ÄR KAMPEN MOT KOKAIN FÖRLORAD? Tema: INNEDROGEN SOM HOTAR SAMHÄLLET NRF PÅ GIVANDE POLSK UTBILDNINGSRESA. Bert Nyman: Lars Lassinantti:

Transkript

1 Bert Nyman: Det bidde inte ens en tumme sidan 14 Lars Lassinantti: Avtal med Domstolsverket ger NRF ökad tyngd sidan 2 2/2010 Nämndemännens Riksförbund NRF Utgåva nr 134 sedan starten maj 2010 Tema: INNEDROGEN SOM HOTAR SAMHÄLLET NRF PÅ GIVANDE POLSK UTBILDNINGSRESA ÄR KAMPEN MOT KOKAIN FÖRLORAD? Nämndemän besökte Polen under våren. Studiebesöken var många, bland annat besök i domstol (ovan). Koncentrationslägret Auschwitz (nedre bild) var det mest gripande. Foto: Hans Båging. Idag tros Sverige ha minst 2000 kokainister och de blir flera och allt yngre. Foto: Alloverpress sidorna 3 13 sidorna 21 23

2 Organ för Nämndemännens Riksförbund Box 8140, Stockholm. Plusgiro Telefon: Telefax: Ansvarig utgivare: Lars Lassinantti tel Årgång 33 Nämndemannen 2/2010 Nr 134 efter starten ISSN Redaktör: Staffan Ringskog Redaktionssekreterare Mildred Burén Helsingborgsvägen Ängelholm Layout: Staffan Ringskog Telefon: Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens redaktör Tryck:VTT-grafiska, Vimmerby Prenumeration 140 kronor (4 nummer per år) Nästa utgåva av tidningen Nämndemannen: 18 oktober 2010 (18 september) (Senaste manusdag inom parentes) Insändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress. e-post till tidningen: mb@bureko.se Lösnummer 40 kronor Ansvarig NRF:s kansli: Catarina Ingvarsson tel adress NRF:s hemsida: ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: telia.com Telefon: Telefax: Adress: NRF, Box 8140, Stockholm 2 Ordföranden har ordet Ett avtal med Domstolsverket av stor betydelse för landets nämndemän Jag håller just nu i min hand en överenskommelse med Domstolsverket (DV) som jag skulle vilja kalla för en historisk överenskommelse som våra nämndemän och NRF:s styrelse kan vara stolta över. Vad är de då för en överenskommelse som jag vill ge så stor betydelse? DV har beviljat ekonomiskt stöd till kompetensutveckling i form av studiebesök och studieresor under ett stort antal år. Besluten om beviljade medel har DV tidigare haft att besluta om. Nu har DV till följd av överenskommelsen överlåtit till NRF att fatta beslut i dessa ärenden. I stora drag innebär det att NRF kan bevilja upp till kr för ett aktuellt och välplanerat tillfälle för kompetensutveckling genom studieresor. Möjlighet finns att, vid bestämning av ersättningsbeloppets storlek till föreningarna, ta hänsyn de långa avstånden i Norrland. DV har genom övenskommelsen gett oss i NRF den exklusiva rätten att fördela välbehövliga kompensmedel till nämndemannaföreningarna. Förtroendeuppdrag Jag ser överenskommelsen som ett förtroendeuppdrag från DV till NRF. Vi kommer givetvis att lägga stor möda vid att pengarna verkligen kommer till användning ute bland våra nämndemän. Jag vill uppmana alla nämndemannaföreningar att vända sig till NRF eftersom vi nu har fått utökade möjligheter att stödja små som stora nämndemannaföreningars strävan att bidra till nämndemännens kompetensutveckling. Modernare rättegång? Nu till något helt annat! I november 2008 fick vi nya regler som påverkar processen i hovrätten och då syftar jag på EMR-reformen (En Modernare Rättegång EMR). Det finns en uppfattning bland jurister vid våra domstolar att reformen är ett steg i rätt riktning. Jag frågar mig vad syftet med reformen är? Det kan givetvis finnas flera syften. Är det att reformen skall medföra kostnadsbesparingar? Det finns säkert också ekonomiska fördelar att uppnå. Skall reformen höja rättssäkerheten för våra medborgare eller åtminstone bibehålla nuvarande nivån på rättsäkerheten? För mig har det alltid förespeglat att kompetensnivån i dömandet höjs när den tilltalade eller målsägande får sin dom prövad i högre instans. Kan det bli att reformen gör att rättsprocessen förflyttas till lägre instans dvs till inspelningen i tingsrätten och det som där framkommit kommer som enda bevisföring att användas vid hovrättförhandlingen. Möjligheten att i hovrätten ställa tilläggsfrågor har visat sig vara begränsad trots att nya fakta kan ha tillkommit i målet enligt parterna. Det som många av våra medlemmar i hovrätten är kritiska till det är att det är svårt att få beviljat kompletterande förhör. Här måste det bli en lättnad. Däremot upplever många nämndemän att vittnesförhören står sig bra från tingsrätten (inspelade vittnesförhör) underförstått att all fakta i målet kommit fram vid tingsrättsförhandlingen. En annan positiv faktor som lyfts fram det är att målsägande och vittnen inte behöver komma till en ny förhandlig i hovrätten och slipper därmed konfronteras med den tilltalade. Det finns säkert fler olika faktorer av avgörande betydelse för reformens genomförande, sett ur nämndemännens perspektiv, eftersom den är förhållandevis ny och kan på sikt ge nya aspekter när den funnit sina framtida former. (Jag återkommer till EMR vid senare tillfälle.) Som sammanfattning vill jag peka på att reformen inte får äventyra medborgarnas rättsäkerhet och att hovrätten i realiteten behåller rollen som högre instans i vårt rättssystem. Lars Lassinantti

3 Tema: INNEDROGEN SOM HOTAR SAMHÄLLET Kokain är den nya innedrogen i Sverige. Nu hörs röster att drogen ska släppas fri. Samhället har fått en svår utmanare i ett knark som vänder sig särskilt till ungdomen. Foto Alloverpress. SAMHÄLLETS OJÄMNA KAMP MOT KOKAINET Missbruket av kokain ökar kraftigt i Sverige. Drogen omsätter idag stora belopp. Kokain utgör den största faran av droger för främst unga svenskar. Ligor från Västafrika och Latinamerika importerar kokainet. En som sett vådan av kokainets utbredning är kriminalinspektör Jan Westling. Kokainet riskerar vinna över knarkbekämpningen. Vi måste få mer resurser, säger han. Just nu ser det ganska dystert ut. En ung generation svenskars framtid står på spel. I Expressen föreslår författaren Tom Feiling 23 april i år att kokainet ska släppas helt fritt. Skyll inte misären på nöjessnortarna är rubriken. Artikeln går ut på att bästa sättet att minska kriminaliteten med knarket är att släppa drogen helt fri. Tom Feiling skriver att de värsta kokainproblemen beror på att drogen är olaglig. Hade kokain varit lagligt i början på 1980-talet skulle Pablo Escobar ha varit en futtig biltjuv i Medellin. Escobar tillhör idag de främsta knarkbrottslingarna i Latinamerika med en enorm förmögenhet. Allt enligt denne Tom Feiling. En av Sveriges mest framgångsrika knarkspanare är Jan Westling vid Länskriminalen i Stockholm. Han säger att bästa sättet att motarbeta kokainet är att fler spanare engageras i landets knarkbekämpning. En knark liberal hållning är fel väg att gå. Uppgivenhet i detta ämne är en förlorares sätt att betrakta problemet. När samhället satsar ordentligt på knarkbekämpning går missbruket markant ned, berättar Jan Westling. Idag prioriteras inte arbetet mott narkotikans utbredning på samma vis som förr. Det är oroande. Westling berättar, att 24 medarbetare är idag avdelade med knarkbekämpning inom Länskriminalen i Stockholm. Under 80-talet utgjordes samma styrka av drygt 60 medarbetare. Stock holms olika polisdistrikt, som är nio till antalet, har också färre personer som jobbar mot knarket. tema fortsättning nästa sida 3

4 Tema: INNEDROGEN SOM HOTAR SAMHÄLLET kanske är omsättningen betydligt högre. För tjugo år sedan jobbade inom varje distrikt i snitt minst fem personer med knarkbekämpning. Idag är det inte så. Vissa distrikt står idag helt utan speciella knarkspanare. Istället prioriteras andra områden, berättar Jan Westling. Prioriterade områden är exempelvis ekobrottslighet och trafficking. Svensk polis upplever sig idag som underbemannad i kampen mot droger. Att knarkliberala åsikter breder ut sig är ett uttryck för denna underbemanning. När polisen inte lyckas hålla tillbaka knarket, får annan metodik utrymme i spalten. Åsikten att släppa en drog som kokain helt fritt, är ett uttryck för detta. Kokainet är ett stort bekymmer, säger Jan Westling. Ett särdrag för denna kriminalitet är olika etniska ligor. Latinamerikanska och västafrikanska nätverk ansvarar för huvuddelen av kokainimporten till Sverige. Hur mycket i pengar kokainhandeln omsätter är svårt att avgöra. I Sverige beräknas idag personer missbruka narkotika anses nyttja hasch och antingen kokain, amfetamin, LSD, heroin eller syntetisk narkotika. Dyraste drogen är kokain. I år uppskattas minst svenskar pröva kokain, personer främst i åldern mellan 20 och 30 år. Kokain kostar kronor per gram. Om missbruket snitt för varje kokainist kostar årligen kronor, innebär det en totalt årlig omsättning på 200 miljoner kronor, för svensk kokainhandel. Vad en kokainist kostar samhället står inte helt klart. För några år sedan gjordes en beräkning vad en person som missbrukade amfetamin kostade samhället, berättar Jan Westling. Man kom fram till att denna typ av missbrukare kostade samhället kronor per dygn. Utgifter i form av kriminalitet, brottsbekämpning, vård, domstolskostnader, fängelsevistelser, försäkringskostnader, ja, vad brottslighet kopplad till knarkmissbruket kostat samhället. Missbruket av amfetamin kostade samhället kronor per dygn. Amfetaminet kostade missbrukaren 400 kronor per dygn, enligt denna kalkyl. Om man gör en uppskattning av vad knarkhandeln i stort omsätter i Sverige kommer man upp i miljardbelopp. Kokain kostar 1000 kronor per gram, amfetamin 200 kronor per gram, hasch 80 kronor per gram. Om varje missbrukare av knark i Sverige oavsett typ lägger ut i snitt kronor årligen på sitt missbruk, motsvarar detta en omsättning på 15 miljarder kronor. En omsättning som motsvarar ett svenskt storföretags omsättning. Frågan är dock om denna siffra räcker, Kokain är idag den nya stora intäkten inom svensk knarkhandel. Återkommande stora beslag görs nu av kokain, det senaste i april Svensk polis kom då över närmare tre kilo kokain. Ett parti som motsvarar ett värde av tre miljoner kronor i handeln. Kokainet produceras i Sydamerika, i länder som Colombia, Peru och Venezuela, berättar Jan Westling. Det fraktas sedan oftast med båt till antingen Västafrika eller Portugal. Det tas oftast in med bil i Sverige. Öresundsbron har underlättat införseln. Bron mellan Malmö och Köpenhamn har närmat Sverige till Europa på många sätt. Jan Westling säger att enda sättet att bekämpa kokainets utbredning är ökade polisiära insatser. Men om samhället inte får dessa resurser, riskerar slaget att förloras. Uppgivenhetens politik blir då tydlig. Åsikten att kokainet ska släppas helt fritt, likt artikeln i Expressen i april, kommer bli allt vanligare. I nuläget verkar det stundtals vara en ojämn kamp som samhället för mot kokainet, säger Jan Westling. Än är inte den kampen förlorad, men risken är uppenbar. Om inte samhället får mer resurser ser det illa ut. Fler personer måste vara aktiva mot de kriminella som för in denna farliga drog i landet. 4

5 Idag bedrivs missbruket av kokain mer i det fördolda, knarkarna är rädda för att synas med sitt missbruk. Foto Alloverpress. Krogsektionens 18 poliser Stockholms effektiva knarkspanare under KNARKBROTT RAPPORTERADE Krogsektionen tillhör ett av Stockholmspolisens mest effektiva redskap i kampen mot kokainet. Gruppen i Stockholm utgörs av 18 poliser som rör sig nattetid under helgerna på Stockholms krogar. Under 2009 bidrog dessa 18 poliser till att få 1200 knarkbrott rapporterade. Kokainet ansågs länge utgöra en drog som var förknippad med Stockholms så kallade jet set. Innegängen av unga människor i åldern år som ofta frekventerade stadens finare restauranger och barer. En grupp unga människor med goda utbildningar och med bakgrund i Stockholms överoch medelklass. För några år sedan kunde man se unga människor öppet dra in kokain i näsan vid restaurangborden vid några av Stockholms krogar, berättar Johan Andersson, knarkspanare och chef för Krogsektionen inom polisen i Stockholm. Idag bedrivs missbruket av kokain mer i det fördolda, knarkarna är rädda för att synas med sitt missbruk. Försäljaren av kokain är också mer rädd för polisen. Det var sådana syner med unga människor som öppet missbrukade kokain, men framför allt var det våldshandlingar kopplade till narkotikapåverkan som påkallade insatser från polisens sida. I Stockholm etablerade då polisen en särskild grupp av spanare under namnet Krogsektionen. En grupp bildad 2004 och som hittills varit mycket framgångsrik. Poliser som nattetid, oftast under helgerna, spanar efter kokainmissbrukare och försäljare på Stockholms restauranger. Det finns närmare krogar med utskänkningstillstånd i Stockholm, berättar Johan Andersson. Vi bevakar inom vår grupp regel- I SPALTERNA SEN SENAST Iman åtalas för ofredande En man i 40-årsåldern som undervisat i arabiska och i koranen, har åtalats för sexuellt ofredande av en 11-årig flicka. Mannen, medborgare i Bangladesh, kom till Sverige för tio år sedan då han rekryterades av en religiös förening i Stockholm. Anmälan mot mannen, kommer från mamman till den 11-åriga flickan. Flickan hävdar att imanen ofredat henne genom att ta henne på brösten. Mannen ska också ha frågat flickan om han fick rätt att kyssa henne. Efter denna händelse polisanmälde mamman imanen. Mannen bestrider hela anklagelsen. Kammar - åklagare Eva Kokkoonen säger dock att hon anser att flickans berättelse är trovärdig. Till saken hör att mannen varit i konflikt med föreningen där han jobbar. Miljoner i kostnader för inställda rättegångar Riksrevisionen har i en rapport räknat på vad inställda rättegångar kostar rättssamhället. Enligt undersökningen, uppgår denna kostnad till stora belopp. Undersökningen gällde vad inställda rättegångar kostade endast under en period av två veckor i Sverige. tema fortsättning nästa sida 5

6 Tema: INNEDROGEN SOM HOTAR SAMHÄLLET I SPALTERNA SEN SENAST Kurser med köpta likdelar kan vara olagligt Läkare i Linköping och Göteborg har anlitat ett företag som håller kurser med importerade likdelar. Företaget säger att likdelarna kommer från kroppar som donerats till stiftelser i avsikt att användas i vetenskaplig forskning. Om företaget som tillhandahåller likdelarna till provoperationerna går med vinst bryter det mot lagen. Även sjukhusen som anlitar företagen gör det. Mänskligt biologiskt material får nämligen inte hanteras i vinstsyfte. Kostnaden för kropparna är affärshemligheter. Mordhotat kommunalråd Kommunalrådet i Katrineholm Göran Dahlström (s) har mordhotats i ett brev. Mordhotet levererades till stadshuset för under våren. Därför har säkerheten kring Dahlström ökat. Händelsen har polisanmälts och polisen ville först hålla hotet hemligt, men har nu bekräftat händelsen. Det finns ännu inga belägg för att hotet har med något politiskt beslut att göra. Varje vecka anmäls ett hot mot en svensk politiker. Men fåtal hot mot höga politiker såsom ministrar går till åtal. Förra året gjordes 26 förundersökningar men ingen av dem gick till åtal. Få åtal väcks också när hoten riktas mot exempelvis kommunalpolitiker. En anledning är att hot mot politiker har ett lågt straffvärde och att polisen därför inte kan använda vissa utredningsmetoder. Ett exempel på en sådan metod är att polisen kan hämta in uppgifter om vilken dator ett e-brev har skickats ifrån. 6 Gruppen har visat sig oerhört effektiv i sitt arbete. Under förra året kunde man konstatera att man aktivt bidragit till att få hela 1200 fall som rört knark rapporterade, där en stor del av dessa utgjordes av kokainhandel. bundet närmare hundra av dessa krogar. Man kan uppfatta 18 spanarnas arbete som närmast en omöjlighet i jakten på försäljare och missbruk. Hur klara av spaning efter missbrukare och kokainförsäljare om man är så få? Men gruppen har visat sig oerhört effektiv i sitt arbete. Under förra året kunde gruppen konstatera att man aktivt bidragit till att få hela fall som rört knark rapporterade, där en stor del av dessa utgjordes av kokainhandel. Många av de rapporterade personerna medger att åklagaren utdömer strafföreläggande, säger Johan Andersson. En del av de rapporterade är påverkade av narkotika, en del erkänner brott men har tagit något som de tror är narkotika men visat sig vara bluff. Kokain betraktades länge som en innedrog som många unga ansåg sig kunna nyttja, utan att bli störda i sitt missbruk, berättar Johan Andersson. Stockholms restaurangliv var länge en gynnsam miljö för knarkets försäljare och särskilt krogar vid Stureplan var populära marknadsplatser. En dags konsumtion kan dra iväg, fem omgångar under en dag motsvarar kronor.foto Alloverpress. Här köptes kokainet och här förbrukades det, berättar Johan Andersson. Idag är situationen en helt annan. Idag ser man inte någon dra in det farliga giftet i näsan. Idag ser man inte heller någon öppen försäljning. Ett positivt skifte har skett, jag tror att polisens medarbetare inom krogsektionen bidragit aktivt till denna utveckling. I arbetet mot kokainet har också polisens 18 spanare haft god hjälp av anställda vid restaurangerna. Servitörer, bartenders och säkerhetsvakter samarbetar idag aktivt med polisen och ringer omedelbart krogsektionens spanare, om man tycker att gäster beter sig på ett egendomligt sätt. Det är stora pengar i Stockholm som är i omlopp inom kokainhandeln, berättar Johan Andersson. Ett gram kokain kostar cirka kronor. Att dra in detta gift i näsan ger ett rus på mellan 45 minuter och en timme. Kokainisten känner under denna tid en euforisk känsla, fortsätter Andersson. Självförtroendet ökar och en känsla skapas av att vara en riktig stor hjälte i tillvaron. Det är sådana känslor som bidrar till att göra drogen populär. Men ruset är bara kortvarigt. Det kan bli mycket dyrbart att vara kokainist, berättar Johan Andersson. En dags konsumtion kan dra iväg, fem omgångar under en dag motsvarar kronor, efter en

7 Vem betalar? Kanske rika föräldrar, kanske kriminali tet. Om det är rika föräldrar i Djursholm eller från Östermalm är situationen i långa loppet ohållbar för drabbade föräldrar. I SPALTERNA SEN SENAST. Forskare vill öppna Stasiarkiv vecka kan missbruket kosta kronor. Vem betalar? Kanske rika föräldrar, kanske kriminalitet. Om det är rika föräldrar i Djursholm eller från Östermalm är situationen i långa loppet ohållbar för drabbade föräldrar. Johan Andersson berättar att många av dem som gruppens spanare kommer i kontakt med, är personer som aldrig straffats förut, unga människor i åldern år med goda utbildningar och början till goda sociala positioner i samhället. Att gripas med ett gram kokain kan ge fängelsestraff men böter är vanligare, berättar Johan Andersson. Ett fängelsestraff upp till fyra år är vanligt, om brottet klassas som grovt. Om du inte varit straffad förut blir situationen en annan. Kokainisten kan få ett villkorligt straff men viktigt är att det då finns en social verksamhet som vi kan slussa personen vidare till. Under 2008 etablerades för detta ändamål i Stockholm en sådan särskild verksamhet. Ett projekt som under 2010 gjort ett uppehåll i avvaktan på utvärdering och ytterligare pengar från landstinget. Projektet bedrevs vid Maria Ungdom på Södermalm i Stockholm under Många av dem som gruppens spanare kommer i kontakt med, är personer som aldrig straffats förut. Foto Alloverpress. namnet Livsstilsprojektet. Syftet vid Maria Ungdomvar att ta hand om unga människor på glid, fortsätter Johan Andersson. Att se till att dessa tidigare aldrig straffade med en livsstil fjärran från den kriminella, inte hamnar just i ett kriminellt sammanhang. Uppdraget var att ta hand om unga i åldern år som åkt dit för kokainmissbruk, berättar Ulf Wahlgren, som samordnade projektet. Just nu väntar vi på besked om vårt projekt kan fortsätta vidare. Det vore synd om så icke blev fallet, eftersom vi var mycket effektiva i vårt arbete. Till Maria Ungdom kom människor som önskade bli kvitt sitt narkotikamissbruk och inte bara kokain. Samhället måste ta hand om människor som riskerar att hamna i kriminalitet, säger Johan Andersson. Villkorlig dom innebär att man kan komma undan böter och fängelse, men risken är förstås att det kan bli en andra dom längre fram. Då kan straffet oundvikligen bli fängelse. Projektet vid Maria Ungdom var utformat i tolv steg med en coach för varje missbrukare. Programmet blickade framåt för en vardag utan kokain. Nu hoppas jag bara att den typen av verksamhet får fortsätta, berättar Johan Andersson. En sak är ju att vi inom polisens krogsektion utför att ganska effektivt jobb. Men efterarbetet är viktigt och här gäller det att samhället kan mobilisera kraft. Allt i avsikt att en ung person som missbrukat kokain inte fortsätter med sitt missbruk. En forskare vid Södertörns högskola vill ta del av Säpos hemliga arkiv av svenska medborgares kontakter med Östtysklands säkerhetstjänst Stasi. Forskarna har redan fått nej från Säpo och Kammarrätten och fallet tas nu upp i Regeringsrätten. Riksdagsledamoten Carl B. Hamilton (fp) vill att arkivet ska öppnas medan justitieministern Beatrice Ask har tagit ställning emot. Hårdare tag mot barnmisshandel Vänsterpartisten Alice Åström vill att lagen mot barnmisshandel ska skärpas. Hon menar att barnaga har blivit mer vanligt och att domstolar, trots att det saknas stöd i lagen, bedömer våld mot barn i uppfostringssyfte som en förmildrande omständighet. Vidare menar Åström att barnaga enligt undersökningar ökar risken för att misshandel generellt blir mer accepterat. tema fortsättning nästa sida 7

8 I SPALTERNA SEN SENAST Familj stal för miljoner sålde på nätet Nätet har visat sig en växande källa för häleri. Nu senast har ett systematiskt snatteri uppdagats, där varorna sålts via Tradera på Internet. Allt avslöjades när en Lindexkund hörde av sig till Lindex. Kunden påpekade att det var egendomligt att det gick att köpa helt nya kläder från Lindex på nätet och det till ett starkt reducerat pris. Hos Lindex fattades misstankar om ett omfattande häleri. Företaget hyrde in en bevakningsfirma som inledde spaning mot en 42-årig mamma, den person om köpare kunde vända sig till på Tradera för att skaffa Lindexplagg till det låga priser. En polisanmälan mot kvinnan gjordes efter ett antal dagar när det uppdagades att kvinnan gjort systematiska stölder i Lindexbutiker. Åtal har nu väckts mot mamman, hennes jämnåriga make och en 19-årig dotter. Alla misstänkta för stöld i Lindexbutikerna. Åklagare Johan Udén säger att de tre har stulit i små mängder men i en mycket stor omfattning. Så stor att man misstänker det uppskattade stöldgodset till ett värde av närmare tre miljoner kronor. Varor som stulits har varit kläder, smycken och leksaker. Verksamheten inleddes i mars När kvinna auktionerat ut godset på Tradera har det inbringat henne närmare 1,5 miljoner kronor. 8 Från en nämndeman i Ystad Av Staffan Björnberg OM ATT INFORMERA NYTILLTRÄDDA NÄMNDEMÄN I min förra krönika i Nämndemannen redogjorde jag för några intryck av den nya filmpresentationstekniken i svenska hovrätter. Det blev en del plus men också ganska många minus. Intrycken stämmer också väl med de intervjuer som gjorts på hovrätten i Malmö där man inom ramen för ett projekt kring bemötandefrågor också tagit reda på hur parterna i hovrättsförhandlingarna uppfattat den nya proceduren. Intervjupersonerna har ungefär samma intryck som jag: en hel del som är bra men också en hel den som kan kritiseras. En övervägande del av de åklagare och advokater som intervjuats säger sig vara positiva till reformen. Det är främst den ökade rättssäkerheten som man värderar men också att handläggningen i hovrätterna nu mer fått karaktär av renodlad överprövning än tidigare. Likaså uppskattas möjligheten att komma till tals och att förhören upplevs som fräschare. Men det finns också många av de intervjuade som är kritiska och menar till och med att reformen är ett hot mot rättssäkerheten. Den tilltalade får inte heller, menar kritikerna, en rimlig chans att komma till tals, i synnerhet om det gäller att komplettera eller lägga till saker som inte blivit tillräckligt belysta. Det verkar som att förespråkarna finns inom systemet dvs. bland juristdomarna medan de kritiska finns lite utanför och då främst bland advokaterna men även bland åklagarna. En hel del av nämndemännen i hovrätterna är också kritiska men ligger lite lågt åtminstone för att ge systemet rimlig tid (infört i november 2008) att verka innan man tar ställning. En fingervisning om hur nämndemännen ser på saken kan komma redan efter valet då det är dags att utse nämndemän för en ny fyraårsperiod. Redan nu har många deklarerat att man inte ställer upp för en ny period och även om ett sånt beslut kan ha många orsaker är det troligt att den nya, segare tekniken vid huvudförhandlingen påverkat beslutet. Oberoende av hur det går med filmvisningarna i hovrätten så finns det anledning att inför den nya mandatperioden se över mottagande av de nya nämndemännen. De kommer som regel väl motiverade men okunniga till sin första huvudförhandling. Här förestavas de domareden och får en kortare introduktion i själva processen. Ibland ingår en rundvandring i huset, utdelande av koder och en uppmaning att akta sig för journalister det sista inte minst viktigt! Men någon, ens ytlig, information om vad som kommer att möta den nya nämndemannen erbjuds knappast och det trots att de nya nämndemännen är som torra svampar villiga att suga upp så mycket kunskap som möjligt. Vilket underverk skulle inte ett erfaret hovrättsråd med lite pedagogisk talang kunna göra med den skara nämndemän som i slutet av hösten infinner sig till sin första huvudförhandling! I väntan på hovrättsrådet skulle det sitta fint med en enkel ordlista att sticka i handen på alla nyvalda nämndemän och fungera som introduktion i en främmande och för många ganska obegriplig begreppsvärld. En ambitiös assessor skulle t ex från inspelade huvudförhandlingar kunna mäta ordfrekvensen och göra en ordlista med förklaringar på de mest förekommande fackorden. Listan skulle garanterat bli ett uppskattat hjälpmedel inte bara för nya nämndemän utan även för besökande skolklasser och studiebesök i landets tings- och hovrätter. Staffan Björnberg Nämndeman, tidigare chefredaktör för Ystads Allehanda

9 Tema: INNEDROGEN SOM HOTAR SAMHÄLLET I SPALTERNA SEN SENAST Per Johansson menar att alla brott som rör narkotika måste beivras. Per Johansson vid Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle: Marknaden måste bort för att rädda de unga Det är faktiskt landets uppväxande släkte som är i farozonen. Kokain, denna sluga drog är förrädisk. Den har rykte om att nyttjas av ung överklass med framåtanda. I själva verket är det en förlorarnas drog. Drogen för unga lättlurade, oavsett socialgrupp. Framtiden för dessa unga är förfärlig om man inte kommer ur sitt missbruk. Marknaden för kokain måste slås undan. Straffen för kokainförsäljning måste vara kännbara och effektiva. Den som säger detta är en av Sveriges främsta kännare vad gäller droger. Per Johansson är generalsekreterare i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle. Han tillhör de verkliga veteranerna i Sverige i arbetet mot narkotikamissbruk. Han har bevakat dessa frågor sedan 70-talet. Sverige tillhör de framgångsrika nationerna i Europa i arbetet mot knark, berättar Per Johansson. Sverige har hittills haft en mycket stram hållning mot narkotika. En vinnande hållning som möjligen bidragit till att välståndet här är högre än i många andra länder. Men med kokainet syns nya tendenser som fyller mig med viss oro. Kameraövervakning i hyreshus tillåts Datainspektionen har beslutat att kameraövervakning i entréer, trapphus och hissar kan tillåtas om alla andra förebyggande åtgärder redan är vidtagna. Kravet är att kameraövervakningen är ett led i att motverka allvarlig skadegörelse, inbrott och allvarligt våld. Tidigare var övervakning i hyreshus förbjudet av integritetsskäl, men nu har Datainspektionen godkänt en överenskommelse mellan Fastighetsägarna, Sabo och Hyresgästföreningen om att det ska tillåtas som en sista åtgärd. I gemensamma utrymmen som soprum, tvättstugor och garage måste en problembild förekomma för att kameraövervakning ska godkännas. Andra krav som ställs är att bevakningen är tidsbegränsad och ljudlös. I lägenheter råder fortsatt totalförbud mot kameraövervakning. Inbrytning på anstalt ger ersättning En fängelseintagen man bröt sig in på kriminalvårdsanstalten i Mariestad, Rödjan, efter en permission. Enligt reglerna måste en fånge som har permission inställa sig på anstalten före 23:00. Men eftersom det var låst och han inte kunde få kontakt med någon som kunde släppa in honom valde han att bryta sig in genom att slå sönder ett fönster. Agerandet medförde att den intagne tappade känseln i ena armen och handen. Kammarkollegiet har beslutat att mannen ska få ersättning för skadan. tema fortsättning nästa sida 9

10 I SPALTERNA SEN SENAST Utvidgad spionlag Regeringen vill utreda möjligheterna att utvidga spionlagen till att även gälla industrispionage. I dag är det enbart spioneri som antas hota rikets säkerhet som är straffbar enligt spionlagen. Nu vill regeringen även komma åt spioner i gråzonerna där bland annat viktiga industriella intressen hotas. Bakgrunden är att en rysk avhoppad spionchef har pekat ut en tjänsteman på UD som läckt material. Förundersökningen mot mannen lades dock ned eftersom det saknades grund för att mannen hotet rikets säkerhet. Poliser åtalade för frihetsberövande Två poliser i nationella insatsstyrkan och Rikskriminalpolisen åtalas för tjänstefel, olaga frihetsberövande, olaga tvång och egenmäktigt förfarande. I maj förra året hade polisen fått information om att en man och en kvinna i Tumba var inblandade i en amfetaminhärva. Paret hade dock blivit felaktigt utpekat och polisen saknade beslut om husrannsakan från åklagaren. Då de inte hade fått några direktiv från polisledningen hade poliserna agerat på eget bevåg. Enligt åtalet förelåg det heller inte några tydliga brottsmisstankar mot paret. Kvinnan som var ensam i lägenheten vid tillslaget tvingades sitta frihetsberövad i sitt eget hem under tillslaget. Händelsen chockade kvinnan och hon har enligt egen utsago ännu inte hämtat sig från händelsen. Tema: INNEDROGEN SOM HOTAR SAMHÄLLET Sverige har inte alltid haft en restriktiv hållning till narkotika. I början på 60-talet gällde en mycket knarkliberal hållning. Det fanns debattörer och inte minst doktorer som ansåg, att knarket i stort sett kunde släppas fritt. Den mest extrema åsikten var att knarkarna kunde knarka ihjäl sig, om de så önskade. Likgiltigheten var påtaglig. Straffen för brott skulle vara låga, bruket av narkotika sågs inte hota samhället i stort. Sedan svängde pendeln ordentligt. Många begrep vidden av knarkliberalismen. Missbruket av alla typer av narkotika hade ökat. Sverige fick istället en restriktiv hållning till narkotikamissbruk, oavsett om det rörde sig om marijuana eller LSD. Vem minns inte kampanjen 1967 med stora affischer med stora svarta kors med budskapet att Narkotikan tog hans liv, säger Per Johansson. Sverige har haft stor nytta av den restriktiva linjen. Knarkliberala länder som Holland och Danmark, har exempelvis fått stora sociala problem med ett utbrett knarkmissbruk. Prostitutionen i de länderna är också större än i Sverige. Men nu oroas Per Johansson att pendeln börjar svänga igen i Sverige mot ett knarkliberalt håll. Det ökade kokainmissbruket kan tyda på det. - Denna drog nyttjas ofta av unga i åldern år, berättar Per Johansson. Kokain är drogen som välutbildade, framgångsrika och unga anses nyttja. Den ger tillfälliga lyckokänslor, är dyr, ger inre känslor av starkt självförtroende och glädje. Den är oerhört förrädisk och populär i vissa kretsar. Den är en farlig med sitt rykte om ett glamoröst liv. Den kallas för rikemansdrog. Unga spänningssökande lättlurade, svaga för flärd, är lätta offer för kokain. Per Johansson menar, att det är viktigt att Sveriges politiker verkligen förstår det hot som kokain utgör. Viktigast är att slå undan benen för själva marknaden för kokainet. - Det är i marknadsledet där samhällets insatser är mest effektiva, säger Per Johansson. Om vi verkligen värnar det uppväxande släktet förstör vi marknaden för kokainet. Annars riskeras framtiden för en ung generation. Per Johansson betonar att marknaden för kokainet måste bort. Om marknaden försvinner, försvinner också produktionen. Idag tillverkas inte längre Facit skrivmaskiner, det finns ingen marknad för sådana produkter. Om det inte finns en marknad för livsmedel med rikligt med socker, slutar livsmedelsbranschen producera sådana produkter. Eller livsmedel med många tillsatser. Likadant är det med narkotika och inte minst med kokain. Per Johansson menar att alla brott som rör narkotika måste beivras. Eftersom det är narkotikaanvändarnas efterfrågan som håller marknaden igång måste man beivra de små brotten, säger Per Johansson. Innehav av hasch måste beivras på samma sätt som innehav av heroin. Om samhället har en sådan attityd, blir arbetet mot narkotikan i samhället på sikt effektiv. Allt handlar ju till syvende och sist om vilket land vi vill ha, säger Per Johansson. Om vi vill ha ett rättvist samhälle utan korruption och gangsterism, ett samhälle präglat av de goda idealen eller ett brutalt samhälle utan gemenskap och solidaritet. Det är ett vägval som måste göras, allt för vårt lands bästa. Många unga vet väldigt väl vad de vill men många vet inte alls och kan vara rätt vilsna. Att inte ha någon riktning och mål i livet kan öka risken att testa droger vilket naturligtvis är mycket farligt. Dessutom att allt ska handla bara om nuet och jaget. Håller man sig drogfri är det naturligt att tänka på sin framtid i positiva termer och att relatera till andra människor. Vänner, studiekamrater och naturligtvis en möjlig livspartner. 10

11 Victoria Bäckström påpekar, att Förvaltningsrätten i Luleå redan idag har landets största domkrets. Den utgör faktiskt en fjärdedel av landets yta, säger hon. Victoria Bäckström, lagman i Luleå: FÖRVALTNINGSRÄTTEN HITTILLS DET MEST STIMULERANDE Victoria Bäckström är nybliven lagman vid Förvaltningsrätten i Luleå. Enligt ett förslag från länsrättsutredningen skulle landets 23 länsrätter ha omvandlats till 10 förvaltningsrätter. Men förslaget stoppades. Luleå fick ha kvar sin förvaltningsdomstol, 23 länsrätter blev istället 12 förvaltningsrätter i landet. Om förslaget hade gått igenom hade det blivit avsevärda avstånd att resa, säger Victoria Bäckström. Många i Gällivare och Kiruna skulle tvingats resa mer än 60 mil till Förvaltningsrätten i Umeå det var nämligen där närmaste förvaltningsdomstol skulle ligga för dessa norrbottningar. Men utredningen som Sten Heckscher ledde, då chef för regeringsrätten, gick inte igenom. Protesterna i Norrbotten var alltför kraftiga. Landshövding Per- Ola Eriksson var självklart starkt emot, liksom Jan-Åke Kvennberg, lagman i dåvarande Länsrätten i Norrbottens län liksom Victoria Bäckström, rådman i länsrätten vid den tidpunkten. I Stockholm inser man kanske inte vilka avstånd som gäller här uppe i norra delen av landet, påpekar Victoria Bäckström. Nu får istället de som bor i Gällivare och Kiruna färdas mil till sin förvaltningsdomstol i Luleå, istället för de 60 mil som förslaget skulle ha inneburit. Men det fanns ju förstås också mycket klokt i utredningen, säger Bäckström. Att många länsrätter var för små och ineffektiva var uppenbart. Att man fick större enheter var i stora drag bra. Men de stora avstånden här uppe i norr tog man inte i tillräckligt beaktande. 60 mil det motsvarar ungefär avståndet mellan Malmö och Stockholm. En devis att hela Sverige ska leva skulle bara ha blivit tomma ord om förslaget realiserats. En annan domstol som fick vara kvar, förutom den i Luleå, var den i Falun, som också fick behålla sin förvaltningsdomstol. Victoria Bäckström påpekar, att Förvaltningsrätten i Luleå redan idag har landets största domkrets. Den utgör faktiskt en fjärdedel av landets yta, säger Victoria Bäckström. fortsättning nästa sida 11

12 I SPALTERNA SEN SENAST Delgivning svårare att komma undan Justitieminister Beatrice Ask har aviserat en ny delgivningsslag. Syftet är att det i framtiden ska bli svårare att hålla sig undan delgivning. Enligt justitieministern kommer den nya lagen att skapa en effektivare hantering av delgivningar. Förändringen föreslås vara genomförd 1 januari Reformen är ett led i regeringens arbete att minska antalet inställda förhandlingar i domstolarna som främst rör brottmål. Förslaget går ut på att det ska bli möjligt för myndigheter att skicka handlingar till berörda i en process i domstol via och fax. Parter i en process i domstol ska också vara skyldiga att lämna uppgifter om giltiga mobiltelefonnummer och adresser. Den nya lagen kommer också ställa större krav på att mottagaren bevakar handlingar som kommer att skickas till dem i mål och ärenden. Vid så kallad förenklad delgivning kommer inget mottagningskvitto att krävas. Handlingen anses då mottagen efter det att myndigheten skickat ut kontrollmeddelandet om processen i domstol. När det gäller stämningsansökan kommer dock inte förenklad delgivning att tillåtas, enligt lagförslaget. I en rapport från riksrevisionen föreslås det att domar ska kunna utdömas utan att den åtalade infinner sig vid rättegång. Enligt riksrevisionens rapport är kostnaden under två veckor för inställda rättegångar, närmare 1,2 miljoner kronor. Victoria Bäckström, lagman vid förvaltningsrätten i Luleå: Ärenden som kommer upp i förvaltningsdomstolarna är mycket stimulerande. Målen handlar ofta om frågor som särskilt berör enskilda människor. Målen är mer vardagliga här än i andra domstolar. Victoria Bäckström, 40 år, har tidigare varit verksam som advokat. Hon verkade i sex år vid advokatfirman Lundberg & Åkerlund i Luleå. Hon har jobbat som hovrättsassessor och sedan som rådman vid Länsrätten i Norrbottens län. Ärenden som kommer upp i förvaltningsdomstolarna är mycket stimulerande, säger Bäckström. Målen handlar ofta om frågor som särskilt berör enskilda människor. Målen är mer vardagliga här Vanligaste hatbrotten är ofredande och olaga hot än i andra domstolar. Det kan exempelvis handla om ärenden som rör folkbokföring, sjukpenning, A- kassa, körkortsärenden. Många människor kommer därför i kontakt med en förvaltningsdomstol någon gång i sitt liv. Victoria Bäckström berättar att Förvaltningsrätten i Luleå har fem domare. Per år avverkas mer än mål. Att arbeta tillsammans med nämndemännen i domstolen är mycket berikande, säger Victoria Bäckström. Målen som avgörs i en förvaltningsdomstol avgörs oftast på handlingarna. Nämndemännen som deltar är väl förberedda. Jämfört med andra domstolar, där jag samarbetat med nämndemän, uppfattar jag att en nämndeman i en förvaltningsdomstol känner sig mer delaktig. Orsaken till detta är att man är väl inläst i materialet. Som domare känner jag också ett stöd i arbetet från nämndemännen. Förra året identifierades hatbrottsmotiv i närmare brottsanmälningar, varav majoriteten hade främlingsfientliga motiv. De vanligaste brotten var ofredande och olaga hot som utgjorde 36 procent av hatbrotten. För första gången redovisas också hatbrott med islamofobiska motiv, vilka uppgick till cirka 250 brott. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) som nu kan redovisa statistik över hatbrottslighet. Brå har i uppdrag av regeringen att redovisa polisanmälningar med hatbrottsmotiv, det vill säga med främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv. Motivet bedöms utifrån de uppgifter som finns i brottsanmälans gärningsbeskrivning. Hatbrottsstatistiken är viktig för att få en bild av denna brottslighets omfattning och karaktär; den som polisen får kännedom om genom anmälningar. Andra källor kan och bör användas för att komplettera bilden, bland annat för att analysera den faktiska utvecklingen, säger Jan Andersson, generaldirektör vid Brå. Vanligaste brotten är olaga hot och ofredande. År 2006 identfierades närmare anmälningar med hatbrottsmotiv. Det är en ökning med 11 procent, jämfört med året innan. Ökningen påverkas av att ett nytt motiv, islamofobi, har införts. De homofobiska hatbrotten stod för nästan hela den resterande ökningen. År 2006 identifierades drygt 680 anmälningar med homofobiska motiv, vilket är en ökning med 21 procent. Det är inte en långsiktig trend, utan nivån varierar från ett år till ett annat. En orsak är troligen förändringar i de utsatta gruppernas benägenhet att anmäla. En faktor som styr anmälningsbenägheten är exempelvis i vilken utsträckning hatbrott uppmärksammats i samhällsdebatten, säger Tove Sporre, utredare på Brå. 12

13 En tidigare lagmans tankar OM FÖRFÖRSTÅELSE I SPALTERNA SEN SENAST Stockholms tingsrätt utpekade i en dom på talet två läkare som likstyckare. De hade åtalats för mord på en kvinna men frikänts av Stockholms tingsrätt; dock hade tingsrätten i domskälen uttalat att det bevisats att läkarna styckat kvinnans döda kropp. Formellt var det ju en frikännande dom, och domskäl kan inte överklagas. De båda läkarna har i Attunda tingsrätt fört talan om skadestånd för att felaktigt ha blivit utpekade som likstyckare. Tingsrätten har nyligen funnit att myndigheterna har begått 27 fel och missgrepp som kan ha påverkat åklagaren och domstolarna. (Men tingsrätten fann det inte bevisat att det fanns något orsakssamband mellan felen och den omständigheten att läkarna fått sina liv förstörda; därför ogillades deras talan.) När Stockholms tingsrätt utpekade de båda läkarna som likstyckare hade det förekommit ett mycket hårt tryck från medier och en feministisk opinionsstorm som gick ut på att det var fråga om demoniska personer som bestialiskt skändat och dödat en socialt utslagen kvinna. En barnpsykiater påverkade tingsrätten att dra slutsatser av att ett litet barn - enligt sin mamma berättat att hon vid 17 månaders ålder skulle ha sett läkarna stycka en kvinnas kropp. Det är svårt att tro att tingsrättens ledamöter kunde vara opåverkade av det hårda massmediala trycket. I mål som gäller tvångsomhändertagande av barn förefaller domstolarna regelmässigt ha en förförståelse att socialtjänsten har fog för vad den gör. Inte sällan saknas helt domskäl med substans. Mitt senaste exempel är en dom av Kammarrätten i Stockholm den 23 februari i år. Domen rör en flyktingfamilj. Ordföranden i en socialnämnd omhändertog fem barn födda med motivering att barnen skulle befinna sig i så överhängande fara att det inte fanns tid att invänta socialnämndens eller länsrättens prövning. Det är mycket vanligt att socialtjänsten på detta sätt föregriper domstolens prövning. Brister i omsorgen och våld i hemmet anfördes som skäl för ingripandet. I länsrätten förnekade både föräldrarna och de fyra äldsta barnen uppgifterna om våld och omsorgsbrister, och de ville bara få komma hem igen. Ändå bifölls socialnämndens talan, med motiveringen att länsrätten inte fann skäl att ifrågasätta de uppgifter om fysiskt och psykiskt våld som enligt socialtjänsten hade rapporterats från flera håll. Sedan fastställde Kammarrätten domen men med en annan, dock lika luddig motivering. Enligt Kammarrätten var det inte klarlagt att barnen utsatts för sådan fysisk eller psykisk misshandel som kunde utgöra grund för ingripande enligt LVU. I stället tog Kammarrätten fasta på att fadern, som utsatts för tortyr i hemlandet, hade fått diagnoserna posttraumatiskt stressyndrom och impulskontrollstörning. Kammarrätten drog slutsatsen att hemmet präglades av faderns psykiska ohälsa så att föräldrarna inte förmådde tillgodose sina barns behov av trygghet, säkerhet, stabilitet och omsorg. Ingenting i domskälen om någon visad konkret händelse eller att barnen tagit skada. Det opinionstryck som förekom i fråga om läkarna är inte vanligt i brottmål. Däremot tycks det i LVUmål vara regel att domstolarna har en förförståelse: håller inte socialtjänstens påståenden om våld och omsorgsbrister, finner domstolen en annan motivering för omhändertagande, i detta fall att familjemedlemmarna oroade sig för faderns sjukdom som om barnens oro för sin far kunde väntas försvinna genom separationen. Brita Sundberg- Weitman Skribenten var tidigare lagman i Solna tingsrätt 38-årig mistänks ha stulit personuppgifter En tidigare anställd vid företaget Manpower misstänks ha stulit en halv miljon uppgifter om personer med specialkunskaper från företaget. Manpower misstänker, att tanken med stölden har varit att starta en egen konkurrerande verksamhet. Alla uppgifter hade mannen, en 38-åring, lagrat vid utländska servrar. Det finns misstanke att han spridit informationen vidare till personer han samarbetet med. Att skapa Manpowers register är ett mångårigt arbete. Uppgifterna ska ha lagrats på filer i Malaysia och Tyskland. 38-åringen har tidigare varit verksam som rekryterare vid bemanningsföretaget. Enligt den åtalade har inte uppgifterna förts vidare till utlandet. En uppgift som Manpower ställer sig starkt kritiskt till. Lars Forseth, tidigare VD vid Manpower, säger att en genomgång gjorts och inget tyder hittills på att någon av personerna som kommit i de olagliga filerna, kontaktats av andra konkurrerande företag. 38-åringen misstänks ha haft hjälp i Sverige av en ITspecialist, som nu också står åtalad. Företaget Manpower kräver samtidigt 38-åringen på kronor i skadestånd. 13

14 Krönika från Jämtland: Bert Nyman Det bidde inte ens en tumme I Östersund har det nu under en längre tid diskuterats huruvida den utlovade kriminalvårdsanstalten, Verks mon, skall byggas eller ej. Jag skall försöka redogöra hur det kan gå till när olika myndigheter har olika uppfattningar. Det hela började egentligen 1996 när Kriminalvårdsverket hastigt och olustigt beslöt att lägga ned de cirka 20 häktesplatser som var inrymda i polis - huset. Förutom polis och häkte var även åklagarkammaren beläget i samma byggnad. Givetvis underlättade det för alla parter att de fanns i samma hus. Även för de lokala advokaterna var det en klar fördel. Härnösand närmaste ort I och med nedläggningen av dessa häktesplatser blev Härnösand närmaste ort för de häktade. Härnösand ligger 23 mil ifrån Östersund vilket medförde att om åklagare, poliser och advokater ville ha ett personligt sammanträffande med den häktade innebar detta en bilresa om totalt 46 mil. Det säger sig självt att detta äventyrar rättssäkerheten. Man kanske hellre lyfter luren i stället för att sätta sig i bilen och köra 46 mil för ett förhör. Huvudförhandlingarna stördes även av denna flytt. Häktes-/transportpersonal omfattas ju av arbetstidsregler som medförde att förhandlingarna antingen fick avbrytas i förtid eller att ett nytt team fick komma ifrån Härnösand. Någon hänsyn till miljö eller flyktrisker togs ej heller. Statsrevisorerna gjorde en omfattande revision och kunde konstatera att det totalt för staten skulle medföra ökade kostnader men till detta togs ingen hänsyn. Skräckexempel Jag kan redovisa ett skräckexempel. Strax efter nedläggningen av häktesplatserna deltog jag i en rättgång med ett stort antal häktade. Jag tror det var 8 10 häktade som alla satt häktade med restriktioner. Rättegången pågick under 5 dagar och p g a hotbild genomfördes denna i polishuset. De åtalade satt häktade på olika platser i Norrland, de flesta dock i Härnösand. Under en veckas tid transporterades de häktade varje dag fram och tillbaka i var sin bil i konvoj till Östersund med polisbilar som bevakning både i front och akter samt en polishelikopter i luften. Jag törs inte ens fundera på vad allt detta kostade. I samband med garnisonsnedläggningen i Östersund bestämdes, att som ersättning för denna, skulle en ny kriminalvårdsanläggning anläggas, benämnd Verksmoanstalten. I den första projekteringen skulle anstalten omfatta 30 häktesplatser, 20 för häktade med restriktioner och 10 i gemensamhet samt 116 anstaltsplatser. En omprojektering gjordes innebärande att antalet häktesplatser förblev oförändrade medans anstaltsplatserna bestämdes till 180. Denna anläggning skulle ha börjat byggas 2007 och varit klar för bruk hösten Verksmoanstalten skulle bli som ett samhälle i samhället innebärande ett stort antal anställda. Man har räknat med cirka 220 tillsvidareanställda plus ett antal vikarieanställda om stycken. så totalt skulle cirka arbetstillfällen skapas. Huvuddelen av dessa skulle vara kriminalvårdare, cirka 150 st. Övriga skulle utgöras av sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter, kockar, lärare, arbetsledare, mellanchefer, tekniker, förrådspersonal, vaktmästare, administratörer med flera.utöver dessa skulle vissa tjänster upphandlas såsom för viss städning, renhållning, läkare, tandläkare, kiosk - verksamhet, biblioteksverksamhet med flera. Krav ställdes Vid tillsättandet av tjänsterna ställdes krav på högskoleutbildning till relativt lågutbildade men de sistnämnda skulle då vara människor med god och lämplig livserfarenhet. Hittills, inkluderande omprojekteringen till en större anstalt, har cirka 155 miljoner lagts ned i projekteringskostnader. Den totala beräknade kostnaden för den idag projekterade anläggningen beräknas uppgå till 1,2 1,3 miljarder. Av dessa är cirka 1 miljard ren produktionskostnad och resterande kostnader för bl a direktupphandlade säkerhetssystem och övriga investeringar i form av inredning, maskiner mm. Tilläggas kan, att kommunen förberett mark för anläggningen och även sett över en utökning av det allmänna kommunikationsnätet för att möjliggöra god tillgänglighet till anstalten. Nu förekommer det meningsskiljaktigheter mellan kriminalvårdsverket och regeringen innebärande att all verksamhet beträffande Verksmoanstalten lagts i malpåse. Detta trots att 14

15 det råder mycket stor brist på både häktesoch vanliga anstalts - platser i hela landet. I samband med att Certusprojektet genomfördes i Östersund skedde en viss förbättring. Certusprojektet innebar att polis, räddningstjänst, SOSalarm, åklagare m fl samlades på ett gemensamt område. I samband med detta tillskapades 9 häktesplatser vilket underlättat denna fråga betydligt. Det är dock ej några permanenta sådana utan tillfälliga/ provisoriska. Nu har det bestämts att dessa häktesplatser skall läggas ned och flyttas ånyo till den nya anläggningen i Saltvik/Härnösand. Första beslutat var att detta skulle ske under juni månad 2010 men nu har detta datum flyttats till någon gång i höst. I och med detta är vi tillbaka till 1996 och till de merkostnader det totalt medfört för oss medborgare. Här ser man hur det kan gå till när utlovade/bestämda löften ej hålls samt när man ej tar hänsyn till rättssäkerhet, miljö, totalkostnader, arbetskraftssituationen mm. Bert Nyman Jämtlands Läns Nämndemannaförening NÄMNDEMÄNNEN FÅR UTÖKAT ANSVAR Domstolsverket och NRF fördjupar sitt samarbete Under våren har NRF och Domstolsverket ytterligare fördjupat sitt samarbete. I fortsättningen blir det nämligen till NRF som landets nämndemannaföreningar vänder sig när man ska söka medel till studiebesök och studieresor. Tidigare vände sig föreningarna till Domstolsverket i Jönköping eller till sin egen domstol i sådana här frågor, berättar NRF:s vice ordföran - de Britt Winberg. Nu kommer denna uppgift att skötas av Nämndemännens Riksförbund och det oavsett om föreningen som söker medel, är med i förbundet eller ej. I pengar handlar det om ganska stora belopp. Under ett år kommer Nämndemännens Riksförbund att förfoga över kronor. Pengar som ska delas ut till Sök utbildningsbidrag! Britt Winberg betonar att kompetensutveckling är en av nämndemannaföreningarnas viktigaste uppgifter. Samhället förändras och utvecklas, ömsom i positiv riktning, ömsom i negativ. Det är oftast följderna av den negativa utvecklingen som vi möter i domstolarna, på ett eller annat sätt. Vi nämndemän har en tung och viktig roll i den dömande verksamheten, vi skall lyssna och ta in. Vi skall förstå mekanismerna bakom ett visst handlingssätt. Vi skall känna till hur samhället och medborgarna ser på problemet. Med allt det i bagaget och tillsammans med ordföranden i nämnden och hans lagkunnande, skall vi medverka till väl avvägda domslut. Britt Winberg säger att det betyder att nämndemän behöver vara välinforerade och uppdaterade på de flesta områdena i samhället. Hon betonar i detta sammanhang det särskilda utbildningskonto som NRF inrättade och avsatte medel till för några år sedan. Alla föreningar som är anslutna till NRF uppmanas att söka bidrag till kompe - tens utveckling inom alla områden som kan ge medlemmarna nya insikter och ökade kunskaper till gagn för uppgiften som nämndeman. Det kan vara allt från nyheter inom sociallagstiftningen till stalking eller mobbning på nätet. Britt Winberg betonar särskilt kompetensutveckling på temat barn som far illa. landets nämndemannaföreningar för studiebesök och studieresor. Domstolsverket har tidigare haft den administrativa uppgiften för att distribuera detta belopp. Nu blir det Nämndemännens Riksförbund som kommer att sköta detta. Det är ett viktigt uppdrag som NRF nu får exklusiv rätt att jobba med, fortsätter Britt Winberg. Föreningarna kan genom detta belopp erhålla pengar till sin reseverksamhet, som mest kan det bli det ungefär kronor per förening. Föreningar i Norrland kan erhålla extra pengar på grund av de stora avstånden där. Pengarna som kan erhållas utöver resor och studiebesök kan också gälla för kompetenshöjande insatser i föreningen i samband med studiebesöket. Uppmuntrande Det känns uppmuntrande att NRF nu får detta förtroende från Domstolsverket, säger Britt Winberg. Nu väntar vi att många föreningar hör av sig till oss. Sedan 2006 driver NRF projektet Barn som far illa på uppdrag av Allmänna Arvs fonden. De anslagna drygt kronorna har nyttjats av många föreningar till seminarier, informations - möten och studiebesök. Villkoret för anslag ur projektet är mycket enkelt; anordna ett föreningsmöte med information om något inom tema barn som far illa. Projektet kan bidra med föreläsarens kostnader, arvode och resa. Föreningen kan också få bidrag till lokalkostnad. Märk inbjudan med Allmänna Arvs fondens logga. Sök nu, anordna före december 2010! Projektet varar tills pengarna är slut. Än finns det chans till att nyttja medel. 15

16 I SPALTERNA SEN SENAST 16 Utredning mot läkare återupptas I slutet av maj kommer domstolsförhandlingarna att inledas i målet där en läkare har anklagats för att ha bidragit till att ett spädbarn bragts om livet. Det gäller åtalet som väckts mot den dråpmisstänkte barnläkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. Utredningen mot läkaren har nu tagits upp på nytt. Chefsåklagaren Peter Claesson har nämligen gått med på den åtalade läkarens krav om en noggrannare kontroll av analysresultaten från det döda spädbarnet. Enligt analyserna hade spädbarnet för höga doser av narkosläkemedlet tiopental i kroppen. Kraven som uttryckts från läkarens advokat har varit en så kallad vertikal revision. Det innebär att analyserna gås igenom med extra stor noggrannhet. Gängkrig i Malmö antas bakom mordförsök Många befarar nu att de svåra gängkrig som plågat Malmö nu riskerar att återupptas. Bakgrunden är ett skottdrama nyligen där en 24-åring sköys ned i stadsdelen Söderkullen. Gängkrig i Malmö och Lund har hittills skördat två liv. 24- åringen klarade livhanken. BRYNOLF WENDT: Nämndemännen Rättsväsendets ankarfäste i folkdjupet Nämndemännen rättsväsendets ankarfäste i folkdjupet. Det är rubriken till denna krönika. Rätt eller fel, men det är så jag känner det när jag skriver den här krönikan och funderar över nämndemännens samhällsfunktion och tänker tillbaka på min tid som tingsnotarie, som åklagare och som vuxen samhällsmedlem; en tid på sammantaget drygt 60 år. Skillnaden mellan det samhälle som jag en gång satt ting i och det där jag nu är nämndeman är nästan ofattbar. I ett liknande sammanhang talar Göran Skytte i sin bok En annan tid Ett annat land om dramatiska samhällsförändringar och en kollapsad samhällsmoral. På rättsväsendets område har utvecklingen varit dyster. Ännu i slutet av 60-talet var allmänhetens förtroende för rättsväsendet hyggligt. Sedan gick det snabbt utför. I en SKOP-mätning 1993 hade sålunda 4 % av de tillfrågade mycket stort medan 18 % hade mycket litet förtroende för rättsväsendet. Det säger sig självt att rättsväsendet arbetar i motvind under sådana förhållanden. Med hänsyn till samhällsutvecklingen är det egentligen inte alls konstigt att brottsligheten och andra lagstridigheter utvecklats på det sätt som skett och att statsmakternas alla motåtgärder haft klen effekt. När jag tillträdde mitt nämndemannauppdrag 2007 så kände jag mig faktiskt lite osäker på dagens nämndemannaroll. Mot bakgrunden av samhällsutvecklingen i stort, utvecklingen inom rättsväsendet och förhållandet att nämndemannakåren utsatts för en stundom ganska amper kritik, även av personer som jag högt respekterade, så räknade jag med vissa besvikelser. Men besvikelserna uteblev Jag upplevde nästan ingen skillnad alls mellan dagens nämndemannaroll och 50-talets. Nu som då agerade nämndemännen sakligt och opartiskt men ändå inkännande och känslan för rättssäkerhetens krav verkade påtagligt levande. Flummigt moraliska resonemang lyste med sin frånvaro. Visserligen förekom det kritik mot lagens innehåll men några tendenser till att på den grunden döma mot lagen hördes inte. Det självständiga tänkandet och den starka känslan för det allmänna rättsmedvetandet var det heller inget fel på. Kort och gott. Dagens nämndemän lever, i likhet med sina likar på 50-talet, väl upp till de krav som samhället ställer på dem. En skillnad, men bara en gradskillnad, bör dock noteras. Dagens nämndemän verkar mera än gårdagens se rättstillämpningen sådan som den är, nämligen att det därvid inte handlar om vad som är rätt eller fel från moralisk synpunkt utan endast om vad som är rätt eller fel från lagens synpunkt. Detta innebär att en korrekt juridisk-teknisk tillämpning av en moraliskt tvivelaktig lag naturligtvis också leder till en moraliskt tvivelaktig dom och att kravet på lagstiftningens samhällsmoraliska halt därför allmänt sett måste sättas högt. En annan sak som särskilt slagit mig under mina tre år som nämndeman är den här: nämndemän verkar ha en alldeles särskilt väl utvecklad känsla för det s k allmänna rättsmedvetandet. Att det verkligen förhåller sig på detta sätt känner jag mig ganska säker på. Men vad kan detta förhållande i så fall bero på? Kan det möjligen vara så att kombinationen av nämndemännens grundläggande intresse för politik och samhälle och deras personliga kontakter med den rättssökande allmänheten och med lagtolkande jurister på ett klarare sätt än för folk i allmänhet uppenbarar lagens och rättssystemets brister? Jag tror faktiskt detta. Förekomsten hos nämnde-

17 Arne Berglund, till minne Nämndemännens Riksförbunds tidigare förbundssekreterare Arne Berglund har avlidit 80 år. Efter ett långt liv som aktiv familjefar, lärare och nämndeman avled Arne i mars En stor menighet följde honom till den sista vilan i Örnsköldsviks kyrka den 12 april Arne Berglund var hela livet en aktiv och engagerad man. In i det sista planerade han framåt. Även efter det att han slutade som nämndeman deltog han med liv och lust i Nämndemannaföreningens i Ö-vik arbete. Sannolikt på Arnes initiativ så kunde även fd nämndemän vara medlemmar i föreningen. Under de sista åren var Arne handikappad av en stroke som drabbade honom och gjorde honom mindre rörlig. Glädjande så drabbade det inte huvudet, som var fylld av idéer om varjehanda saker både lokalt, regional, riks och inte minst globalt. Barnens väl och ve i Afrika fyllde hans sinne ända till slutet. Inte minst de minnesgåvor till Arnes minne gav klara belägg för detta. Jag mötte Arne första gången vid NRF:s kongress i Gävle Han hade redan då hunnit vara en av grundarna till NRF 1980 och till Nämndemannaföreningen i Örnsköldsvik. Sedan flera mandatperioder var han förbundssekreterare i NRF:s styrelse och skulle så vara till och med kongressen i Borlänge Hans arbetskapacitet var omvittnad. Trots mängder av arbete som lärare, uppdrag som nämndeman och andra uppdrag även politiska hade han tid att vara aktiv både på och mellan styrelsens möten. Många idéer under Fortsättning från föregående sida Nämndemännen Rättsväsendets ankarfäste i folkdjupet männen av en sådan här lite speciell känsla för det allmänna rättsmedvetandet som är en särdeles värdefull egenskap hos ett folk bör i vilket fall som helst tas till vara, särskilt i lagstiftningssammanhang. Och detta verkar behövas. Överproduktionen och politiseringen av lag, som alltför ofta framstår som orättvis, krånglig och ineffektiv, tyder på detta. Arnes tid i styrelsen kom just från honom. Han var även en aktiv medlem i Redaktionsrådet med mängder av idéer och synpunkter på hur tidningens skulle se ut och även om innehållet i denna. Eftersom jag bor i Umeå och Arne bodde i Ö-vik samt att vi båda tillhörde Arbetsutskottet, blev kontakterna på olika sätt många under de 8 år vi arbetade ihop. Telefonen gick varm och brev/ material skickades mellan oss. Vi tog oss t o m att träffas någon gång mitt mellan Umeå och Ö-vik på restaurang Silverlaxen mitt mellan städerna. Efter kongressen 2003 blev kontakterna inte så intensiva. Men upprätthölls med ganska stor regelbundhet. Han hade synpunkter som han ville få fram, han ville höra hur det stod till med mig och varje år vid jultid utbytte vi julkort. Hans julkort bestod av en bild på honom och på något av barnbarnen, vilka han var oerhört stolt över att ha. Stroken gjorde att han inte var så rörlig som han ville vara. När jag besökte honom några månader efter denna negativa händelse, var hans humör fortfarande glatt och optimistiskt. Han skulle ur rullstolen snarast. Och han tränade idogt för att få till detta, men trots mycket arbete blev det inte så. En bra människa som gjort sitt otium med råge. En föreningsmänniska av den starka och generösa sorten. En person som ändå hann med familjen utöver allt annat. Vi minns Arne med värme. Berndt-Ola Lundström Fd förbundsordförande Nämndemännens Riksförbund Jag anser bestämt att Nämndemännens Riksförbund har en alldeles för blygsam position i lagstiftningssammanhang. Nämndemännens speciella känsla för det allmänna rättsmedvetandet bör tillvaratas på ett bättre sätt än hittills. Brynolf Wendt Nämndeman, tidigare åklagare I SPALTERNA SEN SENAST Dödligt våld mot barn minskar I en nyligen utgiven rapport från Socialstyrelsen framgår det att antalet barn under 15 år som dör av våld har minskat sedan 1990-talet. I början av 1990 talet dog 10 barn per år på grund av våld. Från 1996 till 2006 har antalet barn som utsatts för dödligt våld sjunkit till fem barn per år. Sedan 2008 har socialstyrelsen ansvaret att utreda omständigheterna när ett barn dör av våld. I rapporten framgår det att myndigheter måste skapa bättre rutiner för att anmäla när de misstänker att barn far illa och socialnämnden måste då vara snabb att utreda ärendena. Att titta på barnporr kriminaliseras Regeringen vill stävja barnpornografin genom att slå hårt mot efterfrågan. Därför föreslår regeringen att det ska bli olagligt att betrakta barnpornografi som någon har fått tillgång till. Det betyder att det blir lättare att döma den som genom betalning tittar på barnpornografi via en hemsida utan att ha laddat ned bilderna eller filmerna till sin dator. Därmed är det inte enbart innehav av barnpornografi som är olagligt. Propositionen innebär också att det ska bli lättare att döma någon för barnpornografibrott som begåtts utomlands. Vidare kommer preskriptionstiden att förlängas och börja räknas från den dag då offret har fyllt eller skulle fylla 18 år. Lagförslaget innebär även att fullt pubertetsutvecklade barn ska få ett större skydd mot utnyttjande genom att domstolarna inte längre ska behöva ta hänsyn till att offrens ålder inte framgår av bilderna. Denna lagändring kräver en grundlagsändring. 17

18 Tidningen Nämndemannens Redaktionsråd: Ordförande: Lars Lassinantti Riksdalervägen Luleå tel: mobil: Lars- Magnus Björkquist Kasernvägen Örebro tel: mobil: Leif Magnusson Soluddsstigen Vaxholm tel: mobil: Anita Jonsson G:a Rådstugugatan 22a Norrköping tel: mobil: NRF:s arbetsutskott: Förbundsordförande Lars Lassinantti adress se ovan Vice ordförande Britt Winberg Lilla Bärby Örsundsbro tel: mobil: Förbundssekreterare Hans Båging Orkidévägen Trelleborg tel mobil: Förbundskassör Veronica Jonsson Bergsgatan Stockholm tel: mobil: Ansvarig NRF:s kansli: Catarina Ingvarsson tel adress NRF:s hemsida: ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: telia.com Ökad mobbning i skolor trots ökade insatser Den ideella organisationen Friends har låtit intervjua 100 rektorer i landets grundskolor och gymnasier. Frågan som ställdes var om mobbningen minskat i skolmiljön. Samma typ av undersökning gjordes både under 2008 och Resultatet av undersökningen i år, tyder på att problemen med mobbning vid landets skolor ej minskat. Krister Thun, som ansvarar för skolverksamheten vid föreningen Friends, säger att på två av tre skolor, är mobbningen densamma som tidigare år. Den kan till och med också ha ökat. 96 procent av rektorerna säger sig samtidigt vara mycket observanta på Några goda skäl att vara med i en nämndemannaförening som i solidaritetens namn är med i Nämndemännens Riksförbund: - NRF driver fortfarande arvodesfrågan tills vi nått en nöjaktigt resultat! - NRF har försäkringar. Som medlem är du försäkrad när du är på väg till, från eller deltar i arrangemang ordnade av föreningen, regionen eller NRF. - NRF har en hemsida, Anslutna föreningar erbjuds gratis lokal hemsida som förening kan få utformad efter eget önskemål. - NRF har reserverat medel för föreningar och regioner att användas till kvalificerade föreläsare och lämpliga lokaler. - NRF ordnar specialdesignade utlandsresor med skräddarsydda studiebesök som ger ökad kompetens och gemenskap. problem som rör mobbning. Man säger sig kartlägga all typ av möjlig mobbning vid deras skolor. Krister Thun säger, att om två av tre skolor uppger att mobbning antingen ökat eller är konstant, utgör mobbning vid Sveriges skolor, fortfarande ett stort problem. Han menare att skolorna beter sig ganska typiskt inför problemet. Man pratar mycket om mobbning, om vådan av mobbning, men något konkret, aktivt i handling, görs sällan mot mobbning. Bakom mobbning döljer sig oftast sådant som rasism och sexuella trakasserier. Organisationen Friends menar, att lärare och rektorer inte ser de verkliga problemen vid sina skolor. Skolpersonal hör det grova språket elever emellan och kan notera trakasserier. Enligt undersökningen tyder mycket på att elever anser subtila psykningar och gruppbildningar vara ett stort problem vid skolorna. Ann Wide vid Skolinspektionen säger att en del lärare banaliserar elevers utsatthet i dagens skolmiljö. Enligt lagstiftningen är det nolltolerans som gäller, påpekar hon, något som alla inte verkar ha klart för sig idag bland skolans medarbetare. - NRF är en organiserad stark part vid förhandlingar, i remissarbete och i motioner mot regering, domstolsverket och övriga myndigheter. - NRF bevakar ständigt nämndemännens säkerhet och arbetsmiljö. - Genom NRF får vi tidningen Nämndemannen. - NRF arbetar för att få inläsningsarvode också för hovrättens nämndemän. - NRF arbetar för att stärka nämndemännens ställning i samhället genom att göra vår röst hörd i olika sammanhang och skapa samhörighet mellan nämndemannakåren runt om i vårt land. Tankar finns också att utvidga detta till närliggande länders kolleger. 18

19 Nämndemannens korsord Här kommer Nämndemannens uppskattade korsord. Vi lottar ut två bokpriser bland deltagare med rätt lösning. Din lösning vill vi ha senast 31 maj till tidningen Nämndemannen- Östergatan Ängelholm. Nämndemannen Börje Engholm från Karlskoga, är vår korsordskonstuktör. Följande personer erhåller bokpriser för sina rätta svar i Korsordet 1/2010 Christer Ohlsson, Stockholm. Barbro Danielsson, Örebro. Bokpriserna kommer före utgivningen av Nämndemannen 4/2010 DE ER- SÄTTER VÄL AG PÅ DE FLESTA TAK ÄLLING JÄRN- VÄGS- KNUT DÖRR PULS- ÅDER SIGILL IN SYLVES- TER- FEST FÖRE TIDS- UPP- GIFT ÅRS- TIDEN KALLAS TEODOR DE GÅR OCH GÅR VILL BOXARE HELLRE ÄN TA KAN- SKE VAJA INTE ETT FLER- TAL EN ME- NORA HAR SJU ÄR KALL SER INTE PÅ MAKEN HAR EN DEL MED MÖRKA KLÄDER FÖRE ATA PÅ TAK BLIXT SVERKER GÖ- RANS- SON DET ÄR OVALT OFTAST GRÅ VÄLDIGT LITEN I MATEN EGYP- TEN ÄR EN VILL INTE BOXARE GÄRNA EMOT KAN OCKSÅ KALLAS KRIGET BON 500 I ROM MÅTT- ENHET I AKUSTI- KEN IDAG JA- PANSKT VIN ENGHOLMS GÅNG MELLAN SPILTOR UPP- DELAD I OLIKA MEDIA SNOTT HAR FÅTT VISST SKYDD PÅ JOB- BET LAGOM MYCKET JOBB PÅ EN TISDAG TRO- PISK SKEN- FRUKT BRU- KAR MAN VAPEN TÄTORT NÄRA ÖSTER- SUND LITET RYMD- MÅTT HAR KORS- NINGAR I PLAN KAN OCKSÅ KALLAS GÖPA STÅR MED SINA LAPPAR BÄR EN DEL MED SIG LÄNGE KORT UPPLYS- NING PUNK BRIT- TISK ROCK- GRUPP KAN- SKE EN MÅL- NING EN SLAGS SOV- PLATS BARBRO ALVINGS SIGNA- TUR INDISK KUNGA- TITEL FRÅN SÅRAD LITEN LOTT SLAG- INSTRU- MENT NALLAR TALAS I IT- BRAN- SCHEN 19

20 FÖRENINGSNYTT Hässleholm tingsrätt med korta handläggningstider Hässleholms nämndemannaförening har haft årsmöte. Förbundssekreteraren Hans Båging representerade NRF vid årsmötet. Han och lagman Jörn Jakobsson höll två upp - skattade anföranden. Hans Båging informerade om det senaste från förbundsstyrelsen. Lagman Jörn Jakobsson kom in på nyheter som gällde tingsrätten. Lagmannen nämnde att av 23 länsrätter har det blivit 12 förvaltningsrätter. Detta var en angelägen reform, samtidigt som det är en kvalitetsfråga. Vidare togs frågan upp om säkerheten i våra domstolar. Det har varit 188 allvarliga incidenter under Verket har tagit detta på allvar och upphandlat resurser för att gå igenom domstolarna. Övningar kommer att genomföras. Förtoendeutredningen. En annan viktig punkt var Förtoendeutredningen. I samband med höstens val kommer samtliga partier att nominera nämndemän till Falu Tingsrätt. Rollen som nämndeman är ett förtroendeuppdrag som innebär att man som samhällets företrädare deltar vid rättegångar i tingsrätten och tillsammans med yrkesdomaren tillämpar rättsreglerna i olika mål. Mandattiden är fyra år. Valbar till nämndeman är varje myndig svensk medborgare som är folkbokförd inom 20 Justitieministern har märkt att förtroendet inte är så bra. Undersökningar har gjorts bland allmänheten, Advokaterna och bland åklagarna. Resultatet har visat att bland allmänheten hade 61 % mycket stort eller ganska stort förtroende. Bland advokaterna var det 76 % som hade starkt förtroende. Bland åklagarna var det 90 % som hade starkt förtroende. Ett systematiskt Kvalitetsarbete genomförs. Man tittar på: Domstolarnas handläggningstider. Domstolarnas bemötande av parter och bevispersoner. Domstolarnas och domstolspersonalens tillgänglighet för parter och bevispersoner. Transparensen i domstolarnas beslutsprocesser. Utformning av domar och beslut. Den bild som medierna förmedlar om domstolarnas verksamhet. (Detta är en nyckelpunkt). Domarnas uppträdande. Falu nämndemän om kommande nomineringar VIKTIGT ATT UNGA NÄMNDEMÄN NU VÄLJS valförsamlingens område. Nämndemannauppdraget ställer stora krav på koncentration och uthållighet. Det är ett spännande och intressant uppdrag som kräver objektivitet, saklighet, integritet och gott omdöme samt att man är lyhörd och inte är fördomsfull. Det är viktigt att nämndemannakåren har en ålderssammansättning som i möjligaste mån sammanfaller med väljarkåren. Det är angeläget att nämndemännen speglar be- Mycket på gång Det är mycket som är på gång. Viktigast är förtroendefrågor och kvalitetsfrågor. Lagmannen påpekade att det är viktigt att aldrig känna förakt för personen, utan för brottet. Hässleholms Tingsrätt har senaste året haft en stor arbetsbörda. Brottmål 576 Tvistemål % Familjemål % Äktenskapskillnad 152 Konkurser 63 SUMMA 1213 mål Det har blivit 340 mål per domare Trots detta har Hässleholms Tingsätt haft korta handläggningstider var verksamhetsmålen i genomsnitt för brottmål 5 månader i landet, i Hässleholm 3,3 månader för tvistemål 7 månader, i Hässleholm 4,8 månader. Margareta Warnholtz Sekreterare i Nämndemannföreningen i Hässleholm folkningen beträffande ålder, kön och etnisk tillhörighet. Det är också värdefullt att människor med olika bakgrund får möjlighet att både få insyn i rättsväsendet och kunna bidra med sin livserfarenhet. Nämndemännen vid många av landets domstolar har mycket hög medelålder. Det är också fallet vid Falu Tingsrätt. Det är därför angeläget att partierna vid nomineringen är uppmärksamma på åldersfördelningen bland kandidaterna och att man inte slentrianmässigt nominerar samma personer varje gång. Särskilt angeläget är det att personer i årsåldern väljs in. Idag utgör de minoritet, medan de äldre är mycket väl representerade. På styrelsens uppdrag: Bengt Holmquist Ordförande i Falu Nämndemannaförening