Detta vårdprogram kan beställas hos Monica Runnquist, tel Epost: Vårdprogrammet finns även på

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Detta vårdprogram kan beställas hos Monica Runnquist, tel 0501-623 67 Epost: monica.runnquist@vgregion.se Vårdprogrammet finns även på"

Transkript

1 Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatorisk VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM NORTONPOÄNG 20 Trycksår Skaraborgs Sjukhus och Primärvården Skaraborg

2 Detta vårdprogram kan beställas hos Monica Runnquist, tel Epost: Vårdprogrammet finns även på

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 ARBETSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING... 3 BAKGRUND... 4 VÅRDPROGRAMMETS MÅLSÄTTNING... 4 DEFINITION... 4 INCIDENS OCH PREVALENS AV TRYCKSÅR... 4 KOSTNADER FÖR VÅRD AV TRYCKSÅR... 5 TRYCKSÅR SOM INDIKATOR PÅ KVALITET I OMVÅRDNAD... 5 LOKALISATION AV TRYCKSÅR... 6 GRADERING AV TRYCKSÅR... 7 KLASSIFIKATION AV TRYCKSÅR... 7 ORSAKER TILL TRYCKSÅR... 8 YTTRE ORSAKER... 8 INRE ORSAKER... 8 SPECIFIKA SYNPUNKTER AVSEENDE TRYCKSÅRSPROBLEMATIK HOS BARN OCH UNGDOMAR... 9 SPECIFIK TRYCKSÅRSPROBLEMATIK HOS DIABETIKER ATT FÖREBYGGA TRYCKSÅR PRIMÄR PREVENTION RISKBEDÖMNING HUDVÅRD VID URIN- OCH FAECESINKONTINENS VÄTSKE- OCH NÄRINGSINTAG IDENTIFIERA RISKPERSONER FÖR UNDERNÄRING LÄGESÄNDRING/SITTSTÄLLNING/AKTIVITET HJÄLPMEDEL SÅRLÄKNING OCH BEHANDLINGSMETODER SEKUNDÄR PREVENTION NÄRINGSÄMNEN MED BETYDELSE FÖR SÅRLÄKNING KOSTTILLÄGG LOKALBEHANDLING AV TRYCKSÅR UNDERTRYCKSBEHANDLING KIRURGISK BEHANDLING AV TRYCKSÅR LÄKNINGSHÄMMANDE FAKTORER/INFEKTIONER SMÄRTA TENS BEHANDLING BEDÖMNING OCH DOKUMENTATION AV TRYCKSÅR FOTOGRAFERING/SÅRAVRITNING VÅRDKEDJAN LÄNSSJUKVÅRDEN PRIMÄRVÅRDEN KOMMUNEN UTBILDNING OCH INFORMATION FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR VERKSAMHETSUPPFÖLJNING OCH KVALITETSINDIKATORER REFERENSLITTERATUR ORDFÖRKLARINGAR... 28

4 BILAGOR MODIFIERAD NORTONSKALA FÖRENKLAD BEDÖMNING NUTRITIONSSTATUS, VUXNA CHECKLISTA FÖR DOKUMENTATION AV TRYCKSÅR VÄGLEDNING VID VAL AV MADRASS INFORMATION TILL DIG SOM HAR TRYCKSÅR ELLER RISK FÖR ATT FÅ TRYCKSÅR

5 INLEDNING På uppdrag av Vårdpolicygruppen har ett organisatoriskt vårdprogram inom området trycksår utarbetats gemensamt av länssjukvård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Skaraborg. Vårdprogrammet är i sin helhet en sammanställning av det material som finns att tillgå idag inom trycksårsområdet med syfte att ge den kunskap som behövs för att på ett rationellt sätt förebygga och behandla trycksår. Kunskap om predisponerade faktorer gör det lättare att kunna identifiera de personer som riskerar att utveckla trycksår. Regelbunden avlastning och inspektion av huden utgör en av de viktigaste förebyggande åtgärderna mot trycksår. Trycksårsbehandling skall ses som ett teamarbete där flera yrkeskategorier har ett ansvar och det krävs en samverkan inom hela vårdkedjan. Arbetsgruppens sammansättning Ordförande: Karlsson Anna-Lill Adolfsson Hillevi Bjurén Per Gram Eva-Lott Hagmyr Birgitta Hagqvist-Karlsson Karin Hötomt Maria Johansson Mona Jägeblad Gunilla Klang Bengt Larsson Christer Lundberg Sofia Nielsen Ingrid Schlaug Marianne Terstappen Karin Waholm Åsa Wallin Kerstin Wallin Helena Wahlin Anders Adjungerande: Angesjö Per MAS/verksamhetschef, Skara kommun, ordförande Arbetsterapeut, Falköpings kommun Planeringsledare, hälso- och sjukvårdskansliet, Mariestad Ledamot (kd) i hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg Distriktssköterska, vårdcentral Hjo, PV Sjuksköterska, Bensårscentrum, KSS MAS/verksamhetschef, Essunga kommun Lärare, Högskolan Skövde Fotterapeut/teamledare, KSS Ledamot (fp) i hälso- och sjukvårdsnämnden, Västra Skaraborg Överläkare, Barn och ungdomshab. Handikappförvaltningen Undersköterska, Bensårscentrum, KSS Planeringsledare, hälso- och sjukvårdskansliet, Mariestad Överläkare, Infektionskliniken, KSS Överläkare, Hudkliniken, KSS Sjukgymnast, Tibro kommun Dietist, vårdcentral Skara PV Sjuksköterska, Skara kommun Överläkare, Kirurgkliniken, KSS Distriktsläkare, vårdcentralen Tibro, PV 3

6 Bakgrund Att människor drabbas av trycksår är inget nytt fenomen, det finns beskrivet i litteratur långt tillbaka i tiden. Trycksår, tidigare benämnda decubitus eller liggsår har beskrivits så tidigt som 2000 f. Kr och därefter genom hela den medicinska historien. Florence Nightingale skrev 1861 att trycksår var något som berodde på sjuksköterskans slarv snarare än patientens tillstånd. Idag vet vi en del om de speciella riskfaktorer hos patienten som kan leda till uppkomst av trycksår och vi har också fått hjälpmedel för att kunna förebygga. De flesta trycksår kan förebyggas genom att personer i riskzonen tidigt identifieras och genom att riktade omvårdnads- och medicinska åtgärder sätts in. Organisation och effektivitet av trycksårsprevention, liksom struktur i behandlingsstrategin, är kvalitetsindikatorer för vården. Vårdprogrammets målsättning Implementering av vårdprogrammet Trycksår ska ge påvisbara positiva effekter på förekomst, prevention och riskbedömning av trycksår inom vården i Skaraborg. Trycksår som är en komplikation till sjukdom, vård och behandling är både en allvarlig hälsorisk för den enskilda personen och kostnadsdrivande. Vårdprogrammet skall utgöra en gemensam grund för ett samarbete med att förebygga och behandla personer som har, eller riskerar att få trycksår. Det övergripande målet för sårbehandlingen är att såret ska läka, minska personens lidande och att så långt som möjligt underlätta det dagliga livet. Kunskap och medvetenhet skall finnas hos alla personalkategorier, patienter och anhöriga om hur man identifierar personer med risk för trycksår. Det är viktigt att man genom adekvata behandlingsmetoder skall kunna läka redan uppkomna sår på ett optimalt sätt så att de inte ytterligare försämras samt att förebygga ytterligare recidiv. Definition Med ett trycksår (decubitus) menas ett sår eller en vävnadsskada som uppkommer efter ett högt tryck och/eller långvarigt tryck som leder till syre- och näringsbrist i vävnaden. Skadan kan uppkomma efter tryck, skjuv, friktion eller en kombination av dessa faktorer. Den normala blodgenomströmningen stryps av trycket och detta skapar närings- och syrebrist vilket leder till att cellerna dör. Ett tryck behöver inte bara uppstå från en utifrån kommande orsak. Det kan också bero på en inifrån växande tumör eller fraktur i felaktigt läge. Tryck + Tid = Trycksår Incidens och prevalens av trycksår Incidens (antalet nya fall under en preciserad tidsperiod) och prevalens (genomsnittligt antal fall vid en given tidpunkt) av trycksår är mycket svårt att bestämma beroende på att de studier som genomförts ofta använt sig av olika inklusions- och exklusionskriterier och olika metodologi. Olika studier i Sverige och andra europeiska länder visar dock att i storleksordningen var tionde till var femtonde patient på geriatrisk klinik eller sjukhem har trycksår, på akut- 4

7 klinik och inom hemsjukvården är frekvensen något lägre. Detta innebär att minst personer, sannolikt betydligt fler personer i Sverige behandlas dagligen för trycksår. Kostnader för vård av trycksår Det torde vara omöjligt att uppskatta de verkliga kostnaderna för trycksår i Sverige. Man vet dock att omläggningsmaterial och personalkostnader i omvårdnadstid är en tung börda för hälso- och sjukvårdens ekonomi. Trycksår är bidragande orsak till dödlighet, sjukdom och förlängd vårdtid. Kostnader för mänskligt lidande orsakat av trycksår är svårt att beräkna eftersom lidande i form av smärta, beroendeställning och för tidig död är svårt att värdera i pengar. Kostnaden för sårläkning är direkt relaterad till sårets svårighetsgrad. Ett trycksår grad III-IV tar minst dagar att läka. Oftast behövs kanske dessutom operativt ingrepp för att uppnå läkning. Trycksår som indikator på kvalitet i omvårdnad Det finns en mängd olika definitioner av begreppet kvalitetsindikator. Dessa definitioner är ofta kopplade till indikatorernas syfte och användningsområden. Enligt Nationalencyklopedin är en kvalitetsindikator: Mätbar variabel inom vården som används för att registrera viktiga aspekter av vårdkvalitet som t.ex. risk för trycksår. Det är en allmänt vedertagen uppfattning att om patienter drabbas av trycksår så beror det på bristande kvalitet i omvårdnaden. I hälsooch sjukvårdslagen finns övergripande mål som säger att vården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god kvalitet. Ett område där kvalitetsarbete skall bedrivas är för patienter med eller med risk för trycksår. För att garantera en omvårdnad med god kvalitet bör alla patienter bedömas utifrån risken att utveckla trycksår. Trycksår = Kvalitetsbrist Trycksår som uppkommer i verksamheten skall ses som en icke förväntad händelse och skall rapporteras som en avvikelse inom verksamhetens kvalitetssystem. 5

8 LOKALISATION AV TRYCKSÅR Trycksår kan utvecklas över hela kroppen. De flesta trycksår förekommer där benutskott ligger nära huden och belastningen är stor på små hudytor. I samband med såväl avmagring som immobilitet minskar muskelmassan och benutskotten framträder mer och bär därmed en större del av kroppstyngden. Korsbenet (sacrum) Trycksår i denna region förorsakas alltid av oavlastat tryck över korsryggen vid ryggläge, kombination med inkontinens/fuktig hud, friktion och skjuvning. Trycksår över korsbenet debuterar ofta som ett litet hål. Sår över sittbensknölarna (tuber ischias) Sår som uppstår över sittbensknölarna förorsakas av bristande tryckavlastning i sittande ställning. Benutskott på låret (trochanter major) Förekommer oftast vid långvarigt sidoläge. Hälar Sår på hälar förorsakats av ökat tryck vid liggande eller sittande ställning. Mikrocirkulationen i hälen är speciellt ömtålig för tryck. Bild. Trycksårspunkter ur Geriatrisk Vårdprogram, Trycksår och Trycksårsbehandling

9 GRADERING AV TRYCKSÅR För att få ett enhetligt bedömningssystem av trycksåren och för att kunna dokumentera resultat av insatta åtgärder måste ett standardiserat kommunikationssystem finnas. För detta ändamål har olika trycksårsklassifikationer utvecklats. För att kunna bedöma svårighetsgraden av ett trycksår så graderas trycksåren i ett 4-gradigt klassifikationssystem. Klassifikation av trycksår Vanligtvis klassificeras trycksår utifrån symtom och utseende i fyra olika grader. I Sverige används en klassifikation som är tillgänglig för kliniskt bruk. Denna klassifikation är fastställd av European Pressure Ulcer Advisory Panel (EPUAP). Diagnostik/klassifikation av trycksår enligt EPUAP Grad 1. Hudrodnad som inte bleknar vid tryck. Kvarstående missfärgning, hel hud. Grad 2. Delhudsskada (epidermis och/eller dermis). Ytligt sår eller blåsa. Grad 3. Fullhudsskada (epidermis, dermis, subcutis) ner till men ej genom fascian. Grad 4. Fullhudsskada (epidermis, dermis, subcutis, muskler, skelett) genom fascian. Grad 1 Kvarstående missfärgning Grad 2 Ytlig epitelskada Grad 3 Fullhudsskada utan sårkavitet Grad 4 Fullhudsskada med sårkavitet Fototryck, trycksårsteamet KSS Gradering av trycksår 7

10 ORSAKER TILL TRYCKSÅR Om en person ska utveckla trycksår eller inte kan vara svårt att bedöma, men det finns en rad olika faktorer som kan öka risken. Det finns ett hundratal riskfaktorer som är relaterade till trycksår. Det är en kombination av dessa som avgör om patienten får trycksår eller inte. Yttre orsaker Tryck Ett tryck mot en hudyta uppstår av att kroppstyngden pressas mot ett underlag, det kan vara i en säng eller mot en stoldyna i en stol. Motståndet från underlaget ger i sig också ett tryck när det bär upp kroppen. Av trycket komprimeras blodkärlen, vilket gör att blodförsörjningen till vävnaden försvåras eller upphör helt. Patientens tyngd och tiden för trycket påverkar uppkomsten av tryckskador i hud och underliggande vävnad. Tiden har en avgörande betydelse för uppkomsten av trycksår. För en svårt sjuk person kan mycket korta episoder av tryck ge en skada, medan andra patienter kan motstå sådan skada trots att en rad riskfaktorer föreligger. Skjuveffekt Skjuvning uppstår när huden förskjuts i förhållande till underliggande vävnad. Skjuv kan uppkomma när en person dras upp eller glider ner i sängen. Är huden då samtidigt varm och fuktig glider den inte mot underlaget trots att kroppen i övrigt är i rörelse neråt. Det sker en s.k. knickbildning på kärlen då genomblödningen försvåras eller upphör. Friktion och fukt Friktion anses inte ensamt orsaka trycksårsutveckling men ökar risken vid kombination med tryck och skjuveffekt. Vårdsituationer där det finns risk för friktion är då patienten förflyttas i sängen utan att lyftas ordentligt. Om huden samtidigt utsätts för fukt som t.ex. urin, avföring eller svett kan risken att utveckla trycksår öka ytterligare då huden blir uppluckrad. Inre orsaker Nedsatt rörelseförmåga Immobilitet är ett av de stora hoten för uppkomst av trycksår. Patientens förmåga att ändra läge kan försämras vid följande tillstånd: - Neurologiska sjukdomar t.ex. MS - Ledsjukdomar - Ryggmärgsskada med para- eller tetra pares - Medfött ryggmärgsbråck/myelomeningocele - Åldersvaghet och immobiliserande sjukdomstillstånd Andning och cirkulation - Nedsatt andningsförmåga försämras syresättningen av blodet vilket leder till ökad risk för syrebrist i vävnaden. Sänkt medvetandegrad - Stora trauman - Vid medvetslöshet, respiratorvård - Långvariga kirurgiska ingrepp 8

