ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XXI NUMMER 5 OKTOBER Tema: Geriatrik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XXI NUMMER 5 OKTOBER 2012. Tema: Geriatrik"

Transkript

1 ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XXI NUMMER 5 OKTOBER 2012 Tema: Geriatrik

2 Organ för Sveriges Kliniska Dietister Redaktion Ansvarig utgivare Elisabet Rothenberg Redaktör Magnus Forslin Postadress Box Bjuv Telefon Telefax WWW Annonser ADVISER AB Linda Larsson-Levin Telefon: Mobil: Layout & Material STODAB Tryckeri Lenanders Tryckeri AB TEMA: Geriatrik Ledare: Undernäringsstatistikens obegripliga klarhet 6 En liten skrift med ett stort ärende 8 Nutritionsbehandling vid trycksår 10 nutritionday worldwide 16 Interaktion mellan mat och läkemedel 20 Vanliga frågor om mat och cancer 22 Abstracts från ESPEN congress, 8-11 september, Barcelona 24 16th International Congress of Dietetics 30 Riktlinjer vid hemodialys 32 Crossing Borders in Primary Care 36 Pengar från DRF-stipendium till resa för att lära mer om NCP 38 11th Sport Nutrition Conference 40 DRF informerar 42 Kommande nummer Nr. Manusstopp Utgivning 6/12 2 nov 23 nov 1/13 25 jan 15 feb 2/13 22 mars 12 april Prenumerationer 295 kr/år För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej. TS-kontrollerad upplaga 2011: Medlem av: Tidskriften DietistAktuellt DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition. DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll. Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar.

3

4 ledare Magnus Forslin, redaktör Undernäringsstatistikens obegripliga klarhet Omkring 70% av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda, 25-50% är undernärda då de tas in på sjukhus, 2/3 tappar ytterligare i vikt under sjukhusvistelse, undervikt kostar samhället lika mycket eller mer än övervikt och fetma. En dietist i varje kommun kostar mindre än 1% av den sjukdomsrelaterade undernäringen siffrorna känns igen. Dietistaktuellt och andra media har under alltför lång tid kunnat presentera bedrövlig statistik rörande äldre och undernäring. Samtidigt visar sifferexercisen på hur systematiska kost- och nutritionsåtgärder leder till ekonomiska besparingar och stora hälsovinster, den visar hur investering i dietistkompetens leder till minskat lidande, ökad livskvalitet och en friskare sjukvårdsbudget. Men siffrorna är också generella och anonyma, kan dessa statistiska uppskattningar omsättas i något konkret, i faktiska exempel? Jag drar mig till minnes att vi i DA:s geriatriska utgåva 2010, hade en artikel om ett mycket framgångsrikt äldreboendeprojekt i Kiruna som skulle läggas ned efter att regeringens stimulansmedel hade tagit slut. (Pengar som delades ut till Sveriges kommuner, särskilt öronmärkta för kost och näring inom äldreomsorgen.) Eldsjälen och dietisten Annica Stridsman hade sedan 2007 drivit projektet med stor framgång. Hon hade bl a fått igenom viktiga policybeslut och handlingsplaner kring måltidsordning och riktlinjer för att fånga upp begynnande undernäring. Vi avslutade vår artikel med: Avsikten är visserligen att sjuksköterskor skall ta sig an delar av Annicas roll, men frågan är om de har den tid som krävs och om det ligger inom ramen för deras kompetensområde. Kommunerna säger sig inte ha råd att tillsvidare anställa dietister efter att de lokala projekten löpt ut. Mot bakgrund av samhällets kostnader för malnutrition, kan man fråga sig: Har de råd att inte anställa en dietist?. Så långt Kiruna. Vi tittar på ett annat exempel. Ystad. Inte bara Kirunas motpol geografiskt, utan också hur man tycks värdera dietistinsats samt kompetent och aktivt arbete med kost och näring inom äldreomsorgen. I Ystad finns idag flera dietister verksamma, bl a Helena Petersson som uppmärksammats för sitt engagemang i kost- och hälsofrågor rörande kommunens äldreboende. (Se även DA 3.11 där Ystads lasarett fick utmärkelsen God förebild i Kost & Närings stora riksinventering kring sjukhusmat där fastställdes bl a att dietistnärvaro är ett nödvändigt villkor för att säkra en god måltidskvalitet) Vidare, de båda kommunerna är ungefär lika stora med respektive invånare ( ). Går det att jämföra dem också i termer av undernäring och kostnader när vi vet hur dietistsituationen ser ut? Äldreguiden som ges ut av Socialstyrelsen jämför vården och omsorgen vid landets olika hemtjänstverksamheter, olika särskilda boenden och dagverksamheter. En snabb sökning i databasen ger oss en uppfattning. Uppgifterna kan visserligen inte i sig ge belägg för att ett faktiskt kausalitetssamband skulle föreligga, men det går knappast att förneka att korrelationen mellan variablerna dietist, undernäring och kostnad är att betrakta som intressant: Finns idag ett program som beskriver hur socialtjänst och hälso- och sjukvård ska samarbeta för att förebygga undernäring hos äldre? Kiruna: Nej. Ystad: Ja Kostnaden per person för hemtjänst och hemsjukvård är i Kiruna :-. I Ystad är motsvarande siffra :- Kostnaden per person på särskilt boende är i Kiruna :-. I Ystad är siffran :- Den beräknade risken att utveckla undernäring i Kiruna är 61%. I Ystad är den 8%. I rest my case. 4 vol. XXI No 5 oktober 2012 DietistAktuellt

5 Geriatrik Noterat Blodsockertest bör erbjudas oftare Trötthet, nattliga toalettbesök och domningar i armar och ben kan vara tidiga tecken på diabetes. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, som föreslår att vårdinstanserna bör ta fler blodsockerprover, även då symtomen är vaga. Personer som är i förstadiet till diabetes har en oförmåga att hantera blodsockret, som visar sig flera år före själva insjuknandet. Den nedsatta glukostoleransen kan mätas i prover och en tidig upptäckt ger stora möjligheter att förhindra att diabetessjukdomen bryter ut. I sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, konstaterar doktoranden Susanne Andersson därför att patienter oftare bör erbjudas blodsockerprov, även då symptomen är vaga och oklara. Vår studie visar att personer med nedsatt glukostolerans kan uppleva en rad symptom, som till exempel oförklarlig trötthet, ökad känslighet i fötter, domningar och stickningar i armar och ben, ökad törst och besvär från urinvägarna i form av nattliga och täta trängningar, säger Susanne Andersson: Patientens upplevelser av vad som känns i kroppen kan ge en viktig vägledning för hur hälso- och sjukvårdpersonal ska agera. Därför bör vården vara mer generös när det gäller provtagning av blodsocker. I en av avhandlingens studier fick personer i Skövde och Vara svara på en enkät. Enkäten, som gjordes medan deltagarna fortfarande inte kände till att de hade nedsatt glukostolerans, visar att hos män har nedsatt glukostolerans samband med dålig sömn, lägre livslust och lägre självskattad hälsa. Både män och kvinnor med nedsatt glukostolerans har en mer omfattande riskfaktorprofil än de som hade normala blodsockervärden, säger Susanne Andersson. Avhandlingens slutsats är att patientens egen berättelse är av stor klinisk relevans när det gäller bemötande, diagnos och behandling av diabetes. Avhandlingen Med risk för diabetes studier av symtom, självskattad hälsa och erfarenheter av att leva med risk för att utveckla typ 2 diabetes försvarades vid en disputation i september. Länk till avhandling: Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Ftalater kan ge ökad risk för typ 2-diabetes Det finns ett samband mellan en typ av ftalater som används i bland annat kosmetika och plaster och risk att få diabetes bland äldre. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en studie som publicerats i tidskriften Diabetes Care. Även om våra resultat måste bekräftas i fler studier ger de stöd för hypotesen att vissa miljökemikalier kan bidra till uppkomsten av diabetes, säger Monica Lind, docent i miljömedicin på enheten för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet. Tillsammans med Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet, har hon analyserat nya uppgifter från den så kallade PIVUS-studien, som omfattar drygt åriga kvinnor och män i Uppsala. Vid en hälsokontroll undersöktes deltagarna i studien med fasteblodsocker och olika insulinmätningar. De lämnade också blodprover för analys av olika miljögifter, däribland flera ämnen som bildas när kroppen bryter ner så kallade ftalater. De flesta människor kommer dagligen i kontakt med ftalater eftersom de används bland annat som mjukgörare i plaster och som bärare av parfym i kosmetika och egenvårdsprodukter. Som väntat var diabetes vanligare bland deltagarna som var feta och hade höga blodfetter. Men forskarna fann också ett samband mellan halten i blodet av några av ftalaterna och ökad förekomst av diabetes, även då man tagit hänsyn till fetma, blodfetter, rökning och motionsvanor. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Man fann också att vissa av ftalaterna var förknippade med en störd insulinproduktion i bukspottskörteln. För att veta om ftalater verkligen är riskfaktorer för diabetes krävs dock ytterligare studier som visar liknande samband. Idag finns förutom denna aktuella studie bara en mindre studie på mexikanska kvinnor. Men det behövs också experimentella studier på djur och celler för att undersöka vilka biologiska mekanismer som kan ligga bakom dessa samband, säger Monica Lind. Fakta ftalater: Mono-metyl ftalat (MMP), Mono-etyl ftalat (MEP) och mono-isobutyl ftalat (MiBP) är alla tre nedbrytningsprodukter av kemikalierna dimetylftalat (DMP), Dietyl Ftalat (DEP) respektive Di-isobutyl Ftalat (DiBP) och använd bland annat som bärare av parfymer i kosmetika, egenvårdsprodukter, doftblock och doftljus. DMP används även i bläck och som mjukgörare i cellulosaplast. P Monica Lind, Björn Zethelius, and Lars Lind, Circulating levels of phthalate metabolites are associated with prevalent diabetes in the elderly, Diabetes Care DietistAktuellt oktober 2012 No 5 vol.xxi 5

