Nytto- och kostnadsstudier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nytto- och kostnadsstudier"

Transkript

1 Nytto- och kostnadsstudier med anknytning till hjälpmedelsområdet Vad kostar sittsår hos ryggmärgsskadade? Mer nytta än kostnader?! - Friare förskrivning av barnhjälpmedel Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi? Hjälpmedel - två procent av kostnaden efter stroke Folkhälsoarbete för äldre - varför och hur?

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Ansvarig handläggare: Martina Estreen, HI URN:NBN: se-hi pdf Best nr: pdf Publikationen är endast utgiven i elektroniskt format och kan hämtas som ett pdf-dokument på HIs webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Nytto- och kostnadsstudier med anknytning till hjälpmedelsområdet Hjälpmedelsinstitutet

4 c êçêç= De faktorer, som under 1990-talet medverkat till en ökad användning av hjälpmedel, kommer att verka också under de närmaste åren. De ökade behoven och möjligheterna måste vägas mot vad som är ekonomiskt möjligt. Nytto- och kostnadsanalyser samt konsekvensutredningar behövs som diskussions- och faktaunderlag om hjälpmedels betydelse. Analyserna är också ett underlag för att utveckla kostnadseffektiva strategier för hur hjälpmedel och metoder ska föras in i den praktiska verksamheten i kommuner och landsting. Denna rapport ska ses som en exempelsamling på svenska nytto- och kostnadsstudier som direkt eller indirekt berör hjälpmedel och rehabilitering. Rapporten gör inte anspråk på att vara heltäckande. Vår förhoppning är att rapporten ska kunna fungera som inspiration och starthjälp för alla som arbetar med att visa på nyttan och kostnaderna av sin verksamhet. Hjälpmedelsinstitutet har som ambition att kunna fungera som stöd och hjälp i detta arbete. Rapporten är författad av John Nilsson och Martina Estreen. Om det finns tips på ytterligare nytto-/kostnadsstudier eller andra synpunkter på rapporten går det bra att vända sig till Martina Estreen ( telefon: ). Stockholm, september 2005 HJÄLPMEDELSINSTITUTET Susann Forsberg Avdelningschef 4

5 fååéü ää= c êçêç KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK Q fåäéçåáåökkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk T ^åí~äéí=ñìåâíáçåëüáåçê~çé=çåü=üà äéãéçéäë~åî åç~êé KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK T s~ç= ê=åóííçj=çåü=âçëíå~çëëíìçáéê\ KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK U ríî êçéêáåö=~î=üà äéãéçéäkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk NM ríî êçéêáåöëáåëíêìãéåí KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK NM nrbpq=okm=ó=nìéäéå=rëéê=bî~äì~íáçå=çñ=p~íáëñ~åíáçå=ïáíü=~ëëáëíáîé= qéåüåçäçöó KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK NM `lmj=ó=`~å~çá~å=lååìé~íáçå~ä=méêñçêã~ååé=jé~ëìêé KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK NN b^qp=ó=bññáåáéååó=çñ=^ëëáëíáîé=qéåüåçäçöó=~åç=péêîáåéëkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk NN bnjra KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK NN k^jb=ó=kçêçáå=^ëëáëíéç=jçäáäáíó=bî~äì~íáçå KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK NO jóåçáöüéíéê=çåü=áåëíáíìíáçåéê=ãéç=âìåëâ~é=áåçã=çãê ÇÉí KKKKKKKKKKK NO bñéãééä=çåü=áåëéáê~íáçå KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK NP oçää~íçêå=ó=éå=ä åë~ã=ñçäâü äëçü à~êékkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk NP eà äéãéçéä=ó=íî =éêçåéåí=~î=âçëíå~çéå=éñíéê=ëíêçâé KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK NR jéê=åóíí~= å=âçëíå~çéê\>=ó=cêá~êé=ñ êëâêáîåáåö=~î=ä~êåüà äéãéçéä KK NS hçëíå~çéå=ñ ê=ñçíë ê=üçë=çá~äéíáâéê KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK NU s~ç=âçëí~ê=ëáííë ê=üçë=êóööã êöëëâ~ç~çé\ KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK OM fqjä~ëéê~çé=äçëí~çë~åé~ëëåáåö~ê=çåü=üà äéãéçéä KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK ON eìã~åqéâåáâ KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK OP s~ç=âçëí~ê=î êç=çåü=çãëçêö=~î= äçêé=òãìäíáëàìâ~ò\ KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK OR hî~êäçéåçé=h=íáääö åöäáöüéí=z=öçç=éâçåçãá\kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk OT e äëçîáåëíéêçàéâíéí KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK OU mêçàéâí=ûäçêé=ommm KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK OV eéãíà åëííáããéå KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK PM e~åçáâ~ééåóåâä~ê KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK PN cçäâü äëç~êäéíé=ñ ê= äçêé=ó=î~êñ ê=çåü=üìê\ KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK PO e äëçìíîéåâäáåö=çåü=ü äëçñê ãà~åçé=áåë~íëéê=é = äçêé=ç~ê KKKKKKKKKKKKKK PO p~ãîéêâ~å=áåçã=êéü~äáäáíéêáåö=ó=j~êâ=j=pîéåäàìåö~ KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK PP mçëíj=çåü=íéäéíà åëíéê KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK PQ c êéäóöö~åçé=üéãäéë â=á=kçêçã~äáåö KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK PR bâçåçãáëâ=î êçéêáåö=~î=^äòüéáãéêäéü~åçäáåö~êkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk PS päìíçêç KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK PU iáííéê~íìêíáéëkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk PV 5

6 = 6

7 fåäéçåáåö= De faktorer, som under 1990-talet medverkat till en ökad användning av hjälpmedel, kommer att verka också under de närmaste åren. Bland dessa kan nämnas en ökad andel äldre-äldre personer som behöver hjälpmedel, fortsatt ökat behov av resurser för vård och behandling främst på kommunal nivå, en snabb teknisk utveckling liksom metodutveckling som ger förbättrade möjligheter till teknikstöd för nya behovsgrupper och i nya situationer, ökad uppmärksamhet på personalens arbetsmiljö och anhörigas behov samt aktivare brukare. De ökade behoven och möjligheterna måste vägas mot vad som är ekonomiskt möjligt. Nytto- och kostnadsanalyser samt konsekvensutredningar behövs som diskussions- och faktaunderlag om hjälpmedels betydelse. Analyserna är också ett underlag för att utveckla kostnadseffektiva strategier för hur hjälpmedel och metoder ska föras in i den praktiska verksamheten i kommuner och landsting. Bristen på vetenskapliga studier på hjälpmedelsområdet leder till att hjälpmedel inte har lika stark bas att stå på som andra insatser inom hälso- och sjukvården och därmed får hjälpmedelsområdet svårare att hävda sig i prioriteringsdiskussioner. Det behövs därför fler väl genomförda nytto- och kostnadsstudier. Ambitionen med denna rapport är att bidra till att hjälpmedel i större utsträckning än tidigare ses som en viktig del både för att öka livskvalitén för brukarna och som ett medel för att påverka kostnader i kommuner och landsting, samt i samhället som helhet. Detta hoppas vi göra genom att visa exempel på hjälpmedels betydelse i det dagliga livet samt i habilitering och rehabilitering. Vi vill även visa på nytta av hjälpmedel och på hjälpmedels kostnadseffektivitet. ^åí~äéí=ñìåâíáçåëüáåçê~çé=çåü=üà äéãéçéäë~åî åç~êé= Sammantaget kan det totala antalet personer med någon funktionsnedsättning i Sverige uppskattas till drygt 1,3 miljoner personer i åldrarna år. Antal barn mellan 2 och 17 år som har en långvarig sjukdom eller något lindrigt till svårt funktionshinder beräknas till Begreppet funktionsnedsättning är då relativt brett. Cirka 9,5 procent av Sveriges befolkning använder hjälpmedel för att kompensera ett funktionshinder, vilket kan tyckas lågt i jämförelse med antalet funktionshindrade. Men i gruppen funktionshindrade 7

8 inkluderas då personer med t ex allergier och psoriasis, vilka ofta inte har behov av hjälpmedel. Då funktionshindren ökar med stigande ålder använder äldre personer hjälpmedel i större omfattning än yngre. Några exempel; Cirka 70 procent av alla hjälpmedel används av personer som är äldre än 64 år. Cirka 50 procent av dem som använder manuella rullstolar är över 80 år, 77 procent är över 64 år. Drygt 70 procent av dem som har hörapparat är över 64 år. s~ç= ê=åóííçj=çåü=âçëíå~çëëíìçáéê\ Denna skrift är huvudsakligen tänkt för att ge exempel på och inspiration till hälsoekonomiska studier ute i kommuner och landsting. Exemplen är ofta relativt enkla men för att kunna arbeta praktiskt med detta kan det först vara bra med en kort teoretisk diskussion. Hur sjukvårdens resurser används kan visas på olika sätt. Ett sätt är att visa vilka kostnader som förbrukas av vilken personal eller vilken verksamhet. Ett annat är att illustrera vilka ändamål sjukvården är inriktad mot, exempelvis genom att förklara vad som är prioriterat och vad som inte är det. Hälsoekonomiska studier kan här användas så att man sätter in resurser och styråtgärder vid rätt tidpunkt och på rätt ställe. Detta gäller på alla nivåer, oavsett om det har att göra med att få ner ett landstings budgetunderskott eller att rekommendera vilken förebyggande metod som är bäst för att minska antalet höftfrakturer. Samhällets resurser inte räcker till för att tillfredsställa alla behov som finns vid ett givet tillfälle. Omöjligheten att med tillgängliga resurser tillfredsställa alla behoven när det gäller hälso-, sjukvården och hjälpmedel gör det nödvändigt att välja mellan olika tänkbara aktiviteter. För att kunna göra medvetna val krävs kunskap om vilka alternativ som finns och konsekvenserna av dessa. Ekonomi handlar i grunden om hur människor och sociala system väljer eller tvingas välja mellan olika användningar av knappa resurser. Den ekonomiska analysen är en del av beslutsunderlaget som även bör innehålla aspekter som inte går att kvantifiera, etiska målkonflikter samt belysa eventuella fördelningspolitiska konsekvenser som kan uppstå. En formulering av sjukvårdens resursproblem som ett ekonomiskt valproblem står därmed inte i motsatsställning till de etiska målkonflikter som kan uppstå, utan utgör endast en del av beslutsunderlaget. Att göra ekonomiska utvärderingar av medicinsk teknologi, vård och rehabilitering är ofta svårt. Främst beroende på att vårdens målsättning såsom ökad livslängd, funktionsförmåga och livskvalitet mäts i 8

9 olika enheter. Man vill försöka visa värdet av resurserna och värdet av de resultat de ger och relatera detta till relevanta alternativ. Det finns fyra typer av ekonomiska utvärderingar: Kostnadsanalys Kostnadsintäktsanalys (cost-benefitanalys) Kostnadseffektanalys (cost-effectivenessanalys) Kostnadsnyttoanalys (cost-utilityanalys). Utvärderingsmetoderna lämpar sig för olika ändamål, och det som skiljer dem åt är hur konsekvenserna värderas. I en kostnadsanalys, ibland även kallad kostnadsminimeringsanalys, jämförs alternativen enbart med avseende på sina kostnader. Kostnadsintäktsanalys mäter utfallet i samma termer som kostnaderna, alltså i kronor och ören. Kostnadseffektanalys mäter utfallet i fysiska termer, i antal eller mängd t ex antal meter man kan gå med rollator. Kostnadsnyttoanalys, slutligen, mäter utfallet i termer av nytta, oftast beskriven av kvalitetsjusterade levnadsår (QALY:S). De olika typerna av ekonomiska utvärderingar besvarar olika frågor och valet av metod beror på frågeställningen och tillgången på data. Kostnader kan delas in i två huvudkategorier direkta kostnader, som uppkommer för att verksamheten eller projektet ska komma till stånd. Det är kostnader för personal, läkemedel, hjälpmedel mm, och indirekta kostnader som är inkomstbortfall för patienten eller anhörig, eller den uppoffring i tid och utgifter som anhöriga gör. En hälsoekonomisk utvärdering kan sägas bestå av tre faser. Den första fasen är identifieringsfasen. I denna ska alla relevanta kostnader och effekter definieras. Den andra fasen är kvantifieringsfasen. Exempelvis kan det gälla antal hemtjänsttimmar eller antal reparationer av en rollator. Den tredje fasen är värderingsfasen. Här ska man värdera kostnader och intäkter. Vad kostar exempelvis en hemtjänsttimme? Gemensamt för modellerna och teorierna som ovan berörts är att de i grundförutsättningarna alla tar ett helhetsgrepp. De försöker beskriva de samlade effekterna för samhället. När det gäller verksamhet i kommuner och landsting är det dock ofta enbart effekterna för sjukvårdshuvudmännen som efterfrågas. Den fråga beslutfattare i kommuner och landsting oftast vill ha svar på är vad kostar det oss? Denna fråga går ofta att svara på med relativt enkla beräkningar och jämförelser av kostnader. I flera av exemplen i avsnittet Exempel och 9

10 inspiration är det just den här typen av beräkningar som har genomförts. ríî êçéêáåö=~î=üà äéãéçéä= Det finns ett stort antal instrument för att utvärdera effekterna av en insats inom vård, omsorg och rehabilitering. Instrument, specifikt framtagna för utvärdering av hjälpmedel, finns också. Att utveckla ett instrument är ett omfattande och tidskrävande arbete. När ett instrument är färdigt för användning har det genomgått många moment av prövning och omarbetning. Och även om det kan vara svårt att hitta ett instrument som stämmer helt överens med vad man själv är intresserad av att titta på, bör man fundera flera gånger innan man sätter sig ner och försöker formulera egna frågor. Fallgroparna är många och risken är därför stor att de frågor som ställs inte ger de svar man hoppats på. I många fall är dock en kombination av egna frågor och användandet av ett vetenskapligt framtaget instrument en framkomlig väg. ríî êçéêáåöëáåëíêìãéåí= Nedan ges några exempel på instrument som idag används vid utvärdering av hjälpmedel och andra insatser där hjälpmedel ingår. nrbpq=okm=ó=nìéäéå=rëéê=bî~äì~íáçå=çñ=p~íáëñ~åíáçå=ïáíü= ~ëëáëíáîé=qéåüåçäçöó= QUEST 2.0 är utvecklat för utvärdering av tillfredsställelse med ett hjälpmedel. Instrumentet mäter brukares tillfredsställelse med bl a säkerhet, vikt, utseende och användarvänlighet av hjälpmedel. Även tillfredsställelsen med servicen kring hjälpmedlet mäts. QUEST 2.0 finns tillgängligt på svenska och distribueras av Hjälpmedelsinstitutet. Information från: Hjälpmedelsinstitutet Box Vällingby Tfn:

11 `lmj=ó=`~å~çá~å=lååìé~íáçå~ä=méêñçêã~ååé=jé~ëìêé= COPM är ett instrument för att utvärdera aktivitetsutförande. Brukaren får vid en intervju själv ange vilka aktiviteter som är svåra att utföra och hur svårt det är att utföra dem och prioritera mellan dem. Förändringar mäts vid en uppföljning efter vald insats/behandling. Finns på svenska och distribueras av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA). Information från: FSA, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Box Nacka Tfn: b^qp=ó=bññáåáéååó=çñ=^ëëáëíáîé=qéåüåçäçöó=~åç=péêîáåéë= EATS är utvecklat för utvärdering av hjälpmedel och består av två delar IPPA (Individually Prioritised Problems Assessments) och EATS 2-D. IPPA mäter en brukares svårighet med att utföra aktiviteter före och efter insatser. EATS 2-D är ett livskvalitetsmått som mäter hälsotillstånd m a p mobilitet och relationer med andra människor. Instrumenten finns på svenska. Information från: CMT, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Hälsouniversitetet Linköping Tfn: bnjra= EQ-5D är ett livskvalitetsmått som mäter hälsotillstånd i områdena rörlighet, egenvård, vardagliga aktiviteter (arbete, studier, m m), smärtor/besvär och sinnesstämning. Instrumentet mäter även allmänt hälsotillstånd med hjälp av en skala från 1 till 100. EQ-5D finns på svenska. Information från: IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi Box Lund Tfn:

12 k^jb=ó=kçêçáå=^ëëáëíéç=jçäáäáíó=bî~äì~íáçå== NAME är utvecklat för att mäta resultatet av de utprovningar som görs av förflyttningshjälpmedel. NAME har varit ett tvåårigt projekt som har bedrivits av de fem nordiska hjälpmedelsinstituten. Susanne Ivarsson vid Lunds universitet har varit vetenskaplig projektledare. Det är tänkt att NAME ska kunna användas av både dem som arbetar med hjälpmedel inom kommuner och landsting samt forskare. Hösten 2005 kommer ett frågeformulär för den som vill ta reda på om de förflyttningshjälpmedel som har förskrivits har haft önskad effekt om de löser brukarnas problem och om brukarna tack vare sina hjälpmedel tar aktivare del i samhället. Formuläret kommer att göras tillgängligt via de nordiska hjälpmedelsinstitutens hemsidor. Information från: Hjälpmedelsinstitutet Box Vällingby Tfn: Kontaktperson: Martina Estreen jóåçáöüéíéê=çåü=áåëíáíìíáçåéê=ãéç=âìåëâ~é=áåçã=çãê ÇÉí== Utöver ovan nämnda instrument finns ett stort antal ytterligare metoder och instrument. Kunskapen om dessa finns främst på högskolor och universitet runt om i landet. På hjälpmedelområdet är CMT (Centrum för medicinsk teknologi) i Linköping en av de främsta när det gäller hälsoekonomiska analyser. I avsnittet Litteraturtips finns flera rapporter från CMT med. Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund är också framstående på området. 1 Stor kunskap finns även vid universiteten i Lund, Umeå och Stockholm som har egna professorer i ämnet arbetsterapi. Sveriges Kommuner och Landsting samt flera statliga verk och myndigheter genomför också en del hälsoekonomiska studier. Många av landstingen har dessutom egna FoU-enheter. Det går att nå en stor del av informationen och publikationerna via olika hemsidor. Nedan följer några exempel på Internetadresser med intressant information: 1 För kontaktinformation till CMT och IHE se avsnittet om utvärderingsinstrument. 12

13 bñéãééä=çåü=áåëéáê~íáçå= Exemplen i denna skrift är av varierande art. Allt från avhandlingsarbeten till enklare beräkningar som inte bygger på någon fast teoretisk diskussion. De senare kan trots det vara av intresse för andra som ska planera och genomföra egna utvärderingar. oçää~íçêå=ó=éå=ä åë~ã=ñçäâü äëçü à~êé= Under åren genomfördes tre olika intervjuundersökningar med äldre kvinnor över 75 år som fått rollator och fortfarande bodde kvar i ordinärt boende. Vid första undersökningen deltog 59 kvinnor, vid andra 50 och vid tredje 30 kvinnor. Medelåldern för kvinnorna vid den senaste undersökningen var 87 år. Syftet med undersökningen var att följa upp och beskriva livssituationen för en grupp äldre kvinnor, som använder rollator som gånghjälpmedel, och undersöka i vilken utsträckning det var möjligt att dra ekonomiska och humanitära slutsatser av hjälpmedelsanvändningen. Syftet var också att studera vilka förändringar som uppstod över tid och försöka visa hur dessa förändringar påverkade behovet av hjälpmedel och andra stödresurser. Kvinnorna i undersökningsgruppen upplevde att rörelseförmågan förbättrats efter en längre tids träning och användning av rollatorn. Resultatet visar på en signifikant förbättrad rörlighet, trots att den subjektiva hälsan försämrats och hjälpinsatserna ökat. Som förklaring till en förbättrad rörelseförmåga uppgav kvinnorna att de går mycket ute med rollatorn, och att de känner sig säkra med detta gånghjälpmedel. Hälften av kvinnorna hade ett normalt gångmönster. Tyngdpunktsförskjutning i sidled var vanligast och sammanföll med en haltande gång som med åren blivit mer uttalad. Hälften av kvinnorna hade störd balans, speciellt svårt hade de att klara rotationsövningar. En tredjedel av kvinnorna klarade sig helt från att falla sedan de fick sin rollator. Knappt hälften av kvinnorna föll en eller flera gånger. Det 13

14 var i stort sett samma individer som vid alla tre undersökningarna uppgav att de fallit. Av de kvinnor som rapporterade fallskador använde ingen rollator när fallolyckan inträffade. De som föll använde i något högre utsträckning sömntabletter och hade i något högre utsträckning problem med yrsel. Nästan hälften av kvinnorna uppgav att de led av urininkontinens, och fyra av fem gick på toaletten nattetid. Rollatorn användes av alla kvinnorna utomhus för promenader och för att ta sig till olika aktiviteter. Inomhus var dock användningen inte lika frekvent. Kvinnorna skattade, tillsammans med sin arbetsterapeut, vilket ökat behov av olika hjälpinsatser de skulle ha haft, om de inte haft rollatorn som gånghjälpmedel. Kostnaden för dessa hypotetiska insatser under ett år beräknades och jämfördes med kostnaderna för ett års användning av rollator. Kostnaden för ett års användning av rollator beräknades till 840 kronor per användare. Efter det att kvinnorna haft rollator som gånghjälpmedel i tre år bedömde de att de skulle ha haft behov av ökade insatser som motsvarar en samhällskostnad på i genomsnitt kronor per år och kvinna, om de inte hade haft rollatorn. Det innebär att kommunen sparade nästan kronor per år och kvinna på att förskriva rollatorer till kvinnorna i den undersökta gruppen. aá~öê~ã=nk=üêäáö=âçëíå~ç=ñ ê=êçää~íçê=à ãñ êí=ãéç=~äíéêå~íáîâçëíå~çéå= Rollatorkostnad Hemsänd mat Övrig hemtjänst Färdtjänst Förutom att rollatorn sparar kostnader för samhället i form av minskade hjälpinsatser, kan den äldre fortsätta att vara aktiv utan att riskera fallskador om rollatorn används när det finns behov. Både individnyttan och den samhällsekonomiska nyttan av rollatorn ökar över tiden bland dem som fortsätter att bo i ordinärt boende. Dessutom räcker det om endast en halv procent av dem som använder rollator undgår 14

15 att falla så att de ådrar sig en höftfraktur för att spara in kostnaden för rollatoranvändningen i Sverige under ett år. Titel: Rollatorns betydelse för äldre kvinnor i ordinärt boende en treårig studie Författare: Laila Jönsson Utgivare: Hjälpmedelsinstitutet, 2002 Beställningsnummer: Ytterligare info: eà äéãéçéä=ó=íî =éêçåéåí=~î=âçëíå~çéå=éñíéê=ëíêçâé= Varje år drabbas cirka människor i Sverige av stroke. Många av dessa behöver hjälpmedel för att kunna klara sin vardag. Vanliga hjälpmedel är t ex rollatorer, förhöjningsdynor och badbrädor. I en studie av 249 strokepatienter i Göteborg visas att snittkostnaden för vård och rehabilitering av en strokepatient det första året ligger på cirka kronor. Av dessa kronor utgör hjälpmedel i genomsnitt drygt kronor. Det innebär att hjälpmedelskostnaden endast utgör cirka två procent av den totala kostnaden för vård och rehabilitering av en strokepatient det första året efter stroke. Nyttan av de två procent, som hjälpmedel utgör, är mycket stor. Strokepatienterna upplever ett ökat oberoende och ökad trygghet samtidigt som de kan leva ett aktivare liv tack vare sina hjälpmedel. Samtidigt som nyttan är stor är användningsfrekvensen hög. Hela 86 procent av hjälpmedlen användes ett år efter stroke. Resultaten visar att hjälpmedel förskrivs under hela första året och påvisar behovet av uppföljning och utvärdering i en vård- och rehabiliteringskedja. aá~öê~ã=ok=hçããìåéåë=~åçéä=~î=âçëíå~çéêå~=á=ë~ãä~åç=ãéç=ëíêçâé= 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Hemtjänst Larm Färdtjänst Hjälpmedel Bost.anp Den stora nyttovinst i form av ökad självständighet, trygghet och aktivitet som framkommer i studien tillsammans med den höga 15

16 användningsfrekvensen är ett starkt argument för att hjälpmedel bör förskrivas efter behov som en del i vården. Ett minskat hjälpmedelsanvändande skulle dessutom antagligen medföra ökade kostnader i andra delar av vårdkedjan, exempelvis i form av ökat hemtjänst- eller färdtjänstbehov. Titel: Nytta av och kostnad för hjälpmedel och bostadsanpassning hos äldre personer ett år efter stroke. Författare: Gunilla Gosman-Hedström Utgivare: Hjälpmedelsinstitutet, 2001 Stimulansbidrag rapport nummer 213 Ytterligare info: jéê=åóíí~= å=âçëíå~çéê\>=ó=cêá~êé=ñ êëâêáîåáåö=~î= Ä~êåÜà äéãéçéä= Under tre år bedrevs projektet Ungaifocus i landstingen i Halland och Norrbotten med syfte att bland annat fylla ett hjälpmedelsbehov hos barn som inte kunnat tillgodoses tidigare. Sortimentet utökades och nya anvisningar togs fram. Dessa innebar att barnens behov och möjligheter till utveckling skulle styra. Projektet innebar förändringar för barn, familjer och personal. Sammanställningar av enkäter och intervjuer visar att projektet har inneburit att familjerna känner sig bättre informerade än tidigare. De insatser, bl a i form av barnhjälpmedelsutställning och hjälpmedelsmässor, som genomförts fick mycket gott betyg. Även i övrigt visar utvärderingen av Ungaifocusverksamheten på många positiva resultat. Nya hjälpmedel kom i användning och testverksamhet genomfördes. Familjerna gav övervägande positiva signaler och många barn fick möjlighet att leva ett mer aktivt liv. Familjernas uppfattning om verksamheten varierar mycket. Det någon nämner som något bra nämner andra som något dåligt, vilket visar att det i stor utsträckning är beroende av det enskilda behovet om verksamheten uppfattas som bra eller dålig. Det som betonas mest är missnöjet med långa leveranstider och att specialanpassningar tar för lång tid. Att logistiken fungerar hör till det mest grundläggande och har därför stor betydelse för hur verksamheten i stort upplevs. Fungerar inte vardagen är det svårt att uppskatta det som görs i övrigt. Det fanns farhågor om att kostnaderna skulle öka dramatiskt om förskrivarna inte längre följde ett strikt regelverk. Utvärderingen gav 16

17 inget stöd åt dessa farhågor. En analys av de siffror som gick att få fram tyder på att den förändrade verksamheten inte påverkar kostnaderna i något större utsträckning och att kostnadsutvecklingen fortsätter på ungefär samma sätt som innan projektet. I intervjuerna med personalen framkommer dock att de trots projektets inriktning ofta känt sig styrda av ekonomiska restriktioner. Det innebär att viss försiktighet bör tillämpas när det gäller hur kostnadsförändringarna ska tolkas och i diskussionen om friare förskrivning relaterat till ökade kostnader. aá~öê~ã=pk=hçëíå~çéê=ñ ê=ä~êåüà äéãéçéä=á=ñ êü ää~åçé=íáää= îêáö~=üà äéãéçéä=ë~ãí= Ä~êåÜ~ÄáäáíÉêáåÖÉå=á=ëíçêí= Hjälpmedelskostnader Barnhabiliteringens kostnader Barn 13,2% Barn- hjälp medel 18% Övriga 86,8% Barnhab. övrigt 82% Projektet Ungaifocus uppfattas som något mycket positivt av både familjer och personal. Även om personalen till viss del styrts av ekonomiska hänsynstaganden har de genomförda förändringarna märkts bland familjerna. De har i många fall upplevt en ökad tillfredsställelse med sin familjs situation och med barnhjälpmedelsverksamheten som sådan. Det är svårt att sätta ett pris på denna ökade tillfredsställelse. De ekonomiska analyser som genomförts tyder dock inte på att den väg man nu slagit in på i Halland och Norrbotten behöver kosta mycket mer än traditionell barnhjälpmedelsverksamhet om det kostar mer alls. Kostnaderna för barnhjälpmedel är en förhållandevis liten kostnad vilket visas i diagram 3 ovan. En eventuell ökning av kostnaderna för barnhjälpmedel skulle därför inte påverka den totala kostnaden för hjälpmedel eller barnhabilitering i någon större utsträckning. 17

18 Titel: Mer nytta än kostnader?! En utvärdering av projektet Ungaifocus Författare: John Nilsson Utgivare: Hjälpmedelsinstitutet, 2003 Beställningsnummer: Ytterligare info: hçëíå~çéå=ñ ê=ñçíë ê=üçë=çá~äéíáâéê= Nästan hälften av alla förskrivna hjälpmedel på ortopedtekniska avdelningar (OTA) är ortopedtekniska skor och inlägg. Vad medför det för ekonomiska konsekvenser? Ett flertal landsting har uttryckt en oro över att kostnaderna för de här hjälpmedlen har ökat drastiskt. En viktig orsak till ökningen är att antalet amputationer på de nedre extremiteterna minskar. Kärlkirurgi, nutrition och tvärfackliga team, t ex diabetesteam för diabetiker är avgörande orsaker till detta. Amputationerna skjuts på framtiden och en del brukare kommer inte att som tidigare behöva amputeras. Konsekvensen är att dessa brukare är i behov av bra, funktionella hjälpmedel. Antalet diabetiker ökar samtidigt som antalet amputationer skjuts framåt i tid på grund av förebyggande åtgärder i sjukvården. Amputationerna minskar även totalt. Det innebär dock att fler och fler lever med eller riskerar att få fotsår fanns det människor med diabetes i Sverige. Av dessa får cirka fem procent, eller individer, årligen fotsår. En orsak till att fotsår uppkommer är användning av olämpliga skor. Diabetespatienter i riskzonen för fotsår ska aldrig gå barfota eller i strumplästen. Bra skor är avgörande för god fotstatus. Det kostar cirka kronor att läka ett fotsår. Med fotsår årligen innebär det en totalkostnad på cirka miljoner kronor för alla fotsår per år. Kostnaden för en tå eller fotamputation är cirka kronor. Varje år amputeras diabetiker. För landstingen innebär det en kostnad på cirka 600 miljoner kronor per år. Lågt räknat kostar fotsår och amputationer av diabetiker landstingen en miljard per år. En kostnad över 1,5 miljarder är nog närmare sanningen. Kostnaden för ett par ortopediskt utvalda skor (bekvämskor), är kronor. Det innebär att det går 46 par skor på kostnaden för ett fotsår och 233 par skor på kostnaden för en fot- eller tåamputation. Den beräknade totala kostnaden för denna hjälpmedelsgrupp är 18

19 cirka 60 miljoner per år i Sverige. Landstingets kostnad för dessa skor är cirka 45 miljoner då brukarna betalar ungefär 15 miljoner i egenavgifter. 45 miljoner kronor är mindre än fem procent av kostnaden för fotsåren och amputationerna. Snittkostnaden för egenavgifterna är 577 kronor per par. Att ta bort egenavgifterna skulle kosta mellan 15 och 22 miljoner totalt i Sverige. Det motsvarar ungefär en procent av kostnaderna för såren totalt. Samtliga 21 landsting har egenavgifter på ortopedtekniska skor. I de landsting som har högkostnadsskydd för hjälpmedel är avgiften oftast undantagen, vilket innebär att den ingår inte i högkostnadsskyddet. Vissa landsting har även infört avgifter för så kallade behandlingsskor som förskrivs till brukare som fått fotsår. Behandlingsskon ska användas under läkning av fotsåret då hjälpmedlet avlastar de delar av foten där fotsår uppkommit. Egenavgifterna ställer till med problem i och med att brukarna då ofta väljer att köpa billigare vanliga skor och därmed löper större risk att få sår. Hög kompetens hos förskrivarna av hjälpmedel till fotrelaterade problem är en grundförutsättning för att hjälpmedlen ska fylla den funktion de är avsedda att göra. Det är inte bara att prova ut ett par skor utan brukarens helhetssituation måste vägas in vid val av hjälpmedel. Med bra hjälpmedel/skor förskrivna av kompetent personal tillsammans med andra långsiktiga insatser från hälso- och sjukvård går det att minska antalet fotsår. Exempel på insatser är regelmässiga fotinspektioner vid ordinarie diabeteskontroller, tillgång till preventiv och medicinsk fotvård och kontinuerlig uppföljning av diabetiker med fotproblem. Hjälpmedel ses ofta i ekonomiska sammanhang som en kostnad men hjälpmedel är en del av rehabilitering, habilitering och behandling och ska ses som en resurs. Med bra hjälpmedel och övriga insatser enligt ovan skulle antalet fotsår kunna reduceras kraftigt. Vid en minskning av antalet fotsår med 20 procent skulle kostnaderna för landstingen minska med 200 miljoner kronor per år. Titel: Andelen hjälpmedel till fotrelaterade problem på ortopedteknisk avdelning Författare: Bengt Andersson Utgivare: Hjälpmedelsinstitutet, 2004 Beställningsnummer: pdf Ytterligare info: 19

20 s~ç=âçëí~ê=ëáííë ê=üçë=êóööã êöëëâ~ç~çé\= Följderna för personer som drabbas av sittsår är kända och kunskap finns om hur man undviker att drabbas av sår och hur om hur man läker ett sår på bästa sätt. Ändå får många sår och de tar längre tid att läka än det borde göra. Vad kostar detta samhället? Under 2003 följdes kostnaderna upp för 27 personer med sår i sitt- /höftregionen på Spinalis-kliniken i Stockholm. Kostnader för vård, behandling och konsultation dokumenterades. De drabbade var sju kvinnor i åldrarna år och tjugo män i åldrarna år. Medelåldern var 45 år. Majoriteten hade en komplett skada enligt Asiaskalan, vilket innebär att de saknar känsel under skadan. 15 sår graderades till 2, 14 sår till 3 och 8 sår till sårgrad 4 som är den svåraste sårgraden. Kostnaden för att läka ett sår var ca kronor (exklusive kostnad för plastikoperation). Kostnad för en plastikoperation var cirka kronor. Den totala genomsnittliga kostnaden för sår och operation var kronor. aá~öê~ã=qk=mêçåéåíìéää=ñ êçéäåáåö=~î=âçëíå~çéêå~=ëçã=ìééëí ê=á=ë~ãä~åç=ãéç=ë êk== Eftervård Vård i sm b op Ope ration Toa/ dusch Sittdyna Madrass Näringsdryck Pe rs om l Materialkost Konsultation Sjuk s k rivning 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Det finns mellan och ryggmärgsskadade i Sverige. Mellan 50 och 80 procent av dessa får någon gång under sitt liv sår och majoriteten av dessa drabbas mer än en gång. Cirka 170 ryggmärgsskadade i Sverige får sittsår varje år och cirka 50 plastikopereras årligen. Den totala kostnaden för att läka och operera samtliga sittsår under ett år uppgår till cirka 30 miljoner kronor. 20

21 Om man lyckas minska antalet sår och operationer med 50 procent uteblir kostnader på cirka 15 miljoner kronor per år, samtidigt som livskvalitén hos dem som drabbas höjs avsevärt. För att minska antalet sår krävs dock en rad åtgärder. Kunskap om förebyggande åtgärder, både bland patienter och bland personal är nödvändig. Sittdynor, madrasser, metoder för tryckavlastning och rätt kläder är verktyg för att minska antalet sår. Om sår trots detta uppstår krävs kunskap om behandling för att påskynda sårläkningen och undvika infektioner för att minska onödigt lidande. Ryggmärgsskadade är dock inte den grupp där flest sår i höft/sittregionen uppstår. Det är äldregruppen, där antalet sår är mångdubbelt fler och där finns därmed antagligen ännu större besparingsmöjligheter. En beräkning liknande den som har gjorts för ryggmärgsskadade är därför angelägen även för äldregruppen. Titel: Vad kostar ryggmärgsskadades sittsår? Författare: John Nilsson Utgivare: Hjälpmedelsinstitutet, 2004 Beställningsnummer: pdf Ytterligare information: fqjä~ëéê~çé=äçëí~çë~åé~ëëåáåö~ê=çåü=üà äéãéçéä= Mellan och svenskar drabbas varje år av förvärvade hjärnskador. Till förvärvade hjärnskador räknas plötsliga skador på hjärnan som inte är medfödda och som inte uppstått under de första barnaåren. Orsakerna kan vara av vålds- eller olyckskaraktär eller bero på olika sjukdomstillstånd. Majoriteten av de drabbade kan delas in i två huvudkategorier strokedrabbade och skadade i samband med trauma. Lågt räknat lever cirka med någon form av förvärvad hjärnskada. I stort sett alla hjärnskadade får kognitiva störningar av endera slaget. Det kan drabba språkförmåga, minne, koncentration, uthållighet mm och träder ofta med tiden fram som mer funktionshindrande än till exempel ett rörelsehinder. De anpassningar som görs och de hjälpmedel som förskrivs är i huvudsak ämnade att underlätta den skadades förflyttningsproblem eller andra ADL-aktiviteter. ITbaserade lösningar för att underlätta vid andra typer av funktionshinder, framförallt kognitiva, genomförs sällan. Idag finns dock tekniken för att erbjuda denna hjälp. 21

22 Kostnaderna för förskrivning av IT-baserade hjälpmedel till personer med förvärvade hjärnskador ligger mellan och kronor. Denna kostnad är hög om man jämför med traditionella hjälpmedel som ofta endast kostar några tusenlappar. Till personer i denna grupp förskrivs dock ibland elrullstolar. Dessa kostar upp emot kronor och det är sällan någon diskussion om det är en rimlig kostnad eller inte. I skriften beskrivs ett typfall där en man behöver personlig assistans tio timmar om dagen. För att öka mannens självständighet och därmed minska behovet av personlig assistans och hjälp från anhöriga installeras i exemplet, utöver vanliga bostadsanpassningsåtgärder, ett system för omgivningskontroll. Efter att den IT-baserade bostadsanpassningen genomförts skulle behovet av personlig assistans minskas till tre timmar per dag, vilket innebär sparade kostnader på drygt kronor per år. Pressen på anhöriga skulle också minskas och mannens ökade självständighet skulle antagligen medföra en upplevd höjning av livskvalitén. Kostnadsförhållandena beskrivs i diagrammet nedan. aá~öê~ã=ri=fqj~åé~ëë~ç=äçëí~ç=à ãñ êí=ãéç=ééêëçåäáö=~ëëáëí~åëk= 1000-tals kronor Vanliga anpassningar IT-anpassningar Sparade kostnader Beräkningen bygger på en typpatient som drabbats av ryggmärgsskada och kognitionsproblematik och som vill bo kvar med sin familj i hemmet. Det krävs då vanliga bostadsanpassningar i form av nytt kök och badrum samt tröskelborttagningar mm. Om man även installerar ny IT-teknik som kan ge personen möjlighet att styra funktioner i lägenheten och få bättre struktur på sin vardag så tillkommer kostnader även för det. Utöver kostnaderna för bostadsanpassningen tillkommer kostnaderna för hjälpmedel. Hjälpmedel har en kortare ekonomisk livslängd än 22

23 bostadsanpassningen men det är fortfarande stora ekonomiska marginaler som talar för valet av den IT-baserade lösningen. Titel: Förvärvade hjärnskador och IT-baserade bostadsanpassningar och hjälpmedel en nytto- och kostnadsstudie. Författare: John Nilsson Utgivare: Hjälpmedelsinstitutet, 2003 Beställningsnummer: pdf Ytterligare information:www.hi.se eìã~åqéâåáâ= Syftet med projektet HumanTeknik i Karlstad var att ta fram kunskap och hjälpmedel/bostadsanpassning för personer med psykiska funktionshinder och dokumentera den, så att kunskapen kan användas i den egna kommunen och av andra kommuner/landsting Under de tre år projektet pågick lades tyngdpunkten på utprovning och introduktion av hjälpmedel till de brukare som deltog i projektet. Vid projektets början beräknades kostnaderna för insatserna till åtta av deltagarna i projektet. Kostnaderna som beräknades var för boendestödjare (BS) inom kommunen, kontaktperson (KP) inom landstinget samt för arbetsterapeut (AT) inom landstinget. Vid uppföljningen beräknades även kostnad för en arbetsterapeut (AT Spec) som specialiserat sig på gruppens problem och kostnad för hjälpmedel Den specialiserade arbetsterapeuten fungerade som stöd i användandet av den nya tekniken/hjälpmedlen. De hjälpmedel det kunde vara fråga om var kom-i-håg-klocka, dator med minnesprogram och porttelefon. Insatserna ledde till minskade kostnader främst inom de landstingskommunala verksamheterna. 23

24 aá~öê~ã=sk=hçëíå~çéê=ééê= ê=ñ êé=çåü=éñíéê=áåë~íëéå=á=öêìéééå=ëçã=üéäüéí= Före Efter BS KP AT De årliga besparingarna i de tre personalkategorierna var kronor för de åtta personerna. Det var dock stora variationer mellan brukarna. Om man utgår ifrån de personer som haft störst nytta av hjälpmedlen och haft den största minskningen av insatser och skapar en typbrukare får man en bild av hur det skulle kunna se ut. Beräkningen bygger på att typbrukare har haft stöd av en arbetsterapeut i hemmet cirka fyra timmar per vecka, samt haft kontaktpersonsamtal cirka en timme i veckan innan insatserna sattes in. Under projekttiden har hans vardagssituation förändrats bland annat tack vare hjälpmedlen. Detta har lett till en total kostnadsminskning på kronor vilket beskrivs i diagram 7. aá~öê~ã=tk=hçëíå~çëñ ê åçêáåö=é =áåçáîáçåáî == Nya kostnader Sparade kostnader 0 Hjälpmedel AT-spec AT KP 24

25 Ett hjälpmedel i sig kan vara effektivt och verkningsfullt för en enskild person. Den arbetsmetod som använts i hjälpmedelshanteringen är dock nödvändig i många fall för ett positivt utfall. Arbetsmetoden är även den en faktor som påverkat utvecklingen hos deltagarna i projektet. Med rätt insatser till personer med psykiska funktionshinder kan dock stora förtjänster göras både i form av livskvalitet för de psykiskt sjuka personerna och i form av ekonomiska besparingar för sjukvårdshuvudmännen. Titel: För första gången på länge är jag en vanlig människa en kvalitativ utvärdering av projekt HumanTeknik, psykiska funktionshinder och hjälpmedel. IKU-rapport 2005:3 Författare: Marit Grönberg Eskel Utgivare: IKU, Karlstads universitet Ytterligare information: s~ç=âçëí~ê=î êç=çåü=çãëçêö=~î= äçêé=òãìäíáëàìâ~ò\= Bland äldre personer finns en grupp med sjukdomar eller skador i flera organsystem samtidigt. De brukar kallas för multisjuka och har ett stort behov av vård och omsorg. För att på bästa sätt nå ett bra resultat med knappa resurser krävs att de olika insatserna som det här finns behov av är rätt balanserade i förhållande till varandra och i förhållande till vårdtagarens behov. Kännedom om kostnadsförhållanden är också av värde. I denna studie beräknas kostnaderna för 26 multisjuka personer som var 75 år eller äldre under en sexmånadersperiod ur ett samhälleligt perspektiv, vilket innebär att samtliga kostnader inkluderas oavsett vem som faktiskt betalar. De kostnader som dokumenterades var kostnader för olika insatser inom sluten- och öppenvården, läkemedel, kommunal omsorg, hjälpmedel och informell omsorg av t ex anhöriga. Medelkostnaden under de sex månaderna var kronor per person. Kostnaderna fördelade sig som i diagrammet nedan. 25

26 aá~öê~ã=uk=hçëíå~çéê=ñ ê=î êç=çåü=çãëçêö=~î=ãìäíáëàìâ~k= 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Slutenvård Öppenvård Läkemedel Kommunal omsorg Hjälpmedel Informell omsorg De stora posterna är kostnader i slutenvården och kostnader för den kommunala omsorgen. Kostnaderna i slutenvården är kostnader i samband med att de multisjuka har legat inne i slutenvården. I den kommunala omsorgen utgörs kostnaderna av hemtjänst, dagverksamhet, särskilt boende, och trygghetslarm. Någon kostnad för bostadsanpassning kunde tyvärr inte dokumenteras. De hjälpmedel som dokumenterades var rullstol och rollator och totalt 16 av de 26 multisjuka hade fått något av dessa. Kostnaderna för rullstol och rollator uppgick dock till mindre än 0,1 procent av den totala kostnaden. I det fall där hjälpmedel kostade mest utgjorde de mindre än en halv procent av totalkostnaden. Även om studien bara tittat på ett fåtal individer över en relativt kort tidsperiod är tendenserna tydliga. Det är kostnad för personal i vård och omsorg som är de stora kostnadsposterna vid vård av multisjuka. Även om kostnader för hjälpmedel i denna studie har begränsats till bara rullstolar och rollatorer så visar studien tydligt att hjälpmedel i samband med vård och omsorg av multisjuka är en försvinnande liten kostnadspost. Titel: Vad kostar vård och omsorg av äldre multisjuka? Författare: Linus Jönsson, Ulla Gurner Utgivare: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, 2001 Rapport nr: 2001:7 Ytterligare information: 26

27 hî~êäçéåçé=h=íáääö åöäáöüéí=z=öçç=éâçåçãá\= Svenska kommunförbundet och SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) har studerat hur fem tidstypiska bostadsområden skulle kunna göras tillgängliga för äldre. Utgångspunkten är att en person med rollator eller manuell rullstol ska klara att bo i området. Kostnaderna för två olika alternativ jämförs sedan. I det ena alternativet beräknas kostnaderna för kommunen för en person som inte längre kan bo kvar i sin lägenhet utan måste flytta till särskilt boende. Det andra alternativet är kvarboende där kommunens kostnader för en person som kan bo kvar i sin lägenhet, samt kostnader för tillgänglighetsåtgärder i bostaden och närområdet, beräknas. I studien konstateras att ju äldre ett bostadsområde är, desto fler åtgärder krävs för att anpassa bostaden och boendemiljön och desto högre är kostnaderna. Alla bostadsområden lämpar sig därför inte för tillgänglighetsåtgärder ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ur samma perspektiv är det är också viktigt att välja rätt områden att anpassa. Det måste finnas tillräckligt stort underlag med äldre personer och de måste finnas förutsättningar för att till en rimlig kostnad anpassa den fysiska miljön. Vinsterna för de enskilda personerna som bor kvar i eget boende är svåra att mäta och ta in i en samhällsekonomisk kalkyl, till exempel trygghet, sociala nätverk, grannkontakt och personal i området samt möjligheten att kunna orientera sig i sitt närområde. År 2002 var genomsnittskostnaden i ordinärt boende kronor per år. Det är vad hemtjänsten kostar under ett år för de personer som kan bo i de lägenheter som åtgärdas. Genomsnittskostnaden för särskilt boende var kronor. Det är dock stora skillnader mellan olika kommuner. I ett räkneexempel ställs en investering i 34 nya lägenheter i särskilt boende mot investeringar i de fem tidstypiska bostadsområdena. Där visas att 340 av 953 lägenheter i de fem områdena, samt alla gemensamma utrymmen både ute och inne, kan anpassas till en kostnad motsvarande hälften av de 34 nya särskilda boendeplatserna. Titel: Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi? Utgivare: SABO och Svenska kommunförbundet, 2004 Ljungbergs Tryckeri, Klippan Ytterligare information: 27

28 e äëçîáåëíéêçàéâíéí= I Västra Götalandsregionen drabbas cirka individer årligen av höftfraktur. Av dessa är drygt 2/3 kvinnor. De direkta kostnaderna, beroende på dessa frakturer, för kommuner och Västra Götalandsregionen beräknades år 2002 till 595 miljoner kronor. Lidköpingsmodellen är en kommunbaserad bred insats i syfte att förebygga olycksfall i kommunen. Insatserna har visat sig vara mycket kostnadseffektiva. Om de insatser som genomfördes i Lidköping kunnat genomföras i hela Västra Götalandsregionen skulle över 700 höftfrakturer varje år aldrig inträffa. I kronor innebär det kostnader på cirka 157 miljoner kronor som skulle kunna sparas. Kostnadsberäkningen för de insatser som Lidköpingsmodellen medfört delas in i tre grupper. Till att börja med har vi kommunala utgifter i direkt budgeterade resurser som avser de äldres säkerhet. Den andra gruppen är mertimmar för tjänstemännens deltagande i referensgrupper och liknande. Och den tredje gruppen är mobilisering av frivilliga resurser som lagts ner på fallförebyggande åtgärder. Insatserna enligt Lidköpingsmodellen jämförs med andra insatsers kostnadsnyttoeffekt och jämförelsen talar till Lidköpingsmodellens fördel. Exempelvis jämförs Lidköpingsmodellens förebyggande insatser med traditionell benskörhetsbehandling genom medicinering och visar sig vara långt mer kostnadseffektiv. En slutsats från projektet är att kartläggnings- och målformuleringsfasen bör omfatta en bedömning av de prioriterade hälsoproblemens omfattning i befolkningen, dess konsekvenser i termer av påverkan på livskvalitet och samhälleliga kostnader. Dessa faser bör också omfatta en inventering av de insatser som är möjliga att genomföra och en sammanställning av kostnadseffektiviteten i dessa insatser. På så sätt kan hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser vägas in i beställningsprocessen på samma villkor som vårdande och rehabiliterande insatser. Och modellen som används bör kunna användas för andra hälsoekonomiska jämförelser som kan utgöra underlag till resursfördelningsresonemang. Ett problem som diskuteras är dock det faktum att resultaten av förebyggande verksamhet ibland kan dröja en tid. Detta kräver ett långsiktigt perspektiv och tålamod hos beslutsfattarna och ofta analyseras verksamheter främst utifrån krav på effektivitet och resultat idag. 28

29 Titel: Hälsovinstprojektet i Västra Götalandsregionen Utgivare: Västra Götalandsregionen, 2004 Tryckeriet, Regionens Hus, Mariestad Ytterligare information: mêçàéâí=ûäçêé=ommm= Projektet Äldre 2000 i Vara kommun innebar en ökad satsning på förebyggande och rehabiliterande insatser med inriktning på äldre. Syftet vara att äldre skulle återerövra vissa förmågor eller själva klara det dagliga livets aktiviteter, samt till att livskvalitén för pensionärerna skulle bli bättre genom en ökad tilltro till sin förmåga och kontroll över sina aktiviteter. Ett ytterligare syfte var att hushålla med kommunens resurser på bästa sätt. Projektet riktade sig till pensionärer i ordinärt boende som behövde hemtjänstinsatser efter skada, sjukdom mm. Efter vårdplanering på sjukhus eller kommunens korttidsavdelning utfördes rehabiliteringsinsatser i hemmet i 1 2 veckor. Fyra månader efter avslutad rehabilitering gjordes uppföljning för bedömning av aktivitetsnivån. För att kunna göra de ekonomiska beräkningarna har en mall utarbetats i Vara. Tidsåtgången för de olika hemtjänstinsatserna har beräknats för att bedöma hur lång tid olika hjälpinsatser tar hos genomsnittspensionären. Mätningar gjordes fyra gånger per deltagande pensionär. Vid uppföljningen 2002 hade 31 personer fått genomgå alla de fyra bedömningarna och för dessa kunde man visa på en minskning av hemtjänstbehovet med 150 minuter per person och vecka. Det innebär en minskning med 77 timmar och 20 minuter per vecka, vilket med en beräknad kostnad på 200 kronor per hemtjänsttimme ger en besparing på kronor per vecka. Omräknat till år ger det en besparing på kronor. Tack vare satsningen på förebyggande insatser och rehabilitering gick man från att kunna minska hemtjänstbehovet hos cirka 20 procent med 1,5 timme till att göra det för 94 procent med 2,66 timmar och projektet har nu blivit en del av ordinarie verksamhet. Projektets namn: Projekt Äldre 2000 Projektledare: Helen Svänzon Ytterligare information: 29

30 eéãíà åëííáããéå= Svenska kommunförbundet har i samarbete med 23 kommuner utvecklat en metod för att beräkna kostnaden för en hemtjänsttimme. Hemtjänsttimmen är idag äldreomsorgens viktigaste insats och behovet av tjänster i hemmet ser ut att öka i och med att många kommuner skär ner på antalet särskilda boendeplatser. Att kunna beräkna kostnaden för hemtjänsttimmen är viktigt både för styrning och för uppföljning av äldreomsorgen. Om samma beräkningsmetod används underlättas också jämförelser mellan kommuner. Kommunen är den enda formella uppdragsgivaren inom sitt geografiska område och ofta också den enda utföraren. Det finns därför inte något marknadspris som ett uttryck för en avvägning utifrån marknadsbegreppen tillgång och efterfrågan. Detta ställer krav på kommunernas förmåga att följa förändringar av verksamhetens kvalité och kostnader. Möjligheten att öka produktiviteten eller sänka kostnaderna är i stor utsträckning beroende av hur organisationen organiseras och leds. Hemtjänsttimmen definieras som en 60 minuters arbete hemma hos en vårdtagare. Ett årsarbete omfattar i de flesta kommuner cirka timmar, beräknad som 46 veckor x 37 timmar = Från den beräknade tiden för ett årsarbete avräknas tiden som går till annat än arbete hos en vårdtagare, d v s som inte ingår i definitionen för hemtjänsttimmen. Denna tid benämns som kringtid. I kringtiden ingår planering, arbetsledning, arbetsplatsträffar och möten, fortbildning, färdtid, raster, dokumentation och annat. Kringtiden uppskattades i några av kommunerna i projektet uppgå till närmare 40 procent av årsarbetstiden. I skriften tillhandahålls en mall för uträkning av kringtiden. Skriften tillhandahåller också blanketter för att beräkna kostnader per hemtjänsttimme. Kostnader som man förutsätts ta hänsyn till är grundlönen, OB-tillägg, sjuklön, administration och ledning, arbetsanpassning/rehabilitering, fortbildning, driftkostnader (kläder, personalutrymmen, bilar, mobiltelefoner e t c), förebyggande insatser och planerat rörelseöverskott för oförutsedda händelser. Använder man sig av den metod som föreslås i skriften bör kostnaden för en hemtjänsttimme landa någonstans mellan 300 och 400 kronor. Titel: Hemtjänsttimmen Utgivare: Svenska kommunförbundet, 2002 Ytterligare information: 30

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Hjälpmedel lönsamma. Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning

Hjälpmedel lönsamma. Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Åke Dahlberg Redigering av text: Annie Persson Ansvarig informatör: Johanna

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Tänk på hur man kan kompensera. - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut

Tänk på hur man kan kompensera. - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut Tänk på hur man kan kompensera - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2009 Författare: Margot Granvik Foto: Robert Olsson Ansvarig handläggare: Catarina Brun Formgivning: Mediagruppen

Läs mer

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut,

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-03-01 16 Riktlinjerna gäller från 2016-03-14 och som längst max 4 år Dokumentägare: Medicinskt

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

För nedanstående projekt har Handikappförbunden beviljats från Allmänna arvsfonden för projektår ett, av ett treårigt projekt.

För nedanstående projekt har Handikappförbunden beviljats från Allmänna arvsfonden för projektår ett, av ett treårigt projekt. Projektbeskrivning Inledning Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. Vi representerar 43 medlemsförbund med sammanlagt ca 480 000

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Äldreriksdagen 16 september 2016 Ja, vi behöver nog allting egentligen. Dels behöver vi bygga

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

Först lite om Myndigheten för delaktighet

Först lite om Myndigheten för delaktighet Först lite om Myndigheten för delaktighet Den 1 maj bildas Myndigheten för delaktighet (Mfd) Den bildas av Handisam och de delar av Hjälpmedelsinstitutet som bedöms vara statliga Verksamheter som inte

Läs mer

Funktionshinder uppstår när miljön inte anpassats för den som har en funktionsnedsättning.

Funktionshinder uppstår när miljön inte anpassats för den som har en funktionsnedsättning. Hjälpmedel Bilaga 1. till KPR120425 Hjälpmedel Hjälpmedel Hjälpmedel Hjälpmedel Hjälpmedel är produkter som är avsedda för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedel kan också vara metoder och ny teknik.

Läs mer

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden 26 juni 2015 Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden Kontaktpersoner: Pelle Kölhed (styrelse), Marie Steen (styrelse) och Sofia Karlsson (intressepolitisk utredare,

Läs mer

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Kommunens Rehabiliteringsavdelning Kommunens Rehabiliteringsavdelning (KRA) KOMMUNENS REHABILITERINGSAVDELNING (KRA) Vård och omsorg Välkommen till KRA rehabilitering och vardagsträning Du har av din biståndshandläggare blivit beviljad

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka

Läs mer

Hur många är ni som besvarar enkäten?

Hur många är ni som besvarar enkäten? Hur många är ni som besvarar enkäten? Namn Antal % A. Jag besvarar enkäten ensam B. Vi är en grupp på vår arbetsplats som besvarar enkäten tillsammans 23 41,8 32 58,2 Total 55 100 1 Om mer än en rollatorer

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel kan förbättra, bevara och kompensera för en nedsatt eller förlorad funktion. Med hjälpmedel

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Version 11, 2012-01-18 Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 februari 2012 Gällande från den 1 maj 2012 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm

Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm SAMMANFATTNING Östersunds kommuns satsning på positioneringslarm med GPS-funktion ger kommunens demenssjuka möjlighet att med större trygghet fortsätta

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting Cirkulärnr: 07:39 Diarienr: 07/2235 Handläggare: Håkan Vestergren Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Hälsa och jämställdhet Datum: 2007-09-03 Mottagare: Kommunernas socialnämnder/äldreomsorgsnämnder

Läs mer

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Charlotte Karlsson charlotte.karlsson@se. pwc.com 010-212 46 50 Bakgrund - Vad är Gôrbra för äldre? - Fakta om fastigheterna 2 Om Gôrbra för äldre Försöksområdesprojekt

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering

fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering TryggVE-projektet Denna broschyr sammanfattar slutrapporterna från

Läs mer

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende Hjälpmedelsinstitutet, 2002 Text: Arbetsgruppen SmartLab Illustrationer: Lennart Gustavsson

Läs mer

fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering

fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering TryggVE-projektet Denna broschyr sammanfattar slutrapporterna från

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998 PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

DOM. 2014-01- z 1. Meddelad i Göteborg. Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2014-01- z 1. Meddelad i Göteborg. Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 2014-01- z 1 Meddelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål m 1109-13 KLAGANDE c Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Socialnämnden i Hallsbergs

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Beslutad av Hjälpmedelsnämnden i Värmland 2005 12 09 (Utgåva 2 rev 2007-12-07) (Utgåva 3 rev 2011-10-14) Dnr LK/111747 1(7) Hjälpmedelnämnden

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010 Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9

Läs mer

Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende

Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2012-09-27 Sida 55 40./. Bilaga. Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende Bakgrund

Läs mer

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

Att leva med neurologisk diagnos

Att leva med neurologisk diagnos Hjälpmedelsstöd Att leva med neurologisk diagnos Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering och rehabiliteringsmetoder,

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer