Morgondagens sårbehandling idag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Morgondagens sårbehandling idag"

Transkript

1 Morgondagens sårbehandling idag Diagnostik och behandling av patienter med svårläkta bensår En state-of-the-art-konferens med syfte att belysa dagens kunskap, morgondagens möjligheter och hur IT kan vara till nytta i arbetet. Rapport nr 6 från ett interaktivt seminarium inom ITHS-programmet 20 april 2004

2 Morgondagens sårbehandling idag Diagnostik och behandling av patienter med svårläkta bensår INNEHÅLL IT kan kapa stora kostnader 2 Dagsläget och framtiden inom sårvården 3 Vad kan IT göra i omvårdnadsarbetet? 6 Läkarens ansvar för patienter 10 med svårläkta bensår Ny medicinsk teknik effektiviserar vården 13 Moderna hjälpmedel 16 Fördomar mot behandling med 18 växelström och syrgas Nytt IT-baserat beslutsstöd för sårvård 21 Internet: hjälpmedel och mötesplats 23 IT som kompetenshöjare 26 Bilagor 28

3 Rapport nr 6 från ett interaktivt seminarium inom ITHS-programmet FÖRORD Seminariet Morgondagens sårbehandling idag arrangerades i Stockholm den 20 april Intresset var mycket stort och en dokumentation av föredragen finns i denna rapport. För framtagandet av texter svarar frilansjournalist Katarina Hjördisdotter von Uexküll och för bilder fotograf Birgitta Wahlberg. En organisationskommitté bestående av Håkan Freijd, MedTec Nordic AB, Anders Hultman, SLF, Christina Lindholm, KS, Cecilia Dahlberg, Vårdalstiftelsen och Louise Arvidsson, Carelink har ansvarat för planering och genomförande av seminariet. Intresset för nytänkande inom sårvård är stort! Av mer än 350 anmälda deltagare kunde ca 150 personer beredas plats på seminariet som hölls i World Trade Center, Stockholm. Inspirerande moderator för konferensen var Håkan Freijd. Seminariet var det sjätte i en serie så kallade interaktiva seminarier. Vårdalstiftelsen, KK-stiftelsen samt Carelink har tillsammans tagit initiativet till denna seminarieserie som ingår i forsknings- och utvecklingsprogrammet IT inom hälso- och sjukvården (ITHS). Syftet är att sammanföra projektansvariga med hälso- och sjukvårdens alla aktörer för att sprida kunskaper samt skapa debatt och diskussion kring hur IT kan användas för utveckling av vård och omsorg. ITHS-programmet syftar till att öka vårdkvaliteten genom att stödja nationell intressanta projekt som utnyttjar IT för att utveckla vården. Det är vår förhoppning att rapporten ska erbjuda intressant läsning samt inspirera till det fortsatta arbetet med att uppgradera den svenska vården och omsorgen. Stockholm i augusti 2004 Ewa Ställdal Madeleine Cæsar Mats Larson VD Vårdalstiftelsen VD KK-stiftelsen VD Carelink Med kroniska sår menas ben- och fotsår, men även trycksår. Upp till 1 procent av befolkningen drabbas. Hög ålder är den vanligaste riskfaktorn. Ben- och fotsår är symtom på en underliggande kronisk sjukdom, i cirka hälften av fallen venös insufficiens, det vill säga otillräckligt flöde genom venerna (som för det syrefattiga blodet från kroppens yttre delar tillbaka till hjärtat). Arteriell insufficiens; dålig tillförsel av blod ut i kroppen via artärerna, och diabetes är andra vanliga, bakomliggande sjukdomar. I kroniska sår finns alltid en rad bakterier. Läkningstiden är betydligt längre än de sex veckor som det beräknas ta för ett akut sår att läka.

4 IT kan kapa stora kostnader Behandlingen av sår inte minst svårläkta bensår kostar samhället stora summor pengar och orsakar ett omfattande mänskligt lidande. Framtidens sårvård står inför många utmaningar, samtidigt som flera spännande genombrott är på gång. Informationstekniken kan lämna viktiga bidrag, inte minst genom att effektivisera vården och höja personalens kompetens. Så kunde några viktiga slutsatser från den stora sårvårdskonferensen i Stockholm i slutet av april 2004 sammanfattas. Rubriken var Morgondagens sårbehandling i dag med underrubriken Diagnostik och behandling av patienter med svårläkta bensår. Runt 300 deltagare (de flesta sjuksköterskor men även läkare och andra personalgrupper) hade samlats under en heldag för att ta del av de allra senaste forskningsrönen och erfarenheterna inom sårvården. Ytterligare lika många hade anmält sitt intresse men fick inte plats, konstaterade arrangörerna KK-stiftelsen 1, Carelink, Vårdalstiftelsen och Sjukvårdens LeverantörsFörening (SLF). Konferensdagen inleddes med reklamfilm som tog fasta på budskapet att IT i vården inte kommer att leda till att mänskliga kontakter ersätts av datorer. Tekniken kan i stället bidra till bättre vård med tillgång till en specialist oavsett var i landet man befinner sig. Madeleine Cæsar, VD för KK-stiftelsen, konstaterade i sitt välkomstanförande att sårvården i dag är ett stort problemområde, men att informationstekniken besitter en stor potential. IT kan användas både som beslutsstöd, vid konsultation och inom utbildning. Den kan kapa stora kostnader, menade hon. Mats Larson, Carelinks VD, hoppades att dagen skulle inspirera deltagarna till att fundera över hur modern teknik kan hjälpa till att göra vården bättre och mer effektiv. Ibland sker IT-genombrotten där vi minst anar det. Kanske kan hudvården bli ett sådant exempel, där IT underlättar vardagens arbete och ger patienterna bättre vårdkvalitet. Ewa Ställdal, VD för Vårdalstiftelsen, framhöll att sårvården har en central plats inom det stora vårdfält som stiftelsen stöttar med forskningspengar. Vi försöker utveckla en kunskaps- och forskningsbaserad vård och behandling. Att kunna koppla sårvården till ny teknik blir ett sätt att ytterligare spetsa till arbetet, plöja nya fält och delta i ett spännande pionjärarbete. 1 Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling 2