11 Nedsatt känsel - Nedsatt känsel gör att hjärnan inte får signaler att ändra ställning. När känseln är nedsatt eller saknas slås den biofeedback ut som normalt ger en obehagskänsla när vi belastar en kroppsdel för länge. Nedsatt känsel kan bland annat förekomma hos diabetiker. Ökad kroppstemperatur - Ökar cellens metabolism vilket ger en ökad känslighet för syre- och näringsbrist. En ökad hjärtminutvolym behövs, om cirkulationsapparaten ej klarar detta föreligger risk för vävnadshypoxi. Malnutrition - Försämrade nutritionsförhållanden, otillräckligt vätske- och näringsintag - Undervikt/Fetma - Proteinunderskott cellerna kan dåligt nybildas och tillväxa - Dehydrering (intorkning) ökar risk för sprickor på grund av torr hud. Minskar blodvolymen vilket gör att det blir mindre transport av syre och näring till perifer vävnad. Borttransportering av koldioxid och avfallsprodukter från cellernas metabolism försämras och celler dör. Inkontinens - Urin och/eller faecesinkontinens ger en macererad hud som lätt går sönder. Psykosocialt - Personer som har ett nedsatt psykiskt tillstånd. En depression kan inverka negativt på immunförsvaret och därmed fördröja sårläkningen. En apatisk, desorienterad eller deprimerad person kanske inte har ork eller förmågan att göra tryckavlastningar. Rökning - Nikotinet har en direkt sammandragande effekt på hudens blodkärl vilket bl.a. leder till minskad tillförsel av syre och näring till huden samt nedsatt förmåga att transportera bort slaggprodukter. Specifika synpunkter avseende trycksårsproblematik hos barn och ungdomar Barn och ungdomar som är i riskzonen för att utveckla trycksår är framförallt barn med: - Ryggmärgsbråck - Paraplegier - Tetraplegier Ryggmärgsbråck (myelomeningocele) med eller utan hydrocefalus Ryggmärgsbråck är ofta (80 %) förenat med hydrocefalus som kräver shuntoperation. Hydrocefalus medför ofta, dock inte alltid, en störning av kognitiva funktioner på sådant sätt att man får en ojämn begåvningsprofil med klart bättre språklig funktion än praktisk och logisk. Detta innebär att barn med dessa svårigheter kan ha problem med när det gäller att bedöma tillåtna sittider och att förstå instruktioner. Ett annat problem avseende barn med ryggmärgsbråck och hydrocefalus är att den inriktning på rörelseträning som är en del av vardagen i yngre år blir allt mindre när ungdomarna växer 9

12 och får större behov av att snabbt förflytta sig, vilket då sker sittande i rullstol. Detta ökar ytterligare sittiden och risk för sittsår. En annan komplicerande faktor är om inkontinensskydd behöver användas. Detta kan många gånger ge en risksituation med värme och fukt. De har också en nedsatt känsel och försämrad cirkulation. Barn och ungdomar med tvärsnittsskador, paraplegier Dessa barn har samma risksituation som ovan. Barn och ungdomar med andra typer av rörelsehinder, såsom svåra CP-skador av tetraplegityp Dessa barn och ungdomar har ofta en avvikande belastningssituation vid sittande på grund av ledkontrakturer och många gånger bristande underhudsfett och muskulatur. Sammanfattningsvis bör samma grundläggande principer gälla vid förebyggande och behandling av trycksår hos barn som hos vuxna. Dock måste man ta hänsyn till det växande barnets kognitiva och speciella förutsättningar samt till förekomst av eventuella ytterligare kognitiva och perceptuella svårigheter hos barn med mer centralnervösa störningar som exempelvis cerebral pares och hydrocefalus. Barn och ungdomshabiliteringen har ofta betydande insatser kring dessa barn och kan vara en värdefull samarbetspart. Specifik trycksårsproblematik hos diabetiker De flesta personer med diabetes utvecklar förr eller senare fotproblem, som kräver aktiv behandling. Det finns tre stora riskfaktorer som kan leda till fotsår och amputation. Dessa är neuropati, ischemi och infektion. Neuropati, nervskada, gör att patienten inte känner t ex skav, nageltrång, överbelastning och hudskador. Neuropati förorsakar ca 80 % av alla skador på foten vid diabetes. Neuropati är ofta en orsak till allvarliga sår. Skavsår uppkommer på utskjutande obelastade hudytor. Trycksår uppkommer p.g.a. skelettdeformiteter eller atrofi av fettkuddar på belastade ytor och ger typiska runda, djupa, utstansade sår med underminerade kanter. Känselnedsättning ökar risken för sår, speciellt när foten felbelastas p.g.a. derformitet. Ischemi, skador i blodkärlen ger en försämrad syresättning av blodkärlen som försörjer foten. Den försämrade syresättningen leder lätt till ischemiska sår på hälar och tåtoppar. Infektioner utvecklas lättare och är svårare att behandla vid diabetes. Fotinfektioner utgår ofta från sprickor i hälen, tår eller förhårdnader. 10

13 ATT FÖREBYGGA TRYCKSÅR PRIMÄR PREVENTION Det grundläggande steget i trycksårsprevention är att identifiera riskpatienterna. Trycksår orsakar många patienter onödigt lidande. Detta lidande skulle kunna minska genom ökad kunskap och användning av förebyggande insatser. Riskbedömning Bedömning av trycksårsrisk ska göras på alla patienter med risk för att utveckla trycksår. Denna riskbedömning skall göras initialt vid vårdkontakten. Ett strukturerat arbete med riskbedömningsinstrument, hudobservation, lägesändring, avlastningsmaterial, reducering av skjuv och friktion, kontroll av näringstillstånd och undervisning förebygger trycksår. Avlastning/Tryckreducering Hudobservation Hygien/hudvård Näringstillstånd Lägesändring Bild. Preventiva insatser vid trycksårsrisk Preventiva omvårdnadsåtgärder vid trycksårsrisk Undervisning/kunskap Riskbedömning Modifierad Nortonskala Nortonskalan Ett specialinstrument för riskbedömning är t.ex. den modifierade Nortonskalan som kan underlätta bedömningen av om en person löper risk att utveckla trycksår. Den modifierade Nortonskalan bör användas som ett komplement till den kliniska bedömningen. Skalan innehåller viktiga indirekta riskfaktorer; allmäntillstånd, psykisk status, aktivitet, mobilitet, inkontinens, födointag samt vätskeintag. Varje av de sju variablerna graderas från ett till fyra. Totalt kan en person få som mest 28 poäng och lägst 7 poäng. Om bedömningen ger 20 p eller lägre = ökad risk för tryckskada och en mycket aktiv trycksårsprofylax och skärpt totalomvårdnad bör sättas in. Se bilaga 1. Modifierad Nortonskala. Handlingsplan för trycksårsrisk eller patient med trycksår - Riskbedömning enligt modifierad Nortonskala. Ange trycksårsrisk. - Hudinspektion dagligen av tryckutsatta punkter - Smörj torr hud med fuktighetsbevarande kräm, skydda hudområden med risk för fukt - Uppmuntra patienten till egen aktivitet. Även små förflyttningar/rörelser gör underverk - Avlasta tryckutsatta punkter med anpassat ligg- och sittunderlag för alla patienter i riskzonen - Förflyttningshjälpmedel för att förhindra skjuv och friktion - Lägesändra var eller varannan timma eller efter behov. Vändschema - Anpassa kosten efter patientens beräknade energibehov. Upprätta kost och vätskeregistrering. - Smärtbedömning regelbundet med VAS-skala 0-10, regelbunden uppföljning - Vid trycksår genomför såromläggning samt omläggningsfrekvens enl.ordination. 11

14 Hudvård En daglig inspektion av huden måste göras på alla patienter som riskerar att utveckla trycksår. Var speciellt observant på huden över benutskott. Ta alla rodnader på allvar. Hud som utsätts för svett, urin och faeces skall rengöras med en gång. Ljummet vatten och en mild tvål alternativt en tvättkräm är lämpligt eller enbart ljummet vatten när det är tillräckligt. Klappa huden torr. Huden behöver skyddas med en fuktighetsbevarande kräm. Äldre personer har oftast torr hud och kanske behöver en daglig insmörjning av hela hudkostymen. Tvätt och insmörjning görs med lätt hand. Undvik att gnugga eller massera hud som är rodnad/skadad, det kan skada mikrocirkulationen och öka risken för trycksår. Undvik massage över benutskott av samma skäl. Tänk på att: - Inspektera huden dagligen med fokus på benutskott - Huden tvättas med ljummet vatten och mild tvål/badolja - Hudvårdande produkter ska vara fria från allergiframkallande ämnen. - Torr hud smörjs varsamt med mjukgörande kräm/salva - Fingertoppsmassera inte eftersom en redan uppkommen hudskada försämras av detta - Ett fullgott närings- och vätskeintag bidrar till att hudens kondition och motståndskraft bevaras - Hudstatus och vidtagna åtgärder, samt resultatet av dessa ska dokumenteras i journal Massage förbättrar inte cirkulationen. Däremot är det stor risk för att kapillärer skadas av massagen. Vid urin- och faecesinkontinens Inkontinens är en riskfaktor för bildande av trycksår. Patient vars hud, ofta eller ständigt, utsätts för fukt och kemisk irritation från urin och avföring är extra känslig för tryck. Urin- och faecesinkontinens kan orsaka fuktskada. Denna kan vara svår att skilja från tryckskada. Ofta förekommer en kombination av dessa skador. I riskbedömningen ingår bedömning av inkontinens. I förekommande fall måste utredning göras för att försöka fastställa bakomliggande orsak. Detta för att lämplig behandling skall kunna sättas in. Tänk på att: - Undvik inkontinensskydd med plastskikt. Täta byten! - Toaletträna - Skydda huden med fuktavstötande produkter t.ex. kräm, salva och hydrofoba förband - Överväg ev. behov av KAD medicinsk ordination - Vid komplicerade trycksår där faecesinkontinens förekommer kan stomi vara indicerat alternativt en fekalkateter. Vätske- och näringsintag Fullvärdig kost är en förutsättning för god hälsa och välbefinnande. Vid många sjukdomar är maten en mycket viktig del av den medicinska behandlingen och omvårdnaden. Malnutrition leder till fördröjd sårläkning, samtidigt minskar effekten av väl beprövade sårvårdsmaterial och metoder. 12

15 Personer med risk för, eller som har, trycksår skall ha en fullständig och balanserad kost, då energi- och näringsbehovet är förändrat. Personer med undernäring visar på minskad muskelmassa, låga serumproteinvärde, försämrat immunförsvar och försämrad sårläkning. Det är lättare att förebygga en näringsrubbning än att i efterhand återställa den. En person med nedsatt näringstillstånd skall ha en plan för näringstillförsel och/eller näringstillägg. Vid vätskande sår ökar energibehovet. Ett led i att förebygga trycksår är därför att se till att personen får tillräckligt med energi och näring från mat och dryck. Särskilda krav på mat Inom all vårdformer bör protein och energirik kost, d.v.s. E-kost, kunna erbjudas. Målsättningen är att tillföra energi, protein och andra näringsämnen i tillräcklig mängd för att kunna förebygga eller behandla ett försämrat näringstillstånd. För många är det stora problemet att äta tillräcklig mängd mat. För att tillgodose dessa behov finns E-kosten med liten volym med högt energi- och näringsinnehåll. Det innebär att kostfibermängden ofta måste begränsas. E- kost bör kunna erbjudas i olika energinivåer samt med möjlighet till konsistensanpassning för att tillgodose det individuella behovet. Identifiera riskpersoner för undernäring. Dokumentation av patientens viktutveckling bör följas genom hela vårdkedjan. Rutiner bör finnas inom alla vårdformer för att bedöma och dokumentera patientens näringstillstånd, energi- och vätskebehov samt mat- och vätskeintag för de patientgrupper som är i riskzonen. Se bilaga 2. Förenklad bedömning nutritionsstatus för vuxna. Orsaker till nedsatt aptit - Bakomliggande sjukdom - Läkemedel - Infektioner, feber, smärta, stress mm - Smärta i mun och/eller svalg, muntorrhet, problem med tänder och/eller tandprotes - Oro, ångest Orsaker till tugg- eller sväljningsproblem - Sjukdomar som påverkar förmågan att äta, tugga och/eller svälja maten - Dålig tandstatus, illasittande tandproteser eller avsaknad av tänder - Dålig salivproduktion, ökad risk för svampinfektioner - Problem att äta tillsammans med andra, behov att få matningshjälp Orsak till lågt serumalbumin - Lågt proteinintag. S-albumin < 30 g/l. Låga nivåer av serumalbumin ger en sämre läkningsförmåga av trycksår. Falskt förhöjd albuminkoncentration kan ses vid dehydrering. Lägesändring/sittställning/aktivitet Aktivitet Rörelse och aktivitet ger ett mycket gott skydd mot trycksår. Personalens arbetssätt bör därför uppmuntra och stötta personen till egen aktivitet. Miljön bör vara utformad och anpassad så att personen kan vara så aktiv som möjligt. Rullstolsburna personer med god armstyrka bör uppmuntras att ändra läge för att tryckavlasta sittbensknölarna och ändra benens position, gärna var 15:e minut. Personer med nedsatt rörlighet bör växla mellan att ligga i sängen och 13

