EXAMENSARBETE. Elektrisk nervstimulering som behandlingsmetod vid kroniskt bensår. en litteraturöversikt. Isabelle Ring 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Elektrisk nervstimulering som behandlingsmetod vid kroniskt bensår. en litteraturöversikt. Isabelle Ring 2013"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Elektrisk nervstimulering som behandlingsmetod vid kroniskt bensår en litteraturöversikt Isabelle Ring 2013 Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

2 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastikprogrammet, 180hp Elektrisk nervstimulering som behandlingsmetod vid kroniskt bensår - en litteraturöversikt Electrical nerve stimulation as a treatment for chronic leg ulcers A literature overview Isabelle Ring Examensarbete i sjukgymnastik Kurs: S0001H Termin: VT13 Handledare: Universitetslektor Irene Vikman Examinator: Universitetslektor Ulrik Röijezon

3 Författaren vill rikta ett stort tack till Irene Vikman för goda råd och uppmuntran. ~ Författaren vill även tacka Ulrik Röijezon och berörda vänner för värdefulla åsikter. 2

4 Abstrakt Bakgrund: Kroniska bensår är en både tids- och kostnadskrävande åkomma för samhället och ger sänkt livskvalitet för de drabbade. Läkningstiden kan variera från några månader upp till flera decennier och det finns inte i dag någon given behandlingsmetod. Elektrisk nervstimulering är en vedertagen metod för smärtlindring som i viss utsträckning även används med syfte att förbättra sårläkning vid kroniska bensår. Kunskaperna om dess användbarhet är dock dåligt spridd bland vård- och rehabpersonal. Syfte: Syftet var att skapa en överblick av den publicerade litteraturen gällande elektrisk nervstimulering som kompletterande behandling vid kronsikt bensår. Metod: Rapporten var en kunskapsöversikt där litteratursökningen innehöll två olika sammansättningar av sökord: electrical nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing och transcutaneous nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing. Databaserna som användes i sökningen var CINAHL, Cochrane library, Medline, PEDro, PubMED och Scopus. Resultat: Sju artiklar matchade inklusion- och exklusionskriterierna och inkluderades därav i studien. Bensåren var av olika ursprung och det varierade mellan typ av stimulering, duration och placering av elektroderna. Sex av de sju studierna visade att elektrisk nervstimulering kan vara en bidragande orsak till bättre läkning av vävnaden. Konklusion: Det finns resultat som tyder på att elektrisk nervstimulering förbättrar läkningen vid kroniska bensår men det behövs fler och större studier med homogena grupper som både jämför med placebo och olika typer av stimulering. Nyckelord: Bensår, elektrisk nervstimulering, sårläkning 3

5 Innehållsförteckning BAKGRUND... 5 SYFTE... 9 FRÅGESTÄLLNING... 9 MATERIAL OCH METOD... 9 ARTIKELSÖKNING... 9 ETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION KONKLUSION REFERENSER

6 Bakgrund Kroniskt bensår definieras enligt Gohel och Poskitt (1) som en skada på den epitaliala vävnaden på huden, som har funnits där minst sex veckor, och är lokaliserad mellan knä- och fotled. Bensår är vanligt förekommande och i en litteraturstudie från 2003 kunde de se att prevalensen hos den studerade populationerna varierade mellan 0.06 procent till 3.6 procent, prevalensen ökar med åldern och bensår förekommer oftare hos kvinnor än män (2). Forskare tror att förekomsten av bensår kan komma att öka dramatiskt i framtiden eftersom vi lever allt längre (3). Enligt en rapport av Statistiska centralbyrån (4) förväntas medellivslängden öka med sju respektive fem år för män respektive kvinnor fram till Det finns tre huvudtyper av bensår: arteriella, venösa och neuropatiska (5). Venösa bensår är vanligast och förkommer i upp till 70 procent av fallen, ytterligare 15 procent är en kombination av arteriell och venös bakgrund och fem procent är arteriella. De övriga tio procent innefattar bensår av neuropatisk bakgrund (1), till denna grupp hör bensår som beror på icke ischemisk diabetesneuropati (6), och andra ovanliga orsaker som trauma, tryck och infektioner (1,5). Förloppet och prognosen för bensår ser väldigt olika ut beroende på vilken orsak det är till uppkomsten (5). Såren är svårläkta och återkommer ofta, läkningsperioden varierar från några månader upp till flera decennier (7). Flertalet rapporter visar att det de flesta patienter med venöst bensår har gemensamt är venös insufficiens (1,8,9,10), men eftersom inte alla personer med venös insufficiens utvecklar bensår måste det även finnas andra orsaker (1). Kända riskfaktorer för venös insufficiens är ökad ålder, djup ventrombos, venös insufficiens på moderns sida, låg fysisk aktivitet, arbeten med frekvent och långvarigt stående, värmeexponering och mer än fyra graviditeter (7). 48 procent av alla fotsår beror på arteriell insufficiens. Kostnaden för omhändertagande av bensår är väldigt hög, i Sverige uppskattades det att kosta över två miljarder kronor per år, enligt 1998 års priser (8). De största kostnaderna kommer från material till omläggning, sjukhusvistelser och omvårdnadstid (11). Uppskattningsvis spenderar alla sjuksköterskor inom kommun- och hemsjukvården upp till hälften av sin arbetstid med att ta hand om denna patientgrupp (12). I Eksjö kommun har man gjort utvecklingsarbete och använder numera transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) rutinmässigt som behandling av bensår. Där har man kunnat se att man sparar mycket pengar på omläggningsmaterial om såren läker snabbare även om det kostar personalresurser (13). Även Jünger et al (9) har kunnat visa att behandling av kroniska bensår med elektrisk 5

7 stimulering sparar pengar i jämförelse med traditionell såromläggning. Kaada (14) tror också att man med TENS kan dra ner på vårdkostnaderna samt antal sjukhusdagar och besök hos primärvården. Detta behandlingskoncept kan kanske inte bara spara pengar, det kan även ha vissa fördelar rent kliniskt, kan ha en antiseptisk effekt och förbättra det lokala immunförsvaret utan att riskera skapa medicinresistenta bakterier. Att man sedan använder en liten portabel stimulator underlättar för patienten att hålla sig aktiv och kan användas av alla oavsett om man är inneliggande, hemma eller på ett specialboende (11). Det finns i dagsläget ingen konsekvent bevisad farmakologisk behandling för venösa bensår (15). Man har kunnat se att kompressionsbehandling med antingen fyr-lager bandage eller kort-stretch bandage kortar ner läkningstiden (3). Men studierna har varit allt för små, dåligt gjorda eller så man har misslyckats standardisera kompressionsbehandlingen så inga slutsatser om resultatet har kunnat dras (15). Ungefär 65 procent av alla venösa bensår behandlade med multi-lager bandage läker helt på 24 veckor, men upp till 20 procent av alla sår är fortfarande oläkta efter ett år (1). Det finns flertalet viktiga komponenter som måste tas hand om och ses över när man behandlar sår, en av dem är att försöka reducera mängden bakterier för att minska inflammationen och försöka undvika infektioner. Traditionsenligt använder man sig av antibiotika för att behandla infektioner, men då finns risk för allergiska reaktioner, bakterierna kan bli resistenta och det kan hämma sårläkningen. På senaste tiden har man istället börjat behandla sår som visar tecken på infektion med antiseptiska medel innehållande jod eller silver med hittills goda resultat (6). Bensår associeras med sänkt livskvalité där smärta, nedsatt rörlighet, skam och social isolering är vanligt förkommande fenomen. Men det är just smärta som de flesta patienter beskriver som den värsta aspekten med att ha bensår (3). Om smärtan lämnas obehandlad kan det medföra sympatikusmedierad kärlkonstriktion som försämrar läkningen (8) och ändå har man kunnat se att 55 procent av sjuksköterskorna, rutinmässigt, inte bedömer smärtan hos denna patientgrupp (3). Såren sänker inte bara livskvalitén hos de som drabbas utan det är också en väldigt tidskrävande sjukdom för de som bor i eget boende. Bandagen ska bytas ungefär två till tre gånger i veckan och detta görs vanligtvis av en sjuksköterska eller undersköterska på 6

8 vårdcentralen (16). Det är också så att mellan 70 och 90 procent av alla benamputationer beror på vaskulära bensår (9). Sjukgymnaster har den senaste tiden fått ett generellt större intresse av sårläkning och studier görs med flera olika behandlingsmetoder (11), en av metoderna det forskas runt är elektrisk nervstimulering. Sedan mitten av 1960-talet har det kommit flertalet olika rapporter som utvärderat effekten av elektrisk stimulering vid kroniska sår (6). Att elektrisk nervstimulering har en smärtlindrande effekt är idag allmänt erkänt och till en början var det just enbart smärtlindringen man var ute efter när man provbehandlade personer som hade svårläkta sår på grund av perifera cirkulationsrubbningar med elektrisk stimulering (17). Eftersom just smärtan är den aspekt som patienterna upplever som den värsta aspekten av bensår (3) finns det forskare som tycker att enbart den effektiva smärtlindring som elektrisk stimulering ger vid dessa tillstånd borde vara tillräckligt för att det ska användas rutinmässigt (17). Förutom smärtlindring visar vissa studier att elektrisk nervstimulering förbättrar blodcirkulationen och ger en temperaturökning i muskler och huden runt omkring (18,19,20). En stor litteraturstudie som gjorts av Kloth 2005 visade att elektrisk stimulering kan ha en direkt bakteriedödande effekt eller kan få bakterier, som koloniserar eller infekterar sår, att sluta föröka sig vilket också i så fall bidrar till läkning. Studien visade också att elektrisk stimulering kunde påverka proteinsyntesen genom att öppna spänningskänsliga kalciumkanaler som i sin tur kunde orsaka ökad hastighet av kollagen och DNA-syntes. De kunde även se att det finns ökade bevis för att elektrisk stimulering tillfälligt ökar syretrycket i vävnaden. Cellerna behöver syre för att fungera effektivt, får de syrebrist kommer de att dö. Det har även visat sig att bakteriecellerna, som försämrar sårläkningen, påverkas negativ av ökat syretryck. Kloth konklusion i sin studie var att det fanns tillräckliga bevis för att använda elektrisk stimulering i kombination med standard behandling vid sår i nedre extremiteten av venös, arteriell och neuropatisk bakgrund (6). Elektrisk nervstimulering är väldigt enkelt att använda och har få bieffekter, en TENS stimulator går att köpa privat, men är en fördel om patienter får en genomgång hur den fungerar och hur man bör använda den av en utbildad vårdpersonal (21). Elektrisk stimulering räknas som ett tekniskt hjälpmedel (22) och sjukgymnaster är en yrkesgrupp som dels har kompetensen men också rätten att förskriva dessa (23). 7

9 En sjukgymnast har till uppgift att se människor ut ett bio-psykosocialt perspektiv och se att kropp och psyke hänger ihop (24). Människor med denna åkomma lider inte bara av att de har ett sår på benet som inte vill läka, utan de har också ofta, som tidigare tagits upp, nedsatt livskvalitet (3). Ur det sjukgymnastiska perspektivet kan man med elektrisk nervstimulering se en ökad cirkulation och smärtlindring och därmed kan man öka aktivitetsnivån och förbättra rörligheten vilket är ett av de stora huvudmål som sjukgymnastprofessionen har (24). Olika benämningar används i olika studier för elektrisk stimulering, till exempel TNS, TES och ENS. I detta arbete bedöms dessa olika benämningar beskriva samma grundläggande behandlingsmetod, det vill säga elektrisk nervstimulering i syfte att läka kroniska bensår. 8

10 Syfte Syftet var att skapa en översikt av den publicerade litteraturen gällande elektrisk nervstimulering som kompletterande behandling vid kronsikt bensår. Frågeställning Finns det stöd för att använda denna behandlingsmetod med utgångpunkt från sårläkning? Är forskningen eniga gällande vilken typ av stimulering, duration, och elektrodplacering som rekommenderas. Material och Metod Artikelsökning De sökord som användes till denna kunskapsöversikt var fritextord och inte indexord, som valdes ut med hjälp av PICO (25). Populationen var personer med kroniskt bensår, interventionen var elektrisk nervstimulering, kontrollgruppen skulle vara traditionell såromläggning och resultatet som skulle utvärderas var sårläkning. Två olika kombinationer av sökord användes: electrical nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing och transcutaneous nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing. De databaser som söktes igenom var CINAHL, Cochrane library, Medline, PEDro, PubMED, Scopus och Web of science. Sökningen begränsades så att sökorden skulle finnas med i antingen titeln på artikeln, i abstraktet eller som nyckelord, gjorde det inte det bedömdes artikeln inte ha någon relevans för studien. 48 studier påträffades vid den inledande sökningen, därefter lästes abstrakten för att få en överskådlig insikt vilka artiklar som skulle kunna platsa i studien, här valdes 21 artiklar bort och av de kvarstående 27 var 19 dubbletter. De artiklar som inte fanns i fulltext beställdes hem och alla sju som var kvar inkluderades i studien. Tabell 1. Översikt av litteratursökning Databaser CINAHL CINAHL Cochrane library Cochrane library Sökord Electrical nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing Transcutaneous nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing Electrical nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing Transcutaneous nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing Antal träffar Relevanta Dubbletter Inkluderade

11 Medline Medline PEDro PEDro PubMED PubMed Scopus Scopus Web of Science Web of Science Electrical nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing Transcutaneous nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing Electrical nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing Transcutaneous nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing Electrical nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing Transcutaneous nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing Electrical nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing Transcutaneous nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing Electrical nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing Transcutaneous nerve stimulation AND chronic leg ulcer AND healing Totalt Inklusionskriterier Skrivna på svenska eller engelska Resultat för sårläkning redovisas enskilt Exklusionskriterier Gjorda på kadaver eller djur Review- och litteraturstudier Författaren valde i samråd med handledaren att inte evidensgranska de inkluderade artiklarna. Etiska överväganden Viktigt att författaren var objektiv i alla lägen och redovisade alla resultat oavsett utslag. Även viktigt att inga artiklar favoriserades framför någon annan utan att alla fick lika stor plats, varken författare, databas eller källa skulle heller favoriseras. 10

12 Resultat Av de sju artiklar som mötte inklusions- och exklusionskriterierna var tre randomiserade kontrollerade studier (26,27,28), där en av dem var dubbelblindad (27). Två var okontrollerade kliniska prövningar (29,30) och två fallstudier (31,32). Frekvensen på den elektriska stimuleringen varierade mellan Hz (26,27,28,29,30,31,32). Strömstyrkan angavs inte i alla studier men i de som angav den låg den mellan 4-50 ma (26,27,28,29,30,31,32). Längden för stimuleringen och hur ofta de behandlades var också olika mellan studierna, i två av studierna fick försökspersonerna behandling fem minuter två gånger om dagen (27,32) och i en tredje fick försökspersonerna behandling mellan minuter tre gånger om dagen (31). När det kom till elektrodernas placering användes även här flera olika tekniker, som tillexempel placering över två akupunkturpunkter på handen (31), över nerven som innerverade såret (27,28,32) eller lokalt runt såret (26,30). Studiernas längd varierade också kraftigt och därmed behandlingstiderna, intervallet var mellan tre till tolv veckor (26,27,28,29,30,31,32). Sex av de sju studierna har resultat som tyder på att elektrisk nervstimulering förbättrar och påskyndar sårläkningen (26,28,29,30,31,32) och en av dem visar ingen statistisk signifikant förbättring av sårläkningen men man kunde se bättre C-fiber funktion och snabbare läkning hos interventionsgruppen än kontrollgruppen (27) (tabell 2). 11

13 Tabell 2: Resultatöversikt Författare Studietyp & år RCT Lundberg, T., Eriksson, S. & Malm, M. (1992) Syfte Jämföra effekten av standard behandling (pastaimpregnerad bandage och en självhäftande elastisk binda) plus elektrisk nervstimulering (ENS) med standard behandling plus placebo ENS Försökspersoner 64 patienter med kroniska, diabetes, bensår pga. lågt venöst blodflöde Intervention ENS i kombination med standard behandling Intervention: Stimulation Frekvens: 80 Hz alternerande konstanta pulsar av ström i form utav en fyrkantsvåg (pulsbredd 1 ms) Intervention: Duration 20 min 2ggr/dag i 12v Elektrod placering Kontrollgrupp Precis utanför Sham sårområdet stimulering i (elektrodens kombination storlek 4 x 6 med standard cm) och behandling polariteten av eletroden byttes ut efter varje behandlingstillfälle Utfallsmått Efter tolv veckor hade 42% (10st) respektive 15% (4st) av bensåren i interventionsgruppen och kontrollgruppen helt läkt. Efter tolv veckor var såren i interventionsgruppen 61% av sin inledande storlek och kontrollgruppen 41% (p<0,05). Var 33% bättre läkning efter tolv veckor i interventionsgruppen än kontrollgruppen Dubbelblindad RCT Orgin, R., Darzins, P. & Khalil, Z. (2009) Undersöka om sensorisk nervstimulering i kombination med kompressionsbandage ökar sensorisk nervfunktion och läker kroniska venösa bensår 29 personer över 55 år som haft venöst bensår i över 6 veckor Lågfrekvent Frekvens: 5 Hz transkutan Stimulation: 4 sensorisk ma nervstimulering i kombination med fyrlager kompressionsbandage 5 min 2ggr/dag upp till 12v Över nerven som innerverar såret Sham stimulering i kombination med fyrlager kompressionsbandage Efter tolv veckor hade 57% av bensåren i den aktiva gruppen läkt respektive 66% i shamgruppen (totalt 62% läkta). Läkningstiden aktiva 0,8cm²±0,2cm²/v resp. 0,7cm²±0,2cm²/v i sham-gruppen. 12

14 RCT Santamato, A., Panza, F., Fortunato, F., Portincasa, A., Frisardi, V., Cassatella, G., Valente, M., Ranieri, M. & Fiore, P. (2012) Om Frekvens 20 personer rytmisk elektrisk (11 kvinnor & modulering 9 män) över systemet 65 år (FREMS) kan (72.9±5.6) förbättra med läkningstiden smärtande, och minska venösa, bensår smärtan hos äldre vuxna som har smärtsamma, venösa, bensår Grupp A: FREMS i kombination med lokal behandling med salvor och omläggning, utan kompression Partikulär 25 min 5ggr/v vågform som under 3v karaktäriserades av skarpa toppar och asymmetrisk form. Amplitud från V. Frekvens 1,000 Hz. Pulsbredd från 10 till 40 µs. Intensitet mellan 100 och 170 µa. Varje puls hade en topp mellan 7 och 12 ms. Volt upp till 220 V som patienten själv kontrollerade. Fyra Grupp B: Lokal osynkroniserade behandling med och oberoende salvor och kanaler och omläggning, varje kanal hade utan 2 elektroder (+ kompression & -). Kanal 1: Över m. tibialis anteriort. Kanal 2: I närheten av såret. Kanal 3: Över malleolerna. Kanal 4: på foten Statistisk signifikant skillnad i minskning av såromfång mellan grupp A och B efter 2v (p<0.04) och 3v (p<0.05) och efter 15 och 30 dagars uppföljning (p<0.05). Minskning i VAS-skalan var statistiskt signifikant mellan grupp A och B efter 1, 2 och 3v behandling samt 15 och 30 dagar uppföljning (p<0.05) Smärtintensiteten minskade i högre grad hos personerna i Grupp A än Grupp B 13

15 Klinisk prövning Debreceni, L., Gyulai, M., Debreceni, A. & Szabó, K. (1995) Undersöka vilka resultat transkutan elektrisk stimulering (TES) har vid perifer obstruktiv artärsjukdom (POAD) utifrån minskade klagomål från patienterna och förbättring i objektiva mätningar 24 personer mellan år (M=61,5 år) med POAD. Icke specificerade symtom har funnits mellan 5-6 år. 12st med bensår och 6st med långt gången kallbrand. Alla deltagare hade blivit behandlande med trombocythämmande läkemedel, pentoxifyllin och vasodilaterande läkemedel utan resultat under flera år. Transkutan elektrisk stimulering (TES) i kombination med tidigare påbörjad behandling. Frekvens: 1-2 Hz Strömstyrka: ma (rytmisk, icke smärtsam, muskelkontraktion) 20 minuter dagligen under 4-8v och sen 1 gång/v. Två elektroder. Ena placerades under knät mellan tibia och huvudet av fibula och den andra mellan första och andra metatarsalbenet Försökspersonerna själva Signifikant förbättring hos 20 av 24 deltagare. Minskat såromfång eller total läkning uppnåddes hos personerna med bensår, den ursprungliga processen av kallbrand stoppades, smärtan försvann, den smärtfria gångsträckan ökade (P < 0.001) och syreförsörjningen i tårna ökade (P < 0.005) efter stimulering. Väldigt olika resultat uppvisades vid mätning av blodtryck i arteria tibialis. 14

16 Klinisk prövning Kaada, B. & Emru, M. (1988) Fallstudie Kaada, B. (1983) Hur lågfrekvent transkutan nervstimulering (TNS) påverkar läkningen vid kroniskt, spetälskt, bensår Undersöka om transkutan nervstimulering (TNS) kan förbättra 19 patienter mellan 19 och 60 år (M=36,5) som haft bensår mellan år (M=10.0 år). Enbart patienter med bensår på mjukvävnaden inkluderades 10 patienter, 5 kvinnor och 5 män mellan år (M=66år). sårläkningen hos Såren har patienter som existerat från har Mb Raynaud flera månader och upp till flera polyneuropati år som hade bensår av olika etiologi TNS i kombination, så långt som möjligt, med redan påbörjad behandling Transkutan nervstimulering (TNS) i kombination, i möjligaste mån, med redan tidigare påbörjad behandling Frekvens: 2 Hz Strömstyrka: ma. Pulsbredd: 0.2 ms 30 min på förmiddagen 6ggr/v + 30 min eftermiddag 5ggr/v Frekvens: 2 Hz min Strömstyrka: 15-3ggr/dag 30 ma (lokal, icke smärtsam, muskelkontraktion) Lokalt nära såret Den negativa eletroden mellan första och andra metakarpalbenet och den positiva distalt på ulna Försökspersonerna själva Försökspersonerna själva Total sårläkning uppnåddes hos alla patienter. Genomsnittstid 5.2v (3-12v) Såren förbättrades eller läkte helt hos alla patienter efter några veckor behandling. För vissa patienter tog behandlingen ett uppehåll, då läkningen avstannade eller så blev såren större igen. Men så fort behandlingen påbörjades igen började såren åter läka ihop 15

17 Fallstudie Orgin, R., Darzins, P. & Khalil, Z. (2005) Pilotstudie för att se hur lågfrekvent sensorisk nervstimulering påverkade sårläkning, syrespänning, mikrovaskulärt blodflöde och den elektrisk kutana förnimmelsegräns vid smärtsamma venösa bensår 82 årig man Lågfrekvent som haft ett sensorisk litet venöst nervstimulering bensår i 18 månader. (LF-SNS) i Tidigare kombination behandlat med fyr-lager såret med bandage kompressionsstrumpor (30- mmhg) på båda benen varje dag samt ätit mediciner för ödem och kardiovaskulär prevention Frekvens: 5 Hz 5min 2ggr/dag Band som Försökspersonen själv placerades strax under knät så att elektroden hamnade över n. peroneus communis ungefär vid fibula halsen Total sårläkning uppnåddes efter fyra veckor 16

18 Diskussion Metoddiskussion Litteratursökningen utfördes i sju databaser med två olika kombinationer av sökord. Enbart 48 studier påträffades och det visade sig att 40 procent av dessa var dubbletter. Författaren valde, efter diskussion med handledaren, att inte utöka sökningen utan hålla den smal för att försöka undvika irrelevanta träffar samt få liknande studier som skulle vara lättare att jämföra. Det finns en möjlighet att några relevanta artiklar missades i denna process och om författaren valt att utöka sökningen eller inkluderat relevanta studier från referenslistorna, på de sju redan inkluderade studierna, hade ett större resultat kunnat redovisas och att det i sin tur hade kunnat ge en bättre översyn av den skrivna litteraturen (25). Detta kunde dock inte genomföras på grund av tidramarna för examensarbetet. Valet att utforma sökorden med hjälp av PICO underlättade sammansättningen av sökord och de ansågs vara relevanta för studiens syfte. Författaren valde efter det att göra sökningen med hjälp av fritextord och inte indexord, dels för att specificera sökningen så mycket som möjligt (23) men också för att en provsökning med indexord gjordes och alldeles för många artiklar tappades i jämförelse med sökningen med fritext. Trots att sökningen hölls smal, i ett försök att fånga liknande studier, varierade ändå utformningarna av studierna ganska mycket, allt från försökspersoner, stimulering, duration till elektrodernas placering. Skiljer även 29 år mellan den äldsta och den nyaste studien, vilket är ganska mycket i dagens forskarsamhälle. Författaren skulle gärna haft mer homogena patientgrupper och interventioner för att lättare kunna jämföra och dra slutsatser av resultatet, det är även svårt att dra några slutsatser eftersom studiedesignerna skiljer sig, mindre än hälften av de inkluderade studierna är randomiserade studier och de övriga har därigenom, utan att granskas, preliminär låg evidensstyrka (25). Det är av dessa anledningar beslutet att inte evidensgranska artiklarna togs utan istället valet att enbart presentera de resultat som i dagsläget finns inom området utan att ta ställning till bevisvärdet. Författaren anser att hon följde de etiska riktlinjer som bestämdes innan studien påbörjades. Alla studier som matchades sökorden samt inklusion- och exklusionskriterierna inkluderades 17

19 och alla resultat presenterades i resultattabellen oavsett om de visade positiv eller negativ effekt. Anser också att ingen studie från litteraturöversiken favoriserats eller försökts gömmas undan. De inkluderade studierna var också utformade så att försökspersonerna inte skulle kunna identifieras. Att denna översikt saknar en systematisk kvalitets- eller evidensgranskning av de inkluderade studierna samt att studier från dessa artiklars referenslistor som berörde ämnet inte inkluderades räknas som en metodbrist. Att enbart tre av de sju inkluderade studier är randomiserade medför också försämrad tillförlitlighet till denna studie. Det skulle behövas litteraturstudier som gör en biast bedömning eller metaanalys av redan utförda kliniska studier inom detta område för att stärka det vetenskapliga stödet (25). Detta fanns dock inte möjlighet till inom ramen för detta examensarbete, men kan vara av värde i kommande mer omfattande litteraturöversikter. Resultatdiskussion I sex av de sju inkluderade studierna kunde man se en signifikant förbättring hos interventionsgrupperna. De slutsatser man kan dra av detta är att det verkar som man kan få positiva effekter av stimuleringen vid olika typer av kroniska bensår oavsett vilken frekvens, duration eller var man placerar elektroderna (6). Något som dock är viktigt att ha i åtanke när man värderar resultatet i denna studie är att alla interventioner skedde i kombination med annan behandling och därför måste alla resultat ses som en kombination av två terapiformer (17). Behandla sår är en komplex uppgift och man måste ta hänsyn till flertalet faktorer såsom bakomliggande orsak, andra sjukdomar men också faktorer som social status och religion spelar in (11). Troliga faktorer som påverkar sårläkning är cirkulation, syretryck, ålder och vissa mediciner (31). Personer som genomgår kemoterapi, kortison- eller strålbehandling har nedsatt förmåga till sårläkning (9) och detta bör tas med i beräkning innan påbörjad behandling. Vissa forskare ställer sig tveksamma till att undersöka placeboeffekten med hjälp av shamstimulering. Kaada och Emru valde i sin studie att inte ha någon placebobehandling utan låta försökspersonerna vara sin egen kontrollgrupp eftersom shamstimulering känns väldigt annorlunda än vanlig stimulering (30). Lundberg och medarbetare försökte lösa problemet genom att innan studien påbörjats meddela försökspersonerna att behandlingen kan komma att 18

20 kännas mycket, lite eller ingenting alls och att detta i sin tur inte skulle ha någonting att göra med effekten av behandlingen. De utvärderade dessvärre aldrig i artikeln hur de upplevde att det fungerade (26). Det som forskarna gjort för att öka evidensen i de fallstudier och kliniska prövningar som inkluderades i denna studie är att de enbart inkluderade försökspersoner som haft såren under en längre tid och tidigare provat salvor, såromläggningar eller tryckbehandling utan resultat. De blev med andra ord sin egen kontrollgrupp. Försökspersonerna fick under studiernas gång fortsätta i möjligaste mån med sin redan tidigare påbörjade behandling för att man skulle kunna jämföra resultaten. Forskarna ansåg att om ingen sårläkning alls skett på flera månader eller flera år med enbart traditionell behandling men sker på bara några veckor med elektrisk nervstimulering kunde resultaten inte enbart bero på placeboeffekten (30,31). I en studie av Wikström och medverkare undersökte de hur mikrocirkulationen påverkades hos friska människor vid behandling med TENS. De kunde se att blodflödet ökade både vid stimulering på två- och hundra hertz i jämförelse med shamstimulering. De kunde även se en ökning av mikrocirkulationen vid båda stimuleringarna. Experimenten med stimulering på två hertz gav bättre resultat gällande både ökat blodflöde och mikrocirkulation (33). Cosmo et al. gjorde en vidareutveckling av detta arbete och undersökte effekten av behandling med TENS gällande mikrocirkulation på kroniska bensår. I denna studie använde de en stimulering på två hertz. De kunde se en ökning av blodflödet i såret med 35 procent efter en timmes behandling (p<0.01) och 15 procent i huden runt omkring. 75 minuter efter avslutad behandling kunde man fortfarande se en klart förbättrat blodflöde. Författarna till denna studie tror att ökningen av mikrocirkulationen kan ha en positiv påverkan på sårläkningen (18). En teori som både Debreceni och medverkare samt Kaada håller med om (29,31). Kaada och Emru höll med om att mikrocirkulationen har stor påverkan på sårläkningen men deras teori var även att TNS ökar hormonfrisättningen vilket i sin tur har en antiinflammatorisk effekt och förbättrade kroppens immunsystem (30). Ogrin och medverkare var i båda sina studier också dem inne på spåret att ökad mikrocirkulation förbättrar sårläkningen. Men deras teori var att ökat syretryck och mikrocirkulation leder till förbättrad C-fiber funktion vilket i sin tur är den bidragande orsaken till snabbare läkning (27,32). Vilket kan vara en förklaring till att prevalens av bensår ökar ju högre upp i åldrarna vi kommer eftersom vår c-fiberfunktion och perifera nervledningsförmåga försämras när vi blir äldre (7). Som alla de övriga studierna i litteraturöversiken höll Lundeberg och medverkare med om att 19

21 förbättrad mikrocirkulation är en bidragande orsak, men de var även inne på samma spår som Kloth att ENS förbättrar proteinsyntes och skapar en annan mikromiljö i såret vilket även det kan bidrar till läkningen (6,26). I jämförelse vad vi kan se i denna studie och vad andra studier har visat behöver inte behandlingstiden överstiga 60 minuter om dagen fem dagar i veckan som vissa artiklar hävdar (9,13). Även om det är möjligt att man snabbare uppnår ett resultat om behandlingen sker oftare och längre (26). Ett av författarens personliga mål med denna studie var att försöka belysa att det inte bara är läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som kan bidra med kunskap till denna så tids- och kostnadskrävande åkomma utan att det finns mycket att vinna i teamarbete, både ur ett samhällsperspektiv men också för de enskilda individerna som drabbats. Det är svårt att dra några djupa slutsatser av resultatet i denna studie då alla sår var olika i jämförelse med bakgrund, storlek, lokalisation och hur länge de existerat. Studierna hade behövt vara gjorda under givna och fasta former för att säkert kunna dra några slutsatser. Även om det är svårt för forskarna att få till en kontrollgrupp som överensstämmer med behandlingsgruppen gällande sårdjup, såromfång, ursprung, ålder och hur länge såret existerat (30) skulle detta behövas för att få fram fler randomiserade studier som eventuellt skulle öka evidensen för denna behandlingsmetod. Det skiljer sig även mycket när det gäller stimulation, duration och elektrodplacering i den skrivna litteraturen (6) och ingen av dem verkar, enligt författaren till denna studie, givet bättre än den andre. Elektrisk nervstimulering skulle behöva standardiseras (6), dels för att det skulle underlätta utövandet men också öka chansen både att sjukgymnasten känner sig trygg och säker att prova behandlingen men också för att läkare, sjuksköterska, annan vårdpersonal och patienterna ska känna sig säkrare. De bakomliggande mekanismerna är också i behov av att kartläggas så man kan utröna vilken stimulans som leder till bäst läkning av vävnaden (34). Debreceni och medverkare visade i sin studie att transkutan elektrisk stimulering (TES) ökade den smärtfria gångsträckan hos försökspersonerna från 87,5 meter till 421,25 meter (p<0.001)(29). Kenkre och medverkare visade på tendenser till förbättrad gångförmåga, både utomhus och i trappor samt ökat socialt engagemang. Men författarna ställde sig frågan om detta berodde på behandlingen eller det faktum att försökspersonerna var tvungna att ta sig till 20

22 kliniken dagligen. Det de kunde visa var signifikant (p<0.05) skillnad mellan placebo och interventionsgrupperna när det kom till minskad smärta. Smärta, nedsatt rörlighet och social isolering är som nämnts tidigare bidragande faktorer när det kommer till nedsatt livskvalitet hos personer med denna åkomma (3). Det inte bara något som vi sjukgymnaster har som målsättning att arbeta mot (24) utan det denna studie indikerar är att det finns belägg och utrymme för vidare forskning samt klinisk användning. Kloth visade med sin litteratursammanställning att det finns belägg för att använda elektrisk stimulering vid kroniska bensår av venös, arteriell eller neuropatisk bakgrund (6). Författaren av denna studie ansåg att det var intressant att undersöka om forskningen utvecklas sedan Kloth studie publicerades för åtta år sedan. En liknande slutsats kunde dras i denna studie i jämförelse med Kloth, det finns belägg för att använda elektrisk nervstimulering vid bensår av venös, arteriell och neuropatisk bakgrund, men även vid sår infekterade med spetälska (26,27,28,29,30,31,32) men att användandet behöver standariseras. I likhet med denna studie gjorde inte heller Kloth någon systematisk kvalitets- eller evidensgransking av sina inkluderade artiklar (6). Konklusion Denna studie visar att det finns underlag för fortsatt forskning inom ämnet då studierna inkluderade i denna litteraturöversikt indikerar att det finns positiva effekter att vinna. Men det skulle behövas göras fler stora randomiserade studier som jämför elektrisk nervstimulering med placebo men också studier som undersöker vilken typ av frekvens, strömstyrka, duration och elektrodplacering som är effektivast. Studier som undersöker varför vissa människor svarar väldigt bra, när vissa inte svarar alls, på elektrisk nervstimulering skulle också behövas. Skulle vidare vara intressant att se hur vida rörligheten och aktivitetsnivån påverkas i korrelation till smärtan. 21

23 Referenser 1. Gohel, M.S. & Poskitt, K.R. Chronic ulceration of the leg. Surgery (Oxford). 2010; 28(6): Graham, I., Harrison, M., Nelson, A.E., Lorimer, K. & Fisher, A. Prevalence of lowerlimb ulceration: a systematic review of prevalence studies. Advances in Skin & Wound Care. 2003;16(6): Kenkre, J.E., Hobbs, F.D.R., Carter, Y.H., Holder, R.L. & Holmes, E.P. A randomized controlled trial of electromagnetic therapy in primary care management of venous leg ulceration. Family practice. 1996;13(3): Hemström, Ö. Medellivslängen ökar stadigt. Stockholm: Statistiska centralbyrån; 2012 [läst ] Tillgänglig: 5. Valencia, I.C., Falabella, A., Kirsner, R.S. & Eaglstein, W.H. Chronic venous insufficiency and venous leg ulceration. Journal of the American Academy of Dermatology. 2001;44(3): Kloth, L.C. (2005) Electrical stimulation for wound healing: A review of evidence from in vitro studies, animal experiments and clinical trials. International journal of lower extremity wounds. 2005;4(1): Rydwik, E. (Rev.) Äldres hälsa: ett sjukgymnastiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur; Risberg, B., Bjellerup, M., Björgell, O., Holm, J., Norgren, L., Rosfors, S. et al. Venös insufficiens och bensår vanligt och kostsamt lidande. Förbättrad diagnostik och behandling hjälper fler. Läksartidningen. 1998;95(19): Houghton, P.E., Kincaid, C.B., Lovell, M., Campell, K.E., Keast, D.H., Woodbury. M.G. et al. Effects of electrical stimulation on chronic leg ulcer. Size and appearance. Physio Therapy. 2003;83(1): Jünger, M., Arnold, A., Zuder, D., Stahl, H-W. & Heising, S. Local therapy and treatment cost of chronic, venous leg ulcers with electrical stimulation (Dermapulse ): A prospective, placebo controlled, double blind trial. Wound Repair and Regeneration. 2008;16(4): Wollina, U. & Heinig, B. Novel therapies developed for treatment of leg ulcers: focus on physical therapies. Expert reviews Dermatology. 2012;7(5):

24 12. Edwards H Finlayson, K., Lindsay, E., Lewis, C., Shuter, P. & Chang, A. Chronic venous leg ulcers: effect of a community nursing intervention on pain and healing. Nursing Standard. 2005;19(52): Kloth, L.C. & Feedar, J.A. Acceleration of wound healing with high voltage, monophasic, pulsed current. Physical Therapy. 1988;68(4): Kaada, B. Behandling av perifere sirkulasjonsforstyrrelser og kroniske sår med stranskutan nervestimulering. Tidsskr Nor Lægeforen. 1982;30(102): Skene, A.I., Smith, J.M., Dore, C.J., Charlett, A. & Lewis, J.D. Venous leg ulcers: a prognostic index to predict time to healing. BMJ. 1992;305(1): Ragnarson Tennvall, G., Andersson, K., Bjellerup, M., Hjelmgren, J. & Öien, R. Venösa bensår kan behandlas både bättre och billigare. Beräkning av årliga kostnader baserad på en enkätstudie. Läkartidningen. 2004;101(17): Eriksson, A. & Skoglund, C.R. Smärtlindring och förbättrad sårläkning genom TNS vid perifera cirkulationsrubbningar. Läkartidningen. 1988;85(14): Cosmo, P., Svensson, H., Bornmyr, S. & Wikström, S-O. Effects of transcutaneous nerve stimulation on the microcirculation in chronic leg ulcers. Scandinavian journal of plastic and reconstructive surgery and hand surgery. 2000;34(1): Sandberg, M.L., Sandberg, M.K. & Dahl, J. Blood flow changes in the trapezius muscle and overlying skin following transcutaneous electrical nerve stimulation. Physical Therapy. 2007;87(8): Abram, S., Asiddao, C. & Reynolds, A. Increased skin temperature during transcutaneous electrical stimulation. Anesthesia & Analgesia.1980;59(1): Hester, J., Sykes, N. & Peat, S. (n.d) Interventional pain control in cancer pain management. [Läst ] Tillgänglig: AwC&oi=fnd&pg=PA235&dq=Transcutaneous+electrical+nerve+stimulation+and+a cupuncture&ots=iaywwvydq9&sig=-o6- avngvb6yralrmjchjsifyme&redir_esc=y#v=onepage&q=transcutaneous%20elec trical%20nerve%20stimulation%20and%20acupuncture&f=false 22. Linderoth, B. & Meyerson, B. Perider och cenrealnervös stimulering vid kronisk terapirestistent smärta: Bakgrund, hypotetiska mekanismer och kliniska erfarenheter. Läkartidningen. 2001;98(47):

25 23. Vem får göra vad i hälso- och sjukvården? Stockholm: Socialstyrelsen; 2004 [läst ] Tillgänglig: 5_ pdf 24. Broberg, C. & Tyni-Lenné, R. Sjukgymnastik som vetenskap och profession. Stockholm: Legitimerade sjukgymnasters riksförbund; 2009 [läst ] Tillgänglig: en/definition_sg.pdf 25. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården en handbok. Stockholm: SBU; 2012 [läst ] Tillgänglig: 26. Lundberg, T., Eriksson, S. & Malm, M. Electrical nerve stimulation improves healing of diabetic ulcers. Annals of Plastic Surgery. 1992;29(4): Orgin, R., Darzins, P. & Khalil, Z. The use of sensory nerve stimulation and compression bandaging to improve sensory nerve function and healing of chronic venous leg ulcers. Current aging science. 2009;2(1): Santamato, A., Panza, F., Fortunato, F., Portincasa, A., Frisardi, V., Cassatella, G., Valente, M., Ranieri, M. & Fiore, P. Effectiveness of the frequency rhythmic electrical modulation system for the treatment of chronic and painful venous leg ulcer in older adults. Rejuventation research. 2012;15(3): Debreceni, L., Gyulai, M., Debreceni, A. & Szabó, K. Results of transcutaneous elctrical stimulation (TES) in cure of lower extremity arterial disease. Angiology. 1995;46(7): Kaada, B. & Emru, M. Promoted healing of leprous ulcers by transcutaneous nerve stimulation. Acupuncture & electro-therapeutics research. 1988;3(4): Kaada, B. Promoted healing of chronic ulceration by transcutaneous nerve stimulation (TNS). VASA. 1983;13(3): Orgin, R., Darzins, P. & Khalil, Z. Use of the sensory nerve stimulator to accelerate healing of a venous leg ulcer with sensory nerve dysfunction: a case study. International Wound Journal. 2005;2(3): Wikström, S-O., Svedman, P., Svensson, H. & Tanweer, S.A. Effects of transcutaneous nerve stimulation on microcirculation in intact skin in healthy 24

26 volunteers. Scandinavian journal of plastic reconstruction surgery and hand surgery. 1999;33(2): Feedar, J.A., Kloth, L.C. & Gentzkow, G.D. Chronic dermal ulcer healing enhanced with monophasic pulsed electrical stimulation. Physical Therapy. 1991;71(9):

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst den 22 Maj 2014. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv

EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv -Any truth is better than indefinite doubt Nordenström J. Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes fotspår. Karolinska University Press, 2005. SENSORISK

Läs mer

Kaliumpermanganat vid svårläkta sår

Kaliumpermanganat vid svårläkta sår Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Nyhet! JOBST Comprifore Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Kunskap om venösa bensår. Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

TENS. Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad

TENS. Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad TENS Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 DELEGERING

Läs mer

Prontosan vid svårläkta sår

Prontosan vid svårläkta sår Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

EXAMENSARBETE. Omvårdnad vid bensår En litteraturöversikt. Nursing at leg ulcers. A literature review. Institutionen för vård och natur

EXAMENSARBETE. Omvårdnad vid bensår En litteraturöversikt. Nursing at leg ulcers. A literature review. Institutionen för vård och natur Institutionen för vård och natur EXAMENSARBETE Omvårdnad vid bensår En litteraturöversikt Nursing at leg ulcers A literature review Examensarbete inom ämnet omvårdnad C-nivå, 15 Högskolepoäng Vårtermin

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet Diabetes, drabbar hela kärlträdet Den Diabetiska Foten Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Mikroangiopati Retinopati Neuropati Nefropati Makroangiopati Hjärtinfarkt

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

SOFTFIT -TEKNOLOGI. EN REVOLUTION INOM KOMPRESSIONSSTRUMPOR

SOFTFIT -TEKNOLOGI. EN REVOLUTION INOM KOMPRESSIONSSTRUMPOR SOFTFIT -TEKNOLOGI. EN REVOLUTION INOM KOMPRESSIONSSTRUMPOR EN UNIK INNOVATION TM THERAPIES. HAND IN HAND. KONTINUERLIG KOMPRESSION ÄR DEN BÄSTA BEHANDLINGEN Graderad kompression förbättrar det venösa

Läs mer

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa

Läs mer

Pulserat monokromatiskt ljus - kan det påskynda läkningen av fotsår hos patienter med diabetes?

Pulserat monokromatiskt ljus - kan det påskynda läkningen av fotsår hos patienter med diabetes? Pulserat monokromatiskt ljus - kan det påskynda läkningen av fotsår hos patienter med diabetes? Av Ove Dehlin 1 och Sölve Elmståhl 2, 1) läkare, prof emeritus i geriatrik, Ger avd, Inst Hälsa, vård och

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens Definitioner Evidens Begreppet evidens Helena Rosén Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i detta sammanhang kan översättas med bevis om (eller vetenskapligt stöd för)

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Livskvalitet hos patienter med bensår

Livskvalitet hos patienter med bensår Humanvetenskapliga Institutionen skolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Uppsatskurs 15 hp, Omvårdnad Livskvalitet hos patienter med bensår Erika Pöder och Malin Wigren Ej avsett för publikation Datum Handledare:

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare

Läs mer

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

LARVTERAPI VERSUS KONVENTIONELLA METODER I MODERN SÅRLÄKNING AV SVÅRLÄKTA SÅR

LARVTERAPI VERSUS KONVENTIONELLA METODER I MODERN SÅRLÄKNING AV SVÅRLÄKTA SÅR Hälsa och samhälle LARVTERAPI VERSUS KONVENTIONELLA METODER I MODERN SÅRLÄKNING AV SVÅRLÄKTA SÅR EFFEKTER OCH UPPLEVELSE MARINA BORGLUND CHRISTINE HELLDÉN Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Feldenkrais för behandling och prevention

Feldenkrais för behandling och prevention Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för

Läs mer

Kompressionsbehandling av venösa bensår

Kompressionsbehandling av venösa bensår Kompressionsbehandling av venösa bensår Kompressionsbehandling utgör grunden för behandlingen av venösa sår. Den venösa hypertensionen motverkas, venöst återflöde förbättras liksom mikrocirkulationen,

Läs mer

Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Rapport 2 Mars 2010

Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Rapport 2 Mars 2010 Sammanställning av kostnader för vård av patienter med svårläkta sår i primärvården i Östergötland februari/mars 2010 Primärvårdens kvalitetsråd anordnade i januari 2009 ett uppskattat seminarium om svårläkta

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

JOBST COMPRIFORE FLERLAGERS KOMPRESSIONSSYSTEM FÖR EFFEKTIV BEHANDLING AV VENÖSA BENSÅR THERAPIES. HAND IN HAND.

JOBST COMPRIFORE FLERLAGERS KOMPRESSIONSSYSTEM FÖR EFFEKTIV BEHANDLING AV VENÖSA BENSÅR THERAPIES. HAND IN HAND. JOBST COMPRIFORE FLERLAGERS KOMPRESSIONSSYSTEM FÖR EFFEKTIV BEHANDLING AV VENÖSA BENSÅR THERAPIES. HAND IN HAND. VENÖSA BENSÅR Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.

Läs mer

Omvårdnad vid venösa bensår

Omvårdnad vid venösa bensår EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:50 Omvårdnad vid venösa bensår Sjuksköterskor och patienters upplevelser Roya Hajmomeni Charlotte Karlsson Uppsatsens

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes. Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Smärtlindring med stötvågsbehandling jämfört med tejpning vid plantarfascit

Smärtlindring med stötvågsbehandling jämfört med tejpning vid plantarfascit Smärtlindring med stötvågsbehandling jämfört med tejpning vid plantarfascit Stefan Johansson ST-läkare, Liljeforstorgs VC Handledare: Professor Gunnar Johansson Sammanfattning Introduktion: Plantarfascian

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling

Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling Gun Jörneskog Karolinska Institutet Danderyd Hospital Stockholm Namn Efternamn 18 mars 2013 1 Benartärsjukdom (PAOD) PAOD ökar med åldern; hög

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

EXAMENSARBETE. Evidens för stötvågsbehandling vid plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos. En litteraturstudie. Julia Esberg Susanne Törngren

EXAMENSARBETE. Evidens för stötvågsbehandling vid plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos. En litteraturstudie. Julia Esberg Susanne Törngren EXAMENSARBETE Evidens för stötvågsbehandling vid plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos. En litteraturstudie Julia Esberg Susanne Törngren Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå

Självständigt arbete på grundnivå Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad C, 15 hp Kompressionsbehandling vid venösa bensår samt faktorer av betydelse för behandlingen Anna-Karin Hultman Ylva

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE Sår 2017 kunskap utveckling inspiration Öka din kunskap kring infekterade sår ta del av senaste forskningen! Olika sårtyper lär dig att se skillnad på olika sår och välja aktuell behandling! Hur ska du

Läs mer

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011 EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European

Läs mer

Kortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 5

Kortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 5 Kortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 5 1. En 40-årig tidigare väsentligen frisk man söker Dig på akuten p.g.a. blåsbildning till vänster på bröstkorgen sedan 4 dygn. Utslagen smärtar. Han äter inga mediciner.

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser Svårläkta sår hos äldre och sköra

Läs mer

Sårsmärta RiksSår Kostnader och läkningstid

Sårsmärta RiksSår Kostnader och läkningstid Sårsmärta RiksSår Kostnader och läkningstid 57% av patienter med venösa sår har smärta Smärta i RiksSår 50% av alla patienter har smärta när de registreras i RiksSår; 67% har svår smärta = VAS >5. Endast

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt 2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt Slutsatser* Äldre studier visar att heparin reducerar dödligheten och risken för lungemboli och asymtomatisk DVT vid akut hjärtinfarkt men att effekten är blygsam vid

Läs mer

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 Prostatit och godartad prostataförstoring Cernitol hjälper båda tillstånden Välkommen till del 2 av Cernitol-skolan. Den handlar om effektmekanismer för Cernitol och beskriver

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Kompressionens ABC...

Kompressionens ABC... Kompressionens ABC... Kompressionsbehandling Att kompressionsbehandling är en av de mest avgörande faktorerna för att få ett lyckat resultat vid bensårsbehandling är de flesta idag överens om. Med denna

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Vichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan

Vichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 12 juni. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa EBM: val mellan minst två alternativ Patientens erfarenheter preferenser EBM Professionens beprövade

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering En rapport baserad på data från clinical impact: Magnus Eriksson, Minso Solutions

Läs mer

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Malin Lanzinger, sjukgymnast Ulrika Ermedahl Bydairk, psykolog Barn- och ungdomssmärtenheten, Smärtrehab, Skånes Universitetssjukhus, Lund Vilka

Läs mer