5 Dagsläget och framtiden inom sårvården Ända sedan antikens dagar har sårbehandlingen utgått från samma grundteorier. Men de senaste åren har forskningen tagit ordentlig fart. De som i dag arbetar med sårvård kommer i framtiden att kunna använda nya, spännande behandlingar. Genmanipulering, att spreja odlade, friska hudceller på såret och olika sätt att styra läkningsförloppets tillväxtfaktorer är några exempel. Den närmaste tioårsperioden väntas de första genombrotten inom sårbehandlingen på flera tusen år. Forskarna är på god väg att tränga in i den komplicerade sårläkningsprocessens allra minsta beståndsdelar och händelseförlopp och dessa laboratorieexperiment kan snart omsättas i den kliniska vardagen. Det menade Gunnar Kratz, professor och överläkare vid Universitetssjukhusets hand- och plastikkirurgiska klinik i Linköping, när han redogjorde för det vetenskapliga dagsläget inom sårvården och vilka nya behandlingsmetoder som snart knackar på dörren. Sårforskning har fram till i dag betraktats som osexig, trots att kroniska sår är den vanligaste åkomman i hela västvärlden som drabbar flest personer, kräver flest sjukhusdagar och kostar mest. Men nu har inställningen börjat vända. Gunnar Kratz konstaterade inledningsvis att de teorier och koncept som styr dagens sårbehandling inte har ändrats mycket de senaste åren. Bildlämningar visar exempelvis att redan under antiken tog soldater till avhyvlat metallspån från sina svärd för att påskynda läkningen när de hade sårats i strid. Också i moderna, antibakteriella förband är metalljoner en viktig beståndsdel. Och sårläkningens grundprincip, att såret ska vara fuktigt och fritt från bakterier, har stått sig i alla år. Ännu finns det inte ett enda förband som ger en bättre, fuktig sårmiljö än de blad som Amazonas indianer började använda redan för flera tusen år sedan, ansåg Gunnar Kratz. Han påminde om att sårläkning är en komplicerad process, där alla inblandade celler måste förstå varandras budskap. Förloppet styrs av ett intrikat kommunikationssystem bestående av ett 50-tal tillväxtfaktorer; små proteiner som kan liknas vid bokstäverna i cellernas språk. Forskarna letar efter de tillväxtfaktorer som får såret att läka. I laboratoriet försöker de sekund för sekund kartlägga hur faktorerna pratar med varandra vid normal sårläkning. Fynden jämförs sedan med vad som händer i svårläkta sår och vid optimal sårläkning utan ärr. Om vi lär oss cellernas språk och förstår vad som har gått fel när såret inte läker, då kan vi kanske tala om vad cellerna ska göra. Vi kan tillsätta de faktorer eller signaler som behövs. 3

6 Forskarna har lärt sig att i alla kroniska sår finns ämnen som bryter ner de goda tillväxtfaktorerna, så att cellerna inte orkar utföra sitt läkningsjobb. Hoppet är att kunna hindra nedbrytningen, genom att manipulera dessa faktorer eller tillsätta exakt det som behövs för att får fart på arbetet. Det är bland annat känt att fysikalisk påverkan utifrån, i form av lufttryck och ljus, kan styra cellernas tillväxt. Vad händer i framtiden? Jag är övertygad om att ni som sitter här framöver får vara med om att man kan ta ett vävnadsprov från en patient, undersöka vad som har gått fel och sedan vända sårläkningen åt rätt håll. Men det kan ta tid innan vi har nått dit, trodde Gunnar Kratz. Att manipulera de gener i cellerna som är aktiva under sårläkningen är en annan öppning, fortsatte han. Dels kan det bli möjligt att förstärka den normala sårläkningens genuttryck, dels att tillföra extra gener. Forskarna har i flera kliniska undersökningar provat att skjuta in gener som gynnar sårläkningen, så att stora mängder av de nödvändiga faktorerna börjar tillverkas. Det går också ändra i generna så att produktionen av tillväxtfaktorer bromsas eller slås på och mängden kan anpassas efter patientens behov. Det tror jag också ni kommer att få se i er kliniska vardag, peppade Gunnar Kratz. Som professor i plastikkirurgi har han även följt den dramatiska utvecklingen inom behandlingen av svåra brännskador. Med hjälp av högteknologiska metoder kan numera celler från patientens egen överhud transplanteras till såret. Tack vare dessa erfarenheter är det också möjligt att odla fram mindre mängder av patientens egna hudceller, koncentrera dessa till ett litet rör och i sprejform applicera dem på såret. Flera studier inom området pågår i såväl Sverige som utomlands. Vi står på tröskeln till att kunna odla cellerna direkt på patienten i stället för i laboratoriet, förklarade Gunnar Kratz entusiastiskt och spådde att även detta språng tas inom de närmaste åren. I framtiden kan vårdcentralen via sprejmetoden utföra transplantationer på kroniska sår, i stället för att behöva remittera till plastikkirurgen. Ingreppet tar en halvtimme och patienten kan gå hem på en gång något som också sparar pengar. Forskarna brottas dock med hur celler från den biopsi (vävnadsprov) som vårdcentralen skickar till laboratoriet enkelt och praktiskt ska kunna föras över till sprejbruken. I dag håller den färdiga cellösningen i två till tre dagar. Det är ändå ett framsteg jämfört med tidigare, då sprejen skulle appliceras inom någon timme. Ännu är det inte heller möjligt att använda opersonliga celler från andra patienter, eftersom dessa stöts bort. Den enda kompetens som kommer att krävas för att personalen på vårdcentralen ska kunna tillämpa metoden är att de vet hur man får en bra såryta. Och den kunskapen finns redan, tillade Gunnar Kratz. 4

7 Gunnar Kratz, professor och överläkare vid Universitetssjukhusets hand- och plastikkirurgiska klinik i Linköping 5

8 Vad kan IT göra i omvårdnadsarbetet? Sjukvården står inför en explosion av svårläkta sår. Omvårdnadsforskningen och IT kan öppna dörrarna för nya möjligheter, som högteknologiska metoder vid rengöring av sår och konsultation via telemedicin. I arbetet med svårläkta bensår har sjuksköterskan och undersköterskan det viktiga ansvaret både att underlätta sårläkningen och att ge god, respektfull omvårdnad. Christina Lindholm, sjuksköterska, professor i omvårdnadsforskning och vårdforskningschef vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna 6

9 Budskapet förmedlades av sjuksköterskan och professorn Christina Lindholm, professor i omvårdnadsforskning och vårdforskningschef vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Hon refererade gång på gång till kraven i Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 1996:24 4. Där betonas bland annat att vården ska ha system för kvalitetsförbättring och att hela personalen måste delta i kvalitetsarbetet. Vilka kvalitetssystem för bensårspatienter finns i er verksamhet? frågade hon vänd mot konferenspubliken. Ungefär var tionde deltagare räckte upp handen. Christina Lindholm framhöll att det är verksamhetschefens ansvar att ta fram ett kvalitetssystem och att sätta upp målen. Viktiga målsättningar är bland annat att patienten ska få en diagnos, rutiner för att minska antalet ödem, förbättra patienternas cirkulation och att det finns en policy för förbandsval. Men mycket återstår att göra, slog hon fast och hänvisade till en studie från Uppsala: endast cirka 3 procent av patienterna hade genomgått en dopplerundersökning (ultraljud) och 10 procent en cirkulationsutredning. Vi har ett ansvar att undvika bensår, men det tas inte fullt ut i dag. Använd er av författningen och ta upp den till diskussion på era arbetsplatser! manade Christina Lindholm. Fasta rutiner för rengöring, att alla patienter med bensår ska ha ett ankel armtrycksindex, att ödem alltid ska behandlas och särskilda undersökningar vid diabetes (som tåtryck). Det är fler exempel på vad våra lagar och författningar kräver, påpekade hon vidare. Lagen föreskriver också att samtliga skador och avvikelser, som trycksår och infektioner, dokumenteras och följs upp inte minst för att minska förekomsten av MRS ( mördarbakterier ). Om ambitionen att stoppa smittspridningen av MRS på våra sjukhus ska uppnås måste inte minst de grundläggande hygienrutinerna följas, inskärpte Christina Lindholm. Endast 3 % av patienterna har genomgått en dopplerundersökning och 10 % en cirkulationsutredning SJUKSKÖTERSKAN OCH PROFESSORN CHRISTINA LINDHOLM Hon poängterade även att sjuksköterskan och undersköterskan har ett ansvar för att undvika smärtsamma byten av bandage, liksom att bedöma smärta och effekterna av smärtlindring. Det gäller dessutom att vara lyhörd för omständigheter som kan hämma sårläkningen, som alkoholmissbruk, droger eller andra sjukdomar. Patienten måste bedömas utifrån ett helhetsperspektiv. I Socialstyrelsens skrivning lyfts patientens värdighet, delaktighet och säkerhet fram. Såväl patienten som de anhöriga ska visas respekt och hållas informerade. Alla förslag och klagomål måste tas på allvar. Lever vi upp till detta i dagens sårvård? undrade Christina Lindholm och refererade till siffror som visar att 17 procent av de anhöriga är de som lägger om patientens sår. Forskningen avslöjar dessutom att de ofta känner sig utanför i vården. 7

10 Hon illustrerade med exemplet där en patient suttit tolv år i rullstol med stora cirkulationssår på benen. Hustrun hade hela tiden skött omläggningarna, tills en klok distriktssköterska äntligen förstod att såren orsakats av ulcerös kolit (inflammation i tjocktarmen). Sjukdomen behandlades, såren läkte på två månader och mannen fick ett helt nytt liv. Det gäller att kunna kommunicera, vara ödmjuk och möta både patienterna och de anhöriga på deras egen kunskapsnivå. 17 % av de anhöriga är de som lägger om patientens sår SJUKSKÖTERSKAN OCH PROFESSORN CHRISTINA LINDHOLM Det är till exempel inte alltid patienten berättar om sina besvär med smärta från såret. I en studie hade 90 procent av sårpatienterna till och från ont och två tredjedelar kunde därför inte sova. Det är läkarens ansvar att behandla smärtan, men sjuksköterskan och undersköterskan har en skyldighet att uppmärksamma problemet, menade Christina Lindholm. God sårvård kräver också kontinuerlig påfyllnad av kunskaper eller ett livslångt lärande, fortsatte hon. Enligt Socialstyrelsens författning är fortbildning den enskilda personens ansvar. Christina Lindholm uppmuntrade publiken att använda nätet för att söka information om de allra färskaste forskningsrönen. De internationella sårläkningssällskapen, som European Wound Management Association EWMA, har användbara hemsidor. Om vi vill få kvalitet i sårbehandlingen behöver vi både eldsjälar, arbetsmyror och utbildning. Men vi måste också ha resurser, teknisk utrustning och effektiva förband. Dessutom behövs det i en bra organisation ett bra ledarskap. Christina Lindholm fortsatte med att framhålla att sjukvården står inför en tickande bomb av sår. Att våra äldre lever allt längre, att fler drabbas av diabetes och den tilltagande fetman i befolkningen är några orsaker. Samtidigt skärs specialistvården ner. Redan i dag står primärvårdens personal handfallen och vet inte vart de ska skicka patienter med svåra bensår. Därför kan telemedicin bli en framtidslösning, trodde hon. Metoden att elektroniskt sända bilder på knepiga sår till specialisten på det stora sjukhuset för att få råd om diagnostik och behandling tillämpas redan runt om i världen. Konsultationen kan ske både per telefon och via videokonferens. Det svåra är inte att få iväg bilderna från vårdcentralen utan att hitta en specialist i andra änden av linjen och att lösa ersättningsfrågan. Christina Lindholm redogjorde också för den senaste forskningen inom omvårdnad och behandling av infektioner i svårläkta sår. En tvistefråga har varit hur såret bör göras rent. I en banbrytande studie från Göteborg var infektioner dubbelt så vanligt i sår som hade tvättats med koksalt jämfört med dem som rengjorts med vanligt kranvatten. 8

11 Hon tillfogade att en ny, spännande metod på inmarsch är jetströmsrengöring: en vattenslang kopplad till ett syrgasuttag ger en stråle med små, små vattendroppar. Christina Lindholm rapporterade vidare att engelska forskare har kartlagt vad som kännetecknar infektioner vid svårläkta bensår eller trycksår. Snabb utveckling av smärta pekades ut som det säkraste tecknet. Svullnad, att såret plötsligt börjar rinna, fördröjd läkning, sköra, lättblödande vävnader och att såret blir större är andra signaler att ta på allvar, enligt studien. Hon påminde också om att för att minska bakteriemängden och få såret att läka är rengöring wound bed preparation ett första och nödvändigt steg. Såret måste rensas eller debrideras och åldrade, trötta celler tas bort. Flera intressanta experiment med syftet att förbättra denna process pågår. Försök med stamceller, hudtransplantat, hudsubstitut, vakuumbehandling och hyperbar syrgas (tryckkammare) är några exempel. Det gäller att kunna kommunicera, vara ödmjuk och möta både patienterna och de anhöriga på deras egen kunskapsnivå. SJUKSKÖTERSKAN OCH PROFESSORN CHRISTINA LINDHOLM Men även den holistiska omvårdnaden, som att se till att patienten sover, upplever social samvaro och får glädje och beröring har visat sig vara viktigt för sårläkningen. Och här är det inte IT utan våra mänskliga händer och optimism som hjälper. Christina Lindholm ansåg slutligen att datoriserade beslutsstöd, som kan vägleda personalen att ställa diagnos och välja behandling, har en framtid inom sårvården. I en förstudie till arbetet med att bygga upp ett IT-baserat beslutsstöd för sårbehandling (se Bertil Marklunds redogörelse s. 21) var diagnos, lindning, polstring, TENS, smärta och nekros några av de ämnesområden som de tillfrågade läkarna och sjuksköterskorna ville ha med. Många önskade också en remissmall, och en klar majoritet efterfrågade datoriserad information anpassad till den enskilda patienten. Ett annat önskemål var fortlöpande uppdatering av kunskaper. 9