16 sitta i stolen/rullstolen så att olika delar av kroppen får bära kroppstyngden. Om huden utsätts för långvarigt tryck ger det obehag och normalt rör man sig spontant både i vaket och sovande tillstånd. Det gäller dock inte för den som är nedsövd, har mycket hög feber, är förlamad, har en sänkt medvetandegrad eller nedsatt känsel. Där måste personalen hjälpa till med lägesändringar. Personen kan även sakna insikt om sina behov och därför behöva hjälpinsatser. För helt inaktiva personer är kontrakturprofylax en viktig åtgärd. Kontrakturer kan medföra ett ökat tryck över vissa kroppsdelar och göra det svårt att hitta tryckavlastande positioner både i sittande och i liggande. Det kan även innebära att hud ligger mot hud. En vanlig tidsgräns som anges för lägesändring för stillaliggande eller stillasittande patienter är två timmar, men svårt sjuka patienter behöver ändra läge oftare. Detta måste dock avvägas mot patientens behov av oavbruten sömn. Ett vändschema skall alltid upprättas. Hjälpmedel Hjälpmedel kan underlätta egen aktivitet eller vara arbetstekniska. Hjälpmedel används både förebyggande och behandlande. De avlastar tryckkänslig hud och ger möjlighet till skonsam lägesändring både då personen sitter och ligger. Det finns även hjälpmedel som minskar skjuvkrafternas och friktionens påverkan på huden t.ex. olika typer av glidlakan och glidmattor. Dessa kan användas vid förflyttning av personen eller vara till hjälp för personen att förflytta sig själv. Möjligheten att vara självständig efter egen förmåga underlättas. Tryckavlastning på ett ställe kan ge ökat tryck på ett annat ställe. T.ex. kan en för hög avlastning av hälarna ge ett ökat tryck över korsbenet. Hjälpmedlens funktioner bör användas optimalt. På en komfortrullstol kan man ändra ryggstödets lutning och benstödens vinkling för att ändra trycket över sittbensknölarna. Det kan även finnas behov av att köpa in hjälpmedel utanför hjälpmedelscentralens sortiment. Det kan t.ex. handla om positioneringskuddar, kilar eller hjälpmedel för avlastning av hälar, knän och fotknölar. Rullstolar Sittandet i rullstol anpassas så att risken för skjuvkrafter och tryck minimeras samt att patientens behov och komfort tillgodoses. Rullstolar finns upphandlade i Västa Götalandsregionen och ingår i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Rullstolar förskrivs av arbetsterapeut. Rullstolar utprovas individuellt med tanke på patientens behov och förutsättningar. Sittdynor Sittdynor tillverkas i många olika utföranden. Det finns bland annat geldynor, dynor med gummiceller som fylls med luft, alternerande luftkuddar, skumgummidynor och sittdynor med olika vätskor. För att tryckreducerande sittdynor ska vara effektiva krävs en individuell utprovning för patienten med tanke på vikt och kroppskonstitution. 14

17 VAR NOGA MED ATT DU ALLTID placerar dynan rätt i stol eller rullstol sätter på dynans överdrag åt rätt håll monterar dynan rätt efter rengöring Var god se bruksanvisning! Tryckavlastande madrasser Patienter med risk för att utveckla trycksår ska så tidigt som möjligt få en tryckavlastande madrass. Patientens bedömda risk att få trycksår eller graden på ett redan utvecklat trycksår avgör vilken typ av madrass som skall väljas. Madrassen måste väljas efter patientens behov, kroppsbyggnad och vikt. Även ett mycket lågt tryck kan stänga av blodflödet i hudens minsta blodkärl. Tänk på att varje lager ovanpå madrassen/sittdynan försämrar den tryckavlastande effekten. Detta gäller även dynor i rullstolar och liknande. Det finns ett stort antal antidecubitusmadrasser på marknaden. Ett sortiment av olika madrasser finns upphandlade i Västra Götaland. Se bilaga 4. Vägledning vid val av madrass. Madrasser förskrivs av sjuksköterska. Samråd skall ske med arbetsterapeut eller sjukgymnast när kombination sker med personligt förskriven säng, när sängens funktion påverkas av madrassen och om förflyttningssituationen i eller till och från sängen påverkas. Madrass väljs utifrån: Riskbedömning enl. modifierad Nortonskala Sårgrad Patientkomfort Patientens rörelse-/förflyttningsförmåga Vikt och kroppsbyggnad Kostnad Tillgänglighet Tradition Prevention/behandling Avlastningar och ortopediska hjälpmedel vid fotsår Fotsår som utsätts för friktion, tryck eller belastning kan inte läka. Alla fotsår måste därför avlastas. Ortopedteknikern tillverkar avlastande orthoser eller behandlingsskor. 15

18 SÅRLÄKNING OCH BEHANDLINGSMETODER SEKUNDÄR PREVENTION Målet med sekundär prevention är att förhindra försämring och att behandla uppkomna sår så att de läker på kortast möjliga tid och att behandlingen medför så lite obehag som möjligt för patienten. Alla de åtgärder som vidtas utifrån primär prevention är aktuella i den sekundära preventionen, det vill säga tryckavlastning, att förhindra skjuvning och friktion, bedömning och korrigering av vätske- och näringsintag, hudvård och en helhetsbedömning utifrån patientens tillstånd såväl fysiskt som psykiskt. Näringsämnen med betydelse för sårläkning Vid sårläkning ställs stora krav på tillförsel av bland annat protein, vitaminer samt mineralämnen. Protein Proteiner är nödvändiga för uppbyggnad av celler samt bildning av enzymer och hormoner. Ett lågt intag av proteiner anses öka risken för trycksår. Vid sår som vätskar finns risk för proteinläckage. Protein finns i kött, fisk, ägg, mjölk- och spannmålsprodukter. Erbjud patienten protein- och näringsrik kost. Kosttillskott finns i form av t.ex. näringsdryck med extra protein Obs! Ge inte extra proteintillskott till patient med nedsatt njurfunktion utan att ha diskuterat detta med ansvarig läkare. Fett och kolhydrater Kolhydrater och fett behövs under hela sårläkningsprocessen, de är även proteinbesparande. Bra kolhydrater är potatis, pasta, bröd, mejeriprodukter, grönsaker och frukt. Fett är viktiga byggstenar i cellmembranen och finns i grädde, glass och feta ostar samt i oljor, bordsmargarin samt i feta fiskar. Vitaminer med speciell betydelse för sårläkning (A, C, E) Vitamin A finns särskilt i lever, feta fiskar, äggula, ost, morot, kål, spenat/nässlor samt i torkade aprikoser, färsk mango och nypon. Vitamin C förekommer rikligt i citrusfrukter, olika sorters kål, röd paprika och jordgubbar. Vitamin E finns rikligt i solros-/rapsolja, margarin, fullkornscerealier, groddar, kli, nötter, mandel, frön och gröna bladgrönsaker Mineralämnen av stor vikt för sårläkning (zink, järn) Zinkbrist innebär sämre sårläkning och förekommer vid protein och energimalnutrition. Zink finns i fisk, kött, lever, grönsaker och fullkornsprodukter. Viktiga järnkällor är kött, lever, surdegsbakat bröd, ägg, bruna bönor, gröna ärtor, spenat, brysselkål och torkad frukt. Vitaminer och mineraler är beroende av varandra i läkningsprocessen 16

19 Kosttillägg Vid otillräckligt energi- och näringsintag kan kosten behöva kompletteras med någon form av kosttillägg. Med kosttillägg avses här energi- och näringsrika produkter av olika slag från nutritionsföretag. Kosttilläggen finns i form av drickfärdiga drycker eller som lättlösligt pulver med olika sammansättning sett ur näringsinnehåll samt i olika smaker. Näringsdrycker Näringsdrycker är lämpliga att servera som mellanmål. Dryckerna varierar i energiinnehåll, fetthalt, proteinhalt och innehåll av övriga näringsämnen. Mjölkproteinbaserade drycker av milkshaketyp har ett energi- och näringsinnehåll som i stort sett motsvarar svenska näringsrekommendationer. Klara juiceliknade näringsdrycker är ofta baserade på vassle- eller sojaprotein med ett tillägg av vitaminer och vissa mineralämnen. Näringsberikning i pulverform Berikning kan ske genom protein-, kolhydrat- eller allmänberikning i pulverform. Inget av alternativen kan kallas komplett. Berikning med vanlig mat bör användas i första hand. För att energiberika maten används ofta vanliga livsmedel som olika sorters matfett, grädde och andra mejeriprodukter liksom socker. Lokalbehandling av trycksår Ren rutin tillämpas vid alla sår som inte kräver steril omläggning. Val av ren eller steril metod sker enligt lokala rutiner och ordineras av behandlande läkare samt dokumenteras. Vid ren rutin används värmedesinfekterade instrument och tvättskålar samt ren tork och kompresser. Såren spolas/tvättas med ljummet kranvatten från kran som används frekvent och fått rinna någon minut innan tappning. Vid tveksamhet om vattnets kvalité används steril koksaltlösning. Steril rutin används alltid vid sår som står i förbindelse med led eller annan djupare vävnad. Steril rutin bör även användas till patienter som är infektionskänsliga. Nekroser ska tas bort eftersom bakterier samlas under dessa. Därigenom underlättas sårläkning och inspektion av sårets djup och utbredning möjliggörs. Till detta används värmedesinfekterade instrument såsom pincett, sax och skalpell. Vid mekanisk rengöring av sår vidtages största försiktighet så inte vital vävnad skadas. Vid bakteriekolonisation, rikligt vätskande sår, eksem och dålig lukt används lösningar vars syfte är att minska bakteriemängden, torka upp, minska dålig lukt och lindra klåda. Dessa lösningar appliceras på såren efter mekanisk rengöring och tvättning och ska inte tvättas bort innan förbanden läggs på. Sårkanterna skyddas med hjälp av vätskeavstötande salvor, barriärkrämer eller filmer. Målsättningen för behandling av trycksår är att skapa en fördelaktig atmosfär för att såret skall kunna läka på så kort tid som möjligt. Därför skall riskerna elimineras för att en infektion skall uppstå, samt att den nybildade vävnaden inte skadas och förstörs. Dagens sårläkning utgår ifrån att fuktighetsbevarande och tättslutande förband används. 17

20 Såret omläggs med optimalt förband Det ska: Lindra smärta Minska dålig lukt Lösa upp eventuella nekroser Bevara fuktig sårmiljö Minska bakteriemängden Minska sekretionen Minimera omläggningsfrekvensen Inte framkalla allergi Vara kostnadseffektiva Förband väljs utifrån sårstatus. För information om specifika sårlösningar och förband, v.g. se Vårdprogram Bensår. Undertrycksbehandling Undertrycksbehandling (vacumstödd sårläkning) är en metod som påskyndar sårläkningen genom att man ger ett negativt tryck i såret. Behandlingen påbörjas ofta efter kirurgisk revision av stora och djupa trycksår. Behandlingen reducerar ödem och ökar blodcirkulationen, reducerar mängden patogena bakterier och ger en skyddad och fuktig läkningsmiljö. Behandling kan initieras då patienten är inneliggande på sjukhus för att se att den ger förväntat resultat. Behandlingen ordineras av läkare. Kirurgisk behandling av trycksår Kirurgisk behandling är en integrerad del i ett multidisciplinärt omhändertagande av trycksår. Det är av största vikt att trycksår rensas från all död vävnad även om den uppkomna vävnadsdefekten förefaller avskräckande stor. Eventuellt får behandlingen upprepas tills man är helt säker på att adekvat upprensning uppnåtts. Inte sällan måste i samma seans utskjutande skelettpartier såsom tuber ischiadicum (sittbensknölen) och trochanter major (lårbensknölen) avlägsnas för att på detta sätt framgent minska trycket mot ovanliggande vävnad. Undertrycksbehandling utgör en del i fortsatt terapi efter upprensning av död vävnad, den kan följas av täckning med diverse lambåtekniker, för den specialintresserade hänvisas till gängse böcker i plastikkirurgi. Även täckning med delhudstransplantat kan någon gång bli aktuell, dock med icke sällan fullt så gott resultat då transplanterad hud av erfarenhet är känslig för fortsatt externt tryck. Sammanfattningsvis får sålunda sägas att kirurgi utgör en integrerad del av trycksårsbehandling men är icke den terapi som definitivt löser alla problem, sett ur ett längre perspektiv. Kirurgiska ingrepp får anpassas till patientens förutsättningar. Läkningshämmande faktorer/infektioner Infekterade trycksår Djupare trycksår härbärgerar en blandflora av såväl aeroba som anaeroba bakterier, men fynd av bakterier är inte liktydigt med infektion, då alla trycksår är koloniserade med bakterier. 18

21 Infektion kan bl.a. yttra sig i form av en omgivande cellulit, d.v.s. en diffust avgränsad inflammation i subcutis eller djupare vävnadslager eller i form av en bakteremi/sepsis utgående från såret. Vid dessa tillstånd är antibiotika indicerad; tag sårodling före insättning. Provtagning: Odla ej rutinmässigt. Om odling är indicerad rengörs såret omsorgsfullt och odling tas från sårkanten/botten. Vidare kan en underliggande osteit/osteomyelit utvecklas. Bör misstänkas om såret inte läker. Slätröntgen utförs i första hand, men kan vara utan förändringar tidigt i förloppet. Eventuellt kan MR eller CT-undersökningar då vara av värde. Vävnads- eller benbiopsi kan ge vägledning avseende orsakande mikroorganism. Kirurgiska revisioner med upprensning av såren och avlägsnande av nekroser är ofta avgörande för att erhålla en ren såryta. Omläggning sker i samma syfte. Undertrycksbehandling (vacuum) kan bli aktuellt vid vissa sår bland annat för att få igång granulering av såren. Smärta Smärta är något som är vanligt förekommande hos trycksårspatienter. Vid stressade och obehagliga situationer utsöndrar kroppen stresshormoner (katekolaminer) som har en kontraherande effekt på kärlen i kroppen. Kärlkontraktionen får till följd att sårets läkningsförmåga hämmas då syre- och näringstillförseln försämras. Obehandlad smärta kan leda till: Minskad rörlighet Sänglägeskomplikationer Nedsatt näringsintag Endokrin påverkan (stresshormoner) Psykisk ohälsa Nedsatt immunförsvar Sänkt livskvalitet Smärtskattning Patientens smärtupplevelse kan graderas med hjälp av den visuella analoga skalan (VAS). VAS-skalan är en slags linjal där patienten med hjälp av en markör kan ange på en 10 cm lång slät linje hur ont det gör. 0 till vänster betyder ingen smärta och 10 i motsatt ände är värsta tänkbara smärta. På baksidan är linjalen graderad i centimeter och där finns även en verbal skala. Verbal skala innebär att patienten med ord uppger smärtans grad. VAS-skalan kan användas från 7 års ålder. Smärta skall bedömas både i vila och i rörelse, vid omläggning samt nattetid. Detta bör upprepas regelbundet under behandlingsperioden. Farmakologisk och/eller annan smärtbehandling bör ordineras vid behov. Om själva såromläggningen ger upphov till smärta så är det viktigt att smärtbehandling ges i god tid före omläggning. Vid ökad smärtintensitet måste infektion övervägas. 19

22 TENS behandling TENS (transcutan elektrisk nervstimulering) är en icke farmakologisk behandlingsform som kan vara indicerad vid vissa smärttillstånd. Hjälp med denna typ av behandling kan ges av sjukgymnast. 20

23 BEDÖMNING OCH DOKUMENTATION AV TRYCKSÅR Det är viktigt att sårbehandlingen rapporteras och dokumenteras, särskilt viktigt när patienten byter vårdform eller vårdgivare. Dokumentation är ett av de viktigaste hjälpmedlen för kvalitetssäkring. En kontinuerlig dokumentation kan synliggöra patientens vård, underlätta bedömning, åtgärd och utvärdering. För att kunna sätta in rätt åtgärder är det viktigt att samla in data, dokumentera och analysera denna. Inte bara såret utan hela patientens situation, tillstånd och förutsättningar måste bedömas och dokumenteras. Det skall finnas en individuell vårdplan för alla patienter som löper risk att utveckla trycksår eller som redan har etablerat sår. Planen ska innehålla patientens status som sedan ligger till grund för planering och utvärdering av sårbehandlingen. Bedömningen av såren görs då såren uppkommer och bör sedan göras en gång per vecka om såret läker utan komplikationer, annars med tätare intervall. Se bilaga 3. Checklista för dokumentation av trycksår. Fotografering/såravritning Om det finns möjlighet bör fotografering av såret ske i samband med den första bedömningen och därefter gärna med jämna mellanrum till dess såret läkt. Fotografiets bakgrund bör vara mörk och enfärgad och en bit av ett måttband bör finnas med på bilden. Framkallade och daterade kort/bilder förvaras i journalen. Såravritning bör ske vid den första bedömningen och därefter med jämna mellanrum, varannan vecka en gång i månaden till dess att såret är läkt. Gladpack eller en uppklippt plasthandske läggs på såret som ritas av med tuschpenna. Mät såret och anteckna längsta längd och största bredd. Teckningen kan sedan överföras till overhead film där även patientens namn och personnummer samt dagens datum och sårets lokalisation fylls i. 21

24 VÅRDKEDJAN Samarbete i vårdkedjan och ett teamarbete mellan olika yrkesprofessioner kring patienter med trycksår har en avgörande betydelse för ett lyckat resultat. Trycksårsteam KSS Kommunens Vård och omsorg Primärvård Bensårsmottagning Ortopedtekniska SKaS Multidisciplinära teamet KSS Patient med trycksår Barn och ungdoms habilitering Hudkliniken. SKaS Fot- Mottagn. KSS Infektionskliniken KSS Kirurgkliniken SKaS Bild. Visar ett urval av aktörer som kan vara inkopplade på patient med trycksår. Länssjukvården Om patienten vårdas i slutenvård har den behandlingsansvarige läkaren vid aktuell vårdinstans behandlingsansvaret. Vid vårdtillfällets slut övergår ansvaret oftast till läkare i primärvård eller till sjukhusets polikliniska verksamhet. Remissen ska innehålla: - Anamnes, ev. diabetes, neurologisk sjukdom, hjärt- kärlsjukdom, nutritionsstatus, rörelseförmåga - Läkemedel - Vidtagna åtgärder såsom lokalbehandling och avlastning - Sårets lokalisation/duration - Sårets storlek, djup och utseende. Om möjligt foto. - Vid fotsår arteriellt tryck. - Telefonnummer till ansvarig sjuksköterska/kontaktperson 22

25 Indikationer för remiss Hudmottagningen, SkaS Patient med trycksår för hjälp med diagnostik, åtgärd mot sårläkningshämmande faktorer och för behandlingsförslag Kirurgmottagningen, SkaS Patient som är i behov av sårrevision och ställningstagande till plastikkirurgi. Vid behov av kirurgisk sårrevision utförs detta snarast på patientens hemsjukhus. Infektionsmottagningen, KSS Patient med feber och/eller annan form av allmänpåverkan där infektion misstänks vara huvudproblemet Fotmottagningen eller det Multidisciplinära Fotteamet, KSS Patient med trycksår på fötter Ortopedtekniska avdelningen, SkaS Patient med fotsår med behov av avlastning av trycksår på fötterna (remissen för avlastande ortoser och skor får endast förskrivas av hudläkare respektive fotterapeut med tillstånd samt ortopeder). Trycksårsteam på KSS Trycksårsteamet är en sjuksköterskebaserad mottagning. Teamet arbetar inte med trycksår som har sin lokalisation på fötter eller underben. Verksamheten är knuten till Bensårscentrum, avdelning 74, Kärnsjukhuset i Skövde. Avdelningen har möjlighet att ta emot patienter med komplicerade trycksår som kräver sjukhusvård. Teamet består av en undersköterska och två sjuksköterskor med särskild kompetens inom dermatologi och infektionssjukvård. Till teamet är specialistläkare inom dermatologi, infektion och kirurgi kopplade. Varje månad hålls trycksårsrond och patienterna ges då en möjlighet till multidisciplinär bedömning. Trycksårsteam KSS Telefontid: träffas säkrast onsdagar kl Telefonnr: Mobil: Teamet arbetar med: - Utbildning genom föreläsningar eller individuellt till personal/patient i hemmet Telefonrådgivning och uppföljning - Hembesök eller besök hos annan vårdgivare för preliminär bedömning eller uppföljning - Upprättar vårdplaner vid trycksårsronden tillsammans med specialistläkare Målet med dessa åtgärder är att: - Förhindra trycksår - Förkorta väntetiderna för remitterade patienter - Reducera antalet patienter som läggs in på sjukhus p.g.a. trycksår - Förkorta vårdtiderna för de patienter som läggs in på sjukhus - Ge patienten kontinuitet och trygghet genom långa vårdrelationer - Fungera som en länk mellan patient, vårdgivare och specialistläkare. 23

26 - Synliggöra problemet och vill sprida kunskap om trycksårens uppkomstmekanismer och behandling Primärvården Idag handläggs inte många patienter med trycksår enbart av primärvården. Dessa sår sköts i huvudsak av kommunens personal p.g.a. att patienten är föremål för kommunala sjukvårdsinsatser i särskilda boenden eller som hemsjukvård. Läkare, som arbetar mot kommunernas sjukvård, är dock involverade som konsulter vid tveksamheter angående sårbedömning, sårinfektion eller om patienten behöver remitteras till sjukhusvård, ex. trycksårsteamet på KSS. Övriga patienter som primärt handläggs av primärvården sker oftast i teamsamverkan med distriktssköterska, eventuellt bensårssjuksköterska och allmänläkaren på vårdcentralen. Bensårssjuksköterska finns idag inte på alla vårdcentraler i Skaraborg. I de fall funktionen finns är det en värdefull lokal resurs avseende sårbehandling. Trycksår inom primärvården avser ofta trycksår på fötterna eller sådana patienter som inte har kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser. I vissa fall, ex där ett hjälpmedelsbehov föreligger eller utifrån LSS-stöd, kan primärvårdens arbetsterapeuter och sjukgymnaster göra hembesök. Kommunen En del i omvårdnadsarbetet är att tidigt kunna bedöma vilka vårdtagare som riskerar att utveckla trycksår. Omvårdnadspersonalen inom den kommunala vården har här en viktig roll i sitt arbete. De skall vara uppmärksamma på hudstatus och förändringar i allmäntillståndet vid den personliga omvårdnaden av varje patient. Kommunens sjuksköterska Sjuksköterskan har ett ansvar för att förebygga och behandla redan uppkomna trycksår och arbetar i samverkan med omvårdnadspersonalen. Hon/han initierar läkarkontakt om behov uppstår. Allmänläkaren har oftast behandlingsansvaret och ger sjuksköterskan stöd i sitt arbete och ansvarar för ordination och behandling. Sjuksköterskan har även möjlighet att vända sig till bensårssköterskan i primärvården eller Trycksårsteamet på KSS för rådgivning och stöd. Sjuksköterskan förskriver tryckavlastande madrasser. Kommunens arbetsterapeut och sjukgymnast Arbetar med att informera och handleda patienter, anhöriga och personal i trycksårsförebyggande åtgärder såsom rörelse, aktivitet, lägesändringar, tryckavlastande positioner och skonsam förflyttningsteknik. Förskriver hjälpmedel för tryckavlastning (förutom madrasser), för att minska skjuvkrafter och underlätta självständig lägesförändring. Arbetar även med att förebygga kontrakturer och förhindra försämring av redan uppkomna kontrakturer. 24

27 UTBILDNING OCH INFORMATION Undervisning och information är en viktig del i strategin för att förebygga trycksår. Regelbundna utbildnings eller informationsstillfällen bör ges om förebyggande åtgärder för att förhindra uppkomsten av trycksår. Informationen bör ges till personal, patienter och anhöriga. Informationen eller utbildning bör ske med jämna mellanrum för att uppdateras och hållas aktuell. Trycksårsutbildning - Riskfaktorer för uppkomst av trycksår - Utveckling och genomförandet av individuella omvårdnadsplaner för hudvård - Information hur man använder instrument/skalor för riskbedömning - Val och användning av antidecubitusmaterial - Information om nutritionens betydelse för utvecklandet och läkning av trycksår - Demonstration av förflyttningsteknik för att minska friktion och skjuveffekter FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR Riskbedömning skall snarast göras vid ankomst eller i början av en vårdperiod. Det kan vara sjukhuset, mottagningen, i det särskilda boendet eller i hemmet. Riskbedömningen består av en klinisk bedömning tillsammans med den modifierade Nortonskalan. Man bör särskilt uppmärksamma de personer som har nedsatt allmäntillstånd, känsel eller har begränsad rörlighet. Samtliga patienter med 20 eller lägre poäng på Nortonskalan löper risk att få trycksår. Preventiva åtgärder skall då snarast sättas in. Dokumentation skall ske av risk, iakttagelser och åtgärder som skall vidtas. Regelbunden trycksårsutbildning/ information till personal patienter anhöriga Riskbedömning! Klin. bedömning + Nortonskala. Preventiva åtgärder om 20 eller lägre En kontinuerlig registrering, och utvärdering av alla trycksår Grad 1-4 Bild: Förändringsförslag för att förebygga trycksår 25

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Med denna riktlinje/rutin

Läs mer

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår 1 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13 Trycksår 2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNINING 13 Trycksår 3 13.1 Inledning 3 13.2 Vad är ett trycksår? 3 13.3 Klassificering av trycksår 4 13.4 Förebyggande insatser

Läs mer

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala Trycksårskort Riskbedömning trycksår Modifierad Nortonskala & RAPS-skalan Madrassväljaren Guidelines vid val av produkt Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala A. Psykisk status 4 Helt orienterad till

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Patientens bästa knep

Patientens bästa knep art nr 0903002 Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. TUFF står för trycksår-,

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Trycksår hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck

Trycksår hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Margareta Dahl, Ann-Christine Renning, Madeleine Stenius Generellt om trycksår är ingen ny företeelse. Trots detta visar olika studier att kring var femte vuxna

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Fina fötter. - förebyggande fotvård

Fina fötter. - förebyggande fotvård Fina fötter - förebyggande fotvård Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-564 82 1 00, Fax: 08-564 821 39 Pg: 481 31 35-3, Bg: 332-4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text:

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. för kommunerna i Norra Hälsingland

Riktlinjer. vid förebyggande och behandling av. för kommunerna i Norra Hälsingland Riktlinjer vid förebyggande och behandling av för kommunerna i Norra Hälsingland NORDANSTIGS KOMMUN Utarbetade av: Ylva Hovelius Moberg, ssk, Hudiksvalls kommun Reviderad av : Åsa Tollstedt, Sårvårdsansvarig

Läs mer

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall Patientens bästa knep mot trycksår, undernäring och fall Goda rutiner och bra knep för bättre hälsa Trycksår, undernäring och fallskador är vanliga skador. Men visste du att de ofta kan förebyggas med

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Bedömning med modifierad Nortonskala av vårdtagare på särskilda boendeformer på distrikt Öster i Jönköpings kommun.

Bedömning med modifierad Nortonskala av vårdtagare på särskilda boendeformer på distrikt Öster i Jönköpings kommun. Risk för trycksår? Bedömning med modifierad Nortonskala av vårdtagare på särskilda boendeformer på distrikt Öster i Jönköpings kommun. Marie Ernsth Bravell & Bo Malmberg Jönköping: Institutet för gerontologi,

Läs mer

TRYCKSÅR. Riskfaktorer och prevention ur ett sjuksköterskeperspektiv. Författare: Anna Gustafsson & Jenny Gustafsson Handledare: Karin Lundh

TRYCKSÅR. Riskfaktorer och prevention ur ett sjuksköterskeperspektiv. Författare: Anna Gustafsson & Jenny Gustafsson Handledare: Karin Lundh TRYCKSÅR Riskfaktorer och prevention ur ett sjuksköterskeperspektiv Författare: Anna Gustafsson & Jenny Gustafsson Handledare: Karin Lundh Enskilt arbete i omvårdnad 10 poäng, fördjupningsnivå 1 Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD Det är mycket viktigt för en diabetiker att ta hand om sin personliga hälsa. Speciellt måste fötternas välstånd

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Handledsbrott - Patientinformation Information till dig som fått ett handledsbrott Allmän information Handledsbrott uppkommer när man ramlar och tar emot sig med

Läs mer

Lokal rutin för Senior alert 11.2.

Lokal rutin för Senior alert 11.2. Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 1177 uppdrag Samverkande sjukvård NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 Innehållsförteckning 1. Allergisk reaktion - av lindrig allergisk reaktion 2 Brännskador - Bedömning/behandling

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Regionalt vårdprogram

Regionalt vårdprogram Medicinskt programarbete Q Regionalt vårdprogram Trycksår Prevention och behandling 2010 Q Regionalt vårdprogram Trycksår Prevention och behandling Rapporten har tagits fram av Eila Sterner ISBN 91-85211-70-2

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version Behandling 2012-03-05 1 0 med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Författat av Godkänt av Silvana Häggqvist, Ssk, uroterapeut Lars Börjesson,

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer