- Bryt tystnaden. Solna församlingsblad. Doktor Fulata Moyo leder världsvid kampanj mot våldtäkt. Ohyggligheter i Bibeln. Svartrock i målarrock

Transkript

1 Solna församlingsblad nr Bryt tystnaden Doktor Fulata Moyo leder världsvid kampanj mot våldtäkt Ohyggligheter i Bibeln Aldrig tråkigt på förskolan Svartrock i målarrock SOLNA FÖRSAMLINGSBLAD NR 1/2015 1

2 Inte bara nazister Samma dag som jag lämnar det här tidningen till tryckeriet är det 70 år sedan fångarna i koncentrationslägret Auschwitz befriades av framryckande sovjetiska trupper. Fortfarande finns några av de överlevande kvar och kan berätta. Nästa gång, vid 80-årsdagen av befrielsen, kanske vi inte kan vänta oss att någon av dem är i livet. För några år sedan såg jag filmen I gryningens timmar. Den handlar om franska judar som efter en raid av fransk polis (inte tyskar) samlas ihop i Velodromen, en idrottsstadion i Paris, och hur de sedan skickas vidare till Förintelsen. Filmen visar ett litet ljus i slutet av tunneln. I verkligheten överlevde ingen av dem som skickades till Auschwitz från Velodromen. Jag minns känslan av hur ofattbart galet detta var. Mitt under brinnande krig ägnade nazisterna massor av kraft, organisation och pengar åt att samla ihop Europas judar, och skicka dem med tåg hundratals mil för att mörda dem. Det går bara att fatta om man ser att det handlar om ideologi. Det rör sig inte längre om att stjäla judarnas hem och ägodelar. Detta kan man inte tjäna något på. Det är idéerna. Nazistisk ideologi. Nazistisk människosyn. Judarna stod inte bara, som många andra folk, i vägen för det tyska herrefolket. Allt ont i världen var judarnas fel, och de skulle bort. Åter en påminnelse om att alltid, alltid kolla vilka idéer ett parti eller en rörelse står för, innan man faller för slagorden. Se längre än flosklerna. Det gäller lika mycket idag. Länge var minnet av tre miljoner judar nästan utraderat i Polen, liksom den tusenåriga polsk-judiska traditionen. Men ett nytt museum, Polin i Warszawa, sätter punkt för glömskan, skriver en hoppfull Maciej Zaremba i Dagens Nyheter. I vår tidning recenserar vi boken Vi från Jedwabne och filmen Ida. Båda visar, liksom I gryningens timma, att det inte alls var bara tyska nazister som förföljde judar. Pogromer och antisemitism, från kristna människor, existerar idag och sedan lång tid i Europas i historia. Det är tunga ämnen i det här församlingsbladet. För att kunna få hopp och glädje måste vi också våga se mörkret och bli delaktiga i att göra världen till en bättre plats. Thursdays in Black En värld utan våld och våldtäkt är till exempel en hoppfull kampanj. Genom att klä oss i svart på torsdagar, och bära kampanjmärket kan vi synliggöra protest och väcka samtal och diskussion. Kyrkornas världsråd arbetar med program för att göra män delaktiga i lösningen på allt det våld de utför. På mittuppslaget finns i alla fall det gladaste och allra mest hoppingivande i denna tidning. Barnen på Näckrosgårdens förskola. Redaktör ellika.hammarlund INNEHÅLL 1/ Bryt tystnaden om våldtäkt Ellika Hammarlund har träffat Fulata Moyo, som leder Kyrkornas världsråds kampanj Thursdays in Black. 6. Våldet mot kvinnor i Bibeln Anders Isacsson skriver om de ohyggliga berättelser han helst vill lämna åt glömskan Aldrig tråkigt på förskolan Förskolllärare Jennie Dahlquist skriver om en dag på jobbet. 11. Svartrock i målarrock Katarina Wolf, präst och konstnär, är ny medarbetare i Solna församling. Hon är också med i församlingsbladets redaktion. Även: kr till Panzisjukhuset, Swisch iväg till kyrkan, Sydde ihop kr, Lunch i Hagalund. 5. Varför allt detta hat och våld mot kvinnor världen över? 7. Sluta se bort. 10. Inte ens hjältarna vill berätta, En öronbedövande tystnad, Tävling. 16. Johann Sebastian Bach: Rebell som blev klassiker, Johannespassionen. I varje nummer: På gång, Kalendarium. 14. Kontakt. 15. Kyrkoherdens sida. Solna församlingsblad Nummer 1/ februari Nästa nummer, 2/2015 utdelas av Posten 30 mars. Vid utebliven tidning ring så skickar vi en tidning. Utgivare: Solna församling Box 1006, SOLNA, tel Ansvarig utgivare: Johan Engvall Redaktör: Ellika Hammarlund Redaktionskommitté: Ellika Hammarlund, Anders Isacsson, Ingrid Blideman. Patrik Gineman, Katarina Wolf. Layout: Sholeh Genberg Korrektur: Gunvor Karlström Tryck: Östertälje tryckeri Distribution: Posten Upplaga: ex Taltidning produceras av: Iris Media Foto framsidan: Stockholms Stift Redaktionen ansvarar för text och bild där inget annat anges. E-post: ellika.hammarlund FOTO: SERGE MUISHA/UNHCR FOTO: LINDA MICKELSSON /IKON FOTO: JIM ELFSTRÖM /IKON Panzisjukhuset hjälper våldtagna kvinnor. Swisch iväg till kyrkan Allt färrre bär idag med sig kontanter i plånboken. Det kan vara frustrerande när man vill bidra till kollekten vid till exempel en gudstjänst eller en konsert. Nu har du möjlighet att betala din kollekt med Swish. Ett betalningssystem som du själv kan ha i din mobiltelefon. Församlingens kyrkor har varsitt Swishnummer för kollektändamål. Numren följer nedan, men finns också anslagna i respektive kyrka. Solna kyrka Råsunda kyrka Bergshamra kyrka Hagalunds kyrka Sydde ihop kr Huvudsta kyrkliga syförenings försäljningar har under 2014 inbringat kr. De insamlade medlen har föreningen skänkt till Svenska kyrkans internationella arbete, Svenska kyrkan i utlandet samt till diakonin i Solna församling. Jag vill framföra ett varmt tack till alla som bidragit, säger föreningens ordförande Ulla-Britt Frändberg till församlingsbladet. Nyheter kr till Panzisjukhuset kr har skickats till Panzisjukhuset i Östra Kongo med hälsning från alla som deltog i insamlingskonserten i Råsunda kyrka i december. Artister var bland andra Ann-Christin Hedmark, Erik Steen, operasångerskan Eva Marklund och clownerna Äpple-Siw och Märta, som samarbetar med Clowner utan gränser, och har besökt Panzisjukhuset. Sjukhuset, som grundats av doktor Denis Mukwege, hjälper kvinnor och barn som utsatts för våldtäkt och andra övergrepp i krigets Kongo. Under talet har kvinnor våldtagits i ett krig där våldtäkt används som vapen. Lunch i Hagalund Nu är det matlagning igång i Hagalunds kyrka. Åtminstone en gång i veckan. Torsdagar är det lunch kl för 20 kr. Det är Hagalundsträffen som håller öppet kl Eftersom Ria har stängt så ställer vi upp med lunch en dag i veckan, fram till dess Stadsmissionen hittar en lämplig lokal i Solna, säger diakon Thomas Nilsson till församlingsbladet. Pingstkyrkan på Råsundavägen har på samma vis lunch på fredagar kl FOTO: KRISTINA JOHANSSON /IKON 2 SOLNA FÖRSAMLINGSBLAD NR 1/2015 SOLNA FÖRSAMLINGSBLAD NR 1/2015 3

3 Bryt tystnaden om våldtäkt Fulata Moyo föddes för tidigt, med fötterna först. Hennes namn betyder just fötterna först. Ingen trodde hon skulle klara sig. Men hon överlevde och blev en extremt envis person. Doktor Fulata Moyo arbetar i Kyrkornas världsråd. I november besökte hon Sverige i samband med kampanjen Thursdays in Black (se faktaruta på sidan 5). Församlingsbladet träffade henne på ett möte i Ekensbergskyrkan. Barndomshemmet i en by i Malawi var ingen trygg plats för Fulata Moyo. Våldet mot kvinnor och barn har hon känt inpå bara kroppen. Mellan nio och tolv års ålder våldtogs hon av en äldre kusin. Hon vågade inte berätta det för en enda människa. Fulata Moyo är idag högutbildad, teologie doktor, och en av världens mest kända kvinnliga teologer. Hon är också en av cheferna i Kyrkornas världsråd. När hon talar väver hon samman erfarenheterna från byn där hon växte upp, med det hon ser i sin nuvarande position som ansvarig för jämställdhet och sexualetik i Kyrkornas världsråd i Genève. Den direkta orsaken till att hon föddes för tidigt var att hennes mor blev utsatt för misshandel i hemmet. Barnmorskan sa direkt att jag måste till sjukhus. Men att ge sig av flera mil till sjukhus med en baby fanns inte i min mammas värld. Hon hade fullt upp med allt annat som skulle skötas där hemma. Fulata överlevde av pur envishet. Byborna tyckte att jag satte mig på tvären alldeles för ofta, inte bara då jag föddes. De första erfarenheterna av kyrkan var inte positiva. Min pappa hade fem fruar. Jag kunde inte bli döpt förrän mamma avancerat till positionen första hustru. Först då fick mamma överhuvudtaget komma till kyrkan, och jag kunde äntligen döpas. Senare reflekterade hon över omständigheterna kring sitt dop. Jag kunde inte vara positiv till en kyrka som inte tog emot alla. Gud gillar inte sådant hyckleri, tänkte jag, så jag lämnade den reformerta kyrkan. Att bryta tystnaden är A och O när det gäller att arbeta mot våldtäkt, säger hon. Och att vi lyssnar till de överlevande offrens röster. Själv höll Fulata Moyo tyst i många år om det hon utsatts för. På en arbetsresa i Thailand 2010 besökte Fulata Moyo ett kyrkligt center som arbetar mot trafficking. På en promenad fick jag syn på en mycket, mycket ung flicka som var gravid i ett sent skede. Jag mötte hennes blick och kände starkt: hon är inte i sin kropp! Något är fruktansvärt fel. Fulata Moyo kom abrupt i kontakt med känslorna kring det hon själv upplevt som 9-åring. Som hon dolt för alla, för att hon inte skulle bli trodd. Hon frågade någon av de ansvariga på platsen vad som drabbat flickan och fick veta att hon blivit bortrövad och våldtagen av tre män. Jag frågade då hur de arbetade på centret. De sa: Här läser vi Bibeln och går efter förlåtelsens principer. Men det man måste göra först är att lyssna, lyssna och lyssna. Inte börja prata om förlåtelse och Bibeln. Men hur kan män bli delaktiga i lösningen på allt våld de utför och hur kan man gå från härskare till partner? Vi på Kyrkornas världsråd har tagit fram olika modeller för att arbeta med detta. En del kyrkor har använt dem, säger Fulata Moyo. TEXT OCH FOTO: Hämta kampanjmärket Thursdays in Black i Kyrkans hus. Varför allt detta hat och våld mot kvinnor värden över? Församlingsbladets Katarina Wolf bad en biskop, en psykoterapeut och en ledarskribent om ett svar. Det finns ingen ursäkt There is no excuse for violence against women. Så uppmanar Kyrkornas världsråd sina medlemskyrkor att agera. Kampanjen Thursdays in Black uppmärksammar och sätter fokus på det våld mot kvinnor som sker i krig, men också i våra sammanhang. Varje torsdag klär vi oss i svart för att påminna om att det som sker inte ska ske. Det finns ingen ursäkt för våld mot kvinnor. Ändå drabbas vuxna och unga kvinnor. Allt handlar om makt och vanmakt. Den som har makt låter sin vanmakt gå ut över den som inte har makt. Det är en förklaring, men ingen ursäkt. Så låt oss på alla sätt säga att vi inte accepterar och inte vill förklara. Det finns ingen ursäkt för mäns våld mot kvinnor. Skrämmande att vara beroende Det är en rätt skrämmande tanke att jag är född av någon. Att ha varit så beroende och utlämnad kan vara en närmast outhärdlig vetskap. En orsak bakom våldet mot kvinnor är att vi en gång varit så beroende av någon med kvinnokön. Kvinnor kan nog ännu få bearbeta sina mammarelationer på ett annat sätt än män har möjlighet till. I ett människohjärta är det närmare än vi tror mellan kärlek och hat. Hinnan däremellan är så tunn. Jag tror att vi alla, både män och kvinnor, griper efter det vi kan när vi blir rädda och kommer nära vår sårbarhet. Att slå är ett sätt att ta sig från maktlöshet till makt. Makt ger inte det vi innerst inne vill ha, men att man inte kan tvinga någon till kärlek är smärtsamt och svårt att ta in. Man slår på sin egen sårbarhet men den som betalar priset i sin kropp är den man skulle vilja bli älskad av. Man kan förklara våldet men det ska aldrig ursäktas. Att bli människa är lära sig hur man vrider kniven ur sin egen hand. Aktuell neuropsykologisk forskning stryker under vetskapen om hur relationella och beroende av vår flock vi är. På EVA BRUNNE Biskop underliggande plan finns det i samhällen och subkulturer en ofta tyst sanktion av våld mot kvinnor. Annars skulle det inte vara så utbrett. Den som slår känner sig skyddad av en dold norm. Det finns i detta också något hoppfullt som talar om möjligheter till förändring. Den kultur och det samhälle som autentiskt, öppet och med medvetenhet kommunicerar att våld mot kvinnor och barn är oacceptabelt kan förändra mönstren. Vare de så tusenåriga! ELISABET PETTERSSON Präst och leg. psykoterapeut CH FOTO: MAGNUS ARONSON Männens kontroll Jag är rätt övertygad om att vi i dag ser mindre våld mot kvinnor än någon gång i världshistorien. Sorgligt nog har dock utvecklingen mot ökad kvinnlig frigörelse i till exempel Mellanöstern och Nordafrika gått bakåt i fundamentalismens spår, vilket satt hårdare tryck och ökat våldet mot kvinnor. En del av våldet, och hatet, kan säkert förklaras av en sorts desperation över att männens kontroll av kvinnor minskar. Vissa män svarar med den enda metod som de behärskar bättre: fysiskt våld. ERIK HELMERSSON Ledarskribent, Dagens Nyheter Fakta om våldtäkt Brottsförebyggande rådets Nationella Trygghetsundersökning (NTU) 2013 uppskattar att minst våldtäkter sker i Sverige varje år, det vill säga 100 varje dag. När FN skulle kartlägga våld mot kvinnor i Asien medgav nästan var fjärde tillfrågad man att han begått minst en våldtäkt, skriver den medicinska tidskriften Lancet. I Kongo är det farligare att vara flicka än soldat. Våldtäkt, tortyr och förnedring används som vapen. Under talet har kvinnor blivit våldtagna i Demokratiska republiken Kongo. FN uppskattar att mellan och kvinnor våldtogs under Bosnienkriget. Under kriget i Liberia våldtogs 49 procent av landets kvinnor. Under folkmordet i Rwanda 1994 våldtogs kvinnor. Thursdays in Black Kyrkornas världsråds kampanj vill sätta fokus på det våld som drabbar kvinnor, i krig, men också i fredstid. Att på torsdagar klä sig i svart och bära knappen med texten Thursdays in Black blir en enkel symbolisk handling för att synliggöra protest, väcka samtal och diskussion. 4 SOLNA FÖRSAMLINGSBLAD NR 1/2015 SOLNA FÖRSAMLINGSBLAD NR 1/2015 5

4 Det finns texter i Gamla Testamentet som man helst skulle vilja slippa befatta sig med. Det är ohyggliga beskrivningar av våld och övergrepp man helst skulle vilja lämna åt glömskan. Våldet mot kvinnor i Bibeln Någon gång kommer människor som läser hela Bibeln i kontakt med dessa texter, som är så svåra att läsa, förstå och ta till sig. De är inte många till antalet och de finns inte utvalda som predikotexter i vår kyrkas evangeliebok, så man måste anstränga sig för att hitta dem. En av dem finns i Första Mosebok, kapitel 19 och handlar om Lot, Sodom och Gomorra. Texten berättar om hur Lot får besök av två änglar. Lot tar emot dessa som gäster i sitt hem, där de får äta och övernatta. Männen i Sodom får veta att Lot tagit emot dessa änglar, som verkar vara något slags mellanting mellan ängel och människa och de får för sig att de skall ligga med dem. Lot vägrar att släppa ut änglarna/männen till Sodoms män och erbjuder i stället två av sina orörda döttrar att få ligga med männen, som naturligtvis inte nöjer sig med det utan med våld försöker tränga sig in hos Lot, men på ett förunderligt sätt lyckas de inte. Änglarna/männen som Lot låtit bo och äta hos honom visar sig ha övernaturliga krafter och skyddar Lot och hans familj. Det som är svårt att ta till sig och förstå för oss moderna människor är naturligtvis att Lot var beredd att offra två av sina egna döttrar hellre än änglarna/männen som Lot tagit emot. För oss blir detta ett exempel på en obegriplig grymhet och kärlekslöshet. Ett annat exempel på en för oss svårläst text är den som står i Domarboken, kapitel 19 som handlar om en fullbordad våldtäkt. Berättelsen liknar den om Lot och Sodom på det sättet att några män på nytt omringar ett hus och vill ligga med en av männen som finns inne i huset. Eftersom detta att ligga med en man ansågs som något av det värsta som kunde hända erbjuder på nytt mannen i huset sin bihustru åt männen, som i denna text var och en våldtar henne hela natten, alltså ett exempel på en brutal gruppvåldtäkt. Kvinnan som utsatts för denna grymma handling kan förståeligt nog inte resa sig efter gruppvåldtäkten, utan ligger helt orörlig utanför sin mans hus. Mannen lägger henne på en åsna, för att resa vidare. Efter denna grymma skändning tar han fram en kniv och styckar sin bihustru. Texten slutar med följande ord: Har något liknande skett Vad är det vi skall begrunda, när vi läst om detta bestialiska våld? alltsedan Israel drog ut ur Egypten och fram till idag? Begrunda detta. Vad är det vi skall begrunda, när vi läst om detta bestialiska våld? Hur skall man läsa en sådan här gammal text som står i vår Bibel och skrevs för flera tusen år sedan? Eller skall man helt enkelt strunta i att läsa den? Luther skrev ju någonstans att det som man inte förstår i Bibeln, skulle man helt enkelt lämna därhän och gå vidare tills man hittade något som man förstod. Vi har exempel i historien på att människor velat redigera Bibeln på nytt och ta bort stötande texter som denna. Dessa texter säger något om att våld, övergrepp och förnedring inte är något nytt. Samtidigt finns det i dem handlingar och beteenden, som skulle vara otänkbara att acceptera idag. Texterna berättar om att en man ansågs mer värd än en kvinna. Det är värre om en man blir utsatt för en våldtäkt eller ett sexuellt övergrepp än en kvinna. En kvinnas liv kunde offras på hederns och patriarkatets altare, vilket är stötande och för oss helt oacceptabelt. Samtidigt vet vi att det finns platser på vår jord, där det fortfarande råder en liknande struktur, där kvinnor och barn våldtas i samband med krig och konflikter som en hämndåtgärd. När det gäller dessa texters vara eller inte vara i vår Bibel och vår tradition påminner och aktualiserar detta om diskussionen som nyligen pågått om hur vi skall förhålla sig till sådant i vår barnlitteratur, som inte längre anses passande eller politiskt korrekt att ha med. Såsom delar av Pippi Långstrump, Tintin och Ture Sventon, som alla tre har avsnitt som uttrycker en föråldrad människobeskrivning och människosyn med rasistiska om än inte våldsamma drag såsom i bibeltexterna. Jag tillhör dem som anser att litteraturen trots sina ibland både hemska och våldsamma texter inte bör censureras, utan att texterna som finns i vår historia bör stå En kvinnas liv kunde offras på hederns och patriarkatets altare, vilket är stötande och för oss helt oacceptabelt. kvar i dess för oss obekväma och stötande form. Vi vet att tiderna förändras och att mycket av det som skrevs för länge sedan är både svårsmält och obehagligt, men så kommer det också att vara med våra texter, som vi idag tror är så upplysta och fördomsfria, när de läses om några hundra år. Låt oss istället för att ta bort dem läsa texterna och försöka förstå och tolka dem, inse att de har något att berätta om sin tids människosyn och om hur man tänkte och levde. Texterna ger oss insikter och kunskaper, som vi kan ta spjärn mot och avskräckas och ta avstånd ifrån och kanske kan vi lära oss något nytt om oss själva i mötet med dem, som vi inte redan visste om. Vi är tyvärr många gånger ganska så lika historiens människor. Vår tid rymmer också ofattbara grymheter som vi måste våga se och förhålla oss till. Först då vi insett detta kan vi agera och arbeta på en förändring och förvandling av oss själva och vår värld. ANDERS ISACSSON anders.isacsson Sluta se bort Hur kan män bli en del av lösningen på allt våld mot kvinnor? Församlingsbladet har talat med Mikael Alenmark, tvåbarnsfar i Råsunda. I första hand är man en förebild för sina barn, säger Mikael Alenmark. Jag lär min dotter att hon och hennes vänner är okränkbara. Och min son att uppträda respektfullt mot kvinnor. Män våldtas förresten också, oftast av andra män. Mikael Alenmark har ingen förståelse för att män våldtar, och känner inget ansvar personligen för det. Men jag kan inte blunda för att jag är en del i en kultur som föder det här. Män kan sluta se bort och börja bemöta dåliga, brutala skämt, menar han. Visa att det inte är ok att behandla kvinnor nedsättande. I första hand vill han vara vaksam över det dolda kvinnohatet, som dyker upp utan förvarning. Han går ofta på fotbollsmatcher med sin dotter (sonen gillar inte fotboll). I första hand är man en förebild för sina barn. Där skriker man hora som skällsord till domaren, eller till spelarna i det andra laget. Man går dit med sin dotter för att det ska vara fest, men så blir det jobbigt i stället. Man vill ju inte att flickorna ska behöva vänja sig vid detta. Det är gott om kvinnliga könsord som far genom luften på fotbollsarenorna. Det handlar inte bara om någon vilsekommen själ med en ölburk i varje hand. Den som skriker kan se ut som vem som helst, och skulle kunna sitta i skolans föräldraråd. Det som förenar dem är att de är män. Barnen gör inte som vi säger utan som vi gör. Idrottsrörelsen kan gott skicka hem föräldrar som står vid barnmatcherna och skriker olämpliga saker till domaren. Mikael Alenmark är jurist. Han bor med sin hustru och två barn i Råsunda. Fotbollen är jätteviktig i vardagen här i Solna. Jag vet att AIK jobbar mycket med värdegrundsfrågor. Mikael Alenmark har med sig boken Soul on ice av Elridge Cleaver, en av ledarna för Black Pantherrörelsen i USA på 60-talet. Cleaver satt i fängelse för flera våldtäkter innan han blev samhällsengagerad. Han skriver av egen erfarenhet: Priset för att hata andra människor är att du älskar dig själv mindre. Kanske kommer vissa män in i en hatspiral. Ju mer hat och våld, desto mer självförakt, som man försöker bota med ännu mer hat och våld. Det kan vara så men det är ingen ursäkt, säger Mikael Alenmark. TEXT OCH FOTO: 6 SOLNA FÖRSAMLINGSBLAD NR 1/2015 SOLNA FÖRSAMLINGSBLAD NR 1/2015 7

5 En dag på jobbet Aldrig tråkigt på förskolan Hoppa på ett ben, snurra, springa och grimasera. Allt det kan kroppen göra. Förskollärare Jennie Dahlquist skriver om en dag på jobbet Jag kliver in på jobbet, Förskolan Näckrosgården på Råsundavägen, en av tre heltidsförskolor som drivs av Solna församling. Det är tyst och tomt i huset när jag går runt och tänder lampor och lyfter ner stolar i alla rum. Jag sätter på musik och väljer lite akustisk pop. Jag älskar musik och att ha det på i lokalerna tycker jag sätter stämningen för dagen på ett bra sätt. När allt är i ordning för öppning brukar jag äta frukost. Det är skönt att en gång i veckan äta frukost i lugn och ro, alldeles för mig själv även om det ändå bara tar tio minuter. Med två barn och en man hemma som ska iväg åt olika håll, är det alltid full rulle på mornarna även vid frukostbordet Förskolan öppnar. Inga barn ännu. Idag tänkte jag prova något nytt att öppna på Grön avdelning i stället för på Röd. Det är mest stora barn som kommer tidigt, så jag tänker att det är bra att de får tillgång till sina aktiviteter på en gång på morgonen Första barnet kommer. Jag tar emot i hallen och samtalar med barn och förälder lite om det vi gjorde igår och det som ska hända under den här dagen. Strax efter kommer en kollega och sen kommer fler barn de går in i byggrummet och tar fram plastdjuren och lite andra figurer. Medan de leker tillsammans passar jag på att fylla på månadsnärvaron i pärmen. Efter klockan åtta droppar barn och kollegor in i en strid ström. Vi klär på oss och går ut på gården och strax efter kl är alla på plats. Idag ska både Grön och Röd avdelning starta upp vårens tema: Kroppen. På Grön ska de ha en brainstormingsamling där barnen ska få berätta om vad de redan kan om kroppen och sedan vad de vill veta mer om. Röd avdelning går till Giraffparken, en park som ligger nära förskolan, på Erik Sandbergs gata. Det är galet halt, så vi stannar inte där så länge. När vi kommer in från parken är det dags att tvätta händer och byta blöjor. Det är också dags att bädda till de barn som ska sova efter maten. Ofta vill barnen hjälpa till och de är verkligen bra på att komma ihåg vilka barn som sover var. Strax innan lunch samlas vi på röda mattan. Vi tar ner ljuset och halsbandet där alla barnens namn finns på varsin färgglad pärla. Ett barn får hjälpa till att släcka lamporna och sedan ska ljuset tändas. Vi räknar tillsammans: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, ljuset tändes nu. Den som vill får knäppa händerna. Som vanligt är det några barn som börjar klappa händerna det är inte lätt att höra skillnad på orden knäppa och klappa. Vi ber en tackbön för varje barn i halsbandet och när alla barn blivit sedda och nämnda, ber vi morgonbönen från prinsessan Estelles bönbok: Här kommer en helt ny dag, som ingen har använt förut. Här kommer också jag, var med mig och hjälp mig Gud. Amen. Det är frivilligt för familjerna att låta barnen vara med på de samlingar som innehåller bön eller andra kristna inslag. I nuläget har ingen frånsagt sig. Men barnen får varje gång möjlighet att bestämma om de vill eller inte. Under samlingen har borden dukats i köket och det är dags att gå och sätta sig. Idag får begynnelsebokstaven Temat för dagen är kroppen. Här visar alla vad de kan göra med sina kroppar. (Samtliga bilder är tagna av Patrik Gineman). Alla barnens namn finns på varsin färgglad pärla. Jennie Dahlquist är förskollärare och arbetsplatsledare på Näckrosens förskola. i förnamnet bestämma vem som får gå från ringen till sin plats vid bordet. Efter maten går några barn och lägger sig för att sova. Jag tar med mig de barn som är vakna och går in till ateljén. Där får vi sällskap av två kompisar från Grön. Idag ska vi börja med att ha temasamling. Barnen får berätta vad kroppen är och jag får veta att deras förkunskaper om kroppen är väldigt stora. De kan många av kroppens delar och de får också berätta vad kroppen kan göra hoppa på ett ben, snurra, springa, med mera. Vi ställer oss på golvet och så får alla i gruppen visa vad de kan göra med sina kroppar det blir många konster och tricks och kompisarna härmar och gör likadant. När vi visat nästan allt vi kan gör med kroppen, inklusive grimaser med ansiktet, samlar vi ihop oss vid bordet igen. Barnen ska få prova lite nytt matematikmaterial som jag hittat på nätet och förberett. Det första handlar om symmetri att hitta båda delarna av en snökristall och sedan sätta ihop paren. Det andra materialet handlar om siffror och antal och här får barnen utforska de små cirklarna och jag observerar och reflekterar samtidigt över hur jag kan använda mig av materialet i fortsättningen. Det är väldigt många cirklar, konstaterar jag, så jag tar bort siffrorna 6-10 och siffran noll. Vi hjälps åt att hitta alla cirklar som hör ihop de som visar samma antal och där siffran står skriven med text. Det var svårt med det skrivna, så vi kommer nog jobba vidare med antalscirklarna först. Efter samlingen går vi in på Röd igen. Där har kompisarna börjat vakna efter vilan. En efter en kommer de tassande ut. Vi läser, tittar i böcker och leker med olika saker tillsammans. Jag passar på att gå in i personalrummet för att skriva ut ett fotocollage och en text om det vi gjorde på temasamlingen idag. Jag sätter upp den i hallen, så att föräldrarna kan se och läsa om dagens uppstart Mellanmålet serveras och jag packar ihop och åker hem för idag. Nu väntar hämtning av två barn först på förskolan och sedan på fritids sedan blir det middag och mys på hemmaplan. När mina egna barn somnat fortsätter jobbet en stund. Jag sätter mig och ser över innehållet för vår nästa arbetsplatsträff. Det är mycket som ska diskuteras kring verksamheten hur det går med temat, vilka inköp som ska göras, hur vi ska organisera och lägga upp dagarna på bästa sätt för barnen osv. Det är en ständig pågående utveckling och det är det som gör det så roligt att vara förskollärare det blir aldrig tråkigt och enahanda, utan variationen är oändlig. n 8 SOLNA FÖRSAMLINGSBLAD NR 1/2015 SOLNA FÖRSAMLINGSBLAD NR 1/2015 9

6 Kultur Nytt ansikte Inte ens hjältarna vill berätta Vi från Jedwabne av Annika Bikont Översättning: Irena Grönberg Atlas förlag 2014 Vi från Jedwabne är en fasansfull bok. Jag har funderat en del över varför den är det. Det uppenbara förstås: Den handlar om hur en del av invånarna i en liten polsk by den 10 juli 1941 hämtar sina judiska grannar, för dem till torget, misshandlar dem och sedan bränner dem levande i en lada. Men det är inte bara det. Det är varför de gör det. Det är bland annat den frågan som Anna Bikont söker svar på. Men efter 433 sidor hänger frågan fortfarande i luften. Det handlar om människor som varit grannar i generationer. Som haft sina konflikter, visst. Men det finns inget glödande hat, inget som motiverar en sådan barbarisk handling. Det handlar snarare om avundsjuka, irritation och girighet. Men framför allt verkar det som om de gjorde det för att de kunde. Och, naturligtvis, för att tiderna var sådana. Länge skylldes handlingen på nazisterna. Man förstår efterhand att den genomfördes med deras goda minne, men de deltog inte aktivt. Byborna själva har förstås alltid vetat, men har tigit av olika skäl. Men våren 2000 publicerar Jan Tomasz Gross boken Grannarna som redogör för händelsen. Den skapar stor debatt i Polen. För många är den en ögonöppnare. Andra pekar på vissa faktafel i boken och menar att dessa fel visar att alltihop är påhittat. Debatten får Anna Bikont att vilja gå djupare i historien. I fyra år går hon igenom arkiv, läser protokoll och intervjuar alla som kan kasta ljus över saken: förövare och deras barn, offer och deras barn, alla de som visste men som teg samt de som försökte göra något, som gömde och hjälpte de få judar som överlevde. Nästan ingen är till en början villig att tala med henne. Förövarna förnekar. Offrens ättlingar vill inte blåsa nytt liv i konflikter. Inte ens, eller snarare: särskilt inte hjältarna, de som verkligen offrade sig för att hjälpa de överlevande, vill tala om saken. De är nämligen fortfarande rädda. I Vi från Jedwabne får vi följa Anna Bikonts arbete i dagboksanteckningar, hur hon sakta men säkert borrar sig ned i historien. Här finns också några utförliga berättelser om några människors livsöden. Det är skrämmande läsning. Men det finns en annan känsla också: Vad svårt det måste vara att gå emot strömmen, särskilt i ett litet samhälle. INGRID BLIDEMAN Tävling 1. Vilken tid öppnar Näckrosens förskola? 