12 Läkarens ansvar för patienter med svårläkta bensår Läkarens viktigaste uppgift i vården av ben och fotsår är att ställa rätt diagnos. Den kliniska bilden ger vägledning men räcker oftast inte. Innan behandlingen sätts in krävs till exempel först en utredning för att ta reda på om patienten har någon sjukdom. Undersökningen kan gälla arteriell insufficiens (dålig tillförsel av blod via artärerna), ödem, infektioner eller diabetes. Det framhöll Carita Hansson, docent och överläkare vid Sahlgrenska sjukhusets hudklinik i Göteborg, när hon redogjorde för vad läkaren bör tänka på i kontakten med bensårspatienter. Hon började med att påminna om att ben och fotsår inte är en diagnos utan ett symtom. Och att det enligt läroböckerna finns minst 200 olika varianter av dessa sår. Huvuddelen är venösa bensår som beror på försämrat avflöde i blodcirkulationen. Arteriella sår, diabetesfotsår, vaskulitsår på grund av inflammation i blodkärl och småkärlssår är också vanligt. Men tyvärr verkar det vara alltför ofta som patienten aldrig får en diagnos. Det är alltid viktigt att först göra en utredning, för att kunna rikta behandlingen mot den underliggande orsaken. Olika sår kräver olika behandlingar, poängterade Carita Hansson och tillade att här måste läkaren samarbeta med övriga personalgrupper. Man måste behandla alla faktorer som påverkar sårläkningen inte bara den bakomliggande orsaken CARITA HANSSON, DOCENT OCH ÖVERLÄKARE För att ta reda på om såret beror på arteriell insufficiens tas ett systoliskt ankeltryck eller blodtryck vid vristen och samtidigt ett blodtryck i armen. Normalvärdet för kvoten ankeltryck/armtryck är Om kärlen är stela, som vid diabetes, är värdet dock inte tillförlitligt och patienten måste skickas vidare för tåtrycksundersökning. Tåtrycket ska också kontrolleras hos personer som rapporterar smärtor men inte är diabetiker eller som lider av hypertoni (högt blodtryck), förklarade Carita Hansson. När diagnosen arteriell insufficiens har ringats in är nästa steg att bestämma om remiss till kärlkirurgen är nödvändigt. I Göteborg, där kärlkirurgi är bristvara, bör patienter med diabetes eller hypertoni ha ett tåtryck under värdet I övriga fall är gränsen

13 För att utreda venös insufficiens bristande blodcirkulation till hjärtat och om det krävs operation finns numera många avancerade utredningar inom klinisk fysiologi, som färgdoppler (bedömning av blodflödet via ultraljud), fortsatte hon. Ett annat ställningstagande inom diagnossättningen är om det är lämpligt att ta en biopsi (vävnadsprov). Vid frågeställning om vaskulit bör biopsin skäras ut fem millimeter utanför sårets kant. Misstänker läkaren en tumör tas den från själva sårkanten. Blod och urinprov är en annan metod, främst vid utredning av diabetes. Carita Hansson, docent och överläkare vid Sahlgrenska sjukhusets hudklinik i Göteborg 11

14 Alla patienter med fotsår bör utredas för diabetes, betonade Carita Hansson. Hon påpekade vidare att odlingar för att spåra bakterier eller svampar inte bara kan vara aktuellt när såret ska behandlas utan också för att underlätta en differentialdiagnos. Ett infekterat sår med stafylokocker är till exempel inte sällan förvirrande likt ett arteriellt sår eller andra sårbildningar. Och svampodling kan bland annat fastställa förekomsten av candida. Efter diagnosfasen ska åtgärderna riktas mot den bakomliggande orsaken. Ett venöst bensår fordrar kompressionsbehandling eller behandling med tryck och ibland venkirurgi. För arteriella sår gäller konservativ behandling, det vill säga att bevara mesta möjliga vävnad, eller remiss till kärlkirurgen. Neuropatiska diabetessår (neuropati; försämring i de yttre nerverna) behandlas genom kontroll av sjukdomen och såravlastning. Vaskulitsår kan orsakas av vissa läkemedel, som i så fall bör sättas ut. Vid cancersår är transplantation ofta nödvändigt, påminde Carita Hansson. Bensårspatienter är dessutom många gånger multisjuka. Såret kan ha svårt att läka av en annan sjukdom, som diabetes, eller om patientens rörelseförmåga är nedsatt. Man måste se hela patienten framför sig och behandla alla faktorer som påverkar sårläkningen inte bara den bakomliggande orsaken. Centralt är att ta reda på om det finns en infektion och i så fall bestämma behandling. Ibland räcker det med antibiotika, i andra fall är intensiv lokalbehandling eller en remiss till infektionskliniken riktigare. Även ett ödem som hindrar sårläkningen på tår och fötter ska botas. Vid venösa ödem hjälper inte diuretika (vätskedrivande medel). I stället fordras kompressionsbehandling som intermittent pneumatisk kompression pumpande tryck med pumpstövel eller vakuumsug. Smärtanalys och smärtstillande åtgärder är grundläggande för alla bensårspatienter, enligt Carita Hansson. För att nå ett bra behandlingsresultat är det betydelsefullt att minska smärtan. Läkaren måste också försöka lugna, eftersom många gamla med bensår tror att de ska få kallband och behöva amputeras. Även sårets utseende eller status ska bedömas innan det går att ta ställning till lämplig behandling. Finns det lösa nekroser (död vävnad) att ta bort? Fibrin koagulerat blod som ska lösas upp? Eller senor i botten av såret som bör hållas fuktiga? Vi måste alltid sträva efter att ha ett rent sår, genom mekanisk rengöring, fluglarver eller medicintekniska hjälpmedel som ger en fuktig sårmiljö. Det är därför motiverat att lära sig ett minisortiment av produkter för olika sårtyper, uppmanade Carita Hansson. 12

15 Ny medicinsk teknik effektiviserar vården Medicinsk teknik allt från plåster till avancerade apparater kan underlätta både diagnostik och behandling. Spektrometer för att förebygga trycksår. Ultraljudsdoppler som hjälp vid kartläggningen av kärlsjukdom. Och lindningsindikatorn som visar om benet är lindat med rätt tryck. Det är några exempel på medicintekniska hjälpmedel inom sårvården. I Sverige omsätter tillverkningen av medicintekniska produkter runt 14 miljarder kronor om åren. Hälften exporteras, och vår export inom området är större än importen. Branschorganisationen Sjukvårdens LeverantörsFörening SLF stod som en av sårvårdskonferensens arrangörer. Flera av de cirka 110 medlemsföretagen fanns också representerade genom de utställare som utanför föreläsningssalen visade upp några av sina senaste sårvårdsprodukter. Bland annat demonstrerades olika aktiva förband, som silverbandage, proteashämmare och hyaluronsyra. Medicinsk teknik är en tvärvetenskaplig tillämpning av både medicinsk kunskap och forskning i mötet med teknikens landvinningar inom alla tänkbara områden. Samarbetet mellan vård och företag ger sysselsättning och tillväxt, framhöll SLF:s direktör Anders Hultman. Det medicintekniska fältet är brett. Det omfattar inte bara olika slags förband och tekniska apparater, utan också hjälpmedel för handikappade. Användningsområdet är både att diagnostisera, förebygga, övervaka, behandla och lindra. Ytterst handlar det om att höja patientens livskvalitet. Dessutom kan vården effektiviseras, menade han. Enligt Anders Hultman har den medicintekniska branschen hamnat i skymundan av läkemedelsindustrin. Ändå har den alltid snabbt anammat den senaste tekniken, även inom IT, och därmed bidragit med flera uppfinningar som har revolutionerat vården. Pacemakern, titthålskirurgin, röntgentekniken och datortomografin (de två senare belönade med Nobelpris) är några. Diagnostik med spektrometer Eila Sterner, utvecklingssjuksköterska och doktorand vid Karolinska sjukhusets ortopedklinik i Solna, gav exempel på medicinteknik i dagens sårvård när hon redogjorde för den så kallade dermaspektrometern. I sin forskning tittar hon på hur apparaten kan förebygga trycksår på fötter genom att identifiera den rodnad i huden som uppträder innan trycksåret har utvecklats. 13