6 Geriatrik Gun-Britt Fagher blev färdig dietist Nu har hon samlat kunskap och yrkeserfarenhet i en viktig liten skrift, Ätglädje vid minskad aptit. Ätglädje en liten skrift med ett stort ärende Ännu en dietist har skrivit en angelägen och viktig skrift. Det är Ätglädje vid minskad aptit av Gunn-Britt Fhager, dietist på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Skriften, som har blivit mycket väl mottagen riktar sig till såväl anhöriga och patienter, som omvårdnadspersonal på sjukhus och i hemvård. Ätglädje är erfarenhetsbaserad och behandlar insiktsfullt och praktiskt nedsatt aptit och förmåga att kunna eller orka äta. Magnus Forslin Dietistaktuellt Man skulle kunna säga upprinnelsen till Gun-Britts skrift var att hon helt enkelt upptäckte att den behövdes fick hon möjlighet att ta tjänstledigt från sjukhuset i Borås och blev erbjuden en halvtidstjänst på den palliativa åtgärdsavdelningen inom njursjukvården på Uddevalla sjukhus. Jag var den första dietisten som ingått i det här palliativa teamet, och det blev lite av att bygga upp min tjänst från scratch. Jag började i köket, serverade mellanmål, matade patienter, etc. Efter ett par år kunde Gun-Britt urskilja tre tydliga faser eller nivåer, i vilka alla patienter kunde placeras beroende på grad av nedsatt förmåga att äta. Det är också dessa nivåer som kostråden i Ätglädje bygger på: Kostråd vid minskad aptit och sjunkande kroppsvikt Kostråd när det är svårt att äta smörgås Kostråd när det är lättast att dricka Att tydliggöra dessa nivåer för alla som kommer i kontakt med personer som har försäm- rad förmåga eller ork att äta pga sjukdom, är av stor vikt för att kunna möta patientens eller den anhöriges behov på allra bästa sätt. Att Gun-Britt gjorde slag i saken och bestämde sig för att skriva Ätglädje var en särskild händelse på avdelningen. Det var en undersköterska som bar in korv och mos till en patient, som jag visste enbart kunde dricka. Jag frågade varför hon serverade mat som patienten inte kunde äta, och hon svarade att han måste ju ha sin lunch. Felet är att man inte utgår ifrån patientens behov eller förmåga. Mycket går på slentrian, och många vågar inte göra fel personalen kan, som i det här fallet, tro att det är fel att inte servera lunch. Att läsa patientens behov Giltigheten hos de tre nivåerna blev inte tydliga för Gun-Britt med en gång, utan den skrivning de nu fått har vuxit fram successivt. Vi hade t ex en yngre man i trettioårsålder som kom till oss, fortsätter hon. Doktorn hade gjort bedömningen att han var i en tidig palliativ fas. Men när jag såg hans kostintag var det uppenbart att han var be- 6 vol. XXI No 5 oktober 2012 DietistAktuellt

7 Geriatrik tydligt längre framskriden. Han kunde inte äta smörgås, utan började istället dagen med våfflor, som är lättare att äta. Gun-Britt menar att det är just genom att se nyanser och gradskillnader på förmåga och ork att äta som det är möjligt att ge adekvata råd. Det är först när du lyckas möta patienten på den nivå som han eller hon befinner sig som du också kan göra en skillnad. Många säger t ex att de kan tugga smörgåsen, men när de skall svälja är det precis som det fastnar halsen. När man är i den fasen att smörgåsarna blir svårare att äta, brukar man också få problem med varm mat. Och då skall man servera neutral mat. Med neutral mat menar Gun-Britt mat som risgrynsgröt, risgrynsplättar, havregrynsgröt, och liknande. Sådana rätter kan göra underverk. Gun-Britt illustrerar gärna sina resonemang med exempel: En patient sa till mig att hon fick så dålig mat här, men igår fick vi något fantastiskt, vi fick risplättar!. I den sista fasen har man lättast att dricka. Kroppen klarar inte så mycket protein och fett, men det går bättre med kolhydrater och vätska. 125g kolhydrater om dagen gör att de mår mycket bättre. Jag har haft flera anhöriga som tackat mig då vi har serverat kolhydratrika drycker: Dryckerna gjorde att pappa piggnade till och vi kunde t o m ge oss ut på en biltur tillsammans innan han gick bort. Så lite, kan göra så stor skillnad. Utan prestationskrav Målgruppen för Ätglädje är kroniskt sjuka vid livets slut, och som Gun- Britt säger den är helt befriad från prestationskrav. Även under månaderna strax innan en patient går bort kan han må mycket bra av ett förbättrat energiintag. Rösten blir starkare, man fryser inte om nätterna, och man orkar betydligt mer både fysiskt och psykiskt. Skriften bygger inte på sådant som står i facklitteraturen utan vilar på lång erfarenhet och de observationer som jag gjort genom åren. Ätglädje är praktiskt orienterad där de tre faserna inledningsvis beskrivs och kommer sedan igen i kombination med bl a måltidsförslag. Här finns vidare många tänkvärda tips och kostråd. Boken avslutas med 50 enkla recept. Ätglädje är enkelt uttryckt, ett obligatorium överallt där det finns patienter med matleda och nedsatt förmåga att äta och dricka. Idébank APTITSTIMULERANDE ÅTGÄRDER Måltiderna kan bli dagens höjdpunkter om man fokuserar på möjligheter att dricka och äta. Det kan vara svårt att äta mycket på en gång om man har dålig aptit. Lägg ner alla prestationskrav, och njut av små portioner. Måltiderna rutar in dagen och det är mellan måltiderna man gör olika saker. Lugn miljö kan ge kraft att orka koncentrera sig på själva ätandet Maten smakar bättre i en trivsam miljö. Duka bordet med duk, blommor och levande ljus även till vardags. En bra stol att sitta bekvämt i är viktigt för att orka äta. Om matos upplevs som obehagligt, vädra före måltiden. Gör en enkel matsedel och sätt upp den med magneter på kylskåpsdörren. Be om hjälp. Vid nedsatt aptit och minskad förmåga och ork att äta har man inte krafter till att både laga och äta mat vid samma måltid. Använd små glas och tallrikar, lätta bestick. Det är bra att själv få ta till sig den mängd mat man önskar från karotter som står på bordet. Låt måltiden få ta tid, vila före eller efter måltiden. Om det känns motigt att äta, börja med efterrätten. Chansen är då större att man även orkar smaka på varmrätten. Till dig som är anhörig: Tjata inte. Erbjud flera alternativ, till exempel tre olika sorters kräm. Fokusera på det som är möjligt. Det gör inget om man äter gröt flera gånger om dagen. Acceptera när din närstående säger nej. Exempelsida ur Ätglädje vid minskad aptit. oktober 2012 No 5 vol.xxi DietistAktuellt 7

8 Geriatrik Vetenskaplig originalartikel Nutritionsbehandling vid trycksår en översikt I takt med att antalet äldre och multisjuka ökar i västvärlden är det rimligt att anta att incidens och prevalens av trycksår kommer att öka. En studie av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen visade att 17% av geriatriska patienter inom kommunala boenden och landstingsvård hade ett eller flera utvecklade trycksår.(1) Dygnskostnaden för trycksårsbehandling uppgår till cirka 1000 kr, vilket med den höga prevalensen ger, och kommer att ge, stora kostnader inom sjukvården.(2) Detta är en kostnad som kan reduceras med optimerad behandling. Vid behandling av trycksår har nutrition fått en allt mer framträdande roll, trots att resultaten har varit gynnande i praktiken, efterfrågas vetenskaplig evidens. I vårt examensarbete undersökte vi det senaste underlaget för att uppdatera kunskapsläget. Anton Kinnander Leg. Dietist och Masterstudent Dietistprogrammet Göteborgs universitet Sandra Smidelik Leg. Dietist och Masterstudent Dietistprogrammet, Göteborgs universitet Handledare: Elisabet Rothenberg, leg dietist, docent, adjungerad lektor Avd för Invärtesmedicin och klinisk nutrition, Sahlgrenska Akademin, utvecklingsledare nutrition, Medicin Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska Bakgrund Etiologi/Patofysiologi Uppkomsten av trycksår orsakas av tryck mot vävnader över beniga utskott, exempelvis höfter, hälar och sittknölar. Om såret inte läker inom 6 månader benämns det som ett kroniskt sår.(3) Uppkomsten av trycksår sker genom en eller flera av nedan nämnda faktorer: Tryck är den främsta orsaken till trycksårsutveckling. Det påverkar vävnaden genom att bland annat minska blodflödet vilket leder till ischemi som i sin tur kan leda till nekros. Skjuv innebär att huden på en viss punkt är stilla medan underliggande fascia och muskulatur flyttas på grund av gravitation. Denna förskjutning leder till att kapillärer skadas och ischemi kan uppstå. Skjuv sker exempelvis när patientens övre sängända reses upp och patienten glider neråt, eller vid förflyttning till eller i rullstol. Friktion orsakar avskavning av epidermis vilket leder till risk för skador i underliggande vävnad. Fukt leder till att huden mjuknar och blir ömtålig, vilket ökar risken för trycksår, framför allt i kombination med ökad kroppstemperatur. Ökad kroppstemperatur medför att cellens metabolism förhöjs och orsakar ökat syrebehov, detta i sin tur ökar risken för ischemi.(4) Riskfaktorer Undernäring kan leda till minskad mängd underhudsfett, vilket kan leda till att underliggande benutskott blir ytliga och därmed mer utsatta för tryck. Fetma bör dock inte likställas med att det inte föreligger någon risk för trycksår, då fettväv har relativt dålig genomblödning och därmed minskad syresättning. Dehydrering är en riskfaktor framförallt i kombination med annan sjukdom. Exempelvis dehydrering i kombination med hjärt- och kärlsjukdom ökar risken för cirkulationssvikt. Äldre har en större risk att bli dehydrerade, då de har en minskad volym kroppsvätska, ofta i kombination med en minskad förmåga att uppfatta törst. Inaktivitet kan medföra svårigheter att behålla muskelmassa och försämra blodcirkulationen. Detta leder till minskad syresättning av vävnader och ökad risk för ischemi. Fysisk funktionsnedsättning blir en riskfaktor då patienten har svårigheter att på egen hand ändra sin kroppsställning, vilket leder till upprepat tryck mot utsatta områden. 8 vol. XXI No 5 oktober 2012 DietistAktuellt

9 Geriatrik Utveckling av trycksår Känselnedsättning gör att patienten inte kan tolka varningssignaler från kroppen som exempelvis smärta eller fuktighet. Inkontinens kan leda till att huden är fuktig under långa perioder vilket ökar risken för sårbildning.(3, 4) Hög ålder är i sig en riskfaktor då det medför hudförändringar, så som nedsatt kärlförsörjning, ökad skörhet, nedsatt förmåga att reglera kroppstemperatur, samt nedsatt nybildning av epidermis. Åldrande leder också till en förändrad kroppssammansättning med minskad muskelmassa och förhållandevis ökad fettmassa. Detta tillstånd, som benämns sarkopeni, inkluderar även minskad funktion och uthållighet i muskulaturen. Sarkopeni är relaterat till minskad fysisk aktivitet och ökad risk för frakturer.(5) Behandling Att behandla trycksår är en multidisciplinär, komplicerad och tidskrävande process som inkluderar bland annat sårvård, lägesändringar, medicinering och specialhjälpmedel (exempelvis dekubitusmadrasser).(6) Nutritionens teoretiska roll i trycksårsläkning Protein behövs för cellnybildning. Sjuka äldre har ofta nedsatt aptit och därmed svårare att täcka behovet av protein. Rubbningar i proteinbalansen har en negativ effekt på sårläkning och vid kraftig sårsekretion ökar risken för proteinläckage. Ett högre proteinintag har påvisats förbättra generell sårläkning i tidigare studier.(4) Askorbinsyra har en viktig roll vid hydroxylering och vid nybildning av protein. Tillskott av 1-2 g askorbinsyra/dygn har visats kunna förhindra sårkomplikationer.(4) Zink är en viktig komponent i celltillväxt och proteinbildning, båda nödvändiga vid sårläkning.(4) Tidigare studier har undersökt den specifika effekten av zink respektive vitamin C på sårläkning, men utan att finna signifikanta resultat.(7) Arginin har visat en anabol effekt, med positiv inverkan på kvävebalans och immunförsvar, men arginins enskilda effekt på trycksår har inte studerats.(8) Problemformulering ESPEN guidelines från 2006 rekommenderar proteinrik enteral nutrition/kosttillägg vid prevention av trycksår, med evidensgrad A. Nutritionsbehandling vid manifesta trycksår har dock evidensgrad Grad C, vilket är den lägsta av tre grader.(9) Cochrane Collaboration utförde en litteraturöversikt 2008 som undersökte det vetenskapliga underlaget för nutritionsbehandling vid trycksår. Underlaget visade otillräcklig evidens på grund av låg studiekvalitet samt heterogena resultat.(10) Sedan 2008 har det publicerats flera studier som gjorde en ny litteraturgranskning högst aktuellt. Vårt syfte med denna översiktsstudie var således att undersöka och sammanfatta den vetenskapliga evidensen som finns i nuläget för effekten av nutritionsbehandling på läkning av trycksår bland äldre patienter. Metod Litteratursökningen begränsades till Randomized Controlled Trials (RCT) på äldre individer och där effekten av näringsdryck och enteral nutrition undersöktes. Systematiska sökningar utfördes i databaserna Pub- Med och Scopus i februari Tre studier återstod efter granskning. Det var studier utförda av R.D. van Anholt et al(11), E. Cereda et al(12) samt T. Ohura et al(13). Guide för mätmetoderna inom studierna Mätning av trycksårsyta sker med hjälp av linjal eller dator. En kostnadseffektiv metod som länge varit i bruk.(14, 15) PUSH-skalan är ett poänggraderat och standardiserat formulär för trycksårsbedömning. Ju högre poäng desto allvarligare är trycksåret. Det är ett evidensbaserat, snabbt och pålitligt verktyg för att kunna bevaka förändringar i trycksår över tid.(16-19) EPUAP (European Pressure Ulcer Advisory Panel) har utvecklat ett system för kategorisering av trycksår. Trycksår delas in fyra stadier enligt systemet, I-IV, där högre grad innebär svårare trycksår. (20) Standardisering och exklusionskriterier i samtliga studier Samtliga studier standardiserade vården för både kontrollgrupperna (K) och interventionsgrupperna (I). Samtliga studier hade likartade exklusionskriterier som innefattade bland annat akut eller kronisk sjukdom.(11-13) Ingen studie hade någon signifikant skillnad vid baseline mellan K och I. oktober 2012 No 5 vol.xxi DietistAktuellt 9

10 Geriatrik Resultat I alla tre studier var kontroll- och interventionsgrupper lika med avseende på ålder och BMI vid studiestart (Tabell 1). I tabell 1 sammanfattas också energiintag, samt specifikt proteinintag i kontroll- och interventionsgrupperna. Compliance var lika i båda grupperna i två av studierna. Däremot i studien av van Anholt et al, var compliance signifikant bättre i kontrollgruppen. Beskrivning av studiernas individuella resultat Van Anholt et al Populationen bestod av patienter från 8 olika sjukvårdsenheter i Tjeckien, Belgien, Nederländerna och Curacao. Studien visade att specifikt kosttillägg, jämfört med kontrollprodukt signifikant påskyndade trycksårsläkningen (p < 0.016).(11) E. Cereda et al Den undersökta gruppen var patienter från fyra långtidsboenden i Italien. Studien visade att läkningsprocessen förbättrades vid administrering av Cubitan jämfört med kontrollprodukt.(12) Gruppen som mottog kosttillägg uppvisade en minskning i trycksårsytan på 21.4 ± 4.0 cm 2. Gruppen som mottog enteral nutrition uppvisade en minskning i trycksårsytan på 10.6 ± 7.1 cm 2. Studien visade att läkningsprocessen förbättrades signifikant vid administrering av interventionsprodukt jämfört med K (p < 0.05).(12) T. Ohura et al Populationen bestod av patienter från japanska sjukhus. Resultatet visar att I hade en signifikant förbättrad läkning jämfört med K (p < 0.001).(13) Tabell 1: Patientöversikt, samt resultat, för inkluderade studier van Anholt et al, 2010 Cereda et al, 2009 N = 43 N = 28 Fördelning, n (%) Kontrollgrupp Interventionsgrupp Ålder, år Kontrollgrupp Interventionsgrupp BMI, kg/m2 Kontrollgrupp Interventionsgrupp Energiintag, kcal/kg kroppsvikt/d Kontrollgrupp Interventionsgrupp Proteinintag, g/kg kroppsvikt/d Kontrollgrupp Interventionsgrupp Compliance, % Kontrollgrupp Interventionsgrupp 21 (48.8) 22 (51.2) 76.2 ± ± ± ± 1.0 IA IA IA IA 86.5 ± 2.3* 75.8 ± (53.6) 13 (46.4) 81.4 ± ± ± ± ± ± ± ± / 100a 94.7 / 100 Ohura et al, 2010 N = (58.0) 21 (42.0) 80.6 ± ± ± ± ± ± ± ± 0.30 Bortfall Angivna värden är medelvärde ± standardavvikelse om inget annat anges. BMI. IA, Inte Angivet * p= (Kontrollgrupp versus Interventionsgrupp); a Kosttilägg/Enteral nutrition IA IA Biverkningar Biverkningar som rapporterades var bland annat illamående, dyspepsi och förstoppning. Majoriteten av de biverkningar som förekom i studierna ansågs dock inte bero på interventionen utan kosttilläggen tolererades väl.(11-13) Diskussion Population I samtliga studier var kvinnor i majoritet vilket är naturligt med tanke på könsfördelningen i högre åldrar, fördelningen var dock jämn i I och K.(21) Då majoriteten av bortfallet i studien av van Anholt et al inte var kopplat till interventionen valde vi att inte utesluta den från översiktsstudien. Detta försvagar den totala evidensen något, då studiepopulationen blev mindre och svårare att dra slutsatser från. Högt bortfall i studier på äldre patienter är förklarligt på grund av mortalitet och morbiditet.(21, 22) I studien av Van Anholt et al var compliance drygt 75% i I och 87% i K.(11) Det givna energi- och proteintillskottet i I kan ha inneburit ökad mättnad vilket eventuellt resulterade i svårigheter att konsumera hela dosen av näringsdrycken. (23) Kanske hade compliance varit bättre om dosen delats upp i mindre volymer och distribuerats fler gånger under dagen. Ohura et al anger inte compliance vilket försvårar tolkningen av resultaten. De har dock motiverat valet av enteral nutrition, med att denna infartsväg har uppvisat god compliance.(13) Denna litteraturöversikt pekar, trots vissa brister i inkluderade studier, på att nutritionsbehandling är av nytta för äldre patienter som utvecklat trycksår. Metod Mätning av trycksårsytan kan utföras på olika sätt vilket ökar risken för brister i interbedömarreliabiliteten. Säkerheten hos mätningen höjs med utbildad och erfaren personal, vilket har tillämpats i samtliga studier. (14, 15) Vi hade gärna sett att behandlingarna eller utvärderarna av studieresultatet i större utsträckning varit blindade för att på så sätt minska risken för bias. Resultat I studien av Cereda et al hade I ett lägre energiintag än K men visade ändå signifikant bättre läkning. Tidigare studier har inte kunnat bevisa att ett högre energiintag påverkar läkningen av trycksår. Däremot kan den positiva effekten som syns i interventionsgruppen, tänkas bero på att kosttillägg medför ett ökat proteinintag, även om inte patienterna i får i sig hela dosen.(24) Samtliga studier uppvisade signifikant förbättrad trycksårsläkning med nutritionsbehandling oavsett patientens BMI.(11-13) Klinisk betydelse Nutritionsbehandlingen bör vara utformad efter individuellt energibehov, vara proteinberikad och förslagsvis innehålla en kombinerad berikning av zink, arginin och vitamin C.(2, 7, 9, 11, 12) Ett intag av cirka 1,5g protein/kg kroppsvikt/d kan 10 vol. XXI No 5 oktober 2012 DietistAktuellt

11

12 Geriatrik Praktiska råd vara ett steg i rätt riktning för förbättrad trycksårsläkning hos äldre.(12) Det bör dock tas i aktning att ett ökat proteinintag ska följas av ett ökat vätskeintag för att undvika risk för uttorkning och förstoppning. Cubitan är en näringsdryck anpassad för patienter med trycksår.(25) Det saknas vetenskaplig evidens om huruvida Cubitan skulle vara effektivare vid trycksårsläkning än andra proteinrika näringsdrycker. Liknande resonemang kan föras gällande Cubison. Cubison är en sjukdomsspecifik enteral formula framtagen för patienter med försämrad sårläkning, trycksår inkluderat. Den innehåller högre nivåer av zink, vitamin C och arginin än andra enterala formler med proteinberikning.(26-28) Vidare forskning Det är angeläget att vidare studera optimal sammansättning på näringsdrycker och andra kosttillägg med avseende på såväl energi och protein, som mikronutrienter för att främja läkningen av trycksår. Forskning kring berikning av kost och huruvida det skulle kunna ge förbättrad trycksårsläkning, är högst intressant. Effekten av nutritionsbehandling på diabetestrycksår samt för patienter med trycksår i palliativt skede behöver studeras närmare. Nutritionsscreening bör utföras vid inläggning av geriatriska patienter. Detta kan minska sjukhuskostnaderna samt minska onödigt lidande hos patienten. Att förebygga är alltid bättre än att behöva behandla. Tillgodose det individuella behovet av energi, protein och näring. Ett proteinrikt-/sjukdomsspecifikt kosttillägg är lämpligt. Dietist behövs för utvärdering av nutritionsstatus samt för utformning av nutritionsbehandling. Slutsats Nutritionsbehandling bör vara en del av behandlingen för patienter med utvecklade trycksår. Vidare forskning behövs för att fastställa vilken sammansättning, frekvens och typ av kosttillägg som är effektivast. Referenser 1.Socialstyrelsen. Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre al AGe. Trycksår - Riskfaktorer och prevention ur ett sjuksköterskeperspektiv Available from: hv.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2: Traneroth C. 4.Lindholm C. Sår. 2003;2:a upplagan: Socialstyrelsen. Näring för god vård och omsorg - en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Stenlund FLM. Pressure Ulcer - Nursing care at pressure ulcers prevention and ulcer healing Tabell 2:Beskrivning av inkluderade studiers interventioner och kontroller van Anholt et al, 2010 N = 43 Intervention Cubitan Kosttillägg (200 ml per os, 3 gånger dagligen) Innehåll (per 100 ml) Interventionstyp Energi, kcal Protein (arginin), g Zink, mg Vitamin C, mg Interventionstyp Energi, kcal Protein (arginin), g Zink, mg Vitamin C, mg Kontroll Cubitan (1.5) ml kalorilös formula 3 gånger dagligen Cereda et al, 2009 N = 28 Cubitan Kostillägg (400 ml per os, 2 gånger dagligen) Alternativt: Cubison Enteralt (1000ml ) och Nutrison (anpassat för att nå 30 kcal/kg kroppsvikt) Cubitan (1.5) Cubison / Nutrison 100 / (0.85) / 4 (0) 2 / / 10 Standardiserad sjukhuskost (16 E% protein) per os Nutrison för att täcka individuella behov Ohura et al, 2010 N = 50 Racol Enteralt (enligt energibehov) a Racol (IA) Interventionstid < 8 veckor 12 veckor 12 veckor Studiekvalitet, enligt SBUs granskningsmall Medelhög Medelhög Medelhög 7.Thomas DR. Improving outcome of pressure ulcers with nutritional interventions: a review of the evidence. Nutrition (Burbank, Los Angeles County, Calif ) Feb;17(2): PubMed PMID: Epub 2001/03/10. eng. 8.Piatti PM, Monti LD, Valsecchi G, Magni F, Setola E, Marchesi F, et al. Long-term oral L-arginine administration improves peripheral and hepatic insulin sensitivity in type 2 diabetic patients. Diabetes care May;24(5): PubMed PMID: Epub 2001/05/12. eng. 9.al DVe. ESPEN Guidelines on Enteral Nutrition: Geriatrics al LGe. Nutritional interventions for treating and preventing pressure ulcer (review) van Anholt RD, Sobotka L, Meijer EP, Heyman H, Groen HW, Topinkova E, et al. Specific nutritional support accelerates pressure ulcer healing and reduces wound care intensity in non-malnourished patients. Nutrition (Burbank, Los Angeles County, Calif ) Sep;26(9): PubMed PMID: Epub 2010/07/06. eng. 12.Cereda E, Gini A, Pedrolli C, Vanotti A. Diseasespecific, versus standard, nutritional support for the treatment of pressure ulcers in institutionalized older adults: a randomized controlled trial. J Am Geriatr Soc Aug;57(8): PubMed PMID: Epub 2009/07/01. eng. 13.Ohura T, Nakajo T, Okada S, Omura K, Adachi K. Evaluation of effects of nutrition intervention on healing of pressure ulcers and nutritional states (randomized controlled trial). Wound Repair Regen May- Jun;19(3): PubMed PMID: Epub 2011/05/05. eng. 14.Olsen L, Kallehave FL, Gottrup F. [Methods for measurement of wound extent]. Ugeskrift for laeger Dec 5;156(49): PubMed PMID: Epub 1994/12/05. Malemetoder til vurdering af sarstorrelse. dan. 15.Langemo DK, Melland H, Hanson D, Olson B, Hunter S, Henly SJ. Two-dimensional wound measurement: comparison of 4 techniques. Advances in wound care : the journal for prevention and healing Nov- Dec;11(7): PubMed PMID: Epub 1999/05/18. eng. 16.Pressure Ulcer Scale for Healing (PUSH) Gunes UY. A prospective study evaluating the Pressure Ulcer Scale for Healing (PUSH Tool) to assess stage II, stage III, and stage IV pressure ulcers. Ostomy/ wound management May 1;55(5): PubMed PMID: Epub 2009/05/28. eng. 18.Gardner SE, Frantz RA, Bergquist S, Shin CD. A prospective study of the pressure ulcer scale for healing (PUSH). The journals of gerontology Series A, Biological sciences and medical sciences Jan;60(1):93-7. Pub- Med PMID: Epub 2005/03/03. eng. 19.Stotts NA, Rodeheaver GT, Thomas DR, Frantz RA, Bartolucci AA, Sussman C, et al. An instrument to measure healing in pressure ulcers: development and validation of the pressure ulcer scale for healing (PUSH). The journals of gerontology Series A, Biological sciences and medical sciences Dec;56(12):M PubMed PMID: Epub 2001/11/28. eng. 20.Trycksårsprevention - Kortversion av riktlinjer EUROSTAT al DKDe. Body mass index, weight change and mortality in the elderly. A 15 y longitudinal population study of 70 y olds Anderson GH, Luhovyy B, Akhavan T, Panahi S. Milk proteins in the regulation of body weight, satiety, food intake and glycemia. Nestle Nutrition workshop series Paediatric programme. 2011;67: PubMed PMID: Epub 2011/02/22. eng. 24.Gaillard C, Alix E, Salle A, Berrut G, Ritz P. Energy requirements in frail elderly people: a review of the literature. Clinical nutrition (Edinburgh, Scotland) Feb;26(1): PubMed PMID: Epub 2006/10/13. eng. 25.Nutricia. Cubitan Nutricia. Cubison Nutrison Advanced - Sjukdomsspecifika Sondnäringar. 28.Nutrison sondnäring. a Beräknat enligt REE x 1.1, 1.3 eller 1.5; IA, inte angivet 12 vol. XXI No 5 oktober 2012 DietistAktuellt

13

14 Geriatrik nutritionday Worldwide Maggie Page Rodebjer BSC RD leg dietist Projektledare område kost & nutrition FoUU-avdelningen, Tiohundra Förvaltningen Undernäring är ofta förknippad med utveckling av sjukdom, s k sjukdomsrelaterad undernäring (SRN). Studier har visat att SRN förekommer hos 20-60% av de patienter som läggs in och att nutritionsstatus försämras under sjukhusvistelsen. 1,2,3,4 SRN drabbar energibehov och är associerad med en betydande negativ inverkan på utfall, livskvalitet och sjukvårdskostnader. 5,6,7 Trots fastställda fakta, förblir SRN ofta oupptäckt och obehandlad, eftersom det inte anses ha någon klinisk prioritet. Brist på medvetenhet, otillräcklig kunskap och utbildning är bland de skälen för detta. 8 Flera faktorer måste beaktas vid utveckling av strategier och rutiner för att förebygga eller behandla SRN, t ex: Sjukdomens påverkan på näringsbehov och mat intag Tillgången till validerade bedömningsverktyg och riktlinjer med inriktning på undernäring 9,10,11,12,13,14,15 Samordning av vård i hälso-och sjukvården och tydlighet avseende roller och ansvar Den internationella nutritionday -kartläggningen är ett användbart verktyg i utvecklingen av SRN-relaterade strategier och rutiner. I kamp mot undernäring nutritionday Worldwide vad är det? nutritionday Worldwide är en internationell kartläggning under en specifik dag varje år. Dess samordnande centrum finns i Wien, Österrike. Kartläggningen stöds av den österrikiska Society for Clinical Nutrition (AKE), European Society for Clinical Nutrition and Metabolism (ESPEN), och andra kliniska förbund. Kartläggningen följer rekommendationerna i resolutionen On food and nutritional care in hospitals by the Council of Europe, Syftet med den är att öka kunskapen och medvetenheten om SRN på sjukhus, särskilt boende och intensivvård (ICU). Resultaten kan användas för att utföra både lokala och internationella jämförande bedömningar av: SRN på sjukhus, särskilt boende och ICU Samordning av vård i hälso-och sjukvården angående SRN Förändringar i undernäringstillstånd och utfall över tiden. Den första nutritionday kartläggningen utfördes på sjukhus den 19 januari Mer än inlagda patienter utvärderades på 859 sjukhusavdelningar i mer än 26 europeiska länder. Kartläggningen har expanderat och blivit global. Numera inkluderas tre separata moduler: 14 vol. XXI No 5 oktober 2012 DietistAktuellt

15 Geriatrik 8 november 2012 Delta du också! nutrition Day (ND), hospital wards (sjukhusavdelningar) nutrition Day (ND), ICU nutrition Day (ND), nursing homes (särskilt boende) Hur fungerar det? nutritionday-kartläggningen bygger på en multicenterkartläggning en viss dag varje år och följs av en kort enkät efter 30 dagar (sjukhus och ICU) eller sex månader (särskilt boende). Datainsamlingsformulären är enkelt utformad för att lätt kunna fyllas i av personal, patienter eller boende, utan föregående kunskap om kost och nutrition. Varje deltagande enhet får en unik kod som används i det webbaserade datainmatningssystemet. En serie enkäter som är tillgängliga på fler än 33 olika språk används för att samla in data om personalbemanningen, patienter/boendeprofiler och födointaget under lunchen på nutritionday. Individuellt födointag under lunchen dokumenteras av patienterna själva, anhöriga eller kontaktpersonen. Exempel på de enskilda profiler och födointag frågeformulär visas i figur 1 och figur 2 respektive. All information är anonym och skyddad av personuppgiftslagen (PUL). nutritionday ICU Syftet med ICU-modulen är att undersöka rutiner hos olika ICU-enheter och om möjligt hur dessa förhåller sig till behandlingsresultaten. Alla patienter på ICU under morgonskiftet av nutritionday-kartläggningen inkluderas. Kartläggningen görs då på måndagar, onsdagar och fredagar under tre veckor. Förutom hänsyn till ICU-personalbemanning, patientenssjukdomshistoria och nuvarande status inkluderar kartläggningen specifika faktorer som mål för artificiell nutrition, (parenteral och enteral nutrition), och patienternas uppfattningar av vården. Antagning, utskrivning och återbesök till sjukhuset dokumenteras fram till dag 60 efter kartläggningen. Figur 1: Exempel på individuell profil frågeformuläret (nursing home modul) Figur 2: Exempel på födointag frågeformulär (lunch) (nursing home modul) Historiska data Data från nutritionday kartläggningen år 2006 till 2008 sammanfattas i tabell 1 nedan. Uppgifter som uppfyller kvalitetskriterier analyseras och används för att bedöma nutritionrelaterade rutiner i verkligheten och förändringar i nutritionsstatus och utfall. Varje deltagande sjukhus, ICU, särkilt boende (sjukhem Resultat och återkoppling DietistAktuellt oktober 2012 No 5 vol.xxi 15

16 Geriatrik Tabell 1: Uppgifter om Commulative nutritionday undersökningen nutritionday patienter & enheter Resultat Totalt antal patienter bedöms patienter Hospital wards (Sjukhusavdelningar) 1553 (45548 patienter) Nursing homes (särskilt boende) 180 (5970 patienter) (Pilot 2007/2008) ICU (Pilot 2007/2008) 150 (1780 patienter) Deltagande länder 30 Specialiteter 18 borträkande) får en serie av rapporter som jämför internationella referensvärden med patienters/boendes profiler, personalorganisation och utfall i samband med näringsintag vid tiden för nutritionday-kartläggningen. För närvarande presenteras rapporterna på engelska eller tyska. At a glance -rapport nutritionday-kartläggningen vidareutvecklas kontinuerligt. Ett exempel på detta är framtagandet av en s k at a glance -rapport. Den ger en överblick över specifika resultat som illustreras i figur 3. Svenskt deltagande Hittills har 16 enheter deltagit i hospital wards -modulen och sju särskilt boende deltog i nursing homes -modulen. Några av de särskilda boendena finns i Norrtälje kommun och förhoppningsvis kommer fler att delta i år. Hur du använder rapporter nutritionday kartläggningen har potential att bli ett internationellt benchmarking-verktyg som kan användas för att utveckla effektiva strategier och praktiska rutiner inom vård och omsorg, t.ex, för undernäringsriskbedömning, utredning, behandling och utvärdering angående SRN. På samma sätt kan skillnader i sammansättningen av personalen jämföras med patientens/boendes funktionalitet och olika arbetsbelastningsnivåer. Avsikten är att man med hjälp av dessa data ska presentera förslag på personalsammansättning, nödvändiga kompetenser, etc för att optimalt främja rehabilitering och ökad livskvalitet. Rapporterna kan också användas för att fokusera på relevanta aspekter inom varje modul: Hospital wards-modulen Förhållandet mellan födointag och dödlighet kan användas för att öka medvetenheten om förekomst och konsekvens av SRN. ICU-modulen Resultat avseende tidig, kontra fördröjd nutritionsintervention skulle kunna undersökas. Figur 3: Exempel på en at a glance -rapport 16 vol. XXI No 5 oktober 2012 DietistAktuellt

17 Särskilt boende-modulen Specifika resultat kan användas för att förbättra kvaliteten i vården, t ex jämföra användningen av olika konsistenser, förekomsten av dysfagi, och tillgång till logoped och dietisttjänster. Begränsningar av resultaten Det är svårt att identifiera ett representativt slumpmässigt urval i denna typ av kartläggning. Resultaten ska vara representativa för de deltagande länderna om internationella jämförelser ska kunna tas fram. De kan därför påverkas av vilken typ av enheter som deltar i kartläggningen. nutritionday 2012 nutritionday 2012 genomförs den 8 november Besök hemsidan: Där finns all information du behöver för att delta. Sammanfattning nutritionday ger prestige att vara en del av en internationell kartläggning. I dagens värld av ökande behov av vård och begränsade resurser, har den potential att bli en internationell benchmarkingverktyg som kan användas för att öka medvetenheten och förbättra den kliniska och kostnadseffektivitet vården angående SRN. Referenser 1. Bistrian BR, Blackburn GL, Hallowell E, Heddle R. Protein status of general surgical patients. J Am Med Assoc 1974;230:858e Hill GL, Blackett RL, Pickford I, Burkinshaw L, Young GA, Warren JV, et al. Malnutrition in surgical patients. An unrecognised problem. Lancet 1977;1:689e McWhirter JP, Pennington CR. Incidence and recognition of malnutrition in hospital. Br Med J 1994;308:945e8. 4. Kondrup J, Johansen N, Plum LM, Bak L, Larsen IH, Martinsen A, et al. Incidence of nutritional risk and causes of inadequate nutritional care in hospitals. Clin Nutr 2002;21:461e8. 5. Norman K, Pichard C, Lochs H, Pirlich M. Prognostic impact of disease-related malnutrition. Clin Nutr 2008;27:5e Gibney ER. Energy expenditure in disease: time to revisit? Proc Nutr Soc 2000;59:199e Kulstad R, Schoeller DA. The energetics of wasting diseases. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 2007;10:488e Mowe M, Bosaeus I, Rasmussen HH, Kondrup J, Unosson M, Rothenberg E, et al. Insufficient nutritional knowledge among health care workers? Clin Nutr 2008;27:196e British Association for Enteral and Parenteral Nutrition (BAPEN). The MUST explanatory booklet. A guide to Malnutrition Universal Screening Tool ( MUST ) for adults. Available at: explan.pdf; November Kondrup J, Allison SP, Elia M, Vellas B, Plauth M. ESPEN guidelines for nutrition screening Clin Nutr 2003;22:415e Kyle UG, Kossovsky MP, Karsegard VL, Pichard C. Comparison of tools for nutritional assessment and screening at hospital admission: a population study. Clin Nutr 2006;25:409e Weekes CE, Elia M, Emery PW. The development, validation and reliability of a nutrition screening tool based on the recommendations of the British Association for Parenteral and Enteral Nutrition (BAPEN). Clin Nutr 2004;23:1104e Meijers JM, Halfens RJ, van Bokhorst-de van der Schueren MA, Dassen T, Schols JM. Malnutrition in Dutch health care: prevalence, prevention, treatment, and quality indicators. Nutrition 2009;25:512e Lochs H, Valentini L, Schütz T, Allison SP, Howard P, Pichard C. ESPEN guidelines on adult enteral nutrition. Clin Nutr 2006;25:177e Akner G, Bosaeus I, Cederholm T, Rothenberg E, Ödlund Olin A. Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen 2011; Sept, ISBN artikel nr Council of Europe Committee of Ministers. Resolution ResAP (2003)3 on food and nutritional care in hospitals (Adopted by the Committee of Ministers on 12 November 2003 at the 860th meeting of the Ministers Deputies) 17. Schindler K. et al. How nutritional risk is assessed and managed in European hospitals: A survey of 21,007 patients findings from the 2007e2008 cross sectional nutritionday survey Clinical Nutrition 29 (2010) 552e559

18 Geriatrik Interaktion mellan mat och läkemedel Att olika läkemedel ibland inte kommer överens med varandra är för de flesta välbekant. Men kunskapen om interaktion mellan vissa mediciner och livsmedel är i många fall inte lika etablerad, och heller inte lika tillgänglig. Men det finns en hel del födoämnen som man bör iaktta försiktighet när det gäller vissa mediciner. Magnus Forslin Dietistaktuellt Professor Johan Fastbom forskar kring äldre och läkemedel på Karolinska institutet, och är sedan många år deltidsanställd av Socialstyrelsen i egenskap av expert kring dessa frågor, bl a har han skrivit kapitlet Interaktion mellan mat och läkemedel i myndighetens välbekanta vägledning Näring för god vård och omsorg. När det gäller medvetenheten om möjliga interaktioner mellan föda och läkemedel så är den nog i allmänhet ganska begränsad hos läkarkåren, tror Johan Fastbom. Det faktum att att K-vitaminrik föda kan reducera warfarinets blodförtunnande effekt är nog en etablerad kunskap, men jag är inte så säker på att man har överblick över alla de interaktioner som har upptäckts på senare tid. När det gäller warfarin (Waran ) avråder inte lä- Födoämnen och naturläkemedel som omfattas av SFINX apelsinjuice granatäpplejuice grapefruktjuice grönt te mjölk tranbärsjuice yoghurt äppeljuice allium sativum (vitlök) curcuma longa (gurkmeja) echinacea purpurea (röd solhatt) ginkgo biloba hypericum perforatum (johannesört) omega-3 triglycerider (fiskolja) panax ginseng (ginseng) serenoa repens (sågpalmetto) silymarin (mariatistel) ubidekarenon (coenzym q10, ubikinon) karna sina patienter att undvika grönsaker som är rika på vitamin K, däremot vill man att patienten skall hålla intaget av broccoli, brysselkål, spenat, kålrot, blomkål och andra grönsaker med mycket vitamin K, så jämnt som möjligt eftersom dosen Waran ställs in individuellt efter ett värde på koaguleringsförmågan i patientens blod. Om intaget av K-vitaminrik föda varierar mycket kan dosen av Waran bli svår att ställa in och risken öka för att effekten blir otillräcklig eller för kraftig. Samtidigt är det givetvis viktigt att patienten får ett allsidigt intag av grönt. När det gäller blodförtunnande medel är jag däremot tveksam till att så många läkare känner till andra interaktioner med föda, till exempel att grapefruktkärneextrakt ökar effekten av warfarin, menar Johan Fastbom. 18 vol. XXI No 5 oktober 2012 DietistAktuellt

19 Geriatrik Foto: Lasse Skog Tabell 1. Några interaktioner mellan kost och läkemedel Födoämne Läkemedel Mekanism Konsekvens för läkemed lets effekt Kalciumrik kost (mjölk, Järn, tetracykliner Kalcium hindrar upptaget Minskar ost m.fl.) m.fl. genom att binda sig till läkemedlet i magtarmkanalen. C-vitaminrik kost (frukt, Järn C-vitamin förbättrar upp- Ökar vissa grönsaker) taget i mag-tarmkanalen. Grapefrukt* Kalciumantagonister, Grapefrukt hämmar ned- Ökar statiner, vissa immuns- brytningen i levern. uppressiva läkemedel m.fl. Grapefruktkärne- Warfarin (Waran ) Grapefruktkärneextrakt Ökar extrakt hämmar nedbrytningen i levern. Professor Johan Fastbom Olika sätt kost interagerar med mediciner Föda kan också interagera med läkemedel genom att påverka dess upptag i tarmen. Ett bekant exempel på detta är att mjölk hämmar upptaget av järn. Kalcium kan också binda visa mediciner som antibiotika och järn. Föda som innehåller mycket fett eller fibrer, kan påverka hastigheten som ett läkemedel passerar mag/ tarmsystemet och därmed påverka hur snabbt det tas upp i kroppen. Ett långsamt upptag, kan t ex innebära att effekten blir lägre än avsett. I sitt kapitel Påverkan på läkemedels nedbrytning i levern berättar Johan Fastbom att under senare år ett växande antal rapporter har pekat på det faktum att ämnen i födan kan påverka nedbrytningen av vissa läkemedel i levern: Det system som ombesörjer merparten av läkemedelsnedbrytningen Cytokrom 450 består av en rad olika så kallade isoenzymer som vart och ett tar hand om nedbrytningen av ett antal olika läkemedel. Om ett födoämne [ ] påverkar något av enzymerna kan nedbrytningen av dessa läkemedel minska eller öka, med stigande eller sjunkande halt i blodet. I det här sammanhanget brukar man nämna grapefruktjuice som kan blockera en del av dessa enzymer och därmed förhindra nedbrytning av vissa läkemedel, bland annat blodtrycks- och hjärtmediciner samt immunologiska preparat. Det finns uppgifter som gör gällande att mängden medicin i blodet kan vara upp till tre gånger högre än om man lät bli juicen. Det kan också verka omvänt; vissa sk antihistaminer, som används vid allergi, tar sig in i kroppens celler med hjälp av s k transportprotein. Grapefruktjuicen kan låsa proteinet och medicinen tas då inte upp. Vitlök Antivirala medel m.fl. Vitlök stimulerar nedbryt- Minskar ningen i levern och ett läkemedelstransporterande enzym. Vissa grönsaker (broccoli, Warfarin (Waran ) K-vitaminet motverkar Minskar brysselkål, grönkål m.fl.) och grönt te, effekt på syntesen av koarika på K-vitamin warfarinets hämmande gulationsfaktorer i levern. Lakrits Urindrivande medel Lakrits imiterar effekten Minskar av loop-typ av hormonet aldosteron som bl a har vätskesparande effekter. *Liknande effekt har rapporterats för bland annaty pomelo, pomerans, lime, stjärnfrukt, tranbärsjuice. granatäpple och röda driver (Fastbom Johan, Mossberg T (Red). Näring för för god vård och omsorg. Socialstyrelsen 2011) SFINX Databas SFINX är en webbaserd interaktionstjänst, en databas med läkemedel som på olika sätt kan interagera med varandra. Tjänsten kan bl a knytas till en patientjournal varmed läkaren kan se om ett preparat som skall förskrivas är lämpligt att kombinera med den medicin som redan tas. Man kan emellertid ännu inte göra samma kontroll av interaktion mellan livsmedel och läkemdel. Man får istället gå in och manuellt kontrollera om negativa konsekvenser kan uppstå. Än så länge finns mest fruktjuicer i förteckningen (se lista t.v.) eftersom man gjort flest studier kring dessa och därmed kunnat säkerställa en interaktion. Registret är öppet för allmänheten och adressen är Källor Näring för god vård och omsorg US Food and Drug Administration Today Health. NBC News DietistAktuellt oktober 2012 No 5 vol.xxi 19

20 Geriatrik American Cancer Society s guidelines and physical activity for Cancer Prevention Vanliga frågor om mat och cancer American Cancer Society (ACS) presenterar sina guidelines som råd till verksamma inom sjuk- och hälsosjukvården och till olika beslutsfattare, men man vänder sig också till den breda allmänheten för att informera om kost och motionsvanor som kan bidra till att minska risken för att drabbas av cancer. Riktlinjerna grundar sig på befintlig, evidensbaserad vetenskap och har sammanställts av ACS:s vetenskapliga kommitté. En uppgradering sker var femte år och 2012 års upplaga vilar på forskning som gjorts sedan Ylva Gefvert leg dietist Skövde primärvård När det gäller frågor rörande nutrition och cancer är inte alltid evidensen definitivt fastställd eftersom resultat från olika studier kan vara motsägelsefulla, och metoderna vad gäller studier på populationsnivå utvecklas och förändras stadigt. ACS menar att en del av osäkerheten kan förklaras av att många studier tittar på enskilda näringsämnen, vilket leder till resultat som överförenklar komplexiteten vad beträffar kost och måltidsmönster. Emellertid överenstämmer ACS:s guidelines med rekommendationer rörande cancer som tagits fram av en rad olika myndigheter och organisationer i världen. Ylva Gefvert har tittat närmare på ACS:s guidelines och sammanfattar dem här: ALKOHOL Ökar alkohol risken för cancer?ja, det ökar risken för cancer i mun, svalg, struphuvud, matstrupe, lever, tjocktarmändtarm och bröst. Rekommenderad maxdos för män: 7dl öl eller, 3 dl vin eller 8 cl sprit per dag. Rekommenderad maxdos för kvinnor: 3,5 dl öl eller 1,5 dl vin eller 4 cl sprit per dag. Kombinationen av alkohol och rökning ökar cancerrisken ännu mer. Kvinnor med ökad risk för bröstcancer bör överväga att avstå helt från alkohol. ANTIOXIDANTER Antioxidanter är bl a ämnen i livsmedel, som skyddar mot skador på kroppen som normalt uppstår vid ämnesomsättningen. Antioxidanter är t ex C-vitamin, E-vitamin, karotenoider och många andra fytokemikalier. Antioxidanter i tablettform har INTE visats ge något skydd mot cancer i randomiserade, kontrollerade studier (RCT), som har den största vetenskapliga evidenskraften. Frukt, bär och grönsaker har visats ge skydd mot en del cancerformer, t ex bröstcancer (genom att det hjälper till att minska risken för övervikt) och cancer i mag-tarmkanalen. Stor dos av antioxidanten beta-karoten i tablettform ökade risken för lungcancer hos rökare i två RCT-studier. America Cancer Society avråder från intag av stora doser betakaroten i tablettform, i synnerhet för rökare. Stora doser E-vitamin i tablettform anses heller inte bidra till cancer- 20 vol. XXI No 5 oktober 2012 DietistAktuellt

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring Sårläkning och nutrition Vad ska vi gå igenom? Therese Bratt Dietist, medicinmottagningen NÄL 20 mars 2014 Utbildningsdag Bensårspatienten i vårdkedjan Energi- och näringsbehov vid sår Malnutrition Nutritionsstatusbedömning

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala Trycksårskort Riskbedömning trycksår Modifierad Nortonskala & RAPS-skalan Madrassväljaren Guidelines vid val av produkt Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala A. Psykisk status 4 Helt orienterad till

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

= = + 7KG + 3KG +1KG +1KG 25 KG HUND 10 KG HUND VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA

= = + 7KG + 3KG +1KG +1KG 25 KG HUND 10 KG HUND VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA LÅT DIN HUND LEVA LIVET LÄTTARE VIKTEN AV ATT HÅLLA VIKTEN VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? Rätt hull är en förutsättning för din hunds hälsa och välbefinnande Hundar lagrar sina överflödiga fettreserver

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

God mat för äldre 140923. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se

God mat för äldre 140923. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se God mat för äldre 140923 Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Allt fler äldre De närmaste 10 åren kommer 65+ att öka med 24% Till 2050 är

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Näringstillskotts plats i omvårdnaden av personer med trycksår: En litteraturstudie

Näringstillskotts plats i omvårdnaden av personer med trycksår: En litteraturstudie EXAMENSARBETE Hösten 2012 Sektionen för Hälsa och Samhälle Sjuksköterskeprogrammet Omvårdnad Näringstillskotts plats i omvårdnaden av personer med trycksår: En litteraturstudie Författare Therese Eriksson

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-

Läs mer

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS! 4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Bilaga 1. Problem och syfte. Perspektiv (vårdvetensk apliga eller andra teoretiska perspektiv

Bilaga 1. Problem och syfte. Perspektiv (vårdvetensk apliga eller andra teoretiska perspektiv Bilaga 1 Titel: Promoting a healthy diet for older people in the community Neno R,& Neno M Nursing Standard Titel:.Why are elderly individuals at risk of nutritional deficiency? Brownie, Sonya International

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se Aprikos/Persika Skogsbär, Neutral, Toffee, Vanilj Om Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal DRINK är en komplett näringsdryck med mycket energi och protein. Nutritionsbehandlingen kan varieras genom att

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Diben SIGNIFIKANT FÖRBÄTTRAD LÅNGSIKTIG GLYKEMISK KONTROLL. Resultat från multicenter

ENTERAL NUTRITION. Diben SIGNIFIKANT FÖRBÄTTRAD LÅNGSIKTIG GLYKEMISK KONTROLL. Resultat från multicenter ENTERAL NUTRITION SIGNIFIKANT FÖRBÄTTRAD LÅNGSIKTIG GLYKEMISK KONTROLL Resultat från multicenter studie , specialanpassad för patienter med diabetes, har utvecklats eftersom vanliga standardlösningar kan

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

NUTRITIONSKOMPETENS I KOMMUNAL ÄLDREOMSORG - VARFÖR?

NUTRITIONSKOMPETENS I KOMMUNAL ÄLDREOMSORG - VARFÖR? NUTRITIONSKOMPETENS I KOMMUNAL ÄLDREOMSORG - VARFÖR? Problemet kan beskrivas i två delar; dels hög prevalens av nutritionsproblem bland äldre och dels bristande struktur och kompetens i kommunal äldreomsorg

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer