Schindler s List FILMHANDLEDNING

Transkript

1 Schindler s List FILMHANDLEDNING Denna filmhandledning ingår i projektet Levande historia och finns även publicerad i studiematerialet Bilden av Förintelsen. Svenska Filminstitutet, Box 27126, Stockholm. Telefon

2 REGI PRODUKTION PRODUCENT VERKSTÄLLANDE PRODUCENT MANUS FOTO SCENOGRAFI KOSTYM KLIPPNING LJUD ORIGINALMUSIK Steven Spielberg Amblin Entertainment, Universal Pictures, USA 1993 Steven Spielberg, Gerald R. Molen, Branko Lustig Kathleen Kennedy Steven Zaillian, efter romanen Schindler s Ark av Thomas Keneally Janusz Kaminski Allan Starski Anna Biedrzycka-Sheppard Michael Kahn Ron Judkins John Williams I ROLLERNA OSKAR SCHINDLER Liam Neeson ITZHAK STERN Ben Kingsley AMON GOETH Ralph Fiennes EMILIE SCHINDLER Caroline Goodall POLDEK PFEFFERBERG Jonathan Sagalle HELEN HIRSCH Embeth Davidtz VICTORIA KLONOWSKA Malgoscha Gebel WILEK CHILOWICZ Shmulik Levy MARCEL GOLDBERG Mark Ivanir INGRID Beatrice Macola JULIAN SCHERNER Andrzej Seweryn ROLF CZURDA Friedrich von Thun HERMAN TOFFEL Krzysztof Luft LEO JOHN Harry Nehring ALBERT HUJAR Norbert Weisser MILA PFEFFERBERG Adi Nitzan TEKNISKA UPPGIFTER SPELTID 195 minuter LÄNGD meter (35 mm) FORMAT Vidfilm (1:1,85) LJUDSYSTEM Dolby Digital DTS FÄRGSYSTEM Svartvit/Färg CENSUR Tillåten från 15 år ÖVERSÄTTNING Kersti Landfeldt SVENSK PREMIÄR 4 mars 1994 BIOGRAFDISTRIBUTION United International Pictures, Box 9502, Stockholm Telefon: , Telefax:

3 CLAS ÖSTERHOLM Schindler s List FILMHANDLEDNING Steven Spielbergs film Schindler s List är baserad på den verkliga historien om hur den tyske affärsmannen Oskar Schindler under andra världskrigets slutskede räddade livet på polska judar. Från att ha varit en medlöpare som profiterat på kriget växer Schindler till en hjälte som är beredd att ta stora risker för att hjälpa och skydda de judar han beslutar sig för att rädda. På ett mångtydigt sätt skildrar filmen Oskar Schindlers motsägelsefulla person och hans komplicerade relationer till sina judiska arbetare och till de nazistiska militärer som han umgås med. Schindler s List väcker frågor om moralisk resning, självbevarelsedrift och ondskans väsen. Schindler s List aktualiserar också en diskussion om hur populärfilmen bidrar till att forma vår bild av en historisk händelse. Filmen har engelskt tal och är textad på svenska. Rekommenderas från åk 9. FILMENS HANDLING Kraków, Polen I september besegrar tyska styrkor den polska armén. Alla judar beordras registrera sina familjer och flytta till städerna. Mer än judar kommer dagligen till Kraków. Samma år anländer den tyske företagaren Oskar Schindler till staden i avsikt att skapa sig en förmögenhet. Han gör sig populär bland SS-ledarna på platsen men har till en början svårt att etablera 3

4 någon affärsverksamhet. De judiska kapitalägare som han söker kontakt med är inte intresserade av att samarbeta med Schindler. Från den 20 mars 1941 tvingas de judar som bor i Kraków med omgivningar samman i ett getto som inrättas i staden. Judarna samlas i ett område på cirka 600 x 400 meter. Upprättandet av gettot sätter press på judarna och Schindler blir uppvaktad av en grupp judiska investerare som är villiga att finansiera hans affärer. Med hjälp av en judisk revisor, Itzhak Stern, som Schindler kommit i kontakt med genom Judiska rådet i Kraków, övertar Schindler en emaljfabrik och försäkrar sig om rättigheterna att leverera kärl till den tyska armén. Schindler fyller fabriken med oavlönade judiska arbetare och gör stora vinster. Det åligger Itzhak Stern att engagera arbetare och Stern ser sin chans att också anställa gamla, handikappade och andra personer som annars riskerar att falla offer för nazisternas utrensningar. Vintern 1942 anländer SS-officeren Amon Goeth till Kraków för att etablera ett arbetsläger för judar i Plaszów utanför staden. Lägret byggs på en judisk begravningsplats och judarna tvingas att använda gravstenarna för att bygga en väg till lägret. Gettot i Kraków utryms och judarna förs till lägret. Schindler blir utan arbetare och han gör sig därför vän med Goeth. Han övertygar Goeth om att låta fabriken bli en avläggare till lägret för att på så sätt kunna återuppta verksamheten. Itzhak Stern får dock inte lämna lägret, men sköter Schindlers fabrik på distans under överinseende av Goeth. Amon Goeth sätter skräck i lägerfångarna med sadistiska infall. Han roar sig med att skjuta prick på fångar från sin balkong. Genom ett system av mutor lyckas Stern och Schindler efterhand skaffa arbetstillstånd till allt fler lägerfångar för tjänst vid Schindlers fabrik. Det blir allt tydligare att Tyskland riskerar att förlora kriget. I april 1944 kommer en evakueringsorder till Goeth där han beordras att gräva upp massgravar och kremera liken efter mer än judar som avrättats i Plaszów och i Krakóws getto. Inga som helst spår efter några lik får finnas kvar när de sovjetiska trupperna når Kraków. Samtidigt beslutas att judarna i Plaszów ska sändas till Auschwitz. Schindler bestämmer sig för att lämna Kraków och starta en fabrik i Brünnlitz, nära sin hemstad Zwittau i Tjeckoslovakien. För att rädda så många judar som möjligt undan en säker död i Auschwitz gör Schindler och Stern upp en lista över oumbärliga arbetare som Schindler med hjälp av större delen av sin förmögenhet köper fri som arbetskraft till sin nya fabrik. 4

5 Vid transporten från Plaszów till Brünnlitz sänds kvinnorna av misstag till Auschwitz. Schindler lyckas emellertid muta lägerkommendanten i Auschwitz och kvinnorna anländer slutligen till Brünnlitz. Där tillverkar Schindler i sju månader oanvändbara granater, enbart för att under krigets sista månader upprätthålla en fristad för sina judar. Vid krigsslutet tar Schindler ett känslosamt farväl av de befriade judarna. Som tack för sina insatser får han innan avfärden en guldring, gjord av en judisk arbetares guldtänder, med en inskription från Talmud: Den som räddar ett människoliv, räddar en hel värld. Efter att ha brutit samman inför sina arbetare i ånger över att inte ha räddat fler, flyr Schindler västerut. Filmens sista scener redovisar händelserna efter krigsslutet. Till bilder föreställande hängningen av Amon Goeth och Schindlers övergivna emaljfabrik läggs en serie texter in i bild: Amon Goeth arresterades som patient på ett sanatorium i Bad Tolz. Han hängdes i Kraków för brott mot mänskligheten. Oskar Schindler misslyckades med äktenskap och affärer efter kriget rättfärdigförklarades han av Yad Vashems Råd i Jerusalem och inbjöds att plantera ett träd i De Rättfärdigas Allé. Det växer där än. Filmen är fotograferad i svartvitt men inleds och avslutas med sekvenser i färg. I den inledande scenen är några judar samlade för sabbat. De tänder ljus. När ljuset slocknat försvinner färgen från filmremsan. Den avslutande färgsekvensen utspelar sig i nutid där de överlevande Schindlerjudarna vandrar över ett fält i Israel för att sedan passera Schindlers grav i Jerusalem. De överlevande Schindlerjudarna beledsagas i flera fall av de skådespelare som gestaltat dem i filmen. Ytterligare ett antal texter läggs in: Schindlers judar idag. Det är färre än judar kvar i livet i Polen idag. Det finns fler än ättlingar till Schindlers judar. Till minne av mer än sex miljoner judar som mördades. VEM VAR OSKAR SCHINDLER? Steven Spielberg har baserat sin film Schindler s List på autentiska personer och händelser. Verklighetens Oskar Schindler föddes år 1908 i den lilla industristaden Zwittau i Sudetlandet, de tysktalande delarna av Tjeckoslovakien. Hans far ägde en fabrik för tillverkning av jordbruksmaskiner och meningen var att Oskar skulle bli ingenjör. Familjen var katolsk men Oskar Schindler var själv inte 5

6 religiös. Tjugo år gammal gifter sig Schindler med Emilie och börjar arbeta hos sin far. Under 1930-talets depression går det dåligt för faderns fabrik. Oskar Schindler tar då anställning som försäljningschef på en elfirma. Han blir medlem i nazistpartiet och han arbetar en tid som spion för den nazistiska underrättelsetjänsten. När andra världskriget bryter ut 1939 åker Oskar Schindler till Kraków. Han slår sig ner i staden och ägnar sig åt svartabörsaffärer medan Emilie stannar hemma i Mähren i Tjeckoslovakien. Han etablerar en emaljfabrik och tjänar stora pengar. Schindler lever som en nazistisk playboy. Han omger sig med attraktiva kvinnor och frotterar sig med högt uppsatta nazistiska militärer. Det är Schindlers tid i Kraków som Steven Spielbergs film berättar om. Efter kriget flyttar Oskar Schindler och Emilie till Argentina men Schindler misslyckas med sina affärer och efter tio år lämnar han sin hustru och återvänder till Tyskland. Han har svårt att försörja sig, men Schindlerjudarna visar sin tacksamhet och bekostar hans uppehälle planterar Yad Vashemmuseet i Jerusalem ett träd i De rättfärdigas allé till Oskar Schindlers ära. Oskar Schindler dör Enligt sin vilja begravs han i Israel, på katolikernas begravningsplats i Jerusalem utkom en bok där författaren Thomas Keneally utifrån intervjuer med cirka femtio Schindlerjudar skapat sin bild av Oskar Schindler. Boken är utformad som en dokumentärroman. Det är på denna roman Steven Spielberg baserat sin film. FILMEN OCH VERKLIGHETEN Steven Spielberg har valt spelfilmen som form för att berätta sin historia om Oskar Schindler. Trots den dokumentära bakgrunden är filmen en fiktion en fri tolkning av de historiska händelserna. Schindler s List följer den traditionella Hollywoodfilmens berättarstruktur. Det finns en tydlig hjälte, Oskar Schindler, som ställs i kontrast till en ond motståndare, den sadistiske lägerkommendanten Amon Goeth. Trots att filmen beskriver en mycket svart period i mänsklighetens historia har filmen utformats så att den fått ett happy end Schindler lyckas rädda sina judar. Berättelsen om Schindler kan därför inte sägas vara representativ för det öde som drabbade de flesta judar under andra världskriget. 6

7 Samtidigt är det just det unika i denna händelse som gjort att Schindlerjudarna uppmärksammats med böcker och filmer. Beslutet att skildra Oskar Schindlers liv i fiktiv form har gett Steven Spielberg möjlighet att på ett friare sätt hantera det historiska materialet än om han exempelvis valt att göra en dokumentärfilm som på intet sätt skulle kunna sägas vara mer sann men som till sin form ofta utgår från en redovisning av fakta. Schindler s List är alltså inte att betrakta som ett utsnitt ur verkligheten, utan som en skapad bild inspirerad av verkliga händelser. I filmen ställs vi inför mänskliga val och komplicerade relationer som är svåra att förstå annat än genom de stämningar och känslor som uppstår då de gestaltas med blickar, kroppshållning och röstlägen. Den som jämför film och verklighet finner därför flera exempel på historiska felaktigheter i Schindler s List. Ofta kan de förklaras genom behovet att förenkla eller komprimera händelseförloppet. Vill man göra en spännande och engagerande film är det också viktigt att konstruera dramatiskt tacksamma situationer där handlingen ställs på sin spets. Verklighetens Oskar Schindler var till exempel inte själv på plats i Auschwitz för att med diamanter förmå lägerkommendanten att frige de judiska kvinnorna. Förhandlingarna lär ha pågått i tre veckor och en avgörande händelse var när Schindler skickade en kvinnlig tjeckisk bekant till lägret som där tillbringade en natt med en högt uppsatt officer vilket resulterade i att de judiska kvinnorna släpptes. Spielbergs beskrivning av hur Schindler och Stern tillsammans upprättar den slutliga listan över de judar som ska friköpas stämmer inte heller överens med hur det verkligen gick till. Enligt vittnen var tillkomsten av detta dokument en mycket förnedrande process där många judar tvingades köpa sig en plats på listan. Karaktären Itzhak Stern är för övrigt en sammanslagning av flera personer som hjälpte Schindler att administrera hans affärsverksamhet. En effektfull men något oklar detalj i filmen förekommer i en scen föreställande tågstationen i Kraków. I scenen skildras hur de deporterade judarnas tillhörigheter packas upp ur väskor och tas om hand i en förrådsbyggnad. Kameran åker fram förbi högar av kläder, skor, glasögon samt hyllor fyllda med silverljusstakar och konst. Scenen slutar med att några judiska juvelerare sitter vid ett bord och värderar juveler. En av männen får upphällt framför sig en hög av utdragna guldtänder och han reagerar med uppgivenhet och 7

8 förtvivlan. De utdragna tänderna och glasögonen kan tyckas logiskt felplacerade då tillhörigheterna kommer från fortfarande levande judar som förts till stationen i Kraków för vidare transport till förintelselägren. I denna scen ges ett intryck av att offren redan dödats, trots att de enbart förts ombord i godsvagnarna till ett tåg. Bilden av guldtänderna ligger sist i scenen, som en upptrappning av den fasansfulla hanteringen, och sätter hos åskådaren igång en associationskedja som leder fram till judarnas öde i förintelselägren. FILMENS BILD AV OSKAR SCHINDLER När Oskar Schindler används som huvudperson och hjälte i en spelfilm blir han en konstruktion som uttrycker något utöver sig självt. I Steven Spielbergs film är han en mångbottnad och flerdimensionell varelse, bestående av både mörka och ljusa sidor. I filmens inledande scener framhävs Oskar Schindlers belevade sätt då hans ankomst till Kraków ställs i skarp kontrast till det förödmjukande kaos som drabbar judarna som samtidigt anländer till staden för registrering. Medan judarna successivt bryts ned får vi i filmen se hur Schindler växer till en förmögen affärsman. I bild beskrivs Schindlers omsorgsfulla förberedelser inför ett restaurangbesök. Han klär sig i attribut som uttrycker exklusivitet, rikedom och makt: kostym, manchettknappar, sidenslips och nazimärket på kavajslaget. På plats i restaurangen intar han, genom en muta till hovmästaren, ett bord med fri sikt över lokalen som om det sociala livet i restaurangen vore en sfär han tänker ta i besittning. Genom att knyta kontakter med de nazistiska militärerna lägger han grunden för sitt arbete som affärsman. Med denna scen är karaktären Schindler etablerad: en driven affärsman och sorglös livsnjutare, tillika krigsprofitör och medlöpare i nazistpartiet. Senare visar det sig att han är fylld av motsägelser och mer svåråtkomlig än vad filmen inledningsvis låtit påskina. Schindler är visserligen en person som profiterar på ondskan men som successivt visar tecken på ett moraliskt uppvaknande. Från att ha utgjort en kugge i det nazistiska samhällsmaskineriet motarbetar han senare samma system genom att utnyttja sina pengar och sitt kontaktnät för att därigenom rädda människoliv. Filmen ger inga entydiga svar på frågorna varför och när Oskar Schindler beslutar sig för att till varje pris rädda sina judar. Snarare tycks det vara en insikt som sakta växer fram inom honom. 8

9 Schindler tillhör dem som tidigt gjorde sitt val och tog ställning för nazisterna. Det nazimärke som Schindler sätter på sig i inledningen av filmen sitter kvar på hans kavajslag i slutscenen där han vid krigsslutet ber om tre minuters tystnad för Förintelsens offer. Fascinationen inför Schindlers gestalt bygger i hög grad på att det inte finns något tydligt ögonblick som markerar hans omvändelse. Skådespelaren Liam Neeson agerar mycket återhållsamt och det finns heller inga avgörande yttre markeringar som signalerar att Schindler går från ett stadium till ett annat. Thomas Keneallys roman har en något annorlunda uppbyggnad och där avslutas beskrivningen av hur Schindler bevittnar utrymningen av gettot med ett slags citat av Schindler: Efter den dagen, sade han, kunde ingen tänkande människa undgå att inse vad som skulle hända. Jag hade nu beslutat mig för att göra allt som stod i min makt för att motarbeta systemet. Spielberg har tagit vara på denna nyckelreplik då han i filmen byggt upp scenerna som redovisar denna händelse. Schindler iakttar utrymningen av gettot under en ridtur med en älskarinna. Från en kulle ser han hur judarna förs bort. I det svartvita fotot framträder ett enstaka färginslag, den lilla flickan i röd kappa som Schindler senare upptäcker bland liken på en vagn i samband med likbränningen vid Plaszów. Kanske är det Spielbergs sätt att signalera att Schindler för första gången ser en judisk person som individ och människa. Flickan i röd kappa finns omnämnd i Keneallys roman. Keneally beskriver hur Schindler ser den lilla flickan bli vittne till hur en kvinna och en pojke brutalt avrättas av tyska soldater. Ingen försöker hindra flickan från att se vad som händer. I efterhand drabbas Schindler av insikten om vad denna händelse innebar. Keneally skriver: De tillät vittnet, sådana vittnen som det lilla rödklädda barnet, eftersom de var övertygade om att alla vittnena också skulle dö. I Steven Spielbergs film markeras inte Schindlers möte med den lilla flickan i den röda kappan av någon omedelbart förändrad inställning hos honom. Istället betonas genomgående det motsägelsefulla draget hos Schindler. Genom hela filmen, fram till det ögonblick han tar av sig nazimärket från kavajslaget, är drivkrafterna bakom hans agerande mycket oklara. Schindler är själv både bov och hjälte, förövare och räddare. Han bedrar sin fru men visar sig kunna vara trogen tusen främmande judar. För oss som ser filmen måste Schindler i första hand vara 9

10 trovärdig. Däremot behöver inte hans karaktär vara fullt begriplig. Ju mer av gåtan Schindler som lämnas obesvarad, desto mer för oss i publiken att tänka på och att fantisera kring. Kanske var han en dumdristig och fåfäng man med stort hjärta som agerade utifrån tillfälliga nycker och impulser. Frågan lämnas obesvarad men vid återkommande tillfällen lyfter filmen fram alla de motstridiga egenskaper som till sist bildar karaktären Oskar Schindler. I Steven Spielbergs film slås det tydligt fast att Schindler aldrig har några humanitära skäl för att anställa judar som arbetare vid sin fabrik. De judiska arbetarna är billigare än polackerna eftersom Schindler vid sidan av en mindre avgift till SS inte behöver betala judarna någon lön. Judarnas motiv för att ta jobb i Schindlers fabrik är att de får en möjlighet att lämna gettot och därmed en chans att byta till sig varor på väg till och från arbetet. Först efter att nazisterna upprättat det judiska gettot i Warszawa är de judiska investerarna beredda att satsa pengar i Schindlers fabrik. Men Schindler är en tuff förhandlare. Judarna vill ha del i bolaget och dess vinst. Schindler erbjuder endast varor i utbyte mot det belopp de investerar. Vill ni ha kontrakt? Inför vilken domstol?, frågar Schindler ironiskt. Det är profiten som styr Schindlers agerande, vilket han också påpekar för sin fru som plötsligt kommer till Kraków på ett tillfälligt besök. Hon överraskar honom i säng med en älskarinna. Schindler bjuder ut sin hustru på restaurang. Hustrun har svårt att förstå att Schindler har råd att sprätta pengar omkring sig: vacker våning, älskarinnor och exklusiva restauranger. I filmen får vi höra Schindler förklara hur han resonerar: Jag har 350 arbetare som arbetar enbart för en sak att tjäna pengar åt mig. Han inbillar sig att hans affärsidé ska göra honom legendarisk: Det kommer att dröja innan de glömmer namnet Schindler här. Det kan jag lova. Oskar Schindler, kommer de att säga. Alla kommer att minnas honom. Han gjorde något fantastiskt. Han gjorde något ingen annan gjorde. Han kom hit tomhänt med enbart en resväska och byggde upp ett konkursmässigt företag till en storindustri och han åkte härifrån med en, nej, två sjömanskistor fulla av pengar. För den publik som ser filmen laddas Schindlers ord med en viss dubbelmening, eftersom hans namn visserligen blivit legendariskt, men av helt andra skäl än de Schindler själv för fram. Scenen fortsätter med att Schindler berättar för sin hustru att han kommit till insikt om vad som skiljer hans nuvarande framgångar från hans tidigare mindre lyckade affärsverksamhet nämligen kriget. Det 10

11 tycks som om Schindler endast kan bli framgångsrik i ett läge där omgivningen befinner sig i ett undantagstillstånd i ett samhälle där normer, värderingar och lagar är satta ur spel. För Schindler innebär kriget samma sak som nazismen. Det är nazisternas människosyn som möjliggör judar som oavlönad arbetskraft till hans fabrik. Det är nazisternas politik som tvingar judarna att ställa upp på spelreglerna det är deras enda chans att överleva sedan bostäder, tillhörigheter och människovärde tagits ifrån dem. Schindler är helt medveten om dessa spelregler och har inte för avsikt att ändra på dem. Hans engagemang för judarnas utsatthet sträcker sig enbart så långt att han ser mellan fingrarna på den verksamhet som hans revisor Itzhak Stern bedriver. Det är Stern som har till uppgift att rekrytera arbetare till fabriken. De judiska arbetare som inte har kvalifikationer som är till nytta för den tyska krigsindustrin deporteras. Genom att förse judiska lärare, musiker och även åldringar och handikappade med falska papper kan Stern ordna en fristad åt dem i Schindlers fabrik. Itzhak Stern försöker inte dölja för Schindler vad han håller på med och i en scen släpper Stern in en enarmad judisk arbetare på Schindlers kontor. Den enarmade gamle mannen vill uttrycka sin tacksamhet över att ha fått arbete i fabriken. Mötet gör Schindler oerhört störd och han förbjuder Stern att utsätta honom för något liknande igen. Likaså har Schindler uppenbara svårigheter att hantera situationen med kvinnan som vädjar om hjälp för sina föräldrar. Han släpper inte in henne på sitt kontor förrän hon sminkat sig och klätt upp sig i en vacker klänning. När hon förklarat sitt ärende får Schindler ett raseriutbrott och talar om för henne att han inte ägnar sig åt välgörenhet. Trots detta hjälper han sedan hennes föräldrar genom att låta dem börja arbeta på fabriken. Kanske är Schindler enbart besvärad av att behöva konfronteras med de utsatta judarnas situation. Möjligen är han rädd att Itzhak Sterns ansträngningar att skapa en fristad åt utsatta judar ska bli alltför uppenbar och komma till nazisternas kännedom. Förmodligen skulle det i så fall vara slutet på Schindlers framgångssaga. En affärsman som drar nytta av judisk arbetskraft och som har en företagspolicy där han knyter dessa arbetare till sig och sitt företag genom att erbjuda dem en fristad undan de värsta förföljelserna skulle förmodligen inte accepterats av nazisterna. Vid ett tillfälle i filmen får vi höra Schindler förmana Itzhak Stern: Det här är inget företag. Det är en fristad för rabbiner och föräldralösa och för folk som inte kan nånting. Du tror inte att jag vet vad du 11

12 gör! Men det är farligt! Farligt för mig! Schindler och Stern står dock varandra mycket nära och ett av de få tillfällen där Schindler blir märkbart skakad är då Stern är på väg att föras bort från Kraków, men i sista sekunden räddas av Schindler på tågstationen. Schindlers beslut att köpa loss sina judar från Amon Goeth fattas mycket sent. Schindler packar sina väskor, tar farväl av Stern och står i begrepp att lämna Kraków. Natten innan avfärden har han svårt att sova och han blickar ut genom sitt fönster. I nästa scen befinner han sig i Amon Goeths villa och är i full gång med att förhandla om priset på judarna. Motivet och den eventuella våndan bakom detta beslut är mycket vagt beskrivna och bidrar till att skapa en viss mystik kring Schindler som person samtidigt som det naturligtvis ökar spänningen i filmen eftersom det inte finns någon direkt antydan om vilken väg berättelsen kommer att ta. Vem är filmens Oskar Schindler? Försök förklara Schindlers agerande i scenen med kvinnan som ber honom hjälpa sina föräldrar. Vad menar Schindler när han efter att ha räddat Stern på tågstationen säger: Tänk om jag kommit fem minuter senare? Vad vore jag då? Är det Stern eller sitt eget skinn han ömmar för? Resonera kring vad som händer inom Schindler när han under en ridtur bevittnar utrensningen av gettot. I vilka scener skildras människan bakom affärsmannen Oskar Schindler? MAN ELLER MÖRDARE Schindler s List är en film som på olika sätt cirklar kring frågor som rör människors moraliska val. Som vi har sett i gestaltningen av Schindler är det inte alltid helt klart vilka bevekelsegrunder som ligger bakom dessa val. Filmen målar upp en bild av det landskap där människorna befinner sig och överlåter i hög grad åt åskådaren att finna ut vilka personerna är och varför de agerar som de gör. För flera av personerna i filmen står valet mellan rationell självbevarelsedrift och moralisk resning. Att fatta beslut i denna fråga är naturligtvis en komplicerad process eftersom det kan vara mycket kostsamt då det i vissa fall krävs att man är beredd att offra sin frihet och kanske till och med sitt liv. En scen där frågan om moralisk resning uttalas i klartext finns i slutet av filmen då Schindler rest till Brünnlitz med sina judar. Via radio meddelas att kriget är över. Schindler samlar judarna och de 12

13 nazistiska vakterna i fabrikens maskinhall. Han säger till vakterna: Jag vet att ni har fått order av vår kommendant som han fått från sina överordnade, att avrätta arbetarna. Nu är det rätt tid att göra det. De är här allihop. Nu har ni tillfälle. Annars kan ni ge er av och återvända till era familjer som män istället för mördare. Vakterna väljer att låta judarna leva och lämnar fabriken. Kanske lyckades Schindler genom sitt skickligt formulerade tal rädda judarna undan en säker död. Kanske förstod vakterna själva att kriget var över. Frågan om de tyska vakterna verkligen kommer hem till sina familjer som män istället för mördare blir i filmen aldrig föremål för diskussion. Räknas inte längre de eventuella övergrepp som de tyska soldaterna tidigare begått? Och hur ska man betrakta Schindler själv: Kan han köpa sig fri från sin roll som medlöpare åt nazisterna genom att spendera hela sin förmögenhet på att rädda de judar som tidigare varit hans fångar? Att lyda order, att anpassa sig till det rådande systemet, har ofta framförts som förklaringar från dem som anklagats för krigsförbrytelser under nazitiden. Liknande motiveringar har också lämnats av de judar som agerat angivare eller medlöpare till nazisterna. Övervakningen av fångarna i koncentrationslägren skedde till exempel via judiska vakter, så kallade kapos, som belönades för sitt arbete genom särskilda förmåner i lägret. I hopp om att kunna rädda sitt eget liv har dessa judar alltså tagit ställning mot sina egna. I Schindler s List får vi följa en jude som agerar medlöpare åt nazisterna. Han heter Marcel Goldberg och är en av de judar som väljer att gå med i gettots judiska polisstyrka, Ordnungsdienst. Goldberg presenteras första gången som svartabörshaj då han gör affärer med några kolleger i en kyrka. Strax därefter ser vi honom som uniformerad polis i gettot. Han får ta emot hånfulla kommentarer från sina vänner de tycker han ser ut som en clown. Han försvarar sig med att det är ett bra jobb som ger mycket pengar. Senare blir han kallad slav av en gammal man i gettot. Goldberg motiverar sitt val att bli polis genom att förklara att han var smart nog att ta chansen. Nästa gång vi möter Goldberg har lägret i Plaszów precis inrättats och han kontrollerar närvaron på de nyanlända fångarna. I lägret är det Goldberg som mot mutor från Schindler via Stern gör det möjligt för judarna att få lejd till Schindlers fabrik. Goldberg finns senare med på Schindlers lista över de judar som transporteras till Brünnlitz och sedan befrias av den sovjetiska armén. 13

14 Den judiska polisen, Ordnungsdienst, var organiserad under det så kallade Judiska rådet. Efter angreppet på Polen beslutade nazisterna den 12 oktober 1939 att det i alla polska städer måste utses grupper med uppgift att företräda judarna. I städer med över invånare kallas denna sammanslutning Judenrat, Judiska rådet. Detta råd bestod av 24 personer som utsågs av judarna själva varefter rådets sammansättning godkändes av tyskarna. De judiska råden i de polska städerna hade till uppgift att ta emot och vidarebefordra tyskarnas order. Råden var ansvariga för att dessa order utfördes i enlighet med instruktionerna. De order som gavs av råden på tyskarnas direktiv måste följas av alla judar. Det är de judiska råden som gör upp listor över arbetsuppgifter, mat och logi. Hit kan även judarna framföra sina klagomål. Det är genom Judiska rådet i Kraków som Oskar Schindler i filmens inledning kommer i kontakt med Itzhak Stern och de judiska kapitalägare som han använder för att kunna ta över emaljfabriken. Genom de judiska råden gjordes judarna själva delaktiga i nazisternas utrensningsprogram. Råden försåg nazisterna med dokument och förde register över dem som senare skulle visa sig bli offer. När råden tillsattes kunde ingen egentligen ha förutsett vilka arbetsuppgifter som senare väntade dem. Inte heller nazisterna hade vid ockupationen av Polen en klar bild av hur situationen skulle hanteras. Judarnas samarbete med nazisterna framstod därför länge som fullt rationellt. De judiska råden gav judarna en illusion av att det fanns en grupp som företrädde dem gentemot nazisterna men samtidigt som judarna kämpade för sin egen överlevnad spelade man nazisterna i händerna. Goldbergs beslut att gå med i polisstyrkan kan förklaras med att han vill få en drägligare tillvaro i gettot och senare i lägret. Han ser också en chans att tjäna pengar och i förlängningen en möjlighet att överleva. Trots att han hånas av sina judiska vänner går det att se Goldbergs val som ett beslut grundat på en förnuftig och rationell bedömning i den rådande situationen. Något tillspetsat kan man säga att Goldberg stod inför valet att dö eller att låta andra dö. Många valde på liknande sätt att fördröja sin egen död och sina släktingars och vänners död. Egenintresset gjorde detta val enklare. Den moraliska resningen fick vika. Den mänskliga värdigheten fick stå tillbaka. Värdet av att själv överleva blev enda grunden för att välja. Allt som tjänade självbevarelsen var därmed rätt. Kanske är det också till viss del det personliga egenintresset som får Schindler att intressera sig för judarnas situation. Schindler har 14

15 under flera år skrupelfritt kunnat utnyttja det rådande systemet. Då han i april 1944 bevittnar hur Goeth och hans män gräver upp massgravar för att kremera liken av avrättade judar förstår han att Tysklands dagar är räknade. De sovjetiska trupperna är på väg in i Polen. I takt med att Tysklands nederlag blir allt mer definitivt ökar Schindler sina ansträngningar för att skydda sina judiska arbetare. Hans välgörenhet blir hans livförsäkring. Schindler själv är starkt medveten om de bevekelsegrunder som styr människors handlande. Han är en social talang och en människokännare. Han vet vilken roll självbevarelsedriften spelar. Han vet att det är av stor betydelse att hans nazistiske vän Amon Goeth kan överlämna judarna till Schindler utan att behöva tappa ansiktet. Schindler förmår Amon Goeth att sälja judarna till honom. Med pengarna kan sedan Goeth försäkra sig om en framtid när kriget är över. Schindler övertygar också lägerkommendanten i Auschwitz att släppa de feltransporterade kvinnorna genom att förse kommendanten med en påse diamanter. Schindler antyder att bärbara medel är en livförsäkring när kriget tar slut. Oskar Schindlers insatser för judarnas sak var unik och framställs med rätta i ett heroiskt ljus. Schindler har på ett hoppfullt sätt kommit att visa att självbevarelsen inte är förutbestämd att vinna över den moraliska resningen. Det avgörande i hans insats var att han visade att det i en extrem situation går att upprätthålla den moraliska resningen framför självbevarelsedriften. Hans exempel tydliggör vad det egentligen handlar om ett val. Fundera över vad som låg bakom Goldbergs beslut att gå med i den judiska polisstyrkan och varför hans vänner valde att inte gå med. Vad menar den judiske mannen i gettot som kallar Goldberg slav? Diskutera varför Schindler beslutar sig för att till varje pris rädda judarna. Var går gränsen mellan att vara man eller mördare? Hur sent kan man byta sida för att förvandlas från medlöpare till hjälte? Vilka moraliska skyldigheter har vi att agera mot orättvisor och förtryck i ett samhälle även om det kanske strider mot gällande lag. Är en passiv medborgare som inte opponerar sig mot förtryck och orättvisor själv delaktig i detta förtryck? 15

16 AMON GOETH OCH ONDSKAN Amon Goeth, den sadistiske lägerkommendanten för arbetslägret i Plaszów, presenteras när han på bedrövligt humör likgiltigt låter sig transporteras genom Krakóws getto i en öppen bil. Han är mer bekymrad för sin förkylning än över sitt uppdrag att leda utrensningen av gettot. Han beordrar på stående fot en avrättning av en judisk kvinna som opponerar sig mot den dåliga konstruktionen av ett pågående bygge i lägret och senare skjuter han kallblodigt prick på lägerfångar från sin balkong. Goeth beskrivs till en början som en allt igenom ond människa. Successivt framträder emellertid nyanser i hans ondska och en mer tragisk karaktär görs synlig. Amon Goeth är en person som motvilligt placerats som lägerkommendant. Enligt honom själv är det ett relativt ointressant och enformigt uppdrag fyllt av byråkratiskt krångel. Han låter sig emellertid inte distraheras av moraliska betänkligheter. Han är totalt likgiltig inför judarna i lägret och hans håglösa sätt att skjuta prick på fångarna tycks främst vara ett utslag av tristess. Goeths likgiltiga attityd till judarna i allmänhet gäller inte i relation till hans judiska hushållerska Helen Hirsch. Det verkar som om Helen kommer Goeth för nära. Samtidigt som han föraktar henne känner han sig attraherad av henne. Goeth vet att Helen som judinna inte är människa i ordets strikta bemärkelse, som han själv säger. Men denna hållning visar sig inte absolut. Goeth blir allt mer medveten om att han hyser känslor för henne något han försöker slå ifrån sig genom att misshandla henne. I slutet av filmen, när Schindler ska friköpa sina judar för att rädda dem undan deportering till Auschwitz, vill Goeth först inte släppa Helen ifrån sig. Han talar förvirrat om hur han planerat en framtid tillsammans med Helen i Wien efter kriget. Helen tycks för Goeth ha tagit en mänsklig gestalt och blivit en individ skild från massan av oidentifierbara judar. Goeth är en man som är uppfylld av motstridiga krafter som han inte behärskar och som han heller inte kan redogöra för. Schindler försöker vid ett tillfälle förringa Goeths ondska inför Itzhak Stern. Schindler förklarar att Goeth befinner sig i en mycket svår situation i egenskap av lägerchef och att han lever under stor press. Schindler påpekar att kriget tvingar fram det värsta hos människan, aldrig det goda, alltid det onda: Under normala omständigheter vore han inte så här. Han skulle vara en ganska hygglig människa. Vi skulle bara 16

17 se hans goda sidor. Han är en härlig skurk. En man som älskar god mat, goda viner, damer, att tjäna pengar. Han kan inte tycka om att döda! Även om det framför allt är Amon Goeth som får personifiera ondskan i filmen är han emellertid inte ensam om att visa brutalitet. I scenerna som skildrar utrymningen av gettot begås exempelvis mängder av grymheter av de tyska soldaterna. Men varken hos Goeth eller soldaterna beskrivs ondskan på ett enkelt och entydigt sätt. Efter att en soldat kallblodigt avrättat en judisk man i en korridor visas hur en annan soldat gullar med ett judiskt barn i stort sett stående på liket av den avrättade mannen. Beskriv karaktären Amon Goeth. Är han en allt igenom ond människa? Går det att förstå hans grymma agerande? Hur är Goeths relation till människorna i hans omgivning: älskarinnan, hushållerskan Helen Hirsch, Schindler, de högt uppsatta militärerna? Diskutera vad Schindler menar när han försöker förringa Goeths brutalitet och ondska. Varför försöker Schindler ta Goeth i försvar? Har Schindler rätt när han menar att det är kriget som tar fram Goeths svarta sidor? Är ondska ett personlighetsdrag eller har ondskan sitt upphov i ett socialt sammanhang? Enligt de lagar nazisterna instiftade saknade judarna mänskliga rättigheter i samhället. Goeths och de andra förövarnas agerande var i den meningen egentligen inte brottsligt enligt lagen. Finns det objektiva moraliska normer eller mänskliga rättigheter som gäller för alla människor och kulturer oberoende av stiftade lagar och situation? Är det exempelvis mindre omoraliskt att döda i krig än i fredstid? SCHINDLER OCH GOETH SOM SPEGELBILDER Det fanns i verkligheten många paralleller mellan Oskar Schindler och Amon Goeth. De var jämnåriga och hade en liknande uppväxt, de hade båda en katolsk bakgrund och en likartad teknisk utbildning. Båda drogs till nazismen och blev medlemmar i det nazistiska partiet. I Schindler s List utgör Schindler och Goeth filmens dramatiska motpoler. De lyfts fram som representanter för det goda respektive det onda. Samtidigt understryks på flera sätt 17

18 deras likheter och det antyds att de i det närmaste skulle utgöra varandras spegelbilder. I Schindler s List upprättas under filmens gång ett slags tvillingskap mellan Schindler och Goeth. Som sin första uppgift i Kraków står de båda två inför uppgiften att välja ut kvinnor. Schindler söker en sekreterare och Goeth behöver en hushållerska. Efter att ha intervjuat ett tiotal mycket attraktiva kvinnor (varav merparten inte kan skriva maskin) väljer Schindler att anställa dem allihop och utanför fabriken tas en PR-bild av Schindler och hans kvinnor. Goeth arrangerar en liknande uppställning av judiska kvinnor då han ska välja ut en hushållerska. Han dras till Helen Hirsch som uppger att hon inte har någon erfarenhet av hushållsarbete. Goeth finner detta särskilt lämpligt eftersom han då slipper alla irriterande vanor som han måste ändra på. Också i fortsättningen anspelas på de stora likheterna mellan Schindler och Goeth. Båda tycks vara mycket klädintresserade och båda två har försetts med repliker där de på ett likartat sätt berömmer kostymer och silkesskjortor. Även i scenografin finns paralleller mellan dem. Medan Goeth blickar ut över sitt läger från villan till sin balkong övervakar Schindler sina arbetare i fabriken från ett inglasat kontorsrum med utsikt över maskinhallen. För Schindler förvandlas de judiska arbetarna efterhand från ett anonymt kollektiv till personer med namn och individuella särdrag. De blir hans judar och han bestämmer sig för att rädda dem. Goeth genomgår en liknande process när han i slutet av filmen tycks se att det finns en människa bakom den judiska kvinna som är hans hembiträde. Goeth vill rädda henne och ta henne med sig till Wien. Schindler och Goeth utvecklar under filmens gång ett ömsesidigt behov av varandras lojalitet: utan Goeths samtycke ingen arbetskraft till Schindler; utan Schindlers inflytande och pengar ingen glans över Goeth. De har båda viktiga poster i det nazistiska samhällssystemet, även om deras funktioner tar sig olika uttryck. Oskar Schindler bidrar med industriproduktion och affärsverksamhet, medan Goeth inom ramen för den nazistiska utrotningspolitiken svarar för att upprätthålla det förtryck och den terror som möjliggör billig arbetskraft till storföretagen. Relationen mellan Schindler och Goeth visualiseras vid två tillfällen i filmen med hjälp av växelklippning mellan olika scener. Första tillfället är när Goeth talar till soldaterna som ska genomföra utrymningen av Krakóws getto. Scenen inleds i Schindlers 18

19 respektive Goeths badrum där de står framför var sin spegel och rakar sig. Genom denna situation presenteras Schindler och Goeth som spegelbilder av varandra. Samtidigt understryks deras mänskliga nakenhet: de är i grund och botten ganska lika innan de tar på sig sina kläder och går in i sina respektive roller. Det andra tillfället där Goeth och Schindler i ett montage speglas i varandra utspelar sig en kväll när de är väl hemmastadda i sina roller och så att säga blivit varma i kläderna. Goeth befinner sig i sin källare där han söker kontakt med sin judiska hushållerska Helen Hirsch. Schindler är på lyxrestaurang där han uppvaktas av en sångerska. Dessa båda scener växelklipps med bilder från ett judiskt bröllop som samtidigt pågår i en barack i lägret. I ett allt intensivare klipptempo förenas dessa episoder till en helhet. Goeths brutala sätt att närma sig sin hemhjälp kontrasteras av Schindlers attraktionskraft på sångerskan. Där Goeth slår, kysser Schindler. Relationen mellan Schindler och Goeth fördjupas i den diskussion om makt som äger rum på balkongen till Goeths villa. Goeth menar att kontroll är makt, men Schindler frågar: Är det därför de fruktar oss? Goeth svarar: Vi har makt att döda, därför fruktar de oss. Schindler säger: Nej, vi har makt därför att vi kan döda godtyckligt. Någon begår ett brott. Han vet inte bättre. Vi låter avrätta honom och tycker att det känns rätt. Eller också dödar vi honom själva, det känns ännu bättre. Men det är inte makt. Det är rättvisa. Det är annorlunda. Makt är när vi har all rätt att döda, och vi låter bli. Goeth gör ett försök att praktisera Schindlers teori. Han avbryter bestraffningen av en judisk kvinna som tagit en rökpaus under arbetet. Men då han försöker förlåta en ung pojke som inte kan få rent ett badkar brister något inom Goeth och innan pojken hunnit sätta sig i säkerhet skjuter Goeth pojken från sin balkong. Jämför de båda karaktärerna Schindler och Goeth. Vad finns det för likheter och olikheter? Vilka är deras respektive roller i det nazistiska samhället? Vilka är deras gemensamma mål? Analysera samtalet om makt mellan Schindler och Goeth. Vad är skillnaden i deras ståndpunkter? Hur ser relationen ut mellan Schindler och Goeth? Hur kommer det sig att Goeth, trots sin makt, så ofta tycks befinna sig i underläge gentemot Schindler? 19

20 ETT JUDISKT PERSPEKTIV Huvudpersonerna i Schindler s List utgörs av Oskar Schindler och Amon Goeth. Judarna, som stod i centrum för nazisternas utrensning, ges inte särskilt stort utrymme i filmen. De beskrivs snarare som ett anonymt kollektiv än som enskilda individer. Judarna är offer, utan individuella egenskaper och personlig historia. Det är värt att notera att judarna i Schindler s List i många scener beskrivs på ungefär samma sätt som i nazisternas antisemitiska propaganda. Judarna är antingen smutsiga och trasiga offer eller välbärgade personer som är oupphörligt sysselsatta med att gömma och ta till vara sina pengar och tillhörigheter. Revisorn Itzhak Stern är en av de få judar som på ett positivt sätt tillåts ta gestalt i filmen. Han framträder som en enskild individ och uppvisar mod och handlingskraft. Stern är den som i bakgrunden sköter affärerna medan Schindler är ansiktet utåt. Trots sin anonyma position spelar Stern en central roll i flera av filmens scener. Det är via Stern som vi får ta del av filmens enda tillbakablick. Det sker då Stern berättar för Schindler om hur Goeth med pistol kallsinnigt och slumpmässigt avrättar en grupp på 25 personer. Också i andra situationer är det via Stern som vi får ta del av händelseförloppet. Det är exempelvis genom Sterns reaktion vi förstår att Goeth dödar den judiske pojken som misslyckades med att göra rent Goeths badkar. Det är med Sterns ögon vi ser hur nazisterna förbereder utrensningen av gettot. Stern blir på så sätt vårt vittne till det som sker i filmen och kan sägas tillföra filmberättelsen ett judiskt perspektiv. Den ovan nämnda scenen där vi med Sterns ögon får ta del av hur nazisterna förbereder utrymningen av gettot klipps samman med avsnitt där Goeth håller tal inför soldaterna som ska genomföra utrymningen av gettot. I sitt tal klargör Goeth att judarnas sexhundraåriga historia i Kraków nu är till ända: Den här dagen är historisk. Alla kommer att minnas denna dag. Om några år kommer de unga att fråga med förundran om den här dagen. Idag skrivs historia och vi är en del av den. För sexhundra år sedan när de gavs skulden för Svarta Döden sa Kazimierz den Store, den så kallade, åt judarna att komma till Kraków. De kom. De rullade in sina tillhörigheter i staden. Slog sig ner. Bosatte sig. De hade framgång. I affärer, vetenskap, utbildning, humaniora. De 20

21 kom hit med ingenting. Ingenting. Och de blomstrade. I sex århundraden har det funnits ett judiskt Kraków. Tänk på det. I och med ikväll är dessa sex århundraden ett rykte. De har aldrig hänt. Den här dagen är historisk. Under talet visas en serie inklippsbilder föreställande de judar som alla kommer att överleva Förintelsen tack vare Oskar Schindlers insatser. De kommer därmed som individer att falsifiera Goeths vision om ett judefritt Kraków. I sin skildring av Förintelsen lägger Steven Spielberg tyngdpunkten vid de överlevande. Schindler s List är en film om de judar som räddades av Oskar Schindler, inte om de människor som mördades. Totalt mördades elva miljoner människor av nazisterna under Förintelsen, varav cirka sex miljoner var judar. Schindler s List har kritiserats för att framhäva räddningsexpeditionen snarare än massmordet. Genom sitt sätt att i slutet av filmen knyta an till bilder från ett nutida Israel skapar filmen ett sammanhang där judarnas stora offer under Förintelsen ges en djupare mening och kan tolkas som en del av processen för att upprätta en judisk stat. I slutet av filmen kommer en sovjetisk soldat ridande till lägret i Brünnlitz och meddelar att judarna har befriats av den sovjetiska armén. Judarna frågar soldaten vart de ska ta vägen. Soldaten svarar: I alla fall inte österut. Där hatar de er. Inte västerut heller, om jag vore ni. En man påpekar försynt: Vi kan behöva lite mat. Soldaten pekar och svarar: Är det inte en stad därborta? Till tonerna av hymnen Jerusalem of Gold som kommit att symbolisera Israels seger i sexdagarskriget 1967 vandrar i nästa bild de befriade fångarna fram över ett fält. Efter en kort sekvens med bilder som sammanfattar den närmaste tiden efter krigsslutet (hängningen av Amon Goeth, Schindlers mindre lyckade affärer efter krigsslutet) visas åter de vandrade judarna på fältet. Bildern tonas över i en närmast identisk bild i färg som visar Schindlers judar idag. Vi befinner oss i ett nutida Israel där de nu levande Schindlerjudarna kommer mot oss i sitt nya hemland. Fundera över slutscenens betydelse. Kan filmen i ett vidare perspektiv sägas innehålla ett budskap som rör judarnas ställning idag? 21

22 Diskutera innebörden i Talmud-citatet som judarna graverar i den ring som de överlämnar till Schindler i slutet av filmen: Den som räddar ett människoliv, räddar en hel värld. FILMENS FORM Att göra en spelfilm där man i fiktionens form försökte skapa största möjliga autenticitet var vägledande under produktionen av Schindler s List. Merparten av filmen spelades in i befintliga miljöer i och utanför Kraków i mars maj Av olika skäl kunde man inte alltid använda eller återställa de miljöer där handlingen verkligen ägt rum. Arbetslägret i Plaszów rekonstruerades till exempel i en grusgrop utanför Kraków. Scenerna från gettot orsakade en moralisk och estetisk diskussion bland Spielberg och hans medarbetare. De fastigheter där nazisterna upprättade det judiska gettot under kriget finns bevarade men låg i en arkitektoniskt ointressant del av Kraków, kallad Podgórze. Spielberg fångades istället av de pittoreska kvarteren i Kazimierz-området, i centrum av Warszawas äldre delar. Här hade judar och kristna levt tillsammans i århundraden, men kvarteren överensstämde bättre med Spielbergs inre bild av hur gettot borde se ut än det område där händelserna verkligen utspelade sig. Spielberg hade önskemål om att få spela in scenen där kvinnornas tåg anländer till Auschwitz på plats i det verkliga lägret. Spielberg hade stora planer på att inom lägerområdet återskapa ett krematorium. Sedan han vägrats tillstånd att filma i lägret uppnåddes en kompromiss och scenen spelades in utanför huvudvakttornet i Auschwitz-Birkenau genom vilket järnvägsspåren leder in i lägret. På planen framför denna byggnad lät Spielberg och hans team placera ut taggtråd och baracker som motsvarade dem som fanns inne i lägret. Under filmen förekommer ett stort antal textskyltar som läggs in i bild. Skyltarna presenterar fakta och placerar händelserna i filmen i tid och rum. Användningen av textskyltarna bryter visserligen fiktionen men hjälper å andra sidan till att betona berättelsens dokumentära ton. För att förhöja känslan av äkthet beslutades tidigt att filmen skulle fotograferas i svartvitt. Filmfotografen Janusz Kaminski såg som sitt mål att skapa ett filmfoto där det i efterhand skulle vara omöjligt för publiken att med utgångspunkt från kameraarbetet bedöma när filmen var gjord. Han använde därför i huvudsak den 22

23 typ av utrustning som var tillgänglig på 1940-talet. Det betydde att avancerade kameravagnar, kranar eller zoomobjektiv inte kunde komma ifråga. Många scener är fotograferade med handkamera som bärs av en kameraman som befinner sig i rörelse bland skådespelarna. Denna teknik har framför allt tillämpats i skildringen av de tumultartade scenerna under utrymningen av gettot och i scenerna från lägret i Plaszów. Händelserna pågår och kameran tycks dokumentera vad som kommer i dess väg. Avsikten är att dessa bilder ska föra tankarna till bildberättandet i olika typer av journalfilmer och krigsreportage. Greppet är effektivt men förvillande. Den flexibla handkameran fanns inte att tillgå på talet och jämför man med journalfilmer från andra världskriget är dessa reportage ofta mycket statiska. Bildberättandet i dessa scener är istället inspirerat av de krigsreportage och den TV-bevakning som gjordes under Koreakriget och Vietnamkriget. I skildringen av nazisterna används i Schindler s List ofta en stram och stiliserad estetik som känns igen från amerikansk film noir, en genre som etablerades på 1940-talet där de svarta och cyniska intrigerna betonades i bild genom ett effektivt utnyttjande av skuggor och skarpa kontraster mellan ljus och mörker. I Schindler s List återfinns detta bildberättande med särskild tydlighet i scenen där Schindler befinner sig på kontoret hos lägerchefen i Auschwitz för att köpa tillbaka sina kvinnor. Rummet är dolt i mörker. Den enda ljuskällan är en skrivbordslampa som lämnar lägerchefens övre ansiktshalva i skugga. Hans ögon är inte synliga. Det är inte av en slump som skuggorna får härska i denna scen, ett av filmens mörkaste och mest hotfulla ögonblick. Konstruktionen av berättelsen är delvis uppbyggd kring motsättningar och likheter. Detta spel förekommer i filmen på flera nivåer, mest uppenbart i polariseringen mellan filmens hjälte, Schindler, och hans antagonist, Goeth. Det återkommer också i avsnitten där det upprättas listor över judar och där nazisternas dödslistor till sist ställs mot Schindlers lista: Den här listan är liv, säger Schindlers revisor Itzhak Stern. Enstaka händelser dubbleras på ett ironiskt sätt. Parallellt med att SS-läkarna är på plats i arbetslägret i Plaszów för att gallra ut livsodugliga arbetare genomgår Amon Goeth en hälsoundersökning på balkongen till sin villa. Spelet mellan motsättningar och likheter får också en övertydlig och närmast tragikomisk innebörd i montaget där en välbärgad judisk familj tvingas lämna sin stora våning för att flytta in i ett litet 23