16 Trycksår klassificeras i dag ofta enligt en fyrgradig skala. Den lindrigaste varianten, grad-1-trycksår, kan vara svår att skilja från reaktiv hypertoni; kroppens normala svar på en tillfällig avstängning av kapillärernas cirkulation. Rodnaden försvinner ju när trycket mot huden upphör. Men det finns flera frågor att ta ställning till för den som utför undersökningen. Hur hårt och länge ska jag trycka för att kunna göra rätt bedömning? Vad händer om tryckmärket bara delvis bleknar? Eller om en del av rodnaden finns kvar? förtydligade Eila Sterner och menade att här kan dermaspektrometern vara ett utmärkt hjälpmedel. Om bensåret inte läker ska två frågor ställas: Har patienten rätt diagnos? Och har jag lindat rätt? Många gånger tror vi att vi är duktiga på att linda men vet inte om det stämmer. DERMATOLOGSJUKSKÖTERSKAN MARGARETA GRAUERS Instrumentet, som är ett slags reflektorspektrometer, svarar på hemoglobin (blodfärgämne) och pigmentering i hudens yttersta lager genom att reflektera tillbaka ett rött ljus till en lysdiod. Mätningen sker 1-2 millimeter ner i huden och inom ett cirka 7 millimeter brett område. I forskningsprojektet jämför Eila Sterner dessa objektiva mätningar patient för patient med sjuksköterskans subjektiva bedömning och digitala färgbilder. Förhoppningen är att få fram ett Erythemaindex så att den allra första tryckrodnaden kan avslöjas redan innan den är synlig för ögat och på så sätt kunna undvika trycksåret. Ultraljudsdoppler Dermatologsjuksköterskan Margareta Grauers (utsedd till årets sjuksköterska 2004) vid MG Sår & Hud delade med sig av sina erfarenheter från två andra medicintekniska hjälpmedel inom sårvården: ultraljudsdopplern och lindningsindikatorn. Dopplerapparaten är ett verktyg vid cirkulationsutredning för att ta reda på om patienten lider av en artärsjukdom. Den ger även vägledning om när det är lämpligt att linda. Normalt sett ska alla sår på fötter och ben lindas var tredje till var sjätte månad. Om ett sår inte läker kan det vara klokt att ta fram dopplern, förklarade hon men tillade att mätningen endast ger ett grovt mått. Värdet måste också jämföras med patientens symtom. Dopplerundersökningen går till så att först tas ett systoliskt armtryck med hjälp av blodtrycksmanschett och dopplerinstrumentet. Därefter mäts ankeltrycket. Manschetten placeras nu långt ner på underbenet. Efter att ha palperat fram pulsen avlyssnas flödesljudet, först i arteria dorsalis pedis (artären på fotryggen) och sedan i arteria tibialis posterior (artären på bakre skenbenet). I nästa steg jämförs det högst uppmätta trycket i foten med det systoliska armblodstrycket för att få fram ett ankel/armindex. 14

17 Blodtrycket vid ankeln ska normalt vara lika högt som det i armen, men det kan ibland vara högre. Om blodtrycket är lägre vid vristen vet vi att patienten har inslag av artär insufficiens (för låg blodtillförsel), betonade Margareta Grauers. Lindningsindikator Hon propagerade också för flitig användning av lindningsindikatorn, ett nätt litet hjälpmedel som kontrollerar att lindningstrycket är korrekt. Vid venösa bensår är kompressionsbehandling eller behandling via tryck den allra viktigaste åtgärden, påminde hon. Om bensåret inte läker ska två frågor ställas: Har patienten rätt diagnos? Och har jag lindat rätt? Många gånger tror vi att vi är duktiga på att linda men vet inte om det stämmer. Lindningsindikatorn placeras vid vristen, benet lindas och trycket läses av. Sensorn dras sedan upp till vaden och slutligen till ett läge strax ovanför knäet för avläsning. Den korrekta serien mätvärden på indikatorn det graderade tryckfallet anses vara Det är spännande att se hur bra man är på att linda, och instrumentet kan underlätta utbildning. Hur vanligt är det till exempel inte att man avslutar en lindning med att dra åt för hårt vid knäet? påpekade Margareta Grauers. 15

18 Moderna hjälpmedel Ett ödem hämmar sårläkningen och måste alltid behandlas. Pumpstöveln och fotpulsatorn är moderna hjälpmedel som används allt oftare. En annan medicinteknisk metod som har gett lovande resultat är ljusbehandling. Fotpulsatorn allt vanligare i vården Fotpulsatorn kan vara en utväg både vid behandling av ödem (svullnad orsakad av vätska) och för att förhindra trombos. En trombos som bildas i fotens vener riskerar att fara upp i systemet, orsaka en djup ventrombos och långt senare ge upphov till ett bensår. Risken tilltar vid längre tids sängläge eller under en operation, framhöll Christina Lindholm, professor i omvårdnadsforskning och vårdforskningschef vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Hjälpmedlet sätts fast på foten i form av en skumgummitoffel och förmedlar med jämna intervall en liten stöt i fotsulan. De pulserande stötarna ersätter den transport av blod tillbaka till hjärtat som normalt äger rum när foten vid vanlig gång trycks ner mot underlaget. Patienten kan ligga i sängen och titta på TV eller läsa och samtidigt behandlas. Apparaten fyller en funktion som trombosprofylax i stället för blodförtunnande medicin, vid arteriell cirkulationsstörning, inom ödembehandling och för att öka benmärgens genomblödning. Pulsatorn blir allt vanligare i vården och det finns en växande litteratur som stöder nyttan, berättade Christina Lindholm. Inte bara blodets återflöde i venerna ökar i hela benet utan också blodets hastighet från hjärtat till vävnaderna. En tydlig skillnad har noterats efter endast fem minuter, även om effekten försvinner när behandlingen upphör. Förbättrad genomblödning i vävnaderna och i fotens mikrocirkulation är andra dokumenterade vinster. Det är i flera studier påvisat att fotpulsatorn kan användas vid neuropatiska fotsår (neuropati; skador i yttre nerverna) hos diabetiker. Apparaten förmår vidare stabilisera claudicatio eller haltande gång. Likaså är det möjligt att tillfälligt men signifikant lindra arteriell vilosmärta (smärta vid vila som beror på bristande blodtillförsel). Patienter som har svårt att sova för att de har ont kan få hjälp och förbrukningen av sömnmedel trappas ner. Man har också sett att tåsår börjat läka och att vadomfånget har minskat; att pulsatorn alltså fungerar som ödembehandling. Pumpstöveln kan minska svullnad Christina Lindholm fortsatte med att redogöra för sina erfarenheter av den så kallade pumpstöveln. Även detta hjälpmedel åstadkommer en intermittent 16

19 kompression; den blåser via pumpande tryck upp sig och släpper ut luft och mjölkar på så sätt bort ödemet. Stöveln är särskilt lämplig för orörliga patienter, exempelvis rullstolsbundna. Kontraindikationer är risk för lungödem och hjärtsvikt. Ännu saknas full evidens men det finns flera lovande studier. Och jag tror också er kliniska erfarenhet är att pumpstöveln ofta sätter igång läkningen av ett bensår som har stått och stampat på grund av för mycket ödem. Enligt forskningsresultaten går svullnaden ner och vävnadstrycket ökar. Venernas ytspänning minskar. Dessutom känns stöveln behaglig för patienten. Hjälpmedlet fungerar även utmärkt före lindning, med dokumenterat bättre resultat än att enbart linda, påpekade hon. Infrarött ljus påskyndar läkning Christina Lindholm höll slutligen upp en liten apparat för publiken som sänder ut ett pulserande, synligt infrarött ljus med specifik våglängd, energi och pulsfrekvens. Alltfler försök visar att sårläkningen kan påskyndas om såret belyses med ljus. Behandlingen rekommenderas för trycksår, bensår och diabetiska fotsår. Den bakomliggande hypotesen är att skadad vävnad saknar energi och att energi i form av ljus stimulerar transporten av energikraft i såret och därigenom läkningen. Flera apparater inom behandlingsområdet är på väg ut på marknaden, bland annat Biolight. Här lagras ljuset i biocards, som väljs ut efter vilket slags sår som ska behandlas. Forskningen och den kliniska dokumentationen är än så länge mager. I två studier har läkningen av trycksår dock påskyndats av ljusbehandling, jämfört med i en placebogrupp, förklarade Christina Lindholm. Dessutom stimuleras tillväxten av fibroblast (omogna bindvävsceller) i sårkanten och möjligen också i överhuden, enligt experimentella undersökningar Man har även sett att genaktiviteten kan påverkas positivt. Och i en stor studie av grad-2-trycksår noterades en statistiskt signifikant förbättring av sårläkningen. Visst krävs det mer forskning, men ljusbehandling är ett spännande tillskott inom sårvården. 17

20 Fördomar mot behandling med växelström och syrgas Såväl TENS (transkutan nervstimulering) som hyperbar syrgasbehandling (behandling i tryckkammare) har beskyllts för att sakna vetenskapligt stöd och mötts med misstänksamhet. Detta vanrykte är orättvist. I dag finns det nämligen gott om forskning som visar på metodernas goda effekter inom sårbehandlingen. Så kan sårvårdskonferensens två sista presentationer av medicintekniska hjälpmedel sammanfattas. TENS-metoden Hélène Hallström är sjukgymnast och arbetar med smärta vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Hon lyfte i sitt föredrag fram det stora antalet studier som har påvisat att TENS kan skynda på sårläkningen. TENS, att aktivera nervtrådar med växelström via hudelektroder, har varit en metod inom sårvården sedan 1970-talet. I Sverige används oftast högfrekvent stimulering nära såret på Hertz med intensiteten milliampere (som ger en pirrande känsla i huden). Behandlingen ska ges minst en halvtimme två gånger dagligen och under en veckas tid. Det är viktigt att fortsätta tills såret är helt läkt, berättade Hélène Hallström. I den vetenskapliga litteraturen finns mycket skrivet om de troliga orsakerna bakom effekten. Smärtlindring genom gate-control-mekanismen ; att beröring hämmar smärta. Dämpning av den sympatiska aktiviteten (en del av det autonoma nervsystemet, som inte kontrolleras med viljan) genom segmentella reflexer kopplade till försörjningen av nerver från ryggmärgen. Direktpåverkan så att cirkulation ökar lokalt. Hämmad tillväxt av bakterier. Att bindvävscellerna formar sig efter strömriktningen. Och stimulering av protein- och DNAsyntesen i fibroblast (omogen bindvävscell). Det är några aktuella hypoteser. Alldeles ny forskning talar också för att lågfrekvent stimulering, 2 eller 5 Hertz, ger en antidrom aktivering eller baklängesaktivering av de sensoriska nervtrådarna, som i sin tur är viktiga för sårläkningen. Stimuleringen kan förbättra funktionen hos åldrade sensoriska nerver. Det är oerhört intressant och berör det intima, specifika samspelet mellan olika neuropeptider vid sårläkning, fortsatte Hélène Hallström entusiastiskt. Hon framhöll att i flera vetenskapliga artiklar finns positiva resultat vid behandlingen av såväl venösa som arteriella bensår. I ett projekt i Eksjö där 46 patienter fick TENS läkte 34 sår inom tre år. Läkningstiden var i snitt drygt fyra månader med enbart TENS men förkortades avsevärt när hela vårdteamet arbetade runt patienten. 18

21 Fördelarna med TENS är att metoden passar för både smärtlindring och egenvård. Den kan kombineras med andra åtgärder och ordineras under aktivitet. Biverkningarna är små. TENS är inte heller beroendeframkallande och kan spara pengar i vården, betonade Hélène Hallström. Hon tillade dock att det också finns nackdelar, som en tidskrävande utprovning och att det krävs noggranna instruktioner. Sårbehandling med syrgas i tryckkammare Folke Lind, överläkare vid hyperbarmedicinska sektionen, Anestesi-IVA, vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, försökte ta död på fördomarna mot hyperbar oxygenbehandling behandling i tryckkammare. Han har varit med och botat en lång rad svåra sår som från början har betraktats som hopplösa, bland annat hos patienter plågade av mördarbakterier. Här är dödligheten normalt 85 procent. Vi arbetar inte bara med tryckkammaren utan också multidisciplinärt tillsammans med flera personalgrupper, poängterade han. Svensk förening för Anestesi och Intensivvård har utarbetat riktlinjer för när tryckkammarbehandling kan ges. Indikationerna är akut ischemi (blodbrist) hypoxi (syrebrist), kolmonoxidförgiftning, allvarliga infektioner och hypoxiska problem. Det finns i stort sett inga komplikationer med behandlingen, enligt Folke Lind. Karolinska Universitetssjukhuset är ensamt i Sverige med att använda enmanskammare (tryckkammare finns på en handfull orter runt om i landet). Den bakomliggande principen är att det ofta råder syrebrist i svåra sår. Utan energi i form av syre fungerar inte läkningsmotorerna och vävnaderna dör. Varje fas i sårläkningen är beroende av syrgas. Hemligheten är att få ut syrgasen i kroppen. Syrgas är ett registrerat läkemedel. I tryckkammaren blir syretrycket så pass högt att syret når vävnaderna och via varje kapillär där det finns blod transporteras vidare ut i kroppen. Därigenom kan de ischemiska, blodfattiga vävnaderna syresättas. Detta gäller däremot inte när vävnaderna saknar kapillärer, som vid storkärlssjuka, men vid småkärlssjukdom som diabetes, strålskador samt kross och klämskador. Om det råder syrebrist får såret svårt att försvara sig mot bakterier och utsätts lättare för en infektion. Såväl kroppens infektionsförsvar som antibiotika behöver syrgas. Vi kan behandla i princip alla komplicerade neurologiska infektioner i tryckkammaren, fortsatte Folke Lind. Han redogjorde för aktuell forskning som visar att bakterier kan skydda sig genom att bilda en slemhinna där syretrycket är nästan noll. Bakterierna går i dvala och reagerar inte på antibiotika. De klarar inte av att dela sig och svåra infektioner kan därför inte läka. Tryckkammaren förmår dock bryta igenom denna barriär. Patienten får ligga i hundraprocentig syrgas i tryckkammaren under en och en halv timme två till tre gånger om dagen. Vid komplicerade fall, exempelvis 19

22 stora, svåra sår orsakade av mördarbakterier, kan det krävas uppåt 80 behandlingar. Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge har också framgångsrikt behandlat barn och vuxna som drabbats av allvariga infektioner i samband med att de har opererats för skolios (krökt ryggrad). Normalt sett är behandlingarna av dessa patienter svåra och resultaten dåliga. Det stämmer inte att hyperbar syrgas är en ovetenskaplig behandlingsform, slog Folke Lind fast och trodde sig veta varför metoden ändå hamnat i vanrykte: Många kliniker sakar kunskaper, och parallellt med de studier som visat på goda effekter har nedslående resultat publicerats. Dessutom har det hänt att patienter behandlas på felaktiga grunder. Foto: Barkfeldt Folke Lind, överläkare vid hyperbarmedicinska sektionen, vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, och enmans-tryckkammaren som används där. 20

23 Nytt IT-baserat beslutsstöd för sårvård Snart sjösätts Sveriges första datoriserade beslutsstöd för sårvård. Det ska hjälpa främst sjuksköterskan i telefonrådgivningen eller på mottagningen att ställa diagnos och välja behandling. Kvaliteten på rådgivningen blir bättre och diagnosen mer genomtänkt. Behandlingen kan också läggas upp efter de allra senaste forskningsrönen. Vinsten blir både kvalitetssäkring i arbetet och minskad stress hos de sjuksköterskor som under en och samma dag kanske tvingas svara på uppåt hundra samtal eller träffar en lång rad patienter. Det menade docent Bertil Marklund, chef för primärvårdens forsknings och utvecklingsenhet i Landstinget Halland, när han demonstrerade ett nytt, ITbaserat beslutsstöd för bensårsvård. Inte minst de sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning tvingas hålla många uppgifter i huvudet och samtidigt vara ständigt skärpta för att kunna ge rätt svar. De har ett stort ansvar, tillade han. Men meningen är inte att beslutsstödet ska ta över helt; det ska fungera som checklista och något att luta sig mot. En första prototyp av det datoriserade sårvårdsstödet hade världspremiär under konferensdagen i World Trade Center. Det har tagits fram på uppdrag av Socialstyrelsen av en arbetsgrupp där både sjuksköterskor och läkare deltagit. Bertil Marklund berättade för publiken om den långa vägen fram till ett beslutsstöd, som måste revideras och förbättras i flera omgångar innan det är färdigt att tas i bruk. Remissinstanser som sjuksköterskor, läkare, apotek och ämnesspecialister ska lämna sina synpunkter. Denna förankringsmodell är dock nödvändig, betonade han. Stödet måste processas på alla nivåer för att uppnå evidens och tillförlitlighet och för att få en enhetlig mall där alla pratar samma språk. Bertil Marklund illustrerade med hjälp av datorskärmbilder hur det nya beslutsstödet för sårvård är tänkt att fungera. Hjälpen ges i två steg: att ställa diagnos och därefter att välja och utföra lämplig behandling. Första momentet blir att klicka sig fram till en uppsättning frågerutor där de tolv vanligaste bensåren beskrivs med kortare texter. Användaren letar efter den beskrivning som verkar stämma. Under varje text ligger ett fördjupande avsnitt med en mer utförlig redogörelse och bakgrund. Det finns ju minst 200 olika slags sår, så vi har en del jobb kvar. Systemet kommer ständigt att byggas ut och utvecklas. 21

24 För att bekräfta att diagnosen är korrekt går det också att klicka fram bilder med korta bildtexter av de olika typerna av sår. Principen är att svara ja eller nej på de frågor som kommer upp på skärmen. Om beskrivningen stämmer har diagnosen stärkts och det är dags att navigera vidare. Annars går man tillbaka till schemat och fortsätter leta. Beslutsstödet anger slutligen hur diagnostiken går till rent praktiskt; vilka undersökningsmetoder som är lämpliga för att bekräfta den preliminära diagnosen och hur dessa utförs steg för steg. Misstänks ett arteriellt bensår erbjuds faktatexter som beskriver dopplerundersökning, tåtrycksmätning och biopsi. En fil för dokumentation, som kan kopplas till datajournalen, har också byggts in. Systemet kommer dessutom att kunna användas för att ta ut statistik och göra uppföljningar av exempelvis det egna arbetet, hur det ser ut i ett visst upptagningsområde eller av enskilda patienter. Beslutsstödet ska fungera som checklista och något att luta sig mot; inte ta över helt LÄKARE OCH DOCENT BERTIL MARKLUND När diagnosen har fastställts ger det IT-baserade beslutsstödet fortsatt vägledning för själva behandlingen. Det är bland annat möjligt att läsa om olika komplikationer och hur dessa ska åtgärdas. Även här finns stöd i form av text och bild. Om det till exempel är ett venöst bensår erbjuds vägledning för komplikationerna fördröjd läkning, infektioner, ödem och eksem, förklarade Bertil Marklund. Framöver hoppas vi även kunna lägga in rörliga bilder som visar hur behandlingen går till för var och en av sårdiagnoserna. Han lyfte slutligen fram vikten av att beslutsstödet regelbundet följs upp; att det inte lämnas vind för våg och att det finns en organisation för uppdateringen. 22

25 Internet: hjälpmedel och mötesplats IT och virtuell kommunikation som hjälpmedel för både patienter, anhöriga och vårdpersonalen. Under bensårskonferensen presenterades två aktuella exempel: Vårdalinstitutets Grönzon, som sprider forskningsresultat, erbjuder kurser och fungerar som mötesplats. Och ett webbaserat undervisningsmaterial där patienten kan stanna hemma och personalen bedöma bensåret via bildtelefoni. Såren tas om hand hemma När forskningsprojektet Vardagens lärande: bensår och bensårsbehandling är färdigt är det meningen att sjuksköterskan ska kunna hålla kontakt med patienten och titta på såret med hjälp av en videotelefon kopplad till patientens TV i hemmet. På så sätt kan onödiga hembesök undvikas, eller det räcker med att en undersköterska åker ut och gör omläggningen. Tanken är också att såväl sköterskan som patienten via samma system ska kunna prata med läkaren. Det kommer att spara tid, eftersom de personliga kontakterna i vissa situationer inte behöver vara lika täta som i dag, betonade sjuksköterskan och projektledaren Ann-Marie Jönsson. Tio patienter med bensår inom hemsjukvården i Landskrona och den vårdpersonal som ansvarar för deras omvårdnad och behandling (främst sjuksköterskor) har valts ut som testpersoner. De får bland annat tillgång till ett webbaserat undervisningsmaterial om bensår och bensårsbehandling 2. Ett motsvarande urval patienter och personal i Hässleholm utan tillträde till hemsidan fungerar som kontrollgrupp. Det webbaserade, virtuella undervisningsmaterialet har två ingångar en för sjukvårdspersonalen och en för patienterna och deras anhöriga, men alla användare kan läsa all information som finns inlagd. Systemet gör det också möjligt för olika aktörer i ett nätverk att kommunicera. Forskningprojektet är ett samarbete mellan Södra regionvårdsnämnden, Lunds universitet och Landskrona kommun. Pengarna kommer från dessa huvudvägare, KK-stiftelsen och Vårdalstiftelsen. Våra förväntningar är bättre kunskaper om bensår och bättre sårvård, genom att stödet till hälso- och sjukvården förbättras. Vi hoppas också på en ackumulering av kompetens, som kan generera konsultationer mellan olika nivåer inom hälso- och sjukvården, förklarade Ann-Marie Jönsson

26 Jonas Falkvall, IT-chef vid Vårdalinstitutet, i sampråk med Ewa Ställdal, Vårdalstiftelsens VD I utvärderingen vill forskarna få svar på vilken slags information och vilka metoder som ger bäst utdelning i ett datorstöd för bensårsbehandling för såväl personalen som patienterna. På vilket sätt kan det vara en hjälp i den kliniska vardagens beslutsfattande? Och hur upplever personalen respektive patienterna att vården och behandlingen påverkas av stödet? Enligt Ann-Marie Jönsson har patienternas och de anhörigas gensvar på vården och omhändertagandet inom projektet hittills varit gott. Många har varit ivriga att komma igång och börja använda systemet. Däremot har tekniken visat sig vara ett stort hinder på vägen, tillade hon. Stängda brandväggar, problem med bredbandsbolag, IP-nummer och så vidare har gjort det svårt att prata med varandra inte minst landsting och kommuner. Det måste finnas en samordning om vi ska kunna bedriva närsjukvård. Men jag tror ändå på liknande satsningar i framtiden. Och när 40-talisterna blir morgondagens bensårspatienter och alla kommer att veta hur man använder en dator då blir det en helt annan efterfrågan. Vårdalinstitutets Grönzon Jonas Falkvall, IT-chef vid Vårdalinstitutet 3, blickade också in i hur informationsteknologin i framtiden kan stödja kunskapsspridningen till större grupper. Institutet har byggt upp en hemsida en Grönzon där både allmänheten och personalen inom vård och omsorg kan logga in sig för att ta del av de senaste forskningsresultaten och annan aktuell information inom utvalda teman. Ett syfte är att knyta vårdens vardag och forskningen närmare till varandra. 3 Vårdalinstitutet stödjer forskning inom vård och omsorg, med betoning på tvärvetenskap. Institutet finansieras av Vårdalstiftelsen, Lunds och Göteborgs universitet, Västra Götaland och region Skåne. 24

27 På webbplatsen ligger bland annat en beskrivning av Vårdalinstitutet och den forskning som man stöttar, presentationer av institutets doktorander, utlysningar av forskningspengar och uppgifter om forskarskolor. Man kan också surfa in i tre tematiska rum: om demens, etik och smärta. Här finns grundläggande bakgrundsfakta men även mer djuplodande nerslag. Alla uppgifter baseras på vetenskaplig evidens. En ambition har varit att klä forskarnas material i ett lättläst språk som når fram till den breda gruppen läsare. Därför har personal från den kliniska vardagen i såväl kommuner som landsting fått tjänstledigt med bibehållen lön för att kunna vara med och utforma hemsidans innehåll. Inom varje tema presenteras vidare en aktuell profil; en person inom vård och omsorg som har tillfört temat något viktigt. Det går också att läsa om intressanta verksamheter inom området. Ytterligare ett tema är på gång (färdig under 2004), nämligen nutrition. I smärtrummet finns exempelvis smärtläkaren Gunilla Brattbergs efterfrågade och omtalade SmärtVärkstad som gör det möjligt för personer med långvarig smärta att träffas i grupp och tillsammans lär sig att hantera sitt handikapp. Grönzonen erbjuder allmänheten en virtuell variant av kursen. Konceptet skulle vi kunna föra över till fler områden, menade Jonas Falkvall optimistiskt. Läsaren har även tillgång till en Smärtskola, där ett frågeformulär hjälper till att bena ut och förbättra patientens kunskaper om sin smärta. Dessutom kan smärtrummets användare ta del av länkar och lästips samt delta i ett samtalsforum. Man behöver inte vara inloggad för att komma åt kurserna. Det är bara att gå in på nätet och läsa, förtydligade Jonas Falkvall. Vårdalinstitutets hemsida hittar du på 25

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Patientfokuserad hemsjukvård

Patientfokuserad hemsjukvård Patientfokuserad hemsjukvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 maj 2012 TALARE Rådet för hemsjukvård, SFAM Sonja Modin Avancerade hemsjukvården i mellersta Skåne Lena Carlsson Stifelsen Äldrecentrum

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen Förskrivning av TENS-stimulator som personligt hjälpmedel TENS Transkutan Elektrisk Nervstimulering 1. Omfattning 1.1 Indikationer 1(5) 2008-0-19 TENS kan förskrivas för personer med långvariga eller akuta

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Telefonrådgivning för sjuksköterskor

Telefonrådgivning för sjuksköterskor Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Telefonrådgivning för sjuksköterskor i hälso- och sjukvården Medicinsk lagstiftning och egenvårdsråd vad bör du tänka på? Smärta

Läs mer

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp I N FO R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp är ett vanligt besvär. Fotsvamp är ännu vanligare och är oftast en grund till att man drabbas av nagelsvampsinfektion på tårna.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Bältros kan bryta ut när som helst

Bältros kan bryta ut när som helst Bältros kan bryta ut när som helst 10 brännande frågor om bältros 1. Vad är bältros? Bältros är en virussjukdom som orsakas av återaktivering av det virus som ger upphov till vattkoppor. För att drabbas

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer