Antibiotikaförskrivning till patienter med svårläkta bensår som handlagts på en vårdcentral

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Antibiotikaförskrivning till patienter med svårläkta bensår som handlagts på en vårdcentral"

Transkript

1 Antibiotikaförskrivning till patienter med svårläkta bensår som handlagts på en vårdcentral Meike Hüttermann Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården ISSN

2 Antibiotikaförskrivning till patienter med svårläkta bensår som handlagts på en vårdcentral Meike Hüttermann Handledare: Lars Falk & Eva Törnvall

3 Meike Hüttermann, 2015 Byrå4, Uppsala, Sverige 2015 Rapport-FoUrnalen 2015:5-ST ISSN

4 Förord Detta forskningsprojekt gjordes som en del av min specialistutbildning i allmänmedicin på Åtvidabergs vårdcentral. Arbetet som läkare på en vårdcentral innebär möten med patienter med svårläkta bensår. Denna patientgrupp vårdas av tradition av sjuksköterskor som tillkallar läkaren för bedömning vid avstannad sårläkning. Denna konsultation resulterar oftast i förskrivningen av antibiotika utan att läkaren blir ytterligare involverad i patientens sårbehandling. I Åtvidaberg infördes i december 2010 en sårmottagning med behandlingsprinciper enligt Sårcentrum i Blekinge (1). Detta koncept innebär att patientens läkare ska vara delaktig i sårbehandlingen och medför att patienten tidigt i sårbehandlingsförloppet får en diagnos med hänsyn till bensårets etiologi och att det finns en såransvarig sjuksköterska eller undersköterska som i största mån genomför all sårbehandling. Jag vill tacka all berörd personal och särskilt Eva Fallman på Åtvidabergs vårdcentral för ett målmedvetet gemensamt arbete för att förbättra sårvården för våra patienter med svårläkta bensår. Ett särskilt tack går till mina handledare Lars Falk och Eva Törnvall för all hjälp och stöttning! Meike Hüttermann

5

6 Sammanfattning Prevalensen av ben- och fotsår är cirka 0,3 % i Sverige vilket motsvarar knappt patienter. Överanvändning av antibiotika är ett känt problem i denna patientgrupp. Den största delen av antibiotikaförskrivningen till dessa patienter sker i primärvården. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka huruvida en strukturerad sårbehandling på en specialiserad sårmottagning på vårdcentralen påverkade antibiotikaförskrivningen till patienter med svårläkta bensår. Patienturvalet gjordes från vårdcentralspopulationen där 34 patienter kunde identifieras som vid återkommande besök hade blivit behandlade på sårmottagningen för ett svårläkt bensår. Antibiotikaförskrivningen vid behandling på sårmottagningen jämfördes med förskrivningen när patienterna behandlades på sjuksköterskemottagningen där distriktssköterskor och ibland sjuksköterskor eller undersköterskor arbetade och som fortsättningsvis i denna text benämns sjuksköterskemottagningen. Sammanfattningsvis noterades att antibiotikaförskrivningen per patient var betydligt lägre på den nya sårmottagningen (26 %) jämfört med den tidigare sjuksköterskemottagningen (62 %). Följsamheten till Läkemedelsverkets rekommendationer vid behandling av bedömda infekterade bensår var också högre på sårmottagningen (35 % versus 23 %). Denna skillnad i följsamhet och antibiotikaförskrivning kan sannolikt bero på den strukturerade handläggningen som ges på specialiserade sårmottagningar genom interdisciplinärt samarbete med diagnossättning, upprättande av en behandlingsplan, färre behandlande vårdgivare samt kontinuerlig granskning och dokumentation av såret av en såransvarig sjuksköterska. Jämförande statistiska beräkningar kunde inte göras eftersom patientgrupperna på sjuksköterskemottagningen och sårmottagningen inte var oberoende. Många patienter (n=37) överflyttades enligt de lokala riktlinjerna för bensårsbehandling från sjuksköterskemottagningen till sårmottagningen. Genom att kartlägga antibiotikaförskrivningen hos patienter med svårläkta bensår fick vi ett aktuellt lokalt faktaunderlag inför det fortsatta arbetet med att förbättra följsamheten till rekommendationer och därmed säkra en rationell antibiotikaanvändning.

7

8 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 4 Frågeställningar... 4 Metod... 4 Statistiska beräkningar... 6 Etiska överväganden... 6 Resultat... 6 Diskussion Slutsats Lärdomar Referenser... 15

9

10 Bakgrund Förskrivningen av antibiotika i öppenvård utgör mer än 90 % av den totala antibiotikaförskrivningen i Sverige och läkare i primärvården förskriver cirka 50 % av alla antibiotikarecept (2). Uppskattningsvis förskrivs 10 % av dessa recept inom primärvården för behandling vid hud- och mjukdelsinfektioner (3). Prevalensen av ben- och fotsår är cirka 0,3 % i Sverige vilket motsvarar knappt patienter. Man räknar med att ungefär 1 % av den vuxna befolkningen vid något tillfälle har haft bensår (4). Ett svårläkt bensår definieras som ett sår som inte läkt komplikationsfritt inom sex veckor från sårdebut och är lokaliserat till underben eller fot (4). På grund av att den bakomliggande orsaken till svårläkta bensår oftast är tidigare djupa venösa blodproppar, nedsatt arteriell blodtillförsel eller ibland andra sjukdomar som diabetes mellitus och reumatiska sjukdomar (med nedsatt cirkulation i mindre och större blodkärl) är det vanligt att nya bensår uppstår om inte den bakomliggande orsaken åtgärdas eller motverkas. Överförbrukning av antibiotika till patienter med svårläkta bensår är ett känt problem. I tidigare studier beräknades antibiotikaförskrivningen ske till 60 % av bensårspatienter mätt under en sex-månaders period respektive 68 % mätt under en 12-månaders period (5,6). Förekomsten av bedömda kliniska infektioner i bensår i dessa studier visade trots denna höga förskrivning ha en så låg prevalens som cirka 4 %. Denna överförskrivning av antibiotika ansågs orsakad av inadekvat bedömning av infektioner relaterade till bensår. Den inadekvata bedömningen kanske delvis kunde bero på brist på struktur och kontinuitet i relationen mellan patient och vårdgivare (7-9). Den traditionella strukturen för sårvård inom primärvården i Sverige har varit att framför allt distriktssköterskor handlägger bensår. Av organisatoriska skäl har inte alltid samma vårdgivare följt upp patienten. Läkare har kopplats in vid komplikation, oftast misstänkt infektion. Att bedöma om det tillstött en infektion i bensåret kan vara svårt eftersom till exempel rodnad och sekretion förekommer i det normala sårläkningsförloppet. Klassiska infektionstecken såsom värme, smärta, rodnad och sekretion återfinns hos majoriteten av patienter med svårläkta bensår utan att sårinfektion föreligger (10). Vid bensår som beror på venös eller arteriell insufficiens kan det till exempel vara svårt att kliniskt bedöma om en rodnad i huden runt ett sår beror på hypostatisk/cyanotisk hyperemi (rodnad orsakad av ökat tryck och blodstagnation i huden) eller erysipelas (bakteriellt orsakad infektion i huden) (8). En komplicerande faktor för svårläkta sår är dessutom att dessa så gott som alltid är kontaminerade eller koloniserade av bakterier (även av sådana som kan ge infektion), som i de flesta fall inte förhindrar sårläkningen. Enbart sårodling kan därför inte användas som diagnostiskt instrument (5,10). Överförskrivningen av antibiotika till patienter med svårläkta venösa bensår är mycket utbredd, vilket medför ökad risk för resistensutveckling 1

11 och svårbehandlade infektioner orsakade av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), vancomycinresistenta enterokocker (VRE) och extended spectrum betalactamases-bildande bakterier (ESBL) (4). En randomiserad studie visade att 10 dagars antibiotikabehandling, utifrån odlingssvar, av sår utan påtagliga infektionstecken, inte medförde kortare läkningstid än enbart sedvanlig lokalbehandling (11). En Cochraneöversikt från 2014 identifierade fem randomiserade kontrollerade studier och kom till slutsatsen att det saknas evidens för en rutinmässig användning av antibiotika, dvs diagnos grundad enbart på sårodlingsfynd och utan klinisk läkarbedömning, främjar läkningen av venösa bensår (12). De nationella rekommendationer som finns för antibiotikabehandling av infekterade bensår är utarbetade i ett samarbete mellan Läkemedelsverket och Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) (4). Informationen är tillgänglig på Landstinget i Östergötland (sedan den 1 januari 2015 Region Östergötland) via Hudklinikens sårwebb, som nås via Region Östergötlands intranät, med en sammanfattning av innehållet och en länk till originaldokumentet. Till vårdcentralen spreds denna information via särskilda utbildningsdagar inom sårvård med information om sårwebben. Originaldokumentet sammanfattades, i ett samarbete med Smittskyddsinstitutet (sedan 2014 Folkhälsomyndigheten), översiktligt i en broschyr med behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, inklusive ett avsnitt om behandling av infekterade bensår (13). I denna fastslås att lokal sårinfektion är en klinisk diagnos grundad på nytillkommen/ökad smärta, ökad/ändrad sekretion, ökad rodnad samt lukt från såret. Förstahandsåtgärden enligt rekommendationerna är intensifierad lokalbehandling med täta omläggningar och adekvat kompression av eventuellt ödem. Vid utebliven förbättring inom 2-3 veckor eller tecken på spridd infektion ska man ta ställning till sårodling och antibiotikabehandling. Systemisk antibiotikabehandling är endast indicerad vid erysipelas, odlingsfynd av streptokocker grupp A eller vid sårinfektion som inte svarar på lokalbehandling, framför allt vid symtom på spridd infektion som allmänpåverkan och feber (13). Penicillin V (penicillin i tablett eller lösning som intas via munnen) rekommenderas vid streptokockinfektion och isoxazolylpenicillin vid stafylokockinfektion. Klindamycin rekommenderas vid penicillinallergi (tabell 1). Från gäller att isoxazolylpenicillin alltid ordineras i dosen 1000 mg tre gånger dagligen i 10 dagar (d.v.s. en högre dos än tidigare) (13). 2

12 Tabell 1: Läkemedelsverkets rekommendationer för systemisk antibiotika-behandling av infekterade bensår. Indikation Preparat Dos Längd Streptokockinfektion Penicillin V 1000 mg x 3 10 dagar (Kåvepenin ) Stafylokockinfektion Vid penicillinallergi Isoxazolylpenicillin (Heracillin ) Klindamycin (Dalacin ) mg x 3 10 dagar 1000 mg x 3 (från ) mg x 3 10 dagar Behandlingen av svårläkta bensår utförs traditionellt i Sverige av distriktsköterskor och sjuksköterskor. I Åtvidaberg genomfördes alla sårbehandlingar av sjuksköterskor antingen på vårdcentralen eller hemma hos patienten. Vårdcentralen med drygt listade patienter var geografiskt indelad i 4 team med 2-3 distriktssköterskor per team. På grund av många andra uppgifter som utfördes av distriktssköterskorna prioriterades inte kontinuiteten av sårvården utan behandlingen schemalades efter personalens tillgänglighet. Detta resulterade i att många olika behandlare involverades i behandling av samma sår och ibland med flera veckors mellanrum mellan behandlingstillfällena för den enskilde vårdgivaren. Läkare, oftast den jourhavande men om möjligt den patientansvarige, tillkallades för bedömning vid avstannad sårläkning. Denna konsultation resulterade oftast i förskrivning av antibiotikum utan att läkaren blev ytterligare involverad i patientens sårbehandling. Med införande av sårmottagningen i december 2010 omorganiserades sårvården på Åtvidabergs vårdcentral på olika sätt. Alla med svårläkta bensår enligt gällande definition, dvs bland annat efter sex veckors utebliven sårläkning, skulle anslutas till sårmottagningen som förlades till två halvdagar per vecka. Vid det första behandlingstillfället skulle såväl den såransvariga sjuksköterskan som den ordinarie patientansvarige läkaren vara närvarande. Såret skulle bedömas gemensamt med fastställande av diagnos och upprättande av en behandlingsplan samt insamling av alla relevanta data för registrering av såret i RiksSår. RiksSår som också kallas för RUT (Registry of Ulcer Treatment) är ett nationellt kvalitetsregister som används som ett diagnostiskt verktyg för behandlande läkare och sjuksköterska (14). Det hade tidigare påvisats att dokumentation kring sårvård på distriktssköterskemottagning utan strukturerad journalmall saknade relevant information för optimal sårbehandling. Därför dokumenterades alla besök på sårmottagningen i en särskilt på vårdcentralen utvecklad sårvårdsmall i patientjournalen (15). 3

13 Syfte Syftet med projektet var att undersöka antibiotikaförskrivning hos patienter med svårläkta bensår på vårdcentralen och att kartlägga eventuella skillnader mellan patienter som behandlades på sjuksköterskemottagningen jämfört med patienter som behandlades på sårmottagningen. Frågeställningar Fanns det någon skillnad i andel patienter som ordinerades antibiotika (antibiotikaförskrivning) mellan mottagningsformerna? Hur stor andel av antibiotikaförskrivningen föregicks av en läkarbedömning av såret? I vilken utsträckning följde förskrivaren av antibiotika gällande rekommendationer i avseende av antibiotikaval, doserings- och behandlingslängd samt tagande av sårodling och fanns det någon skillnad mellan mottagningsformerna Metod Studiedesignen var en retrospektiv kohortstudie. Studiepopulationen baserades på patienter listade på Åtvidabergs vårdcentral (n ). Inklusionskriterierna var att patienten behandlades för ett svårläkt bensår på sårmottagningen. Svårläkta bensår definierades som sår nedanför knät som inte hade läkt inom sex veckor efter debuten. Ett sår som uppstod på samma ställe registrerades som ett nytt sår om det gamla såret hade varit läkt i minst tre månader. Om inte bedömdes det som ett ofullständigt läkt sår. Urvalet av patienterna gjordes genom att via datajournalen Cambio COSMIC identifiera alla patienter som behandlades på sårmottagningen mellan (då sårmottagningen startade) och genom att söka med diagnoskoder (ICD-10) som används på sårmottagningen (tabell 2). I sökningen identifierades 45 patienter som behandlades vid minst ett tillfälle på sårmottagningen och av dessa var det 36 patienter som uppfyllde kriterierna för svårläkt bensår. Flera av patienterna behandlades på den tidigare mottagningsformen sjuksköterskemottagning där ett större antal sjuksköterskor behandlade samma patient vid olika tillfällen och där sannolikt också fler läkare blev involverade. Förutom en studiepatient överfördes de med kvarstående sår efter minst sex veckors behandling när sårmottagningen öppnade och fick sin 4

14 fortsatta behandling där. Utöver dessa patienter som ingår i studien fanns det ett okänt antal patienter med svårläkta bensår som enbart behandlades på sjuksköterskemottagningen eller i hemmet, t.ex. för att de inte kunde ta sig till vårdcentral på grund av sjukdom och eller hög ålder. Tabell 2: Diagnoskoder som användes på sårmottagningen. ICD-kod* Diagnos L97- Bensår I832P E118P T01-P Venöst bensår Diabetes mellitus typ 2 med komplikationer Sårskada * Kodklassificering enligt ICD-10 Vid granskningen av varje patients journal öppnades journalen med ett särskilt inlogg för kvalitetsarbete. Alla journalanteckningar från Åtvidabergs vårdcentral, granskades i kronologisk ordning och all relevant information samlades in. För varje patient registrerades ålder, kön, diagnos, grunden för diagnosen, riskfaktorer för nedsatt sårläkning och sårkarakteristika (antal sår, lokalisation av sår och sårstorlek). Behandling på sjuksköterskemottagningen och sårmottagningen registrerades och för antibiotikaförskrivning registrerades dosering och duration. Huruvida bakterieodling togs före antibiotikabehandling inklusive fynd av sårodlingen, samt val av omläggningsmaterial och kompressionsbehandling noterades. Dessutom registrerades vem som förskrev antibiotikabehandlingen och om förskrivaren själv bedömde såret före förskrivningen. Därefter genomsöktes särskilt anteckningar från fotronden på endokrinmedicinska enheten och anteckningar från akutmottagningen, kärlkirurgen, infektionskliniken, ortopedkliniken och hudkliniken för att samla in information angående eventuell antibiotikabehandling av dessa svårläkta bensår på respektive enhet. Slutligen öppnades individens journal i tidigare datajournalsystem, BMS, som användes före införandet av Cambio COSMIC (augusti 2008). Detta för att kontrollera om sårbehandling påbörjades före dess och om det fanns uppgifter om tidigare svårläkta bensår. Sårdebuten registrerades med exakt datum om patienten kunde ange detta. Om patienten inte mindes exakt registrerades sårdebuten som för flera månader respektive för flera år sedan. Antibiotikaförskrivning registrerades på följande sätt: vid förlängning av samma antibiotikum i samma dos registrerades denna som samma behandling. Vid byte till annat antibiotikum eller dos-ändring registrerades detta som en ny behandling. 5

15 Statistiska beräkningar På grund av att patientgrupperna inte var oberoende och alltså en del patienter behandlades på båda mottagningsmodeller med såväl samma som olika sår kunde inga jämförande statistiska beräkningar göras och data presenteras därför deskriptivt i antal och procentandel. Etiska överväganden En ansökan om granskning och godkännande till den Regionala etikprövningsnämnden bedömdes inte som nödvändig då projektet genomfördes som ett kvalitetsarbete av vårdcentralens verksamhet inom sårvård. Anmälan enligt personuppgiftslagen gjordes. All insamlad information registrerades som avidentifierad men kodad data i en Exceldatafil som endast författaren hade tillgång till med kodnyckeln på separat plats. Resultatet rapporterades enbart på gruppnivå. Journalgranskning innebär alltid en risk för integritetskränkning som i detta fall bedömdes som minimal då det var behandlande läkare på vårdcentralen som granskade journalen. Journalgranskningen medförde en bättre översikt och förståelse av genomförd behandling som i några fall resulterade i förändringar av den pågående sårbehandlingen som kan anses som potentiell fördel. Granskningen av patientjournalen skedde via en särskild inloggning för kvalitetsarbete och godkändes av verksamhetschefen. Resultat Av de 36 patienter som uppfyllde inklusionskriterierna hade två av olika anledningar mycket komplicerade sårläkningsförlopp som resulterade i sammanlagt 17 respektive 27 antibiotikabehandlingar. Båda patienterna hade sår orsakade av venös insufficiens och det förelåg flera riskfaktorer för försämrad sårläkning som djup ventrombos, övervikt, rökning, diabetes mellitus, hypertoni och hjärtinsufficiens. Därtill förelåg en allergi mot penicillin hos den ena patienten vilket gjorde det nödvändigt att göra avsteg från rekommendationer för förskrivning av antibiotika. Patienternas egna önskemål gjorde också att följsamheten till övriga behandlingsrekommendationer var låg. De övriga 34 patienterna hade totalt 53 svårläkta bensår som behandlades på Åtvidabergs vårdcentral på sårmottagning och/eller sjuksköterskemottagning under perioden Det genomsnittliga antalet sår per patient var 1,6 (variationsvidd 1-5). Ett exakt datum för sårdebuten kunde registreras för 26 såren. För sju sår angav patienten att detta hade funnits i flera månader, för sex sår i åratal och för 14 sår fanns inget uppgift om sårdebuten antecknad i 6

16 patientjournalen (men säkerställd sårduration sex veckor från första vårdkontakt till läkning). Medelåldern på patienterna vid den första kontakten var 74 år (58-88 år). Det var totalt 16 kvinnor och 18 män med 27 respektive 26 sår registrerade i journalen. Den största andelen av bensåren (49 %) både på sjuksköterskemottagningen och på sårmottagningen bedömdes orsakade av venös insufficiens. Alla patienter som anslöts till sårmottagningen fick en diagnos men för 31 % skedde diagnosregistreringen utan hänsyn till etiologi och diagnoser som sårskada eller bensår användes. På sjuksköterskemottagningen fick 12 % ingen diagnos och 48 % en diagnos utan hänsyn till etiologi. Kvinnorna hade i genomsnitt fyra och männen fem riskfaktorer för uppkomst av svårläkta bensår (16) (figur 1). Figur 1: Riskfaktorer för uppkomst av svårläkta bensår (16). Många patienter hade recidiverande sår och resultaten redovisas per sår eller per patient. Indikation för antibiotikabehandling grundar sig ofta på ett infekterat sår medan övriga sår kan vara utan infektionstecken. Eftersom bensår när det finns en bakomliggande sjukdomsfaktor till sår ofta har mycket lång läkningstid trots optimal behandling kom många patienter i studien att först tillhöra sjuksköterskemottagningen för att sedan överföras till den upprättade sårmottagningen. Ett antal patienter kvarstod i den gamla formen och nya patienter kom till båda mottagningsformerna. I enstaka fall tillkom nya sår medan andra läkte. Det var därför slutligen inte möjligt att göra ett för läsaren av denna rapport begripligt flödesschema som ledde fram till vilka som utvärderades i 7

17 studien från vardera mottagningen med avseende på antibiotikaförbrukning räknat på sår. Av de 53 såren blev 38 behandlade på sårmottagningen efter dess införande För 37 av dessa sår (97 %) inleddes behandlingen på sjuksköterskemottagningen, men patienten överfördes på grund av utebliven sårläkning till sårmottagningen. En patient blev direkt ansluten till sårmottagningen. Resterande 14 sår behandlades enbart på sjuksköterskemottagningen. Nio bensår var inte läkta vid studieperiodens slut. De övriga 44 såren hade läkt under studieperioden, men för två av dessa var inte exakt datum för sårläkningen angivet i journalen. Slutligen visade det sig att antalet patienter och antal sår som utvärderades var 34 patienter och 52 sår på sjuksköterskemottagningen respektive 34 patienter och 38 sår på sårmottagningen. Flera av dessa patienter och sår är alltså desamma men under skilda tidsperioder där den första var på sjuksköterskemottagningen (se tabell 3) Antibiotika till patienter förskrevs under behandlingstiden i genomsnitt 0,81 gånger respektive 0,45 gånger per sår på sjuksköterskemottagningen och sårmottagningen (se tabell 3). Det var en större andel patienter som fick antibiotika förskrivet på sjuksköterskemottagningen jämfört med sårmottagningen (62 % versus 26 %). Tabell 3: Antal och andel antibiotikabehandlingar per sår och sårgranskning av förskrivande läkare på sjuksköterskemottagningen och sårmottagningen. Sjuksköterskemottagning Sårmottagning Antal behandlade patienter Antal behandlade sår Antal antibiotikakurer totalt Genomsnittligt antal antibiotikakurer per sår 0,81 0,45 Genomsnittligt antal antibiotikakurer per patient 1,30,5 Andel patienter som antibiotikabehandlades (%) Antal granskade sår vid antibiotikaförskrivning 37 (86 %) 17 (100 %) Totalt förskrevs 60 antibiotikakurer under studieperioden till dem i studien inkluderade patienterna med svårläkta bensår som behandlades på vårdcentral. Sjuttiotvå procent av alla antibiotikakurer förskrevs till patienter på sjuksköterskemottagningen och 28 % till patienter på sårmottagningen. Följsamhetsgraden helt enligt Läkemedelsverkets rekommendationer för antibiotikaförskrivning var till patienter på sjuksköterskemottagningen respektive till patienter på sårmottagningen 23 % och 35 %. 8

18 Den antibiotikaförskrivande läkaren bedömde vid 86 % (25/29) av tillfällen själv såret vid det första tillfället patienten fick antibiotika förskrivet på sjuksköterskemottagningen. Vid den andra kuren gjordes detta vid åtta av nio tillfällen och vid insättning av den tredje kuren vid alla fyra tillfällena. Totalt bedömde läkare såren före antibiotikaförskrivning i 86 % av fallen (37/43) på sjuksköterskemottagningen jämfört med alltid på sårmottagningen (17 antibiotikakurer) (tabell 3). Det vanligaste felet var att sätta in fel antibiotikum och det näst vanliga felet var att välja rätt antibiotikum men att behandla med för låg dos (se tabell 4). Tabell 4: Antibiotikaförskrivning med hänsyn till avvikelse från Läkemedelsverkets rekommendationer. Antibiotikakur Sjuksköterskemottagning Sårmottagning Procent Antal Procent Antal Ej enligt rekommendationer Val av fel antibiotikum Rätt antibiotikum men fel dosering Rätt antibiotikum men annan avvikelse Enligt rekommendationer men sårodling togs inte Det var en större andel av patienter som fick antibiotika förskrivet från vårdcentral jämfört med från sjukhuskliniken om de handlades på sjuksköterskemottagningen jämfört med sårmottagningen (tabell 5). Tabell 5: Omfattning av antibiotikaförskrivning på vårdcentral jämfört med den på sjukhuskliniken. Antibiotikakur Sjuksköterskemottagning Sårmottagning Antal Procent Antal Procent Förskrivning på vårdcentral Förskrivning på sjukhus

19 Dessutom var andelen av antibiotikaförskrivning som gjordes enligt rekommendationerna större vid förskrivning på sjukhusklinik jämfört med förskrivning på vårdcentral (tabell 6). Tabell 6: Antibiotikaförskrivning på vårdcentral och på sjukhusklinik med hänsyn till följsamhet till Läkemedelsverkets rekommendationer. Förskrivning antibiotikakur Vårdcentralen Sjukhusklinik Procent Antal Procent Antal Enligt rekommendationer Ej enligt rekommendationer Omläggningsfrekvensen av sår föreföll högre för patienter på sjuksköterskemottagningen jämfört med sårmottagningen. Detta kunde delvis bero på att långvarande kompressionsförband, exempelvis Profore och Coban, användes i större utsträckning på sårmottagningen. På sjuksköterskemottagningen användes långvarande kompressionsförband på 43 % av patienterna med kompressionsbehandling. Motsvarande andel var 77 % för patienter på sårmottagningen med kompressionsbehandling. Dessutom användes i större omfång icke-rekommenderade kombinationer av omläggningsmaterial med liknande egenskaper (exempelvis Mepitel och Mepilex eller Mepitel och Aquacel ) på sjuksköterskemottagningen. Vidare sågs en stor skillnad i antal behandlare mellan mottagningarna. På sårmottagningen behandlades patienten av en person medan patienten på sjuksköterskemottagningen behandlades av i genomsnitt sex behandlare. 10

20 Diskussion Resultatet visar att den totala antibiotikaförskrivningen var avsevärt mindre vid behandling på sårmottagningen jämfört med behandling på sjuksköterskemottagningen (26 % versus 62 %). En liknande reduktion av antibiotikaförskrivning har tidigare setts i en studie på Sårcentrum i Blekinge, 2012, som visade att antibiotika förskrevs till 59 % av patienterna före anslutning till sårcentrumet jämfört med 44 % under behandlingen på sårcentrumet (17). Denna förbättring av sårbehandlingen anses bero på den mer strukturerade handläggningen som ges på särskilda sårmottagningar genom interdisciplinärt samarbete med diagnossättning, upprättande av en behandlingsplan och kontinuerlig behandling och dokumentation av såret av en såransvarig sjuk- eller undersköterska (18,19). Bedömning om ett sår är infekterat är svår utan en strukturerad och dokumenterad uppföljning av ansvarig distrikts- /sjuksköterska eller undersköterska med upprepad mätning av sårstorlek och en strukturerad anamnes. Det är viktigt att läkaren i dessa situationer inte bara expedierar receptbeställningar utan tar aktiv ställning genom systematiska frågor och kritisk klinisk granskning. Klinisk bedömning av såret gjordes vid förskrivning av antibiotika av förskrivande läkare vid samtliga fall på sårmottagningen i föreliggande studie. Detta förfarande är också ett tecken på det förbättrade interdisciplinära samarbetet jämfört med sjuksköterskemottagningen, där klinisk bedömning av förskrivande läkaren inte skedde i 14 % av fallen. Dessutom visade denna studie att förskrivningen av antibiotika på vårdcentral oftast inte följde gällande rekommendationer, men att följsamheten ökade tydligt (från 23 % till 35 %) vid införandet av sårmottagningen jämfört med förskrivningen på sjuksköterskemottagningen. Detta berodde delvis också på ett ökat samarbete med olika med olika sjukhuskliniker, bl.a. fotronden på endokrinmedicinska enheten och hudkliniken. En broschyr som sammanfattar Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård inklusive ett avsnitt om behandling av infekterade bensår fanns tillgänglig på vårdcentralen i Åtvidaberg. Den tydligt högre följsamheten till denna rekommendation på sjukhuskliniker jämfört med den på vårdcentralen (77 % respektive 13 %) är svår att förstå. En möjlig förklaring skulle kunna vara en vana att anamma ny vetenskaplig evidens fortare på sjukhus än på vårdcentral t.ex. som när den rekommenderade dosen av isoxazolylpenicillin höjdes från 750 mg till 1000 mg ( ). Det vanligaste felet var dock val av fel antibiotikum som eventuellt härrör från tidigare kliniska rutiner som resulterade i att man valde antibiotikum av vana istället för enligt aktuell evidensbaserad rekommendation. 11

21 Vare sig på sjukhusklinik eller på vårdcentral togs någon sårodling när den kliniska bedömningen av den aktuella patienten var erysipelas utgående från bensåret. Enligt Läkemedelsverkets rekommendationer ska sårodling tas vid utebliven förbättring eller försämring av en lokal sårinfektion samt vid tecken på infektionsspridning. Vid påvisade streptokocker rekommenderas behandling med penicillin V och vid växt av stafylokocker eller försämring med lokal avgränsning av sårinfektionen rekommenderas behandling med isoxazolylpenicillin (4). Denna formulering är inte helt tydlig i avseende om det är acceptabelt att ställa diagnosen erysipelas kliniskt och i så fall behandlas med penicillin V eller om det avses att infekterade bensår ska behandlas med isoxazylpenicillin vid avsaknad av odlingssvar för att täcka stafylokocker. Totalt bedömdes fem bensårsinfektioner under studieperioden som erysipelas och behandlades med penicillin V (n=2), cefadroxil (n=2) eller isoxazolylpenicillin (n=1). Tidigare undersökningar har visat en kolonisering av venösa bensår med S. aureus i 88 % (5) och förekomst av denna bakterie i 69 % vid klinisk infektion relaterad till bensår (17). En av dessa studier visade en förekomst av S. aureus på sårodling i 75 % av fallen där den kliniska bedömningen var erysipelas och streptokockinfektion hittades enbart i ett fall som också bekräftades med snabbtesten för streptokocker grupp A (Strep-A-test) (17). Detta resultat skulle kunna föranleda ett förtydligande av rekommendationerna i avseende av handläggning av erysipelasmisstanke utgående från infekterade bensår samt eventuell utnyttjande av Strep-A-testen i dessa fall. En svaghet i studien är att eventuell antibiotikaförskrivning av andra skäl än själva bensåret, t.ex. sårinfektion av operationssår efter kärlkirurgiskt ingrepp, inte beaktades i studien. Men detta bedömdes ha en försumbar inverkan eftersom hela journalen granskades och information om att antibiotikaförskrivning av andra skäl enbart förekom i undantagsfall. Dessutom fanns det stora skillnader i dokumentationen av sårbehandlingen mellan sjuksköterskemottagningen och sårmottagningen, där sjuksköterskemottagningens journalanteckning ofta saknade dokumentation av kliniska tecken på en sårinfektion såsom sårstorleken, sårsekretion mm. Detta försvårade bedömningen vid journalgranskning om en sårinfektion hade förelegat eller inte vid det aktuella tillfället. En annan svaghet är avsaknaden av en kontrollgrupp som direkt anslöts till sårmottagningen utan initial behandling på sjuksköterskemottagningen. Många av patienterna blev sin egen kontroll och det kan inte uteslutas att deras sår var i sämre skick vid första vårdkontakten än vid anslutningen till sårmottagningen vilket skulle resultera i mindre behov av antibiotikaförskrivning. Därför kan man inte dra några långtgående slutsatser vare sig avseende antal antibiotikaförskrivningar eller avseende den förändrade omläggningsrutinens möjliga effekt på infektionsincidensen av såren på sårmottagningen. Andra studier har dock visat såväl minskad 12

22 antibiotikaförskrivning som kortare läkningstider efter behandling på en specialiserad sårmottagning samt strukturerad dokumentation av behandlingen (1,6,20). Det är rimligt att tro att en konsekvent behandlingsrutin med få specialintresserade och kunniga vårdgivare får en positiv effekt på läkningen av sår. Inte minst är det väldokumenterat att kompressionsbehandling av bensår förknippade med ödem (framför allt vid venös insufficiens) är den viktigaste faktorn för sårläkning (21). Omläggningsfrekvensen och val av såromläggningsmaterial stod inte i fokus i denna studie men torde vara intressant att studera ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. En svensk studie visade vid sidan av minskat patientlidande p.g.a. snabbare läkning också en reduktion på knappt sju miljoner kronor årliga sårbehandlingskostnader i Blekinge (2006)(1). Slutsats På sårmottagningen för patienter med svårläkta bensår var antibiotikaförskrivningen betydligt lägre (26 % av patienterna) än på den tidigare sjuksköterskemottagningen (62 % av patienterna) på Åtvidabergs vårdcentral. Därutöver var andelen av antibiotikabehandlingar som följde Läkemedelsverkets och Stramas expertgrupps rekommendationer angående en adekvat antibiotikaanvändning bättre på sårmottagningen (35 %) än på sjuksköterskemottagningen (23 %). Genom att kartlägga antibiotikaförskrivningen hos patienter med svårläkta bensår fick vi ett aktuellt faktaunderlag inför det fortsatta arbetet med att förbättra följsamheten till rekommendationer och därmed säkra en rationell antibiotikaanvändning. 13

23 Lärdomar Projektet skulle handla om svårläkta bensår då jag sedan länge haft ett intresse av detta. Intresset väcktes när jag började arbeta på ett tyskt sjukhus 2007 som hade som specialinriktning behandling av patienter med diabetiska fotsår i behov av inneliggande vård. För att få hjälp med att hitta en konkret och aktuell frågeställning kontaktade jag FoU-enheten för närsjukvården, Region Östergötland, och fick under hela projektet mycket uppskattade råd och stöd. Särskilt viktigt var att tidigt skriva en projektplan med tydliga frågeställningar och göra fortlöpande anteckningar som senare underlättade att skriva FoUrapporten. Om jag skulle göra om arbetet skulle jag försöka vara mera strukturerad angående en tydlig tidsplanering för att undvika tidspressen i slutet. Att genomföra ett forskningsprojekt var på flera sätt lärorikt för mig. För det första utvecklade jag ökad kunskap i själva projektämnet, för det andra fick jag djupare förståelse för forskningsarbete. Den viktigaste personliga lärdomen som jag tar med mig är att det kan vara roligt och tillfredställande att forska. 14

24 Referenser 1. Öien RF, Ragnarson Tennvall G. Accurate diagnosis and effective treatment of leg ulcers reduce prevalence, care time and costs. J Wound Care 2006;15: Apoteket AB. Svensk läkemedelstatistik Stockholm: Apoteket AB, Lundborg CS, Olsson E, Mölstad S. Swedish Study Group on Antibiotic Use. Antibiotic prescribing in outpatients: a 1-week diagnosis-prescribing study i 5 counties in Sweden. Scand J Infect Dis 2002;34: Farmakologisk behandling av bakteriella hud-och mjukdelsinfektioner - ny rekommendation. Information från Läkemedelsverket 2009;20(5): Wiström J, Lindholm C, Melhus Å, Lundgren C, Hansson C. Infektioner och behandling vid kroniska bensår: Antibiotikaförbrukningen alltför hög, restriktivitet förordas. Läkartidningen 1999;96: Öien RF, Håkansson A, Ovhed I, Hansen BU. Wound management for 287 patients with chronic leg ulcers demands 12-full-time nurses. Leg ulcer epidemiology and care i a well-defined population in Southern Sweden. Scand J Prim Health Care 2000;18: European Wound Management Association (EWMA) Position document: management of wound infection. London: MEP, Cutting KF, White R. Defined and refined: criteria for identifying wound infection revisited. Br J Communitiy Nurs 2004;9:S Petursson P. GPs reasons for non-pharmacological prescribing of antibiotics: A phenomenological study. Scand J Prim Health Care 2005;23: André M, Eriksson M, Odenholt I. Behandling av patienter med hudoch mjukdelsinfektioner: Resultat av STRAMAs diagnos- och receptundersökning bland allmänläkare. Läkartidningen 2006;103:

25 11. Alinovi A, Bassissi P, Pini M. Systemic administration of antibiotics in the management of venous ulcers: a randomized clinical trial. J Am Acad Dermatol 1986;15: O`Meara S, Al-Kurdi D, Ologun Y, Ovington LG, Martyn-St James M, Richardson R. Antibiotics and antiseptics for venous leg ulcers. Cochrane Database of Systematic Reviews 2014, Issue 1. Art. No.:CD DOI: / CD pub Smittskyddsinstitutet. Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, Artikelnummer (www.folkhalsomyndigheten.se). 14. RiksSår (hämtad ) 15. Törnvall E, Wahren LK, Wilhelmsson S. Advancing nursing documentation - An intervention study using patients with leg ulcer as an example. Int J Med Inform 2009;78(9): Lindholm C. Sår. Lund: Studentlitteratur; Öien RF, Åkesson N. Bacterial cultures, rapid strep test, and antibiotic treatment in infected hard-to-heal ulcers in primary care. Scand J Prim Health Care 2012;30: Lorimer KR, Harrison MB, Graham ID, Friedberg E, Davies B. Venous leg ulcer care: how evidence-based i nursing practice? J Wound Ostomy Continence Nurs 2003;30: Harrison MB, Graham ID, Lorimer K, VandenKerkhof E, Buchanan M, Wells PS et al. Nurse clinic versus home delivery of evidencebased communitiy leg ulcer care: a randomized health services trial. BMC Health Services Research 2008, 8: Öien RF, Forsell HW. Ulcer healing time and antibiotic treatment before and after the introduction of the Register of Ulcer Treatment: an improvement project in a national quality registry in Sweden. BMJ Open 2013;3:e doi: /bmjopen Nelson EA. Venous leg ulcers. Clin Evid (Online) 2011 Dec;2011. pii:

26 Förteckning över rapporter utgivna av FoU-enheten för Närsjukvården, Östergötland, ISSN Kan beställas via e-post: Rapporterna finns också som PDF-filer på vår hemsida: Barn och ungas psykiska ohälsa Epidemiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockholms läns landsting Författare: Ann-Britt Wiréhn, Agneta Andersson, Christina Dalman, Tomas Bokström 2015:4 Patientnära analyser i Finspång, Östergötland Författare: Srinivas Uppugunduri, Ewa Grodzinsky, Maria Edvardsson, Göran Schedvin, Siv Stigell Wiklund, Helen Styrbjörn, Agneta Andersson, Nahreen Tynngård 2015:3 Distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljö i primärvård och en kartläggning av arbetstidens innehåll Författare: Eva Anskär 2015:2 D-vitaminbrist hos kvinnliga emigranter från subtropiska och tropiska områden boende i Sverige En tvärsnittsstudie vid två vårdcentraler i Motala Författare: Mustafa Douglah Georgios Korakakis 2015:1-ST Fungerar telefonbaserat beslutsstöd för att fastställa eller utesluta urinvägsinfektion hos kvinnor? Författare: Georgios Anastasopoulos, 2014:8-ST Aktiv exspektans vid bedömning av tarmsymtom enligt svenska NICEkriterierna Författare: Gabriella Karlsson, 2014:7-ST Utveckling av en svensk version av smärtbedömningsinstrumentet PACSLAC i en population av personer med demenssjukdom Författare: Pernilla Malmfors, 2014:6 Sjuksköterskors och chefers uppfattningar om RGS webb som arbetsverktyg i telefonrådgivning - en enkätstudie i primärvården Författare: Helena Skansén Nyberg, 2014:5 Interbedömarreliabilitet av triagesystemet RETTS Författare: Lise-Lotte Bergqvist, Linda Bohlin, Monika Karlsson, Jenny Pettersson, 2014:4 Integrerad diagnostisk utredning och kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD Författare: Henrik Hindmarsh, 2014:3

27 Upplevda magtarmsymtom hos patienter med ätstörning Författare: Cecelia Eriksson, Elisabet Bergfors, Bo Göran Olsson, Ewa Grodzinsky, 2014: 2 Från evidens till praktik Utvärdering av ett nytt arbetssätt för att använda evidens i vårdens förbättringsarbete Författare: Magnus Falk, Thomas Bradley, Morgan Edström, Solveig Johansson-Fredin, Eva Tärning, Per Carlsson, 2014:1 Uppföljning av medicinsk yoga för personer med Parkinsons sjukdom Författare: Anncharlotte Åberg, Lena Admyre, Paul Enthoven, 2013:6 Primärvårdsbaserad hälsoinformation i grupp till ofrivilligt migrerade Författare: Rose-Marie Mossberg-Maghsoudi, Hanna Waldemarson, 2013:5 Psykossjukdom ökar risken för metabolt syndrom intervention för en hälsosammare livsstil Författare: Berit Gustavsson Dahlgren, Lena Emilsson, Tommy Holmberg, Anna-Carin Jonsson, Jane Wennberg, Anniqa Foldemo, 2013:4 Utvärdering av samtalsbehandling i primärvården effekter av behandlingen Författare: Rolf Holmqvist, Anniqa Foldemo, 2013:3 Hälsosamtal Ett föräldracentrerat arbetssätt på Barnavårdscentral med stöd av Hälsokurvan Författare: Margareta Smedberg, 2013:2 Vårdkonsumtion och vårdkostnader för patienter i Dialektisk beteendeterapi före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning Författare: Ingrid Falklöf, Birgith Ledström, Annica Lundin, Mikael Åkeborg, Tommy Holmberg, 2013:1 Uppföljning av Ungdomshälsan Författare: Eva-Lena Fredriksson, Lena Rosengren, Tommy Holmberg, Anniqa Foldemo, 2012:3 Ambulatorisk blodtrycksmätning på vårdcentral Författare: Marie Ålholm Beijer, 2012:2 ST Vad gör vi på jobbet? En deskriptiv studie om arbetstidens innehåll på en vårdcentral Författare: Eva Anskär, 2012:1 Mindfulness för patienter med psykisk ohälsa uppföljning av behandlingseffekter inom primärvården Författare: Karin Hulting, Tommy Holmberg, 2011:3 Många äldre har biverkningar av simvastatin Författare: Fadi Chedid, 2011:2 ST Dessutom finns ett stort antal rapporter som utkommit i tidigare rapportserier. Hör gärna av dig till oss på FoU-enheten om du vill fråga om dessa.

28

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Bensår på Skillingaryds vårdcentral

Bensår på Skillingaryds vårdcentral Bensår på Skillingaryds vårdcentral Följer vi regionala riktlinjer?, ST-läkare, Skillingaryds vårdcentral December 2014 Helena.Jollivet@rjl.se Handledare Mikael Olsson, Med. Dr., spec. i allmänmedicin,

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är

Läs mer

Barn och ungas psykiska ohälsa

Barn och ungas psykiska ohälsa - Epidemiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockholm läns landsting Ann-Britt Wiréhn, Agneta Andersson, Christina Dalman & Tomas Bokström Forsknings- och utvecklingsenheten

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm An$bio$ka och äldre Anders Österlund Robert Svartholm Överlevnad vid pneumokockbakteriemi (Austrain R & Gold J. Ann Intern Med 1964;60:759-76) Karbapenemaser hos Gramnegativa stavar 120 Gram-neg tarmbakterier

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer Luftvägsinfektioner upprepade kurer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår, NKR14-125

RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår, NKR14-125 RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår, NKR14-125 RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama

Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama Föreläsningens upplägg Hur och till vem förskrivs antibiotika i Sverige? Patientfall

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning 2 Sårinfektioner Innehållsförteckning Sid. Klinisk infektion 3 Vanligt förekommande mikroorganismer. 4 Sårodling.. 5 Behandlingsriktlinjer. 6 Antibiotikaval. 6 Allmänna riktlinjer för lokal sårbehandling

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Strategigruppen för Rationell Antibiotikabehandling och Minskad Antibiotikaresistens,

Strategigruppen för Rationell Antibiotikabehandling och Minskad Antibiotikaresistens, STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikabehandling och Minskad Antibiotikaresistens Årsrapport 2001 Bakgrund Strategigruppen för Rationell Antibiotikabehandling och Minskad Antibiotikaresistens,

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Att starta ett projekt

Att starta ett projekt Hälsouniversitetet Att starta ett projekt Introduktionskurs i forskningsmetodik för ST-läkare 2015-03-23 Magnus Falk FoU-enheten för Närsjukvården IMH, Allmänmedicin Checklista över färdigheter som bör

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4-2011 Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: Utbildningsdag om hälsoundersökningar och vaccinationer...2

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Pulserat monokromatiskt ljus - kan det påskynda läkningen av fotsår hos patienter med diabetes?

Pulserat monokromatiskt ljus - kan det påskynda läkningen av fotsår hos patienter med diabetes? Pulserat monokromatiskt ljus - kan det påskynda läkningen av fotsår hos patienter med diabetes? Av Ove Dehlin 1 och Sölve Elmståhl 2, 1) läkare, prof emeritus i geriatrik, Ger avd, Inst Hälsa, vård och

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006)

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 (1)6 Dokumentbeskrivning: Bilaga 1 till Pilotprojekt TLV Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Bilaga 1:2 Definition Enligt TLV`s subventionsbeslut ska Champix förskrivas

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Antibakteriell kräm utan antibiotika

Antibakteriell kräm utan antibiotika Antibakteriell kräm utan antibiotika Microcid, en antibakteriell kräm utan antibiotika Ingen resistensutveckling. Brett antibakteriellt spektrum. Ingen signifikant skillnad avseende effekt jämfört med

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården

Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren?

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer