med andra ord Alla dessa titlar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "med andra ord Alla dessa titlar"

Transkript

1 med andra ord tidskrift om litterär översättning nr 62, mars kr Alla dessa titlar Isländska författaren Steinunn Sigurðardóttir om ett litet språk och ett stort mysterium Vad är Dejavu? Mot 12 Edmondstone Street: en reseskildring i tre delar av Meta Ottosson mao besöker ett förlag mao nr 62.indd :38:24

2 LEDARE Nr 62/10 med andra ord ISSN (tel och fax) Redaktör: Viktoria Jäderling Redaktionsråd: Eva Johansson John Swedenmark Anders Bodegård Jeana Jarlsbo Niclas Nilsson Prenumeration (4 nr): privatpersoner 125 kr/år, företag 200 kr/år plusgiro (ÖC) Lösnummer: 35 kr Nästa nummer kommer i juni Sista manusdag 15 maj Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. Med andra ord är medlemstidskrift för Översättarcentrum Södermannagatan Stockholm (kansli och fax) Telefontid: måndag och onsdag Ensam är dum? Ensam är stark. Du är din egen lyckas smed. Den starkaste mannen i världen är han som står ensam. Du kan säkert fl er ordspråk och talesätt som beskriver hur viktigt det är att möta livets utmaningar på egen hand. Men efter att i aftonlampans sken ha brottats med en text i några timmar inser jag att ensam ofta även kan vara dum. Dum och trött. I alltfl er verksamheter har företag och organisationer tagit konsekvenserna av denna lärdom och formerat sig som nätverk för att lösa sina uppgifter. I IT-branschen har man länge haft nätverksföretag via medarbetare runt hela jorden som dygnet runt kunnat producera programkod i långa banor. Ungefär lika kreativt som ett löpande bandet på Volvo. Men på senare år har nätverksföretagandet även blivit vanligt inom kreativa yrken. Flera dataspelsföretag arbetar på detta sätt. Och Woo Themes, ett framgångsrikt företag som designar verktyg för att bygga webbplatser, har alltsedan starten arbetat med en personal som befi nner sig i Norge, England, Sydafrika, Portugal och minst ytterligare en handfull länder. Skulle översättare kunna arbeta på detta sätt? I det famösa Dan Brownfallet var det förläggaren som tvingade ihop översättarna i ett grupparbete som inte var självvalt. Men om översättarna fi ck välja själva, hur skulle det då se ut? Med dagens digitala nätverk och sociala medier på Internet är egentligen grundplattan redan lagd. Nu är det fantasin och uppfi nningsförmågan som sätter gränserna. Törs vi utmana den romantiska myten om den ensamma översättaren i gudomlig symbios med sin text? Att lyckan står den djärve bi vet vi ju. ANDERS OLOFSSON 2 nr 62, mars 2010 med andra ord mao nr 62.indd :38:25

3 INNEHÅLL/NOTISER Granskning på gott och ont? Visst glöms fortfarande översättaren ofta bort när det pratas böcker i media. Och det är knappast så att kortare recensioner och minskat utrymme i övrigt för analys och granskning av litteraturen på kultursidorna gör det bättre. Men ändå. Har inte ni också märkt av en ny kurs i vissa recensioner? Denna kurs mot översättarens prestation. Flera recensioner har på senare tid, i bl a Svenskan och DN, ägnat större utrymme åt att bedöma översättningen än den brukliga enradingen eller bisatsen. MAO är nyfi ken på hur översättarkåren ser på detta rent principiellt. Är det en god utveckling? Skriv gärna några rader till oss och berätta! Adress: MVH/ MAO Innehåll Det är titeln som gör det 4 Alva Dahl Isländska: en praktfull papegoja 8 Steinunn Sigurðardóttir 6 frågor om Dejavu 12 Intervju med SFF:s Mats Söderlund 12 Edmondstone Street: en reseskildring i tre delar 13 Meta Ottosson mao besöker ett förlag 17 Intervju med Podium maos shibboleth 19 Helena Hansson med andra ord nr 62, mars mao nr 62.indd :38:25

4 Aldrig mera äcklig Rubriken till denna artikel är skapad av maos copyavdelning, som självklart inte har läst artikeln, men tänkte att rubriken kunde väcka intresse. Utifrån den, kan ni nu avgöra om artikeln är lättläst, eller tung, eller rolig, och huruvida man kan säga om texten fortfarande är lite äcklig trots allt? Kort sagt: är Aldrig mera äcklig* en verksammanfattning, ett varunamn eller bara en så knäpp titel på en text att vi aldrig kan glömma den? Alva Dahl reder ut begreppen och funderar på problemet med översättning av titlar. *Aldrig mera äcklig är för övrigt en bok av Constance Briscoe som kommer ut på Damm förlag Originaltiteln är Beyond ugly. 4 nr 62, mars 2010 med andra ord mao nr 62.indd :38:25

5 Det händer att vi klagar på den svenska titeln till en översatt bok. Vad är det vi irriterar oss på? Det måste ju handla om att titeln tycks oss på något vis ur funktion. Så vilken är då titelns funktion? I regel ses titeln som en sammanfattning av verket, så att publiken eller läsarna lättare ska veta vad verket innehåller, säger Wikipedias artikel om titlar. Ja, det låter rätt. Jag har lärt mig att betrakta titeln på ett (litterärt) konstverk som en sorts hint om verkets huvudtematik, och tror att de fl esta läsare, forskare, kritiker, översättare och författare skulle instämma. En titt på dagstidningskritiken bekräftar en sådan titelsyn; många kritiker tycks fundera över titeln när de ska säga något om verket som helhet, vilket följande exempel illustrerar. Ingrid Elam i dn om Kerstin Ekmans Mordets praktik (090904): Redan titeln är en markering, här handlar det inte om nietzscheanskt fi losoferande eller dödandets teori, utan om mord i handling. Per Svensson i samma tidning om Steve Sem- Sandbergs De fattiga i Lodz (090914): De fattiga i Lódz är, som framgår av titeln, en roman för många röster ett slags prosaoratorium om man så vill. Översatta verks titlar tycks i allmänhet tolkas likadant. Magnus Persson i SvD (091028) om Anna Bengtssons översättning av Andrea Maria Schenkels Bunker: Titeln indikerar mer än väl den klaustrofobiska stämning som totalt dominerar berättelsen. TITLAR / ALVA DAHL Att ovan citerade kritiker använder titeln för att förstå hela verket borde tyda på att en drastiskt översatt titel också kan påverka förståelsen av verket. När jag retar mig på titeln på en översatt bok handlar det därför ofta om att titeln pekar åt fel håll, säger fel saker och inte överensstämmer med bokens innehåll. j.m. Coetzees Disgrace är ett exempel som har att göra med ren oöversättlighet. Ordet disgrace är mångtydigt och kan ju visserligen bland annat betyda onåd, vilket boken fått heta på svenska. Men i boken används ordet många gånger, och på olika sätt, och betydligt oftare används det i betydelserna vanära eller skam. Bokens huvudperson kan nog sägas befinna sig i onåd, men hundliket som slängs på soptippen är inte i onåd, det är vanärat. Den våldtagna kvinnans problem är inte heller att hon hamnat i onåd, utan att hennes heder har tagits ifrån henne. Ett krav vi har på titeln är alltså att den ska stämma överens med verket som helhet. Nämnda Wikipedia-artikel fortsätter dock med följande konstaterande: Samtidigt är det praktiskt om titeln inte är för lång eller krånglig, så att den blir svår att minnas. Här tillkommer alltså ett helt annat krav som kritikerna inte tycks beakta, men som nog låter rimligt för en marknadsförare. Nu är vi nämligen inne på titeln som ett varunamn, vars uppgift är att locka köpare till boken. Den marknadsförare som får i uppdrag att sätta titeln på en bok har nog inte läst den, och är inte lika intresserad av förmedla dess konstnärliga innehåll som av att ta fram en vara, vars innehåll är verket och vars förpackning utgörs bland annat av titeln. Utan att marknadstänksokunniga läsare och litteraturkännare riktigt är med på noterna, fungerar vissa översatta boktitlar på just detta sätt. Det fi nns ett skäl till att Stephenie Meyers böcker, för att ta ett exempel från topplistan, alla heter helt andra saker på svenska än i original, och det är inte oöversättlighet, som i Coetzees fall, utan att titelvalet styrts av en helt annan strategi än den sorts ekvivalens vi är vana att sträva efter i skönlitterär översättning. Twilight-seriens originaltitlar, Twilight, New Moon, Eclipse, Breaking Dawn och Morning Sun, bildar motiviskt liksom en serie i sig, medan översättningarnas titlar har helt andra bilder: Om jag kunde drömma och När jag hör din röst heter två av dem.varunamnsstrategin säger (på ett ungefär, antar jag) att originaltiteln ju var anpassad efter marknaden i ursprungslandet, och följaktligen måste titeln på översättningen rätta sig efter marknaden i målspråkskulturen. Resultatet kan dock verka märkligt för den som i titeln väntade sig en verksammanfattning och i stället får ett varunamn. Hur ska vi nu läsa titeln? Ett sätt att marknadsanpassa titlar tycks, som vi ska se, vara att göra den svenska titeln mer underbar än originaltiteln. Och i ärlighetens namn fi nns det kritiker som verkar uppskatta detta. Marianne Jeffmar skriver i SvD (090509) om Anna Gavaldas Lyckan är en sällsam fågel, översatt av med andra ord nr 62 mars mao nr 62.indd :38:25

6 ALVA DAHL Maria Björkman: en underbar titel jämfört med originalets La Consolante. Denna titel är intressant som exempel, eftersom den verkligen skiljer sig från originalet. Förlaget tycks här ha tillämpat nämnda varunamnsstrategi vid valet av titel. Men även om Jeffmar i det här fallet hängde med och uppskattade given, fanns det andra som konfunderades. Malin Ullgren skriver i dn (090516) att de svenska krämartitlarna på Anna Gavaldas böcker snarast skrämmer bort henne och får romanerna att framstå som sämre än vad de är. En så enträgen köpman kan knappast ha något kvalitativt att erbjuda, ungefär: Det är bland annat de svenska titlarna på Anna Gavaldas romaner som givit mig intrycket att de inte är något jag så gärna vill läsa. Tillsammans är man mindre ensam följs nu av hypersentimentala Lyckan är en sällsam fågel. Med tanke på det franske (sic) originalets mer kärnfulla La consolante (namnet på en tröstomgång i boule) kan man ana ett slags Mel Brooks Goldie Hawn-logik i översättningarna: spelar ingen roll vad originaltiteln är, bara publiken associerar åt samma håll. I Gavaldas fall till gråt, kärlek och tröst. Lite synd, för de båda romaner jag nu har läst är ju bättre än titlarna antyder. En varunamnstitel kan alltså signalera sämre kvalitet, medan en verksammanfattningstitel signalerar att verket har vissa konstnärliga ambitioner. Om förlaget sätter en varunamnstitel på en översättning kan det alltså tolkas som att man betraktar den som underhållningslitteratur. När jag läser Ullgrens resonemang undrar jag därför: tänker inte de här titelsättarna på faran att få böckerna att verka sämre och därmed råka skrämma bort läsare? Om de nu är så måna om att titeln ska locka köpare måste de väl vara medvetna också om denna fälla? Är det bara så att de räknar med att det fi nns fl er som Jeffmar än som Ullgren inom Gavaldas målgrupp, och därmed tar det onda med det goda? Som Ullgren skriver, och som ni säkert också har tänkt på, ligger fi lmtitlarna långt före i det här avseendet. Numera har Det våras för och liknande svårbegripliga titeltilltag dock i allmänhet ersatts av en princip som vi kanske kan kalla engelskan säljer, vilken verkar på fl era svenska varumarknader och gör att de fl esta engelskspråkiga fi lmer antingen behåller sin engelska titel när de kommer till Sverige eller får en ny engelskspråkig, med vanligare ord, så att vi svenskar kan fortsätta att tro att vi är lysande bra på engelska. Vad gäller det fåtal fi lmer på något av världens övriga språk som visas i Sverige följer deras titlar ofta underbarhetsprincipen, som när Auf der andere seite, som utspelas omväxlande i Tyskland och Turkiet, fi ck heta Vid himlens utkant. Jag gick runt en god stund och funderade på vad denna titel kunde säga om fi lmen, tills någon upplyste mig om originaltiteln. Jaha, då var det inte mitt fel att jag inte begrep vad titeln syftade på; den var bara satt av någon som kanske inte direkt hade sett fi lmen, men som En varunamnstitel kan alltså signalera sämre kvalitet, medan en verksammanfattningstitel signalerar att verket har vissa konstnärliga ambitioner. Om förlaget sätter en varunamnstitel på en översättning kan det alltså tolkas som att man betraktar den som underhållningslitteratur. 6 nr 62, mars 2010 med andra ord mao nr 62.indd :38:25

7 TITLAR Det förekommer att engelskan säljer-principen används även på filmer på andra språk, gärna asiatiska filmer (tänk Crouching Tiger, Hidden Dragon), men även andra, som Der Baader Meinhof Komplex vilken på svenska fick namnet The Baader Meinhof Complex. med en underbar fras som himlens utkant ville ge den en chans att få tittare trots att den kom från ett så obskyrt land som det där lilla Tyskland, sa jag med en bitter ton som syftade till att dölja skammen över att jag ägnat mig åt något så dumt som att söka mening i det meningslösa. Det förekommer att engelskan säljer-principen används även på fi lmer på andra språk, gärna asiatiska fi lmer (tänk Crouching Tiger, Hidden Dragon), men även andra, som Der Baader Meinhof Komplex vilken på svenska fi ck namnet The Baader Meinhof Complex. Än en gång hängde jag inte med i fi lmbolagets förpackningslogik, utan gick in i biosalongen i tron att filmen av någon anledning skulle visas med engelsk text (och pustade i och för sig ut när så inte var fallet). Skönlitteraturens titelöversättare verkar ännu inte ha anammat engelskan säljer-principen(?), men det kan vara en tidsfråga. Inom facklitteraturen vinner den mark och resulterar i ambivalenta lösningar som 1000 places to see before you die: handbok för världsresenären och The Heroin diaries: spillror ur ett rockstjärneliv. På facklitteratursidan råder dock varunamnstanken helt naturligt över titelsättningen på en rad sätt, och ingen förvånas eller förvillas av det. Fackboksförläggaren Benny Eronson berättar i Svensk Bokhandel (21/2009) om hur han sökoptimerar sina titlar: Förenklat sker sökningen på internet från vänster till höger, så man får placera sökviktiga ord långt till vänster i titeln, utan att det blir fånigt. Det fi nns vad jag kan se ingen anledning att göra annorlunda med översatta fackböcker. Det är för skönlitteraturen som sådana resonemang tycks mycket märkliga; vi brukar inte betrakta titeln på ett skönlitterärt verk som förpackningen till en vara. Sammanfattningsvis är det alltså förvirrande och stundtals även avskräckande för kulturkonsumenten att titlar på översatt skönlitteratur har två helt skilda funktioner: varunamn och verksammanfattning. När marknadsförarna får sätta titlarna blir vi andra lätt missnöjda, eftersom de styrs av en titelsyn som vi inte delar. En glödlampa poppar upp med ett halvseriöst förslag: varför inte ha två titlar då? Men nej, det skulle inte hjälpa, för varunamnet skulle ändå skrämma bort de Ullgrenska läsarna och påverka titelgrubblarnas förståelse av verket. Jag tror inte att vi skulle kunna hålla isär dem. Titeln är helt enkelt en del av verket i vårt paradigm. Av den anledningen blir det nog också svårt att komma undan med varningstexter, annars hade jag kunnat föreslå någon Bullen-liknande gardering: och kom ihåg att den som har satt titeln inte har läst boken. Vore det måhända lättare att hitta en titel som fyller båda funktionerna om man helt enkelt lät marknadsförarna läsa böckerna? Det är faktiskt ganska trevligt att läsa, och kanske ibland också nödvändigt. Eller kanske ett förslag som borde låta ännu mindre revolutionerande kunde man mer regelmässigt fråga översättaren, som ju är insatt i verket, vad hon anser om en föreslagen titel. ALVA DAHL med andra ord nr 62 mars mao nr 62.indd :38:25

8 Isländskan som mysterium och vesen Steinunn Sigurðardóttir är en av Islands främsta författare. Hon skriver poesi, prosa och dramatik och verkar som översättare. Om man verkar på ett litet språk får man ha mysterierna för sig själv. Ibland när jag är utomlands blir jag tillfrågad om hur det är att skriva på isländska, ett språk som så få kan. Frågan rymmer en underförstådd jämförelse med författare som skriver på världens mest spridda språk, i synnerhet engelska de har ett så ofattbart försprång gentemot den isländska författaren, vad spridning och marknad beträffar, att den isländska författaren skulle få ställa upp i Paralympics, ifall detta vore Olympiska spelen. Svaret är både självskrivet och oviktigt. Jag tycker det är mycket rimligare att hävda vilket privilegium det är att få skriva på isländska. Därigenom får jag bruk av min kunskap om ett slags mysterier, mysterier som mycket få personer känner till. Mina duktiga översättare, däribland de som översätter till de nordiska språken, John Swedenmark till svenska och Mette Fanø till danska, gör ett fantastiskt och kreativt arbete för att öppna mysteriet men det som översättaren med översättningen lämnar ifrån sig är alltid en ny bok, han eller hon skapar en ny bok. Och så bör det vara: Endast den som kan originalspråket förmår uppfatta fullt ut vari mysteriet består och vad isländskan beträffar, liksom andra små nationers språk, fi nns det få utvalda. Jag tänker inte breda ut mig om vilket privilegium det är att skriva på isländska, det språk på vilket de första europeiska romanerna skrevs. Däre mot är detta värt en livslång fundering detta märkliga kultursprång på en så märklig plats i världen att det kan liknas vid en mutation: en praktfull papegoja uppstår ur tomma intet uppe vid nordpolen. Alla försök jag sett att sätta dit fjädrarna på papegojan tycks mig så taffliga att jag för varje år stärks i min tro att papegojan är ett mirakel, och att det inte är meningen att vi ska få den förklarad. Forskarnas uppgift är i så fall besläktad med hur Vatikanens mirakelavdelning arbetar, att beskriva ett påstått mirakel, exakt hur det gick till, vilka som var inblandade, hurdana omständigheterna var, men miraklet är oförklarligt; det hör till sakens natur. För att komma tillbaka till temat: översättning från isländska till övriga nordiska språk, så tror jag att det är ett nybörjarfel att tro att släktskapen mellan språken skulle underlätta vid översättning. Jag talar här bland annat utifrån erfarenheten av att ha samarbetat med översättare från svenska, danska, franska och tyska inte minst med Sólskinshestur, den senast utkomna romanen på dessa språk. Problemen mellan isländska och svenska eller danska är lömskare och mer delikata än ifråga om tyska och franska och för att säga det rent ut är inget språk lika lämpat för översättning från isländska som tyska. Det har bland annat att göra med en besläktad grammatik, samt 8 nr 62, mars 2010 med andra ord mao nr 62.indd :38:25

9 STEINUNN SIGURÐARDÓTTIR ynnesten att det på bägge språken är möjligt att sätta ihop två substantiv till ett. Jag tror också att det är till hjälp att bägge språken, jämfört med den melodiska svenskan och franskans rondör, är rätt så klunsiga och fyrkantiga. De långa tyska orden och den omvända syntaxen, där huvudsaken alltid hamnar sist, är bra för isländskan ja det är som om det isländska språket mår väl av att förlängas på tyska. Jag menar förlängas rent bokstavligt. Isländskan kan i bästa fall växa omkring tjugofem procent när den överförs till tyska. Innan vi fortsätter vill jag göra en kort jämförelse mellan möjligheterna att översätta en ordlek till dessa fyra språk, danska, svenska, tyska och franska, för att granska de möjligheter som släktskapen mellan språken ger, i de tre första fallen, därefter främlingskapet i det sista fallet, eftersom franskan är annorlunda. Exemplet kommer från min roman Sólskinshestur. Jag hoppas att ni inte misstycker att jag tar en genväg och hämtar denna komparativa undersökning ur egen fatabur. Exemplet handlar om Nellí, en vän till romanens huvudperson, Lilla, och denna Nellí är en av de fylltanter som fanns i Reykjavik förr i tiden och ofta bodde i hus på bakgårdarna i Skuggkvarteren. Turligt nog lever de numera i ett penthouse. Här några meningar på svenska, i John Swedenmarks översättning: Barnen i Austurbæjarskolan hade specialiserat sig på att reta en fylltant i ett bakgårdshus vid Grettisgata. Hon hette Nelly och det påstods att hon betat gräs under ett anfall. Därför kalllades hon till en början Gräsbitarn. Men det gick att övertrumfa, eftersom gräsbitarn lämpligt nog också var fylltratt så att man kunde döpa henne till Grästratten. Jag tänker nu ta mig friheten att skriva detta på isländska: Krakkarnir í Austurbæjarskóla voru duglegastir að gera at í fullri konu í bakhúsi við Grettisgötu. Hún hét Nellí og átti að hafa bitið gras í kasti. Því var hún upphafl ega kölluð Grasbíturinn. En það mátti bæta um betur fyrst svo vel vildi til að grasbíturinn var líka fyllibytta og skíra hana Grasbyttu. På danska heter kvinnan Nella, i Mette Fanøs version hon heter först Græsbideren vilket sen övertrumfas så att hon blir Fandens Mælkebøtte. På tyska går det också bra, där lyder Coletta Burlings öknamn Grasdrossel och Schnapsdrossel. Men det språk som är minst besläktat tillhandahåller också en lösning. Franskan. Där blir Grasbíturinn helt enkelt Herbivore och när det slumpar sig så lyckligt att en suput på franska kallas ivrogne, uppfinner Catherine Eyjólfsson en Herbivrogne. Frågan är om inte det språk som är minst besläktat med isländskan har den fl ottaste lösningen, som gott och väl kan kallas perfekt. Som en indirekt fortsättning på denna läxa om grasbytta på fyra språk, vill jag nämna den överhängande risken för blodskam, eller rättare sagt risken för falska överensstämmelser mellan isländska och övriga nordiska språk att man tar ett isländskt ord och översätter det rakt av. Det fi nns gott om ord på danska och svenska med en betydelse som liknar det isländska ordet, vilket leder till blodskam eller falska överensstämmelser därför att ordet är urarva och sällsynt i de övriga nordiska språken och påminner om en vit korp i en text översatt från nutida isländska. Som exempel på detta kan man ta stundum på isländska, vilket är ett ord som används dagligen, men som direktöversatt till svenska skulle bli stundom, vilket låter som om forntiden börjat om på nytt. Ett annat exempel kunde vara ættin, ett bra och gångbart ord på nutida isländska och fl itigt använt, islänningarna kramar ju släktträdet hårt ätten på svenska är däremot en sån atavism att den som använde det skulle kunna vara en ättling till det svenska spöket Glámur. Sen har vi ordet kaupstefna oerhört mycket på tapeten just nu tack vare Frankfurtmässan 2011, där den isländska litteraturens evangelium ska spridas det skulle inte gå an att kalla en kaupstefna en köpstämma för detta kan enligt ordboken endast användas om äldre förhållanden. Allra sist nämner jag det ord som är allra värst att ta fel på, skáld, det är nämligen en stor olycka för poeten att han inte tillåts vara skald på svenska, där ju skald är ett löjeväckande ord. Jag vet inte riktigt när detta inträffade, för om jag uppfattat saken rätt var det fortfarande fint att vara skald när Fröding diktade om Wennerbom: det är skönt för skalder att få sova och hos Magnús Ásgeirsson med andra ord nr 62 mars mao nr 62.indd :38:25

10 STEINUNN SIGURÐARDÓTTIR Det var vanligt förr att översättarna av isländsk litteratur var medeltidsspecialister, som tog sig an nutiden av idealism och plikt, utan att ha fått tillfälle att lära känna det nutida Island så som de borde. blev detta: þá er skáldið sælast er það sefur. Sen fi nns det förstås ord som tack vare slumpen är gammaldags på bägge språken, fagur på isländska, fager på svenska och så húsbóndi, husbonde på svenska så ifall det slumpade sig så att husbonden vore fager, då skulle livet bli lättare för översättaren. Huruvida det också skulle göra livet lättare för husfrun är en annan fråga. En egenartad krydda i det isländska språkbruket är den danska slangen, som kan komma väl till pass för en författare, men förmodligen inte är lika trivsam för den som ska översätta från isländska. Hur ska den svenska, för att inte tala om den engelska översättaren, göra med danismerna? Vad kan han sätta dit i stället för sloj och foj och skúffaður? Sloj, foj, och skuffet? Det här är svåra saker, och dessutom förmodligen bara fruntimmerssnack. Jag tror att det vore otänkbart med en karl som var skúffaður, sloj och foj, om han nu inte försökte spela kvinna. Orden skúffaður och sloj kopplar jag i synnerhet till en kvinna i städrock som dricker mycket kaffe och är utmärglad efter långvarig rökning tillsammans med grannfruarna. Denna sorts kvinnor är tyvärr på väg bort och risken är stor för att de bästa danismerna därmed är utrotningshotade. Anmärkningsvärt är att det fi nns många isländska danismer som handlar om misstag, och då främst andras misstag. Man kan nämna de tre kusinerna: bommerta, sjúsk och fúsk och deras mormorsmor, klúðrið (som enligt vad specialister sagt till mig hittade in i isländskan under sjuttonhundratalet.) Det torde vara en uppgift för forskningen att ta reda på varför så många klantskapsord ur danskan har hittat hit. Säger det någonting om relationen mellan folken? Kanske just dessa ord slog rot därför att de isländska tölparna fick höra dem från sitt herrskap, i tid och otid. Det vore otänkbart att ens snudda vid islänningarnas danismer utan att nämna ett av de centrala orden, som är lika trovärdigt ur munnen på en rökande kvinna i städrock som hos en ämbetsman av mankön, men ordet vesen torde nu ha fått nya dimensioner på Island eftersom det inte varit annat än vesen där under det senaste året. En av de intressantaste sakerna med denna älskade -ism är att ordet inte alls betyder samma sak på isländska som på danska. På danska betyder det: 1. en varelse, t ex en människa eller ett djur 2. natur, innehåll t ex kærlighedens væsen, satirens væsen 3. personlighet, t ex hun har et venligt væsen 4. myndigheter, t ex toldvæsenet 5. allt som tillhör det offentliga, t ex skatte-, brand-, sygehus-, bank-, militær-, telefon-. Dessutom fi nns det ett talesätt: gøre et stort væsen af noget/nogen = skabe stor opmærksomhed Med andra ord betyder væsen inte alls vesen, även om det drar åt det hållet i det sista exemplet: gøre et stort væsen af noget. Vesen tillhör de danismer som är omistliga i isländskan därför att det är så allsidigt. Vesen kan inrymma allt från småvesen till storvesen. Det isländska ordet vandræði (problem) är mycket mer defi nitivt, och har dessutom avledningen vandræðalegur (besvärlig som väl att märka inte betyder exakt detsamma som danismen pínlegur). Vesen är ett ord som förmedlar en stämning av retlighet, och som är typiskt danskt pillemariskt och faktiskt lämpar sig väl för understatement det vill säga att apropå stora olyckor kan det gå an att omtala dem som 10 nr 62, mars 2010 med andra ord mao nr 62.indd :38:26

11 ISLÄNDSK LITTERATUR vesen för att framhäva hur allvarligt läget är. Jag tror att dessa familjerelationer mellan de nordiska språken, med danismer etcetera, kan ställa till det för den som översätter från isländska, för att inte tala om författare som beter sig så som jag själv gjort då och då: att blanda anglicismer, skrivna med isländsk ortografi, och danismer. På tal om danismer förekommer olika åsikter om hur pass renlighetsivrande en författare bör vara i sin hantering av det isländska språket. Jag rekommenderar inte ett övermått av utlandismer, men jag vill också varna för att undvika dem så till den grad att man tippar baklänges. Såväl författare som andra faller mjukare om de trillar i framlänges riktning och det är risk för fruntimmersstil, eller till och med tillgjordhet, ifall renligheten övergår i mani. I värsta fall kan det påminna om en hemmafru som ständigt går omkring med vippan i högsta hugg fastän där inte fi nns något damm och inga utlandismer. En stil som är märkt av rädsla för utlandismer och av städmani kan bli patologisk och sluta som en maniererad skådespelares groteska dans när han oavlåtligt trillar över osynliga grejer på scenen, baklänges om så behövs. Det är också värt att påpeka att de bästa stilisterna, som Þórbergur Þordarson, inte tvekar att låta folk gå ut och spássera, för att ta ett ord bland många, vilket har en helt annan karaktär än att gå ut och ganga. Den som går är ganska luthersk i sitt beteende, men det fi nns en lättsinnighet hos dem som spatserar. Till slut skulle jag vilja ta bladet från munnen beträffande hur ytterst nödvändigt det är att de som översätter isländsk litteratur så ofta som möjligt får komma ut och ganga på Island, under sina arbetsperioder, och även ut och spásséra. Det var vanligt förr att översättarna av isländsk litteratur var medeltidsspecialister, som tog sig an nutiden av idealism och plikt, utan att ha fått tillfälle att lära känna det nutida Island så som de borde. Det har ofta gjort mig förbluffad att se hur väl översättarna, och det gäller inte bara medeltidsspecialister, sköter sin uppgift trots att de inte haft möjlighet att vistas på Island mer än kortvarigt och sällan. Det är en insats som vittnar om samma inlevelseförmåga som romanförfattaren själv måste besitta: att leva sig in i omständigheter som är honom obekanta. Men också om det slumpar sig så väl att översättaren är hemtam på Island fi nns det mer än nog av annat som han också behöver leva sig in i: författarens tankevärld och stil och ju mer jag tänker på saken desto mer övertygad blir jag om att översättningens konst inte minst är inlevelsens konst. Översättarens roll att sprida den isländska litteraturens evangelium på nordiska språk, och ändå längre, är en nyckelroll. Inte bara genom att översätta, utan även genom att promota den, eftersom förläggare i alla länder inte klarar av att läsa isländska. Det låter som rena rama självklarheten, men är inte mer selvføgelig än att det fortfarande fi nns icke tillvaratagna möjligheter att stötta översättarna, såväl moraliskt som ekonomiskt. En springande punkt är att göra det ekonomiskt möjligt för dem att vistas på Island medan de utför sitt arbete och på så vis stimulera deras telepatiska förmåga för författarens verk. Behovet har nu blivit till nödvändighet hoppet om en isländsk renässans ligger inte i att fortsätta på den väg som ledde till fördärv: rovdrift på naturen, med den karaktäristiska bulimiska inställningen, eller att illa förberedda begå vikingaräder på bred front i bankvärlden. Hoppet om att de glada dagarna ska återvända till Island handlar om att lägga tonvikten vid det vi är bäst på, och en av de sakerna är, sedan mycket länge, att skriva böcker. STEINUNN SIGURÐARDÓTTIR Översatt från isländska av John Swedenmark. Texten är ursprungligen ett föredrag hållet vid en konferens för nordiska lärare i Reykjavik september med andra ord nr 62 mars mao nr 62.indd :38:26

12 Vad är Dejavu? 6frågor till Författarförbundets ordförande Mats Söderlund. Mats Söderlund, vad är Dejavu? Dejavu är en publiceringstjänst för utgångna titlar som förlagen inte vill trycka igen. Dejavu startades på initiativ av Sveriges Författarförbund, i samarbete med de tre förläggarna Fredrik Gustafsson, Kristoffer Lind och Christian Bang-Melchior. Vad har det här för betydelse för översättare? Översättare kan återutge sina äldre verk på Dejavu. Jag tror att det här öppnar en viktig möjlighet för många översättare, men det måste fi nnas en överenskommelse med upphovsmannen/rättighetsinnehavaren till originalverket om inte verket är fritt, dvs upphovsmannen avliden sedan mer än 70 år. Vem kan ge ut sina översättningar på dejavu? Det kan vem som helst göra, såtillvida att överenskommelse fi nns (se svar på fråga 2). Alla medlemmar i Sveriges Författarförbund, såväl författare som översättare, erbjuds dessutom i ett första skede av Dejavus verksamhet att lägga upp en titel kostnadsfritt. Hur funkar det med återtagandet av rättigheter av en översättning från ett förlag? Man kan göra ett återtagande enligt ungefär samma procedur som en författare. Det fi nns speciell information om detta för översättare på Författarförbundets hemsida (under Medlem/Återtagande av rättigheter ). Måste man förhandla på nytt med originalförfattaren eller förlaget om utgivning om det inte har gått 70 år sedan författaren dött? Ja. Detta är något som översättaren själv måste initiera. Det fi nns en allmän information om hur man kan tänkas gå till väga på se (under Hur fungerar det? ). Våra avtalsformulär och villkor fi nns översatta till engelska och vi jobbar på att få mera information översatt. Författarförbundets jurister kan också ge rådgivning kring denna procedur, till alla översättare som är medlemmar. Har du några exempel på lyckosamma nyutgivningar på Dejavu av översättningar? I skrivande stund har Dejavu publicerat ca 30 titlar (med start i början av februari), ingen av dessa har varit översättningar, men det beror sannolikt på att processen för att ge ut en översättning är längre än för en författare som ensam har alla rättigheter. På sikt kommer det nog att bli lika många översatta verk. Jag hoppas och tror att det här dessutom ska kunna skapa ett kunnande kring liknande publiceringstjänster och teknik. Det växer fram en ny roll för oss som författare och översättare. Jag har pratat med många översättare som sitter på översatta verk som förlagen betalat för men sedan valt att inte publicera. Varför inte ge ut dessa på Dejavu? Kanske kan vi också utveckla ett närmare samarbete mellan Översättarcentrum och Författarförbundet för att göra olika delar av den här servicen mer tillgänglig. VIKTORIA JÄDERLING 12 nr 62, mars 2010 med andra ord mao nr 62.indd :38:26

13 På resa mot 12 Edmondstone Street Våren 2007 tillbringade Meta Ottosson sex veckor i Australien för att arbeta med sin översättning av David Maloufs 12 Edmondstone Street. En gång i veckan träffade hon David Malouf vid hans köksbord och gick igenom frågor. Den svenska översättningen, Edmondstone Street 12, kom ut på Ellerströms förlag i juni I dn kultur den 21 februari 2007 skrev Erik Andersson, som har gjort nyöversättningen av Sagan om ringen : När grisarna kommer igång med att böka försvinner världen för dem, det enda som fi nns är bökandet. Grisarna i det här fallet är översättarna och jag är nu ett tryffelsvin som ska böka fram en australisk författares språk för att överföra det till svenska. Det är min fjärde resa till Australien. Jag tenderar att leva mina översättningar. Första gången jag kom hit var det för att gå i John Franklins fotspår, huvudpersonen i Sten Nadolnys roman Upptäckten av långsamheten, som bygger på den verklige Sir John Franklins liv, han som sökte nordvästpassagen, men som också i sin ungdom var med på ett fartyg som kartlade Australiens kust och som senare i livet var guvernör över den illa beryktade fångkolonin i Port Arthur på Van Diemens land, nuvarande Tasmanien. Andra gången var när jag skulle översätta den australiske författaren Murray Bails bok Eukalyptus i vilken eukalyptusträd spelar en stor roll: en man börjar plantera eukalyptusträd på sin egendom, ett exemplar av varje art (det fi nns uppåt 800, uppgifterna varierar). Han lever ensam med sin dotter som bara blir vackrare och vackrare för varje dag. Snart är hon giftasvuxen. Han vill egentligen inte mista henne och bestämmer därför att den man med andra ord nr 62 mars mao nr 62.indd :38:26

14 META OTTOSSON som kan namnge alla hans eukalyptusarter, med deras folkliga och latinska namn, ska få henne. När jag skrivit kontrakt på den boken ringde jag glad i hågen till Botaniska trädgården i Lund vars intendent brukar hjälpa mig med kniviga växtfrågor. När jag sa: I den här boken förekommer det nog så där en fyrtio olika eukalyptusarter, svarade han rått: Och bara sju (7!) av alla eukalyptusarter har svenska namn! Han riktigt skrockade av förtjusning och fortsatte: Ja, nu får du använda ditt förnuft och din fantasi! Förnuft, ja. Men med fantasi kommer man inte långt som översättare. Man måste veta. Utrustad med ett uppslagsverk om eukalyptusträd for jag i tre veckors tid runt i New South Wales och Queensland och fi ck min chaufför att stanna bilen var gång jag upptäckte ett eukalyptusträd med intressant struktur eller färg på barken. Deras folkliga namn beskriver oftast hur de ser ut; en art heter t ex gul jacka, en annan gul strumpa och när jag sett dem i verkligheten blev det mycket lätttare att ge dem svenska namn. Som väl är kan jag latin. Den kunskapen hade jag inte velat inte kunnat vara utan i mitt liv som översättare. Nu är jag här för att översätta en samling självbiografi ska berättelser av australiensaren David Malouf och den här gången handlar det inte så mycket om förnuft och fantasi, utan snarare om inlevelseförmåga och faktaletande. På 1980-talet gav Forum ut två av Maloufs böcker på svenska Ett förvandlat liv och Antipoder (i översättning av Marianne och Hans Levander). De fi nns på biblioteket, läs dem så länge! 2 Nu befinner jag mig, som sagt, i Australien, i Sydney, för att översätta en samling självbiografiska berättelser av David Malouf. Boken heter Edmondstone Street 12, och det är inte bara titeln på den första berättelsen utan även adressen till det hus i Brisbane, Queensland, där Malouf bodde som barn. Det var ett s k queenslander-hus, byggt i trä, med djupa verandor runt hela huset och placerat på styltor på grund av att fl oden som rinner genom Brisbane ofta svämmar över. David Malouf är född 1934 och i sju korta kapitel har han förtöjt sina minnen av människor, föremål, stämningar och händelser fram till Varje litet kapitel handlar om ett utrymme i eller under huset: verandan åt gatan, köket, badrummet, pianorummet, pappans snickarverkstad. För en som aldrig satt sin fot i detta hus, som inte längre fi nns, är det inte lätt att hänga med, så det första jag bad Malouf göra när jag träffade honom i veckan var att göra en ritning av det. En sådan har jag nu och på den kan jag följa vad som händer och framför allt var det händer. Men en översättare kan inte alltid hänga med näsan över kartor och böcker. Kroppen måste få röra på sig för att tankarna ska kunna lyfta, ta språng, hitta nya infallsvinklar: Hur ska man egentligen översätta det engelska ordet för radio wireless när det är av stor betydelse för sammanhanget att den är trådlös? Jag bor i Bondi, en av Sydneys östra förorter. Här ligger de uppradade längs Stilla havets kust, små kustsamhällen med övervägande villabebyggelse runt en nagelbandsstrand. Mellan dem fi nns en promenadväg högt ovanför de branta klipporna och det är den jag slår in på när jag behöver lufta mig och mina tankar, be- 14 nr 62, mars 2010 med andra ord mao nr 62.indd :38:26

15 DAVID MALOUF För en som aldrig satt sin fot i detta hus, som inte längre finns, är det inte lätt att hänga med, så det första jag bad Malouf göra när jag träffade honom i veckan var att göra en ritning av det. En sådan har jag nu och på den kan jag följa vad som händer och framför allt var det händer. Men en översättare kan inte alltid hänga med näsan över kartor och böcker. Kroppen måste få röra på sig för att tankarna ska kunna lyfta, ta språng, hitta nya infallsvinklar. arbeta sådant författaren berättat om texten. Jag går mot söder och kommer först till Tamarama där det vid förra sekelskiftet fanns en nöjespark på stranden med vaudeville, berg-och dalbana och en elefant vid namn Alice, som man kunde ta en ridtur på. Mina tankar förirrar sig en stund hem till den älskliga elefanten i Läsesällskapets bibliotek i Karlskrona (den förekommer i Elefanten i biblioteket, en antologi med bibliotekshistorier) och hittar inte hit igen förrän jag passerar ett ställe på vägen där det fi nns en koloni grodor striped marsh frog vad nu de kan heta på svenska? Hur som helst, var femte sekund ger de ifrån sig ett ljud, tåkk, som en klockren träff mot en tennisracket. När tåkkandet upphört och jag tagit mig uppför en massa trappor reser sig en skog av gravstenar framför mig. De står tätt på ett område som sluttar ut mot det blå havet. Vackrare läge för en minnets förtöjningsplats kan jag knappt tänka mig. Det är kyrkogården i Bronte, invigd Jag tycker om kyrkogårdar. Jag går in. Här vilar Mary Elizabeth Stokes, Georgina Whitbread, Charles Swinburne, Emily Rose och Henry Montague Faithfull, Agnes, Rebecca, William, Ethel, Clifford. Det känns som om jag går omkring i en engelsk roman från 1800-talet. Jane Eyre, till exempel, av Charlotte Brontë, som Maloufs mamma och familjens allt i allo, Cassie, turades om att läsa högt ur när de under dagens hetaste timmar satt i det svala pianorummet och sydde medan gossen David lekte på golvet intill dem lekte och lyssnade och insöp. Dags att vända om och översätta en bit till! Lästips: Hammarskiöld/Theorell/Wästberg: Minnets stigar en resa bland svenska kyrkogårdar med andra ord nr 62 mars mao nr 62.indd :38:26

16 DAVID MALOUF 3 Nu har jag haft mitt sista möte med författaren innan jag återvänder till Sverige. Jag har plockat isär hans text i smådelar och ser för mig hur de ligger sorterade på en presenning, som motordelarna den gången när jag var mycket ung och fungerade som ett slags scripta åt två unga män som höll på att plocka ner en bilmotor för att så småningom sätta ihop den igen. Det fungerade, det vill säga nästan. Bilen gjorde åtminstone en resa Skåne Stockholm, fast värmen fungerade aldrig mer. Flera år senare, när min dotter var i den åldern då hon ofta satte i halsen, läste jag en artikel om en pappa vars son satte något i halsen och inte fi ck luft. Pappan tog en kniv och lyckades lägga ett snitt på rätt ställe och barnet överlevde. Natten efter drömde jag att min dotter satte i halsen. Jag tog en kniv, snittade och försökte sedan förgäves sätta dit huvudet igen. En mardröm för en mamma. En mardröm för en översättare: att inte kunna sätta ihop alla delarna på presenningen till en skönlitterär text på svenska. Men jag har några månader på mig. Eventuella läsare får vänta på resultatet till 2008.* Skulle någon under tiden få lust att läsa David Malouf eller någon annan australisk författare i original finns det en guldgruva på högskolebiblioteket i Karlskrona. När Australiens ambassad i Stockholm skulle fl ytta till andra lokaler ville man göra sig av med sin boksamling och tack vare professor Karin Hansson hamnade den på högskolan i Karlskrona. Karin Hansson hyste också planer på att starta ett Centrum för perifera studier i Karlskrona. Det blev tyvärr aldrig av. Det hade varit roligt. Där hade man kunnat studera allt (vilket kanske inte var meningen). För vad är perifert? Ur en översättares synpunkt så gott som ingenting. Man vet inte vilka ämnen man kommer att vara tvungen att intressera sig för i framtiden. Skönlitterära texter kan vara placerade i vilken miljö som helst. Under min tid här i Australien har ingenting känts perifert, minsta småsak har varit central. Så for jag t ex med buss och färja genom halva Sydney, till Estlands konsulat i Birchgrove, där det enligt uppgift skulle fi nnas just ett sådant innertak ett beaten-tin ceiling som förekommer i Maloufs bok och som jag inte kunde föreställa mig hur det såg ut. Väl där upptäckte jag att konsulatets innertak såg precis likadana ut som innertaken i det hus där jag bor i Sydney: vita, ornamenterade, men inte av gips som jag trott, utan av plåt beatentin. Jag hade bara behövt klättra upp på en stege och knacka i taket för att få visshet, om jag nu hade haft en tanke åt det hållet. Det hade jag inte. I stället åkte jag fram och tillbaka till Birchgrove. Men på vägen iakttog jag (och tjuvlyssnade på hur australiensarna använder sitt språk). Vem vet när jag kan komma att få nytta av synen av en flock vita kakaduor som lyfter från en reklamskylt på en husfasad, eller fl ickorna i skoluniform som allihop ser ut som Anne på Grönkulla eller Boy George? META OTTOSSON *Trodde undertecknad, som skulle leverera översättningen den 1 oktober 2007 och även gjorde det. Men förlaget ville annorlunda och boken kom ut först i juni Artikeln har tidigare publicerats i form av tre krönikor i Blekinge Läns Tidning. Meta Ottosson är översättare av engelsk- och tyskspråkig litteratur. 16 nr 62, mars 2010 med andra ord mao nr 62.indd :38:26

17 INTERVJU PODIUM Podium: så funkar det Författarcentrums förlag Podium har under snart ett decennium gett ut böcker på nationella minoritetsspråk: samiska, romani chib och jiddisch. Nyligen fick jag anledning att tänka på seminarieserien Att översätta världen som Översättarcentrum ordnade på Södra teatern våren Då restes frågan om när det kommer att märkas i litteraturen att vi har fl era minoritetsspråk i Sverige: om en generation, eller två? Aldrig har vi haft en sådan tillgång i två- och trespråkiga människor som nu. Går man in på internationella biblioteket vid Odenplan, Stockholm, fi nns en hylla eller egentligen en ganska liten hyllbit med litteratur på romani chib, ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Merparten av böckerna på den där hyllbiten kommer från förlaget Podium. Jag tror inte att det var någon som nämnde förlaget Podium den där kvällen 2006, antagligen var det ingen som visste. En fredagseftermiddag i januari pulsade jag fram till Podiums, tillika Författarcentrum Östs, lokaler vid Humlegården i Stockholm för att luska ut lite fakta om förlaget. Det var Författarcentrum som grundade förlaget 1998 som led i den nya print-on-demand-tekniken. Helena Eitrem, projektledare och vik. redaktör, sätter genast ett papper i handen på mig. Det är pressmeddelandet för förlaget från Initiativtagarna Peter Curman, Jan Myrdal och Lars Forssell rasar i pressmeddelandet över bokbranschen, de sega förläggarna som riskerar hamna i samma sits som gaslyktetändarna och deras skrå om man inte tar tag i den nya tekniken. nu har vi väntat länge nog! nu gör vi själva slag i saken! skriker de i versaler. Det var ett decennium sedan, drygt. Nu fi nns nystartade print-on-demand-företag som Publit som samarbetar med bl a Podium och Författarförbundets nya publiceringstjänst Dejavu. Idag har Podium ett hundratal titlar i ryggen, berättar Podiums redaktör Jenny Lindblad (som är föräldraledig men baxat sig hit ändå). Grundidén är att verka som alternativ kanal till de vinstdrivande förlagen. Verksamheten fi nansieras med pengar från Kulturrådet. Det behövs verkligen statligt stöd för verksamheten är inte kommersiellt bärande och det är ett hårt arbete som tar lång tid. Man vill alltså verka för en bred marknad med smal litteratur i små upplagor för en billig penning: För den litteratur som inte bär sig kommersiellt, som inte kan ligga och skrota på något lager i stora upplagor. Förutom litteratur på de nationella minoritetsspråken som flera av dem kommer ut i tvåspråkiga utgåvor har man satsat på en klassikerutgivning och så kallade Podium Distribution, som är utgivning för Författarcentrums medlemmar (finansieras av författaren själv). Den första bok som gavs ut på ett minoritetsspråk var Pippi Långstrump på romani chib, dialekten kelderash Den var ett led i ett socialt engagemang på Podium att föra ut litteraturen i samhället dit den vanligen inte når. Vi har skapat oss en kompetens i den här nischen och vad gäller minoritetsspråken fi nns det verkligen ett skriande behov, säger Jenny. Det är svårt att hitta översättare till minoritetsspråken. öc har t ex inga översättare till samiska eller romani chib. Vi har ett ganska stort kontaktnät och går på rekommendationer och med andra ord nr 62 mars mao nr 62.indd :38:26

18 INTERVJU PODIUM översättarens erfarenhet. En annan viktig person är språkgranskaren som jobbar nära översättaren. Vi redaktörer måsta lita fullt ut på dem eftersom vi inte kan språken själva, men man kan arbeta förvånansvärt mycket som redaktör med en text utan att kunna språket, berättar Helena Eitrem. På bordet ligger en drös med titlar på de nationella minoritetsspråken som visar vidden i utgivningen: E dili thaj e turbati som är Ulf Starks Dårfi nkar och dönickar på romani chib, dialekten lovara översatt av Adam Parno Szoppe och Lillemor Torstensson; här fi nns en antologi med svenska kvinnors kärleksdikter översatta till turkiska av Özkan Mert; en annan antologi med nordsamisk lyrik med svensk parallelltext av Rose-Marie Huuva, Inghilda Tapio, Thomas Marainen och Simon Marainen; och Mitt hjärtas dagbok av Ardita Beqiri, om en fl ykt från krigets Kosovo, också den tvåspråkig på albanska och svenska i översättning av Ullmar Qvick. En stor framgång är journalisten Ann-Helén Laestadius ungdomsroman Sms från Soppero som handlar om språk och identitet. Den gör upp med en gammal skam över det samiska och handlar om att hitta sitt modersmål som vuxen. Den har blivit en enorm framgång, den ska bli fi lm och ges ut på tre samiska dialekter, berättar Helena Eitrem. I ett efterord kan man läsa att Ann-Helén Laestadius (f. 1971) mamma Ellen kom från en nordsamisk renskötarfamilj i Soppero, en by tio mil från Treriksröset, och sattes som liten i nomadskola för att hon skulle försvenskas. Ann-Helén var själv länge hemlig med sitt ursprung. Mamman pratade aldrig samiska med henne: som ett skydd. För att slippa bli kallad lappjävel ett ord som för övrigt är svenskt och inte fi nns på samiska. Ann-Helén förklarade hur viktigt det var att de ungdomliga uttrycken blev korrekta på samiska. Det fi nns stora skillnader mellan hur man pratar i de olika byarna och kraven på autenticitet från läsarna är höga, med all rätt! Det var också en grannlaga uppgift att välja språkgranskare så att de kompletterar översättarens kompetens. Det fi nns många heta potatisar när det kommer till minoritetsspråk som romani och samiska, för det har med identiteten att göra och ofta fi nns det inga givna språknormer, det saknas ordböcker osv, istället använder man sig av äldre släktingar, kompisar, olika typer av nätverk för att hitta fram till språket. Frågan om vad man får säga uppkommer ofta, berättar Jenny. Den färska Ordbok över svensk romani Resandefolkets språk och sånger skriven av Lenny Lindell och Kenth Thorbjörnsson Djerf är tänkt att råda bot på problemet. Den är den mest omfattande vetenskapliga dokumentationen av språket och innehåller 1800 uppslagsord på romani, 1600 uppslagsord på svenska, en grammatisk beskrivning av språket och dess vistradition. På bordet ligger också en smäcker utgåva av Isaac Bashevis Singers Jentl, jeshivapojken på jiddisch, transkriberad jiddisch och svenska. Den översattes från engelska av Mårten Edlund redan När Paula Grossman transkriberade från det hebreiska alfabetet upptäckte hon att hela meningar saknades i de engelska och svenska översättningarna, och hon upptäckte att den hade andra personliga pronomen i den svenska översättningen, berättar Helena. Det var Singer själv som uppmuntrade översättarna att anpassa och redigera texterna, detta för att boken även skulle nå ut till icke-judiska läsare, vilket exempelvis innebar att judiska termer användes i mindre utsträckning. Jag känner mig lätt upprymd när jag går från Podium. Under armen har jag böcker på samiska, jiddisch och romani chib. Jag har ljudboken E Katitzi av Katarina Taikon på romani chib bara för att få höra hur det låter, och jag har den tvåspråkiga serieromanen Sofia Z-4515, tecknad av Amanda Eriksson med text av Gunilla Lundgren i samarbete med Sofi a Taikon, som var den 4515:e romska fången i Auschwitz-Birkenau. Sofia Taikon kom till Sverige med vita bussarna våren Hennes upplevelser i koncentrationslägren har blivit en serieroman på romani och svenska. Trots allt en hoppfull bok. VIKTORIA JÄDERLING 18 nr 62, mars 2010 med andra ord mao nr 62.indd :38:26

19 MAOS SHIBBOLETH MAOS shibboleth [hebr. ax, innebörd: lösenord, igenkänningstecken, prövosten] Helena Hansson väljer ju Ordförklaring: adv. vilket faktiskt får sägas vara bekant eller sant, anv. för att markera att talaren vill ha medhåll el. vet att lyssnaren redan känner till det talaren säger. (Nationalencyklopedins ordbok) Motivering: Det ser kanske inte så mycket ut för världen, ordet ju. Och inte är det något vidare vackert ord, vare sig fonetiskt eller grafi skt. Inte heller kan man väl påstå att det framkallar några som helst ljuva associationer eller angenäma känslor. Nej, jag har faktiskt ingen vacker eller romantisk motivering till att jag gillar ordet ju. Vilket nog inom parentes sagt är ganska signifi kant jag är avgjort mer praktiskt än romantiskt lagd, inte minst i min inställning till språket. Men funktionen! Sällan har väl ett så litet ord kunnat förändra innebörden av ett helt yttrande så radikalt. Ta ett enkelt påstående som Josef är far till barnet. Testa sedan att stoppa in ett ju. Då börjar det hända grejer! Josef är ju far till barnet. Som du och jag mycket väl vet. Blink, blink, knuff, knuff. Vi hör faktiskt ihop du och jag, för vi vet något som alla andra inte vet: att Josef är far till barnet. Detta lilla ju kan alltså signalera samförstånd och gemenskap. Men det kan också visa att jag inte vill skriva dig saker och ting på näsan: Josef är ju far till barnet. Förmodligen vet du inte det, men för att du ska slippa stå där och känna dig dum så mjukar jag upp mitt påstående lite grann och låtsas som om du redan känner till informationen jag kommer med. Men ordet ju är minsann inte bara snällt och kamratligt. Nej, det kan också vara riktigt utstuderat elakt: Josef är ju far till barnet. Vilket jag mycket väl vet att du inte har en aning om men genom att stoppa in ju insinuerar jag att det faktiskt är något du borde veta. Alla andra vet det! Nu studerar jag din reaktion för att se om du lyckas hålla god min i detta elaka ju-spel. Det till synes obetydliga lilla ordet ju är alltså i själva verket proppfullt av betydelse och användbart i både ädla och lumpna syften. Ändå har det tidvis varit illa tålt. För det var väl inte bara jag som fi ck bock i kanten för småord i uppsatserna i skolan? Och som förvirrat frågade sig vad det var som gjorde de små orden sämre, fulare eller på annat sätt mindre värda än stora ord? Jag hoppas att dagens skolelever slipper ställa sig den frågan. För det där lilla ordet ju, det är ju (!) oersättligt. Dess exakta betydelse är inte alldeles lätt att defi niera, men när man börjar titta på hur det påverkar sin omgivning står det klart: Ju är ett explosivt litet paket av betydelseladdning. Det handlar faktiskt om ren ordmagi. Inför ett ord som ju kapitulerar jag villkorslöst. Kanske är jag en liten språkromantiker innerst inne ändå? Helena Hansson översätter från engelska och danska till svenska senast novellsamlingen Sorgesång för Easterly av Petina Gappah och har ett förfl utet i redaktionen för Svenska Akademiens grammatik. med andra ord nr 62 mars mao nr 62.indd :38:26

20 B föreningsbrev sverige porto betalt port payé översättarcentrum södermannagatan stockholm Litterärt översättarseminarium Distansutbildningar: Till svenska från tyska, franska, tjeckiska och turkiska, halvtid Från svenska till polska, heltid Förutom allmän behörighet krävs arbetsprover. Ansök senast 15 april. Mer info: mao nr 62.indd :38:27

Verksamhetsberättelse 2009 Podium ideell förening Organisationsnr 802405-7930

Verksamhetsberättelse 2009 Podium ideell förening Organisationsnr 802405-7930 Verksamhetsberättelse 2009 Podium ideell förening Organisationsnr 802405-7930 Seminarium om egenutgivning på Bok & Bibliotek. Peter Englund, Svenska Akademien, Sigge Eklund, Vulkan och Helena Eitrem, Podium.

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande.

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande. Arbetsmaterial till Tröjan Skriven av: Per Alexandersson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Tröjan. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

LÄSVECKAN TIPS FÖR UNDERVISNINGEN 2013 SIRI KOLU / BARBRO ENCKELL-GRIMM

LÄSVECKAN TIPS FÖR UNDERVISNINGEN 2013 SIRI KOLU / BARBRO ENCKELL-GRIMM Åk 1-2 1) Läs Astrid Lindgrens bok Lillebror och Karlsson på taket, kapitel 1 och 2, ett kapitel i taget. Rita en bild av Karlsson på taket och skriv ner ord som beskriver hurdan Karlsson är. 2) Gå tillsammans

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett nytt imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014 KANSKE ÄR DET ALLT DU BEHÖVER VETA E. LOCKHART

Läs mer

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam Boktips Äntligen, äntligen, äntligen kommer vi med våra nya lästips lagom till höstlovet. Hoppas ni kan hitta något mysigt ställe att krypa upp, ner eller in i och läsa lite bra böcker nu när vädret är

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Xstory. vägar till kvinnlig njutning av sexualpedagogen. Kristoffer Lind

Xstory. vägar till kvinnlig njutning av sexualpedagogen. Kristoffer Lind Xstory Våren 2007 Xstory För två år sedan publicerade vi en nyutgåva med de bästa erotiska novellerna ur Bengt Anderbergs serie Kärlek 1 14 en serie som uppnått kultstatus, som är närmast omöjlig att få

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist Nytt år och nya boktips från Martina och Petra! Skriv gärna till oss och lämna förslag eller kommentarer genom att skicka ett mail till petra.ljungberg@laholm.se Kalle med klänning och Kalle som Lucia

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Skapa ditt eget konstiga djur. Rita en bild av djuret och låt djuret skriva en egen ansökan till tävlingen.

Skapa ditt eget konstiga djur. Rita en bild av djuret och låt djuret skriva en egen ansökan till tävlingen. Åk 1-2 Konstiga djur (2011) Lotta Olsson (text), Maria Nilsson Thore (bild) Bonnier Carlsen Nu ska det bli tävling! Vilket djur är det konstigaste i hela världen? Jättemyrsloken tror att det är han själv,

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Dagbok. Namn. Av: Agnes

Dagbok. Namn. Av: Agnes Dagbok Namn Av: Agnes Alex Lou Crazy Tristan Gänget Chloe Ken Rektorn Det här är några som kommer att vara med i dena bok. 1 2 Augusti. Tisdag Kära dagbok eller något jag vet inte riktigt. Jag har aldrig

Läs mer

Alice i Underlandet Skolmaterial

Alice i Underlandet Skolmaterial Alice i Underlandet Skolmaterial Skolmaterialet till denna föreställning är ämnat för att ge lärare tips och tankar för hur de kan arbeta vidare kring föreställningen Alice i underlandet på Helsingborgs

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Delprov A Underlag för bedömning

Delprov A Underlag för bedömning Delprov A Underlag för bedömning Uppgifter i Del A 0-svar Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Han hade grön kostym 1. Den unga kvinnan tycker att mannen är pinsam. Ge två exempel ur texten på vad kvinnan menar. (nivå

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare)

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare) Vadå fånga förmågan? Att hjälpa elever att fånga förmågor i svenskämnet handlar om att ge dem förutsättningar för att tänka, kommunicera och lära. I skolan har vi chansen att hjälpa elever att hitta byggstenar

Läs mer

Utdrag ur osv. I test och osv. I reparationsbok

Utdrag ur osv. I test och osv. I reparationsbok Utdrag ur osv. I test och osv. I reparationsbok Del 1 Ord UTDRAG UR TEST (förminskat) Vilket ord betyder nästan samma sak? respekt skrytsam röja upp provocera hänsyn ignorera hoppa över hemlig oduglig

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

De fyra stegen för att uppnå alla mål. av Marcus Zacco www.detstorasteget.se

De fyra stegen för att uppnå alla mål. av Marcus Zacco www.detstorasteget.se De fyra stegen för att uppnå alla mål av Marcus Zacco www.detstorasteget.se De fyra stegen för att uppnå alla mål Alla har vi drömt. Vi drömmer än. Vi drömmer om en förändring. Men vi har alltid den där

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Jag vill vara som du Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livet enligtrosa.se JAG VILL VARA

Läs mer

VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING

VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING Premiär måndagen den 14 oktober klockan 16.00 - Höstens nya must- see serie VIOLETTA Violetta är en smart och levnadsglad tjej. Hon har en fantastisk sångröst som hon ärvt

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Den magiska dörren. - ett romanprojekt

Den magiska dörren. - ett romanprojekt Den magiska dörren - ett romanprojekt Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Bakgrund! 3 Idé! 3 Rättigheter! 4 Syfte! 4 Arbetets gång! 4 Lektionsupplägg! 5 Framsida! 5 Kapitel 1 - Hej! 6 Kapitel

Läs mer

God död jul. Bakgrund. Kort om boken: Arbetsmaterial till. Skriven av: Inger Frimansson

God död jul. Bakgrund. Kort om boken: Arbetsmaterial till. Skriven av: Inger Frimansson Arbetsmaterial till God död jul Skriven av: Inger Frimansson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken God död jul. Det ska vara ett stöd för er som läser tillsammans i en grupp, studiecirkel eller

Läs mer

Greverts bästa kompis heter Robert fast han kallas för Kossan för att han är så tjock. Kossan är också åtta år. Nu är Grevert och Kossan i kemisalen.

Greverts bästa kompis heter Robert fast han kallas för Kossan för att han är så tjock. Kossan är också åtta år. Nu är Grevert och Kossan i kemisalen. Kapitel 1 ljuden: -Hörde du ljudet? Det låter som en apa sa Grevert. - Nej vadå? Sa Kossan. -Nej det var inget sa Grevert. Det var under kemitimmen som Grevert hörde konstiga ljud från golvet. Grevert

Läs mer

Farfar ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Farfar ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN HANS PETERSON ORDLISTA inte helt oväntat (sid 3, rad 2), ingen överraskning begravningen (sid 4, rad 1), när de döda läggs i jord eller bränns upp äger rum (sid 4, rad 1), är,

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Snigelhjärta Författare: Helen Rundgren Illustratör: Kennhet Andersson

Snigelhjärta Författare: Helen Rundgren Illustratör: Kennhet Andersson Nu är det februari och Martina och Petra vill passa på att tipsa om nya och lite äldre böcker, som vi tycker är riktigt bra och som man kan passa på att läsa när vädret inte är så bra och man helst vill

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

"Fucking Åmål" fyller 15 år!

Fucking Åmål fyller 15 år! "Fucking Åmål" fyller 15 år! Av Alexander Dunerfors Lukas Moodysson delar med sig av 15 saker du kanske inte visste om Sveriges bästa ungdomsfilm. Den 23 oktober 1998 hölls premiär för tonårsdramat som

Läs mer

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005 Kapitel 1 ag svär på att hämnas. Vid alla mina förfäders gravar! Det här var det värsta jag har sett. Lasse och Maja kliver av sina cyklar och går närmare. Det är Muhammed Karat som är rasande och skriker

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Förslag på arbetsgång

Förslag på arbetsgång Denna lektion är hämtad ur Öva och pröva av Karin Elffors. Det är ett läromedel för deltagare med begränsad skolerfarenhet, sfi kurs C och början av kurs D samt motsvarande utbildningar. Ord och grundläggande

Läs mer