2. I vilken av Bibelns böcker kan man läsa om Lot, Sodom och Gomorra? 3. Vilket år hade J S Bachs Johannespassion premiär? 4. Vad heter Panzisjukhusets grundare? Du kan vinna Bönboken tradition och liv. Sänd in ditt svar till e-postadress: ellika.hammarlund, eller per brev till: Församlingsbladet, Solna församling, Box 1006, Solna. Förra numrets tävling var inte alldeles lätt, men ändå har vi fått in en handfull rätta svar. Vinnare blev Bengt Olof Engström, som får Julens bästa berättelser från Ordalag förlag. Rätt svar var: 1. August Strindberg: Svenska öden och äventyr. 2. Selma Lagerlöf: Gösta Berlings saga. 3. Charles Dickens: En julsaga. 4. Margareta Strömstedt: Julstädningen och döden. 5. Kenneth Grahame: Det susar i säven. 6. Frans G Bengtsson: Röde Orm. Svartrock i målarrock Lek är något mycket allvarligt och viktigt. Både religionen och det konstnärliga skapandet äger rum i det rum som på psykoanalytiskt språk kallas övergångsområde. Det är det utrymme som existerar mellan den yttre världen och den helt privata fantasivärlden. Där leker barnen, där gör jag tavlor, där samtalar jag med Gud, där firar kyrkan gudstjänst I mina båda yrken som präst och konstnär arbetar jag med bilder. Kristendomen är full av symbolik och bildspråk! I texternas liknelser, i liturgins gester, i prästens klädsel, i ikoner och målningar, i musiken Bärande, helande bilder som använts i tusentals år. Fel använda kan riter och kraftfulla bilder bli destruktiva. Men väl brukade kan den gamla bildbanken av Livet, Döden, Kärleken, Evigheten och Gud bära och läka i livets olika skiften. Bilderna vi gör oss av Gud är mångahanda; en straffande Fader, en kärleksfull Kristus, Gud som mamma, Gud som någonting, Gud som en kraft, Gud som helig ande som blåser vart den vill och ger oss inspiration Men Gud är alltid större än bilderna! I buddismen säger man If you meet the Buddha, kill the Buddha, (om Katarina Wolf är konstnär och ny präst i Solna församling. Se gärna du möter Buddha, döda Buddha). Ändå försöker vi om och om igen måla och skapa avbildningar av verkligheten som vi uppfattar den och av den osynlighet vi kan kalla Gud. Det är en bärande och bearbetande syssla som både konstnären och prästen ägnar sig åt. Jag prästvigdes i juni Är även utbildad sjuksköterska. Och konstnär, självlärd. Jag vet att prästen inte enbart är en svartrock. Prästen är också en clown; någon som människor kan projicera sina känslor på. En löjeväckande figur man kan skratta åt. Som står där i en fotsid vit skrud och försöker försvara något som är osynligt! Prästen påminner därvidlag om konstnären i sin vita målarrock. Båda försöker göra en osynlig verklighet verklig. Sätta färg på den, sätta ord på den Prästen och konstnären har nog en del gemensamt! Som konstnär vill jag inte ha några som helst gränser för mitt skapande. Som präst har jag ramar för skapandet (av t ex en predikan) och det måste borras djupt. Dessa två kreativa sysslor håller mig på tå och håller mig vaken. Och som både präst och konstnär är det nog bra att vara ganska vaken för såväl intryck som uttryck. Både inifrån som utifrån. I kristendomen är Gud ett nyfött barn som inte får plats i härbärget utan får ligga på ett foderbord, i en krubba, i stallet. Gud är ett spädbarn. Vi ska lyssna på detta barn inuti oss. Att be till Gud innebär bland annat att lyssna inåt. Gud vill måla, kluddra, skrika, bäras, leka, läka, skriva och sjunga och det är vi människor som måste göra allt detta. KATARINA WOLF En öronbedövande tystnad Bryt tystnaden. Sluta se bort. Så säger två av dem vi intervjuat i den här tidningen i samband med kampanjen Thursdays in Black. Den erfarenheten har också de kvinnor som utsattes för våldtäkter i masskala under Bosnienkriget. Det som däremot möter oss i filmen Ida är en fullkomligt öronbedövande tystnad. Ida har vuxit upp i ett katolskt kloster i Polen, där hon lämnades som liten flicka. Inför att hon ska avge sina eviga löften, skickas hon av abbedissan till sin enda släkting. Hon ska söka ta reda på allt hon behöver veta för att kunna ta sitt stora beslut. Ida är judinna, får hon veta. Hon beger sig tillsammans med sin alkoholiserade moster ut på en odyssé i sextiotalets Polen, för att söka sina rötter. Vilka var hennes föräldrar? Vart tog de vägen? Alla förintelsens offer dog inte i Auschwitz-Birkenau. Om den sanningen är det knäpptyst. 15 år efter andra världskriget vet ingen någonting om dem som blev rånade på allt och ihjälslagna av sina grannar. Glömskan som drabbat Polens judar släpper nu. Vi från Jedwabne, som recenseras här ovan, och Ida är två exempel på det. Över 50 år efter kriget har fantomsmärtorna exploderat, som DN:s Maciej Zaremba uttrycker det. foto: magnus aronson/ikon Självhjälpsgruppen gav kvinnorna i Robbit, Etiopien, en möjlighet att spara pengar tillsammans, ta små lån och ge sina barn mat. Dela med dig, SMS:a HUNGER till och ge 50 kronor för att starta fler självhjälpsgrupper. SMS:a HUNGER till och ge 50 kr PG BG Swisha valfritt belopp till SOLNA FÖRSAMLINGSBLAD NR 1/2015 SOLNA FÖRSAMLINGSBLAD NR 1/

7 På gång Kalendarium 9 februari-29 mars det mässa. En gång i månaden ungdoms/konfirmandgudstjänst, samt en gång i månaden Gudstjänst med Små & stora. Se predikoturer i Mitt i Solna samt vår hemsida. GUDSTJÄNST MED SMÅ & STORA Söndag kl 10 en gång i månaden. OBS tiden! Teman: 22/2 Ge inte upp! 22/3 Ingenting är omöjligt. 30+CAFÉ Onsdagar kl 19. Vårens tema: Unna dig att leva! MUSIK 8/3 kl 15 Passionsmusik. Stabat Mater av G B Pergolesi. Karin Solén. 29/3 kl 15 Musik på Palmsöndagen. Karin Solén. FOTO: GUSTAF HELLSING /IKON Målning av Tizian, cirka The Passion of Christ av Percy Fletcher 15 mars kl 16 i Solna kyrka Solna kyrkokör berättar Passionshistorien med hjälp av Percy Fletchers musik i verket The Passion of Christ. I verket medverkar också Solna kvartettsångare med soloinsatser. Cecilia von Heijne, sopran Kaspar von Weber, tenor Love Bergman, tenor Solna kyrkokör Marcus Torén, orgel Jörgen Lindström, bas och dirigent Anders Isacsson, präst. Loppmarknad i Kyrkans hus 21/3 kl Lotterier och kaffe med hembakat bröd. Alla pengar som kommer in går oavkortat till Svenska kyrkans internationella arbete. Arr: Huvudsta kyrkliga syförening Vill du skänka saker? Vi tar gärna emot fina saker till loppmarknaden. Kontakta Ulla-Britt Frändberg, eller receptionen i Kyrkans hus. Alltid på en lördag kl 16 Alltid i Ekensbergskyrkan Alltid smörgåsfika 30 min innan Livets pärlor 21/2 Jag. 7/3 Nåd. 21/3 Motgång. ekensbergskyrkan.se & När en förälder är sjuk Familjer där en förälder har en neurologisk sjukdom eller skada erbjuds stödgruppsträffar. Gruppträffarna är för både föräldrar och barn från sju år. För information och anmälan, kontakta diakon Åsa Högman vid Sjukhuskyrkan, tel , vardagar kl Relationsakuten Har ni kört fast i er relation? Behöver ni komma vidare? Svenska kyrkan i Solna erbjuder stödsamtal för par med samlevnadsproblem. Vår mottagning finns i Kyrkans hus, Solna, Skytteholmsvägen 14. Kostnad 300 kr/gång. Anmälan och frågor: Tore Skytén tel tore.skyten FOTO: SVENSKA KYRKAN/IKON FOTO: ALEX & MARTIN /IKON KYRKANS HUS Skytteholmsvägen 14. Tel Onsdagar, ojämna veckor kl Mässa vid Källan kl 20 tisdagar. Onsdag 18/2 kl 9. Askonsdagsmässa. Anders Isacsson. SYFÖRENING Huvudsta kyrkliga syförening träffas måndagar kl 13. Nya medlemmar är välkomna. Kontaktperson: Ulla-Britt Frändberg, tel FÖRSAMLINGSKÅREN Varannan tisdag kl 13. Vi börjar med kaffe och andakt. Alla är välkomna. Vill man bli medlem i kåren är årsavgiften 80 kronor. Då ingår också tidningen Lekman i kyrkan. Ordförande: Birgitta Lindström, tel /2 Brödet från himlen, Lena Åkerlund, ordförande i Stiftelsen Brödet. 3/3 Solna kyrkas torn genom historien och idag, Göran Ridnert, fastighetsförvaltare. 17/3 Spökerier i historia och nutid, Anders Isacsson, präst. Årsmöte. LOPPMARKNAD 21/3 kl Se annons sidan 12. UNGDOM Ungdomscaféet Källan har öppet på tisdagar under skolterminerna, kl Kom för att träffa andra, spela pingis, fika, lära dig spela gitarr, kanske vara med i ett kompband, snacka. Före ungdomscaféet är det läxläsning från kl 16. Ungdomsmässa tisdagar kl 20. ANDRUM Onsdagar kl 10-12, jämna veckor. Stillhet inför dagen, musik, kaffe och samtal. Anna-Margareta Umunna. ONSDAGSTRÄFFEN Sverige runt KL Varannan vecka andakt (jämna veckor). Därefter är det Sverige runt med Peter Nygren och Thomas Nilsson. Soppa och musik Kl Varannan vecka mässa (ojämna veckor), därefter soppa och samvaro. Ebba Fernberg. Soppa/ kaffe 30 kr. BIBELLÄSNING MED SAMTAL Varannan torsdag, jämna veckor kl 13. Vi läser Matteusevangeliet. Ledare: Elisabet Olsson. Kaffe/te och kaka 10 kr. KYRKANS ÖPPNA FÖRSKOLA Öppet: må-ons & fre kl 9-15 ( stängt), tors kl Lekrum, skapanderum, sångsamling, fika, möjlighet att laga lunch i köket. BERGSHAMRA KYRKA Rådjursstigen 9. Tel Söndagar kl 11. GUDSTJÄNST MED SMÅ & STORA 22/3 kl 11 Tema: Ingenting är omöjligt. Bibelutdelning. Sångstrålarna. MUSIK 29/3 kl 17 Konsert. Johannespassionen av J S Bach. Bergshamra vokalensemble och Ann Wallströms barockorkester under ledning av Lars Artborg. Solister: Conny Thimande, Liz Marie Tammo, Mikael Bellini och Staffan Liljas. Entré 100 kr. KYRKANS ARBETSKRETS Bergshamra kyrkas arbetskrets träffas i församlingssalen varannan onsdag kl 13. Gamla och nya medlemmar hälsas välkomna. Kontakta Ulla-Britt Isgren tel HAGALUNDS KYRKA Hagalundsgatan 6. Tel Mässa varje söndag kl 11. LÖRDAGSMUSIK 21/2 kl 16 Nordiska väsen och franska kufar. Karin Haglund, piano, Mats Agnelid, trombon. 21/3 kl 16 Solna Vox framför Mässa av August Söderman m fl verk. Sopran Eva Marklund, Dir Alwar Almkvisth. Orgel Marcus Torén. TRÄFFPUNKT HAGALUND Torsdagar kl Öppet hus, lunch à 20 kr kl Öppen kyrka för stillhet och bön. Möjlighet till samtal för den som vill. Peter Nygren och Thomas Nilsson, Marie Andersson, Lisa Viking, Christer Olsson. RÅSUNDA KYRKA Förrådsgatan 26. Tel Kl 10 varje söndag. Varannan vecka är SOLNA KYRKA Prostvägen 14. Tel Varje söndag kl 11. MUSIK 1/3 kl 16 Musik till Jobs bok. Musik av Oskar Lindberg. Orgel: Jörgen Lindström. Recitation ur Jobs bok: Anders Isacsson. 15/3 kl 16 The Passion of Christ. Marcus Torén, orgel, Solna kvartettsångare, Solna kyrkokör med Jörgen LIndström. Se annons sidan /3 kl 16 Orgelkonsert. Marcus Torén, orgel. SJUKHUSKYRKAN Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Tel Mässa/andakt med förbön varje torsdag kl 15. Andaktsrummet, Kvinnokliniken plan 1. Mer information om söndagarnas gudstjänster hittar du i Lokaltidningen Mitt i Solna, och på vår hemsida: Vi samarbetar med 12 SOLNA FÖRSAMLINGSBLAD NR 1/2015 SOLNA FÖRSAMLINGSBLAD NR 1/

8 Kontakt Solna församling Telefon och e-post Box 1006, Solna Besöksadress: Kyrkans hus, Skytteholmsvägen 14, vid Solna centrum solna.forsamling Sjukhussjälavårdare/diakon Åsa Högman Sjukhussjälavårdare/präster Ebba Fernberg 50% samt Mona W Lindberg Ingrid Edgardh ingrid.edgardh@karolinska.se FÖRSAMLINGSEXPEDITION Reception och upplysningar Fax: solna.reception Birgitta Wirén birgitta.wiren BOKNING AV DOP OCH VIGSEL Tel tid 9-12, Fredagar endast Ingrid Ledin ingrid.ledin Ann-Catrine Wikerfelt ann-catrine.wikerfelt KYRKOHERDE Johan Engvall johan.engvall INFORMATÖRER Ingrid Blideman ingrid.blideman Patrik Gineman patrik.gineman Ellika Hammarlund ellika.hammarlund PRÄSTER Jenny Bergman jenny.bergman Ebba Fernberg 50% ebba.fernberg Anders Isacsson anders.isacsson Anders Mattsson anders.mattsson Elisabet Olsson elisabet.olsson Tore Skytén tore.skyten Hannah Smith hannah.smith Katarina Therus katarina.therus Katarina Wolf katarina.wolf Anne-Christine Yström anne-christine.ystrom Margareta Öberg margareta.oberg DIAKONER Marie Andersson mia-marie.andersson Heléne Liljegren helene.liljegren Thomas Nilsson thomas.nilsson Peter Nygren peter.b.nygren Christer Olsson christer.olsson Anna-Margareta Umunna anna-margareta.umunna UNGDOM Församlingspedagog Lotta Lundberg lotta.lundberg Församlingsassistent Axel Kroon axel.kroon Ungdomsassistent Louise Piscator Hansén louise.piscator.hansen FÖRSAMLINGSHEMSVÄRDAR Margareta Mc Laughlin margareta.mclaughlin Jennifer Lofland jennifer.lofland.gustafsson FÖRSKOLAN Förskolechef Lotta Paulsen lotta.paulsen Kyrkans öppna förskola Kyrkans hus, Kyrkans öppna förskola Ulriksdalsgården Förskolan i Huvudsta gamla slott Förskolan Glädjen Himlabacken Förskolan Näckrosgården Råsundavägen 147, KYRKOMUSIKER Alwar Almkvisth alwar.almkvisth Lars Artborg lars.artborg Eva Berg Almkvist eva.berg-almkvist Helena Eliasson helena.m.eliasson Vivi-Anne Gäfvert vivi.gafvert Jörgen Lindström jorgen.lindstrom Karin Solén karin.solen Marcus Torén marcus.toren KANSLI Göran Wallin, kanslichef goran.wallin Ann-Marie Almqvist, ekonomiassistent ann-marie.almqvist Jan Blom, löneassistent jan.blom Anneli Djurberg, utvecklingssekreterare, anneli.djurberg Anita Eriksson, kamrer anita.eriksson Eva Källmark, utredningssekreterare eva.kallmark Viktor Malmström, fastighetsskötare victor.malmstrom Göran Ridnert, fastighetsförvaltare goran.ridnert SJUKHUSKYRKAN KAROLINSKA Expeditionen Fax: Sjukhussjälavårdare/diakon Steve Sjöquist steve.sjoquist@karoliska.se KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN Kaplansgården, Prostvägen Solna Bokning av gravsättning och borgerlig begravning Kyrkogårdsexpedition kl 9-12 Fax: solnakyrkogard FÖRSTE VAKTMÄSTARE Ingela Lofland ingela.lofland KYRKOR Råsunda kyrka, Förrådsgatan Vaktmästare Lydia Lindmark Hagalunds kyrka, Hagalundsgatan Vaktmästare Lars Calén lars.calen Solna kyrka, Prostvägen säkrast kl Vaktmästare Susanne Berggren Bergshamra kyrka Rådjursstigen 9, Vaktmästare Ingvar Berg ons-to ingvar.berg Vaktmästare Kyrkans hus Michael Tsegay michael.tsegay ULRIKSDALS SLOTTSKAPELL Bokning för vigsel och dop i Ulriksdals slottskapell: Ulla-Britt de Marchi ulla-britt.de.marchi@royalcourt.se ÖVRIGA LOKALER S:t Martins stall Prostvägen Huvudsta gamla slott FÖRTROENDEVALDA Solna kyrkoråds presidium Ordf Thomas Wallin thomas.tson.wallin@gmail.com Claes-Gunnar Bidebo claesbidebo@live.se Sylvia Lindvall sylvia.lindvall@gmail.com Livet, sorgen och hoppet Jag har gjort många förluster i livet: pappa Martin, mamma Anna-Stina, lille Pär, svärfar Kjell och nu barnens mormor, min svärmor och Kerstins mamma Britt. Hon fick leva ett långt och gott liv och vi minns henne med tacksamhet. Men det är tungt. Därför blir denna krönika kort. Jag delar med mig av en bön som jag skrev för några år sedan och som finns publicerad i Drottning Silvias bönbok på Verbum förlag. Gud, ge oss som lever kraft under sorgens tid, hjälp oss att bry oss om varandra. Gör oss eftertänksamma och varsamma, varma och kloka. Jesus, låt oss finna tröst i ditt liv, i din död och uppståndelse. Helige Ande, Hjälp oss så att erfarenheten av livets sårbarhet och skörhet vidgar vår livssyn och ökar vår omsorg. Ge oss hopp om att det efter sorgens tid kommer dagar med glädje. FOTO: JOSEFIN CASTERYD /IKON JOHAN ENGVALL Kyrkoherde johan.engvall 14 SOLNA FÖRSAMLINGSBLAD NR 1/2015

9 Johann Sebastian Bach Rebell som blev klassiker Söndag den 29 mars framför Bergshamra vokalensemble Johannespassionen av Johann Sebastian Bach i Bergshamra kyrka. Idag betraktas Bach som en oförarglig klassiker, men på sin tid var han närmast rebell, menar Lars Artborg som leder körsångarna. Vi betraktar Bach som gammalmodig, hans namn är kanske det enda man minns från musiklektionerna. Men han gick ständigt emot kyrkoråd och präster. Det gick så långt att Bach hamnade i fängelse. Första gången var när han som 20-åring fått ledigt från sin tjänst under fyra veckor för att hälsa på den berömde organisten Buxtehude. När han kom hem först efter fyra månader blev han slängd i finkan. En annan gång betedde sig Bach halsstarrigt mot kyrkorådet. Prästerna gillade inte hans ton när han krävde ett visst antal skickliga trumpetare och andra musiker till verksamheten, berättar Lars Artborg. FOTO: PATRIK GINEMAN. Men uppförandet av Johannespassionen skedde väl smärtfritt? Nej, inte alls. Bach hade blivit instruerad att inte skriva någon dramatiserad passion, men hans grej var ju att strunta i förbuden. Bach var inspirerad av den italienska operan när han skapade Johannespassionen. Han ville ha en stor orkester och långa tråkiga recitativ kortades ner. Detta gillades inte av kyrkorådet. Två veckor före premiären i april 1724 förbjöds han att uppföra verket i Thomaskyrkan i Leipzig. Istället flyttades framförandet till Nikolaikyrkan, men där var orgeln trasig så Bach fick skriva om verket till cembalo i stället och lägga till två flöjtstämmor. Dessutom var programmet redan färdigtryckt, så man fick kludda över Thomaskyrkan och skriva dit Nikolaikyrkan istället. Hur upplevdes Johannespassionen av dem som lyssnade på premiären? Bach kunde konsten att manipulera åhörarna med sin musik, till exempel vid korsfästelsen när kören hetsigt sjunger korsfäst upprepade gånger, på hela sex notblad. Då påverkas lyssnarens sinnesrörelse. Det finns också dolda budskap i musiken. Solisterna har olika färgtoner. När Jesus sjunger blir allt guldskimrande han ackompanjeras alltid av luta, kontrabas och orgel. Pilatus har en helt annan färgton och följs av cembalo och cello. Bachs föregångare hade också skrivit passioner, men de var av mycket enklare slag. Allt är väldigt avancerat i Bachs kompositionsteknik, han är ju musikhistoriens störste geni. Johannespassionen är fylld av vackra arior och komplicerade körsatser. Varför ska man komma och lyssna på ditt uppförande den 29 mars? Församlingen som lyssnade på Bachs Johannespassion 1724 hade aldrig hört något liknande tidigare och så är det fortfarande. Bachs musik genererar energi man inte kan värja sig mot. Kom och upplev själva! KRISTINA EKERO ERIKSSON