar runt 500 kronor enbart i årsavgift. Dessutom tillkommer nästan alltid olika avgifter för kontantuttag, småköp och fakturering. Vi tar inte ut sådana avgifter du betalar endast 29 kronor i månaden. BETAL- ELLER KREDITKORT? Du väljer själv om ditt kort ska vara betal- eller kreditkort. Skillanden är: i mitten på varje månad får du en faktura hem i brevlådan. Hur fakturan ska betalas skiljer sig åt mellan ett betalkort och ett kreditkort. BETALKORT. Använder du vårt betalkort, betalar du hela fakturabeloppet på en gång. Du kan inte dela upp betalningarna och skjuta fakturan på framtiden. Men du har upp till 55 dagars räntefrihet. Du väljer själv om beloppet ska dras från ditt konto i Stadshypotek Bank eller om betalningen ska ske via inbetalningskort. Enkelt och bekvämt. KREDITKORT. Du bestämmer själv om du vill dela upp betalningen månadsvis eller inte. Med fakturan får du ett inbetalningskort där det framgår vilket som är det lägsta belopp du ska betala. Väljer du någon månad att utnyttja krediten utgår ränta på det återstående beloppet. Den effektiva räntan framgår av ansökan. DU FÅR ETT BRA KONTO. Samtidigt med VISA-kortet får du ett PrivatKonto i Stadshypotek Bank. När du gör kontantuttag dras pengarna direkt från ditt konto. För att ta ut 500 kronor i en automat måste du alltså ha motsvarande belopp på ditt konto. Från kontot kan du enkelt utan avgift betala dina räkningar via Privatgiro eller internet. DU KAN RÄKNA MED BRA SERVICE. Genom kortet får du tillgång till TeleService och Internet- Service, vilket innebär att du kan göra dina bankärenden hemifrån med hjälp av telefon eller dator. Vill du prata med någon är du alltid välkommen att ringa Personlig Service utan avgift. GÖR DITT KORT ÄNNU TRYGGARE. För endast 10 kronor i månaden kan du enkelt koppla en reseförsäkring med avbeställningsskydd till ditt VISA-kort. När du sedan betalat minst 75% av resan med kortet eller via Stadshypotek Bank Betal- Service, får hela familjen avbeställningsskydd, reseförsäkring och olycksfallsförsäkring. Månadsavgiften för försäkringen dras direkt från ditt Privat- Konto som kortet kopplas till. 6

7 MED ANLEDNING AV TIDIGARE artiklar i LEVA om neuropatisk smärta har många hört av sig och frågat om den nya medicinen Lyrica. I svensk och internationell press har den framställts som ett helt nytt och potent alternativ för alla som lider svårt av nervsmärta. Men eftersom Svenska Smärtföreningen inte besitter den medicinska kunskapen för att bedöma läkemedels effekter och har en via medlemmar inbyggd rädsla för biverkningar har vi frågat en rad experter. Man uppskattar att det finns ca människor i Sverige som lider av neuropatisk smärta. Men mörkertalet är stort eftersom diagnosen är komplicerad. Hos drabbade är det vanligt att även den lätttaste beröring av huden utlöser mycket svår smärta. I vissa fall kan det t.o.m. vara svårt att ha kläder på kroppen ett tillstånd som kallas allodyn. Smärtan uppkommer genom skada eller störningar i nerver och nervceller ute i kroppen, i hjärnan eller i ryggmärgen t.ex vid cancer, AIDS, stroke, MS, bältros, diabetes, diskbråck eller efter operationer. I en undersökning om nervsmärta deltog patienter från åtta länder. Resultaten visar att neuropatisk smärta medför stor försämring av livskvaliteten. Upp till 62 % av de tillfrågade beskriver smärtan som olidlig. En majoritet säger att de känner sig desperata, isolerade och övergivna. Hela 52% av de tillfrågade ansåg att ingen nu tillgänglig smärtmedicin kan lindra deras smärta och åtföljande sömnsvårigheter, depressioner, humörsvängningar mm. De rapporterade fortfarande sin värsta smärtnivå under den senaste veckan till 7,2 på en skala från De har alltså mycket ont. Per Hansson är neurolog och professor i klinisk smärtforskning samt överläkare vid Smärtcentrum på Karolinska. Dessutom president i SASP ( Scandinavian Association for the Study of Pain) som i maj håller kongress i Oslo på temat smärta hos äldre. LEVA kommer att rapportera från detta möte. Han menar att ett stort problem är att det är svårt att identifiera dessa patienter. Många får alltså inte ens diagnos. De behandlas kanske under lång tid för vanlig smärta och det kan gå mycket lång, plågsam tid innan de ens kan börja en möjlig behandling. Ofta krävs undersökning av neurolog med smärtutbildning och sådana finns det bara något tiotal i landet. Behandlingen måste skräddarsys för varje patient. Det som hjälper den ene bra fungerar inte alls för en annan. Det är därför glädjande att möjligheterna nu utökas med ny medicin. Lyrica är ett helt nytt läkemedel med pregabalin. Det tycks ha ungefär samma effekter som Neurontin. Vi saknar jämförande studier mellan dessa båda preparat. EFTERSOM LYRICA BLEV GODKÄNT för högkostnadsskydd helt nyligen är det för tidigt att uttala sig med säkerhet. Vi har bara haft tre veckor på oss att testa patientreaktioner så det är lite för tidigt att uttala sig säkert. Fördelar kan vi dock se i att det blir enklare att dosera (2 gånger om dagen och lätt att öka till högre dos). Upptaget från tarmen verkar effektivare och biverkningsprofilen verkar i varje fall inte sämre än för äldre preparat. Men det är ju patienterna som avgör. Det är aldrig enbart positiva effekter av läkemedel. Biverkningar är en alltid närvarande faktor. Vi behöver erfarenhet och eftersom många patienter nu provar, så kommer vi att lära oss snabbt. Det är ju patienterna som avgör hur de värderar smärtlindring kontra biverkningar. Smärtlindringen tycks vara mycket god hur den står sig mot biverkningar får vi se. Nykter avvaktan är mitt råd även om vi ju alla hoppas att detta ska vara ett kraftfullare läkemedel mot dessa svårbehandlade och oerhört besvärliga smärtsjukdomar. Det skulle verkligen behövas. Peter Dham, specialistläkare och överläkare på anestesidivisionen på Sahlgrenska anser att smärta överhuvudtaget är ett i samhället gravt underskattat problem. 2 av 3 bland de sjukskrivna lider av långvarig smärta. Vi måste i högre grad få allmän kunskap om skillnaden mellan akut och långvarig smärta. Vi måste förstå att det är två helt olika saker. Den akuta smärtan är ett nödvändigt varningssystem, men det är svårt att se det meningsfulla i smärta som pågår och förvärras i år efter år. Den sortens smärta ska betraktas som en sjukdom i sin egen rätt. Patienter med nervsmärta har kanske extra svårt att få omvärldens förståelse. Det syns ju inte på dem att de har ont och det syns inte på röntgenplåten eller efter vanliga prover. Ofta har de t.o.m svårt att förklara sin förtvivlade situation för den närmaste familjen. Det är därför glädjande att nya läkemedel kommer för dessa patienter. När det gäller Lyrica är det intressant att det är det första läkemedel som framtagits för just denna patientgrupp. TIDIGARE MEDICINER HAR MER av en slump funnits effektiva mot nervsmärta.det är en bra stasning från industrin. Men som alltid gäller det nu att bedöma nytta i förhållande till biverkningar, Jag brukar jämföra med vatten även vatten i för stora mängder kan vara giftigt för vissa patienter. Det gäller för oss att nu snabbt utvärdera Lyrica och dess effekter för patieneter med nervsmärta. Behovet är mycket stort och vi lär snabbt få de erfarenheter som behövs för en mer säker bedömning. Nina Kvorning, är specialistläkare och överläkare vid lasarettet i Helsingborg. Nina understryker att neuropatisk smärta är mycket komplicerad. När vi påbörjar en behandling gör vi klart för patienten att vi ska försöka lindra smärtan och att chansen för att bota denna är liten. Under min verksamma tid sedan 1985 har det dock tillkommit en del genuint nya preparat för oss som behandlar neuropatisk smärta. Det senast tillkomna är Lyrica, som fungerar jämförbart med Neurontin som vi har haft i flera år och som hjälper en del patienter. Båda kan sägas dämpa retbarheten i nervsystemet som hos dessa patienter är hyperaktivt och överkänsligt. Studier forts. nästa sida 7

8 forts. från föreg. sida tyder på att Lyrica kan ha fördelar vad gäller biverkningsprofil. Då det nyligen är godkänt har vi tills vidare ingen praktisk erfarenhet av det. Om den farmakologiska behandlingen lämnar patienten med väsentliga smärtor är en del hjälpta med mental träning som vi kan erbjuda på Helsingborgs lasarett. En annan möjlighet är multidisciplinära grupper som smärtrehab i Helsingborg eller smärtskolor som Gunilla Brattbergs Smärtvärstad i Stockholm och på andra orter i Sverige. Tyvärr drar samhället ner på resurserna för smärtvård. Många goda, välfungerande insitutioner dras in och med tanke på det stora lidandet som dessa patienter upplever förefaller det mig helt obegripligt. Lyckligtvis har har vi goda villkor på smärtsektionen i Helsingborg, så vi kan hjälpa en del patienter med neuropatisk smärta såväl som de patienter som behöver speciell smärtbehandling på lasarettet. Erik Lindh, biträdande medicinsk chef på Pfizer, berättar att Lyrica godkändes av EUkommissionen för behandling av neuropatisk smärta i juli Ett omfattande prövningsprogram med mer än 9000 patienter ligger till grund för godkännandet. En ny studie, presenterad av European Federation of Neurological Societies, visar signifikant och långvarig smärtlindring med det nya läkemedlet. Förändringarna i smärtintensiteten mättes var tredje månad med smärtskalan VAS. Smärtan minskade signifikant i Lyricagruppen jämfört med placebogruppen. Dessutom fick patienterna uthållig lindring av sömnstörningar redan under första veckan. De hade också bättre humörvärden enligt en standardiserad skala för bedömning av det psykiska tillståndet. Studien har publicerats i den internationella facktidskriften Pain. Detta är viktigt, säger Erik Lindh jag har erfarenhet av patienter där smärtan under dagen varit hanterlig, men där den blivit svår på natten och givit så stora sömnstörningar att detta helt förstört livet för den drabbade. En fördel med Lyrica är också den standardiserade doseringen normalt 75 mg x 2 med möjlighet att vid behov öka doseringen. Som alltid vid denna typ av svåra smärttillstånd behöver vi olika alternativ för att kunna prova fram det för den enskilde individen bästa. Sedan 1995, då Neurontin kom på markanden, har det inte kommit några egentliga nyheter för behandling av perifer neurologisk smärta. Rainer Sabatowski, chef för smärtavdelningen på Kölns universitetssjukhus bekräftar detta. Pregabalin ger värdefull smärtlindring, men hjälper också mot sömnproblem och humörsvängningar som annars ger en försämring av det allmänna hälsotillståndet och livskvaliteten för de av neurologisk smärta drabbade. Terése Ytterborn Torén är produktchef på Pfizer. Vi ber henne ge våra medlemmar och läsare lite detaljinformation om den nya medicinen. Helt nyligen blev Lyrica godkänt för högkostnadsskydd (att ingå i läkemedelsförmånen). Läkemedlet finns tillgängligt på Apoteken och din läkare har fått noggrann information om medicinen. Lyrica tillhör en läkemedelsgrupp för behandling av epilepsi och neuropatisk smärta. Lyrica tas enligt läkarens anvisning. Dosen, som är avpassad för just dig, är vanligen mellan 150 mg och 600 mg per dag. Läkaren kommer att tala om för dig att ta Lyrica antingen 2 eller 3 gånger per dag (vanligtvis 2 ggr). Sluta inte ta Lyrica, såvida inte din läkare säger åt dig att göra det. Om din behandling ska avslutas bör det ske gradvis under minst en vecka. Lyrica kan ge yrsel och sömnighet. Du ska därför vara försiktig med t.ex bilkörning tills du vet hur denna medicinering påverkar din förmåga i trafiken etc. Robert van Seventer, med. dr vid holländska Amphia-sjukhuset i Breda. Doktor Seventer har under drygt fem år behandlat ett stort antal testpatienter med Lyrica. Man räknar med att det i Holland finns minst människor som lider av neuropatisk smärta. De kan dock vara betydligt fler säger dr van Seventer vissa ryggsmärtor och många med postoperativ smärta borde kanske räknas in i gruppen. Nervsmärta är relativt vanlig efter t.ex bröstamputationer. Man räknar med att ca 30% av alla med långvarig smärta lider av nervsmärta. Det är alltså en stor grupp med svårbehandlade patienter som nu kan behandlas med ett helt nytt läkemedel. Pregabalin är det första läkemedel som i Holland har registrerats specifikt för neuropatisk smärta. Förhoppningen är att vi nu ska kunna lätta bördan av denna ibland oerhört besvärliga smärta för många. Fördelen med Lyrica är att man också får god effekt mot sömnproblem natten är ofta värst för den drabbade. Patienterna får framförallt förbättrad kvalitet vad gäller den viktiga restaurerande sömnen. Detta minskar också ångest och depression som också är vanligt hos patienter med neuropatisk smärta. 8

9 Mer än 1,5 miljon svenskar lider av ledvärk Nypon kan ge bot! NYPON ÄR SEDAN LÄNGE en mycket svensk specialitet. Ska vi bjuda en utlänning på något särskilt svenskt, är nyponsoppa ett gott alternativ. Det har de flesta utanför Sverige aldrig ätit. Det finns mer än 140 arter av nyponros. Nypon innehåller många nyttigheter främst tänker vi kanske på dess rikedom av C-vitamin upptill 20 gånger mer än i citron! Vid den nionde världskongressen om artros i Chicago presenterades flera nya studier som visar att ett patenterat kosttillskott baserat på dessa fantastiska nypon kan hjälpa upp till 80% av dem med artros. Artros är västvärldens vanligaste ledsjukdom och behovet av kostnadsbesparande och biverkningsfria behandlingsalternativ är mycket stort. NYPONSOPPA MED SKORPOR och grädde är gott och nyttigt, men lindrar inte värk. Det som skiljer det undersökta LitoZin från vanligt nyponpulver är att forskarna lyckats identifiera och stabilisera den antiinflammatoriska komponent som finns naturligt hos vissa nyponsorter. Den aktiva komponenten, som fått namnet GOPO, är ytterst ömtålig och förstörs normalt vid torkning och tillagning. Nu har man lyckats utveckla och patentera en tillverkningsmetod som säkerställer halten av GOPO forskarna har dämed kunnat arbeta med ett standardiserat nyponpulver som varit identiskt från studie till studie. Kosttillskottet LitoZin lanserades i Sverige 2003 och under 2004 i ett tiotal andra EU-länder. Världskongressen innebar ett medicinskt erkännaande för LitoZin som ett väldokumenterat komplement vid ledbesvär. Lito- Zin, som tillverkas av danska och svenska nypon kommer nu att lanseras i USA. I Sverige odlas de flesta av dessa speciella nypon i Skåne. PROFESSOR KHARAZMI, CHEF för den microbiologiska avdelningen på Rikshospitalet i Köpenhamn och överläkare Kaj Winter vid universitetssjukhuset i Köpenhamn har under tio år studerat ett speciellt nypon framtaget av det danska jordbruksdepartementet. Forskningen har resulterat i ett tiotal vetenskapliga publikationer däribland två dubbelblinda, kliniska studier. 82% fick effekt redan efter tre veckor! Det vid världskongressen presenterade materialet bekräftar effekten av LitoZin på patienter med ledbesvär. Det som väckte störst uppmärksamhet var en studie på patienter med röntgenverifierad artros. Den visar att hela 82 % av patienterna svarade på behandlingen redan efter tre veckor. Studiens första fas visade att LitoZin-gruppen fick mycket bra effekt jämfört med placebo. 66% av patienterna fick dubbelt så bra smärtlindring och rörlighet. En extra bonus var att Litozin gav en liten men signifikant sänkning av kolesterolet 8,5 %. Forskningen om LitoZin har gjorts möjlig med hjälp av det Danska Reumatikerförbundet och Jordbruksdepartementet. LIVSKVALITETEN FÖRBÄTTRADES. Liksom i tidigare norska studier studerades också livskvalitetsfaktorer. Forskarna valde ut vardagliga moment som ofta är svåra för människor med värk. Samtliga parametrar förbättrades. T.ex att promenera, ta sig in i och ur bilen, ta på/av strumporna, sätta sig och komma upp från toaletten, morgonstelhet, sömnkvalitet och humör. Fram till 50 år är artros framförallt en manlig sjukdom. I samband med klimakteriet förändras detta. Medelålders kvinnor med artros deltog i studien och deras förbättring var ännu tydligare. NU PLANERAS SVENSK STUDIE. Två svenska läkare planerar nu att, i samarbete med ett danskt forskarteam, starta en studie på LitoZin. En av läkarna dr Magnus Bood deltog på världskongressen: Det är utan tvekan mycket intressant att något så enkelt och ofarligt som ett kosttillskott baserat på nypon kan visa sådan effekt vid ledbesvär. Jag och min kollega dr Jan Melchior blev imponerade av det vetenskapliga arbetet och bestämde oss för att starta upp en svensk studie. Vi hoppas kunna rekrytera de första patienterna under våren Smärtläkaren Bo Dettner har behandlat 150 patienter med LitoZin. Han arbetar på Helsingborgs Smärtklinik och hans intresse väcktes när han träffade forskarna sommaren En dansk kirurg och kollega skrev om ett 30-tal patienter som avbokat sina ledoperationer efter behandling med LitoZin. När jag läste hans slutkommentar under mina 20 år som kirurg har jag aldrig sett något liknande, blev jag verkligt intresserad. Eftersom det inte finns någon risk med preparatet tyckte jag att det var väl värt att prova. Resultaten har varit mycket bra. FÖR ALLA MED LEDPROBLEM är det värt att pröva LitoZin det är helt oskadligt och forskningen har visat att det fungerar. På min smärtklinik har jag testat LitoZin på 150 patienter med olika typer av värk. Trots att produkten är så skonsam upplever 8 av 10 en klar förbättring av sin värk. UNIK MEKANISM HOS NYPON. Det är klarlagt att LitoZin både har en membranstärkande, avsvällande och en antiinflammatorisk effekt. Till skillnad från andra preparat verkar nypon direkt på de vita blodkropparna. Det verkar som att GOPO får de vita blodkropparna att röra sig långsammare. Färre vita blodkroppar kommer till det inflammerade området, vilket leder till att inflammationen minskar liksom vävnadsskadorna och svullnaden. Så vitt man vet är nyponets GOPO det enda som har denna lokalt verkande effekt. 9 Läkemedelsverket vill klassa nypon som läkemedel. Konsumenterna uppfattar Litozin som en produkt att använda vid ledbesvär och inflammationer, Då ska det klassas som läkemedel säger Maria Gustafsson på Läkemedelsverket. Tillverkaren GreenMedicin har överklagat och tagit hjälp av en EU-jurist. Ska man klassa allt som har god effekt och som hämtas ur naturen som läkemedel var hamnar vi då, frågar företagets vd Tom Johnsson. Medlet säljs i Danmark, Norge och Finland men i Sverige ska det alltså stoppas. Substansen är inte läkemedelslik,den luktar nypon och smakar nypon säger Tom Johnsson. Vi har nu samtidigt börjat processen att registrera Litozin som läkemedel men det kan kosta upp mot en halv miljon kronor och det tar minst två år.

10 Det blir allt gråare i gamla Sverige. Ett köttberg ska byta folkskolemössan mot golfkepsen. Den magiska skattehatten ser ut att rymma mer än den gör. Mät bredd och höjd så genomskådar du denna politiska fint. Propparna, dessa gråhårsmän, som med skygglappar och dövande öronlappar i pälsmössan hindrat de unga med doktorshatt att ta över. Det blir dyrt och benigt att reda ut. Ett huvudbry för Göran Persson som ju själv bytt arbetarkepsen mot en finare hatt. Nu har han panna att avslöja att man över huvudet på folk tryckt på dem ett hårresande uselt pensionssystem. De unga kommer att slita sitt hår när de inser hur de lockats med friserade siffror och luggslitna vallöften. Yra i mössan och avskärmade som de varit med sina mobiler och headsets. De får stå där med håret på ända förbenade, stukade, renrakade och kamma noll. Utan störtkruka för framtida trygghet mår de risigt. Den gamla världen, där det gick 20 svettiga jobbarkepsar på varje pensionärshatt, finns inte kvar när Persson blomsterkransad avgår för att ikläda sig godsägarens jakthatt. Kanske dock med glorian lite på sned och lite rufsigt nyvaknad. NU GÄLLER DET ATT TROLLA fram nya skattekronor ur den magiska hatten. Hat-trick som fotbollsmiljonärerna säger i sina skatteparadis. Man får inte vara tom i bollen. Man ska ha huvudet på skaft, annars får vi stå med mössan i hand för att låna till välfärden och klä oss i lånta fjädrar. Skyddshjälm på inför äldrechocken! Sanningen går inte längre att frisera. Klipparnas tid är förbi. Vi luggas på det mesta och står där med skägget i brevlådan. Huvudsaken är nu att landet luskammas efter fuskare och simulanter så att vårdens overheadkostnader kan täckas. Det blir överhuvudtaget svårt att bli både omlagd och inlagd. All sjukvård läggs under den statliga hatten. Försäkringskassans huvudjägare klipper till, hårfint inom lagens gränser. Hjälpta av försäkringsläkare som likt skarprättare med bödelshuva bär huvudansvaret. De borde få på nöten. Tänk att det ska ge en fjäder i hatten att sätta skamstruten på sjuka och barskrapade. Det är väl på håret att man vågar söka för huvudvärk. Man kan ju få på skallen för försäkringsfusk. Inte undra på att man får tomtar på loftet. Men vi hattar på i gråvädret. Allt oftare i hatten med billiga ölstop och kaffekask till tröst. Med sydvästen knuten under hakan stretar vi på i snålblåsten och drömmer om semesterns glada halmhattar, badmössor, turistsombreros och tyrolerhattar. Men håll i hatten! DET ÄR TAL I NATTMÖSSAN och man ska ha hjälm när man är ute och cyklar. Ska man koka soppa på en spik bör man ha kockmössa. Det är lätt att ta sig vatten över huvudet. Då kan man bli stående där med narrmössan pinglande. Det blir ingen huvudlös, kostsam massflykt av tunnhåriga som vill dela på halvorna under åldringsvårdens äggvärmare. De blir bara sådär 5% fler fram till De är friska och arbetsföra fem år längre än förr. Alltfler vill jobba efter 65. De är t.o.m. beredda att gå ner i lön för att konkurrera med turbanklädda indier, kineser i stråhatt och ryssar i björnskinnspotta. Med låg löneskatt, platt som en basker på hatthyllan. Men Nuder är ett strå vassare och testar en mindre lockande och mer vågad svensk modell. Han klipper till med att ännu högre skatt ska kammas hem. Skattmasen får väl byta till rånarluva. Men detta går väl inte upp för våra slätkammade överhuvuden förrän gamla cylinderhattar, plommonstop och perukstockar ersatts av en helt ny hattparad nu när kvinnopartier, som kronan på verket, också ska ta över den formella makten från politiska broilers och tuppkammar som sprättat runt i den folkvalda hönsgården. Det sitter som en smäck de har ju ändå mest rullat hatt och blivit huvudrubriker i skandalpressen. Rolf En försäkringsdoktor i Gränna har en regel nämligen denna Att är du i nöd ska du helst vara död för att sjukskrivas av det allmänna. 10

11 Kan naturmedel hjälpa strandsatta smärtpatienter? Nu ser vi nedragning av smärtvården, bristfällig rehabilitering, hårdare regler för sjukskrivning, indragning av nya lovande smärtläkemedel och en samhällsdebatt som är rena häxjakten på de kronisk smärtdrabbade. De ser idag inte många alternativ för att lindra sin ofta mångåriga värk. DÅ ÄR DET KANSKE I DUBBEL mening naturligt att allt fler hoppas på nygamla naturläkemedel av olika slag. Fiskolja, ingefära, musselextrakt, vitlök, pilbark, nypon, mullbärsblad och rader av andra i tusentals år kända och beprövade medel. Naturliga produkter som vi alltid ätit, som ingått bland våra livsmedel och därmed bevisat sin ofarlighet. Men hjälper de mot smärta och ohälsa? Det pågår nu omfattande seriös forskning kring dessa naturmedel. Oron för biverkningar av mediciner ökar hos de miljontals som lider av långvariga smärttillstånd och intresset för alternativa behandlingsmetoder har de senaste åren ökat dramatiskt enligt KAM Kommittén för Alternativ Medicin. På 1980-talet använde 22% av svenskarna alternativmedicin. Nu är siffran ca 50% - och hela 75% av de tillfrågade anser att samarbetet mellan alternativvård och etablerad skolmedicin borde öka. En korsbefruktning mellan skolmedicin och komplementär medicin skulle avsevärt gagna både patienterna och statskassan. Om man äter ett stycke ingefära var dag, så får apotekaren dö av hunger. Ett kinesiskt talesätt från 3000 år f.kr. Ingefära användes också på 1300-talet som botemedel mot digerdöden. På Gustav Vasas tid klagades över att förfalskningar av denna dyra krydda såldes. När den heliga Birgittas far begravdes gick det åt bortåt två kilo till gästerna. Även Bellman besjöng denna märkliga rot i Fredmans epistlar. Det botaniska namnet är Zingiber officinale. Det är växtens jordstam som används. Förr förstördes dock de viktiga medicinska ämnena vid extraktion. En dansk forskare införde en nu patenterad metod för att bevara alla ämnen vid förädling. DEN SVENSKE FORSKAREN Lars Lindmark hör till dem som forskar kring detta och är expert på området. Det pågår nu omfattande internationella studier kring olika naturmedel och dess effekter. Däribland gällande Johannisört, ginko, vitlök, ginseng och fiskoljor, som alla visat goda effekter vid egenvård. Intressant just nu, i samband med den aktuella debatten om den indragna cox2-hämmaren Vioxx och risken för biverkningar, är kanske en s.k dubbelblindtest som utförts och vars resultat nyligen presenterats av professor Altman en av de ledande forskarna inom området osteoatrit. Den visar att det ingefärabaserade kosttillskottet Zinaxin efter sex veckor gett god smärtlindring av knäsmärtor hos reumatiker. Detta inte minst intressant eftersom två av tre bland de sjukskrivna i Sverige lider av smärta. Den största gruppen, 33 %, har just ledbesvär och andra smärttillstånd i rörelseorganen. SOM FRAMGÅR AV STU- DIEN visade sig naturmedlet Zinaxin efter sex veckor ha väl så goda effekter som jämförda moderna, receptbelagda läkemedel. Men, säger Lars Lindmark, den pekar också på det klassiska problemet med natupreparat. Det tar i regel lång tid innan patienten känner effekter. Vi är vana vid moderna, effektiva, snabbverkande smärtmediciner och har ofta inte tålamod att genomföra medicinering i sex veckor eller mer för att få lindring. För den svårt smärtdrabbade är det förståeligt. Många kanske provar en tid känner ingen skillnad och avbryter behandlingen när första förpackningen är slut. Här har tillverkarna av naturpreparat en viktigt informationsuppgift. Ett annat problem är att smärtpatienter ofta inte talar om för sin läkare att de vid sidan av receptbelagda mediciner också använder olika naturpreparat. Om man är osäker på hur man kan kombinera läkemedel och naturprodukter så bör man tala om detta med sin läkare innan man inleder behandling med naturmedel. Som framgått på Smärtföreningens hemsida erbjuder nu tillverkaren av Zinaxin Ferrosan AB 50 medlemmar i Smärtföreningen att gratis testa Zinaxin i två månader. Medverkande testpiloter får all tillgänglig dokumentation och erbjuds fortlöpande möjlighet att via telefon ställa frågor till expertis före och under provperioden. Vi på Smärtföreningen uppmanar också den som vill medverka att diskutera med sin läkare. Smärtföreningen kommer efter testperioden att intervjua de medverkande och sammanställa deras erfarenheter i en rapport som kommer att publiceras på vår hemsida och i vår tidning. Anmäl intresse via vår hemsida eller kontakta vårt kansli. 11

12 Johannisört bättre än lyckopillren! Nyligen släpptes resultaten från en ny studie som visar att johannisörtpreparat till och med är bättre än de nya, moderna antidepressiva medicinerna. Studien, som publicerats i den ansedda tidskriften British Medical Journal, är en jämförelse mellan extrakt från Johannisört och moderna antidepressiva läkemedel s.k. lyckopiller. Till och med när det gäller svåra depressioner får de s.k. SSRI-preparaten stryk av den gamla läkeörten. Det är ett glädjande besked säger docent Rolf Nordemar, läkare på smärtkliniken vis S:t Görans sjukhus i Stockholm. Många av mina patienter klarar inte av biverkningarna som SSRI-medicinerna ofta medför. Bortsett från att att örten enligt studien har något bättre verkan mot depressioner, har den också färre biverkningar. Redaktionen har provat ett av de i hälsokosthandeln förekommande johannisörtpreparaten. Vi rekommenderades i hälsobutiken Espericum från Maxmedica. Detta preparat kan enligt bipackssedeln och personalen i butiken användas tillsammans med andra läkemedel efter diskussion med läkare. Det finns ett antal johannisörtpreparat i hälsohandeln. Johannisört betraktas av många experter som ett mycket potent läkemedel. Espericum tillverkas enligt Tomas Åkesson, vd för Maxmedica, i Tyskland. Där är det ett läkemedel som förskrivs av läkare. Enligt Per Gruber, medicinskt ansvarig på Maxmedica, finns det en traditionsskillnad mellan Tyskland och Sverige. I Tyskland har läkarna betydligt mer utbildning när det gäller växtläkemedel och man är mer medveten om verkningsmekanismerna av dessa och deras interaktion med andra läkemedel. PREPARAT MED JOHANNISÖRT säljs i Sverige receptfritt på apoteket och i hälsokosthandeln. Det kan dock vara farligt att kombinera Johannisört med vissa mediciner. Detta måste noggrant kontrolleras med läkare och preparatens bipackssedel. Esbericum tycks dock inverka mindre på andra läkemedel än vad andra registrerade jahannisörtpreparat gör. Ska brännvin kryddas med denna blomma, så gäller det att hitta Äkta Johannisört. Det finns nämligen minst sju sorter i Sverige. Den vi söker under en torr junidag på någon vacker äng ska ha tvåkantig stjälk Hypericum perforatum. Inte dess snarlika kusin som heter fyrkantig Johannisört och följdriktigt har fykantig dito. Kanske är jag lite grannlaga, men hypericumnubben (även kallad pirkum ) blir lite fadd och fyrkantig i smaken om man fuskar med detta. EN SMULAD BLOMMA färgar genast fingrarna röda. Så kallades den också Johannesblod eftersom den förr skulle plockas på Johannes Döparens dag den 24 juni. Med större vördnad för naturen och gudarna än nu, ansågs detta viktigt. Den plockades inte hur som helst. Det skulle göras klockan 12 under tystnad och utan att man såg sig om. Annars gick kraften mot trolldom och häxor förlorad när den upphängd i taket skulle skydda mot sådant illtyg. Bar man den runt halsen blev man inte bara osårbar, utan väckte också kärlek hos alla man mötte. Jag tror att vi människor behöver sådana halvt trodda riter mellan alla de grå, tunga slitdagarna. De följer annars som glanslösa plastkulor på det oäkta pärlhalsbandet. Vi får inte längre trösten och hoppet i form av de sju blomstren under midsommarkudden, en kastanj i fickan mot ryggvärken, heta grytlock mot magplågan eller mormors kamferdoftande kur mot snuvan. I ÖVERMOD OCH RATIONALITET har vi slängt bort sådan enkel tröst och glädje. Kanske var dessa gemensamma hyss och noggrant föreskrivna bruk som förr fattiga drängar och pigor med täta mellanrum kunde se fram mot väl så viktiga som dagens omdiskuterade psykvård. I Norge, vars folk möjligen är dystrare än vi, gned man in huvudet i färsk Johannissaft för att lindra melankoli. 12 Apropos Johannisört. När man ska krydda brännvin får man inte ta blomman med fingrarna. Den ska försiktigt klippas med sax och falla i påse. Så häller man sin samlade skatt i flaska och fyller därpå brännvin Special. Jag tycker det ger bästa smaken när man efter en tid kan sila upp sitt karmosinröda, doftande Johannisbrännvin på karaff. Det glimmar vackert och smakar som inget annat jag vet. Nu har min gula Johannsiblomma åter blivit angelägen för botandet av allehanda krämpor och problem. Som läkeört är den känd sedan antiken. Den är upptagen i Sveriges första farmakopé från Den var länge den mest använda läkeörten men glömdes bort när förhoppningarna om att moderna, snabbverkande mediciner skulle ge oss evig hälsa. Nu tror vi inte lika mycket på det. Det tycks som att när bot mot gamla farsoter hittats så uppstår nya. Så vi vänder alltfler tillbaka till naturens krafter som genom nya tekniker visat sig kunna pressas på betydligt mer botande kraft när deras viktigaste hemligheter inte kokas bort i kloka gummors kittlar och kärl. Nu har ju också kommit moderna, vetenskapliga belägg för denna blommas kraft mot allehanda mänsklig plåga. Tänk att min gula brännvinsblomma också skulle vederfaras sådan ära! Den beskrivs nu som bättre än de antidepressiva medicinerna. Glädjande besked säger smärtläkarna. Johannisört verkar bättre och ger inga biverkningar, Dock förtog dessa forskare något min glädje öbver min röda nubbe. Blir man gladare och får mindre ont av den, så anser de att det nog mer är brännvinets förtjänst än blommans. I denna form är den ju inte heller säkert biverkningsfri även om sällsynta besvär inte dyker upp förrän dagen efter. Extrakt av denna läkeört måste i flera steg förädlas för att duga som medicin. Men helt fel var ju de melankoliska norrmännen inte ute ändå. Rolf

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Notiser. Skaffa Smärtföreningens VISA-kort nu! Ett enkelt sätt att visa ditt stöd för kroniskt smärtdrabbade.

Notiser. Skaffa Smärtföreningens VISA-kort nu! Ett enkelt sätt att visa ditt stöd för kroniskt smärtdrabbade. Skaffa Smärtföreningens VISA-kort nu! Ett enkelt sätt att visa ditt stöd för kroniskt smärtdrabbade. Notiser Visa ditt aktiva stöd för vårt viktiga arbete kring smärtlindring alla dagar i veckan, överallt

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2004

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2004 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-02-01 1229/2004 SÖKANDE PFIZER AB Box 501 183 25 Täby Företrädare: Johan Bolander SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Vad är PMS? Typiska kännetecken för PMS är aggressivitet, grälsjuka, kort stubin, irritation, depression

Vad är PMS? Typiska kännetecken för PMS är aggressivitet, grälsjuka, kort stubin, irritation, depression Har du PMS eller? Vad är PMS? PMS påverkar både humöret och kroppen. PMS, eller premenstruellt syndrom, kallas de symptom som många tjejer och kvinnor har före och ibland under sin menstruation. Symptomen

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Nu kan du göra bankärenden på nya sätt och på nya platser. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän.

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän. Värkbarometern Undersökningen syftar till att öka kunskapen om långvarig värk och de 11 frågorna centrerar kring långvarig värk, livskvalitet, rätt behandling och bemötandet i vården. Undersökningen är

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Frukostmöte med Socialutskottet

Frukostmöte med Socialutskottet Frukostmöte med Socialutskottet 2014-11-26 Narkolepsiföreningen Sverige NFS Agenda Att leva med narkolepsi Gustav 17, Evelina 21 och Edvin 19 berättar Vaccineringen Behov av bättre behandling Forskning

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av

Läs mer

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla Bild: Robert Nyberg Sjukförsäkring som är bra för vissa, men som är bestraffningssystem för många sjuka och skadade eller Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla HUR VILL

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

9 anledningar att pröva ASEA

9 anledningar att pröva ASEA En perfekt hälsolösning i en ofullkomlig omvärld Tänk dig en perfekt fungerande maskin. Denna maskin fungerar exakt som den konstruerats. Den kan också på ett effektivt sätt tillverka sin egen energi och

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom

Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom Debattören: Oljan medicinerade Andreas med två gånger om dagen och den gav effekt. De fysiska och psykiska problemen minskade, han kunde gå

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Resultat från Apotekets kundpanel

Resultat från Apotekets kundpanel Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi

Läs mer

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen INNEHÅLL Förord... 7 Inte till vilket pris som helst... 9 Ingen av oss vet på förhand... 13 Så skulle ingen behandla en älskad hund... 19 Abort och dödshjälp... 25 Dödshjälp i andra länder.... 30 Oregons

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Att leva med. Narkolepsi

Att leva med. Narkolepsi Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante Caroline Hainer Inte helt hundra Volante Stockholm 2013 Inledning Men är det inte bäst att bara strunta i det helt och hållet, säger jag till terapeuten. Bara utfärda ett totalt relationsförbud helt enkelt.

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden Jag tänker inte låta cancern stoppa mig i mitt liv. Jag har inte tid med det, jag har ju så mycket som jag vill göra. Det var tankar som stärkte Håkan Sandberg, konstnären bakom frimärket Blå bandet, när

Läs mer

Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen

Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen Värt att veta om Läkemedelsförsäkringen LÄKEMEDELSFÖRSÄKRINGEN Läkemedelsindustrin i Sverige har samlats i ett gemensamt bolag LFF Service AB. Detta bolag äger i sin tur Svenska Läkemedelsförsäkringen

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen

Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen Riksomfattande leverantörsförening för egenvårdsprodukter Svensk Egenvård är en leverantörsförening Medlemmar i Svensk Egenvård är leverantörer som

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

BESLUT. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Versatis, medicinskt plåster, ska ingå i läkemedelsförmånerna.

BESLUT. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Versatis, medicinskt plåster, ska ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Datum Vår beteckning SÖKANDE Grunenthal Sweden AB Frösundaviks allé 15 169 70 Solna Företrädare: Natalia Åkerman SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med GILENYA. För fullständig GILENYA information se bipacksedeln eller

Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med GILENYA. För fullständig GILENYA information se bipacksedeln eller Novartis Neuroscience Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med För fullständig information se bipacksedeln eller www.fass.se - ditt nya läkemedel En kapsel en gång om dagen

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2004

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2004 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-02-25 1730/2004 SÖKANDE Swedish Orphan AB Drottninggatan 98 111 60 Stockholm Företrädare: Pär Östansjö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Det finns i dag en stor okunskap bland många vuxna att även barn kan drabbas av reumatiska sjukdomar, så det är jätteviktigt och bra att lyfta detta ämne.

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box Täby

NOVARTIS SVERIGE AB Box Täby BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Freddie Henriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD SOPHIE ZETTERMARK INLAGD INLAGD AKT ETT: RÖSTERNA Patienten Doktorn Sjukdomen Platsen Heartlife Patienten: Jag går sönder, och sedan går jag sönder igen. Så brukar jag beskriva det när jag blir inlagd.

Läs mer

Den stora katastrofen

Den stora katastrofen Den stora katastrofen H ej, det är jag här igen, Malin, jag som bor i Rukubacka med min lillasyster Fia, vår hund Rufs och mamma och pappa. Allting är bra här hos oss utom en sak. Det har hänt 4 5 en katastrof,

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer