Fotograf: Thomas Bergheim

Transkript

1 Fotograf: Thomas Bergheim

2 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Kvalitetsredovisning Läsåret 2006/2007 Kristinebergs rektorsområde Rektor Irene Leek-Roth Bitr.rektorer Jörgen Gustafsson Ann-Charlott Lindgren Kvalitetsutvecklare Annika Karlsson Adress Arkitektvägen 24 Postadress Oskarshamn Telefon Fax E-post Hemsida Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2006 från följande verksamhetsformer Förskoleklass 3 förskoleklasser Fritidshem 5 avdelningar Grundskola Skolår 1 9 Obligatorisk särskola Övrigt Träningsskola samt fritidshemmet Kungsörnen Lyftet Kommunens resursskola för skolår 2-6 2

3 Innehållsförteckning Förord 4 Tillgänglighet och flexibilitet... 4 Grundfakta om vår verksamhet. 4 Särskilda händelser 2006/ Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen. 14 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning.. 17 Mål och prioriterade insatser läsåret 2006/ Stödinsatser 19 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Arbetet i verksamheten.. 22 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och lokala mål 23 Normer och värden 24 Kunskaper. 26 Elevens ansvar och inflytande Skola och hem Övergångar / samverkan / delaktighet Skolan och omvärlden Bedömning och betyg 38 o Ämnesprov i skolår o Betyg i skolår 8 över tid o Nationella prov och betyg i skolår 9 40 o Hur klarar sig våra elever i gymnasieskolan?.. 42 Likabehandlingsplanen.. 44 Skolplanen. 44 Kulturplanen.. 44 IT-planen Hur väl har skolan lyckats i arbetet mot målen i skollagen och läroplanen.. 45 Analys av bedömningen av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet. 45 Åtgärder till förbättring inför nästa läsår Beslut och ansvariga för kvalitetsredovisningen Våra barns svar på frågan: Vad är barns bästa? I blommorna på följande sidor finns citat från svaren.

4 Förord I Oskarshamns kommun har vi under flera år skrivit kvalitetsredovisningarna kalenderårsvis. Det innebär att den senaste kvalitetsredovisningen skrevs för kalenderåret Beslut har nu tagits om att förskolor och skolor ska skriva kvalitetsredovisningen läsårsvis. Vi tror att det är en positiv utveckling för förskolan och skolan. Det känns naturligt att skriva en kvalitetsredovisning i samband med läsårets slut när vi utvärderar all verksamhet. Det enda som inte stämmer är det ekonomiska utfallet eftersom vi fortfarande har vår budget per kalenderår. Denna kvalitetsredovisning blir delvis en upprepning på den förra kvalitetsredovisningen eftersom halva läsåret 2006/2007 redovisades vid kalenderårets slut. Det som gällde i höstas gäller ju även i vår och det innebär att material från två års utvärderingar finns med i denna kvalitetsredovisning Tillgänglighet och flexibilitet Skolans expedition är så gott som alltid bemannad för att kunna svara på frågor och vara föräldrar och allmänhet behjälplig i olika frågor. Om expeditionen tillfälligtvis inte är bemannad finns en telefonsvarare som lyssnas av regelbundet. Det är inte alltid det går att nå skolledare och lärare direkt, men våra assistenter ser alltid till att budskapet kommer fram så snart som möjligt. Alla barn i vårt eget upptagningsområde erbjuds plats i förskolklass i februari månad det år som de ska börja i förskoleklass. Innan dess har vi noggrant fört dialog med förskolor och dagbarnvårdare för att kunna bilda väl fungerande klasser. Vi tar då också hänsyn till barnens adresser, språktillhörighet, kön mm. Föräldrar har möjlighet att komma med egna önskemål när det gäller klasstillhörighet och i sådana fall för vi en dialog innan klassbyte blir aktuellt. Tillgången till fritidshem är god och vi har i regel ingen väntetid. Vi tar emot en hel del elever från andra upptagningsområden när föräldrar och elever så önskar. Vi strävar efter att alltid vara snabba i vår handläggning vid dessa tillfällen och inleder alltid med ett mottagningsmöte, då skolledning, elevvårdspersonal och lärare deltar, för att den inflyttade eleven ska få en så bra start i vår skola som möjligt. Samma rutin används när eleverna kommer inflyttade från andra kommuner. När eleven har utländsk härkomst anlitar vi alltid tolk, såväl vid mottagningsmöte som vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Utifrån utvecklingssamtal, enkätundersökningar och den spontana respons som vi får då och då gör vi bedömningen att de allra flesta föräldrar är nöjda med vår verksamhet och det bemötande de får. Grundfakta om vår verksamhet Organisation Kristinebergs rektorsområde består av en treparallellig grundskola F-9 med ca 600 elever och kommunens träningsskola som har 12 elever samt en av kommunens resursskolor med för närvarande 5 elever. I området arbetar drygt 100 medarbetare. Ungefär 165 av våra elever är inskrivna på våra sex fritidshem. Elevantalet skiftar lite uppåt och nedåt under läsårens gång på grund av relativt stor in- och utflyttning. 4 Jag skulle vilja önska mig en street fotbollsplan. Det är 2 små hål och så en liten plan så kör man fotboll. Eftersom många i Oskarshamn spelar fotboll. Då kanske alla barn ägnar sig åt bara fotboll.

5 Drygt en tredjedel av våra elever bor tillsammans med endast en av sina föräldrar. En del av föräldrarna har enskild vårdnad och andra har gemensam vårdnad. Runt 120 av våra elever har invandrarbakgrund, flera av dem är i behov av undervisning i svenska som andraspråk respektive modersmålsundervisning. Skolan är indelad i elva arbetslag. Varje arbetslag leds av en lagledare som tillsammans med skolledningen bildar en arbetsgrupp som samordnar och planerar gemensamma utvecklingsområden. Varje arbetslag har ekonomiskt ansvar för läromedel och övrigt undervisningsmaterial samt en viss del av kompetensutvecklingen. En person i varje arbetslag ansvarar för ekonomin. Inom arbetslagen sköter man också om en del av vikariaten. Vi har samlad skoldag i skolår 1-3. Lärare och fritidspedagoger tar då ett gemensamt ansvar för eleverna under skoldagen. För de elever som är i allra störst behov av specialpedagogik har vi anordnat två mindre grupper, kombigrupper, där eleverna får stor del av sin undervisning i en lugn och individanpassad miljö. I varje kombigrupp arbetar en speciallärare och en pedagogisk assistent. I varje arbetslag finns också tillgång till speciallärare och lärare i svenska som andraspråk. Eleverna som går på Kristinebergskolan kommer i stort sett från samma förskoleområde, Kristinebergs förskoleområde. Eftersom en av våra biträdande rektorer arbetar 50 % i förskoleområdet och 50 % i rektorsområdet har vi den fördelen att hon känner barnen väl när de börjar i skolan. Därför har hon också en bra överblick när det gäller att bilda klasser som kan fungera bra ihop under de tio år de går hos oss. Vi har ett väl utvecklat elevvårdsarbete, där kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare (SYV) arbetar förebyggande tillsammans med arbetslagen. De är också i hög grad delaktiga när det gäller olika slags insatser för enskilda elever. Vi försöker bemöta elever och föräldrars önskemål om fritidshem, byte av klass eller skola på ett flexibelt sätt. Vårt motto är alltid att åtgärderna vi gör ska gynna eleven. I vår arbetsplan har vi bestämt hur vi arbetar med kompetensutvecklingen. Vid utvecklingssamtal och på arbetsplatsträffar utvärderar vi tidigare insatser och inventerar behov av kompetensutvecling på 1. områdesnivå 2. arbetslagsnivå 3. individnivå Kompetensutvecklingssplanen fastställs efter samverkan. Under 2006 har vi dock gjort lite annorlunda då vi fått Mål 3 pengar från EU för att göra en kompetensanalys. Detta arbete har vi gjort tillsammans med Kristinebergs förskoleområde. Efter två dagars arbete med kompetensanalys lämnade alla medarbetare in önskemål till ledningen som tog fram en plan på kort sikt och en på lång sikt. Utifrån dessa äskade vi om bidrag för kompetensutveckling 2007 men tyvärr fick vi inte dessa pengar. Vi kommer att göra ett nytt äskande utifrån kompetensutvecklingsplanen senare. 5 Skolan ska börja senare, men inte sluta senare.

6 Information För att alla medarbetare ska ha möjlighet att vara delaktiga och därigenom ges möjlighet till ökat inflytande och medansvar följer vi kommunens samverkansavtal och ser till att skolans informationskanaler fungerar bra. Vi har alla ett ansvar för att ge information och för att ta del av såväl skriftlig som muntlig information. Följande informationskanaler finns för medarbetare Informationsskrift som delas ut vid varje läsårsstart Kalendarium som upprättas varje termin Veckomeddelande ett informationsblad som kommer ut varje torsdag. I detta blad kan alla medarbetare ge information. Veckomeddelande sätts upp i personalrummet och finns att hämta på First Class, FC Arbetsplatsträffar (AP-träffar) två gånger per termin i pelarsalen samt två gånger skriftligt på FC Samverkansgruppen samverkar alltid vid behov och även regelmässigt en vecka efter AP-träff/skriftlig AP-information Protokoll från arbetsplatsträffar Anslagstavlor vid personalrummet Arbetslagens egna konferenser Protokoll från arbetslagskonferenserna Lagledarmöten och cirkulerande mappar med diverse information som rör arbetslagen FC där övrig information som kommer till expeditionen och meddelanden från kollegor anslås Hemsidan: Mimers brunn kommunens intranet Information till elever och föräldrar från skolledningen Välkomstbrev när barnen börjar förskoleklass. Vid varje läsårsstart får alla elever ett litet informationshäfte som går hem till elevens båda föräldrar. Vi håller vår hemsida uppdaterad. Skolledningen är alltid delaktig i föräldramöten när eleverna börjar förskoleklass och ibland även vid andra tillfällen. mellan arbetslaget och hemmen Det absolut viktigaste mötet för informationsutbyte är utvecklingssamtalet som äger rum minst en gång per termin. Föräldramöten minst en gång per läsår. En särskild informationsbroschyr om fritidshemmen delas ut till alla berörda föräldrar. Varje arbetslag, där även fritidshemmen ingår, finns presenterat på hemsidan. Varje arbetslag har också andra kommunikationssystem, det kan röra sig om kontaktbok, loggbok mm. Jag skulle vilja ha en ny innebandyhall. Det blir mer publik, intresset blir större och man får träna 6 mer och man får utvecklats.

7 Alla elever har portfoliopärmar som utgör ett underlag för information över den individuella utvecklingen. Föräldrar är alltid välkomna till skolan för spontana eller planerade besök i verksamheten. Föräldrarepresentanter från förskoleområdet och alla klasser i Kristinebergskolan utgör områdets brukarråd. Brukarrådet kallas 4-6 gånger per läsår för att diskutera och ge synpunkter och förslag på aktuella skolfrågor. Särskilda händelser 2006/2007 Språkdag På den internationella världsspråkdagen anordnade vi en språkdag för de äldre eleverna. Under dagen besökte klasserna de fyra språkrummen med engelska, franska, spanska och tyska. Där fick de kort information om språken samt bjöds på provsmakning av mat från de olika länderna. Alla klasser fick se varsin film, spanska El Bola i år 7, franska Amélie de Montmartre i år 8 och engelska The outsiders i år 9. År 7 fick en snabbkurs i teckenspråk och serbiska, år 8 i kinesiska och finska och år 9 i ryska och albanska. Dessutom fick de lära sig varsin dans, orientalisk dans i år 7, som lärdes ut av två år 8-elever. I år 8 hade vi salsa med Emir López och i år 9 tango med Gunilla Wahlström. År 5 var bjudna till språkrummen för att redan i ett tidigt skede få information om de olika språken. Då kanske valet till sexan blir lite lättare. I matsalen serverades det grekisk mat. Det var en temadag som uppskattades av både lärare och elever. De flesta lärare deltog i arbetet under hela dagen och till nästa läsår kommer arbetet att vidareutvecklas. EU-bidrag för kompetensanalys Under höstterminen beviljades vi, tillsammans med Kristinebergs förskoleområde ett EUbidrag på kronor. Dessa pengar använde vi för att göra en genomgripande kompetensanalys för våra områden. Vi hade konsulter till hjälp i arbetet som föll väl ut. Nu har vi gjort kompetensutvecklingsplaner på lång och kort sikt och söker nytt EU-bidrag för att genomföra denna kompetensutveckling. Om vi inte blir beviljade kompetensutvecklingspengar kommer vi att anpassa kompetensutvecklingsplanerna till vad våra egna medel räcker till. Det som behöver genomföras kommer då att ta längre tid. 7 Jag skulle önska att skolmaten blev bättre. För då är det fler som kommer äta. Jag önskar att skolan skulle få mera pengar.

8 Brukarråd Brukarråd för Kristinebergs förskoleområde och rektorsområde har bildats och kommit igång bra med sitt arbete. Vi har under läsåret träffats fyra gånger med god uppslutning och härligt engagemang från föräldrarepresentanterna. Några föräldrar från vårt brukarråd är också representanter i den förvaltningsövergripande lokaloptimeringsgrupp som leds av nämndens ordförande. Under läsåret har vi bland annat arbetat med: Kvalitetsredovisningen brukarrådets syn på kvalitet Information och diskussion kring skolans budget Stämningen i matsalen Provsmakning i matsalen samt föreläsning av dietist och skolsköterska om goda mat- och sovvanor Vår kontaktpolitiker Leif Axelsson har närvarat vid ett möte och presenterat sig för brukarrådet Representanterna från lokaloptimeringsgruppen har ibland haft något att berätta från möten de varit på Brukarrådet har påtalat att alla lärare inte tydligt kan beskriva skillnaden mellan G, VG och MVG Vid varje möte har det kommit upp frågor från brukarrådets medlemmar, ibland har skolledningen kunnat svar på frågorna direkt och ibland har det lett till samtal i klasser i olika frågor. Skoldatatek I januari månad startade kommunen skoldatatek. Skoldatateket är beläget i Kristinebergskolan och en av våra lärare, Christina Ingvarsson arbetar där. Under vårterminen har hon byggt upp en hjälpmedelscentral och också skaffat sig mycket kunskap via nätverket för skoldatatek. Hon har också hunnit ta emot en hel del elever från vår skola och andra skolor och hjälpt dem att pröva ut lämpliga dataprogram som de kan ha användning av i skolarbetet. Här följer Christinas sammanfattning av första terminen: Under vårterminen 2007 startade Skoldatateket sin verksamhet på Kristinebergskolan. De första veckorna användes till uppbyggnad av verksamheten. Alternativa verktyg och olika programvaror installerades, kunskaper inhämtades, allt med stor hjälp av vårt moderdatatek i Västervik. Efter sportlovet började verksamheten ta form och elever, föräldrar och lärare började komma på besök. För att få göra ett besök krävs en ansökan till Skoldatateket. Denna ska undertecknas av förälder, lärare och rektor och kompletteras med aktuellt åtgärdsprogram samt eventuell läs- och skrivutredning. Därefter avtalas en tid då vi tillsammans diskuterar elevens behov av alternativa verktyg. Vid första tillfället träffar jag ofta enbart lärare/handledare runt eleven för att kunna få en bild av elevens skolsituation. Därefter kommer eleven tillsammans med föräldrar och lärare för att göra en utprovning. Vid utprovningen testar eleven olika program och hjälpmedel. Eftersom kommunen tecknat Elevdatas skolavtal utgår många av förslagen från dessa. Förutom dessa provar eleverna andra träningsprogram, talsyntes, rättstavningsprogram, scanner, läspenna mm. Tre av eleverna har också lånat en dator till sin skola för att kunna prova programmen en längre tid. En elev har lånat en läspenna. 8

9 Under terminen har det kommit in ansökningar gällande 15 elever. 12 av dessa har besökt Skoldatateket. Ytterligare en kommer att göra ett besök och de andra är i nuläget inte aktuella på grund av olika orsaker. Under utprovningen samtalar jag med eleven om hans/hennes datorvana, intressen och önskemål. Föräldrarna får också tips om var man kan söka information om stöd och hjälp. En tid efter besöket bad jag lärarna, föräldrarna och de elever som lånat en dator att göra en utvärdering av besöket. Alla har inte besvarat utvärderingen, men av inkomna svar ser man att Skoldatateket verkligen uppskattas. På frågan: Hur uppfattar du besöket beträffande bemötande, personalens kompetens, teknisk utrustning, programvaruutbud och omfattning i tid svarar en klar majoritet Mycket bra eller Bra. Detta gäller både lärare och föräldrar. Eleverna uppfattade också lånet av dator som mycket positivt. Vad kunde ha varit bättre? Denna frågan ställdes också vid utvärderingen. Av svaren framkom att datateket var helt nytt, viss utrustning fungerade inte vid första besöket, personalen bör besöka datateket innan elev och föräldrar gör det, mera program och utrustning så att fler elever kan ta del av detta. Andra reflektioner kring besöket. Här svarade föräldrarna: förtroende för personalen, positivt att få hjälp när man har svårigheter, förväntat mer hjälpmedel för olika tillfällen. Lärarna svarade: bra att eleven får låna en dator, bra med en låneperiod på 2-3 veckor. Sammanfattningsvis kan jag säga att Skoldatatekets första termin har varit lyckad. Det finns mycket att utveckla och lära både då det gäller hjälpmedel och olika programvaror, men vi är på rätt väg. En stor hjälp har vi genom Skoldatatekens nätverksgrupp, där vi har ett medlemsskap. Nästa träff kommer att vara i Västervik den september. Där sker ett erfarenhetsutbyte, man får ny kunskap om alternativa verktyg och en stor portion inspiration. Detta gör att arbetet med våra elever i Oskarshamns kommun kommer att utvecklas på ett positivt sätt. Skoldatateket Christina Ingvarsson 9 Jag vill att alla i högstadiet ska få ha en egen bärbar dator i skolan tillex i skåpet.

10 Stadsministerbesök i träningsskolan I mars månad kom stadsminister Fredrik Reinfeldt på besök till träningsskolan. Han samtalade med våra medarbetare om deras arbetsförhållande och ställde många frågor om verksamheten. Han sa att han var imponerad över vår verksamhet och deltog glatt i besök i klasserna. Imse vimse spindel tillsammans med eleverna på träningsskolan Grundskolans elever ville också gärna träffa statministern och gav honom ett glatt mottagande. Det var också många elever som lyckades få en autograf innan han åkte iväg. Bättre cykelvägar. Nya mål till fotbollsplanen. 10

11 Fredspris I mars månad fick vi ett brev från Emerichfonden. Kristinebergskolan hade gått till final för att få motta ett fredspris. Tidigare under läsåret hade vår AMOR-grupp skrivit och berättat om hur vi i hela skolan arbetar mot mobbning och för demokratiska rättigheter. Det var med anledning av det brevet som vi gick till final. Emerichfonden bekostade resa och uppehälle för två elever och en lärare och Kristinebergskolan bekostade resa och uppehälle för skolsköterskan och kuratorn. Därmed blev det fem personer som kunde representera vår skola under prisutdelningsceremonin den 24 april Våra representanter höll också ett anförande inför en stor publik på Fryshuset i Stockholm samtidigt fick de också lyssna på flera intressanta anföranden. För vår del blev det ett hedrande tredjepris. Här tar Nellie Appelqvist, Agneta Olovsson och Cam Huynh emot priset av statsministern. I bakgrunden syns Lill Lindfors som var konferencier under dagen. 11

12 Rektor på skolbesök i Peking. Under tiden april var rektor på skolbesök i Peking. Flera av våra elever hade i förväg skrivit brev på engelska för att försöka få tag på brevvänner i Kina. Klass 6 A hade gjort en bok om Sverige på engelska som delades ut i en av skolorna. Några elever hjälpte rektor att skriva en liten informationsbroschyr om Kristinebergskolan på kinesiska. Det var en mycket intressant studieresa till Kina och vi blev mycket väl mottagna och fick se många olika förskolor och skolor. Klasserna var mycket stora, upp till 56 elever per klass. Undervisningen var mer i föreläsningsform än vad vi är vana vid och de skolor vi besökte var mycket välutrustade. Det fanns t.ex. många datorer och de användes väldigt flitigt. Alla elever bar skoluniform och i alla skolor vi besökte hade man gemensam morgongymnastik, då alla elever samlades på skolgården och rörde sig i takt till musik. Ännu så länge är det bara en av våra elever som har fått svar på sitt brev, men vi hoppas att det kommer fler svar så småningom. Det skulle vara roligt om vi kunde få etablera ett utbyte med skolor i Kina. Kinesiska muren var en upplevelse! Morgongymnastik som leds av en lärare och två elever Matematiklektion med 56 elever Vi såg många datasalar under vårt besök Datorn användes som pedagogiskt hjälpmedel i alla klassrum. 12 På väg in i Den förbjudna staden.

13 Gölkärrets fritidshem får Linnépris. Den 23 maj var det Carl von Linnés födelsedag. Det var då 300 år sedan han föddes. Med anledning av det ordnades det en skaparutställning på kulturhuset. Gölkärrets fritidshem vann skapartävlingen med blommor som de tillverkat till Linnés minne. Den 29 juni åkte de till Blå Jungfrun, där Linné lär ha tillbringat en hel del tid. Det var ett härligt förstapris för våra duktiga elever. BIS barn i skilda världar Höstterminen 2006 startade Inger Antonsson, familjerätten och skolans kurator Gunilla Söder en gruppverksamhet för barn till skilda föräldrar. Gruppens syfte är att barn tillsammans med andra barn ska få bearbeta sina tankar och känslor i samband med föräldrarnas skilsmässa. Vi har samlat 6 elever i åldrarna 8-10 år under höstterminen och en bit in på vårtterminen. De har där delat varandras upplevelser, naturliga samtal har uppstått och kontakter skapats, man förstår och stärker varandra. Goda cirklar har tagit form. Det material som vi har utgått ifrån är BRIS Mina föräldrar är skilda. Samtliga elever var nöjda över att få ha gått i gruppen och hade namn på kompisar som de också ville skulle få gå i en sådan grupp. Jag skulle vilja att hyran blev billigare för då 13 skulle det bli bättre.

14 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen För att ta reda på i vad mån vi arbetar i rätt riktning mot nationella och kommunala mål arbetar vi med självvärderingar i förhållande till uppställda mål. Vi arbetar med utvärderingsarbetet hela året. Underlag till kvalitetsredovisningen får vi genom enkäter till föräldrar, elever, medarbetare, samtal och ledningsbesök i fritidshem och klasser samt via arbetslagens utvärderingar och analyser av resultat. Skolledningen deltar också regelbundet i arbetslagens konferenser för att diskutera mål och utvärdering. Varje år har vi minst 4 arbetsplatsträffar. Samverkansgruppen träffas åtta dagar efter varje arbetsplatsträff och under tiden däremellan diskuterar respektive arbetslag aktuella frågor. Planeringen av hur kvalitetsarbetet går till sker genom samverkan med medarbetarna på lagledarträffar, arbetsplatsträffar, arbetslagskonferenser och i samverkansgruppen. Arbetet med mål medel utvärdering är ett ständigt pågående arbete i alla arbetslag. Varje arbetslag ansvarar för att deras elever blir involverade i utvärderingsarbetet. Arbetsplanen innehåller ledningsdeklaration, vår vision, skolplanens mål och vilka år vi prioriterar vart och ett av dessa. Arbetsplanen innehåller också uppgifter om området samt en del beskrivningar över hur vi arbetar för att nå målen i läroplanen, skolplanen och arbetsplanen. Målen gäller under barnens hela dag, skoltid och fritidshemstid. De mål som är särskilt framlyfta under läsåret plastas in och offentliggörs på många olika platser i skolbyggnaden. I avsikt att göra utvärderingsarbetet tydligt har vi byggt upp arbetsplanen så att det under varje målbeskrivning finns följande nivåer: Övergripande mål från Lpo 94 Skolplanens mål Kristinebergskolans mål Utveckling sker när Så här arbetar vi för att nå målen Detta upplägg innebär att medarbetarna kan använda arbetsplanen som ett verktyg i sitt dagliga arbete för att nå målen. När medarbetarna skriver nya mål inför det nya läsåret utgår de från förra årets utvärderingar och följer på det sättet upp arbetet utifrån de slutsatser de gjorde av tidigare års resultat. Alla arbetslag får återkoppling på sin utvärdering innan sommarlovet. Då deltar skolledningen och kvalitetsutvecklaren i en ömsesidig diskussion med arbetslagens medlemmar. Förvaltningschefen, förvaltningens kvalitetsutvecklare m.fl. besöker alla områden för att ytterligare säkerställa kvaliteten. I februari månad hade vi ett sådant besök. I år var det ett kort besök som innebär att ledningen, representanter för personalen och eleverna intervjuas kring några i förväg fastställda frågor. Vart tredje år pågår besöken i två dagar och då deltar även skolledning och personal från andra rektorsområden. Vid dessa tillfällen görs även klassrumsbesök då man tittar på kvaliteten utifrån i förväg fastställa utvecklingsområden. Från och med hösten 2006 har vi ett fungerande brukarråd med föräldrarepresentanter från hela området som involveras i arbetet med kvalitetsredovisningen. På en av dessa brukarrådsträffar diskuterades kvalitetsarbetet. Brukarrådets syn på kvalitet kan sammanfattas med: 14

15 Vad är god kvalitet i skolan? Barnen känner sig trygga och får arbetsro Trivsel, att barnen blir sedda. Kompetent utbildad professionell personal Kontinuitet, tydliga regler, säker miljö Uppfylla målen och se resultat Barnen lär sig etik och moral Bra skolmat Mindre barngrupper Genus Individuell inlärning På frågan om vi har god kvalitet så ansåg brukarrådet: Ja, nytänkande och bra integrering Trevlig personal, vi blir väl bemötta Skolan agerar snabbt vid olika problem Brukarrådet menade att följande saknas och/eller kan utvecklas: Bättre övergångar via portfolion Närvaro på rasterna Utvecklingsarbete och bra uppföljning när det gäller elever som har det svårt Tydligare information om vad olika pedagogiker i de olika spåren är Inte för korta raster Maten måste få kosta Miljön i matsalen Lära sig respekt för elever, lärare och föräldrar Fler specialpedagoger Mindre klasser Skolan märker inte alltid att barn mår dåligt Vi har tre elevråd som får del av hur kvalitetsarbetet framskrider. Det ges också möjlighet att komma med synpunkter och förslag på organisationsnivå. Elevrådet i skolår 0-3 Vad är riktigt bra på vår skola? Att man får vara med och leka, vi är snälla och bra kompisar, vi kan leka och hoppa långrep på gården, vi har skog att leka i, vi delar med oss, vi har snälla och bra lärare, maten oftast är god, vi lär oss nya ord, vi lär oss skriva, vi blir bättre på gånger, tecken, engelska, division, plus, minus och på att såga och sy. 15

16 Vad kan vi göra för att skolan ska bli ännu bättre? Ingen ska sabotera ute på gården och i skogen Rastvakterna ska gå ända upp i skogen Elevrådet i skolår 7-9 Kvalitet i skolan och om vi har bra kvalitet kan sammanfattas med: Egna skåp - Ja En bra miljö - Ja Hygieniskt på toaletterna - Nej Elevrådet hjälper klasser på olika sätt - Ja Bra lärare - Ja Följande behöver utvecklas: Mer gympatid. t ex genom frivillig tid, elevens val, skol IF Mer tid efter gympan för att byta om Fräschare omklädningsrum Klassrådens funktion. T ex att informera klasskamraterna om kommande händelser Dessa synpunkter fanns med vid förra kvalitetsredovisningen (kalenderåret 2006) och vi väljer att låta dem finnas kvar. Flera av dessa synpunkter har vi tagit med som utvecklingsområden för läsåret 2007/2008. Skolledningen, tillsammans med kvalitetsutvecklare ansvarar för skrivandet av kvalitetsredovisningen men innan den lämnar området och publiceras har alla medarbetare och föräldrar fått möjlighet att ta del av den för att påverka och säkerställa att vårt område känner igen sig i denna redovisning. När detta är klart lägger vi ut redovisningen på vår hemsida och delar ut ett exemplar till varje arbetslag och fritidshem. Oskarshamns förskolor och skolor har från och med 2004 en balanced scorecard-inspirerad utvärderingsmodell som kallas Cocpit. Genom att utgå från självvärderingar, enkätsvar och statistiska uppgifter fastställs mätvärden. Totalbilden innehåller sammanställda värden samlade i följande rubriker: elevers situation, elevers lärande, förälder/målsman, personal, personalens situation, ekonomi och ledning. Elever från fyra år, föräldrar/målsmän, personal och ledare svarar på intervju/enkät årligen. Resultat av enkätfrågor med hänvisning till frågeområden finns med i följande redovisning. Syftet är att uppmärksamma kvalitetsnivåer, trender och få underlag att analysera och åtgärda brister. Skolans resultat är nedbrytbart till arbetslagsnivå för att pedagogerna ska ha möjlighet att åstadkomma förbättringsinsatser inom sina specifika områden. Kvalitetsbilden på nästa sida visar skolans sammanlagda resultat för läsåret 2006/2007 inom ett antal mätområden. Värden är beräknade utifrån en jämförbar skala där 10 utgör full måluppfyllelse. 16

17 I området var det i procent så här många som svarade på enkäterna om måluppfyllelse Barn/elever Målsman/förälder Personal Grundskolan 92% 77 % 93 % Träningsskolan 58% 85% Analys Andelen föräldrar och personal som besvarat enkäten har ökat jämfört med föregående år för grundskolans del. För träningsskolans del är svarsfrekvensen lite lägre, men på grund av att det totalt sett inte rör sig om så många enkäter blir utslaget procentuellt stort även om det inte är så många enkäter som saknas. Åtgärd Förra året var svarsfrekvensen oacceptabelt låg även för grundskolans personal och det ledde till samtal med medlemmar i berörda arbetslag. Det har gett effekt i svarsfrekvensen i år. Föräldrarnas låga svarsfrekvens är mer svårhanterligt, men åtgärderna från förra året var att varje arbetslag noggrannare prickade av vilka som svarat för att ha möjlighet att stöta på dem som glömt att svara. Vi kan se effekten på grundskolan. Svarsfrekvensen har höjts från 71% till 77%. Träningsskolans svarsfrekvens är ungefär densamma. Inför förra året översattes enkäterna till våra fem vanligaste modersmål. Tyvärr har det inte lett till högre svarsfrekvens. Vi tror att det kan bero på att enkäterna inte var riktigt korrekt översatta. Nedanstående bild visar det sammanställda resultatet av enkätsvaren från föräldrar, elever och personal (de tre översta rutorna). De nedre fyra rutorna som visar resultaten från nationella prov, betyg, ekonomiskt utfall, personalens situation, ledarskap mm. är inte inlagda ännu. Ekonomin baseras på kalenderår, personalens situation kommer med efter den psykosociala arbetsmiljöundersökningen. Även nationella prov och betyg kommer att läggas in i Cockpitbilden senare. Dessa resultat känner vi dock redan till och dessa illustreras och kommenteras längre fram i texten

18 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. På några punkter gjorde vi bedömningen vid förra årets kvalitetsredovisning att vi måste försöka förbättra oss. Följande områden har vi klarat av under läsåret: Tydligare direktiv till personalen att det åligger alla att besvara enkäten. Ingen ska sabotera ute på gården och i skogen Vi fortsätter oförtröttligt att arbeta med normer och värden med eleverna Samarbete med matsalens personal kommer att fortsätta Vi jobbar vidare och utvecklar olika sätt att förbättra hälsoprofilen och att alla elever deltar aktivt 30 minuter per skoldag i fysisk aktivitet Vi har just startat ett arbete med hjälp av IT-avdelningen för att öka tillgänglighet och säkerhet hos våra medarbetare. Vi har också investerat i flera nya datorer och gjort upp en inköpsstrategi och policy för var olika datorer ska placeras Vi stöter på gymnasieskolan så att det blir av att deras elever besöker år 5 för att visa vilka utbildningar som finns på gymnasiet Utvecklingsarbete och bra uppföljning när det gäller elever som har det svårt Fräschare omklädningsrum Följande områden kommer vi att arbeta med inom ramen för de nya läsårsmålen: Tydligare information om vad olika pedagogiker i de olika spåren är Vi kommer även i fortsättningen att följa elevernas kunskapsutveckling noggrant för att säkerställa att de får rätt insatser för att ha möjlighet att nå målen Genom typexempel ska vi göra kriterierna mer kända för elever och föräldrar och därmed öka förståelsen för bedömningen Bättre övergångar via portfolion Vi fortsätter att utveckla arbetet med portfoliopärmarna, där vi ser att eleverna tar mer ansvar för sitt eget lärande och sin egen utveckling All personal tar del av fem elevers, från andra arbetslag, portfolioarbete Vi kommer att titta närmare på vad det kan bero på att en del av våra elever som börjat på gymnasiet upplever att kunskaperna från grundskolan inte räcker till. Ytterligare uppföljning med f.d. elever för att se hur de klarar sig på gymnasiet. Se vidare sidan 42 ff. Följande områden lyfter vi fram som direktiv i läsårskompendiet: Rastvakterna ska gå ända upp i skogen Klassrådens funktion Klassråd måste komma till stånd i alla klasser. Alla ämneslärare måste ge eleverna möjlighet att ha mer inflytande över sitt lärande 18 Mindre läxor så man kan göra något kul i sitt liv!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

19 Mål och prioriterade insatser läsåret 2006/ Alla elever fortsätter att källsortera under hela skoltiden. 2. Alla elever i grundskolan får kunskap och sparar energi i vardagslivet. 3. Under hösten ansvarar SYV och skolledning att kontakter tas med gymnasieskolan så att vi under våren får tillstånd att elever från gymnasieskolan visar för år 5 vilka utbildningar som finns på gymnasiet. 4. För att öka elevernas insikt och kunskap i värdet av kulturell mångfald ska alla verka för internationella kontakter. 5. Alla besöker minst fem elever utanför den egna gruppen och ber dem berätta om sig själva med hjälp av portfolion. Mål som återstår från tidigare år: 6. Vi utgår från eleverna och deras portfolio vid alla övergångar. 7. Vi arbetar så att andelen elever med behörighet till gymnasieskolan ökar. 8. Varje arbetslag F-9 ansvarar för ett gemensamt utvecklingsarbete, nämligen portfolioarbetet. 9. All personal ska arbeta för att bryta invanda könsmönster även i sin undervisning. (Gäller berörda) 10. Varje elev i grundskolans senare år känner till/är medveten om sin inlärningsstil/inlärningsstilar. (Gäller 7 9) 11. Dokumentation arbetas fram som visar att elever senast i år 9 varit minst tre dagar utöver praotiden på en arbetsplats. (Gäller 4 6) Prioriterade insatser: 12. Arbetslagets eget utvecklingsarbete. 13. Fortsatt utveckling av åtgärdsprogrammen efter ytterligare fortbildning med Bengt Wahlund. 14. Mål-bedömning-kriterier-skriftliga omdömen: fortsatt diskussion inom och mellan arbetslagen och med andra skolor. 15. Arbetslagen F 6 samt träningsskolan & Lyftet arbetar medvetet med olika inlärningsstilar. 16. Arbetslagen redovisar och analyserar resultatet av kommunens kvalitetsenkäter. 17. Arbetslagen redovisar och analyserar ämnesproven och de nationella proven. Resultat och analys av dessa mål och utvecklingsområden utvärderades av alla arbetslag i maj månad. Dessa resultat och ibland även åtgärdsförslag beskrivs under respektive målområde längre fram i texten. Stödinsatser Från tidig ålder identifierar vi de elever som verkar vara i farozonen att inte nå målen eller på grund av andra skäl är i behov av särskilt stöd och omsorg. Arbetslagen har ett stort ansvar för dessa elever i första hand genom att se över arbetsmetoder och inlärningsmiljö och på så sätt anpassa så att alla elever har god möjlighet till inlärning och utveckling. I varje arbetslag finns tillgång till speciallärare och/eller SVA-lärare och i de flesta fall klarar arbetslagen av att ge eleverna det stöd de behöver genom att använda, och ibland omfördela, resurserna så att eleverna får tillräckligt med hjälp. Det kan t.ex vara: Erbjuder andra inlärningsstilar Uppmärksammar elevens utveckling genom portfolion 19 Mycket bättre skolgård och raka alla taggbuskar i skolan

20 Ökar dialogen med berörda föräldrar Samarbetar med specialläraren Analyserar gjorda screeningtester Utnyttjar tiden mer flexibelt; elevens val, läxhjälp mm Datorstöd Begär och tar emot hjälp, råd och stöd från kommunens resursteam Vårt elevvårdsteam är en viktig stödinsats för arbetslagen då deras resurser inte räcker till. Det kan handla om stödsamtal till lärare, samtal med enskilda elever, elevvårdskonferenser mm. Vi har på skolan två KOMBI-grupper där elever med mycket stora inlärningssvårigheter kan få sin undervisning under stor del av skolveckan. Vi har också tillgång till några särskilda undervisningsgrupper i kommunen, där eleverna efter noggranna utredningar av resursteamet kan få sin skolgång förlagd under en tid. Ibland leder dock resursteamets utredningar endast fram till en rekommendation om liten undervisningsgrupp/behov av extra vuxenstöd utan att särskilda medel (extra resurser eller plats i befintliga grupper) kan anvisas. Om vi då inte klarar att omfördela våra befintliga resurser innebär det att vi inte alltid kan följa de rekommendationer vi får. Utdrag ur Stödets utvärdering: (Stödet är alla våra speciallärare och SVA-lärare) Vi sätter elevernas behov i centrum och anpassar arbetssättet efter deras specifika förutsättningar och möjligheter. Vi väcker lusten att lära och rätten att lyckas. Vi använder oss av en flexibel organisation och ett varierat arbetssätt. För att utveckla vår kompetens har vi fortbildat oss och vi fortsätter med detta genom kurser, specialpedagogiskt nätverk och fortbildning. För att hålla oss bättre informerade och uppdaterade i arbetslaget Stödet har vi infört morgonmöte en gång per vecka. Detta kommer vi att fortsätta med. Stödet fortsätter även med sina egna pedagogiska konferenser två gånger per termin. Genom skoldatateket har vi fått en ökad kunskap i kompensatoriska hjälpmedel som nu kommer fler elever tillgodo. Genom att sammanställa resultat från screening, ämnesprov och utredningar hoppas vi få en bättre överblick över elever. Vi försöker också utvärdera insatta åtgärder för att se över tid om dessa varit lämpliga och gett resultat. 20 Måste känna sig respekterad. Dagens barn är morgondagens vuxna och samhället måste visa dem en realistisk verklighet.

21 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Antal Elevers Moders- Moders- SVAunder- tjänst- tjänst- heltids- dstjänster lärare lärare heltidstjän årsarbetar elever per Antal Antal Antal Antalhelti Antal Andel Antal Övriga Antal inskrivn genom- måls- måls-. Barn/ snittliga undervis undervis visning, görande görande tjänster exklusive (heltids- (heltids- ster med e anställd årsarbetar elever schema- n, andel nin. andel lärare/ lärare / inklusive SVA, tjänster) tjänster % minst 20p i området. e tid på elever Andel elever persone personer- SVA, modersmå per 100 med ped spec ped (Syv, adm fritids- (%) elever (%) som r omräkn. modersmå l och elever utbildn personal, hem, berättiga (%) av deltar inklusi till l och kommun- exklusive sjukvård, inklusive de till berättiga ve heltids- kommunö övergrip modersmå kurator, samlad under- de elever SVA, tjänster vergripand undervisn l SVA och biblioteka skoldag visning som moders inklusive e grupp kommun- rie, deltar i dmål SVA, und.grupp övergrip personliga under- och modersm per 100 undervisn elevass, visning kommu ål och elever grupp skolvärd, növergr kommunö totalt fritidsled) ip vergrip undervi undervisn sn grupp grupp Förskoleklass 57 22,8% 5,2 % ,77 8,3684 4,74 8,316 4,74 0 Fritidshem , ,06 100% 0 14,29 exkl Kungsörn Grundskola årskurs 1-6 Grundskola årskurs 7-9 Obligatorisk särskola % 5 % 15 % 39 33,38 10,302 25,73 7,941 97% 5, % 7 % 13 % 29 25,33 11,892 22,33 10,484 92% 3, % ,15 76,25 9,15 76,25 89% 4 TOTALT ,9 0 Kungsörnen Våra förutsättningar att lyckas i vårt arbete är relativt goda. Våra medarbetare är välutbildade och har hög kompetens, god samarbetsförmåga och arbetar medvetet mot verksamhetens mål. Utmärkande för våra medarbetare är också att de visar stor omsorg om eleverna. Detta tillsammans är troligen den viktigaste orsaken till våra goda resultat och den harmoniska arbetsmiljö som råder på skolan. Ett orosmoln finns dock: Från att tidigare om åren ha haft en markant högre lärartäthet än övriga rektorsområden (på grund av områdets struktur) har resurserna nu minskat så att det inte skiljer sig särskilt mycket mellan rektorsområdena när det gäller skolår 1-6 (när man räknar bort modersmålsundervisning och SVA-undervisning). Däremot har vi fortfarande högre lärartäthet i skolår 7-9. En förklaring kan vara att vårt högstadium är mycket mindre än i övriga skolor. Det finns en risk att kvaliteten kommer att sjunka i takt med att lärartätheten minskar. I ett antal år har vi varit förskonade från långtidssjukskrivningar, men nu har tyvärr ett par medarbetare blivit sjukskrivna på grund av utmattning. Vi hoppas att det är en tillfällighet och av övergående natur. Ekonomi / materiella resurser Vi har fick ett litet överskott i budgeten Dessa pengar överfördes till 2007 och användes bland annat till inköp av nya datorer och för att kunna inrätta någon extra tjänst. Elevantalet och därmed antalet finansierade tjänster sjunker inför höstterminen 2007 och därför görs denna åtgärd så att den minskade lärartätheten inte ska få för stor negativ effekt. Pengar till läromedel liksom standard på befintligt material är relativt god. Våra medarbetare är aktsamma om gemensamt material och använder det på ett ekonomiskt sätt. Därför kan vi eventuellt minska läromedelsanslaget och ev. även anslaget för kompetensutveckling något under ett år för att istället förstärka personalen något och rikta dessa insatser till de elever som bäst behöver det. 21

22 Fysisk miljö Exempel på frågeställningar: Hur vanligt är det att elever, föräldrar och personal tycker att lokalerna är bra/funktionella och att utemiljön är bra? Förälder/ Verksamhet Elever Personal målsman Skola F-9 Träningsskola 7,3 8,4 Lyftet 7,3 7,6 7,8 (I alla tabeller markeras resultatet med röda siffror om det sjunkit i jämförelse med föregående år, med gröna siffror om resultatet stigit och svarta siffror om resultatet är detsamma som föregående år) Trots att lokalerna har drygt 30 år på nacken är de mycket funktionsdugliga och förvånansvärt välbehållna. Värdena i enkätsvaren har generellt gått ned något jämfört med 2006, men variationerna är inte särskilt stora med undantag av att personalen på träningsskolan har blivit markant mer missnöjd med den fysiska miljön. Värdet har gått ner från 7,7 till 5,2. När man tittar närmare på svaren märks det att det är utemiljön man är mest missnöjd med. Vi förstår inte riktigt vad som har hänt. Är det möjligen så att det är andra personer som vistas ute med barnen i år än tidigare år och sett på utemiljön med nya ögon. Åtgärder Även fortsättningsvis vara noga med normer och värden så att eleverna inte medvetet förstör lokalerna. Bevaka att Tekniska kontoret sköter underhållsarbetet. Samtal med träningsskolans personal för att ta reda på vad de är missnöjda med i utemiljön och därefter undersöka vad som kan göras åt det. Arbetet i verksamheten Verksamheten har sin utgångspunkt från olika styrdokument som till exempel Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94), En skola i världsklass (Oskarshamns kommun skolplan) samt Kristinebergs rektorsområdes arbetsplan och kursplanerna. Arbetslagen bedriver en kontinuerlig utvärdering av hur målen i dessa dokument uppfylls. För att beskriva arbetet i verksamheten följer här utdrag ur arbetslagens utvärderingar: Alla elever har sina mål skrivna på små lappar på bänkarna. Med stigande ålder är elever alltmer delaktig vid utformandet av nya mål. Vi uppmuntrar eleven att tänka ut egna mål. Mål och betygskriterier för de olika ämnena i skolår 7-9 går ämneslärarna och eleverna igenom tillsammans och dessa finns även i varje elevs portfoliopärmar, så att även föräldrar lätt kan läsa dessa. Vi samtalar med elever och föräldrar kring olika sätt att lära. Eleverna görs medvetna om hur de minns bäst (visuellt, auditivt eller kinestetiskt). Eleverna får prova att arbeta enskilt, i par, i grupp samt med och utan musik. I femman gör eleverna en inlärningsanalys. Temaverkstäder utformas med hänsyn till elevernas olika lärstilar så att alla elever får pröva att arbeta utifrån olika lärstilar. Vi arbetar med att i första hand utveckla elevernas självbild för att de senare ska ha redskapen för att kunna reflektera över sina inlärningsstilar. För att hjälpa elever att nå målen uppmärksammar vi de som har svårighet med läxor och erbjuder dem läxhjälp. De extra insatser som vi har satt in har givit resultat. Vi ser kontinuerligt över resursbehovet och omfördelar inom befintliga ramar. 22 7,1 8,1 6,7 5,2

23 Elever i behov av extra stöd och tid har möjlighet att få det på elevens valtid och för de elever som har behövt arbeta med framförallt svenska och engelska har b-engelskagrupperna varit ett alternativ för att förstärka och fördjupa sina kunskaper och sin förståelse för ämnet i fråga. För att eleverna lättare ska ha överblick av sin tid används en planeringsbok, där läxor, prov, olika resultat etc. ska föras in. I skolår 7-9 finns/skapas små undervisningsgrupper i framförallt kärnämnena, där elever som har det svårt med ett ämne kan få mera individuell hjälp. Portfolioarbetet är en del av det löpande pedagogiska arbetet. Vi samtalar ofta om portfolion och dess innehåll med eleven. Eleverna berättar för varandra vad deras portfolio innehåller och övar sig på så sätt att beskriva sin utveckling. Vi försöker att på olika sätt synliggöra portfolion i det dagliga skolarbetet. En del börjar planera sin elevens val utifrån sin portfoliopärm. För att nå målen visar vi elevernas utveckling genom att visa arbeten, foton, filmer och saker som finns i elevens portfolio. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och lokala mål. Normer och värden Mål enligt läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, LPO 94 Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som i ett vidare perspektiv. Kommunens skolplan alla elever i förskola, förskoleklass och grundskola har minst en gång per månad planerade samtal med utgångspunkt i värdegrunden, all personal arbetar för att bryta invanda könsmönster även i sin undervisning. Kristinebergskolans mål vi utvecklar kontinuerligt förmågan hos alla våra elever att acceptera och förstå att alla människor är olika men lika mycket värda. Att ta hand om varandra. 23

24 Enligt enkätundersökningen blev resultatet följande: Normer och värden Exempel på frågeställningar: Blir eleven respekterad av kamrater/personal? Respekterar eleven kamrater och personal? Verksamhet Elever Skola F-9 Träningsskola Lyftet 8,9 5,0 7,2 Förälder/ målsman 8,4 8,8 6,1 Personal 7,6 8,2 4,4 Tillfredsställelse Exempel på frågeställningar: Trivs eleven med att gå i skolan/ Tycker eleven att det är roligt i skolan? Är eleven intresserad av att gå i skolan? Verksamhet Elever Skola F-9 Träningsskola Lyftet 7,8 10,0 5,0 Förälder/ målsman 7,9 9,5 5,0 Personal 7,4 8,5 7,3 Trygghet Exempel på frågeställningar: Har eleven kompisar i skolan? Känner eleven att det finns vuxna i skolan som bryr sig om hur eleven mår? Känner sig eleven trygg med andra elever och vuxna i skolan? Verksamhet Elever Skola F-9 Träningsskola Lyftet 8,8 6,7 7,5 Förälder/ målsman 8,6 8,1 5,3 Personal 8,1 8,9 8,6 Utvärdering, analys och bedömning Vår bedömning är att vi har lyckats mycket bra i förhållande till målen. Vid förra årets mätning hade vi mycket höga siffror överlag och det gör att årets resultat lätt får röda siffror även om det är förhållandevis höga värden på svaren. Som man ser av ovanstående tabeller ligger grundskolans värden ganska stabila medan variationerna uppåt och nedåt är större på träningsskolan och Lyftet. Vi tror att det beror på att det är så liten grupp som svarar och att avvikelser uppåt eller nedåt från någon enstaka person får väldigt stort genomslag. 24

25 För träningsskolans del kan man ändå säga att en stor del av eleverna som svarade på frågorna förra gången nu har flyttat vidare till gymnasiesärskolan. Därför är elevunderlaget inte detsamma och heller inte riktigt jämförbart. För Lyftets del är det på samma sätt, det handlar delvis om elevgenomströmning. Men det är inte hela förklaringen. Läsåret 2006/2007 har varit ett tufft år på Lyftet. Det finns enskilda elever som inte trivs och det är troligen det vi ser resultatet av i enkätsvaren. En av våra elever var då vi genomförde utvärderingen på mycket dåligt humör vilket har dragit ner den totala elevutvärderingen. Även om enkäterna inte är helt tillförlitliga är det ändå ett observandum för Lyftet att personalen skattar trygghet och tillfredsställelse högre än vad elever och föräldrar gör. I skolår F-9 i Kristinebergskolan visar eleverna högst resultat på områdena normer och värden, trygghet och tillfredsställelse. Deras sammantagna värde är 8,5, tätt följt av föräldrarna som ligger på 8,3. Personalen har hamnat på ett sammanlagt värde av 7,7. I år ser man ingen tydlig skillnad mellan yngre och äldre elever även om de allra yngsta är mest positiva. Elever i alla åldrar upplever att de alltid eller ofta respekterar andra och att de blir respekterade av såväl kamrater som personal. Snittvärdet är 8,9. Föräldrarna är nästan lika nöjda. Deras snittvärde är 8,4. Personalen är ganska samstämmiga, men niorna får något lägre resultat och drar ner snittvärdet till 7,6. Det är glädjande att se av resultatet att eleverna i så stor utsträckning trivs med att gå i skolan. Här kan man dock se att trivseln minskar med åren. Under hösten hade vi lite bekymmer i matsalen. Personalen där och eleverna var inte riktigt överens men efter matråd och olika sorters samverkan har det blivit mycket bättre. Eleverna känner sig trygga i skolan, detta är uppfattningen hos såväl föräldrar, personal som eleverna själva. Eleverna anger allra högst värde, därnäst kommer föräldrarna och sist personalen. Alla tre kategorierna ligger dock på ett värde över 8 och det betraktar vi som ett bra resultat. Vi tror att vårt långsiktiga arbete med normer och värde som pågår och har pågått i alla klasser under ett flertal år har lett till det goda resultatet under normer och värden. Skolan präglas av ett lugn och ett generöst förhållningssätt medmänniskor emellan. Detta bekräftas ofta av besökare som kommer hit. Vi får då ofta höra att deras intryck är att stämningen på skolan är god och att eleverna uppträder vänligt och respektfullt. Med bakgrund av detta bedömer vi att utvecklingen är bra. Åtgärder Vi fortsätter oförtröttligt att arbeta med normer och värden med eleverna i alla åldrar och i alla sammanhang. Det samarbete som vi har påbörjat med matsalens personal kommer att fortsätta och vårt mål är att vi tillsammans ska ha en liten kurs i vad det står i läroplanen eftersom all personal omfattas av den. Detta måste först förankras hos måltidspersonalens ledning. Exempel på arbetslagens utvärdering, analys och nästa steg av arbetet med jämställdhet: Vi tänker till, observerar varandra och diskuterar regelbundet. Vi tänker på hur vi tilltalar och bemöter eleverna. Vi gör enkäten Vem gör vad? och diskuterar den. Vi fortsätter att läsa och diskutera litteratur i ämnet. 25 Fritiden: att ha vänner det är bra att vi har en simhall. Skolan: mera grejer på skolgården tillexempel fler stångar. Familjen: att man trivs och är sams