Undertrycksbehandling hos diabetiker med fotsår

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Undertrycksbehandling hos diabetiker med fotsår"

Transkript

1 Undertrycksbehandling hos diabetiker med fotsår - en litteraturstudie Negative pressure wound therapy in diabetic wounds - a litterature study Lena Karlsson Susanne Asteberg Hälsa, natur- och teknikvetenskaper Vetenskapligmetod III Grundnivå 15 hp Handledare:Mona Fackel Examinator: Inger Johansson Löpnummer

2 Sammanfattning Titel: Undertrycksbehandling hos diabetiker med fotsår - en litteraturstudie Negative pressure wound therapy in diabetic wounds - litteratur study Fakultet: Fakultet för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för hälsovetenskaper Ämne: Hälsa och livskavalitet Kurs: Examensarbete i omvårdnad. 15 hp, grundnivå Författare: Lena Karlsson och Susanne Asteberg Handledare: Mona Fackel Sidor: 19 Nyckelord: VAC, wound healing, chronic wounds, diabetic Introduktion: Sjuksköterskor idag står inför en växande patientgrupp med diabetes, som har svårläkta fotsår. Patienterna finns i alla vårdformer som primärvård, specialistvård och kommunal hälso- och sjukvård. För att patienten ska kunna upprätthålla en god livskvalitet och ett bra socialt liv krävs det en säker och snabb sårläkning. Syfte: Arbetets syfte var att beskriva vad som påverkar sårläkning hos patienter med diabetes och svårläkt fotsår, vid undertrycksbehandling. Metod: Denna litteraturstudie har utgått ifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Sökningarna har gjorts i CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning gjordes som resulterade i tio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultatdel analyserades och grupperades utifrån syftet och efter gemensamma områden. Resultat: Resultatet i litteraturstudien delades in i två kategorier: sårstatus och behandlingstid. I resultatet framkom att undertrycksbehandling sågs som mer effektiv behandlingsmetod än konventionell fuktighetsbevarande sårbehandling. Volym och sårdjup minskade mer effektivt vid undertrycksbehandling än med konventionell fuktig sårbehandling. Slutsats: Litteraturstudien visar att undertrycksbehandling kan bidra till snabbare sårläkning hos diabetiker med svårläkt fotsår. Alla studier valde mätvärden som storlek, djup och typ av vävnad för att beskriva sårstatus. Behandlingstiden varierade i studierna. Det visade sig även att det vetenskapliga underlaget var begränsat.

3 Innehållsförteckning Introduktion... 4 Fotsår hos diabetiker... 4 Sårläkning... 4 Hälsoekonomi... 5 Undertrycksbehandling... 5 Omvårdnad... 6 Problemformulering... 6 Syfte... 6 Frågeställning... 6 Metod... 7 Litteratursökning... 7 Urval... 8 Databearbetning... 9 Etiska överväganden Resultat Behandlingstid Sårstatus Diskussion Resultat diskussion Metoddiskussion Klinisk betydelse Förslag till fortsatt forskning Referenser Bilaga 1 Artikelmatris sid 1-8 Bilaga 2 Tabeller och figurer

4 Tabell.1 Ordlista över ord i samband med svårläkt fotsår. Amputation Avlägsnande av kroppsdel Alginatförband Ett högabsorberande förband där den aktiva substansen utvinns av brunalger Epitelceller Hudceller Epitelialisering Täckning av ytliga hudceller i sårläkningsprocessen Etiologi Läran om bakomliggande orsaker Euro-Qol Livskvalitets mätningsinstrument Foamförband Polyuretanskumförband som absorberar sårvätska Granulation Nybildad vävnad vid sårläkning Makrofager En typ av vita blodkroppar Neuropati Nervsjukdom som vanligen leder till känselförsämring och ibland smärta Trombocyter Blodplättar Wagner Gradering av sårdjup

5 Introduktion Fotsår hos diabetiker Diabetiker är en växande grupp i vårt samhälle. Enligt nationella diabetsregistret har personer i Sverige diabetes (Nationella Diabetesregistret [NDR] 2014). Patienter med diabetes drabbas ofta av ben-och fotsår som orsakas av skav, tryck och skärskador. Uppskattningsvis drabbas 15 % av alla vuxna diabetiker någon gång av fotsår, 3-8 % av alla diabetiker beräknas ha ett öppetstående sår och 85 % av alla amputationer hos diabetiker föregås av ett fotsår. Etiologin vid fotsår hos diabetiker är komplex, men huvudorsakerna till uppkomst av fotsåren är neuropati, och/eller perifer kärlsjukdom. Vid diabetes mellitus är sårläkningen försämrad och alla faser i sårläkningsprocessen är påverkade, speciellt efter längre tids sjukdom (Lindholm 2012). Livskvalitet kan beskrivas som en dynamisk mall av faktorer, såväl fysiska som sociala, psykologiska och andliga. Livskvalitet är till sin natur individuellt (International consensus. Optimising wellbeing in people living with a wound. An expert working group review. London: Wounds International, 2012). Patienter med pågående fotsår värderar sin livskvalitet signifikant lägre än patienter med läkta fotsår. I vissa fall blir såren utdragna med dålig sårläkning och som ibland slutar med amputation. Patienter som genomgått en amputation ovanför fotleden har sämre livskvalitet än övriga grupper som har eller har haft fotsår mätt med Euro-Qol (Lindholm 2012). Ragnarson Tennvall (2000) beskriver den nedsatta rörligheten som diabetiska fotsår orsakade som den främsta orsaken till en försämrad livskvalitet. Nedsatt livskvalitet kunde leda till påverkan på familjerelationer, social isolering, svårigheter att utföra vardagliga göromål och fysiska aktiviteter (Ragnarsson Tennvall 2000). Fotkomplikationer hos personer med diabetes utgör ett allvarligt hot, såväl mot fötter och ben som mot individens överlevnad. Den så kallade diabetesfoten inkluderar sår, infektioner och förstörelse av djupare vävnadslager associerade med neuropati och perifer kärlsjukdom i benen. I västvärlden är fotkomplikationer den vanligaste orsaken till slutenvårdsbehandling vid diabetes. (Statens beredning för medicinsk utvärdering [2014] SBU) Sårläkning Sårläkning är en av de mest komplicerade biologiska processer i människokroppen. Det är ett resultat av samspel mellan olika vävnadsstrukturer, ett stort antal vävnadslokala celler och invandrande celler. Sårläkningsprocessen kan sägas vara ett resultat av tre överlappande faser: inflammationsfas, nybildningsfas och mognadsfas. Varje fas i sårläkningen styrs av tillväxtfaktorer som tillverkas av bland annat trombocyter och makrofager och som utsöndras av de celltyper som är involverade i sårläkningsprocessen. Inflammationsfasen varar i allmänhet 3-4 dagar efter skadan, men är vid svårläkta sår aktiv under nästan hela sårläkningsförloppet. Nybildningsfasen varar 5-14 dagar. Under denna tid nybildas vävnad som gått förlorad eller skadats. Dessutom nybildas blodkärlen och sårets yta täcks av epitelceller. 4

6 Mognadsfasen kan pågå upp till flera år och innebär en mognad av de processer som startat under inflammationsfasen. Under denna fas skapas hållfastheten i den nybildade vävnaden. Ett sår som inte läkt på åtta veckor eller mer brukar benämnas som kroniskt sår. Kroniskt sår har en negativ klang varför man på senare år försökt benämna detta tillstånd som svårläkt sår eller långsamläkande sår (Lindholm 2012). För att undvika denna negativa anspelning kommer ordet svårläkt sår att användas i denna litteraturstudie. Svårläkta sår finns inom olika diagnoser såsom arteriella sår, venösa bensår, cancersår, vaskulit sår, trycksår och diabetiska fotsår. Vid diabetes är sårläkningen försämrad och alla faser i sårläkningsprocessen är påverkade. Sår på foten påverkar hela individens funktion och bidrar starkt till en försämrad livskvalitet. Till exempel kräver vissa sår täta omläggningar, har en obehaglig lukt, eller är smärtsamma och kan ge individen minskad rörlighet. Industrin arbetar ständigt med utveckling av nya förband som förbättrar och påskyndar sårläkning. Konventionell behandling av sår som inte kan slutas direkt består av en kombination av kirurgisk revision och regelbundna, ofta dagliga, omläggningar för att åstadkomma en fuktig sårmiljö (Lindholm 2012). Hälsoekonomi Roback (2009) beskriver i en CMT rapport att ett fotsår som leder till amputation kostar mellan SEK. Totalkostnaden för diabetiska fotsår i Sverige uppskattas ligga mellan miljoner SEK per år. Sjukhusvård kostar mest, medan förebyggande vård och diagnostik innebär en lägre kostnad. Ur ett samhällsperspektiv är det nödvändigt att behandla sår så kostnadseffektivt som möjligt (Roback 2009). Diabetesfotproblem är vanligt över hela världen och för med sig stora ekonomiska konsekvenser för både samhället, den enskilde diabetespatienten och deras anhöriga. Vikten av förebyggande åtgärder för att undvika sår på fötterna ses som den stora vinsten (Boulton 2005). På grund av att patienter med komplicerade sår som kräver sekundär läkning har en hög sjuklighet, en hög dödlighet och ofta kräver långa vårdtider finns behov av effektivare behandlingsmetoder än den konventionella behandlingen (SBU 2014). Undertrycksbehandling En behandlingsmetod är undertrycksbehandling. Detta innebär att man sätter en speciell svamp eller kompress på såret som sedan täcks med en plastfilm som kopplas med en slang till ett sugaggregat som kan bäras i väska på axel eller hängas på en stol eller sänggaveln. Undertryck anbringas till normalt 125 mmhg. Förbandet med undertryck hålls sedan under dagar till veckor beroende på sårstatus, men byts var 2-3:e dag (Lindholm 2012). Genom applicering av undertryck i såret ökar hastigheten att transportera bort ödem i vävnaden. Detta resulterar i att såret rensas upp effektivare och den arteriella 5

7 genomblödningen i sårområdet ökar. På detta sätt kan granulationen av såret och efterföljande epitelialisering påskyndas. Samtliga dessa effekter bör påskynda sårläkningen (Statens beredning för medicinsk utvärdering [2011] SBU). Undertrycksbehandling har använts en längre tid för behandling av akuta och svårläkta sår och rapporterats ha goda effekter på sårläkning. Läkningsmekanismerna för denna behandling är ännu oklara. Undertrycksbehandling är en av flera behandlingsmetoder och sägs ge en kortare läkningstid än konventionell behandling (Schintler 2012). Omvårdnad Sjuksköterskans uppgift är att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskan är enligt etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i norden skyldig att använda och förbättra sin kunskap och sina färdigheter, vara observant på nya möjligheter och samtidigt utveckla ny kunskap och nya färdigheter (Svensk Sjuksköterske Förening [SSF] 2012). I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd betonas att yrkesverksamma sjuksköterskor förväntas följa utvecklingen inom sitt område. Omvårdnad ska enligt Socialstyrelsen vila på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet (SFS 1992:1 434). Evidensbaserad sjukvård definieras som en medveten och systematisk användning av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag (evidens) inom medicinskt arbete. Evidensbaserad vård och evidensbaserad omvårdnad utgår från tanken att människor har rätt till vård utifrån individuella behov. Den enskilda individen bör få veta olika behandlingsmetoder för att kunna bli delaktig i beslut om vård och behandling (Forsberg & Wengström 2013). I dag har patienter med diabetiska fotsår lång läkningstid. För att kunna öka livskvalitet och hälsa hos diabetespatienter vill vi genom en litteraturstudie studera hur undertrycksbehandling kan påverka sårläkning för denna patientgrupp. Problemformulering Sjuksköterskor idag står inför en växande patientgrupp med diabetes, som har svårläkta fotsår. Patienterna finns i alla vårdformer som primärvård, specialistvård och kommunal hälso- och sjukvård. För att patienten ska kunna upprätthålla en god livskvalitet och ett bra socialt liv krävs det en säker och snabb sårläkning. Idag används konventionell sårbehandling med rengöring och olika förbandsomläggningar som sker flera gånger i veckan. För vissa patienten ordineras undertrycksbehandling. Denna behandling erbjuds inte alla patienter på grund av dess höga kostnad, den kräver utökad kunskap om omläggningsteknik samt att det vetenskapliga underlaget har ansetts begränsat. I sjuksköterskans arbete med omvårdnad kan ökad kunskap om effekten av undertrycksbehandling leda till att främja sårläkning och livskvalitet hos diabetespatienter med svårläkt fotsår. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkar sårläkning hos patienter med diabetes och svårläkt fotsår, vid undertrycksbehandling. Frågeställning Hur påverkas patienten fysiskt, psykiskt och socialt? 6

8 Metod Metoden som använts är en litteraturstudie och bygger på vetenskapliga artiklar. Enligt Forsberg och Wengström (2013) bör en litteraturstudie fokusera på aktuell forskning inom området och syftar till att finna beslutsunderlag för klinisk verksamhet. Litteraturen utgör informationskällan och redovisade data bygger på vetenskapliga tidskriftsartiklar och andra vetenskapliga rapporter (Forsberg & Wengström 2013). Litteraturstudiens arbetsgång har varit den niostegsmodell som finns beskriven i Polit och Beck. Vi har fritt översatt modellen som presenteras i Figur 1 nedan. Figur 1. Niostegsmodellen för genomförande av en litteraturstudie (fritt översatt (Polit & Beck 2012 sid 97). Litteratursökning Arbetet började med syftes formulering enligt steg 1 i niostegsmodellen (Polit & Beck 2012). I steg 2 (Polit & Beck 2012) valdes databaserna Cinahl, som täcker omvårdnad och PubMed som täcker områdena medicin och omvårdnad. Sökord valdes utifrån syftet på studien. Sökorden kombinerades i en fritextsökning. Initialt gjordes sökningar i PubMed och Cinahl på sökorden Negative pressure wound therapy (NPWT). Detta gav få sökträffar vilket kunde förklaras med att ordet vaccumassisted closure (VAC) används för undertrycksbehandling i studier vilket är ett företagsnamn. Det amerikanska företaget KCI har under många år haft patent på undertrycksbehandling i världen, därför har deras produkt VAC blivit ett vedertaget begrepp för undertrycksbehandling. De sökord som valts är VAC, wound healing, chronic wounds och diabetic och har använts i databaserna Cinahl och PubMed. För att hitta fler relevanta artiklar inom ämnet gjordes sökning med ytterligare kombinationer av sökord i de båda databaserna. Dessa sökord var diabetic wound och VAC. I alla sökningar användes ordet and för att få kombinerade sökningar. I Steg 3 (Polit & Beck 2012) skapades de inklusionskriterier som framtagits. För att artiklarna ska kunna inkluderas i studien behövde de uppfylla följande krav. Artiklarna ska vara skrivna på engelska eller svenska språket 7

9 De ska inkludera sår på fot eller underben hos diabetiker. Artiklar som valts ska vara publicerade mellan åren 2003 och Sökning av artiklarna avslutades Exklusionskriterier var sår på övriga kroppsdelar Urval I enlighet med Steg 4 (Polit & Beck 2012) genomfördes urval 1 på följande sätt (Tabell 2). Sökningen i Cinahl påbörjades med sökordet VAC och fick 169 träffar, därefter lades wound healing till och det begränsade antalet till 73 träffar. Efter det lades chronic wounds till vilket minskade antalet till 14 artiklar. Ordet diabetic lades till och slutligen återstod två artiklar. Dessa två abstract lästes. Ytterligare sökning i Cinahl genomfördes med sökordet diabetic wound och fick 2298 artiklar, därefter lades ordet VAC till och fick 17 artiklar. Dessa 17 abstract lästes. Samma sökning gjordes sedan i PubMed. Vid första sökningen framkom med sökordet VAC 2377 artiklar, ordet wound healing lades till och gav 306 artiklar, chronic wounds lades till och gav 56 artiklar, ordet diabetic lades till och gav tio artiklar. Dessa tio abstract lästes. För att hitta fler artiklar inom ämnet gjordes sökning på ytterligare två sökord i PubMed med sökordet diabetic wound och det gav 6194 artiklar, därefter lades ordet VAC till och gav 32 träffar. Dessa 32 abstract lästes. Steg 5 (Polit & Beck 2012) inleddes med urval 2 i vilken samtliga insamlade artiklar lästes. De som inte var relevanta för uppsatsens syfte sorterades bort. En annan orsak till bortfall var att fem av artiklarna var review artiklar, dessa sorterades bort. Artiklarna granskades enligt granskningsmallarna Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report och Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report (Polit & Beck 2012). I Urval 2 blev 5 artiklar kvar från Cinahl, från PubMed kvarstod 17 artiklar. I Steg 6 (Polit & Beck 2012) granskades de 22 kvarstående artiklarna genom att författarna läste artiklarna var och en för sig, sedan diskuterades de gemensamt. Under Steg 7(Polit & Beck 2012) skedde urval 3. Utav de 22 artiklar som granskats var det 10 artiklar som var relevanta för syftet i studien. I referenslistan på de valda artiklar fanns fler relevanta artiklar som söktes genom manuell sökning. En artikel kom att inkluderas ifrån manuell sökning. Sammanlagt 11 artiklar för granskning. 8

10 Tabell 2: Sökning i databaserna Cinahl och PubMed för undertrycksbehandling på svårläkta sår Databas Sök Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Cinahl S1 VAC 169 S2 VAC and Wound 73 healing S3 VAC and Wound 14 healing and ChronicWounds S4 VAC and Wound healing and ChronicWounds and Diabetic S5 Diabetic Wound 2298 S6 Diabetic Wound and VAC Totalt 19 5 PubMed S1 VAC 2377 S2 VAC and Wound 306 healing S3 VAC and Wound 56 healing and ChronicWounds S4 VAC and Wound healing and ChronicWounds and Diabetic S5 Diabetic Wound 6194 S6 Diabetic Wound and VAC Totalt Manuell 1 sökning Totalsumma Databearbetning Alla 11 artiklarna numrerades med 1-11 och lästes enskilt av båda författarna. Steg 8 (Polit & Beck 2012) inleddes med att författarna träffades och granskade artiklarna samt bedömde om de uppfyllde studiens syfte och för att veta att artiklarna uppfattats på samma sätt. Vid granskningarna har översättare Google translate använts från engelska till svenska för att säkra att översättningen blev korrekt, och att artiklarna uppfattats rätt. Efter första genomgången av artiklarna exkluderas ytterligare en artikel då den ej uppfyllde studiens syfte, kvar blev 10 artiklar. De artiklar som valts ut samanställdes i en artikelmatris (Bilaga1). Matrisen innehåller följande rubriker: författare, år, land, titel, syfte, metod, urval, bortfall och huvudresultat. All data som motsvarade 9

11 litteraturstudiens syfte skrevs upp på post it lappar som sattes på varje artikel. Författarna gjorde ytterligare en sammanställning av post it lapparna, dessa sorterades och grupperades efter gemensamma områden i artiklarna. Utifrån denna sammanställning framkom tre möjliga kategorier. Efter ytterligare diskussion mellan författarna utsågs två kategorier: behandlingstid och sårstatus. Sammanställning av litteraturstudiens resultat genomfördes i enlighet med steg 9 (Polit & Beck 2012) Etiska överväganden Granskningen av de vetenskapliga artiklarna har bearbetats och redovisas på ett etiskt försvarbart sätt enligt riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden (Svensk Sjuksköterske Förening [SSF] 2012). Valda studier har tillstånd från etisk kommitté och noggranna etiska överväganden har gjorts (Forsberg & Wengström 2013). Alla resultat som stödjer respektive inte stödjer hypotesen i valda artiklar har presenterats. För att inte ha uppfattat artiklarna fel har översättare använts från engelska till svenska. Bearbetning av artiklarna har skett objektivt för att få ett sanningsenligt resultat. 10

12 Resultat Litteraturstudiens resultat grundar sig på tio vetenskapliga artiklar. Dessa bedöms svara på studiens syfte som var att beskriva vad som påverkar sårläkning hos patienter med diabetes och svårläkt fotsår, vid undertrycksbehandling. Alla tio vetenskapliga artiklar hade använt kvantitativ metod. Artiklarna var av olika design, jämförande eller icke jämförande studier. Av de tio artiklarna var sju jämförande studier (Ravari et al. 2013; Eginton et al. 2003; Ulusal et al. 2011; Nain et al. 2011; Armstrong et al. 2005; Blume et al. 2008; Armstrong et al. 2007). En av dessa (Eginton et al. 2003) var en crossover design, vilket innebar att patienten randomiserades antingen till VAC- förband eller konventionellt fuktigt förband i två veckor. Därefter byttes till det förband patienten inte haft i ytterligare två veckor, vilket ledde till att varje sår blev sin egen kontroll. De tre resterande artiklarna var icke jämförande studier, vilket innebär att de saknar en kontrollgrupp (Nather et al. 2010; Chiummariello et al. 2012; Langer et al. 2013). Åtta av artiklarna hade i sina studier endast inkluderat patienter med diabetes (Armstrong et al. 2005; Armstrong et al. 2007;Blume et al. 2008; Eginton et al. 2003; Nain et al. 2011; Nather et al. 2010; Ravari et al. 2013; Ulusal et al. 2011). Två av artiklarna hade patienter med olika diagnoser varav en grupp var diabetiker, antalet diabetiker redovisades i artiklarna (Chiummariello et al. 2012; Langer et al. 2013). Artiklarna som inkluderades var ifrån följande länder: Iran, USA, Turkiet, Indien, Singapore och Italien dessa presenteras i en artikelmatris (Bilaga1). Efter att de vetenskapliga artiklarna analyserats framkom två kategorier som svarade på syftet om vad som påverkade sårläkning hos patienter med diabetes och svårläkta fotsår vid undertrycksbehandling. Kategorierna är: behandlingstid och sårstatus dessa redovisas i Figur 2. Figur 2 De två kategorierna som var gemensamma för artiklarna Behandlingstid Behandlingstiden med undertrycksbehandling för patienterna varierade i artiklarna. Den kortaste behandlingstiden var två veckor (Ravari et al. 2013). Därefter kom (Eginton et al. 2003) med fyra veckors behandlingstid. Nästa behandlingstid var till läkning eller högst åtta veckors behandling (Nain et al. 2011). En artikel hade behandlingstid från dagar (Nather et al. 2010). Några artiklar hade behandlingstid till läkning eller max 112 dagar (Armstrong et al. 2005; Armstrong et al. 2007; Blume et al. 2008). Återstoden av artiklarna hade behandlingstid angivet på olika sätt. En artikel likställde 11

13 behandlingstid med sjukhusdagar och förhindrande av amputation. Resultatet visade kortare vårdtid för patienter med VAC behandling (32 dagar) än för standard förband (59 dagar). Amputations frekvens i VAC gruppen var 37 % och i standard gruppen 88 %. Resultatet visade en minskning av amputations frekvens i VAC gruppen (Ulusal et al. 2011). Chiummariello et al. (2012) hade behandlingstid till granulation eller vätskning mindre än 20 ml/dag och Langer et al. (2013) redovisade behandlingstid till granulation eller ingen vätskning. Behandlingstiden i de olika artiklarna Ravari : 2 veckor Eginton: 4 veckor Nain: 8 veckor Nather: dagar Armstrong 2005, Armstrong 2007, Blume: 112 dagar. Ulusal : antal sjukhusdagar Chiummariello, Langer: till granulation Nivå av välbefinnande och upplevelser i jämförelse mellan de olika förbandsteknikerna gjordes av två artikelförfattare, undertrycksbehandling ansågs vara en bekvämare metod för både patient och personal (Chiummariello et al. 2012; Ravari et al. 2013). Sårstatus Definitionen för läkt sår beskrivs olika av artikelförfattarna. En del av författarna har valt att presentera sitt slutresultat vid sår med full granulation (Chiummariello et al. 2012; Eginton et al. 2003; Ravari et al. 2013). Några har valt slutläkning vid hel hud som inte vätskar (Armstrong et al. 2005; Armstrong et al. 2007; Blume et al. 2008; Langer et al. 2013). Andra författare valde att lägga delhud för att få en slutläkning( Nain et al. 2011; Nather et al. 2010). Alla artikelförfattarna valde att belysa mätvärden som lokalisation, storlek, djup och typ av vävnad i såren under hela studietiden (Armstrong et al. 2005; Armstrong et al. 2007; Blume et al. 2008; Chiummariello et al. 2012; Eginton et al. 2003; Langer et al. 2013; Nain et al. 2011; Nather et al. 2010; Ravari et al. 2013; Ulusal et al. 2011). I Eginton et al. (2003) crossover studie visade resultatet att VAC minskade volymen och sårdjupet mer effektivt än konventionell fuktig sårbehandling. Det spelade ingen roll vilken av behandlingarna man började med slutresultatet blev detsamma volymen minskade under VAC behandlingsperioden (Eginton et al. 2003). 12

14 I en studie av Nain et al. (2011) visade det sig att nybildning av granulation och minskning av sårytan skedde tidigare i VAC gruppen. En snabbare rensning av såret från nekrotisk vävnad samt minskad bakterieväxt kunde också ses i VAC gruppen, VAC gruppen visade också en bättre slutläkning (80 %) än för konventionellt förbandsgruppen (60 %) (Nain et al. 2011). Langer et al. (2013) visar i sin studie att granulationsvävnaden påskyndades vid undertrycksbehandling, vilket ledde till att större plastikkirurgiska åtgärder ej behövdes (Langer et al. 2013) Sju av artiklarna beskrev VAC som mer effektiv än konventionell fuktig sårbehandling vid sårläkning (Armstrong et al. 2005; Armstrong et al. 2007; Blume et al. 2008; Nain et al. 2011; Nather et al. 2010; Ravari et al. 2013; Ulusal et al. 2011). Två studier visar att VAC kan påverka, eller åtminstone vara lika effektiv, som konventionell fuktig sårbehandling (Chiummariello et al. 2012; Eginton et al. 2003). 13

15 Diskussion Sjuksköterkan har en avgörande roll i optimeringen av välbefinnandet för människor som lever med sår. Hen utgör kommunikationskanalen mellan patienten, sjukvårdsorganisationen och den medicintekniska branschen (International consensus 2012). Sjuksköterskans uppgift är att hjälpa patienten till en säker och snabb sårläkning som leder till att kunna upprätthålla en god livskvalitet och ett bra socialt liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkar sårläkning hos patienter med diabetes och svårläkt fotsår, vid undertrycksbehandling. Det framkom vid analysen av resultatet att undertrycksbehandling sågs som en mer effektiv behandling än konventionell fuktighetsbevarande behandling. Volym och sårdjup minskades mer effektivt med undertrycksbehandling än med konventionell fuktig sårbehandling. Resultat diskussion Vid en jämförande studie delas populationen in i två olika grupper. En behandlingsgrupp och kontrollgrupp. Behandlingsgruppen i vår artikelgranskning behandlades med undertrycksbehandling och kontrollgruppen behandlades med fuktighetsbevarande förband. Avsaknaden av kontrollgrupp gör resultatet problematiskt att analysera. Enligt Forsberg & Wengström (2013) bör behandlingsgrupp och kontrollgrupp vara så likvärdiga som möjligt för att resultatet ska bli så giltigt som möjligt. I två av studierna ansågs undertrycksbehandling vara en bekvämare metod för både patient och personal (Chiummariello et al. 2012; Ravari et al. 2013). För att patienten ska kunna upprätthålla en god livskvalitet och ett bra socialt liv krävs det en säker och snabb sårläkning. Idag används konventionell sårbehandling med rengöring och olika förbandsomläggningar med aktiva förband som sker flera gånger i veckan, i alla vårdformer. För vissa patienten ordineras undertrycksbehandling vilket kan leda till färre omläggningar och mindre obehagliga dofter. Dessa positiva upplevelser kan vara av betydelse för den enskilda patienten. Undertrycksbehandling erbjuds inte alla patienter på grund av dess höga kostnad, att den kräver utökad kunskap om omläggningsteknik samt att det vetenskapliga underlaget har ansetts begränsat. I sjuksköterskans arbete med omvårdnad kan ökad kunskap om effekten av undertrycksbehandling leda till att främja sårläkning och livskvalitet hos diabetespatienter med svårläkt fotsår. Konventionellt fuktighetsbevarande förband visade sig vara olika i studierna. Detta kan bero på att sårbehandling bedrivs olika i olika delar av världen. Undertrycksbehandling räknas som en aktiv sårbehandling. I fyra av studierna användes fuktighetsbevarande aktivt förband som gelförband, foamförband eller alginatförband. Förbanden byttes utefter sårets behov. I de resterande tre studierna användes fuktade Natriumklorid (NaCl) kompresser som räknas som passivt förband, detta byttes två gånger per dag. Dessa olika typer av förband kan ge skillnader i resultatet av kontrollgruppen. Det kan dessutom ha betydelse för livskvaliten då byte av förband kan vara smärtsamt och tidskrävande. Det påverkar det fysiska, psykiska såväl som det sociala välbefinnandet. För att främja patientens livskvalitet bör målet vara så få förbandsbyten som möjligt. Förbandsvalet bör diskuteras med patienten och positiva liksom negativa faktorer av ett visst förband vägas in. Sjuksköterskans kunskap och patientens upplevelse måsta balanseras så ett samförstånd nås. 14

16 Antal inkluderade patienter i studierna varierade. Den minsta studien presenterade resultat från 10 patienter, med fyra patienters bortfall vilket gav resultat från 6 patienter (Eginton et al. 2003). Den största studien inkluderade 342 patienter med ett bortfall på 7 patienter (Blume et al. 2008). I två studier av Armstrong et al. (2005;2007) inkluderades 162 patienter vardera. Inget bortfall redovisat. I Armstrong et al. (2007) studie inkluderades både akuta och svårläkta sår. Mellan 2006 och 2011 inkluderade Chiummariello et al. (2012) 135 patienter med olika typer av sår, 34 av dem var diabetiker med ett totalt studiebortfall på 16 patienter. Langer et al. (2013) inkluderade 61 patienter varav 25 var diabetiker totalt studiebortfall på 1 patient. I en studie av Nather et al. (2010) inkluderades 11 patienter, inget bortfall. Ravari et al. (2013) inkluderade 23 patienter, inget bortfall. Nain et al. (2011) inkluderade 30 patienter, inget bortfall. Ulusal et al. 2011) inkluderade 35 patienter, inget bortfall. Storleken på undersökningen har betydelse. Man bör i första hand välja undersökningar som baseras på en stor population (Forsberg & Wengström 2013). Ravari et al.(2013) påpekar själv i sin slutsats att studien var liten (Ravari et al., 2013). Det var svårt att utläsa i artiklarna att det var homogena patientgrupper när det gäller bakgrundssjukdomar, mediciner, rökning, primärsjukdom, vilket också är något som kan ge olika resultat vid sårbehandling. Två av studierna hade till exempel blandade sårdiagnoser, vilket gjorde det svårt att utläsa resultatet för diabetiker. Vilka som var diabetes patienter i resultatet framgick inte då de klumpades ihop i slutresultatet ( Chiummariello et al. 2012; Langer et al. 2013). Det visade sig i Ulusal et al.(2011) att två av de VAC behandlade patienterna samtidigt hade hyperbarsyrgas (HBO) vilket kunde påverka resultatet av sårläkningen. Ytterligare faktorer som framgick i studierna var att definitionen för läkt sår beskrivs olika av artikelförfattarna. En del av författarna (Chiummariello et al. 2012; Eginton et al. 2003; Ravari et al. 2013). Har valt att presentera sitt slutresultat vid sår med full granulation. Några har valt slutläkning vid hel hud som inte vätskar (Armstrong et al. 2005; Armstrong et al. 2007; Blume et al. 2008; Langer et al. 2013). Nain et al. (2011) och Nather et al. (2010) valde att lägga delhud för att få en slutläkning. Om undertrycksbehandling ger en snabbare sårläkning för patienten är därför svårt att utläsa. Detta är något som även tidigare forskare har konstaterat till exempel har Schintler (2012) i sin undersökning fastställt att de krävs mer studier för att få ett tillförlitligt resultat. Metoddiskussion Det var svårt att hitta relevanta studier för vårt syfte, det fanns inte så många studier gjorda på svårläkta sår hos diabetiker. Inga jämförbara studier från Sverige framkom i artikelsökningen. Lindholm (2012) beskriver svårigheten med forskning av god kvalitet inom sårbehandlingsområdet. Många studier som publicerats var av kommersiellt ursprung (Lindholm 2012). Detta kan ytterligare förklara vår svårighet att hitta vetenskapliga studier för vårt ämne. Forsberg & Wengström (2013) skriver att vissa studietyper ger bättre bevis än andra. Randomiserade kontrollerade studier ger bättre bevis än icke randomiserade. Av våra valda studier framgick att fyra icke var randomiserade (Chiummariello et al. 2012; Langer et al. 2013; Nather et al. 2010; Ulusal et al. 2011), detta ser vi som en svaghet i vår litteraturstudie. Det var svårt att 15

17 hitta artiklar med jämförande studier för vår litteraturstudie. Resultatet var begränsat, tre av artiklarna var ej jämförande studier vilket ses som en svaghet i vår granskning. Databaserna som använts var Cinahl, som täcker omvårdnad, PubMed som täcker medicin och omvårdnad. Sökord valdes utifrån syftet på studien. Då endast två databaser använts är det möjligt att väsentlig forskning kan ha blivit förbisedd av litteraturstudiens författare. Initialt gjordes sökningar i PubMed och Cinahl på NPWT, wound healing, chronic wounds och diabetic. Detta gav få sökträffar vilket kunde förklaras med att ordet VAC används för undertrycksbehandling i studier. Detta är emellertid ett företagsnamn, det amerikanska företaget KCI har under många år haft patent på undertrycksbehandling i världen. Efter ändring av sökord fick vi fler relevanta artiklar. För att utöka sökning på fler artiklar fick vi göra en annan form av sökning, sökorden ändrades till diabeticwound och VAC. Våra artiklar sträcker sig över flera år detta för att finna artiklar med jämförbara studier. I analysen av artiklarna har det varit en styrka att vara två, då vi kunnat diskutera innehållet i artiklarna med varandra. Litteraturstudiens resultat bygger enbart på kvantitativa artiklar som enligt Forsberg & Wengström(2013) syftar till att inom omvårdnad hitta bevis för vilken rutin, behandlingsmetod eller omvårdnadsåtgärd som är till största nytta för patienten. Steg 9 (Polit & Beck 2012). Det fanns kvalitativa studier gjorda på undertrycksbehandling men dessa uppfyllde inte vårt syfte. Klinisk betydelse Patientlidandet minskar och patientens livskvalitet samt välbefinnande ökar med ett läkt sår. Totalkostnaden för sårbehandling blir lägre (Roback 2009). Evidensbaserad vård och evidensbaserad omvårdnad utgår från tanken om att människor har rätt att få vård utifrån bästa möjliga bevis samt individuella behov. Fagerdahl (2013) beskriver att sårbehandling har en inverkan på patientens hälsorelaterade livskvalitet och patienter som genomgår sårbehandling har olika fokus, problem och behov beroende på behandlingsmetod. Förslag till fortsatt forskning Det finns behov av effektivare behandlingsmetoder för diabetespatienter med svårläkta fotsår. Förslag till ytterligare forskning är välgjorda randomiserade kliniska studier av tillräcklig kvalitet och storlek. Ett förslag till kommande forskning är att undersöka möjligheten till en snabbare slutläkning för diabetespatienter med svårläkta fotsår vid undertrycksbehandling. Behov finns av ytterligare forskning om effektiviteten av undertrycksbehandling och vilken påverkan den har på patientens hälsorelaterade livskvalitet (Fagerdahl 2013) 16

18 Slutsats I litteraturstudies resultat har det framkommit att undertrycksbehandling kan bidra till snabbare sårläkning hos diabetiker med svårläkt fotsår. För patienten är det av stor vikt att få ett sår läkt då detta påverkar välbefinnandet. Även om studier inom området är begränsat framkom positiva effekter av undertrycksbehandling vid svårläkta sår vilket kan bidra till fortsatt diskussion och kunskap inom området. Det krävs riktlinjer för när och hur undertrycksbehandling ska tillämpas, utan riktlinjer får inte alla patienter den behandling som är rekommenderad. Istället blir det andra faktorer som styr vilken behandling man får, som ekonomi och bristande kunskap. Därmed ger detta examensarbete en bra utgångspunkt för fortsatt forskning. 17

19 Referenser Armstrong, D.G & Lavery, L.A. (2005). Negative wound therapy after partial diabetic foot amputation: a multicentre, randomised controlled trial. Lancet, 366: Armstrong, D.G., Lavery, L.A. & Boulton, A.J.M. (2007). Negative pressure wound therapy via vacuum-assisted closure following partial foot amputation: What is the role of wound chronicity? Int Wound J, 4: Backman, Jarl.(2008). Rapporter och uppsatser. Lund:Studentlitteratur. Blume,P.A., Walters, J., Payne,W., Ayala,J. & Lantis, J.(2008). Comparison of negative pressure wound therapy using vacuum-assited closure with advanced moist wound therapy in the treatment of diabetic foot ulcers. Diabetes Care, 31: Boulton, A.J.,Vileikyte, L., Ragnarsson-Tengvall, G. & Apelqvist, J. (2005) The global burden of diabetic foot disease. Lancet, 366: Chiummariello,S., Guarro,G., Pica, A. & Alfano, C.(2012) Evaluation of negative pressure vacuum-assisted system in acute and chronic wounds closure. Our experience. G Chir,33(10): Eginton, M.T., Brown, K.R., Seabrook, G.R., Towne, J.B. & Cambria, R.A.(2003) A Prospective randomized evaluation of negative-pressure wound dressings for diabetic foot wounds. Annals of Vascular Surgery, 17: Fagerdahl A-M. (2013) Negative Pressure Wound Therapy- treatment outcomes and inpact on the patient s healt-related quality of life. Doktors avhandling, Karolinska Institutet. Forsberg, C., & Wengström, Y.(2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm; Natur och Kultur. International consensus. Optimising wellbeing in people living with a wound. An expert working group review. London: Wounds International (2012) Langer, V., Bhandari, P.S., Rajagopalan, S. & Mrinal K Mukherjee, M.K. (2013) Negative wound therapy as an adjunct in healing of chronic wounds. International Wound Journal, ISSN Tillgänglig: Lindholm Christina; (2012). SÅR; 3:1Uppl; Studentlitteratur AB Nain.P.S., Uppal, S.K., Garg, R., Bajaj, K. &Garg, S. (2011) Role of negative pressure wound therapy in healing of diabetic foot ulcers. Journal of Surgical Technique and Case Report, 3(1):

20 Nather, A., Chionh, S.B., Han, A.Y.Y., Chan, P.P.L., & Nambiar, A. (2010) Effectiveness of vacuum-assisted closure (VAC)Therapy in the healing of chronic diabetic foot ulcers. Ann Acad Med Singapore, 39: Nationella Diabetesregistret [NDR] (2014) Polit,D. F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research Generating and Assessing Evidence for Nursing practice. Philadephia: J B Lippincott Company. Ragnarson Tennvall G. (2000) The diabetic foot Costs, health economic aspects, prevention, and quality of life. Doktorsavhandling, Lunds Universitet. Ravari, H., Modaghegh, M.H.S., Kazemzadeh, G.H., Johari,H.G., Vatanchi, A.M., Sangaki, A. & Shahrodi, M.V. (2013). Comparision of Vacuum-Asisted Closure and Moist Wound Dressing in the Treatment of Diabetic Foot Ulcers. Journal of Cutaneous and Aesthetic Surgery, 6(1): Roback, K.(2009). Värmemätning för diagnos av begynnande fotproblem vid diabetes. Metodöversikt samt försöksanvändning av fotindikatorn SpectraSole Pro 1000,CMT 2009:1 Rapport, Linköping: Linköpings Universitet. Statensberedning för medicinsk utvärdering(2011). Vakuumassisterad sårbehandling. Västra Götalandsregionen: statensberedning för medicinsk utvärdering (SBU) SBU Alert- rapport Nr 2011/09 Statensberedning för medicinsk utvärdering(2014) Svårläkta sår hos äldre: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: statensberedning för medicinsk utvärdering(sbu) Schintler, M.V.(2012). Negative pressure therapy: theory and practice. Diabetes Metab Res Rev, 28 (Suppl 1): Svensk Författningsamling 1992:1 434 Högskolelagen (SFS 1992:1 434) Svensk Sjuksköterske Förening[SSF] (2012) Copyright 2012: icn International Council of Nurses, 3, place Jean-Marteau, 1201 Genève, Schweiz. isbn: Ulusal, A.E., Sahin, M.S., Ulusal, B., Cakmak, G. & Tuncay, C. (2011) Negative pressure wound therapy in patients with diabetic foot. Acta Orthop Traumatol Turc, 45(4):

21 Bilaga 1. Artikelmatris Sid. 1 (8) Nr Författare, år,land 1 Armstrong David G. Lavery Lawrence A. USA 2005 Titel Syfte Metod, urval och bortfall Huvudresultat Negative wound therapy after partial diabetic foot amputation: a multicentre, randomised controlled trial. Syftet med studien var att utforska effekten av undertrycksbehandlin g (VAC) om det påskyndar sårläkningen efter delamputation för patienter med diabetes. Diabetiker Jämförande randomiserad studie vid 18 stycken studiecenter.162 patienter deltog som genomgått en partiell amputation av framfoten. Patienten randomiserades antingen till VAC behandling (77st) eller standard fuktigt förband (85st). Behandlades tills såret läkt eller max 112 dagar. Blodprover, fotografering, mätning, typ av vävnad registrerades. Alla fick en avlastande sko. Patienter som läkte sina sår var högre i VAC gruppen (56%) än i kontrollgruppen(39%). Läkningen gick snabbare i VAC gruppen än kontrollgruppen.

22 Bilaga 1. Artikelmatris Sid. 2 (8) Nr Författare, år,land 2 Armstrong David G. Lavery Lawrence A. Boulton Andrew JM USA 2007 Titel Syfte Metod, urval och bortfall Huvudresultat Negative pressure wound therapy via vacuum-assisted closure following partial foot amputation: What is the role of wound chronicity? Syftet var att undersöka förhållande av sårläkning mellan akuta och kroniska sår. Efter delampution hos patienter med diabetes. Diabetiker Randomiserad jämförande studie mellan VAC och standard förband. 162 patienter inkluderades. Inkluderade både akuta och kroniska sår. 77 patienter fick VAC 85 patienter fick standard förband. Sårstorlek, foto, omkringliggande vävnad, lukt, typ av sårvätska, typ av vävnad i såret, ritade av såret, ABI, monofilament, behandlingssko, blodprover. Snabbare sårläkning i VAC gruppen oavsett kronisk eller akut sår.

23 Bilaga 1. Artikelmatris Sid. 3 (8) Nr Författare,,land 3 Blume Peter A. Walters Jodi. Payne Wyatt. Ayala Jose. Lantis John. USA 2008 år Titel Syfte Metod, urval och bortfall Huvudresultat Comparison of negative pressure wound therapy using vacuumassited closure with advanced moist wound therapy in the treatment of diabetic foot ulcers. Syftet var att utvärdera säkerheten och den kliniska effekten av negativ undertrycksbehandlin g jämfört med avancerad fuktig förbandsteknik på diabetiska fotsår. Diabetiker Jämförande randomiserad multicenterstudie (37 olika kliniker).342 patienter inkluderades. Bortfall 7 patienter. randomiserades till antingen VAC terapi eller avancerat fuktigt förband i form av hydrogel och alginat. Behandlingen pågick tills såret läkt eller 112 dagar. Mättes, avritades, typ av vävnad 1 gång i veckan de första fyra veckorna. Därefter varannan vecka fram tills studiens slut. Alla som behövde fick en tryckavlastning. 78% män och 22% kvinnor. VAC behandling visade sig vara lika säkert samt mer effektivt än avancerad fuktig sårbehandling av diabetiska fotsår.

24 Bilaga 1. Artikelmatris Sid. 4 (8) Nr Författare, år,land 4 Chiummariello S. Guarro.G. Pica A. Alfano C. Italien 2012 Titel Syfte Metod, urval och bortfall Huvudresultat Evaluation of negative pressure vacuum-assisted system in acute and chronic wounds closure. Our experience. Syftet var att beskriva erfarenheter av VAC behandling på akuta och kroniska sår hos 135 patienter under 6 års tid. Mellan 2006 och 2011 inkluderades patienter med olika typer av sår. 25,2 % av patienterna var diabetiker. Sårläkningstid, granulations bildning, sårstorlek, smärta, bakterier, kostnad för förband och personal mättes. Användningstiden av VAC behandling var till full granulations vävnad var uppnådd eller vätskning <20 ml/dag. Genomsnittstiden för VAC behandling var 7,5 dagar.135 patienter inkluderades, 73 män och 62 kvinnor. Bortfall 16 patienter. 4 patienter fick delhud för att få en slutläkning. För diabetes patienterna reducerades amputationsrisken. Sårläkning med VAC behandling visade sig vara åtminstone lika effektivt som moderna sårläkningsförband men bekvämare metod för patient och personal.

25 Bilaga 1. Artikelmatris Sid. 5 (8) Nr Författare,,land år 5 Eginton. Mark T. Brown. Kellie R. Seabrook. Gary R. Towne Jonathan B. Cambria. Robert A. USA 2003 Titel Syfte Metod, urval och bortfall Huvudresultat A Prospective randomized evaluation of negative-pressure wound dressings for diabetic foot wounds. Syftet var att mäta sårläkningshastighete n med VAC behandling jämförande med konventionell fuktig sårbehandling på diabetesfotsår. Diabetiker Randomiserad studie.10 patienter inkluderades.4 patienter avbröt, 6 patienter fullföljde studien och såren följdes under 4veckor. Patienten randomiserades antingen till VAC förband eller konventionellt fuktigt förband i 2 veckor. Därefter byttes till det förband patient inte haft ytterligare 2 veckor. Crossover design. Såren fotograferades, längd, bredd och djup mättes. Endast större sår som inte förväntades läka inom en månad inkluderades. Såren protokoll fördes 1 gång per vecka. Konventionell sårbehandling byttes förbanden dagligen, VAC behandling byttes förbanden 3 gånger i veckan.5 män och 1kvinna ingick i studien och 7 sår på 6 patienter. Varje sår blev sin egen kontroll. Resultatet visade att VAC minskade volymen och sårdjupet mer effektivt än konventionell fuktig sårbehandling. Undertrycksbehandling kan påverka slutläkning av diabetesfot sår. Det spelade ingen roll vilken av behandlingarna man började med slutresultatet blev detsamma volymen minskade under VAC behandlingsperioden.

26 Bilaga 1. Artikelmatris Sid. 6 (8) Nr Författare, år,land 6 Langer.Vijay. Bhandari Prem S. Rajagopalan Satyamoorthy. Mukherjee K. Mrinal. Indien Nain Prabhdeep Singh. Uppal. Sanjeev K. Garg Shirin. Indien 2011 Titel Syfte Metod, urval och bortfall Huvudresultat Negative wound therapy as an adjunct in healing of chronic wounds. Role of negative pressure wound therapy in healing of diabetic foot ulcers. Syftet med denna studie var att ta reda på effekten av undertrycksbehandlin g av kroniska sår. Syftet var att jämföra antal sår som läkte med negative undertrycksbehandlin g jämfört med konventionell fuktig sårbehandling av diabetiska fotsår. 61patienter inkluderades. 36 män och 24 kvinnor. Varav 25 patienter var diabetiker. Ingen jämförande studie. Patienterna inkluderades mellan Sår som ej läkt på 4 veckor eller mer inkluderades. Sår mätte, ritades av, sårodlades, fotograferades, blodprover togs, ingen antibiotika. Bortfall 1 st patient. Diabetiker Jämförande studie, randomiserad. Analys av 30 patienter randomiserades till antingen VAC eller konventionellt fuktigt förband. Såren följdes till läkning eller högst åtta veckor. Sårodling togs en gång i veckan, antibiotikabehandling till alla. Storlek, djup och typ av vävnad i såret mättes. Undertrycksbehandling visar sig vara effektiv för att påskynda granulationsvävnad. Vilket ledde till att större plastikkirurgiska åtgärder ej behövdes. Nybildning av granulation och minskning av sårytan skedde tidigare i VAC gruppen. En snabbare rensning av såret från nekrotisk vävnad samt minskad bakterieväxt kunde också ses i VAC gruppen, VAC gruppen visade också en bättre slutläkning (80 %) än för konventionellt förbandsgruppen (60 %).

27 Bilaga 1. Artikelmatris Sid. 7 (8) Nr Författare, år,land 8 Nather Aziz. Chionh Siok Bee. Han Adrey YY. Chan Pauline PL. Nambiar Ajay. Singapore 2010 Titel Syfte Metod, urval och bortfall Huvudresultat Effectiveness of vacuum-assisted closure (VAC)Therapy in the healing of chronic diabetic foot ulcers. Syftet var att utvärdera effekten av VAC terapi på kroniska fotsår hos diabetiker. Diabetiker 11 patienter med kroniska diabetsfotsår inkluderades. Wagner 2 eller 3. Sårodling, mätning, foto, typ av vävnad, vätskning, blodprover dokumenterades. Genomsnittlig behandlingstid med VAC terapi var 23,3 dagar. 7 män och 4 kvinnor inkluderades. Alla sår läkte, nio sår läkte med delhud, två sekundär läkte. God granulationsvävnad nåddes i alla såren. 9 Ravari Hassan. Modaghegh Mohammad- HadiSaeed. Kazemzadeh Gholam Hosein. Johari Hamed Ghoddusi. Vatanchi Attieh Mohammadzadeh. Sangaki Abolghasem. Shahrodi Mohammad Vahedian. Iran 2013 Comparision of Vacuum-Asisted Closure and Moist Wound Dressing in the Treatment of Diabetic Foot Ulcers Syftet är att utvärdera effekten av VAC behandling på diabetesfotsår. Diabetiker Kvalitativ randomiserande studie. Jämförande studie mellan VAC och fuktighetsbevarande förband. 23 patienter, varav 13 patienter med fuktighetsbevarande förband och 10 patienter med VAC. Studietid 2 veckor. Mätning av lokalisation, storlek och djup av såret. Mätning av patientupplevelser av given behandling. Mätning av granulationsvävnad. VAC behandling ser ut vara mer effektivt än fuktighets bevarande förband som behandling av diabetesfotsår.

28 Bilaga 1. Artikelmatris Sid. 8 (8) Nr Författare, år,land 10 Ulusal Ali Engin. Sahin M.Sukru. Ulusal Betul. Cakmak Gökhan. Tuncay Cengiz. Turkiet 2011 Titel Syfte Metod, urval och bortfall Huvudresultat Negative pressure wound therapy in patients with diabetic foot. Syftet var att jämföra resultatet av behandling med standard förband och negativt undertryck(vac) på patienter med diabetiska fotsår Diabetiker Jämförande studie. Analys av resultatet från 35 patienter med diabetiska fotsår. 20 patienter behandlades med standard fuktigt förband, 15 patienter behandlades med VAC terapi. Resultatet mättes i antal sjukhusdagar och antalet förhindrade amputationer. 26 män och 9 kvinnor inkluderades. Resultatet visade kortare vårdtid för patienter med VAC behandling(32 dagar)än för standard förband(59dagar). Amputations frekvens i VAC gruppen var 37 % och i standard gruppen 88 %. Resultatet visar en minskning av amputations frekvens i VAC gruppen.

29 Bilaga 2 Tabell och Figur förteckning Tabell.1 Ordlista över ord i samband med svårläkta fotsår... Tabell 2. Sökning i databaserna Cinahl och PubMed för undertrycksbehandling på svårläkta sår 9 Figur 1. Niostegsmodellen fritt översatt...7 Figur 2 De två kategorierna som var gemensamma för artiklarna...11

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Examensarbete Filosofie kandidatexamen Patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår: en litteraturöversikt

Examensarbete Filosofie kandidatexamen Patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår: en litteraturöversikt Examensarbete Filosofie kandidatexamen Patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår: en litteraturöversikt Patients' experience of negative pressure wound therapy in chronic wounds: a

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Patientinformation för vård i hemmet. Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer:

Patientinformation för vård i hemmet. Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer: Patientinformation för vård i hemmet Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer: Sårbehandling med negativt tryck, system för engångsbruk 2 Inledning I denna patienthandbok finns

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

ARBETSMATERIAL Test-Mini-HTA-protokoll version 2007-02-05 för VGR och Sahlgrenska akademin

ARBETSMATERIAL Test-Mini-HTA-protokoll version 2007-02-05 för VGR och Sahlgrenska akademin Mini-HTA VAC (Vacuum Assisted Closure) vid fotsår hos diabetiker ARBETSMATERIAL Test-Mini-HTA-protokoll version 2007-02-05 för VGR och Sahlgrenska akademin Protokollet är framtaget med basen i ett danskt

Läs mer

Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes

Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes Ulla Hellstrand Tang, Ortopedteknik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,Göteborg Illustrationer: Pontus Andersson 1 2 1960 talet Brand P 3 1989 4 1998 5

Läs mer

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän. Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Introduktion till informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen

Introduktion till informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen Introduktion till informationssökning Lotta Janson Lotta Mathiesen Dagens innehåll Om projektet Introduktion till medicinsk informationssökning Vad är en vetenskaplig artikel Sökresurser (vetenskapliga

Läs mer

HONUNG INTE BARA SOM MAT

HONUNG INTE BARA SOM MAT HONUNG INTE BARA SOM MAT EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE OM EN KOMPLEMENTÄR MEDICINSK BEHANDLING VID SVÅRLÄKTA SÅR Alena Bakhurevich Nada Marjaei Examensarbete i omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet Maj 2010

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Pulserat monokromatiskt ljus - kan det påskynda läkningen av fotsår hos patienter med diabetes?

Pulserat monokromatiskt ljus - kan det påskynda läkningen av fotsår hos patienter med diabetes? Pulserat monokromatiskt ljus - kan det påskynda läkningen av fotsår hos patienter med diabetes? Av Ove Dehlin 1 och Sölve Elmståhl 2, 1) läkare, prof emeritus i geriatrik, Ger avd, Inst Hälsa, vård och

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst den 22 Maj 2014. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Evidensbaserad omvårdnad

Evidensbaserad omvårdnad Evidensbaserad omvårdnad Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola Sara Carlsson Maria Eiman Malmö högskola,

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Prontosan vid svårläkta sår

Prontosan vid svårläkta sår Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Påverkan på livskvalitet hos individer med diabetiska fotsår en litteraturstudie ur ett socialt och psykologiskt perspektiv

Påverkan på livskvalitet hos individer med diabetiska fotsår en litteraturstudie ur ett socialt och psykologiskt perspektiv Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Examensarbete C-nivå, 15 hp Höstterminen 2007 Påverkan på livskvalitet hos individer med

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse.

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse. Jag har pratat med många som har gjort en sådan här operation. De flesta säger att det var helt underbart. Efter en vecka är man igång igen. Då är smärtan och allt annat borta. En del tyckte att det var

Läs mer

10. Diskussion KAPITEL 10 DISKUSSION

10. Diskussion KAPITEL 10 DISKUSSION 10. Diskussion Vår huvudfråga i rapporten har varit om avancerad hemsjukvård och hemrehabilitering enligt den vetenskapliga litteraturen är bättre eller billigare än alternativa vårdformer. Ett allmänt

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

DIABETESFOT - EN LITTERATURSTUDIE OM ICKE KONVENTIONELLA BEHANDLINGSMETODER OCH PREVENTIONSÅTGÄRDER FÖR SÅR SARA MÅRTENSSON ANNA NILSSON

DIABETESFOT - EN LITTERATURSTUDIE OM ICKE KONVENTIONELLA BEHANDLINGSMETODER OCH PREVENTIONSÅTGÄRDER FÖR SÅR SARA MÅRTENSSON ANNA NILSSON Hälsa och samhälle DIABETESFOT - EN LITTERATURSTUDIE OM ICKE KONVENTIONELLA BEHANDLINGSMETODER OCH PREVENTIONSÅTGÄRDER FÖR SÅR SARA MÅRTENSSON ANNA NILSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

Handledning. till examensarbete. i form av litteraturstudie

Handledning. till examensarbete. i form av litteraturstudie Handledning till examensarbete i form av litteraturstudie Barnmorskeutbildningen Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv och perinatal omvårdnad Karolinska Institutet Retzius

Läs mer

XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer

XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer 1 (8) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Mall för avancerad nivå 2011-03-17/BS Förslag: Reviderad: XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer (Fyll i eng titel i tabellen på sista sidan) 30 högskolepoäng

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Patienter med diabetesfotsår -upplevelse av livskvalité

Patienter med diabetesfotsår -upplevelse av livskvalité Patienter med diabetesfotsår -upplevelse av livskvalité Tania Davidsson Lina Nilsson Lena Skönnegård Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad Vetenskapligt arbete 61-90 hp Vt 2011 Sektionen för hälsa och

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015

RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015 RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015 Självständigt examensarbete inom omvårdnad, 15 hp 120820/HV rev. 141124/HV Innehåll Allmänna anvisningar Självständigt examensarbete Handledning av examensarbete Examensarbetets

Läs mer

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Peace in our world can only start with peace in our minds Sri Sri Rari Shankar Vad är yoga? Yoga är sedan ca 5000 år en beprövad teknik för att kropp och själ

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Att leva med Irritable Bowel Syndrome

Att leva med Irritable Bowel Syndrome Att leva med Irritable Bowel Syndrome - En litteraturstudie Living with Irritable Bowel Syndrome. - A literature study Gustavsson Theres Johansson Isabelle Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken

E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken Snabbsök Innebär att du söker samtidigt i flera förvalda grupper av databaser. Snabbsök är i första hand avsett för att ge en första orientering i ämnet.

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår, NKR14-125

RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår, NKR14-125 RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår, NKR14-125 RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Hur hi"ar man vetenskapliga ar1klar inom omvårdnad/ medicin?

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Diabetespatienters livskvalitet efter amputation en litteraturstudie

Diabetespatienters livskvalitet efter amputation en litteraturstudie Avdelningen för omvårdnad Niklas Rosengren Martina Wahlén Diabetespatienters livskvalitet efter amputation en litteraturstudie Quality of life after lower extremity amputation in diabetic patients a review

Läs mer

PubMed (Public Medline) - sökmanual

PubMed (Public Medline) - sökmanual PubMed (Public Medline) - sökmanual Medicinska fakultetens bibliotek, Lund. Monica Landén. 2014-02 PubMed/Medline är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 23 miljoner referenser

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer