Examensarbete Filosofie kandidatexamen Patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår: en litteraturöversikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete Filosofie kandidatexamen Patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår: en litteraturöversikt"

Transkript

1 Examensarbete Filosofie kandidatexamen Patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår: en litteraturöversikt Patients' experience of negative pressure wound therapy in chronic wounds: a literature review Författare: Ulrika Adolfsson och Titti Östlund Handledare: Anna Anåker Examinator: Anncarin Svanberg Granskare: Alexandra Eilegård Wallin Ämne/huvudområde: Omvårdnad Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum: Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår. Metod: Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt. I databaserna PubMed och CINAHL söktes lämpliga artiklar. Av de 5 artiklar som hittades valdes tio, varav sju var av kvalitativ ansats, två kvantitativa samt en mixad kvalitativ och kvantitativ. Resultat: Resultatet gav fyra teman: Patientens erfarenhet av smärta, Patientens erfarenhet av stress, Patientens erfarenhet av lukt och Informationens betydelse till patienten. Smärta är individuellt och det fanns ett samband mellan smärta och sårpumpsbehandling. Stress sågs i samband med sårpumpsbehandling på grund av okunskap av till exempel larmande pumpar. Sårlukten bidrog till att patienterna valde att dra sig undan sociala aktiviteter. Sjuksköterskornas kunskap om sårpumpsbehandling var av stor vikt för hur patienterna tog till sig den information som gavs. Slutsats: Sårpumpsbehandling är en relativt ny behandlingsform som har stor påverkan på smärtan hos patienterna. Det framkom även att det gavs bristande information till patienterna på grund av sjuksköterskornas okunskap i ämnet. Nyckelord: Erfarenhet, information, patient, sjuksköterska, sår, undertrycksbehandling. Key words: Experience, information, nurse, negative pressure, patient, wound.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 INTRODUKTION... 1 Definition av sår... 1 Sårläkningsprocessen... 2 Sårpumpsbehandling... 2 Mötet mellan sjuksköterska och patient... 3 Patientens delaktighet... 4 Problemformulering... 5 Syfte... 5 Frågeställning... 6 METOD... 6 Design... 6 Urval av litteratur... 6 Värdering av artiklarnas kvalitet... 7 Tabell I Kvalitetsgranskning av kvantitativ och kvalitativ artikel... 7 Tillvägagångssätt... 7 Analys... 8 Forskningsetiska aspekter... 8 RESULTAT... 8 Patientens erfarenhet av smärta... 8 Patientens erfarenhet av stress... 9 Patientens erfarenhet av lukt... 1 Informationens betydelse till patienten DISKUSSION Sammanfattning av resultatet Resultatdiskussion... 12

4 Metoddiskussion Slutsats Förslag till vidare forskning REFERENSLISTA Bilaga I: Artikelsökning... Bilaga II: Sammanställning av artiklar (n=1) som ligger till grund för resultatet Bilaga III: GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING Bilaga IV: GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING

5 INLEDNING Tidigare forskning har visat att sårläkning med negativ undertrycksbehandling främjar läkningen. Detta genom att den behåller den fuktiga sårmiljön och bidrar till ökat blodflöde som stimulerar läkningsprocessen (Wiegand et al., 213). Sjuksköterskor och forskare har bevisat hur den negativa undertrycksbehandlingen redan från första behandlingstillfället har påverkat bland annat läkningstiden (Daigle, Despatis & Grenier, 213). INTRODUKTION Definition av sår Alla sorters sår kallas i Sverige för sår, medan det på både latin och engelska benämns olika beroende på vilken sorts sår det är. På latin heter sår vulnus och på engelska wound. Sår som är svårläkta och/eller kroniska heter på latin ulcus och på engelska ulcer. Definitionen på vulnus är en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion, där sårläkningen sker organiserat och tidsbestämt, som till exempel vid operationssår. Ulcus däremot har en orsak i en bakomliggande sjukdom och där är läkningen inte tidsbestämd. Typexempel på ulcus är trycksår och bensår (Lindholm, 213). En stor risk med att ha sår är att de kan bli infekterade och det kan leda till amputation, sängläge samt till döden. Det finns en mängd olika sår. Bensår är ett sår som sitter på underbenet och kan orsakas av exempelvis diabetessår eller en skada som patienten själv orsakat. Dessa sår har en läkningstid som överstiger sex veckor. Fotsår är sår som sitter längre ner än malleolen och som orsakas av avvikelser i benets arteriella cirkulation (ischemiska sår på foten), perifer neuropati och/eller störningar i den perifierade cirkulationen. Trycksår är en annan typ av sår som kan uppkomma på utsatta ställen på huden till följd av skavning, patientens tyngd eller förskjutning av vävnaden. Maligna tumörsår orsakas av att moder- eller dottertumören tränger igenom huden. Sår som uppkommer hastigt och som varar en kort tid kan preciseras som akuta sår, hit hör till exempel sår som uppkommit vid kirurgiska operationer (Lindholm, 213). 1

6 Sårläkningsprocessen Sårläkningen delas in i olika faser, inflammationsfas, nybildningsfas och mognadsfas. Dessa styrs av olika celler som är inblandade i sårläkningen. Läkningsprocessen delas in i två olika typer, primär- och sekundärläkning. Primärläkning sker när sårkanterna läggs mot varandra och sutureras, som till exempel vid ett operationssår. Vid denna typ av sårläkning krävs endast en liten mängd med vävnad för att nybildning ska ske. Sekundärläkning är när ett sår till exempel har blivit infekterat och måste öppnas upp igen. Efter detta läker såret från botten och upp mot hudytan (Lindholm, 213). Sårpumpsbehandling När operationssår och sårskador inte vill läka spontant efter exempelvis suturering, kan sårpumpsbehandling användas för snabbare sårläkning. I början på 199- talet togs denna metod fram i USA och 1995 började den användas ute i vården. I Sverige togs den i bruk i början av 2-talet. (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 211). Det har under senare år blivit allt vanligare att behandla svårläkta sår med undertrycksterapi (Georgakarakos et al., 213). Exempel på undertryckterapi är Negative Pressure Wound Therapy (NPWT) som också benämns Vacuum-Assisted Closure (VAC) vilken skapar en sluten och fuktig miljö i såret (Wilkes, Zhao, Kieswetter & Haridas, 29). En annan undertrycksterapi som används är Advanced Moist Wound Therapy (AMWT) vars funktion är mer avancerad än NPWT och VAC (Blume, Walters, Payne, Ayala & Lantis, 28). Undertrycksbehandling har enligt Langer, Bhandari, Rajagopalan och Mukherjee (213) visat sig vara ett genombrott i behandlingen av svårläkta sår, genom att de sår som inte var i ett läkande skede tidigare har med hjälp av den nya behandlingen blivit hanterbara. Det undertryck som skapas i såret resulterar i att svullnaden avtar snabbare, effektivare rensning av såret och en ökning av blodcirkulationen i sårområdet. Sårpumpsbehandlingen påskyndar även nybildning av granulationsvävnaden och hudens yttersta lager. Vid traditionsenlig behandling läggs såret om varje dag, men vid behandling med sårpump behövs omläggning endast ske varannan eller var tredje dag. I USA finns det idag 11 olika sårpumpssytem och av dessa används 2

7 endast två i Sverige. Sårpumparna finns som stationära eller transportabla (SBU, 211). Guy och Grothier (212) påvisar i sin studie effekten av undertrycksbehandling vid både akuta och kroniska sår. Läkningstiden förkortas med denna behandling och detta har bevisats genom evidensbaserad forskning. Vid undertrycksbehandling läggs en skumdyna i sårhålan som sedan försluts med plast. Sedan klipps ett hål i plasten som slangen till sårpumpen sätts i. När pumpen startas uppstår ett vakuum och detta gör att såret hålls fuktigt och att överflödig sårvätska dras bort. Behandling av svårläkta sår som till exempel undertrycksbehandling, upplevs som en ekonomisk belastning för hälso- och sjukvården. Även om sjukvårdens finansiärer tycker att undertrycksbehandling är ett dyrt alternativ, finns det bevis för att om det används på rätt sätt leder till snabbare sårläkning och kortare sjukhusvistelse för patienter med dessa sår (Ousey & Milne, 214). Sinha och Mudge (213) har i sin forskning funnit att undertrycksbehandling kan ge effektiv symtomlindring och minska antalet förbandsbyten. Denna behandling är kostnadseffektiv i förhållande till traditionella sårbehandlingar på grund av att såren läker snabbare. Användning av undertrycksbehandling i hemmiljö ökar i takt med att vårdtiderna på sjukhusen minskar och många patienter som skulle ha vårdats på sjukhus för sina svårläkta sår, sköts nu i hemmet av kommunens sjuksköterskor. Mötet mellan sjuksköterska och patient Ett omoraliskt bemötande kan öka lidandet hos människan (Arman, Rensfeldt, Lindholm, Hamrin, & Eriksson, 24). För att kunna bygga upp en bra relation som medverkar till god omvårdnad måste sjuksköterskan ha en förmåga att se vårdtagarens belägenhet. En sjuksköterska måste alltid rätta sig efter vårdtagarens kunskapsnivå (Klöver, Browne, McErlain, & Vanderberg, 24). Buber (1954/1995) menar att ett äkta möte är en Jag/Du - relation och att de inblandade i ett sådant möte skall vara fullständigt ärliga. Vårdtagaren känner då tillit till 3

8 sjuksköterskan och kan därmed lättare ta till sig den kunskap som han/hon förmedlar. Mötet mellan sjuksköterska och patient är grunden till all omvårdnad och om mötet blir bra ligger det till grund för att patienten skall anse att de får en bra vård. Ett salutogent förhållningssätt, som sjuksköterska, innebär att hitta patientens behov för att han/hon skall känna hälsa trots sin sjukdom. Det viktigaste för sjuksköterskan är att se och förstå vad som är viktigt för patienten och se deras styrkor samt att ta till vara på detta. För att stärka sin egen upplevelse ska sjuksköterskan tro på patienten och under hela vårdtiden ha en dialog, vilket gör att den sjuke känner sig mer delaktig i vården (Svensk sjuksköterskeförening, [SSF], 28). Patientens delaktighet Patientens delaktighet grundar sig på kommunikation och ett samspel mellan patienten och sjuksköterskan. Attityden hos sjuksköterskan har inverkan på hur patienten upplever delaktighet i besluten som rör hans/hennes hälsa (Sahlsten, Larsson, Lindencrona & Plos, 27). Enligt Eriksson (21) skall sjuksköterskan våga bekräfta patientens lidande för att kunna lindra det. Ett ömsesidigt samspel mellan patienten och sjuksköterskan är där båda blir sedda som hela människor med kvalifikationer och erfarenhet. Detta medför att patienten är expert på sin livssituation och sjuksköterskan expert inom sitt yrke (Sahlsten, Larsson, Lindencrona & Plos, 27). Sårets utseende styr valet av förband, men patientens önskan om vilket förband som han/hon upplever hjälpa och som inte gör ont i samband med omläggning bidrar till att patientens upplevelse av delaktighet stärks (Gånemo & Lindholm, 211). När en patient drabbas av ett sår är det av stor vikt att veta vilket sorts sår det handlar om och vad såret har orsakats av samt om det finns läkningshämmande faktorer involverade. Patientens delaktighet vid sårbehandling är betydelsefull och för att sjuksköterskan skall kunna bilda sig en uppfattning om hur patienten ställer sig till att han/hon har drabbats av ett sår, är det angeläget att mötet mellan patienten och sjuksköterskan blir givande (Gånemo & Lindholm, 211). Lidande kan orsakas genom att patienten tvingas utföra handlingar mot sin egen vilja (Eriksson, 21). Finns det en dialog mellan dessa så 4

9 kan sjuksköterskan skapa sig en uppfattning om patientens kunskap, behov och vilken förmåga han/hon har att kunna vara delaktig i sin omvårdnad. För att patienten skall kunna ta till sig livsstilsförändringar i sin vardag, till exempel att sluta röka, är det av stor betydelse att han/hon känner förtroende för sjuksköterskan och blir mött med respekt. Sjuksköterskan skall kunna se hela patienten som en människa och vilka behov han/hon har samt att det inte bara blir såret som behandlas (Gånemo & Lindholm, 211). Samspel innebär ett känslomässigt engagemang av sjuksköterskan samt att han/hon har en holistisk människosyn med förståelse för hur sjukdom har påverkan på hela individen (Sahlsten, Larsson, Lindencrona & Plos, 25). Enligt Eriksson (1997) menar att vårdandet betyder delande och att delandet medför att vara delaktig. Detta betyder att två individer, till exempel sjuksköterskan och patienten är en helhet. Det är situationen som avgör hur och vad som delas. Delandet kan växla i både utbredning och djup samt inkludera allt från tankefragment, sinnesstämningar och upplevelser till hela livssituationer. Problemformulering Svårläkta sår kan idag avhjälpas med sårpumpsbehandling som är en relativt ny metod. Svårläkta sår kan skapa ett stort lidande för patienten, enligt Eriksson (1997) så är målet för vårdandet att lindra eller att förhindra lidande och göra förutsättningarna för ett välbefinnande möjligt. Det är viktigt att beakta faktorer som kan leda till en bättre förståelse för hur behandlingen bäst utformas till denna patientgrupp. Som blivande sjuksköterskor vill vi med denna litteraturöversikt sammanställa aktuell forskning om patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling. Detta för att kunna skapa en förutsättning för en förbättrad omvårdnad till patienter med sårpumpsbehandling. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår. 5

10 Frågeställning Vilka erfarenheter har patienter av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår? METOD Design Examensarbetet har genomförts som en litteraturöversikt. Enligt Friberg (213) är motivet med en litteraturöversikt att beskriva den evidensbaserade kunskap som finns inom ett specifikt område inom omvårdnad. Urval av litteratur Databaserna som har använts för sökning av de vetenskapliga artiklarna är PubMed och CINAHL. Dessa databaser är mest betydelsefulla inom vetenskaplig publikation där innehållet handlar om omvårdnadsforskning (Karlsson, 212). De sökord som användes i litteraturöversikten var: pain, quality of life, wound healing, negative pressure, experience, experiences, wound, wound therapy, cronic wounds och patient, då dessa sökord var relevanta till examensarbetets syfte. De sökord som använts är fritext, men Svenska Medical Subject Headings (MeSH) användes för att översättningen från svenska till engelska skulle bli korrekt. De använda sökorden har kombinerats med AND vilket är en av de booleska operatorerna som används för att kunna söka på flera ord samtidigt (Östlundh, 213). Vid databassökningen valdes begränsningar bort på grund av att det är ett nytt ämne med få studier publicerade inom området. Enligt SBU (211) togs denna metod fram i USA i början av 199- talet och baserades på djurstudier och enstaka kliniska studier. Efter databassökningen valdes endast de artiklar som motsvarade inklusionskriterierna. De resultat som sökningen gav ses i Bilaga I. Inklusionskriterierna som valts var att det skulle vara originalartiklar som svarar mot syfte. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska, svenska eller norska och vara publicerade mellan åren Artiklar från hela världen inkluderades. De 6

11 artiklar som togs med berörde vuxna män och kvinnor över 18 år med sår. Alla artiklar som använts skulle vara godkända enligt forskningsetiskt råd och kvalitetsgranskningen hade uppnått medel eller hög nivå se Bilaga II. Värdering av artiklarnas kvalitet För att värdera kvalitén på artiklarna har granskningsmallar utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevani (26) och Forsberg och Wengström (28) använts, se Bilaga III och IV. Vid artikelgranskningen ställdes frågor och poäng delades ut för varje fråga. Ett (1) poäng för ja och noll () poäng för nej. Denna poängsättning gav ett resultat som därefter gjordes om till procent. Grad I är 8 1 %, Grad II 7 79 % och Grad III 6-69 %. Kvalitativa och kvantitativa artiklar har olika poängsummor vilket ledde till att antal poäng ger olika procent vilket ses i Tabell I (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 21). Den artikel som har mixad ansats har bedömts som kvalitativ. Efter granskningen delades artiklarna in i tre kvalitetsnivåer. Hög är Grad I, medel är Grad II och låg är Grad III. Artiklarna som använts vid denna litteraturöversikt fick medel eller hög kvalitetsnivå. Tabell I Kvalitetsgranskning av kvantitativ och kvalitativ artikel Grad Antal procent Kvalité Antal poäng, kvantitativ Antal kvalitativ % Hög % Medel % Låg poäng, Tillvägagångssätt Artikelsökningen genomförde författarna till examensarbetet var och en för sig. Först lästes artikelns titel och abstrakt, detta görs med kritiska ögon för att inte missa viktig information för att skapa en helhetsbild av artiklarna. Denna helhetsbild benämns också som helikopterperspektiv där en sammanfattning av artiklarna gavs (Friberg, 213). Överensstämde det med examensarbetets syfte lästes hela artikeln. Resultatet blev 5 artiklar som sedan lästes och kvalitetsgranskades gemensamt. Av de 5 artiklarna kom tio att användas till litteraturöversikten. Sedan skrevs resultatet och diskussionen gemensamt. 7

12 Analys Enligt Friberg (213) skall en analys genomföras i tre steg. De artiklar som valts ut lästes upprepade gånger för att få en förståelse av helheten. Teman identifierades när likheter och skillnader framkom i artiklarna. En schematisk översikt gjordes för att lättare kunna se vad som skulle analyseras samt en sammanställning av alla individuella resultat, vilket kan ses i Bilaga II. Forskningsetiska aspekter Artiklarna lästes med noggrannhet och har återgivits sanningsenligt utan att ha förvanskats eller förändrats (Forsberg & Wengström, 28). Författarna till examensarbetet har därmed tagit detta till sig och läst artiklarna upprepade gånger för att inget skall tolkas felaktigt. Enligt Fosberg och Wengström (28) användes enbart artiklar som är godkända av en etisk kommitté eller där etiskt övervägande gjorts. RESULTAT Resultatet i denna litteraturöversikt bygger på tio vetenskapliga artiklar varav sju är av kvalitativ ansats, två kvantitativa samt en mixad kvalitativ och kvantitativ. Dessa är från England (n=5), Skottland, Sverige, Irland, Italien, och Danmark (n=1). Fyra teman kom fram i artikelgranskningen vilka presenteras utifrån frågeställningen i resultatet. Dessa teman är: Patientens erfarenhet av smärta, Patientens erfarenhet av stress, Patientens erfarenhet av lukt och Informationens betydelse till patienten. Artiklarna som utgjorde resultatet redovisas i text samt i Bilaga II. Patientens erfarenhet av smärta Patienters erfarenhet påvisar att det fanns ett samband mellan smärta och olika sårpumpsbehandlingar, men även att smärtan kunde tolkas individuellt (Abbotts, 21; Fagerdahl, Boström, Ottoson & Ulfvarson, 213; Upton & Andrews, 213b; Upton & Andrews, 213c). Smärta kunde även uppkomma vid avslutad behandling (Hurd, Chadwick, Cote, Cockwill & Mole, 21). Konstant smärta 8

13 upplevdes av fem patienter oberoende av situation om patienten gick, låg eller satt. Av de 5 patienterna som deltog upplevde 21 patienter såromläggningen smärtsam och smärta upplevdes även när pumpen var påslagen. Fyra patienter kunde inte förklara upplevelsen av smärta på grund av den nervskada de hade (Upton & Andrews, 213c). Sambandet mellan olika fyllnadsmaterial som använts och smärta vid sårpumpsbehandling upplevdes olika bland patienterna. Jämförelser gjordes gällande fyllnadsmaterial och olika sorters sårpumpsbehandlingar, där det framkom att skumfyllnad är en mer smärtsam behandling än gasväv som fyllnadsmaterial (Fraccalvieri, Ruka, Bocchiotti, Zingarelli & Bruschi, 211; Upton & Andrews, 213b). Patienterna upplevde smärta om det var för lite skumfyllnad i sårhålan och de upplevde även detta då översta lagret av förbandet plockades bort. En upplevde endast obehag av behandlingen. En patient upplevde ingen smärta och kände sig komfortabel i situationen. En patient fick avbryta behandlingen på grund av att det var för smärtsamt (Abbotts, 21). Etthundratjugotvå av 152 patienter kände ingen smärta vid borttagning av förbandet (Hurd et al., 21). NPWT behandling som är en vakuumassisterad sårbehandling, bidrar till mindre smärta hos patienterna (Fagerdahl et al., 213; Hurd et al., 21; Upton & Andrews, 213a; ). Trettioåtta av 5 patienter beskriver även hur smärta upplevdes i samband med promenader, vändning i sängen, toalettbesök, direkt efter operation, vid infekterade sår samt vid tryck eller beröring av såret (Upton & Andrews, 213c). Patientens erfarenhet av stress I studien framkom det att fem av patienterna upplevde användningen av sårpumpsbehandlingen som inskränkande mot det sociala livet på grund av den stress som uppkom av att inte sårpumpen skulle fungera (Bolas & Holloway, 21). Patienterna beskriver problem som krånglande, bullrande och larmande pumpar stressande, vilket gjorde att de valde att inte vistas ute i det sociala livet (Abbotts, 212; Fagerdahl et al., 213; Moffatt, Mapplebeck, Murray, & Morgan, 211; Ottosen & Pedersen, 213; Upton & Andrews, 213b). Dessa problem 9

14 uppstod även nattetid och upplevdes stressande, eftersom det ökade patienternas sömnbesvär och ständiga oro för krånglande pumpar (Fagerdahl et al., 213; Moffatt et al., 211). En känsla av klaustrofobi fanns också när patienterna ständigt var fäst till maskinen (Abbotts, 21; Bolas & Holloway 212; Fagerdahl et al., 213). Patienterna beskriver en rädsla för att snubbla på slangarna till pumpen och de fick även använda förflyttningshjälpmedel för att ha möjlighet att komma ut, detta upplevdes som en stressfaktor (Abbotts, 21). Känslan av att vara bunden till en apparat 24 timmar per dygn gav patienterna en minskad känsla av frihet som i sin tur ledde till att de kände sig stressade (Moffatt et al., 211; Ottosen & Pedersen, 213). Erfarenheter av smärtsamma förbandsbyten beskrivs i flera studier. Patienterna beskriver smärtan som stressande (Fagerdahl et al., 213; Moffatt et al., 211; Upton & Andrews, 213a; Upton & Andrews, 213b; Upton & Andrews, 213c). Tolv patienter hade upplevt stress inför behandlingen och 15 patienter upplevde själva behandlingen stressande. De stressande faktorer som beskrevs var förväntad smärta, rädsla inför kommande behandling och att inte sårpumpen skulle hålla tätt (Upton & Andrews, 213c). Abbotts (21) och Ottosen och Pedersen (213) påvisar i sina studier att patienterna inte upplevde begränsningar i det dagliga livet och kände ingen stress utan hade en positiv känsla, eftersom förbandet höll såret intakt och pumpen förhindrade läckage. Patientens erfarenhet av lukt Lukten från sårvätskan begränsade patienterna från att vara delaktiga i det sociala livet (Abbotts, 21; Ottosen & Pedersen, 213). Patienterna i studierna kände lukt från sårvätskan men även från förbandet och den behållare som sårpumpen var ansluten till. Vidare beskrivs hur de på olika sätt har gått till väga för att minska lukten från såren genom att planera omläggningen så att det inte ska lukta i samband med planerade aktiviteter. Hygien och egenvård gjorde så att lukten från såren blev mindre (Abbotts, 21; Hurd et al., 21; Ottosen & Pedersen, 213 ). Av de 152 patienter som deltog i studien var det 42 patienter som upplevde en minskning av sårlukten i slutet av behandlingen. Nittionio patienter kände ingen skillnad före eller efter behandling. Elva patienter upplevde en ökning av sårlukten i slutet av behandlingen (Hurd et al., 21). Samtliga 22 patienter som deltog i 1

15 studierna erfor att andra människor tittade undrande på dem på grund av den lukt som kom från såren och detta bidrog till en begränsning i det sociala livet (Ottosen & Pedersen, 213; Abbotts, 21). Informationens betydelse till patienten Patienternas erfarenheter kring hemgång från sjukhuset visar på att informationen varit bristfällig (Abbotts, 21). Patienterna upplevde att sjuksköterskan var okunnig och den information de fick om skötseln av pumpen var bristfällig (Abbotts, 21; Bolas & Holloway, 212). Patienterna upplevde att de fick tillräcklig information och demonstration av hur sårpumpen fungerade, vilket ledde till att de kände sig trygga med denna behandling. Upplevelse och förståelse av behandlingen påverkades av den information som gavs (Fagerdahl, et al., 213). Vid problem önskade patienterna i studien att det skulle vara enkelt att komma i kontakt med kunnig personal under hela dygnet (Fagerdahl, et al., 213; Moffatt et al., 211; Ottosen & Pedersen, 213). Patienterna behövde hjälp och stöd från sina anhöriga (Fagerdahl, et al., 213; Moffatt et al., 211; Ottosen & Pedersen, 213), men de anhöriga hade önskat mer information om sårpumpen så de hade kunnat vara mer behjälpliga i skötseln (Fagerdahl, et al, 213). Muntlig information gavs men det framkom även att broschyrer med bilder vore önskvärda (Abbotts, 21). Andra önskemål till information var broschyrer med större text eller bilder, alternativt CD och/eller DVD-skiva om hur sårpumpen fungerar och på vilka sätt eventuella problemen kan lösas. Detta för att även de med synskador eller kognitiv svikt skulle kunna läsa och förstå den information som gavs (Moffatt et al., 211). DISKUSSION Sammanfattning av resultatet Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters erfarenheter vid sårpumpsbehandling av svårläkta sår och denna litteraturöversikt har gett svar på frågeställning och syfte. De fyra teman som är återkommande i artiklarna är: Patientens erfarenhet av smärta, Patientens erfarenhet av stress, Patientens 11

16 erfarenhet av lukt och Informationens betydelse till patienten. Smärtan var den stora negativa faktorn vid sårpumpsbehandling. Den tolkades individuellt av patienterna och upplevdes både under själva behandlingen samt efter avslutad behandling (Fagerdahl et al., 213; Hurd et al., 21). En annan negativ faktor som framkom i artiklarna var att samtliga patienter i studierna kände en besvärande lukt och att behandlingen inskränkte på det sociala livet på grund av detta (Abbotts, 21). Patienterna upplevde att de gärna kunde ha fått information på en nivå som de lättare kunde förstått, både muntligt och skriftligt (Moffatt et al., 211). Resultatdiskussion Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling. Syftet och frågeställningen har besvarats med ovanstående artiklar som underlag. Denna litteraturöversikt visade att sårpumpsbehandlingen var smärtsam, men detta upplevdes som lindrigare än traditionell sårbehandling (SBU, 213). Smärta tolkas individuellt (Abbotts, 21; Fagerdahl et al., 213; Hurd et al., 21; Lindholm, 213; Ottosen & Pedersen, 213; Upton & Andrews, 213a) och som sjusköterska är det viktigt att lyssna till patienten (Lindholm, 213). Författarna till examensarbetet uppmärksammade hur patienterna tolkar smärtan individuellt eftersom patienterna upplevde behandlingen smärtsam och en annan upplevde smärtan lindrigare. Anhöriga blir involverad när någon i deras närhet drabbas av smärta, då patienten har enklare att förmedla smärtan till någon närstående än till sjuksköterskan. Tidigare forskning visar att sårsmärta är ett bekymmer hos patienter som genomgår sårbehandling och drabbar hela omgivningen kring patienterna, vilket stärker resultatet i examensarbetet (Butcher & White, 214). Ytterligare forskning som stärker vårt resultat är sambandet mellan livskvalitet och sårsmärta, vilket är en mer betydande faktor än vad tidigare studier visat. Känslan av smärta är subjektiv och patienterna behöver en förståelse från sjuksköterskan för den smärta de upplever (Cutting, White & Mahoney, 213). Författarna till examensarbetets ser ett samband mellan hur sjuksköterskan tolkar patientens erfarenheter av smärta på olika sätt och att sjuksköterskan ser till varje individs 12

17 behov utifrån detta. Det är inte alltid genom muntlig information detta kommer fram utan sjuksköterskan skall även se patienten med den kliniska blicken. Detta styrker även Buber (1954/1995) som hävdar att människan har olika sätt att närma sig varandra. Som iakttagare, betraktare och att bli delaktig. Iakttagaren observerar den andre och ser efter dennes olika egenskaper. Den som betraktar avvaktar det som måste ske och för denne är helheten det viktigaste. I mötet med andra är delaktighet det enda alternativet eftersom det är det enda sätt vi kan möta andra människor på. Denna litteraturöversikt har visat att sårlukt är ett problem för patienterna och att lukten ofta upplevs som stressande. Sårlukt har tidigare visat sig vara problem hos patienter, eftersom orsaken till lukten oftast kommer från olika bakterier och kan vara svåra att dölja (Gånemo & Lindholm, 211). Detta har framkommit i examensarbetet då flera studier tagit upp att patienterna besvärades av sårlukt i samband med sårpumpsbehandling (Abbotts, 21; Fagerdahl et al., 213; Hurd et al., 21; Ottosen & Pedersen, 213; Upton & Andrews, 213a). Författarna till examensarbetet menar att om sjuksköterskan lyssnar till patientens behov av att vilja dölja sårlukten, kan till exempel omläggning utföras en dag i nära anslutning till något patienten skall göra. Detta för att patienten skall kunna känna sig bekväm och inte lukta. Detta är något som styrks av Abbotts, 21; Hurd et al., 21; Ottosen och Pedersen, 213. Ytterligare forskning som styrker resultatet i examensarbetet är en studie av Jones, Robinson, Barr och Carlisle (28) där de påvisar att sårlukt bidrar till att patienterna begränsas i det sociala livet. Här framkommer vikten av att sjuksköterskorna förstår patientens behov av att dölja sårlukt. NPWT behandlingen ses av patienterna som effektiv, men den kan påverka livskvaliteten på olika sätt. Detta kan upplevas både positivt och negativt (Ottosen & Pedersen, 213). Känslan av att pumpen inskränkte på det dagliga livet gjorde att patienterna stannade hemma istället för att delta i det sociala livet med andra människor (Bolas & Holloway, 212). Livskvalitet är inte bara frånvaro av sjukdom utan handlar även om både psykiska och fysiska faktorer som följs åt. Hamnar dessa i obalans kan det leda till infektionskänslighet och depression 13

18 (Hedelin, Jormfeldt & Svedberg, 211). Enlig Eriksson (21) kan ett lidande uppstå då patientens totala levnadsförhållande förändras som till exempel vid fysiskt lidande och då patientens lidande inte har kunnat förbättras. Författarna till examensarbetet anser att sjuksköterskan bör beakta hur sårpumpsbehandlingen inskränker på patientens vardag och vara lyhörd för behov av eventuella hjälpmedel för att klara vardagen. Detta är något som styrks av Abbotts (21) som påvisar lösningar på hjälpmedel till exempel rollator som underlättar vardagen för patienterna. Ett annat återkommande tema i examensarbetet är stress, vilket hälften av studierna påvisar. De faktorer som påverkas av stress kan vara själva behandlingen, rädslan och okunskapen av behandlingen. En annan bidragande orsak kan vara oförmågan att hantera maskinen (Fagerdahl et al., 213; Ottosen & Pedersen, 213; Upton & Andrews, 213b; Upton & Andrews, 213c). Långa avstånd till vårdinrättningar kan upplevas stressande och okunskap hos sjuksköterskan ger ett negativt intryck, vilket också kan leda till stress (Fagerdahl et al., 213). Stress är en individuell upplevelse och hanteras därefter, denna tolkas olika beroende på kultur, gener och situation. Detta inverkar på hälsan och hanteras olika. En kort tid av stress kan vara positivt och visar sig genom att patienterna tål smärta bättre, medan en längre stressperiod utan återhämtning ger en negativ effekt på hälsan (Ringsberg, 211). Författarna till examensarbetet förstår patienternas erfarenhet av den stress som uppkommer i samband med okunskap i sårpumpsbehandlingen. Detta till exempel när maskinen krånglar och patienten inte har kunskap i hur problemet åtgärdas. Författarna till examensarbetet ser vikten av hur information ges samt hur den kan feltolkas om informationen är bristfällig. Detta styrks av Bolas och Holloway (212) som i studien påvisar att patienterna önskar utförligare utbildning och information för att klara av sårpumpen. Hur informationen ges har betydelse för hur patienterna får förståelse för och upplever behandlingen (Moffatt et al., 211). Detta är intressant då flera studier tar upp ämnet information. Finns förtroendet mellan patienten och sjuksköterskan är det lättare för patienten att ta till sig information och ny kunskap i behandlingen med NPWT. Patienterna beskriver att mötet med sjuksköterskan är av stor vikt, 14

19 eftersom det är där förtroendet byggs upp. Ett bemötande som inte upplevs positivt hos patienterna kan gör att hela upplevelsen känns negativ (Ottosen & Pedersen, 213). Enligt Eriksson (1997) är det viktigt att sjuksköterskan vågar möta den lidande patienten och att de i mötet vågar ge något av sig själv. Tolkas mötet och informationen fel upplevdes detta oroande. Informeras patienterna på en nivå som de förstår leder detta till ett bra möte. Detta i sin tur leder till att patienterna känner förtroende för sjuksköterskan och att en Jag/Du- relation uppstår (Ottosen & Pedersen, 213). Även Buber (1954/1995) menar att ett äkta möte är en Jag/Du - relation, där båda parterna är ärliga mot varandra. De som deltar i ett samtal måste bidra med sig själv för att samtalet skall bli äkta. Detta medför att patienterna måste vara beredda på att säga allt som faller dem in angående ämnet som samtalet handlar om. Ökad kunskap om patienters erfarenheter kring sårpumpsbehandling kan leda till en bättre förståelse för hur behandlingen bäst utformas till denna patientgrupp. Metoddiskussion I det här examensarbetet har en litteraturöversikt använts som metod. Enligt Friberg (213) är motivet med en litteraturöversikt att beskriva den evidensbaserade kunskap som finns inom ett specifikt ämne. De databaser som har använts för sökning av de vetenskapliga artiklarna är PubMed och CINAHL. Dessa databaser är mest betydelsefulla inom vetenskaplig publikation där innehållet handlar om omvårdnadsforskning (Karlsson, 212). För att öka trovärdighet och validitet har dessa databaser använts (Henricson, 212). Eftersom det inte varit enkelt att hitta relevanta artiklar har begränsningar uteslutits. Med de aktuella sökorden har tio artiklar hittats och det är dessa som litteraturöversikten bygger på. Forsberg och Wengström (28) menar att om resultatet skall ge tillräckligt bevis måste flertalet studier bevisa detta. Detta kan i examensarbetet ses som en svaghet eftersom den enbart innehåller tio vetenskapliga artiklar. Författarna till examensarbetet anser ändå att resultatet är trovärdigt eftersom artiklarna innehåller återkommande teman. Enligt SBU (213) så saknas fortfarande kliniska studier inom detta ämne då dagens kunskap är baserade på studier med djur och någon enda på människor. 15

20 Alla artiklar som använts är från Europa. Artiklar från övriga världen hade varit önskvärt, då detta troligtvis hade gett ett annat resultat. Publiceringsår på artiklarna är från 21 och framåt, detta tyder på att det är ett relativt nytt ämne inom omvårdnaden. Samtliga artiklar är skrivna på engelska. Friberg (213) menar att resultatet i artiklarna ska läsas upprepade gånger för att kunna hitta teman som ska användas i litteraturöversikten. Båda författarna till examensarbetet har läst artiklarna flera gånger för att hitta teman och även för att kunna förstå artiklarna så de inte tolkas fel. Detta har gett en styrka i analysarbetet och tolkningen av resultatet. Det har varit ett svårt moment i arbetet att läsa artiklar på ett annat språk. Även diagram och tabeller har lästs och tolkats efter bästa förmåga. Innan denna litteraturöversikt skrevs saknade författarna kunskap om sårpumpsbehandling, därför har inga egna värderingar eller tankar om ämnet vävts in i arbetet. Slutsats Denna litteraturöversikt påvisar att sårpumpsbehandling är en relativt ny behandlingsform och har stor påverkan på smärtan. Patienternas omgivning drabbas även de av smärtan som patienterna upplever. Det framkom att om sjuksköterskorna fick ökad kunskap om sårpumpsbehandling, skulle det leda till att patienterna gavs en tydligare information. En ökad förståelse och kunskap hos sjuksköterskan gällande patienternas upplevelse av smärta och sårlukt kan leda till att patienterna hanterar dessa situationer på ett mer hanterbart sätt. Förslag till vidare forskning Ämnet är nytt och outforskat. Enligt SBU (211) togs denna metod fram i USA i början av 199- talet och baserades på djurstudier och enstaka kliniska studier. Patienterna i studierna upplevde att det fanns en okunskap bland de sjuksköterskor som utförde behandlingen. Därför behövs vidare forskning i ämnet, med särskild inriktning på sjuksköterskan som ska vara behjälplig vid sårpumpsbehandlingen. Vidare forskning görs förslagsvis med en empirisk metod där intervjuer och 16

21 enkäter används. Enligt Backman (1998) är empirisk kunskap baserade på verkliga upplevelser. 17

22 REFERENSLISTA Abbotts, J. (21). Patients views on topical negative pressure: effective but smelly. British Journal of Nursing, 19(2), Arman, M., Rensfeldt, A., Lindholm, L., Hamrin, E. & Eriksson, K. (24). Suffering related to healthcare: A study of breast cancer patients experiences. International Journal Practice, 1, Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Blume, P.A., Walters, J., Payne, W., Ayala, J. & Lantis, J. (28). Comparison of negative pressure wound therapy using vacuum-assisted closure with advanced moist wound therapy in the treatment of diabetic foot ulcers: a multicenter randomized controlled trial. Diabetes Care, 31(4), Bolas, N. & Holloway, S. (212). Negative pressure wound therapy: a study on patient perspectives. British Journal of Community Nursing, Mars, Buber, M. (1995). Det mellanmänskliga. (P. Sällström, övers.). Ludvika: Dualis.(Originalarbetet publicerat 1954) Butcher, M. & White, R. (214). Remedial action in the management of woundrelated pain. Nursing Standard, 28(46), Cutting, K. F., White R. J. & Mahoney, P. (213). Wound infection, dressings and pain, is there a relationship in the chronic wound? International Wound Journal, 213(1) Daigle, P., Despatis, M-A. & Grenier, G. (213). How mechanical deformations contribute to the effectiveness of negative-pressure wound therapy. Wound Repair and Regeneration doi: /wrr.1252 Eriksson, K. (1997). Vårdandets idé. Stockholm: Liber. Eriksson, K. (21). Den lidande människan. Stockholm: Liber. 18

23 Fagerdahl, A-M., Boström, L., Ottosson, C. & Ulfvarson, J. (213). Patients Experience of Advanced Wound Treatment: A Qualitative study. Wounds, 25(8), Forsberg, C. & Wengström, Y. (28). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. Fraccalvieri, M., Ruka, E., Bocchiotti, M. A., Zingarelli, E. & Bruschi, S. (211). Patient s pain feedback using negative pressure wound therapy with foam and gauze. International Wound Journal, 8(5), Friberg, F. (213). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s ). Lund: Studentlitteratur. Georgakarakos, E., Charalampidis, D., Kakagia, D., Georgiadis, G. S., Lazarides, M. K. & Papanas, N. (213). Current achievements with topical negative pressure to improve wound healing in dehiscent ischemic stumps of diabetic patients: a case series. The International Journal of Lower Extremity Wounds, 12(2), Guy, H., & Grothier, L., (212). Using negative pressure therapy in wound healing. Nursing Times, 18(36), Gånemo, A. & Lindholm, C. (211). Hud och sår. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s ). Lund: Studentlitteratur. Hedelin, B., Jormfeldt, H. & Svedberg, P. (211). Hälsobegreppet synen på hälsa och sjuklighet. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.) Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s ). Lund: Studentlitteratur. Henricson, M.(212). I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1 uppl., s ). Lund: Studentlitteratur Hurd, T., Chadwick, P., Cote, J., Cockwill, J., Mole. T. R. & Smith J. M. (21). Impact of gauze-based NPWT on the patient and nursing experience in the treatment of challenging wounds. International Wound Journal, 7(6),

24 Jones, J.E., Robinson, J., Barr, W. & Carlisle, C. (28). Impact of exudate and odour from chronic venous leg ulceration. Nursing Standard, 22(45) Karlsson, E. K. (212). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s ). Lund: Studentlitteratur. Klöver, A., Browne, J., McErlain, P., & Vanderberg, B. (24). Patient approacheches to clinical conversations in palliative care setting. Journal of advanced Nursing, 48(4), Langer, V., Bhandari, P. S., Rajagopalan, S. & Mukherjee, MK. (213). Negative pressure wound therapy as an adjunct in healing of chronic wounds. International Wound Journal, doi: /iwj Lindholm, C. (213). Sår. Lund: Studentlitteratur. Moffatt, C. J., Mapplebeck, L., Murray, S. & Morgan, P. A. (211). The experience of patients with complex wounds and the use of NPWT in a home-care setting. Journal of Wound Care, 2(11), Ousey, K. J. & Milne, J. (214). Exploring portable negative pressure wound therapy devices in the community. British Journal of Community Nursing, 214 Mar, Ottosen, B. & Pedersen, B. P. (213). Patient s experiences of NPWT in an outpatient setting in Denmark. Journal of Wound Care, 22(4), Ringsberg, K. C. (211). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.) Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s ). Lund: Studentlitteratur. Sahlsten, M. J. M., Larsson, I. E., Lindencrona, C. S. C. & Plos, K. A. E. (25). Patient participation in nursing care: An interpretation by Swedish registered nurses. Journal of Clinical Nursing, 14(1),

25 Sahlsten, M. J. M., Larsson, I. E., Lindencrona, C. S. C. & Plos, K. A. E. (27). Patient participation in nursing care: Towards a concept clarification. Journal of Clinical Nursing, 16(4), Statens beredning för medicinsk utvärdering (211). Vakuumassisterad sårbehandling. (SBU Alert-rapport, nr ). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Sinha, S. & Mudge, E. (213). The national health-care agenda in relation to negative pressure wound therapy. Journal of Wound Care, 9, Svensk sjuksköterskeförening. (28). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete [Broschyr] Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Upton, D. & Andrews, A. (213a). Negative pressure wound therapy: improving the patient experience Part 1 of 3. Journal of Wound Care, 22(1), Upton, D. & Andrews, A. (213b). Negative pressure wound therapy: improving the patient experience Part 2 of 3. Journal of Wound Care, 22(11), Upton, D. & Andrews, A. (213c). Negative pressure wound therapy: improving the patient experience Part 3 of 3. Journal of Wound Care, 22(12), Wiegand, C., Springer, S., Abel, M., Wesarg, F., Ruth, P. & Hipler, U-C. (213). Application of a drainage film reduces fibroblast ingrowth into large-pored polyurethane foam during negative-pressure wound therapy in an in vitro model. Wound Repair and Regeneration, doi: /wrr.1273 Wilkes, R., Zhao, Y., Kieswetter, K. & Haridas, B. (29). Effects of Dressing Type on 3D Tissue Microdeformations During Negative Pressure Wound Therapy: A Computational Study. Journal of Biomechanical Engineering, 131(3), 12 pages. doi:1.1115/ Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (21). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 2: a uppl. Lund: Studentlitteratur. 21

26 Witkowski, W., Jawien, A., Witkiewicz, W. & Zon, B. (29). Initial multi-centre observations upon the effect of o new topical negative pressure device upon patient and clinician experience and the treatment of wounds. International Wound Journal, 6(2), Östlundh, L. (213). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s ). Lund: Studentlitteratur. 22

27 Bilaga I: Artikelsökning Databas Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar n=5 Antal utvalda artiklar till resultatet, n=1 CINAHL negative pressure AND 3 68 pain (IV) CINAHL negative pressure AND 3 68 quality of life (I, II, V, VIII, IX) CINAHL experiences AND negative pressure (VI, VII, X) CINAHL experiences AND wound healing AND negative pressure CINAHL experience AND negative pressure AND wound (III) PubMed negative pressure AND wound therapy AND quality of life PubMed negative pressure AND chronic wounds AND experience

28 Bilaga II: Sammanställning av artiklar (n=1) som ligger till grund för resultatet Nr: Författare, År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad I Abbotts, J. 21. Skottland. Patients views on topical negative pressure: effective but smelly. To describe the primary research undertaken for the patient issues section. Kvalitativ och kvantitativ ansats. Intervjuer som skedde i grupp eller enskilt i hemmet eller per telefon. Dessa spelades in och analyserades utifrån detta. n= 12. Visar på att det fanns olika teman som patienterna förknippar med sårpumps behandlingen: Läkande, besvärande lukt, skamfullhet, smärta, samt att patienten får den information och utbildning som krävs för att komma tillbaka till ett vardagligt liv utanför sjukhuset. Hög. 21/25 poäng = 84 %. II Bolas, N. & Holloway, S Irland. Negative pressure wound therapy: a study on patient perspectives. To understand patients experiences and perceptions of using NPWT. Kvalitativ ansats. Fenomenologisk design. Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor användes. n=6. (2 män och 4 kvinnor) Framkom tre olika teman som patienterna upplevde besvärande vid användning av NPWT och det var: självkänsla, inlärning av ny teknik samt att vara begränsad i det dagliga livet. Hög. 21/25 poäng = 84 %.

29 Bilaga II: Sammanställning av artiklar (n=1) som ligger till grund för resultatet Nr: Författare, År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad III Fagerdahl, A-M., Boström, L., Ottosson, C. & Ulfvarson, J Sverige. Patients Experience of Advanced Wound Treatment: A Qualitative study. To describe the experience of patients with wounds treated with AMWT and NPWT. Kvalitativ ansats. Randomiserad design. Data samlades in från deltagarnas dagböcker, där de varje dag dokumenterat om sina erfarenheter med behandlingen. n=15. 8 deltagare fick NPWT behandling och 7 som fick AMWT behandling. Identifierar ett hot mot vardagliga livet vid sårpumpsbehandling. Detta redovisades i tre underkategorier: hur patienterna påverkas i det dagliga livet, hanterbarheten och maktlösheten vid behandlingen. Hög. 23/25 poäng = 92 %. IV Fraccalvieri, M., Ruka, E., Bocchiotti, M A., Zingarelli, E. & Bruschi, S Italien. Patient s pain feedback using negative pressure wound therapy with foam and gauze. To compare the level of pain before, during and at the dressing change after treatment with NPWT with two different fillers. Kvantitativ ansats. Jämförande studie med frågeformulär och intervjuer. n=31. (14 män och 17 kvinnor) Smärta är återkommande vid förbandsbyten och det är beroende på vilket fyllnadsmaterial som använts vid NPWT behandlingen. Hög. 24/29 poäng = 83 %.

30 Bilaga II: Sammanställning av artiklar (n=1) som ligger till grund för resultatet Nr: Författare, År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad V Hurd, T., Chadwick, P., Cote, J., Cockwill, J., Mole. T R. & Smith J M. 21. England. Impact of gauze-based NPWT on the patient and nursing experience in the treatment of challenging wounds. To assess some of the secondary objectives of this study, in particular those relating to two factors likely to be of importance to patients and nursing professionals entrusted with their care: wound ain and odour. Kvantitativ ansats. Prospektiv icke jämtförande studie. n=152. (56% män) Resultatet bevisar att behandling med NPWT minskar smärta vid förbandsbyten, men ingen minskad lukt från såret kunde uppfattas. Medel. 23/29 poäng = 79 %. VI Moffatt, C.J., Mapplebeck, L., Murray, S. & Morgan, P.A England. The experience of patients with complex wounds and the use of NPWT in a home-care setting. To explore the experience of patients living with complex wounds and the impact of undergoing negative pressure wound therapy (NPWT) as part of their treatment. Kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer. n=8. (5 kvinnor och 3 män) Resultatet visar att patienternas upplevelse och förståelse av behandlingen påverkades av den information som gavs. Det framkom att broschyrer med bilder var önskvärda. Vid problem önskade deltagarna i studien att det skulle vara enkelt att komma i kontakt med kunnig personal under hela dygnet. Hög. 22/25 poäng = 88 %.

31 Bilaga II: Sammanställning av artiklar (n=1) som ligger till grund för resultatet Nr: Författare, År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad VII Ottosen, B. & Pedersen, B. P 213. Danmark. Patient s experiences of NPWT in an outpatient setting in Denmark. To study patients experiences of negative pressure wound therapy (NPWT) for wounds of various aetiologies in the outpatient setting and the influences on daily life. Kvalitativ Fenomenologisk hermeneutisk Intervjuer. ansats. design. n=1. Resultatet bevisar att vissa patienter hade ett förtroende för NPWT behandlingen gällande sårläkning och hur apparaturen fungerade. Det framkom även att det fanns andra som upplevde den genant och besvärades av apparaten, lukten och sårvätskan. Hög 22/25 poäng = 88 %. VIII Upton, D. & Andrews, A England. Negative pressure wound therapy: improving the patient experience Part 1 of 3. To investigate the patients views and experience of NPWT treatment. Kvalitativ ansats. Enkätundersökning med frågeformulär. n=221. Bevisar att även om NPWT är ett bra alternativ vid sårläkning så finns det flera faktorer som kan förbättra patienternas upplevelse av behandlingen, till exempel stress och/eller smärta. Hög 21/25 poäng = 84 %.

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Undertrycksbehandling hos diabetiker med fotsår

Undertrycksbehandling hos diabetiker med fotsår Undertrycksbehandling hos diabetiker med fotsår - en litteraturstudie Negative pressure wound therapy in diabetic wounds - a litterature study Lena Karlsson Susanne Asteberg Hälsa, natur- och teknikvetenskaper

Läs mer

Patientinformation för vård i hemmet. Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer:

Patientinformation för vård i hemmet. Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer: Patientinformation för vård i hemmet Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer: Sårbehandling med negativt tryck, system för engångsbruk 2 Inledning I denna patienthandbok finns

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad

Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad - En litteraturstudie Författare: Sara Erikson Emelie Persson Program: Ämne: Kurskod: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad,

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad

Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad Examensarbete Filosofie kandidatexamen Trycksårsprevention - faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad En litteraturöversikt Pressure ulcer prevention - factors affecting nursing care A Literature

Läs mer

Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29

Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29 Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29 1 Modell för omvårdnad En modell för omvårdnad (Figur 1), används och utvecklas successivt

Läs mer

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

PubMed (Public Medline) - sökmanual

PubMed (Public Medline) - sökmanual PubMed (Public Medline) - sökmanual Medicinska fakultetens bibliotek, Lund. Monica Landén. 2014-02 PubMed/Medline är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 23 miljoner referenser

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

KURSPLAN. VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1

KURSPLAN. VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1 Sida1(6) KURSPLAN VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att studenten tillägnar sig

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

Prontosan vid svårläkta sår

Prontosan vid svårläkta sår Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

HONUNG INTE BARA SOM MAT

HONUNG INTE BARA SOM MAT HONUNG INTE BARA SOM MAT EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE OM EN KOMPLEMENTÄR MEDICINSK BEHANDLING VID SVÅRLÄKTA SÅR Alena Bakhurevich Nada Marjaei Examensarbete i omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet Maj 2010

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst den 22 Maj 2014. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Föräldrars upplevelse av god kommunikation En litteraturstudie med inriktning mot palliativ vård

Föräldrars upplevelse av god kommunikation En litteraturstudie med inriktning mot palliativ vård EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:31 Föräldrars upplevelse av god kommunikation En litteraturstudie med inriktning mot palliativ

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer

XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer 1 (8) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Mall för avancerad nivå 2011-03-17/BS Förslag: Reviderad: XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer (Fyll i eng titel i tabellen på sista sidan) 30 högskolepoäng

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Examensarbete. Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Next of kin s experience of palliative home care. En litteraturöversikt

Examensarbete. Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Next of kin s experience of palliative home care. En litteraturöversikt Examensarbete Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet En litteraturöversikt Next of kin s experience of palliative home care A literature review Författare: Veronica Isaksson och Sofia Karlsson

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Pulserat monokromatiskt ljus - kan det påskynda läkningen av fotsår hos patienter med diabetes?

Pulserat monokromatiskt ljus - kan det påskynda läkningen av fotsår hos patienter med diabetes? Pulserat monokromatiskt ljus - kan det påskynda läkningen av fotsår hos patienter med diabetes? Av Ove Dehlin 1 och Sölve Elmståhl 2, 1) läkare, prof emeritus i geriatrik, Ger avd, Inst Hälsa, vård och

Läs mer

RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015

RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015 RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015 Självständigt examensarbete inom omvårdnad, 15 hp 120820/HV rev. 141124/HV Innehåll Allmänna anvisningar Självständigt examensarbete Handledning av examensarbete Examensarbetets

Läs mer

Läromedelsförteckning

Läromedelsförteckning Läromedelsförteckning Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA432 Dnr 10/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Kursens benämning Medicinsk vetenskap medicinska och kirurgiska sjukdomar

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

FÖREKOMMANDE ATTITYDER GÄLLANDE HEPATIT B & C MELLAN DIAGNOSTISERADE PATIENTER OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL

FÖREKOMMANDE ATTITYDER GÄLLANDE HEPATIT B & C MELLAN DIAGNOSTISERADE PATIENTER OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL FÖREKOMMANDE ATTITYDER GÄLLANDE HEPATIT B & C MELLAN DIAGNOSTISERADE PATIENTER OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL EN LITTERATURSTUDIE PAULINA BLOHMÉ ALEXANDRA KRISTIANSSON Examensarbete OV006 Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

Evidensbaserad omvårdnad

Evidensbaserad omvårdnad Evidensbaserad omvårdnad Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola Sara Carlsson Maria Eiman Malmö högskola,

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK 14 B TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-01-16 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna

Läs mer

Hälsa och samhälle EUTANASI OM SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT MAGNUS HÅKANSSON NEIM ISENI. 15 högskolepoäng Hälsa och samhälle

Hälsa och samhälle EUTANASI OM SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT MAGNUS HÅKANSSON NEIM ISENI. 15 högskolepoäng Hälsa och samhälle Hälsa och samhälle EUTANASI OM SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT MAGNUS HÅKANSSON NEIM ISENI Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 högskolepoäng Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Läs mer

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens 13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens Bakgrund Uppdrag Klinisk bibliotekarie på Hudiksvalls sjukhus sept. 2010 - maj 2011: 22 sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavd. deltog en strävan att knyta biblioteket

Läs mer

Introduktion till informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen

Introduktion till informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen Introduktion till informationssökning Lotta Janson Lotta Mathiesen Dagens innehåll Om projektet Introduktion till medicinsk informationssökning Vad är en vetenskaplig artikel Sökresurser (vetenskapliga

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Svårläkta sår Patientupplevelser av sårbehandling i hemsjukvården

Svårläkta sår Patientupplevelser av sårbehandling i hemsjukvården EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:96 Svårläkta sår Patientupplevelser av sårbehandling i hemsjukvården Maria Rapp Marita Sjögren Uppsatsens titel: Författare:

Läs mer

Strategier för att bemästra livssituationen efter amputation av en nedre extremitet

Strategier för att bemästra livssituationen efter amputation av en nedre extremitet Strategier för att bemästra livssituationen efter amputation av en nedre extremitet Författare: Elin Fors och Lydia Sjöberg Handledare: Eva Drevenhorn Kandidatuppsats Maj 2015 Lunds universitet Medicinska

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt? NIKOLA Aktiviteter under senaste året vad har hänt? KlaraKrav Stöd vid upphandling Förståelse Samsyn Klassificering Egenskaper Innehåll Kvalitetsprogram Filmer Nyheter Instruktioner Blanketter Läs mer

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det

Läs mer