Examensarbete Filosofie kandidatexamen Patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår: en litteraturöversikt
|
|
- Johanna Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Examensarbete Filosofie kandidatexamen Patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår: en litteraturöversikt Patients' experience of negative pressure wound therapy in chronic wounds: a literature review Författare: Ulrika Adolfsson och Titti Östlund Handledare: Anna Anåker Examinator: Anncarin Svanberg Granskare: Alexandra Eilegård Wallin Ämne/huvudområde: Omvårdnad Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum: Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel
2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår. Metod: Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt. I databaserna PubMed och CINAHL söktes lämpliga artiklar. Av de 5 artiklar som hittades valdes tio, varav sju var av kvalitativ ansats, två kvantitativa samt en mixad kvalitativ och kvantitativ. Resultat: Resultatet gav fyra teman: Patientens erfarenhet av smärta, Patientens erfarenhet av stress, Patientens erfarenhet av lukt och Informationens betydelse till patienten. Smärta är individuellt och det fanns ett samband mellan smärta och sårpumpsbehandling. Stress sågs i samband med sårpumpsbehandling på grund av okunskap av till exempel larmande pumpar. Sårlukten bidrog till att patienterna valde att dra sig undan sociala aktiviteter. Sjuksköterskornas kunskap om sårpumpsbehandling var av stor vikt för hur patienterna tog till sig den information som gavs. Slutsats: Sårpumpsbehandling är en relativt ny behandlingsform som har stor påverkan på smärtan hos patienterna. Det framkom även att det gavs bristande information till patienterna på grund av sjuksköterskornas okunskap i ämnet. Nyckelord: Erfarenhet, information, patient, sjuksköterska, sår, undertrycksbehandling. Key words: Experience, information, nurse, negative pressure, patient, wound.
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 INTRODUKTION... 1 Definition av sår... 1 Sårläkningsprocessen... 2 Sårpumpsbehandling... 2 Mötet mellan sjuksköterska och patient... 3 Patientens delaktighet... 4 Problemformulering... 5 Syfte... 5 Frågeställning... 6 METOD... 6 Design... 6 Urval av litteratur... 6 Värdering av artiklarnas kvalitet... 7 Tabell I Kvalitetsgranskning av kvantitativ och kvalitativ artikel... 7 Tillvägagångssätt... 7 Analys... 8 Forskningsetiska aspekter... 8 RESULTAT... 8 Patientens erfarenhet av smärta... 8 Patientens erfarenhet av stress... 9 Patientens erfarenhet av lukt... 1 Informationens betydelse till patienten DISKUSSION Sammanfattning av resultatet Resultatdiskussion... 12
4 Metoddiskussion Slutsats Förslag till vidare forskning REFERENSLISTA Bilaga I: Artikelsökning... Bilaga II: Sammanställning av artiklar (n=1) som ligger till grund för resultatet Bilaga III: GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING Bilaga IV: GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING
5 INLEDNING Tidigare forskning har visat att sårläkning med negativ undertrycksbehandling främjar läkningen. Detta genom att den behåller den fuktiga sårmiljön och bidrar till ökat blodflöde som stimulerar läkningsprocessen (Wiegand et al., 213). Sjuksköterskor och forskare har bevisat hur den negativa undertrycksbehandlingen redan från första behandlingstillfället har påverkat bland annat läkningstiden (Daigle, Despatis & Grenier, 213). INTRODUKTION Definition av sår Alla sorters sår kallas i Sverige för sår, medan det på både latin och engelska benämns olika beroende på vilken sorts sår det är. På latin heter sår vulnus och på engelska wound. Sår som är svårläkta och/eller kroniska heter på latin ulcus och på engelska ulcer. Definitionen på vulnus är en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion, där sårläkningen sker organiserat och tidsbestämt, som till exempel vid operationssår. Ulcus däremot har en orsak i en bakomliggande sjukdom och där är läkningen inte tidsbestämd. Typexempel på ulcus är trycksår och bensår (Lindholm, 213). En stor risk med att ha sår är att de kan bli infekterade och det kan leda till amputation, sängläge samt till döden. Det finns en mängd olika sår. Bensår är ett sår som sitter på underbenet och kan orsakas av exempelvis diabetessår eller en skada som patienten själv orsakat. Dessa sår har en läkningstid som överstiger sex veckor. Fotsår är sår som sitter längre ner än malleolen och som orsakas av avvikelser i benets arteriella cirkulation (ischemiska sår på foten), perifer neuropati och/eller störningar i den perifierade cirkulationen. Trycksår är en annan typ av sår som kan uppkomma på utsatta ställen på huden till följd av skavning, patientens tyngd eller förskjutning av vävnaden. Maligna tumörsår orsakas av att moder- eller dottertumören tränger igenom huden. Sår som uppkommer hastigt och som varar en kort tid kan preciseras som akuta sår, hit hör till exempel sår som uppkommit vid kirurgiska operationer (Lindholm, 213). 1
6 Sårläkningsprocessen Sårläkningen delas in i olika faser, inflammationsfas, nybildningsfas och mognadsfas. Dessa styrs av olika celler som är inblandade i sårläkningen. Läkningsprocessen delas in i två olika typer, primär- och sekundärläkning. Primärläkning sker när sårkanterna läggs mot varandra och sutureras, som till exempel vid ett operationssår. Vid denna typ av sårläkning krävs endast en liten mängd med vävnad för att nybildning ska ske. Sekundärläkning är när ett sår till exempel har blivit infekterat och måste öppnas upp igen. Efter detta läker såret från botten och upp mot hudytan (Lindholm, 213). Sårpumpsbehandling När operationssår och sårskador inte vill läka spontant efter exempelvis suturering, kan sårpumpsbehandling användas för snabbare sårläkning. I början på 199- talet togs denna metod fram i USA och 1995 började den användas ute i vården. I Sverige togs den i bruk i början av 2-talet. (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 211). Det har under senare år blivit allt vanligare att behandla svårläkta sår med undertrycksterapi (Georgakarakos et al., 213). Exempel på undertryckterapi är Negative Pressure Wound Therapy (NPWT) som också benämns Vacuum-Assisted Closure (VAC) vilken skapar en sluten och fuktig miljö i såret (Wilkes, Zhao, Kieswetter & Haridas, 29). En annan undertrycksterapi som används är Advanced Moist Wound Therapy (AMWT) vars funktion är mer avancerad än NPWT och VAC (Blume, Walters, Payne, Ayala & Lantis, 28). Undertrycksbehandling har enligt Langer, Bhandari, Rajagopalan och Mukherjee (213) visat sig vara ett genombrott i behandlingen av svårläkta sår, genom att de sår som inte var i ett läkande skede tidigare har med hjälp av den nya behandlingen blivit hanterbara. Det undertryck som skapas i såret resulterar i att svullnaden avtar snabbare, effektivare rensning av såret och en ökning av blodcirkulationen i sårområdet. Sårpumpsbehandlingen påskyndar även nybildning av granulationsvävnaden och hudens yttersta lager. Vid traditionsenlig behandling läggs såret om varje dag, men vid behandling med sårpump behövs omläggning endast ske varannan eller var tredje dag. I USA finns det idag 11 olika sårpumpssytem och av dessa används 2
7 endast två i Sverige. Sårpumparna finns som stationära eller transportabla (SBU, 211). Guy och Grothier (212) påvisar i sin studie effekten av undertrycksbehandling vid både akuta och kroniska sår. Läkningstiden förkortas med denna behandling och detta har bevisats genom evidensbaserad forskning. Vid undertrycksbehandling läggs en skumdyna i sårhålan som sedan försluts med plast. Sedan klipps ett hål i plasten som slangen till sårpumpen sätts i. När pumpen startas uppstår ett vakuum och detta gör att såret hålls fuktigt och att överflödig sårvätska dras bort. Behandling av svårläkta sår som till exempel undertrycksbehandling, upplevs som en ekonomisk belastning för hälso- och sjukvården. Även om sjukvårdens finansiärer tycker att undertrycksbehandling är ett dyrt alternativ, finns det bevis för att om det används på rätt sätt leder till snabbare sårläkning och kortare sjukhusvistelse för patienter med dessa sår (Ousey & Milne, 214). Sinha och Mudge (213) har i sin forskning funnit att undertrycksbehandling kan ge effektiv symtomlindring och minska antalet förbandsbyten. Denna behandling är kostnadseffektiv i förhållande till traditionella sårbehandlingar på grund av att såren läker snabbare. Användning av undertrycksbehandling i hemmiljö ökar i takt med att vårdtiderna på sjukhusen minskar och många patienter som skulle ha vårdats på sjukhus för sina svårläkta sår, sköts nu i hemmet av kommunens sjuksköterskor. Mötet mellan sjuksköterska och patient Ett omoraliskt bemötande kan öka lidandet hos människan (Arman, Rensfeldt, Lindholm, Hamrin, & Eriksson, 24). För att kunna bygga upp en bra relation som medverkar till god omvårdnad måste sjuksköterskan ha en förmåga att se vårdtagarens belägenhet. En sjuksköterska måste alltid rätta sig efter vårdtagarens kunskapsnivå (Klöver, Browne, McErlain, & Vanderberg, 24). Buber (1954/1995) menar att ett äkta möte är en Jag/Du - relation och att de inblandade i ett sådant möte skall vara fullständigt ärliga. Vårdtagaren känner då tillit till 3
8 sjuksköterskan och kan därmed lättare ta till sig den kunskap som han/hon förmedlar. Mötet mellan sjuksköterska och patient är grunden till all omvårdnad och om mötet blir bra ligger det till grund för att patienten skall anse att de får en bra vård. Ett salutogent förhållningssätt, som sjuksköterska, innebär att hitta patientens behov för att han/hon skall känna hälsa trots sin sjukdom. Det viktigaste för sjuksköterskan är att se och förstå vad som är viktigt för patienten och se deras styrkor samt att ta till vara på detta. För att stärka sin egen upplevelse ska sjuksköterskan tro på patienten och under hela vårdtiden ha en dialog, vilket gör att den sjuke känner sig mer delaktig i vården (Svensk sjuksköterskeförening, [SSF], 28). Patientens delaktighet Patientens delaktighet grundar sig på kommunikation och ett samspel mellan patienten och sjuksköterskan. Attityden hos sjuksköterskan har inverkan på hur patienten upplever delaktighet i besluten som rör hans/hennes hälsa (Sahlsten, Larsson, Lindencrona & Plos, 27). Enligt Eriksson (21) skall sjuksköterskan våga bekräfta patientens lidande för att kunna lindra det. Ett ömsesidigt samspel mellan patienten och sjuksköterskan är där båda blir sedda som hela människor med kvalifikationer och erfarenhet. Detta medför att patienten är expert på sin livssituation och sjuksköterskan expert inom sitt yrke (Sahlsten, Larsson, Lindencrona & Plos, 27). Sårets utseende styr valet av förband, men patientens önskan om vilket förband som han/hon upplever hjälpa och som inte gör ont i samband med omläggning bidrar till att patientens upplevelse av delaktighet stärks (Gånemo & Lindholm, 211). När en patient drabbas av ett sår är det av stor vikt att veta vilket sorts sår det handlar om och vad såret har orsakats av samt om det finns läkningshämmande faktorer involverade. Patientens delaktighet vid sårbehandling är betydelsefull och för att sjuksköterskan skall kunna bilda sig en uppfattning om hur patienten ställer sig till att han/hon har drabbats av ett sår, är det angeläget att mötet mellan patienten och sjuksköterskan blir givande (Gånemo & Lindholm, 211). Lidande kan orsakas genom att patienten tvingas utföra handlingar mot sin egen vilja (Eriksson, 21). Finns det en dialog mellan dessa så 4
9 kan sjuksköterskan skapa sig en uppfattning om patientens kunskap, behov och vilken förmåga han/hon har att kunna vara delaktig i sin omvårdnad. För att patienten skall kunna ta till sig livsstilsförändringar i sin vardag, till exempel att sluta röka, är det av stor betydelse att han/hon känner förtroende för sjuksköterskan och blir mött med respekt. Sjuksköterskan skall kunna se hela patienten som en människa och vilka behov han/hon har samt att det inte bara blir såret som behandlas (Gånemo & Lindholm, 211). Samspel innebär ett känslomässigt engagemang av sjuksköterskan samt att han/hon har en holistisk människosyn med förståelse för hur sjukdom har påverkan på hela individen (Sahlsten, Larsson, Lindencrona & Plos, 25). Enligt Eriksson (1997) menar att vårdandet betyder delande och att delandet medför att vara delaktig. Detta betyder att två individer, till exempel sjuksköterskan och patienten är en helhet. Det är situationen som avgör hur och vad som delas. Delandet kan växla i både utbredning och djup samt inkludera allt från tankefragment, sinnesstämningar och upplevelser till hela livssituationer. Problemformulering Svårläkta sår kan idag avhjälpas med sårpumpsbehandling som är en relativt ny metod. Svårläkta sår kan skapa ett stort lidande för patienten, enligt Eriksson (1997) så är målet för vårdandet att lindra eller att förhindra lidande och göra förutsättningarna för ett välbefinnande möjligt. Det är viktigt att beakta faktorer som kan leda till en bättre förståelse för hur behandlingen bäst utformas till denna patientgrupp. Som blivande sjuksköterskor vill vi med denna litteraturöversikt sammanställa aktuell forskning om patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling. Detta för att kunna skapa en förutsättning för en förbättrad omvårdnad till patienter med sårpumpsbehandling. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår. 5
10 Frågeställning Vilka erfarenheter har patienter av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår? METOD Design Examensarbetet har genomförts som en litteraturöversikt. Enligt Friberg (213) är motivet med en litteraturöversikt att beskriva den evidensbaserade kunskap som finns inom ett specifikt område inom omvårdnad. Urval av litteratur Databaserna som har använts för sökning av de vetenskapliga artiklarna är PubMed och CINAHL. Dessa databaser är mest betydelsefulla inom vetenskaplig publikation där innehållet handlar om omvårdnadsforskning (Karlsson, 212). De sökord som användes i litteraturöversikten var: pain, quality of life, wound healing, negative pressure, experience, experiences, wound, wound therapy, cronic wounds och patient, då dessa sökord var relevanta till examensarbetets syfte. De sökord som använts är fritext, men Svenska Medical Subject Headings (MeSH) användes för att översättningen från svenska till engelska skulle bli korrekt. De använda sökorden har kombinerats med AND vilket är en av de booleska operatorerna som används för att kunna söka på flera ord samtidigt (Östlundh, 213). Vid databassökningen valdes begränsningar bort på grund av att det är ett nytt ämne med få studier publicerade inom området. Enligt SBU (211) togs denna metod fram i USA i början av 199- talet och baserades på djurstudier och enstaka kliniska studier. Efter databassökningen valdes endast de artiklar som motsvarade inklusionskriterierna. De resultat som sökningen gav ses i Bilaga I. Inklusionskriterierna som valts var att det skulle vara originalartiklar som svarar mot syfte. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska, svenska eller norska och vara publicerade mellan åren Artiklar från hela världen inkluderades. De 6
11 artiklar som togs med berörde vuxna män och kvinnor över 18 år med sår. Alla artiklar som använts skulle vara godkända enligt forskningsetiskt råd och kvalitetsgranskningen hade uppnått medel eller hög nivå se Bilaga II. Värdering av artiklarnas kvalitet För att värdera kvalitén på artiklarna har granskningsmallar utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevani (26) och Forsberg och Wengström (28) använts, se Bilaga III och IV. Vid artikelgranskningen ställdes frågor och poäng delades ut för varje fråga. Ett (1) poäng för ja och noll () poäng för nej. Denna poängsättning gav ett resultat som därefter gjordes om till procent. Grad I är 8 1 %, Grad II 7 79 % och Grad III 6-69 %. Kvalitativa och kvantitativa artiklar har olika poängsummor vilket ledde till att antal poäng ger olika procent vilket ses i Tabell I (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 21). Den artikel som har mixad ansats har bedömts som kvalitativ. Efter granskningen delades artiklarna in i tre kvalitetsnivåer. Hög är Grad I, medel är Grad II och låg är Grad III. Artiklarna som använts vid denna litteraturöversikt fick medel eller hög kvalitetsnivå. Tabell I Kvalitetsgranskning av kvantitativ och kvalitativ artikel Grad Antal procent Kvalité Antal poäng, kvantitativ Antal kvalitativ % Hög % Medel % Låg poäng, Tillvägagångssätt Artikelsökningen genomförde författarna till examensarbetet var och en för sig. Först lästes artikelns titel och abstrakt, detta görs med kritiska ögon för att inte missa viktig information för att skapa en helhetsbild av artiklarna. Denna helhetsbild benämns också som helikopterperspektiv där en sammanfattning av artiklarna gavs (Friberg, 213). Överensstämde det med examensarbetets syfte lästes hela artikeln. Resultatet blev 5 artiklar som sedan lästes och kvalitetsgranskades gemensamt. Av de 5 artiklarna kom tio att användas till litteraturöversikten. Sedan skrevs resultatet och diskussionen gemensamt. 7
12 Analys Enligt Friberg (213) skall en analys genomföras i tre steg. De artiklar som valts ut lästes upprepade gånger för att få en förståelse av helheten. Teman identifierades när likheter och skillnader framkom i artiklarna. En schematisk översikt gjordes för att lättare kunna se vad som skulle analyseras samt en sammanställning av alla individuella resultat, vilket kan ses i Bilaga II. Forskningsetiska aspekter Artiklarna lästes med noggrannhet och har återgivits sanningsenligt utan att ha förvanskats eller förändrats (Forsberg & Wengström, 28). Författarna till examensarbetet har därmed tagit detta till sig och läst artiklarna upprepade gånger för att inget skall tolkas felaktigt. Enligt Fosberg och Wengström (28) användes enbart artiklar som är godkända av en etisk kommitté eller där etiskt övervägande gjorts. RESULTAT Resultatet i denna litteraturöversikt bygger på tio vetenskapliga artiklar varav sju är av kvalitativ ansats, två kvantitativa samt en mixad kvalitativ och kvantitativ. Dessa är från England (n=5), Skottland, Sverige, Irland, Italien, och Danmark (n=1). Fyra teman kom fram i artikelgranskningen vilka presenteras utifrån frågeställningen i resultatet. Dessa teman är: Patientens erfarenhet av smärta, Patientens erfarenhet av stress, Patientens erfarenhet av lukt och Informationens betydelse till patienten. Artiklarna som utgjorde resultatet redovisas i text samt i Bilaga II. Patientens erfarenhet av smärta Patienters erfarenhet påvisar att det fanns ett samband mellan smärta och olika sårpumpsbehandlingar, men även att smärtan kunde tolkas individuellt (Abbotts, 21; Fagerdahl, Boström, Ottoson & Ulfvarson, 213; Upton & Andrews, 213b; Upton & Andrews, 213c). Smärta kunde även uppkomma vid avslutad behandling (Hurd, Chadwick, Cote, Cockwill & Mole, 21). Konstant smärta 8
13 upplevdes av fem patienter oberoende av situation om patienten gick, låg eller satt. Av de 5 patienterna som deltog upplevde 21 patienter såromläggningen smärtsam och smärta upplevdes även när pumpen var påslagen. Fyra patienter kunde inte förklara upplevelsen av smärta på grund av den nervskada de hade (Upton & Andrews, 213c). Sambandet mellan olika fyllnadsmaterial som använts och smärta vid sårpumpsbehandling upplevdes olika bland patienterna. Jämförelser gjordes gällande fyllnadsmaterial och olika sorters sårpumpsbehandlingar, där det framkom att skumfyllnad är en mer smärtsam behandling än gasväv som fyllnadsmaterial (Fraccalvieri, Ruka, Bocchiotti, Zingarelli & Bruschi, 211; Upton & Andrews, 213b). Patienterna upplevde smärta om det var för lite skumfyllnad i sårhålan och de upplevde även detta då översta lagret av förbandet plockades bort. En upplevde endast obehag av behandlingen. En patient upplevde ingen smärta och kände sig komfortabel i situationen. En patient fick avbryta behandlingen på grund av att det var för smärtsamt (Abbotts, 21). Etthundratjugotvå av 152 patienter kände ingen smärta vid borttagning av förbandet (Hurd et al., 21). NPWT behandling som är en vakuumassisterad sårbehandling, bidrar till mindre smärta hos patienterna (Fagerdahl et al., 213; Hurd et al., 21; Upton & Andrews, 213a; ). Trettioåtta av 5 patienter beskriver även hur smärta upplevdes i samband med promenader, vändning i sängen, toalettbesök, direkt efter operation, vid infekterade sår samt vid tryck eller beröring av såret (Upton & Andrews, 213c). Patientens erfarenhet av stress I studien framkom det att fem av patienterna upplevde användningen av sårpumpsbehandlingen som inskränkande mot det sociala livet på grund av den stress som uppkom av att inte sårpumpen skulle fungera (Bolas & Holloway, 21). Patienterna beskriver problem som krånglande, bullrande och larmande pumpar stressande, vilket gjorde att de valde att inte vistas ute i det sociala livet (Abbotts, 212; Fagerdahl et al., 213; Moffatt, Mapplebeck, Murray, & Morgan, 211; Ottosen & Pedersen, 213; Upton & Andrews, 213b). Dessa problem 9
14 uppstod även nattetid och upplevdes stressande, eftersom det ökade patienternas sömnbesvär och ständiga oro för krånglande pumpar (Fagerdahl et al., 213; Moffatt et al., 211). En känsla av klaustrofobi fanns också när patienterna ständigt var fäst till maskinen (Abbotts, 21; Bolas & Holloway 212; Fagerdahl et al., 213). Patienterna beskriver en rädsla för att snubbla på slangarna till pumpen och de fick även använda förflyttningshjälpmedel för att ha möjlighet att komma ut, detta upplevdes som en stressfaktor (Abbotts, 21). Känslan av att vara bunden till en apparat 24 timmar per dygn gav patienterna en minskad känsla av frihet som i sin tur ledde till att de kände sig stressade (Moffatt et al., 211; Ottosen & Pedersen, 213). Erfarenheter av smärtsamma förbandsbyten beskrivs i flera studier. Patienterna beskriver smärtan som stressande (Fagerdahl et al., 213; Moffatt et al., 211; Upton & Andrews, 213a; Upton & Andrews, 213b; Upton & Andrews, 213c). Tolv patienter hade upplevt stress inför behandlingen och 15 patienter upplevde själva behandlingen stressande. De stressande faktorer som beskrevs var förväntad smärta, rädsla inför kommande behandling och att inte sårpumpen skulle hålla tätt (Upton & Andrews, 213c). Abbotts (21) och Ottosen och Pedersen (213) påvisar i sina studier att patienterna inte upplevde begränsningar i det dagliga livet och kände ingen stress utan hade en positiv känsla, eftersom förbandet höll såret intakt och pumpen förhindrade läckage. Patientens erfarenhet av lukt Lukten från sårvätskan begränsade patienterna från att vara delaktiga i det sociala livet (Abbotts, 21; Ottosen & Pedersen, 213). Patienterna i studierna kände lukt från sårvätskan men även från förbandet och den behållare som sårpumpen var ansluten till. Vidare beskrivs hur de på olika sätt har gått till väga för att minska lukten från såren genom att planera omläggningen så att det inte ska lukta i samband med planerade aktiviteter. Hygien och egenvård gjorde så att lukten från såren blev mindre (Abbotts, 21; Hurd et al., 21; Ottosen & Pedersen, 213 ). Av de 152 patienter som deltog i studien var det 42 patienter som upplevde en minskning av sårlukten i slutet av behandlingen. Nittionio patienter kände ingen skillnad före eller efter behandling. Elva patienter upplevde en ökning av sårlukten i slutet av behandlingen (Hurd et al., 21). Samtliga 22 patienter som deltog i 1
15 studierna erfor att andra människor tittade undrande på dem på grund av den lukt som kom från såren och detta bidrog till en begränsning i det sociala livet (Ottosen & Pedersen, 213; Abbotts, 21). Informationens betydelse till patienten Patienternas erfarenheter kring hemgång från sjukhuset visar på att informationen varit bristfällig (Abbotts, 21). Patienterna upplevde att sjuksköterskan var okunnig och den information de fick om skötseln av pumpen var bristfällig (Abbotts, 21; Bolas & Holloway, 212). Patienterna upplevde att de fick tillräcklig information och demonstration av hur sårpumpen fungerade, vilket ledde till att de kände sig trygga med denna behandling. Upplevelse och förståelse av behandlingen påverkades av den information som gavs (Fagerdahl, et al., 213). Vid problem önskade patienterna i studien att det skulle vara enkelt att komma i kontakt med kunnig personal under hela dygnet (Fagerdahl, et al., 213; Moffatt et al., 211; Ottosen & Pedersen, 213). Patienterna behövde hjälp och stöd från sina anhöriga (Fagerdahl, et al., 213; Moffatt et al., 211; Ottosen & Pedersen, 213), men de anhöriga hade önskat mer information om sårpumpen så de hade kunnat vara mer behjälpliga i skötseln (Fagerdahl, et al, 213). Muntlig information gavs men det framkom även att broschyrer med bilder vore önskvärda (Abbotts, 21). Andra önskemål till information var broschyrer med större text eller bilder, alternativt CD och/eller DVD-skiva om hur sårpumpen fungerar och på vilka sätt eventuella problemen kan lösas. Detta för att även de med synskador eller kognitiv svikt skulle kunna läsa och förstå den information som gavs (Moffatt et al., 211). DISKUSSION Sammanfattning av resultatet Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters erfarenheter vid sårpumpsbehandling av svårläkta sår och denna litteraturöversikt har gett svar på frågeställning och syfte. De fyra teman som är återkommande i artiklarna är: Patientens erfarenhet av smärta, Patientens erfarenhet av stress, Patientens 11
16 erfarenhet av lukt och Informationens betydelse till patienten. Smärtan var den stora negativa faktorn vid sårpumpsbehandling. Den tolkades individuellt av patienterna och upplevdes både under själva behandlingen samt efter avslutad behandling (Fagerdahl et al., 213; Hurd et al., 21). En annan negativ faktor som framkom i artiklarna var att samtliga patienter i studierna kände en besvärande lukt och att behandlingen inskränkte på det sociala livet på grund av detta (Abbotts, 21). Patienterna upplevde att de gärna kunde ha fått information på en nivå som de lättare kunde förstått, både muntligt och skriftligt (Moffatt et al., 211). Resultatdiskussion Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling. Syftet och frågeställningen har besvarats med ovanstående artiklar som underlag. Denna litteraturöversikt visade att sårpumpsbehandlingen var smärtsam, men detta upplevdes som lindrigare än traditionell sårbehandling (SBU, 213). Smärta tolkas individuellt (Abbotts, 21; Fagerdahl et al., 213; Hurd et al., 21; Lindholm, 213; Ottosen & Pedersen, 213; Upton & Andrews, 213a) och som sjusköterska är det viktigt att lyssna till patienten (Lindholm, 213). Författarna till examensarbetet uppmärksammade hur patienterna tolkar smärtan individuellt eftersom patienterna upplevde behandlingen smärtsam och en annan upplevde smärtan lindrigare. Anhöriga blir involverad när någon i deras närhet drabbas av smärta, då patienten har enklare att förmedla smärtan till någon närstående än till sjuksköterskan. Tidigare forskning visar att sårsmärta är ett bekymmer hos patienter som genomgår sårbehandling och drabbar hela omgivningen kring patienterna, vilket stärker resultatet i examensarbetet (Butcher & White, 214). Ytterligare forskning som stärker vårt resultat är sambandet mellan livskvalitet och sårsmärta, vilket är en mer betydande faktor än vad tidigare studier visat. Känslan av smärta är subjektiv och patienterna behöver en förståelse från sjuksköterskan för den smärta de upplever (Cutting, White & Mahoney, 213). Författarna till examensarbetets ser ett samband mellan hur sjuksköterskan tolkar patientens erfarenheter av smärta på olika sätt och att sjuksköterskan ser till varje individs 12
17 behov utifrån detta. Det är inte alltid genom muntlig information detta kommer fram utan sjuksköterskan skall även se patienten med den kliniska blicken. Detta styrker även Buber (1954/1995) som hävdar att människan har olika sätt att närma sig varandra. Som iakttagare, betraktare och att bli delaktig. Iakttagaren observerar den andre och ser efter dennes olika egenskaper. Den som betraktar avvaktar det som måste ske och för denne är helheten det viktigaste. I mötet med andra är delaktighet det enda alternativet eftersom det är det enda sätt vi kan möta andra människor på. Denna litteraturöversikt har visat att sårlukt är ett problem för patienterna och att lukten ofta upplevs som stressande. Sårlukt har tidigare visat sig vara problem hos patienter, eftersom orsaken till lukten oftast kommer från olika bakterier och kan vara svåra att dölja (Gånemo & Lindholm, 211). Detta har framkommit i examensarbetet då flera studier tagit upp att patienterna besvärades av sårlukt i samband med sårpumpsbehandling (Abbotts, 21; Fagerdahl et al., 213; Hurd et al., 21; Ottosen & Pedersen, 213; Upton & Andrews, 213a). Författarna till examensarbetet menar att om sjuksköterskan lyssnar till patientens behov av att vilja dölja sårlukten, kan till exempel omläggning utföras en dag i nära anslutning till något patienten skall göra. Detta för att patienten skall kunna känna sig bekväm och inte lukta. Detta är något som styrks av Abbotts, 21; Hurd et al., 21; Ottosen och Pedersen, 213. Ytterligare forskning som styrker resultatet i examensarbetet är en studie av Jones, Robinson, Barr och Carlisle (28) där de påvisar att sårlukt bidrar till att patienterna begränsas i det sociala livet. Här framkommer vikten av att sjuksköterskorna förstår patientens behov av att dölja sårlukt. NPWT behandlingen ses av patienterna som effektiv, men den kan påverka livskvaliteten på olika sätt. Detta kan upplevas både positivt och negativt (Ottosen & Pedersen, 213). Känslan av att pumpen inskränkte på det dagliga livet gjorde att patienterna stannade hemma istället för att delta i det sociala livet med andra människor (Bolas & Holloway, 212). Livskvalitet är inte bara frånvaro av sjukdom utan handlar även om både psykiska och fysiska faktorer som följs åt. Hamnar dessa i obalans kan det leda till infektionskänslighet och depression 13
18 (Hedelin, Jormfeldt & Svedberg, 211). Enlig Eriksson (21) kan ett lidande uppstå då patientens totala levnadsförhållande förändras som till exempel vid fysiskt lidande och då patientens lidande inte har kunnat förbättras. Författarna till examensarbetet anser att sjuksköterskan bör beakta hur sårpumpsbehandlingen inskränker på patientens vardag och vara lyhörd för behov av eventuella hjälpmedel för att klara vardagen. Detta är något som styrks av Abbotts (21) som påvisar lösningar på hjälpmedel till exempel rollator som underlättar vardagen för patienterna. Ett annat återkommande tema i examensarbetet är stress, vilket hälften av studierna påvisar. De faktorer som påverkas av stress kan vara själva behandlingen, rädslan och okunskapen av behandlingen. En annan bidragande orsak kan vara oförmågan att hantera maskinen (Fagerdahl et al., 213; Ottosen & Pedersen, 213; Upton & Andrews, 213b; Upton & Andrews, 213c). Långa avstånd till vårdinrättningar kan upplevas stressande och okunskap hos sjuksköterskan ger ett negativt intryck, vilket också kan leda till stress (Fagerdahl et al., 213). Stress är en individuell upplevelse och hanteras därefter, denna tolkas olika beroende på kultur, gener och situation. Detta inverkar på hälsan och hanteras olika. En kort tid av stress kan vara positivt och visar sig genom att patienterna tål smärta bättre, medan en längre stressperiod utan återhämtning ger en negativ effekt på hälsan (Ringsberg, 211). Författarna till examensarbetet förstår patienternas erfarenhet av den stress som uppkommer i samband med okunskap i sårpumpsbehandlingen. Detta till exempel när maskinen krånglar och patienten inte har kunskap i hur problemet åtgärdas. Författarna till examensarbetet ser vikten av hur information ges samt hur den kan feltolkas om informationen är bristfällig. Detta styrks av Bolas och Holloway (212) som i studien påvisar att patienterna önskar utförligare utbildning och information för att klara av sårpumpen. Hur informationen ges har betydelse för hur patienterna får förståelse för och upplever behandlingen (Moffatt et al., 211). Detta är intressant då flera studier tar upp ämnet information. Finns förtroendet mellan patienten och sjuksköterskan är det lättare för patienten att ta till sig information och ny kunskap i behandlingen med NPWT. Patienterna beskriver att mötet med sjuksköterskan är av stor vikt, 14
19 eftersom det är där förtroendet byggs upp. Ett bemötande som inte upplevs positivt hos patienterna kan gör att hela upplevelsen känns negativ (Ottosen & Pedersen, 213). Enligt Eriksson (1997) är det viktigt att sjuksköterskan vågar möta den lidande patienten och att de i mötet vågar ge något av sig själv. Tolkas mötet och informationen fel upplevdes detta oroande. Informeras patienterna på en nivå som de förstår leder detta till ett bra möte. Detta i sin tur leder till att patienterna känner förtroende för sjuksköterskan och att en Jag/Du- relation uppstår (Ottosen & Pedersen, 213). Även Buber (1954/1995) menar att ett äkta möte är en Jag/Du - relation, där båda parterna är ärliga mot varandra. De som deltar i ett samtal måste bidra med sig själv för att samtalet skall bli äkta. Detta medför att patienterna måste vara beredda på att säga allt som faller dem in angående ämnet som samtalet handlar om. Ökad kunskap om patienters erfarenheter kring sårpumpsbehandling kan leda till en bättre förståelse för hur behandlingen bäst utformas till denna patientgrupp. Metoddiskussion I det här examensarbetet har en litteraturöversikt använts som metod. Enligt Friberg (213) är motivet med en litteraturöversikt att beskriva den evidensbaserade kunskap som finns inom ett specifikt ämne. De databaser som har använts för sökning av de vetenskapliga artiklarna är PubMed och CINAHL. Dessa databaser är mest betydelsefulla inom vetenskaplig publikation där innehållet handlar om omvårdnadsforskning (Karlsson, 212). För att öka trovärdighet och validitet har dessa databaser använts (Henricson, 212). Eftersom det inte varit enkelt att hitta relevanta artiklar har begränsningar uteslutits. Med de aktuella sökorden har tio artiklar hittats och det är dessa som litteraturöversikten bygger på. Forsberg och Wengström (28) menar att om resultatet skall ge tillräckligt bevis måste flertalet studier bevisa detta. Detta kan i examensarbetet ses som en svaghet eftersom den enbart innehåller tio vetenskapliga artiklar. Författarna till examensarbetet anser ändå att resultatet är trovärdigt eftersom artiklarna innehåller återkommande teman. Enligt SBU (213) så saknas fortfarande kliniska studier inom detta ämne då dagens kunskap är baserade på studier med djur och någon enda på människor. 15
20 Alla artiklar som använts är från Europa. Artiklar från övriga världen hade varit önskvärt, då detta troligtvis hade gett ett annat resultat. Publiceringsår på artiklarna är från 21 och framåt, detta tyder på att det är ett relativt nytt ämne inom omvårdnaden. Samtliga artiklar är skrivna på engelska. Friberg (213) menar att resultatet i artiklarna ska läsas upprepade gånger för att kunna hitta teman som ska användas i litteraturöversikten. Båda författarna till examensarbetet har läst artiklarna flera gånger för att hitta teman och även för att kunna förstå artiklarna så de inte tolkas fel. Detta har gett en styrka i analysarbetet och tolkningen av resultatet. Det har varit ett svårt moment i arbetet att läsa artiklar på ett annat språk. Även diagram och tabeller har lästs och tolkats efter bästa förmåga. Innan denna litteraturöversikt skrevs saknade författarna kunskap om sårpumpsbehandling, därför har inga egna värderingar eller tankar om ämnet vävts in i arbetet. Slutsats Denna litteraturöversikt påvisar att sårpumpsbehandling är en relativt ny behandlingsform och har stor påverkan på smärtan. Patienternas omgivning drabbas även de av smärtan som patienterna upplever. Det framkom att om sjuksköterskorna fick ökad kunskap om sårpumpsbehandling, skulle det leda till att patienterna gavs en tydligare information. En ökad förståelse och kunskap hos sjuksköterskan gällande patienternas upplevelse av smärta och sårlukt kan leda till att patienterna hanterar dessa situationer på ett mer hanterbart sätt. Förslag till vidare forskning Ämnet är nytt och outforskat. Enligt SBU (211) togs denna metod fram i USA i början av 199- talet och baserades på djurstudier och enstaka kliniska studier. Patienterna i studierna upplevde att det fanns en okunskap bland de sjuksköterskor som utförde behandlingen. Därför behövs vidare forskning i ämnet, med särskild inriktning på sjuksköterskan som ska vara behjälplig vid sårpumpsbehandlingen. Vidare forskning görs förslagsvis med en empirisk metod där intervjuer och 16
21 enkäter används. Enligt Backman (1998) är empirisk kunskap baserade på verkliga upplevelser. 17
22 REFERENSLISTA Abbotts, J. (21). Patients views on topical negative pressure: effective but smelly. British Journal of Nursing, 19(2), Arman, M., Rensfeldt, A., Lindholm, L., Hamrin, E. & Eriksson, K. (24). Suffering related to healthcare: A study of breast cancer patients experiences. International Journal Practice, 1, Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Blume, P.A., Walters, J., Payne, W., Ayala, J. & Lantis, J. (28). Comparison of negative pressure wound therapy using vacuum-assisted closure with advanced moist wound therapy in the treatment of diabetic foot ulcers: a multicenter randomized controlled trial. Diabetes Care, 31(4), Bolas, N. & Holloway, S. (212). Negative pressure wound therapy: a study on patient perspectives. British Journal of Community Nursing, Mars, Buber, M. (1995). Det mellanmänskliga. (P. Sällström, övers.). Ludvika: Dualis.(Originalarbetet publicerat 1954) Butcher, M. & White, R. (214). Remedial action in the management of woundrelated pain. Nursing Standard, 28(46), Cutting, K. F., White R. J. & Mahoney, P. (213). Wound infection, dressings and pain, is there a relationship in the chronic wound? International Wound Journal, 213(1) Daigle, P., Despatis, M-A. & Grenier, G. (213). How mechanical deformations contribute to the effectiveness of negative-pressure wound therapy. Wound Repair and Regeneration doi: /wrr.1252 Eriksson, K. (1997). Vårdandets idé. Stockholm: Liber. Eriksson, K. (21). Den lidande människan. Stockholm: Liber. 18
23 Fagerdahl, A-M., Boström, L., Ottosson, C. & Ulfvarson, J. (213). Patients Experience of Advanced Wound Treatment: A Qualitative study. Wounds, 25(8), Forsberg, C. & Wengström, Y. (28). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. Fraccalvieri, M., Ruka, E., Bocchiotti, M. A., Zingarelli, E. & Bruschi, S. (211). Patient s pain feedback using negative pressure wound therapy with foam and gauze. International Wound Journal, 8(5), Friberg, F. (213). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s ). Lund: Studentlitteratur. Georgakarakos, E., Charalampidis, D., Kakagia, D., Georgiadis, G. S., Lazarides, M. K. & Papanas, N. (213). Current achievements with topical negative pressure to improve wound healing in dehiscent ischemic stumps of diabetic patients: a case series. The International Journal of Lower Extremity Wounds, 12(2), Guy, H., & Grothier, L., (212). Using negative pressure therapy in wound healing. Nursing Times, 18(36), Gånemo, A. & Lindholm, C. (211). Hud och sår. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s ). Lund: Studentlitteratur. Hedelin, B., Jormfeldt, H. & Svedberg, P. (211). Hälsobegreppet synen på hälsa och sjuklighet. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.) Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s ). Lund: Studentlitteratur. Henricson, M.(212). I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1 uppl., s ). Lund: Studentlitteratur Hurd, T., Chadwick, P., Cote, J., Cockwill, J., Mole. T. R. & Smith J. M. (21). Impact of gauze-based NPWT on the patient and nursing experience in the treatment of challenging wounds. International Wound Journal, 7(6),
24 Jones, J.E., Robinson, J., Barr, W. & Carlisle, C. (28). Impact of exudate and odour from chronic venous leg ulceration. Nursing Standard, 22(45) Karlsson, E. K. (212). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s ). Lund: Studentlitteratur. Klöver, A., Browne, J., McErlain, P., & Vanderberg, B. (24). Patient approacheches to clinical conversations in palliative care setting. Journal of advanced Nursing, 48(4), Langer, V., Bhandari, P. S., Rajagopalan, S. & Mukherjee, MK. (213). Negative pressure wound therapy as an adjunct in healing of chronic wounds. International Wound Journal, doi: /iwj Lindholm, C. (213). Sår. Lund: Studentlitteratur. Moffatt, C. J., Mapplebeck, L., Murray, S. & Morgan, P. A. (211). The experience of patients with complex wounds and the use of NPWT in a home-care setting. Journal of Wound Care, 2(11), Ousey, K. J. & Milne, J. (214). Exploring portable negative pressure wound therapy devices in the community. British Journal of Community Nursing, 214 Mar, Ottosen, B. & Pedersen, B. P. (213). Patient s experiences of NPWT in an outpatient setting in Denmark. Journal of Wound Care, 22(4), Ringsberg, K. C. (211). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.) Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s ). Lund: Studentlitteratur. Sahlsten, M. J. M., Larsson, I. E., Lindencrona, C. S. C. & Plos, K. A. E. (25). Patient participation in nursing care: An interpretation by Swedish registered nurses. Journal of Clinical Nursing, 14(1),
25 Sahlsten, M. J. M., Larsson, I. E., Lindencrona, C. S. C. & Plos, K. A. E. (27). Patient participation in nursing care: Towards a concept clarification. Journal of Clinical Nursing, 16(4), Statens beredning för medicinsk utvärdering (211). Vakuumassisterad sårbehandling. (SBU Alert-rapport, nr ). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Sinha, S. & Mudge, E. (213). The national health-care agenda in relation to negative pressure wound therapy. Journal of Wound Care, 9, Svensk sjuksköterskeförening. (28). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete [Broschyr] Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Upton, D. & Andrews, A. (213a). Negative pressure wound therapy: improving the patient experience Part 1 of 3. Journal of Wound Care, 22(1), Upton, D. & Andrews, A. (213b). Negative pressure wound therapy: improving the patient experience Part 2 of 3. Journal of Wound Care, 22(11), Upton, D. & Andrews, A. (213c). Negative pressure wound therapy: improving the patient experience Part 3 of 3. Journal of Wound Care, 22(12), Wiegand, C., Springer, S., Abel, M., Wesarg, F., Ruth, P. & Hipler, U-C. (213). Application of a drainage film reduces fibroblast ingrowth into large-pored polyurethane foam during negative-pressure wound therapy in an in vitro model. Wound Repair and Regeneration, doi: /wrr.1273 Wilkes, R., Zhao, Y., Kieswetter, K. & Haridas, B. (29). Effects of Dressing Type on 3D Tissue Microdeformations During Negative Pressure Wound Therapy: A Computational Study. Journal of Biomechanical Engineering, 131(3), 12 pages. doi:1.1115/ Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (21). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 2: a uppl. Lund: Studentlitteratur. 21
26 Witkowski, W., Jawien, A., Witkiewicz, W. & Zon, B. (29). Initial multi-centre observations upon the effect of o new topical negative pressure device upon patient and clinician experience and the treatment of wounds. International Wound Journal, 6(2), Östlundh, L. (213). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s ). Lund: Studentlitteratur. 22
27 Bilaga I: Artikelsökning Databas Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar n=5 Antal utvalda artiklar till resultatet, n=1 CINAHL negative pressure AND 3 68 pain (IV) CINAHL negative pressure AND 3 68 quality of life (I, II, V, VIII, IX) CINAHL experiences AND negative pressure (VI, VII, X) CINAHL experiences AND wound healing AND negative pressure CINAHL experience AND negative pressure AND wound (III) PubMed negative pressure AND wound therapy AND quality of life PubMed negative pressure AND chronic wounds AND experience
28 Bilaga II: Sammanställning av artiklar (n=1) som ligger till grund för resultatet Nr: Författare, År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad I Abbotts, J. 21. Skottland. Patients views on topical negative pressure: effective but smelly. To describe the primary research undertaken for the patient issues section. Kvalitativ och kvantitativ ansats. Intervjuer som skedde i grupp eller enskilt i hemmet eller per telefon. Dessa spelades in och analyserades utifrån detta. n= 12. Visar på att det fanns olika teman som patienterna förknippar med sårpumps behandlingen: Läkande, besvärande lukt, skamfullhet, smärta, samt att patienten får den information och utbildning som krävs för att komma tillbaka till ett vardagligt liv utanför sjukhuset. Hög. 21/25 poäng = 84 %. II Bolas, N. & Holloway, S Irland. Negative pressure wound therapy: a study on patient perspectives. To understand patients experiences and perceptions of using NPWT. Kvalitativ ansats. Fenomenologisk design. Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor användes. n=6. (2 män och 4 kvinnor) Framkom tre olika teman som patienterna upplevde besvärande vid användning av NPWT och det var: självkänsla, inlärning av ny teknik samt att vara begränsad i det dagliga livet. Hög. 21/25 poäng = 84 %.
29 Bilaga II: Sammanställning av artiklar (n=1) som ligger till grund för resultatet Nr: Författare, År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad III Fagerdahl, A-M., Boström, L., Ottosson, C. & Ulfvarson, J Sverige. Patients Experience of Advanced Wound Treatment: A Qualitative study. To describe the experience of patients with wounds treated with AMWT and NPWT. Kvalitativ ansats. Randomiserad design. Data samlades in från deltagarnas dagböcker, där de varje dag dokumenterat om sina erfarenheter med behandlingen. n=15. 8 deltagare fick NPWT behandling och 7 som fick AMWT behandling. Identifierar ett hot mot vardagliga livet vid sårpumpsbehandling. Detta redovisades i tre underkategorier: hur patienterna påverkas i det dagliga livet, hanterbarheten och maktlösheten vid behandlingen. Hög. 23/25 poäng = 92 %. IV Fraccalvieri, M., Ruka, E., Bocchiotti, M A., Zingarelli, E. & Bruschi, S Italien. Patient s pain feedback using negative pressure wound therapy with foam and gauze. To compare the level of pain before, during and at the dressing change after treatment with NPWT with two different fillers. Kvantitativ ansats. Jämförande studie med frågeformulär och intervjuer. n=31. (14 män och 17 kvinnor) Smärta är återkommande vid förbandsbyten och det är beroende på vilket fyllnadsmaterial som använts vid NPWT behandlingen. Hög. 24/29 poäng = 83 %.
30 Bilaga II: Sammanställning av artiklar (n=1) som ligger till grund för resultatet Nr: Författare, År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad V Hurd, T., Chadwick, P., Cote, J., Cockwill, J., Mole. T R. & Smith J M. 21. England. Impact of gauze-based NPWT on the patient and nursing experience in the treatment of challenging wounds. To assess some of the secondary objectives of this study, in particular those relating to two factors likely to be of importance to patients and nursing professionals entrusted with their care: wound ain and odour. Kvantitativ ansats. Prospektiv icke jämtförande studie. n=152. (56% män) Resultatet bevisar att behandling med NPWT minskar smärta vid förbandsbyten, men ingen minskad lukt från såret kunde uppfattas. Medel. 23/29 poäng = 79 %. VI Moffatt, C.J., Mapplebeck, L., Murray, S. & Morgan, P.A England. The experience of patients with complex wounds and the use of NPWT in a home-care setting. To explore the experience of patients living with complex wounds and the impact of undergoing negative pressure wound therapy (NPWT) as part of their treatment. Kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer. n=8. (5 kvinnor och 3 män) Resultatet visar att patienternas upplevelse och förståelse av behandlingen påverkades av den information som gavs. Det framkom att broschyrer med bilder var önskvärda. Vid problem önskade deltagarna i studien att det skulle vara enkelt att komma i kontakt med kunnig personal under hela dygnet. Hög. 22/25 poäng = 88 %.
31 Bilaga II: Sammanställning av artiklar (n=1) som ligger till grund för resultatet Nr: Författare, År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad VII Ottosen, B. & Pedersen, B. P 213. Danmark. Patient s experiences of NPWT in an outpatient setting in Denmark. To study patients experiences of negative pressure wound therapy (NPWT) for wounds of various aetiologies in the outpatient setting and the influences on daily life. Kvalitativ Fenomenologisk hermeneutisk Intervjuer. ansats. design. n=1. Resultatet bevisar att vissa patienter hade ett förtroende för NPWT behandlingen gällande sårläkning och hur apparaturen fungerade. Det framkom även att det fanns andra som upplevde den genant och besvärades av apparaten, lukten och sårvätskan. Hög 22/25 poäng = 88 %. VIII Upton, D. & Andrews, A England. Negative pressure wound therapy: improving the patient experience Part 1 of 3. To investigate the patients views and experience of NPWT treatment. Kvalitativ ansats. Enkätundersökning med frågeformulär. n=221. Bevisar att även om NPWT är ett bra alternativ vid sårläkning så finns det flera faktorer som kan förbättra patienternas upplevelse av behandlingen, till exempel stress och/eller smärta. Hög 21/25 poäng = 84 %.
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merUndertrycksbehandling
Skånes universitetssjukvård Undertrycksbehandling Christina Monsen RN, MSc, PhD Enhet patientsäkerhet Avdelning strategisk vårdutveckling och säkerhet Skånes universitetssjukvård Negative Pressure Wound
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merVetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merLivskvalitet hos patienter med bensår
Humanvetenskapliga Institutionen skolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Uppsatskurs 15 hp, Omvårdnad Livskvalitet hos patienter med bensår Erika Pöder och Malin Wigren Ej avsett för publikation Datum Handledare:
Läs merFactors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Läs merSår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder
Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merLägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Läs merBemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Läs merEXAMENSARBETE. Omvårdnad vid bensår En litteraturöversikt. Nursing at leg ulcers. A literature review. Institutionen för vård och natur
Institutionen för vård och natur EXAMENSARBETE Omvårdnad vid bensår En litteraturöversikt Nursing at leg ulcers A literature review Examensarbete inom ämnet omvårdnad C-nivå, 15 Högskolepoäng Vårtermin
Läs merUndertrycksbehandling hos diabetiker med fotsår
Undertrycksbehandling hos diabetiker med fotsår - en litteraturstudie Negative pressure wound therapy in diabetic wounds - a litterature study Lena Karlsson Susanne Asteberg Hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Läs merEvidensbaserad informationssökning
Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad informationssökning Anna Wilner, NU-biblioteket www.nusjukvarden.se/nubiblioteket Mail: biblioteket.nu@vgregion.se Tel: 010-435 69 40 Jessica Thorn, Biblioteket
Läs merOmvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merIntroduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin
Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merBedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G
Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se
Läs merJournal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård
Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal
Läs merTillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson
Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare Susanne Gustavsson Vägen dit. Mariestad Lidköping Skövde Falköping Förbättringskunskap (Batalden & Stoltz, 1993) Stärka patientens ställning i vården
Läs merSvensk sjuksköterskeförening om
FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merMedicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp Medical Science Ma, Emergency medicine, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merKaliumpermanganat vid svårläkta sår
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merSpelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
Läs merPubMed (Medline) Fritextsökning
PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram
Läs merUmeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I
HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:
Läs merUndertrycksbehandling av sår påverkan på patientens livskvalitet och hälsa
Undertrycksbehandling av sår påverkan på patientens livskvalitet och hälsa En litteraturstudie Negative Pressure Wound Therapy effects on the patient s quality of life and health. A literature study Nathalie
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merLitteraturstudie i kursen Diabetesvård I
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs merAvancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,
Läs merOmvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp Nursing Science BA (A) Nursing, health, environment and nursing actions 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merPreoperativa ljumskbråcksbesvär
Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation
Läs merKursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Läs merOM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merV.A.C. VeraFlo Therapy. Rensar.. behandlar.. läker..
V.A.C. VeraFlo Therapy Rensar.. behandlar.. läker.. Vilka utmaningar möter du vid sårläkning? Vårdpersonal och KCI försöker ständigt hitta sätt att läka sår snabbare och effektivare, för att förbättra
Läs merRAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM
RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM Region Skåne våren 2017 Bakgrund Mellan 70 80 % av alla sår i Sverige behandlas i kommunen och studier visar att upp till 60 % av en sjuksköterskas tid går åt till sårbehandling.
Läs merOmvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp
1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp Nursing Science Ba (B), Health and Ill-health III Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)
Läs merPalliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Läs merPatientinformation för vård i hemmet. Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer:
Patientinformation för vård i hemmet Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer: Sårbehandling med negativt tryck, system för engångsbruk 2 Inledning I denna patienthandbok finns
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merSmärtbedömning!vid! demenssjukdom4!ingen!gissningslek!
Smärtbedömningvid demenssjukdom4ingengissningslek Enlitteraturöversiktomdenkomplexavårdsituationenutifrånsjuksköterskansperspektiv Examensarbete på grundnivå Huvudområde: Omvårdnad; GR (C Examensarbete
Läs merPersoncentrerad vård Mötet mellan två experter!
Personcentrerad vård Mötet mellan två experter! Ingrid Larsson Leg. Sjuksköterska Fil. dr i Hälsa och vårdvetenskap Högskolan i Halmstad FoU Spenshult Sjuksköterskans sex kärnkompetenser Personcentrerad
Läs merFÖREKOMST AV SMÄRTA HOS PATIENTER SOM GENOMGÅR UNDERTRYCKSBEHANDLING
FÖREKOMST AV SMÄRTA HOS PATIENTER SOM GENOMGÅR UNDERTRYCKSBEHANDLING Examination Kandidatprogrammet i omvårdnadsvetenskap, 60 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Grundnivå Examinationsdatum:
Läs merInledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
Läs merEn fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk
Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella
Läs merFaktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merTillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten.
Rekommenderade riktlinjer Tillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten. Rekommenderade riktlinjer: Minimering av smärta vid såromläggningar. Ett konsensusdokument
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle
SAHLGRENSKA AKADEMIN OM5510, Avancerad bedömning och vårdhandlingar vid ohälsa hos barn och ungdomar, 15,0 högskolepoäng Advanced assessment and nursing interventions in relation to illness in children
Läs merHästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt
Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt Henrika Jormfeldt PhD, docent i omvårdnad Ing-Marie Carlsson PhD universitetslektor i omvårdnad
Läs merKursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA421 Dnr 195/2001-510 Beslutsdatum 2001-09-11 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier
Läs merSTUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013
130416 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560 RÖS5 Vårterminen 2013 Kursansvariga lärare: Eva Bergelin Tel: 031-786 6127
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merAtt skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion
Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För
Läs merSår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm
Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår
Läs merSJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018
SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Vid frågor om Ladok-rapportering kontaktas i första hand
Läs merDelaktighet i hemvården
Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin
Läs merMED738, Mat vid diabetes, 3,0 högskolepoäng Food and Diabetes, 3.0 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN MED738, Mat vid diabetes, 3,0 högskolepoäng Food and Diabetes, 3.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén
Läs merSTUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: Vetenskaplig metod 7,5 hp. Kurskod OM3270
STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: Vetenskaplig metod 7,5 hp Kurskod OM3270 Kursen ges som en obligatorisk fortsättningskurs i Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp (Termin 4) Kursansvarig Kursadministratör Examinator
Läs merBakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet
Läs merINTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD
INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta
Läs merOM001G Individuell skriftlig tentamen
OM001G 170429 Individuell skriftlig tentamen Förbättringskunskap och vetenskaplig metod, 3,5 högskolepoäng (Provkod: 0100) Max 50 poäng. För betyg Godkänt krävs 30 p, för betyg Väl godkänt krävs 42 p Ange
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie
ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based
Läs merEn fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.
Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att
Läs merFÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält
FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra
Läs merVill ge anhöriga partners stöd
Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merKANDIDATUPPSATS. Främja patientens delaktighet i den egna vården vid svårläkta sår. Frida Lindeberg och Linnea Svensson. Sjuksköterskeprogrammet 180hp
Sjuksköterskeprogrammet 180hp KANDIDATUPPSATS Främja patientens delaktighet i den egna vården vid svårläkta sår Frida Lindeberg och Linnea Svensson Omvårdnad 15hp Halmstad 2017-04-28 Främja patientens
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik
Läs merPatienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson
Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design
Läs merHur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merBrännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
Läs merSmärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Läs merRiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård
RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård Rut F Öien Allmänläkare, docent, Lunds Universitet Adjunct Associate Professor, Monash University Melbourne
Läs merDags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten PDF ladda ner
Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare:. litteratur och andra texter. I boken behandlas litteraturbaserade examensarbeten,
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor
Läs merLitteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merElena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress.
Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress. Intervjustudie angående patienters upplevelse av patientdagbok och mottagningsbesök
Läs merTHERE IS TIME TO OPEN UP YOUR MIND
THERE IS TIME TO OPEN UP YOUR MIND Reflekterad Handledning i Omvårdnad RHIO Mia Berglund Lars Westin Bild 1 There is time to open your eyes Bild 2 There is always time, to listen for a while Bild 3 Listen
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs mer