KULTURSTUDIER I SVERIGE NATIONELL FORSKARKONFERENS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KULTURSTUDIER I SVERIGE NATIONELL FORSKARKONFERENS"

Transkript

1 KULTURSTUDIER I SVERIGE NATIONELL FORSKARKONFERENS JUNI, 2005, NORRKÖPING ACSIS publications 3. ISSN ISBN Grafisk form: David Cardell & Johan Kjällman. Tryckt på UniTryck, Linköping, ACSIS Campus Norrköping Linköpings universitet Norrköping Besöksadress: Laxholmstorget 3 Telefon: Hemsida: PlusGiro:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Konferensansvariges förord Konferensorganisatörens förord Översiktsschema Sessionsschema Allmän information Plenarföreläsningar och paneler Kulturstudiernas brott och broar De tvetydiga kulturbegreppen Kulturperspektiv från skilda håll Kulturforskningens svarta hål och vita fläckar Det kritiska arvet Kvällssession Intersektionella identitetskonstruktioner Kulturstudier vad är det och vad bör göras? Avslutning med slutord från konferensarrangörerna Abstracts för sessioner 1. Resekulturer 2. Reproduktionskulturer 3. Natur och djur 4:1 & 4:2. Kropp, mode och konsumtion 4:1. En garderob av idéer 4:2. Från XS till XXL 5:1 & 5:2. Matens genealogi och gestaltning 5:1. Matsedelns geografi & att paketera ett ursprung 5:2. Vetenskapen möter maten & maten i hemmet en arena för makt, hälsa och kunskap 6:1 & 6:2. Stadens renässans 6:1. Samtida situationer 6:2. Historiska trådar 7:1 & 7:2. Transnationella fält och diasporisk identitet 7:1. Sociala former 7:2. Kulturella uttryck 9:1 & 9:2. Omtvistade postmoderna rumsligheter 9:1. Mångfaldens rumsligheter 9:2. Andra rum och andra platser 10:1 & 10:2. Intersektionalitet 10:1. Att benämna världen 10:2. Att förstå (o)jämlikhet 11. Visuell konst och kultur: Bilders sociala betydelser 12. Visuell konst och kultur: Visualiseringsprocesser i det offentliga rummet 13. Barn och ungdom: om att skapa, betrakta och analysera rörliga bilder 14:1 & 14:2. Religion och populärkultur 14:1. Religion i populärkulturen: symbolanvändning i film, musik och dataspel 14:2. Religion som kategori i cultural studies 15:1 & 15:2. Komunikationsgeografiska kulturstudier 15:1. Teori och epistemologi 15:2. Medieringens plats/platsens mediering 16. Intimitet och sexualitet 17. Lag och rätt i mediekulturen 18:1 & 18:2. Litteratur som kultur/kultur som litteratur möjligheter, alternativ och perspektiv

3 18:1. Litteratur som kultur/kultur som litteratur perspektiv 18:2. Litteratur som kultur/kultur som litteratur provkarta 19. Upplevelseindustrin och mötet mellan kultur och ekonomi 20. Kulturindustrins kulturer 21. Kultur, individ och organisation 22. Ting, mening och materialitet 23. Minnet: det förflutna i samtidskulturen 24. Tillit under omprövning 25. Forskning och vetenskap som aktion och gestaltning 26. Populärvetenskap mellan fakta och fiktion 27:1, 27:2 & 27:3. Kulturens fält 27:1. Från flintdolkar till varumärken 27:2. Konst och litteratur 27:3. Vetenskap, utbildning, musik, teater, medier 28:1 & 28:2. På djupet, längden och tvären: högre utbildning och gränsarbete 28:1. Gränsarbete mellan nationer och professioner 28:2. Formering mellan marknad och politik, akademisk identitet, konkurrens och kvalitet 29. Kulturlaborationer: kulturanalysen i ett utbildningsperspektiv 31. Kombinationer och komplikationer mellan diskursanalys och aktör-nätverksteori agens, struktur och metodologiska möjligheter 32. Feministiska kulturstudier 33. Kulturbegrepp och estetisering 34:1 & 34:2. Globaliseringens kulturer: cultural politics och det postkoloniala 34:1. Sociala rörelser, cultural politics och globalisering 34:2. Kulturella representationer och globalisering postkoloniala perspektiv 35. Mediehistorier Historia och modernitet 37. Möte med kulturfenomen Deltagarförteckning Anteckningar

4 KONFERENSANSVARIGES FÖRORD Med stolthet kan vi här presentera det späckade programmet för Sveriges första samlande nationella konferens för kulturstudier. Tre dagar till brädden fyllda av kulturstudier! Här möts forskare och doktorander från alla möjliga ämnesområden över hela landet i öppna och tematiskt breda sessioner som avspeglar den tvärvetenskapliga kulturforskningens aktuella huvudprofiler och riktningar. När planerna började ta form våren 2003 kunde ingen ana att gensvaret skulle bli så överväldigande. Resultatet blev ett femtiotal sessioner med föreläsningar, debatter och papers. Totalt nära 300 papers och föreläsningar ger här en enastående inblick i vad som just nu rör sig inom svensk kulturforskning. Konferensprogrammets kraftsamling visar hur viktigt och vitalt detta forskningsfält är, men också hur mycket denna typ av gränskorsande initiativ behövs. Det är både en manifestation och en utmaning för det nationella centrum för tvärvetenskapliga kulturstudier som arrangerar konferensen. ACSIS Advanced Cultural Studies Institute of Sweden syftar till att utveckla och stärka sådan forskning, i samspel mellan ämnen och orter men också mellan svensk kulturforskning och det transnationella fältet för cultural studies. Många har bidragit till att göra konferensen möjlig. ACSIS nationella styrelse har fungerat som programkommitté och dess ledamöter står generöst för oersättliga insatser i programmet. Konferensorganisatören Bodil Axelsson har hållit samman alla trådar med imponerande bravur. Lokalt i Norrköping och Linköping har forskare, doktorander och studenter bildat ett starkt stödjande nätverk. Norrköpings kommun och Linköpings universitet har på flera sätt backat upp konferensarbetet. Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond har beviljat särskilda konferensanslag. Sessionsledarna och alla andra deltagare har fyllt ramarna med ett sjudande liv. ACSIS riktar ett stort samlat tack till er alla. Varmt välkomna till Norrköping, ACSIS och kulturstudiernas gränsland! Johan Fornäs. Konferensansvarig, föreståndare för ACSIS. Professor vid Tema Q (Kultur och samhälle), Linköpings universitet. 4 - INLEDNING

5 KONFERENSORGANISATÖRENS FÖRORD För två år sedan kallade Johan Fornäs till möte om en kulturstudiekonferens. Vi var många på Linköpings universitet som kände oss kallade även om vi nog inte riktigt kunde föreställa oss var det hela skulle hamna. Många har gjort denna kraftsamling möjlig. Först och främst Johan Fornäs som aldrig sviktat i entusiasm, idéer eller tilltro. Utan lockande sessioner hade det heller aldrig blivit något så stort. Tack alla ni sessionsledare och sessionsdeltagare som ställt er tid till förfogande och inte minst svarat tålmodigt på alla e-postbrev med anrop om uppgifter. Detsamma gäller plenarföreläsare och moderatorer från ACSIS styrelse liksom deltagare och ordföranden i panelerna om kulturbegrepp från skilda håll, intersektionalitet och kulturstudier. Jag vill också tacka Eva Johansson, intendent på ACSIS heminstitution på Linköpings universitet ISAK, för hjälp med alla ekonomiska frågor. David Cardell och Johan Kjällman från utbildningen Kultur, samhälle och mediegestaltning har gjort programboken och ansvarat för teknik och gestaltning av Värmekyrkan på ett sätt som vida överstigit omfånget av deras praktik. Hillevi Ganetz, Kajsa Eriksson på Vetenskapsrådet och Lennart Falklöf på Linköpings universitet har vänligt ställt upp med presskontakter och kunnande. Tack också till hjälp från ACSIS närmsta granne Tema Q, till studenter och personal från Kultur, samhälle och mediegestaltning, personalen på Louis de Geer konsert och kongress samt till alla andra som sträckt ut en hjälpande hand när det behövts. I den här programboken finns förutom program, karta och nyttig information abstracts för plenarföreläsningar, paneler, sessioner och papers. Bokens sista sidor innehåller en förteckning över alla deltagare i bokstavsordning med e-postadresser. Efter konferensen kommer det finnas möjligheter att publicera föreläsningar och papers på Linköping University Electronic Press, ett elektroniskt förlag med 25 års tillgänglighet för text och URL. Bodil Axelsson. Konferensorganisatör, ACSIS. FD Tema Kommunikation, Linköpings universitet. INLEDNING - 5

6 ÖVERSIKTSSCHEMA MÅNDAG Ankomst, registrering och kaffe Hälsningsanförande och praktisk konferensinformation Plenarföreläsning: Johan Fornäs. Kulturstudiernas brott och broar: kritiska dialoger i svensk kulturforskning och internationella cultural studies Lunch Plenarföreläsningar: De tvetydiga kulturbegreppen. Ulf Hannerz: Geokulturella scenarier. Lisbeth Larsson: Högt och lågt, smalt och brett, estetik och mening Kaffe Parallella sessioner Panel med doktorander: Kulturperspektiv från skilda håll Mottagning Stadshuset i Norrköping LOKAL Louis De Geer konsert & kongress De Geerhallen De Geerhallen Louis De Geer konsert & kongress De Geerhallen Louis De Geer konsert & kongress Se sessionsschema De Geerhallen TISDAG Plenarföreläsningar: Kulturforskningens svara hål och vita fläckar. Orvar Löfgren: Kulturellt slitage. Peter Aronsson: Reproduktionens värden. Kaffe Plenarföreläsningar: Det kritiska arvet. Britta Lundgren: Sörjandets manuskript De Geerhallen Louis De Geer konsert & kongress De Geerhallen 6 - INLEDNING

7 ortodoxier, löften och kritik. Mats Trondman: Vem dekonstruerar vem, i vilken avsikt och med vilka konsekvenser? Om kritikens epistemologiska grund, politiskt-filosofiska böra och analytiska produktivitet Lunch Parallella sessioner Kaffe Parallella sessioner Kvällssession om eventuellt bildande av forskarnätverk för svenska kulturstudier Festbuffé Louis De Geer konsert & kongress Se separat schema I anslutning till sessionslokalerna Se separat schema Strykbrädan 311 Värmekyrkan ONSDAG ca Parallella sessioner Kaffe Parallella sessioner Lunch Paneldiskussion: Intersektionella identitetskonstruktioner Kaffe Paneldiskussion: Kulturstudier - vad är det och vad bör göras? Avslutningsord från konferensarrangörerna Se separat schema I anslutning till sessionslokalerna Se separat schema Louis De Geer konsert & kongress De Geerhallen Louis De Geer konsert & kongress De Geerhallen De Geerhallen INLEDNING - 7

8 SESSIONSSCHEMA MÅNDAG Rundabordssamtal: feministiska kulturstudier (32) Från flintdolkar till varumärken (27:1) Minnet: det förflutna i samtidskulturen (23) Omtvistade postmoderna rumsligheter: mångfaldens rumsligheter (9:1) Forskning och vetenskap som aktion och gestaltning (25) Intimitet, sexualitet och identitet (16) Skapa, betrakta och analysera rörliga bilder: barn, ungdom, film och tv (13) Lag och rätt i mediekulturen (17) Mediehistorier 1900 (35) Vad kan vi lära av att studera kulturindustrins kulturer (20) LOKAL De Geer: Mässingen De Geer: Trozellirummet De Geer: Hemerycksalen Bomullsspinneriet 41 Bomullsspinneriet 42 Bomullsspinneriet 43 Strykbrädan 311 Strykbrädan 104 Strykbrädan 318 Strykbrädan 119 TISDAG Intersektionella identitetskonstruktioner: att benämna världen (10:1) Stadens renässans: samtida situationer (6:1) Matens geneaologi och gestaltning: matsedelns geografi & Att packetera ett ursprung (5:1) Globaliseringens kulturer: globalisering, cultural politics och sociala rörelser (34:1) Visuell konst och kultur: bilders sociala betydelse (11) Kropp, mode och konsumtion: en garderob av idéer (4:1) De Geer: Mässingen De Geer: Trozellirummet De Geer: Hemerycksalen Bomullsspinneriet 41 Bomullsspinneriet 42 Bomullsspinneriet INLEDNING

9 Kulturens fält: konst och litteratur (27:2) Natur och djur (3) Kommunikationsgeografiska kulturstudier: teori och epistemologi (15:1) Kulturlaborationer: kulturanalysen i ett utbildningsperspektiv (29) Strykbrädan 311 Strykbrädan 200 Strykbrädan 119 Strykbrädan 318 TISDAG Intersektionella identitetskonstruktioner: att förstå (o)jämlikhet (10:2) Stadens renässans: historiska trådar (6:2) Matens geneaologi och gestaltning: Vetenskapen möter maten & Maten i hemmet - en arena för makt, hälsa och kunskap (5:2) Globaliseringens kulturer: kulturella representationer och globalisering postkoloniala perspektiv (34:2) Visuell konst och kultur: visualiseringsprocesser i det offentliga rummet (12) Kropp, mode och konsumtion: från XS till XXL (4:2) Kulturens fält: vetenskap, utbildning, musik, teater, medier (27: 3) Upplevelseindustrin och mötet mellan kultur och ekonomi (19) Kommunikationsgeografiska kulturstudier: medieringens plats/platsens medierin (15:2) Kulturbegrepp och estetisering (33) De Geer: Mässingen De Geer: Trozellirummet De Geer: Hemerycksalen Bomullsspinneriet 41 Bomullsspinneriet 42 Bomullsspinneriet 43 Strykbrädan 311 Strykbrädan 200 Strykbrädan 119 Strykbrädan 318 INLEDNING - 9

10 ONSDAG Religion och populärkultur: religion i populärkulturen: Symbolanvändning i film, musik och dataspel (14:1) Omtvistade postmoderna rumsligheter II: andra rum och andra platser (9:2) Tillit under omprövning (24) Transnationella fält och diasporisk identitet (7:1) Reproduktionskulturer (2) Litteratur som kultur/kultur som litteratur: perspektiv (18:1) Skolkulturer - kulturer i skolan (30) Arbete, ekonomi och politik (21) Historia och modernitet (36) Gränsarbete mellan nationer och professioner: högre utbildning på djupet, längden och tvären (28:1) De Geer: Mässingen De Geer: Trozellirummet Bomullsspinneriet 41 Bomullsspinneriet 42 Bomullsspinneriet 43 Strykbrädan 311 Strykbrädan 104 Strykbrädan 119 Strykbrädan 318 Strykbrädan 200 ONSDAG Religion och populärkultur: religion som kategori i cultural studies (14:2) Ting, mening och materialitet (22) Populärvetenskap mellan fakta och fiktion (26) Transnationella fält och diasporisk identitet (7:2) Resekulturer (1) Litteratur som kultur/kultur som litteratur: provkarta (18:2) Skolkulturer - kulturer i skolan (30) Nation och modernitet (37) De Geer: Mässingen De Geer: Trozellirummet Bomullsspinneriet 41 Bomullsspinneriet 42 Bomullsspinneriet 43 Strykbrädan 311 Strykbrädan 104 Strykbrädan INLEDNING

11 Kombinationer och komplikationer mellan diskursteori och aktör-nätverksteori (31) Högre utbildningen och gränsarbete: formering mellan marknad och politik, akademisk identitet, konkurrens och kvalitet (28:2) Strykbrädan 318 Strykbrädan 200 INLEDNING - 11

12 ALLMÄN INFORMATION MATBUTIKER Ica Nära Strömmen. Kungsgatan 41 (Skvallertorget). Hemköp. Kungsgatan 33 och Prästgatan 22 (I gallerian Linden, i city). KOPIERINGSMÖJLIGHETER Arkitektkopia. Kvarngatan 34 (vid Laxholmsbron). Campus Norrköpings Bibliotek. Bredgatan 33. CAFÉER I UR VAL Fräcka Frökens Frestelser. Kungsgatan 43 (Skvallertorget). Stadsmuseets Kök & Café. Västgötegatan 19. Café Strykjärnet. Arbetets museum (bredvid Strykbrädan). Muffins & Choklad Companiet. Prästgatan 3. KROGAR/BARER I UR VAL Pappa Grappa Bar & Trattorian. Gamla Rådstugugatan 26. Bryggeriet. Drottninggatan 42. The Bishop s Arms. Elite Grand Hotel, Tyska Torget 2 (Drottninggatan). The Cromwell House. Kungsgatan 36 (Skvallertorget). Bacchus/Stopet/Trädgårn. Gamla Torget 4. Världens bar. Västgötegatan 15. APOTEK Apoteket Hjorten. Hantverkaregatan 24. Apoteket Östgöta Lejon. Kungsgatan 7. UTTAGSAUTOMAT/BANKOMAT Uttagsautomat vid Föreningssparbanken, Drottninggatan 50. Bankomat mittemot Ica Nära Strömmen, vid Skvallertorget INLEDNING

13 FÖR VIDARE INFORMATION HÄNVISAS TILL Destination Norrköping, Holmentornet, Dalsgatan 9 Hemsida: eller telefon: KONFERENSKONTAKT Registreringsdisken i Louis De Geer konsert & kongress kommer att vara bemannad under konferensens pauser. Övergripande frågor om lokaler, sessioner, etc. ställs till: Bodil Axelsson. Telefon , , INLEDNING - 13

14 PLENARFÖRELÄSNINGAR OCH PANELER KULTURSTUDIERNAS BROTT OCH BROAR Johan Fornäs. Tema Q (Kultur och samhälle), Linköpings universitet. KRITISKA DIALOGER I SVENSK KULTURFORSKNING OCH INTERNATIONELLA CULTURAL STUDIES Här ges en bakgrund till hela konferensen i form av några inledande ord om samtida tendenser och kritiska dialoger i svensk kulturforskning och det transnationella fältet för cultural studies. Vad har glokaliseringen inneburit för hur man idag kan se på detta fält i förhållande till exempelvis den tidiga Birminghamskolan eller de angloamerikanska strömningarnas hegemoniska ställning? Vilka erfarenheter ligger bakom organiserandet av denna konferens och vari ligger utmaningarna idag? DE TVETYDIGA KULTURBEGREPPEN För kulturstudier står givetvis kultur i centrum, men kulturbegreppen är många och inbördes motstridiga. Valet av kultursyn rör fältets grundvalar, med viktiga teoretiska och metodologiska implikationer. Det sägs ha skett en kulturell vändning inom många vetenskaper, och en estetisering av ekonomi, politik och vardagsliv, vilket bidragit till kulturstudiernas uppsving. Där möts kulturperspektiv med vitt skilda utgångspunkter, kritisk etnografi konfronteras med intermedial textanalys, och ett spektrum från breda till snäva kulturbegrepp bryts mot varandra. Två föreläsare med mångårig erfarenhet från var sitt kulturforskningsområde reflekterar här över aktuella förskjutningar och innebörder i dessa samspel mellan grundläggande teorier, metoder och begrepp. Ulf Hannerz. Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet. GEOKULTURELLA SCENARIER Sedan det kalla krigets slut, och därefter igen sedan 11 september 2001, har en genre av scenarier för världens framtid vuxit fram - Huntingtons clash of civilizations och Fukuyamas end of history är kanske de mest kända exemplen. I somliga av dem finns en eller annan specifik kultursyn, ofta med betoning av relationen mellan makt och kultur. Ulf Hannerz tar upp frågor om hur sådana scenarier kretsar retoriskt kring kulturella gränser och flöden, om deras plats i den samtida transnationella offentligheten, och om deras betydelse i en storskalig kulturell reflexivitet PLENARFÖRELÄSNINGAR OCH PANELER

15 Lisbeth Larsson. Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. HÖGT OCH LÅGT, SMALT OCH BRETT, ESTETIK OCH MENING Kultur är ett positivt kodat begrepp. För att tala med Bourdieu kan man säga att den positiva kodningen är kulturens kulturella kapital. Det gör begreppet väldigt användbart. Det har också gjort det mycket omstritt. Lisbeth Larsson belyser hur kulturbegreppet använts i den isärhållandets diskurs som är modernitetens, men också i kampen för att överbrygga den. Genom att knytas till kön, etnicitet, sexualitet, sociala grupper och platser har kulturbegreppet ständigt laddats upp på nytt, samtidigt som motståndet mot en sådan vidgning aktiveras. Det är mycket tydligt inom det estetiska området, varifrån exemplen här hämtas. MODERATOR Johan Fornäs. Tema Q (Kultur och samhälle), Linköpings universitet. KULTURPERSPEKTIV FRÅN SKILDA HÅLL Panel med doktorander från olika svenska universitet och högskolor som diskuterar hur kulturbegrepp och kulturstudier ser ut inom deras respektive ämnesdiscipliner och vad det kan innebära att föra dem samman. DELTAGARE Anna Lund. Samhällsvetenskapliga insitutionen, Växjö universitet. Mattias Viktorin. Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet. Elisabeth Öhman-Gullberg. Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Johan Samuelsson. Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet. MODERATOR Bodil Axelsson. ACSIS, Linköpings universitet. KULTURFORSKNINGENS SVARTA HÅL OCH VITA FLÄCKAR Varje generation av kulturforskare skapar sina upptrampade stigar och invanda arenor. Under de senaste åren har vi kunnat se hur vissa forskningsperspektiv och kulturella processer blivit klart överexploaterade medan andra hamnat i skymundan. Det finns svarta hål som suger åt sig forskarintresse, medan få tar sig in på kartans vita fläckar. I dessa två inlägg diskuterar Orvar Löfgren och Peter Aronsson några typer av processer som de menar varit förbisedda eller underutvecklade. PLENARFÖRELÄSNINGAR OCH PANELER - 15

16 Orvar Löfgren. Etnologiska institutionen, Lunds universitet. KULTURELLT SLITAGE Orvar Löfgren tar sin utgångspunkt i frågor kring kulturell nedslitning och åldrande. Det är slående att vi i kulturanalysen ägnat så mycket kraft åt att diskutera kulturella konstruktioner, identitetsformeringar, kulturbyggen och andra former för kulturell tillväxt och förnyelse. Studiet av förslitning lever ett mer undanskymt liv i dagens kulturteori. Hur går kulturell förbuskning till, hur murknar fenomen så att de plötsligt faller samman, ger upp? Existerar kulturell korrosion, erosion eller entropi? De flesta kulturella fenomen har en livscykel som innebär att de förbleknar, mister sin lyskraft eller användbarhet, det slående är bara att tempot i denna process varierar starkt. Peter Aronsson. Tema Q (Kultur och samhälle), Linköpings universitet. REPRODUKTIONENS VÄRDEN Peter Aronsson kommer att diskutera två landskap som under decennier av konstruktivism och dekonstruktion blivit allt svårare att urskilja. Varför har frågor om oföränderlighet, tröghet och kontinuitet hamnat i vanrykte? Varför tycks det närmast omöjligt att studera eller diskutera kraften hos kärlek, samhörighet, omsorg och hänsynstagande utan ett dominerande kritiskt perspektiv? Vad har därigenom förvandlas till vita fläckar inom kulturforskningen? Historia handlar om förändring, konstruktivismen betonar därtill både vår egen roll som kunskapsproducenter och samhällets plasticitet. Den självkritiska reflektionen som anti-nationell, post-kolonial, genusteoretisk forskning gjort nödvändig gör det till ett närmast omöjligt uttryck för naivitet att tala om både historiska konstanter och goda värden. Därtill kommer att både process, dynamik och förändring respektive kritik signalerar ett flexibelt och rörligt intellekt. Samtidigt noterar också den kritiska forskningen sega nationella, etniska, genusrelaterade strukturer. Det framstår som om frågan om stabilitet och reproduktiva krafter har förvandlats till ett av kulturforskningens vita fält genom konstruktivismens svarta hål. MODERATOR Helena Wulff. Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet. DET KRITISKA ARVET En aspekt som utmärker cultural studies bland annan kulturforskning är dess framträdande kritiska perspektiv. Men kritik är inget en gång för alla givet utan behöver ständigt utvecklas utifrån förändrade samhälleliga maktvillkor. Vad betyder egentligen kritik och motstånd idag, och hur förvaltas de kritiska anspråken bland tvärvetenskapliga kulturforskare i Sverige och på andra håll i världen? En ökad vetenskaplig reflexivitet tycks ha gjort det allt svårare att göra rättframma interventioner där forskare står som goda, avslöjande sanningssägare gentemot alla falska ideologier och 16 - PLENARFÖRELÄSNINGAR OCH PANELER

17 förtryckande maktstrukturer. I takt med att kulturforskningen självkritiskt granskar sin egen roll i olika dominansstrukturer ökar kraven på att förfina men samtidigt också förtydliga det egna kritiska uppdraget. Två forskare med var sina sätt att närma sig kulturforskningens politiska och etiska aspekter möts i denna plenarsession. Mats Trondman. Malmö högskola. VEM DEKONSTRUERAR VEM I VILKEN AVSIKT OCH MED VILKA KONSEKVENSER? OM KRITIKENS EPISTEMOLOGISKA GRUND, POLITISK-FILOSOFISKA BÖRA OCH ANALYTISKA PRODUKTIVITET. Britta Lundgren. Kultur och medier, Umeå universitet. SÖRJANDETS MANUSKRIPT - ORTODOXIER, LÖFTEN OCH KRITIK Envigen med dödligheten i såväl dess individuella som kollektiva form aktualiseras i föreläsningen Sörjandets manusskript - ortodoxier, löften och kritik. Vetenskapliggörandet av döden och kartläggandet av dess orsaker har följts av ett vetenskapliggörande även av sorgen och sörjandet som oundviklig följd av döden. De psykologiska tolkningsramarna har fått stort genomslag i alltifrån vetenskapliga praktiker till olika slag av terapi- och rådgivningsinstitutioner. I denna process sker ett samhälleligt reglerande av emotioner och subjektiviteter genom terapeutiska imperativ och en vittförgrenad social teknologi. En tydlig normerande ortodoxi om sorgens förlopp, innehåll och avslutande har utkristalliserats, men som också utmanas av en annan ortodoxi (men med gamla rötter) som ifrågasätter den skarpa gränsen mellan levande och döda. Är det möjligt för en kritisk och reflexiv kulturforskning att bidra till denna diskussion utan att återigen med nya dominanstekniker tala om för människor vad de bör känna och uppleva? MODERATOR Ingrid Holmquist. Institutionen för genusvetenskap, Göteborgs universitet. KVÄLLSSESSION Om eventuellt bildande av forskarnätverk för svenska kulturstudier. Se översiktsschema för lokalhänvisning. PLENARFÖRELÄSNINGAR OCH PANELER - 17

18 INTERSEKTIONELLA IDENTITETSKONSTRUKTIONER Kulturstudier handlar om samspelet mellan mening, makt och identitet, heter det ofta. Men samtidigt är identitet ett högst omstritt begrepp, i tider av intensiv debatt om posthumanism, subjektets (de)konstruktion och identitetspolitik. Intersektionalitet har framträtt som ett sätt att på nytt tänka samman klass, kön, sexualitet, etnicitet, nationalitet, ålder, generation och andra olika skillnadsordningar. Det finns en förnyad vilja att närma sig skärningsytorna mellan dessa dimensioner, hellre än att enbart fokusera en enda aspekt på bekostnad av de övriga. En inbjuden panel med forskare som från var sina utgångspunkter har klivit ut på sådana korsvägar ska här diskutera hur detta relationella tänkande kan vidareutvecklas och preciseras. DELTAGARE Nina Lykke. Tema Genus, Linköpings universitet. Adrienne Sörbom. Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Åsa Andersson. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Diana Mulinari. Sociologi och genusvetenskap, Lunds universitet. MODERATOR Håkan Thörn. Centrum för kulturstudier/sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. KULTURSTUDIER VAD ÄR DET OCH VAD BÖR GÖRAS? Panel och gemensam diskussion med korta inledningar av en handfull utvalda konferensdeltagare från skilda ämnen, orter och generationer om konferenserfarenheter och aktuella uppgifter, med utrymme för alla deltagare att bidra till diskussionen. MODERATOR Hillevi Ganetz. Tema Genus, Linköpings universitet och Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. AVSLUTNING MED SLUTORD FRÅN KONFERENSAR- RANGÖRERNA Avslutande ord från Johan Fornäs, Tema Q (Kultur och samhälle), Linköpings universitet PLENARFÖRELÄSNINGAR OCH PANELER

19 ABSTRACTS FÖR SESSIONER 1. RESEKULTURER ORDFÖRANDE Amanda Lagerkvist. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), Stockholms universitet. DELTAGARE Henning Syssner. Tema Etnicitet, Linköpings universitet. Tyrone Martinsson. Institutionen för kommunikation och information, Högskolan i Skövde. Sonja Miladinovic. Institutionen för slaviska språk, Göteborgs universitet. Thomas Petersson. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMK, Stockholms universitet. Amanda Lagerkvist. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), Stockholms universitet. SESSIONSBESKRIVNING Den kulturteoretiska forskningen kring resande är sedan dryga femton år tillbaka ett rikt och expanderande fält. Resekulturer är kollektiva och mångtydiga, fysiska och textuella och kan adresseras på många skilda sätt. Sessionen syftar till att diskutera olika fruktbara teoretiska perspektiv på resande, resan som material och framförallt resan som meningsskapare. Här ryms en dynamisk uppsättning ramverk för att studera resan som kultur. Resande och representation kan uppmärksammas genom reseskildringar, dagböcker (i olika medier), det sociala reportaget, rapportboken, resefilm, vykort eller amatörfotograferande. Andra områden är resande som visuell kultur (t.ex. the tourist gaze och dess många former), relationer mellan resande och medier, resandets olika historier i Sverige och världen. Olika typer av resor kan fokuseras (turism och upplevelseindustri, vetenskapliga resor, Grand Tour, ryggsäcksresande, erövring, studieresor, simulerade resor, virtuella resor, ofrivilliga resor (migration, flykt, exil)). I ett genusperspektiv kan resande undersökas som ett manligt projekt i relation till kvinnliga resetraditioner och resemetaforer, i historien och nuet etc. Resan kan också uppmärksammas som metafor i t.ex emancipatoriska projekt ( nomadiserade subjekt ). Centralt är också resan som kognitivt fält (drömmen om resmålet, resan som passagerit, resan som initiering, resande och de Andra, resande som transkulturellt mellanrum etc.). Sessionen kan också diskutera resandet och upplevelser av tid och rum, samt platser och rum för resande (färdmedlen och andra transitoriska rum) och resan till staden, landet, den främmande kulturen och naturen. ABSTRACTS FÖR SESSIONER - 19

20 ABSTRACTS Henning Syssner NOSTALGITURISM OCH MINNET AV DET TYSKA CENTRALEUROPA I mitt konferensbidrag vill jag ägna mig åt analysen av en specifik form av minnespraktik som är vanlig bland etniska tyskar som tvingades i samband med andra världskriget att lämna sin hembygd i östra Centraleuropa för gott. Resandet till den gamla hembygden, som man tvingades lämna, har varit ett element av en minneskultur som försökt att bevara minnet av det tyska Centraleuropa genom samlandet av barndomsminnen, bilder från en svunnen förkrigsvärld och berättelser som försöker beskriva känslor av oåterkallelig förlust. Resor till den gamla hembygden har i detta sammanhang inneburit ett försök att, i Walter Benjamins bemärkelse, minnas praktiskt, ett försök att skapa autencitet genom hopning av minnesfragment in situ (se Bjurström, 2002). De tyska fördrivnas nostalgiska resor hem till historiska landsbygder som Schlesien och Ostpreussen har sålunda länge varit inbäddade i en specifik historie- och minneskultur, som å ena sidan varit starkt påverkat av kalla krigets övergripande historiediskurs, å andra sidan även bidragit till att upprätta en tydlig gräns mellan de som minns, d v s tyskar från Öst och deras anhöriga, och de som inte minns d v s infödda från andra delar av Tyskland. Det är intressant att konstatera att tyskarnas minnesresande till östra Europa på senare år ökat påtagligt tack vare öppnandet av gränserna mellan öst och väst. Detta sker samtidigt som tyskarnas kommunikativa minne transformeras till historia. Människornas egna biografiska minnen av, och deras mer eller mindre emotionsladdade relation till dessa händelser blir nu, med Pierre Noras ord, till historiserade minnen. Jag vill undersöka i vilken utsträckning turistiska arrangemang i östra Europa som riktar sig till tyska konsumenter är inbäddade i denna historiediskurs. På vilket sätt organiseras dessa resor? Hur vanligt är det att unga människor deltar i resorna? Har den kommersiella turismnäringen upptäckt denna form av resande som marknadsnisch? Konkret vill jag i mitt papper analysera minnesturismens utveckling från individuellt expeditionsresande till generationsövergripande upplevelseturism. Jag vill även diskutera resandets betydelse för etableringen av en specifik generationsövergripande minneskultur i den av mig undersökta befolkningsgruppen. Tyrone Martinsson I ANDRÉEXPEDITIONENS SPÅR VISUELL KULTUR OCH RESANDE 1800-talets upptäcktsfärder och expeditioner var mycket populära och uppmärksammade företeelser i sin tid. Intresset för denna historiska genre ökar. Historisk representation och (re)mediering bidrar till turistresorna i spåren av dåtidens expeditioner. Inom dagens äventyrsturism finns starka kopplingar till vår visuella kultur och dess uttrycksformer. Ofta med inslag av dark tourism i sitt samlande av reliker vid besök på historiskt specifika platser. Den visuella kulturen står i 20 - ABSTRACTS FÖR SESSIONER

21 fokus för den här typen av resande och turism. Museer, film och media tillsammans med researrangörer skapar en berättelsetopografi. De ger oss föreställningar om och förväntningar inför mötet med det geografiska rummet där den historia vi rekonstruerar genom vårt resande ägde rum. Vitön på Svalbard är en sådan specifik plats. Andréexpeditionens historia och dess samtida position i historisk turism kan fungera som exempel i ett resonemang kring kopplingen mellan visuell kultur och resande. Sonja Miladinovic PÅ VIFT I DEN EUROPEISKA ORIENTEN. OM SVENSKA RESESKILDRINGAR AV BALKAN 1800-talets början såg en utformning av myten om Balkan som ett främmande och exotiskt område som Europa inte upplever som en del av det egna kulturella arvet. Ordet Balkan fick betydelser utanför den geografiska sfären. I dag finns det två Balkan: det ena är en geografisk plats, en halvö i Sydosteuropa. Det andra Balkan är en del av Europas imaginära geografi, en mental bild av ett Europa uppdelat i binära och hierarkiska poler. Detta andra Balkan inbegriper en rad stereotyper som skapats och formats i västvärldens skönlitteratur och reseskildringar. Genomgående för dessa verk är att Balkan skildras som den Andre i förhållande till Väst. Balkanbilden har många beröringspunkter med den bild av Orienten som Edward Said skildrat i sin numera klassiska undersökning Orientalism (New York 1978). Även här är myten om Balkan snarast västvärldens egen konstruktion, det handlar om den dominanta kulturens behov av en dialog med sig själv, av att definiera sig själv genom sin motbild. Även svenska resenärer har under sina resor på Balkanhalvön varit påverkade av men också bidragit till Balkanmyten. I mitt arbete undersöker jag ett antal representativa svenska reseskildringar av Balkan för att se hur de förhåller sig till detta mytiska Balkan. Thomas Petersson VÄRLDEN SOM NÖJESFÄLT. EN KRITISK DISKUSSION OM DET KOLONIALA AR VET I SYNEN PÅ DE ANDRA MED UTGÅNGSPUNKT I SVENSK RESEJOURNALISTIK, TEORI OCH HISTORIA Mitt paper har sin utgångspunkt i hur främmande kulturer har framställts i ett historiskt perspektiv. Målsättningen är att översiktligt diskutera, med stöd av tongivande forskning, hur De Andra har representerats inom litteraturen, antropologin och fotografin med start i 1800-talets koloniala tidsanda. Parallellt med översikten kommer den framväxande turistindustrin att diskuteras, med betoning på massturismens genombrott under den senare delen av 1900-talet. Utifrån den historiska tillbakablicken kommer ett par teoretiska frågeställningar att utkristallisera sig: 1) I vilken utsträckning finns det ett kolonialt arv i vår syn på De Andra? 2) I vilken utsträckning är arvet en akademisk postkolonial konstruktion? I grunden vilar frågeställningarna på ett ifrågasättande av den enkla syn på kommunikationsprocessen som kan skönjas i t.ex. Edward Saids klassiska bok Orientalism, där publiken implicit framställs som maktlösa offer som genom texter pumpas fulla med fördomar om De Andra. Vidare ifrågasätter jag om de analyser som görs av historiskt material som skildrar De Andra, verkligen är så enhetliga som det ibland kan framstå vid textanalyser. Huvudsyftet med mitt ABSTRACTS FÖR SESSIONER - 21

22 paper är att placera in mitt avhandlingsprojekt Världen som nöjesfält - en studie av svensk resejournalistik i historiska och teoretiska kontexter. I avhandlingen undersöker jag dagens svenska resejournalistik, och den grundläggande frågan är på vilket sätt denna journalistiska genre (tillsammans med reseindustrin) bidrar till att forma våra föreställningar om främmande kulturer. Amanda Lagerkvist TERRA (IN)COGNITA: MEDIATED AMERICA IN THE SWEDISH POST-WAR IMAGINATION America for Europeans, has for centuries been a state of mind rather than a real country. As such it has allured visitors from abroad who crossed the Atlantic, setting sights on discovering the New World. In the post-war years the media revitalized these fantasies. An imaginary America was highly present in Sweden (as elsewhere) in this period. By bringing into light how Swedish post-war travel writers in the US narrated their trips in illustrated travelogues from this paper, which summons key discussions of my dissertation Amerikafantasier. Kön, medier och visualitet i svenska reseskildringar från USA (2005), pays particular attention to the rapport people have with highly mediated places. I show through a number of features of the travel script the Manhattan skyline, mass culture, the inhabitants, the Wild West how embarking upon a journey to America offered a specific experience of multi-layered displacement. The United States moved on several levels: between being mythically foreign and exceedingly familiar between being filmic and highly tangible. Traveling to the US a terra (in)cognita sated with mediations and visual memories displaced travelers, challenged their authority and left them ambivalent. In all its materiality, America was potentially a figment of the imagination ABSTRACTS FÖR SESSIONER

23 2. REPRODUKTIONSKULTURER ORDFÖRANDE Jenny Sundén. Avdelningen för medieteknik, Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH. DELTAGARE Jenny Sundén. Avdelningen för medieteknik, Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH. Rolf Hughes. Arkitekturskolan, KTH. Anna Dahlgren. Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Pablo Miranda. Arkitekturskolan, KTH. Karin Wagner. Centrum för kunskapsbildning och kommunikation, Chalmers. Ulrika Dahl. Genusvetenskap, Södertörns högskola. SESSIONSBESKRIVNING Denna session avser att utforska reproduktion som kulturell praktik i dubbel bemärkelse: såväl på konstens och litteraturens område som i relation till mänsklighetens fortlevnad. I en tid då termer som original, originalitet och ursprung inte längre har en självklar innebörd förändras vårt förhållande till konsten och till livet självt. Vad händer med synen på livet i ett samhälle där den mänskliga kroppen alltmer reduceras till en uppsättning koder möjliga att dechiffrera, transformera och manipulera? Hur omförhandlas gränsen för vad en människa är och för vad som är specifikt mänskligt? Diskussioner om så till synes skilda saker som liv och information konvergerar i föreställningen om att allt kan reduceras till kod, vare sig det handlar om livets kod (DNA) eller informationssamhällets (programkod). Samtidigt som kroppen alltmer betraktas som en uppsättning koder möjliga att dechiffrera och härigenom manipulera (jfr. provrörsbefruktning, kloning etc.), äger en liknande förändring rum på bildens och textens domäner. Såväl bilder som texter betraktas på ett nytt sätt när digitala teknologier möjliggör förskjutningar och förvandlingar, osynliga snitt och sömlösa fogar, samt ändlösa dupliceringar. Sessionen reproduktionskulturer bjuder in till paper som kan medverka till att åstadkomma en dialog mellan kulturstudier av konst, litteratur och digitala medier med fokus på reproduktion å ena sidan, och av mänsklig reproduktion och bioteknologi å den andra. ABSTRACTS FÖR SESSIONER - 23

24 ABSTRACTS Jenny Sundén FRANKENSTEINS BRUD GÅR IGEN: OM REPRODUKTIONSTEKNOLOGIER OCH ARTIFICIELLT LIV I DET TJUGOFÖRSTA ÅRHUNDRADET Mary Shelleys Frankenstein från 1818 var det första litterära försöket att föreställa sig livet, inte som något först och främst naturligt, utan som något teknologiskt manipulerbart. Hur föreställer man sig Frankensteins monster idag? Utifrån en rörelse från den tyske filosofen Walter Benjamins (1936) tankar kring konstverket i reproduktionsåldern till den amerikanska idéhistorikern Donna Haraways (1991) feministiska cyborg gör denna presentation strategiska nedslag på området konst och nya medier (new media art). Syftet är att utforska på vilka sätt reproduktionsteknologier såväl framställs som används i multimedial konst. Hur tematiseras artificiellt livsskapande i medier som själva är mästerliga på att reproducera, kopiera och fungera självgenererande? Hur säkerställs identitet och autenticitet i en kultur av kopior? Presentationen fokuserar primärt på verk listade på webbplatser som The Genomic Art Community : Art & Science Collaborations : och subrosa : Rolf Hughes AUTHORSHIP IN THE AGE OF AUTO-POIETIC DESIGN New media practices generate new types of authorship, new relationships between producers and consumers, new distribution models. Yet the notion of intellectual property as incorporeal property leaves relations between corporeal/incorporeal, material/immaterial, body/consciousness unresolved. The tensions implicit in copyright discourse are articulated by apologists for author-centred design practices and advocates of machine creativity, whose notion of an actively creative, autonomous, evolving machine intelligence profoundly unsettles assumptions underpinning expertise, indexicality and mimesis in notational technologies. This paper surveys auto-poiesis (self-generation or self-making) as a compositional principle, including auto-poietic strategies devised by Dada, Surrealist and Oulipo writers and artists, its relation to changing discourses of self, subjectivity, and intellectual property, and examples of authorless (algorithmic, generative, or evolutionary ) design processes. The paper investigates the dialectic between auto-poiesis and authorship, contrasting authorial intentionality to randomising systems of chance and the challenge these pose to interpretation and evaluation in aesthetic practice and cultural theory. Anna Dahlgren ISCENSÄTTNING AV IDENTITET I FOTOGRAFISK BILD Under 1990-talet utökades möjligheterna att bearbeta och förändra fotografiska bilder radikalt. Den avgörande förutsättningen var att digitala system anpassade för vanliga persondatorer lanserades. Det blev därmed både enklare och billigare 24 - ABSTRACTS FÖR SESSIONER

25 att göra avancerade fotobearbetningar utan synliga sömmar. I min undersökning av bruket av digitalt bearbetade fotografier under 1990-talet i Sverige är identitet ett centralt tema. De fotografiska bilderna, som är hämtade från såväl dagspress, reklam som konstfältet iscensätter fenomen som genetisk kloning och plastikkirurgi. De ställer vidare frågor om könsidentitet, relationen mellan utseende och inre egenskaper, medvetande och verklighet. Att den fotografiska tekniken används i dessa syften kan delvis förklaras av dess särskilda relation till de tänkta distinktionerna mellan mänskligt och icke mänskligt, natur och kultur, verklighet och representation samt sanning och lögn. Pablo Miranda BY ACCIDENT OR BY DESIGN: ALGORITHMIC CREATIVITY AND THE ARCHITECTURAL DRAWING The dominant role of the drawing in the processes of architectural production established during the Renaissance, promoted a logic of production based on the distinction of design as separate from its material instantiation. In contrast to their medieval predecessors, architects since the Renaissance don t get anymore involved with the building materials, they work instead with graphic representations that reinforce their claim of a superior status as creators of immaterial ideas. In the process design becomes the means by which matter is formed according to the architects intention, and to design, the process of giving form to his or her aspirations. Design then functions as the evidence of an external purpose, and it is evaluated both according to the extent it achieved its original intention and to the degree it signifies that external purpose. This paper and work will investigate the forms in which diverse forms of computation involving circular causality, such as Genetic Algorithms or Self-organised maps, challenge ideas of design. It will also reflect on some rising theories and ideas, mostly originated in engineering and information theory, which try to provide forms of evaluating this conditions, such as Charles H. Bennett s concept of logical depth or algorithmic complexity. Karin Wagner EN ANALYS AV GENOCHOICE AV VIRGIL WONG Som en trovärdig webbsajt för ett sjukhus ter sig detta satiriska nätkonstverk, där besökaren får lämna sin DNA-kod och beställa ett skräddarsytt barn och minimera dess genetiska defekter efter en fastställd prislista. Konstnären utnyttjar mediets interaktivitet och sin kunskap om webbdesignens konventioner, för att dra in besökaren i verket. GenoChoice fokuserar på etiska frågor om reproduktion och tänjer på gränserna för vår tillit till vetenskapen. Hur skapas vetenskaplig auktoritet, både vad det gäller medicin och datateknik? Vilka beslut måste föräldrar vara beredda att fatta i framtiden? Är verkets scenario så osannolikt eller är det på gränsen till möjligt redan nu? En analys av detta verk kommer att ta upp dessa frågor och samtidigt belysa det i ljuset av annan samtidskonst. ABSTRACTS FÖR SESSIONER - 25

26 Ulrika Dahl KAGUYA HAR TVÅ MAMMOR: OM ANTROPOMORFERADE MÖSS, REPRODUCERANDE MÄNNISKOR OCH LESBISKA OSKULDER I URSPRUNGSMYTER OM LIVET SJÄLVT Under ett par intensiva dagar våren 2004 föreföll det manliga könet utrotningshotat i Sverige. Orsaken var en artikel där ett japansk-koreanskt forskarteam presenterat Kaguya, en laboratoriefödd mus avlad genom partenogenesis. Uppmärksammad i svenska medier väckte den liv i en slumrande debatt om homofamiljer, jämställdhet och matriarkatsdrömmar. Steget från mus till människa är inte så långt menade vetenskapsjournalisterna och medan mäns betydelse ifrågasattes framställdes lesbiska som vinnarna av en framtida reproduktiv teknologi som återgår till partenogenesis. Vem är egentligen Kaguya? Vad säger hon oss om sex, reproduktion och familj, om släktskap och ursprung, om teknologi och medborgarskap? Detta paper är en eccentrisk kreativ läsning och feministisk analys av berättelser om Kaguya, patenterad avelsmus och prinsessa i den japanska mytologin. I det virtuella och transnationella laboratoriet där den män-skliga kampen för att knäcka gåtan till vad Sarah Franklin (1997) har kallat livet självt pågår, möts antropomorferade muterade möss och drömmar om homofamiljer, transnationell bioteknologisk forskning och social ingenjörskonst, heteronormativ jämställdhetspolitik och alternativa ursprungsmyter, reproduktionsteknologi och normal sexualitet. 3. NATUR OCH DJUR ORDFÖRANDE Hillevi Ganetz. Tema Genus, Linköpings universitet och Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. DELTAGARE Anna Samuelsson. Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Katarina Saltzman. Etnologiska institutionen, Göteborgs universitet. Hans Andersson. Crime and History Research, Stockholm. Sara Berglund. Etnologiska institutionen, Lunds universitet. AnnCristin Winroth. Institutionen för kultur och medier, Umeå universitet. Anna Lundberg. Tema Genus, Linköpings universitet. SESSIONSBESKRIVNING En av de mest centrala och grundläggande dikotomierna i den västerländska kulturen och tänkandet är den som ställer natur och kultur mot varandra. Denna dikotomi har dekonstruerats i en rad verk under de senaste årtiondena (t.ex. Haraway 1989, Franklin, Lury & Stacey 2000). Men trots en viss enighet inom vetenskapssamhället att kultur och natur inte kan ses som varandras motsatser, utan att de snarare är invävda i och förutsätter varandra, så lever föreställningen om ett motsatsförhållande vidare, såväl inom akademien som utanför den ABSTRACTS FÖR SESSIONER

27 Natur kan alltså inte enkelt ses som en väl avgränsad enhet, separerad från kulturen, utan måste kanske främst ses som en konstruktion gjord av människan. Givetvis har inte människan bokstavligen tillverkat naturen, men vi har skapat representationer av naturen snarare än reflexioner av den. Sådana kulturella representationer återfinns inom litteratur, bildkonst, TV- och biograffilm, radio, Internet, press o.s.v. De återfinns också bland kulturella praktiker som älgjakt, äventyrssporter, eko-turism, skogspromenader, etc. Och de återfinns inom vetenskapen och då inte enbart i naturvetenskapen, utan också samhälls- och humanvetenskaperna. Denna session behandlar sådana och liknande representationer av natur och särskilt djur. ABSTRACTS Anna Samuelsson NATUR OCH KULTUR PÅ NATURHISTORISKA RIKSMUSEET Med utgångspunkt i en studie av Naturhistoriska riksmuseets samtida utställningar och filmer, samt museihistoriska tillbakablickar, diskuterar papret berättelser om naturens ordning och (re)produktionen av natur och kultur. Det analytiska perspektivet är semiotiskt- dekonstruktivistiskt. En utgångspunkt är att distinktionen mellan natur (naturalia) och kultur (artificialia), vilken kommer till uttryck i både vetenskapernas och museernas indelningar, och i utställningarnas exkluderingar av konventionella tecken för människa och kultur, är problematisk då miljöproblemen kan sägas hända i skärningspunkten mellan dessa. Exempel på mer konkreta frågeställningar: Vilken roll spelar bildkonstens konstruktion av naturen? Hur framställs människan? Hur kommer ekologin in i utställningarna och i så fall vilken ekologi? Hur kommer kulturella värderingar och föreställningar om kön och normalitet till uttryck? Vad betyder kuriosans försvinnande? Katarina Saltzman GRÄNSLANDETS NATUR Detta paper handlar om natur i stadsranden, alltså i gränslandet mellan land och stad. Denna gränszon karaktäriseras av områden som ligger i träda i väntan på planerade exploateringar, som är varken landsbygd eller stad, en slags mellanrum i tid och rum. Projektet Efemära landskap: Studier av stadsrandens dynamik analyserar vad som händer i dessa mellanrum under tiden, hur de uppfattas, används och utvecklas i väntan på planerad omvandling. Detta paper, baserat på etnologiska fältstudier i Malmö och Göteborg, fokuserar människors definitioner av natur i stadsranden, och hur denna natur betraktas och nyttjas i vardagen. Djurliv, växtlighet och andra naturvärden kan väcka intresse, men också framstå som paradoxala, när de uppträder i sammanhang som inte generellt förknippas med natur, exempelvis i stadsrandens torftiga natur- och kulturmiljöer. Teoretiskt blir stadsrandens landskap här en utgångspunkt för diskussion kring gränser, gränsöverskridanden och behovet att ur kulturvetenskaplig synvinkel problematisera dikotomier som natur/kultur, land/stad och bestående/föränderligt. ABSTRACTS FÖR SESSIONER - 27

28 Hans Andersson DJUR OCH DJURSYMBOLIK I SVENSKA SKILLINGTRYCK OM BROTT, Djuren spelar en stor roll i den traditionella folkkulturen. En klassiker på området är Darntons Kattmassaker, där djuren har en klar roll som offer för en halvt kriminell handling. Dennes framställning har dock kritiserats för att sudda ut gränsen mellan skriven text och symbolisk handling. Allt är inte symboler, och detta begrepp får inte definieras så brett att inget exkluderas. Det är också viktigt att uppmärksamma förändringar, och att inte uppfatta symbolernas innebörd som fixerade, oföränderliga. Skillingtrycken om brott utgör ett väl avgränsat diskursivt fält, där förekomsten av djur, som symboler eller aktörer kan studeras. Vanligen är de ganska passiva som aktörer, och ibland offer, för brott eller andra handlingar. I den traditionella rättskulturen kunde de också bli anklagade, men detta förekommer inte i de skillingtryck jag studerat. Av över bevarade skillingtryck handlar 491 om brott och straff. Majoriteten av de skillingtryck som behandlar brott och straff utgörs av berättelser om grova brott som var belagda med dödsstraff. De förändringar i berättelserna om brott som publicerades under och 1800-talet, som går att spåra kan tolkas som ett uttryck för olikartade världsbilder inom eliten och den folkliga kulturen. Den största skillnaden mellan djurens roller på respektive 1800-tal är att de under den förra perioden vanligen framstår som symboler, men efter år 1800 alltmer är aktörer. Under sent 1800-tal och in på 1900-talet händer det också att de uppträder i en hjälteroll. Sara Berglund KULTIVERAT HOVKLAPPER OM SKAPANDET AV TRAVHÄSTEN SOM EN KULTURELL REPRE- SENTATION Hur människor förhåller sig till sina djur hänger intimt samman med hur vi klassificerar dem. Djur som används inom produktionen tillskrivs andra värden och hanteras annorlunda än de djur som hålls enbart för sällskap. Hästen intar emellertid en särställning genom att primärt varken uppfattas som produktionsdjur eller sällskapsdjur. Istället bär den drag av båda funktionerna, vilket innebär att det gärna uppstår spänningsfyllda och ambivalenta ytor i mötet mellan människa och häst. I vardagen runt djuren ställs ofta känslomässiga aspekter mot ekonomiska ställningstaganden. Särskilt tydligt blir detta inom travsporten, där natur och kultur förenas i en penningstinn tävlings- och spelform som samtidigt omfattar stora mängder passion och kärlek till sporten och hästarna. På travets arena ryms en mängd aktörer uppfödare, ägare, tränare, skötare etc. som utifrån sina olika positioner sätter de ekonomiska gränserna för verksamheten och påverkar varandras och djurens förutsättningar. I mitt konferensbidrag undersöker jag hur maktstrukturer dessa människor emellan inverkar på skapandet av travhästen som en kulturell representation ABSTRACTS FÖR SESSIONER

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

ksm Vägar till magister och mastersexamen inom kulturområdet vid Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY linköpings universitet

ksm Vägar till magister och mastersexamen inom kulturområdet vid Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY linköpings universitet linköpings universitet Vägar till magister och mastersexamen inom kulturområdet vid Linköpings universitet ksm kultur samhälle mediegestaltning LiU EXPANDING REALITY ksm kultur samhälle mediegestaltning

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.)

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) Sverige i tiden Historier om ett levande land Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) författarna och Historiska museet 2015 Tryck: Taberg Media Group Grafisk form:

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

Becoming by Recalling

Becoming by Recalling ACSIS C/O KONSTHALLEN PASSAGEN LINKÖPING Becoming by Recalling ETT SEMINARIUM OM ALTERNATIVA SPELPLATSER FÖR KONST OCH KULTURARV Becoming by Recalling Den 23 maj öppnar utställningen Becoming by Recalling

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell Tropenmuseum for a change Anteckningar av Klas Grinell För att fira och utvärdera slutförandet av sitt tioåriga arbete med att göra om sina basutställningar inbjöd Tropenmuseum ca 40 gäster till konferensen

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

Design + Innovation = Entreprenörskap 2

Design + Innovation = Entreprenörskap 2 Design + Innovation = Entreprenörskap 2 Daniel Hjorth (Fil.Dr., Docent) ESBRI, Malmö Högskola och Växjö Universitet 2005-05-09 (C) Daniel Hjorth 1 Var har design hållit hus? Design tillhör det som estetiken

Läs mer

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Tollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande

Tollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande Tollare folkhögskola Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande 2 Läsåret 2016-2017 Bakgrund Medierna i samhället har fått en allt större betydelse. Den tekniska utvecklingen

Läs mer

Bodil Axelsson Tema Q, Linköpings universitet Presentation på KAFF-konferens i Lillehammer

Bodil Axelsson Tema Q, Linköpings universitet Presentation på KAFF-konferens i Lillehammer Bodil Axelsson Tema Q, Linköpings universitet Presentation på KAFF-konferens i Lillehammer 2009-10-20 Re-coding the museum (Parry 2007) Re-imagining the museum (Witcombe 2003) Ross Parry: museer och digital

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp

Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Q Linköpings universitet Tema Kultur och samhälle 2012-08-23 Forskarutbildningskurs, ht 2012 Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Concepts of Culture in Theory and History, 15 credits Kursansvarig

Läs mer

Agenda kulturarv : viktiga målsättningar men diskutabla utgångspunkter Wall, Åsa Fornvännen 2005(100):1, s. [43]-45 : ill.

Agenda kulturarv : viktiga målsättningar men diskutabla utgångspunkter Wall, Åsa Fornvännen 2005(100):1, s. [43]-45 : ill. Agenda kulturarv : viktiga målsättningar men diskutabla utgångspunkter Wall, Åsa Fornvännen 2005(100):1, s. [43]-45 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2005_043 Ingår i: samla.raa.se Debatt

Läs mer

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Stora förväntningar på projekten Projekten förväntas vara En viktig och unik komponent i den svenska tillväxt- och innovationsmotorn Möta viktiga

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014 Svenska resor österut i ny belysning Hanna Hodacs* University of Warwick, Storbritannien Maria Nyman, Resandets gränser: Svenska resenärers skildringar av Ryssland

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

Utbildningsplan för programmet KULTUR. 180 högskolepoäng. KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT

Utbildningsplan för programmet KULTUR. 180 högskolepoäng. KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT Utbildningsplan för programmet KULTUR 180 högskolepoäng KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT Fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2009-10-01 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för programmet

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se VÄLKOMNA Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor, varje

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) - 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com FIN_TGV_34_inlaga.indd 86 08-12-04 10.59.02 UTBLICK Chandra Talpade Mohanty, en av världens ledande feminister inom det postkoloniala fältet, reflekterar över möjligheter

Läs mer

Formen i Sverige NRMMOMMM

Formen i Sverige NRMMOMMM ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Formen i Sverige NRMMOMMM Målgrupp gymnasiet Vi lever i en konsumtionskultur där den ena inredningstrenden avlöser den andra i en allt snabbare takt. På nätet, i livsstilsmagasin

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

most memorable and eyeopening

most memorable and eyeopening DISKUSSIONSUNDERLAG Planerar någon i klassen/publiken att åka ut och "backpacka"? Vart och varför? Vad är målet med resan? Äventyr/Vila upp sig/se hur andra lever/få nya vänner/lära känna en ny kultur?

Läs mer

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation Ulrika Wernesjö, fil.dr., Linköpings universitet ulrika.wernesjo@liu.se Symposium om ensamkommande barn, Barnskyddsrådet i Uppsala, 2015

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Textforskningen och dess metoder idag

Textforskningen och dess metoder idag Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Mediehistoriens slut mediestudiets början

Mediehistoriens slut mediestudiets början ! Mediehistoriens slut mediestudiets början Prof. Pelle Snickars Institutionen för kultur- och medievetenskaper / HUMlab Kittlers medieteori Kittlers medieteori är på många sätt en mediehistorisk modell

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET Cecilia Gullberg Anette Persson Stache Innehåll Uppsala universitet och UU Innovation Konceptet AIMday Exempel Fördelar och resultat Kommande

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Myten om den goda litteraturen

Myten om den goda litteraturen Myten om den goda litteraturen Magnus Persson Unga läsare i Norden, LU, 24-25/10-2013 Mytbegreppet En myt existerar bortom sant och falskt den utmärks snarare av att osäkerhet och öppenhet ersätts av

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Etnologi Vänder upp och ner på fördomar!

Etnologi Vänder upp och ner på fördomar! Etnologi Vänder upp och ner på fördomar! Det förändrade för alltid min syn på samhället, vår samtid, vår kultur, kön och inte minst mig själv. Jag fick äntligen verktygen att förstå en massa saker jag

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Dr Wera Grahn, Senior researcher, NIKU, Oslo

Dr Wera Grahn, Senior researcher, NIKU, Oslo Intersektionalitet och konstruktionen av norskhet i samtida kulturminnesförvaltning Situering Etnolog, journalist Fil. Dr. i Genusvetenskap, Linköpings universitet Nordiska museet, Sjöhistoriska museet,

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Peter Norlander Forskarskolan historiska medier

Peter Norlander Forskarskolan historiska medier Peter Norlander Forskarskolan historiska medier - Mediers kvaliteter och användbarhet i historieundervisningen - Historielärares mediebruk Presentation Fortbildningsdag 27/10 2015 Romarriket undervisningsmaterial?

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Startvecka DETTA GÄLLER ENDAST OM DU INTE WEB.REG DIG!

Startvecka DETTA GÄLLER ENDAST OM DU INTE WEB.REG DIG! REGISTRERINGSINFORMATION Kurserna är indelade i ämne efter bokstavsordning OBS: WEBBREGISTRERING SKA ALLTID GÖRAS I FÖRSTA HAND!!! Du kan inte webbregistrera dig om du är villkorligt behörig eller om du

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Konstvetenskap II: Bild, arkitektur och tolkning Art History II: Image, Architecture and Interpretation 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: KV2280 Gäller från:

Läs mer

Arkeologisk förmedling

Arkeologisk förmedling Arkeologisk förmedling Konferens i Stockholm 26-27 oktober www Konferens om arkeologisk förmedling Det finns ett stort intresse och efterfrågan att kunna ta del av uppdragsarkeologins resultat från olika

Läs mer

Marknadens gränser och politikens villkor

Marknadens gränser och politikens villkor Marknadens gränser och politikens villkor Inbjudan till konferens 6 maj 2011 Stockholm Var går gränsen mellan marknad och politik i en tid när den finansiella sektorn får allt större betydelse? Gränserna

Läs mer

Gendering Practices. 120 högskolepoäng

Gendering Practices. 120 högskolepoäng Utbildningsplan för masterprogram i Gendering Practices 120 högskolepoäng Avancerad nivå H2GPR G 2014/304 (rev. av G 2012/228) 1. Benämning och omfattning Genuspraktiker: masterprogram, H2GPR, 120 högskolepoäng

Läs mer

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning KURSPLAN 1 år Umeå Konstskola 1 Utbildningen är ettårig med syfte att utveckla den studerandes förmåga att utarbeta, fördjupa och genomföra en konstnärlig idé. Den ger kompetens att söka till högre studier

Läs mer

Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Inbjuder till

Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Inbjuder till Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer och Inbjuder till Kyrkogårdskongress den 8-9 september 2015 i Norrköping Program även på kvällen den 7 september Utmaningar inom begravningsverksamheten VÄLKOMMEN TILL

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer