HONUNG INTE BARA SOM MAT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HONUNG INTE BARA SOM MAT"

Transkript

1 HONUNG INTE BARA SOM MAT EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE OM EN KOMPLEMENTÄR MEDICINSK BEHANDLING VID SVÅRLÄKTA SÅR Alena Bakhurevich Nada Marjaei Examensarbete i omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet Maj 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 HONUNG INTE BARA SOM MAT EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE OM EN KOMPLEMENTÄR MEDICINSK BEHANDLING VID SVÅRLÄKTA SÅR Alena Bakhurevich Nada Marjaei Bakhurevich, A & Marjaei, N. Honung inte bara som mat - en systematisk litteraturstudie om en komplementär medicinsk behandling vid svårläkta sår. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Honungens terapeutiska egenskaper utgör en grund för dess användning vid behandling av svårläkta sår vilket kan vara ett alternativ till andra konventionella metoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vetenskaplig litteratur för att belysa vilka effekter användning av honung kan ha i samband med svårläkta sår samt patienters tillfredställelse med behandlingen. En systematisk modell med sju steg användes som metod för denna studie. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL, Medline och Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjälp av protokoll modifierad av författarna. Resultatet av 8 inkluderade studier (9 artiklar) visar att behandling med honung möjligtvis är likvärdig konventionell behandling vid svårläkta bensår. Mer forskning av hög kvalitet behövs för att säkert fastställa effektiviteten avseende behandling med honung. Nyckelord: honung, komplementär medicinsk behandling, litteraturstudie, svårläkta bensår, sårläkning. 2

3 HONEY NOT ONLY AS FOOD A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEW OF A COMPLEMENTARY MEDICAL TREATMENT FOR RECALCITRANT ULCERS Alena Bakhurevich Nada Marjaei Bakhurevich, A & Marjaei, N. Honey not only as food - a systematic literature review of a complementary medical treatment for recalcitrant wounds. Degree Project, 15 credit points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Therapeutic properties of honey forms a basis for its use in the treatment of recalcitrant wounds which can be an alternative to other conventional methods. The purpose of this study was to examine the scientific literature to illustrate which effects the use of honey may be associated with regarding ulcers and patients' experience of treatment. A systematic model with seven stages was used as a method for this study. The literature search was conducted in PubMed, CINAHL, Medline and the Cochrane Library. Relevant articles were reviewed according to protocol modified by the authors. The results of the eight included studies (nine articles) show that honey is probably equal treatment to other conventional treatments for healing of recalcitrant leg wounds. More high quality research is needed to evaluate the effectiveness of honey treatment. Keywords: honey, complementary medical treatment, literature review, recalcitrant leg ulcers, wound healing. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Honungens effekter och egenskaper 6 Negativa aspekter 7 Förband med honung 7 Grundkrav på förband 8 Val av förband 8 Definitioner 8 Kroniska sår 9 Sårläkningsprocessen 9 Koagulering/ fibrinbildning 9 Inflammatorisk fas/svar 9 Cellmigration/ proliferation 10 Mognadsfas 10 Mål för sårbehandling 10 Prognos 10 Kompetens och ansvar 10 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 11 METOD 11 Inklusions- och exklusionskriterier 12 Litteratursökning 12 Kvalitetsgranskning av artiklar 15 Syntetisering av inkluderade studiers resultat 16 RESULTAT 17 Sårläkning 17 Antibakteriell förmåga 20 Eliminering av bakterier Förekomst av infektion 20 Smärta 20 Lukt 21 Patient tillfredställelse 21 Kostnadseffektivitet 21 DISKUSSION 21 Metoddiskussion 21 Resultatdiskussion 23 4

5 Honungens effekt avseende sårläkning och antibakteriell förmåga 24 Honungens effekt avseende smärta, lukt och patient tillfredställelse 24 Kostnadseffektivitet 24 Resultatdiskussions sammanfattning 24 SLUTSATSER 24 REFERENSER BILAGOR 29 5

6 INLEDNING De flesta människor har haft ett sår någon gång, några sår läker lätt och bra på några dagar om de hålls rena, några tar månader att läka, medan andra kan bli infekterade eller läka och lämna ärr. Sår kan klassificeras som antingen akut eller kroniskt (Lindholm, 2003). Att ha ett sår är en belastning som påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall, efter en operation, svårläkt som vid t.ex. bensår eller fotsår hos diabetiker eller vid trycksår eller maligna tumörsår (Vårdhandboken, 2010b). I vårt framtida yrke som sjuksköterskor kommer vi att träffa patienter med olika typer av kroniska sår. Sådana slags sår brukar orsaka lidande och försämrad livskvalitet. Antalet äldre och multisjuka människor ökar i vårt västerländska samhälle (SCB, 2008). Detta kan förmodligen leda till en ökning av antalet kroniska sår, vilket kan öka betydelsen för effektiv behandling av svårläkta sår. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår det omvårdnad, prevention, behandling av sår samt val av lämpliga sårförband (Vårdhandboken, 2010a). Därför är det viktigt för alla sjuksköterskor att veta vilka alternativ det finns i sårbehandlingen och deras effekter på sårläkningsprocessen. Antibiotikaresistens har blivit ett stort medicinskt- och folkhälsoproblem, och intresset har framkommit i användningen av aktuella behandlingsmetoder för att hantera sårinfektion (Ousey & McIntosh, 2009). Eftersom honung har påvisat antibakteriella egenskaper (a a) vill författarna undersöka honungsbehandlingen och hur den tillämpas vid sårbehandling samt vilka effekter det kan ge. BAKGRUND Nedan följer beskrivning av historia kring honungs användning, honungens effekter och egenskaper, definitioner på olika sårtyper, beskrivning av kroniska sår, sårläkningsprocessen, förbandstyper och krav på förband samt förband med honung, mål för sårbehandling, prognos, kompetens och ansvar. Historik Sedan många år tillbaka är det känt att honung kan brukas till mer än bara mat. Den har använts för sårläkning redan vid 2000 f Kr. i Egypten, Grekland och Indien då orsakerna för infektion var långt ifrån kända (Ousey & McIntosh, 2009). Redan 1919 rapporterades det att honung hade antibakteriella egenskaper vid utspädning (Lindholm, 2003). Användningen av honung avtog med uppkomsten av antibiotika, men på grund av det spridda problemet med antibiotikaresistenta bakterier nu förtiden har intresse för honungsanvändning återupplivats (Sharp, 2009). Honungens effekter och egenskaper En lokal applicering av honung är tänkt att ge en skyddande barriär över sårets yta och eliminera infektion genom att generera den potenta antiseptiska väteperoxiden i såret. Honungens höga osmolaritet sägs främja fuktig sårläkning genom att dra lymfknutors vätska i 6

7 såret och bidrar till sårrensning. Honung är också rapporterat att effektivt minska sårlukt som förekommer ofta i bensår. Den har även antibakteriella egenskaper vilket bidrar till att bl.a. sterilisera sår koloniserade med Stafylococcus aureus. Fördelarna med användandet av honung är en minskning av ärrbildning och sårkontraktorer, stimulering av immunsystemet och antiinflammatorisk effekt (Lindholm, 2003). Enligt Cooper & Jenkins (2009) har honungen en hög sockerhalt, låg vattenhalt och surhetsgrad som förhindrar tillväxt av bakterier. De flesta typer av honung genererar väteperoxid, som har antibakteriella egenskaper, vid långsam spädning. Men inte alla sorter av honung är lika effektiva. I många sorter av honung förlorar väteperoxiden aktivitet pga. uppvärmning vid förhöjda temperaturer samt i närvaro av katalas, ett enzym som bryter ner väteperoxid och finns i sårets vätska (a a). I en studie gjord 2009 (Cooper & Jenkins) jämförs antibakteriell styrka och mikrobakteriell flora av 18 bords honung och Leptospermum honung som är en MGH (Medicinsk Grad Honung). Leptospermum honung bevarar verksamhet i närvaro av katalas och kallas ickeperoxid honung. Icke-peroxid antibakteriell aktivitet beror på en blandning av andra komponenter än väteperoxid. Studiens resultat tyder på att bords honung i allmänhet har lägre antibakteriell aktivitet än MGH och innehåller ett brett spektrum av mikroorganismer, medan MGH är steril och påstås ha störst antibakteriella effekten(a a). Nackdelarna med användning av icke-steril bords honung är att den inte genomgår stränga kontroller medan kvalitet av MGH garanteras genom validerade tester och kontroller som utförs av kompetenta instanser (a a). Negativa aspekter Få biverkningar har rapporterats av honungs användning i sår. Vätskar såret mycket kan exsudatet späda ut honungen och den osmotiska effekten reduceras, men eftersom honungen även har antibakteriella egenskaper fortsätter den dock att kontrollera infektionen (Lindholm, 2003). Förband med honung Honung som används i sår bör vara filtrerad från pollen och gamma- bestrålad för att döda eventuella clostridiumsporer. Den medicinska honungen är antingen artificiellt framtagen honung eller steril honung tagen från bikupor fria från sjukdomar och bekämpningsmedel. Vanligtvis appliceras den på ett förband för att sedan placeras direkt över såret. I vissa sår som till exempel fistlar kan honungen appliceras direkt på vävnaden Den bästa effekten av honungen fås under inflammationsfasen fram till tidigt i re-epitelialiseringsfasen. Medicinsk steril honung används vid akuta och svårläkta sår, cancersår, andra gradens brännskador, maligna tumörsår och infekterade sår. Den kan i vissa fall framkalla kortvarig sveda i såret. Honungsförband är bakteriedödande (Anderson, 2003). Medihoney förband innehåller hög andel Leptospermum honung från Nya Zeeland. Förbandet ger en fuktig, ocklusive miljö som bidrar till optimal sårläkning. När sårsekretet absorberas bildar alginatet en gel, vilket gör förbandsmaterialet enkelt att ta bort utan att störa sårbädden. Medihoney kan användas för både kroniska och akuta sår (Medihoney, 2009). Manuka honung är en mono- blommig honung som bara finns i Nya Zeeland, den produceras när honungsbin samlar nektar från blommor, och har starka antibakteriella och svampdödande egenskaper. Högsta kvalitet Manuka honung med de mest potenta antimikrobiella egenskaper 7

8 framställs från kupor placerade i vilda, obrukade områden med god växt av Manuka buskar, så kallade Leptospermum eller Nya Zeeland Te Träd (Manuka Honey, 2009). En studie har gjorts på MRSA-infekterade sår som inte läkte (Blaser m fl., 2007). Behandling med honung resulterade i att alla sår läkte genom att MRSA-bakterierna reducerades. Studien inkluderade dock endast 7 patienter och vissa brister har påvisats i den. Hittills har ingen utveckling av bakteriell resistens mot honungen observerats. Den har heller inte visats ha någon toxisk effekt på vävnaden. Dock har smärta rapporterats uppkomma vid appliceringen av medicinsk honung. Detta anses bero på att den höga sockerkoncentrationen drar åt sig vätska från sårvävnaden. Även ett lågt ph-värde kan påverka (a a). Grundkrav på förband Enligt Lindholm (2003) ska ett förband uppfylla visa krav, det ska: skapa bästa tänkbara miljö för sårläkning skydda mot bakterier från omgivningen och mot att bakterier från såret sprids till omgivningen ha en uppsugande förmåga och kunna behålla sårvätskan i förbandet inte fastna i såret vara behaglig och smärtlindrande tålas av huden och inte ge överkänslighetsreaktioner vara formbart vara väldokumenterat så långt det går inte hindra patienten från dagliga aktiviteter. Val av förband Förband väljs efter sår typ t.ex. smärtsamma sår som kan bero på en infektion lokalbehandlas under en begränsad tid med jod-, silver- eller honungsförband, alternativt förband med polyhexandie (Vårdhandboken, 2010a). Illaluktande sår läggs om oftare och man väljer exempelvis ett kolförband, ett kol/silverförband, ett hydrofobt förband, silver-, honungs- eller jodförband enligt läkarordination. I vissa fall kan enbart tillägg av hydrofiberförband vara tillräckligt (a a). Definitioner Enligt Lindholm (2003) används ordet sår i svenska språket för alla typer av sår. I engelskan och latinska finns det två olika ord för att nämna sår nämligen det engelska wound eller också vulnus på latinska och det engelska ulcer respektive latinskans ulcus. Wound innebär akuta sår (t ex. kirurgiska sår) och definieras som störning av normal anatomisk struktur och funktion i huden som läker i en organiserad och tidsbestämd ordning (Lindholm, 2003, s 17). Kroniska sår, eller ulcer, betyder svårläkta sår som orsakas av bakomliggande vävnadsskada eller sjukdom och inte läker inom en bestämd tid. Ett exempel på ulcer kan vara bensår och trycksår (Lindholm, 2003). 8

9 Bensår definieras som sår på underbenet av varierande etiologi, lokaliserat mellan knä och malleoler som inte läker inom sex veckor (Lindholm, 2003, s 17). Fotsår ingår också i begreppet bensår (a a). Trycksår innebär en skada på hudens vävnad vilket har tillkommit pga. högt tryck som har lett till otillräcklig eller upphävd blodförsörjning i ett visst område (Lindholm, 2003). Diabetes typ 2 fotsår uppstår pga. försämrad blodcirkulation i stora och små blodkärl och det leder till att fotsår uppstår hos personer med diabetes typ 2 (Mosand & Førsund, 2002). Kroniska sår Kroniska sår är vanligt förekommande i samhället. Hantering av kroniska sår utgör en betydande andel av hälso- och sjukvårdens resurser. Kroniska sår kan definieras som sår som inte läker som förväntat, eller sår som har fastnat i någon fas av sårläkning för en period av sex veckor eller mer. Sår i nedre extremiteterna (ben och fot) och trycksår är den vanligaste typen av kroniska sår. Det finns många faktorer som bidrar till kronicitet av sår inklusive bakteriell kolonisation och infektion som kan leda till försämrad sårläkning. Kroniska sår har ofta ökad bakteriell kolonisering. Detta tillstånd kan ha en negativ fysisk påverkan på patienten genom att minska deras livskvalitet och kraftigt öka behandlings kostnader för vårdgivare. Följaktligen, förebyggande av sårinfektion eller snabb hantering av infekterade sår bör vara ett primärt mål för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal (Ousey & McIntosh, 2009). Kroniska sår har behandlats i årtusenden med en rad olika aktuella terapier som är kända för sina antimikrobiella egenskaper, och därmed deras förmåga att hämma infektioner och underlätta sårläkning. Det finns en mängd antimikrobiella förband tillgängliga som innehåller olika läkemedel och är kända för sina antimikrobiella egenskaper, exempelvis honung, silver och jod impregnerat dressing (a a). Sårläkningsprocessen Sårläkning är en biologisk process som inleds av trauma och avslutas med ärrbildning. Läkningen delas upp i olika faser: koagulering/ fibrinbildning, inflammatorisk fas/svar, cellmigration/proliferation samt mognadsfas (Jensen m fl., 1995). Koagulering/ fibrinbildning När ett blodkärl utsätts för skada uppstår hemostas, första steget för att motverka blodförlust, genom att såret sluts med en liten blodpropp. Detta uppnås genom: Vaskulärkramp - omedelbar kontraktion av ett skadat blodkärl. Fibrinbildning - trombocyter klibbas fast mot kärlväggen och varandra och bildar en tillfällig blodpropp. Koagulering - den sista skyddande mekanismen som motverkar blodförlust. Detta sker genom koaguleringsprocessen: aktiv tromboplastin ombildas till aktiv protrombin, protrombin ombildas till trombin, trombin hjälper till vid ombildning av fibrinogen till fibrin. Fibrin bildar ett nät som fångar och torkar ut blodkroppar och trombocyter som sedan bildar ett koagel (Jensen m fl., 1995). Inflammatorisk fas/svar Det inflammatoriska svaret startar när vävnad skadas. Ett inflammatoriskt svar associeras med rodnad, värme, svullnad och smärta. Den inflammatoriska responsen är relaterad till omfattningen av skadan, vad gäller till exempel sårdjup och mängden vävnadsbortfall. Inflammatoriskt svar utlöser följande faktorer: minskning av blodförlust, transport av 9

10 näringsämnen och vita blodkroppar till området (fagocytos), isolering av skadat område och aktivering komplementsystemet och trombocyterna till fortsatt läkning (Jensen m fl., 1995). Cellmigration/ proliferation Den uppbyggande fasen i sårläkningen kallas proliferationsfas eller nybildningsfas. Den startar när inflammationsfasen avtar. Det första steget till vävnadasreparationen är migration av celler, bildning av fibroblaster, endotelceller och epitelceller inne i såret vilka delar sig och ersätter den skadade vävnaden. Denna vävnad utgör en stomme för följande reparation fas, och bör kunna ses inom fem dagar. Allt eftersom de olika cellkomponenterna i läkningsprocessen bildar ny bindväv, sker även en effektivare näringstillförsel genom att närliggande blodkärl skapar förgreningar in till sårbädden (Jensen m fl., 1995). Mognadsfas När såret har slutits av de epiteliala cellerna fortsätter den dermala reparationen. Denna process startar 1-3 dagar efter skadan och kan pågå upp till flera år. Denna fas innebär en mognad av de processer som startar under inflammationsfasen (Jensen m fl., 1995). Mål för sårbehandling Enligt vårdhandboken (2010a) är målet för sårbehandling att läka såret, förhindra sårinfektion, minska lidande och underlätta det dagliga livet. De rekommenderar även att man ska göra upp delmål, som exempel på delmål uppger de att minska sårsektion, minska smärta och minska luktproblematik. Prognos Prognosen, det vill säga den förväntade tiden som det tar för läkning av såret, varierar beroende på patientens ålder, allmäntillstånd, näringstillstånd, rökning, rörlighet och sjukdomar som t.ex. diabetes. Pågrund av dessa faktorer kan man inte ange en generell prognos (Lindholm, 2003). Kompetens och ansvar Det räcker inte att endast ha teknisk kunskap om hur sår behandlas. I de flesta fallen behövs kompletering med medicinsk kompetens och omvårdnads kompetens. Detta innebär kunskap om infektion, nutrition, aktivitet, sömn, social situation och smärtlindring (Vårdhandboken, 2010b). Diagnostik, utredning, ordination av läkemedel, samt för behandling av bakomliggande sjukdomar är läkarens ansvar. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden, prevention av sårkomplikationer, sårbehandlingen, val av lämpliga sårförband, eventuell kompressionsbehandling och dokumentation av detta i patientjournalen. Dokumentation av sårbehandlingen är viktigt och rapporteras i epikrisen och omvårdnadsepikrisen eller som utskrivningsmeddelande (Vårdhandboken, 2010b). 10

11 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med föreliggande studie var att undersöka vetenskaplig litteratur för att belysa vilka effekter användning av honung kan ha i sammanhang med svårläkta sår samt patienters tillfredställelse med behandlingen. Frågeställningar Vilka fördelar har honungen framför andra konventionella metoder när det gäller sårläkning, sårrensning, antibakteriell förmåga, smärta, lukt, patient tillfredsställelse och kostnadseffektivitet? METOD Vid avgörande av studiens innehåll och redovisningsform togs det hänsyn till att denna forskningssammanställning riktas framför allt till yrkesverksamma sjuksköterskor. Litteraturstudien genomfördes enligt en systematisk modell som sker i följande sju steg (SBU, 1993): 1. Precisera forskningsproblemet 2. Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier 3. Formulera en plan för litteratursökningen 4. Genomföra litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna 5. Tolka bevisen från de individuella studierna 6. Sammanställa bevisen 7. Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet. Ett första steg var att kontrollera att det fanns forskningsstudier för valt ämne. Detta gjordes genom en pilotsökning i PubMed och CINAHL enligt Willman m fl. (2006). Efteråt preciserades syfte och frågeställningar vilket gjordes enligt en specifik struktur som tydliggör undersökningsgrupp, åtgärd, jämförande åtgärd samt resultat (Willman m fl.,2006) (se tabell 1). Tabell 1. Struktur för frågeställningar efter William m fl. (2006). Undersökningsgrupp (Population) Åtgärd (Intervention) Motåtgärd (Counterintervention) Resultat (Outcome) Patienter med svårläkta sår, kroniska bensår av olika karaktär samt trycksår Behandling med honung Andra metoder för sårbehandling sårläkning, sårrensning, antibakteriell förmåga, smärta, lukt, patient tillfredsställelse och kostnadseffektivitet Denna studie specificerar sig på visa typer av kroniska sår nämligen kroniska bensår av olika karaktär samt trycksår. Utifrån det avgränsades undersökningspopulationen till patienter med ovannämnda typer av kroniska sår. Därefter valdes åtgärd, behandling med honung, och motåtgärd, andra metoder för sårbehandling. Det förväntade resultatet var om honungsbehandling hade fördelar jämfört med andra metoder. 11

12 Inklusions- och exklusionskriterier För att hitta fördelar av honungsbehandling framför andra behandlingar inkluderades i första hand artiklar som rapporterade randomiserade kontrollerade studier (RCT) och i andra hand studier med kontrollgrupp men utan randomisering. För att undersöka patienters tillfredställelse av honungsbehandling inkluderades även en artikel som inte hade någon kontrollgrupp dvs. inte RCT. För att artikeln skulle inkluderas i litteraturstudien skulle den vara skriven på en vetenskaplig nivå vilket innebär enligt Polit & Beck (2006) att den innehåller titel, abstrakt, inledning, bakgrund, syfte, metod, resultat, diskussion och referenser. En annan inklusionskriterie var att den skulle vara peer-reviewed d v s granskad av oberoende forskare och publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Exklusionskriterierna var: artiklarna som inte var skrivna på engelska eller svenska, som var gjorda på djur och som publicerades innan år Studier som var gjorda på kirurgiska sår exkluderades eftersom denna litteraturstudie fokuserades på kroniska sår. Alla case studier exkluderades pga. att de var gjorda på några få patienter och inte hade några kontrollgrupper vilket inte motsvarade syftet. Litteratursökning Planen för litteratursökningen formulerades enligt Willman m fl.(2006) i följande steg: identifiering av tillgängliga resurser, identifiering av relevanta källor, avgränsning av forskningsproblemet och fastställning av huvuddragen i sökningen, utveckling av en sökväg för varje söksystem (a a). Tillgång till databaser där artiklarna söktes skedde via högskolans bibliotekssida. På grund av begränsningar i tid och ekonomiska resurser begränsades antalet av artiklarna till tio. Databaser som användes vid sökning av vetenskapliga artiklar var PubMed, CINAHL, Medline och Cochrane Library. Efter avgränsning av forskningsproblemet och fastställning av huvuddragen i sökningen utvecklades enskilda sökstrategier för var och en databas. Gemensamt för alla sökstrategier var att det skedde via blocksökning. Sökblock utformades utifrån forskningsproblem och frågeställningar (Willman m fl., 2006) och ramade in specifika sökord som täckte ett område. Varje sökord inom sökblocken kontrollerades för relevanta MeSH termer (för PubMed och Medline) och Headings (för CINAHL) och kombinerades därefter med fria sökord. För att bredda den systematiska sökningen kombinerades söktermer med boolesk sökoperator OR. Efter utformandet av sökblocken kombinerades de med boolesk sökoperator AND vilket gjordes för att avgränsa sökningen så att den passar frågeställningen i mesta möjliga mån (se tabell 2, 3 och 4). Efter att sökningen gjordes i PubMed utfördes samma sökning i CINAHL, då märkte författarna att det fanns samma studier i både databaser. Hittade artiklar lästes igenom och deras referenser användes som potentiella källor till andra undersökningar. I Cochrane Library utfördes sökningen i databasen CENTRAL (The Cochrane Controlled Trials Register). Vid sökningen användes endast ett sökord, Honey. Detta resulterade i 149 träffar med alla kliniska kontrollerade studier gjorda på honung, utav dessa lästes 43 abstrakts och en studie valdes ut som ansågs relevant. Alla titlar som kom upp vid sökningarna lästes, abstrakt till titlar som ansågs intressanta lästes. Granskning av artiklar i full text gjordes endast om abstraktet uppfyllde inklusionskriterierna. De artiklar som inte var kostnadsfria beställdes via bibliotekskatalogen VEGA på Malmö Högskola. 12

13 Tabell 2. Sökning i PubMed. PubMed Sökblock Sökord Antal träffar Honey Antal granskade abstrakt Antal granskade artiklar Antal använda artiklar (#1) Honey"[Mesh] (#2) Honey* (#3) #2 OR # Kroniska sår Behandling effekter och upplevelser (#4) "Ulcer"[Mesh] (#5) Ulcer* (#6) chronic wounds (#7) "Foot Ulcer"[Mesh] (#8) "Leg Ulcer"[Mesh] (#9) "Pressure Ulcer"[Mesh] (#10) "Varicose Ulcer"[Mesh] (#11) Arterial ulcers (#12) "Wound Infection"[Mesh] (#13) #4 OR #5 OR #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10 OR #11 OR # (#14) "Nursing"[Mesh] (#15) "Therapeutics"[Mesh] (#16) Therapeutic* (#17) "Therapeutic Uses"[Mesh] (#18) "Bandages"[Mesh] (#19) "Methods"[Mesh] (#20) Method* (#21) "Complementary Therapies"[Mesh] (#22) "Tissue Therapy"[Mesh]1783 (#23) effect* (#24)( patients AND (experience OR satisfaction OR perceptions OR treatment OR pain)) (#25) "Cost-Benefit Analysis"[Mesh] (#26) "Health Care Costs"[Mesh] (#27) "Treatment Outcome"[Mesh] (#28) health benefits (#29) benefit* (#30) Evaluat* (#31) #13 OR#14 OR #15OR # OR #17 OR #18 OR #19 OR #20 OR #21 OR #22 OR #23 OR #24 OR #25 OR #26 OR #27 OR #28 OR #29 #3 AND #13 AND #31* *only items with abstracts, Humans, English, All Adult: 19+ years 13

14 Tabell 3. Sökning i CINAHL. CINAHL Sökblock Sökord Antal träffar Antal granskade abstrakt Antal granskade artiklar Honey #1 Honey (MH) or Honey* #2 Ulcer or Ulcer (MH) or Foot Ulcer (MH) or Leg Ulcer (MH) or Venous Ulcer (MH) #3 Ulcer* #4 Wounds, Chronic (CH) #5 pressure ulcer (MH) #6 wound infection (explode) #7 (#2 or #3 or #4 or #5 or #6) #8 Nursing* #9 Therapeutics (MH, explode) #10 Therapeutic* #11 Therapeutic Uses #12 Bandages and Dressings (MH) or Antimicrobial Dressings (MH) #13 Method* #14 Alternative Therapies (MH, explode) #15 Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus (MH) #16 effect* #17 Patient* #18 Cost Benefit Analysis (MH) or Health Care Costs (MH) #19 Treatment Outcomes (MH, explode) or Outcomes (Health Care) (MH, explode) #20 benefit* #21 Evaluat* #22 (#8 or #9 or #10 or #11 or #12 or #13 or #14 or #15 or #16 or #17 or #18 or #19 or #20 or #21) Resultat (#1 and #7 and #22) Kroniska sår Behandling effekter och upplevelser CH-CINAHL Heading MH Major Heading *Limits - Full Text; Abstract Available; Publication Year from: ; Peer Reviewed; English Language; Adults 14

15 Tabell 4. Sökresultat i Medline. Medline Sökblock Sökord Antal träffar Antal granskade abstrakt Antal granskade artiklar Honey #1 Honey (MeSH) #2 Honey* #3 (#1 or #2) Kroniska sår #4 Ulcer (MH) or Foot ulcer (MH) or Pressure ulcer (MH) or Varicose ulcer (MH) #5 Ulcer* #6Chronic wounds #7 Wound infection (MH) #8 (#4 or #5 or #6 or #7) Resultat #3 and #8 (med limits *) *Limits - Full Text; Abstract Available; Publication Year from: ; Peer Reviewed; English Language; Adults Kvalitetsgranskning av artiklar Efter läsning av 10 valda artiklar i fulltext exkluderades en pga. att studien var gjord på olika typer av sår bl. a. brännsår, kirurgiska och ytliga sår. Detta resulterade i 9 inkluderade artiklar (8 studier). Alla RCT studier granskades med hjälp av SBU:s mall för RCT (SBU, 2010) (se bilaga 1). Tre studier som inte var RCT granskades med hjälp av protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod efter Willman m.fl.(2006) modifierad av författarna (se bilaga 2). Protokoller kompletterades med kommentarer utifrån SBU:s kriterier för bedömning av RCT (för alla inkluderade RCT, se tabell 5) samt Willmans m.fl. kriterier för bedömning av kvantitativa studier (för studier som inte var RCT, se tabell 6). Författarna har granskat studierna separat för att sedan jämföra bedömning av studierna. De punkter som inte hade bedömts lika diskuterades för att åstadkomma ett gemensamt beslut så kallad forskartriangulering enligt Pollit & Beck (2006). Studiernas kvalitet har bedömts utifrån bl. a. studiestorlek, randomisering, blindning, bortfall och effektmått. Kvalitetsbedömningen redovisas genom en utförlig artikelmatris, se bilaga 3. Tabell 5. Kriterier för bedömning av RCT från SBU (2002) (modifierad av författarna). I = Hög II = Medel III = Låg Randomiserade studier med blind design och utvärdering samt rimligt statistiskt underlag. Väl genomförda managementstudier med objektiv validering av kliniska händelser under uppföljningstiden. Öppna randomiserade studier eller där studiestorleken inte baserats på ett rimligt statistiskt underlag Randomiserade studier med smärre brister i randomisering eller uppföljning Välgjorda icke-randomiserade kohortstudier med klart definierade inklusionskriterier, exponeringar och effektmått och samtidiga jämförelsegrupper Välgjorda fall - kontrollstudier med klart definierade inklusionskriterier, exponeringar och effektmått Randomiserade studier med avgörande brister i design och genomförande Alla övriga icke randomiserade studier 15

16 Tabell 6. Kriterier för bedömning av kvantitativa studier efter Willman m.fl. (2006) (modifierad av författarna). I = Hög II = Medel III = Låg Välformulerat syfte. Tydlig beskrivning av intervention, patientgrupp, urval, bortfall. Antal av deltagare är tillräckligt stor för att bevisa studiens validitet. Lämpliga statiska metoder används. Resultaten redovisas tydligt och är överförbar till den kliniska verksamheten. Studiens resultat övervägs och eventuella fel, risker i resultaten lyftas fram. Ganska tydligt formulerad syfte. Viss oklarhet i beskrivning av intervention eller patientgrupp eller urval eller eller bortfall. Resultaten är tydliga. Eventuella bias tas upp. Ej konkret syfte. Bristfällig beskrivning av interventionen, patientgrupper eller låg deltagande. Beskrivning av bortfall saknas eller bortfall är stort. Resultaten är otydlig. Eventuella fel eller risker tas inte upp. Tveksamma statistiska metoder. Syntetisering av inkluderade studiers resultat För att få en överblick över bevisen lästes de inkluderade studierna grundligt. Resultaten bearbetades och sorterades i relation till de inkluderade studiernas resultatmått. Studiernas varierande kvalitetsgrad har inte inverkat på sammanställning och redovisning av resultatet. Studiernas kvalitetsgrad avgjorde resultatens evidensgrad. Syntetisering av studiernas resultat var tänkt att utföras med hjälp av Brittons (2000) verktyg för evidensgradering (se tabell 7). Detta kunde inte genomföras pga. de inkluderade studiernas heterogenitet. Tabell 7. Gradering av evidensstyrka för slutsatser enl. Britton (2000) Evidensgrad I Starkt vetenskapligt underlag Evidensgrad II Måttligt vetenskapligt Underlag Evidensgrad III Begränsat vetenskapligt underlag Minst två studier med högt bevisvärde eller god systematisk översikt En studie med högt bevisvärde plus minst två med medelhögt bevisvärde Minst två studier med medelhögt bevisvärde eller en studie med högt bevisvärde Evidensgrad IV Otillräckligt vetenskapligt underlag Annat underlag 16

17 RESULTAT I arbetet inkluderades sex RCT studier, två kontrollerade studier och en kvantitativ prospektiv beskrivande studie av varierande kvalitet, se tabell 8. Dessa presenteras utförligt i en artikelmatris (se bilaga 3). Efter analys och bearbetning av resultat bildades följande rubriker: sårläkning, sårrensning, antibakteriell förmåga, smärta, lukt, patient tillfredsställelse och kostnadseffektivitet. Både signifikanta och nonsignifikanta resultat redovisas. Resultaten av varje studie redovisas åtskilda pga. att studierna inte var jämförbara beträffande studiens längd, behandlingsform, mätningar etc. Tabell 8. Översikt över inkluderade studier och dess kvalitetsgrad. Författare/År Urval Typ av honung Typ av studie Kvalitetsgrad Jull A. m. fl, 2008 a 368 Manuka honung RCT II Gethin, G m. fl, 2008 a Gethin, G m. fl, 2008 b 108 Manuka honung RCT II II Robson, V m. fl l. 105 Medihoney RCT II 2009 Gunes,Y, O, Eser, I, 26 Sterilt honung (inte MGH) RCT III 2007 Jeffery, S, Capilano honung (vanlig Kontrollerad studie III bordshonung från Australien) (utan randomisering) Shukrimi, A m. fl. 30 Ren inte steril bordshonung RCT III 2008 från Australien Oluwatosin, O, M m. fl Honung köpt från apoteket i Nigeria Kontrollerad case serie (utan III Dunford, C, E & Hanano, 2004 randomisering) 40 Medihoney kvantitativ studie (utan kontrollgrupp) III Sårläkning Nedan redovisas resultat av sårläkning beträffande komplett läkning, läkningstid, förändringar i såryta, minskning av dött kött (sårrensning), minskning av sårstorlek och epitelisering. I studien med kvalitetsgrad II av Jull m.fl. (2008 a) jämfördes honungsbehandling (Manuka honung) med olika konventionella behandlingar vid venösa bensår under 12 veckor med hjälp av digital foto vid behandlings- start och slut. Kontrollgruppen erhöll behandling som distrikt sjuksköterskan ansåg vara lämpligt. Båda grupper fick kompressions behandling. Omläggningarna skedde inte med speciella intervaller, såren lades om när sårsekret hade läkt genom bandaget. Det framkom inga signifikanta skillnader beträffande komplett läkning vid 12 veckor. Läkningstiden i medelvärde var 63,5 dagar i honungsgruppen och 65,3 dagar i konventionella gruppen dvs. icke signifikant. Såryta minskade med 74,1 % i honungsgruppen och 65,5% i konventionella gruppen dvs. inte signifikant. Studiens resultat kan ifrågasättas pga. power inte är nådd samt breda värden avseende konfidensintervall. Gethin m.fl. (2008a) i en studie med kvalitetsgrad II jämförde honungsbehandling (Manuka honung) med hydrogel behandling vid venösa bensår under 12 veckor. Såren mättes varje vecka med hjälp av visitrak digital planimetri vilket innebär att utkanten av såren kalkerades 17

18 på ett speciellt papper. Alla sår rengjordes med kranvatten innan såren bedömdes och förband applicerades. Båda grupper fick kompressionsbehandling samt omläggning av sår en gång i veckan. Resultatet visade att medelvärde av minskning avseende dött kött efter 4 veckor var 67 % i honungsgruppen och 52,9 % i hydrogel gruppen dvs. ej signifikant skillnad. Sår som hade >50% minskning av dött kött vid vecka 4 hade bättre sårläkningsprognos vid vecka 12 vilket är statistiskt signifikant. Medelvärdet av andel såryta täckt med dött kött efter 4 veckor minskade till 29 % i honungsgruppen och 43 % i hydrogel gruppen vilket var ej signifikant. Sårstorlek minskade signifikant med 34 % i honungsgruppen vs. 13 % i hydrogel gruppen i medelvärde. I honungsgruppen läkte 44 % av såren komplett jämfört med 33 % i hydrogel gruppen vilket visade sig vara signifikant. Efter justering för Margolis index var läkningsvärden i honungsgruppen signifikant högre än i konventionella gruppen. Signifikanta skillnader avseende epitelisering var synliga i en tidig stadie i honungsgruppen. Resultatets tillförlitlighet kan diskuteras eftersom power inte var uppnådd i studien samt att behandlingen varierade från patient till patient mellan vecka 4 och 12. Robson m.fl. (2009) jämförde honungsbehandling (Medihoney) och konventionell behandling (lämplig behandling som var tillgänglig) av bensår med sekundär läkning i en studie med kvalitetsgrad II. Såren mättes med hjälp av digital foto och LUTMS (en mjukvara som används för att granska tagna bilder). Omläggningar skedde varannan vecka under de första 12 veckorna, sedan var 4:e vecka under resterande 12 veckor. Resultatet visade att det tog 32 dagar för honungsgruppen och 46 dagar i konventionella gruppen för att minska med 50 % i såryta. Efter justering för kön och ålder framkom det att män hade 60 % mindre benägenhet att uppnå 50 % minskning av såryta vilket var statistiskt signifikant. Justeringen visade även att stigande ålder minskar sannolikheten för 50 % minskning av såryta med 2 % per år. Vid 12 veckors behandling hade 68,2 % i honungsgruppen respektive 70,5 % i konventionella gruppen 50 % minskning av såryta vilket var ej signifikant. I slutet av 24 veckors behandling framkom inga signifikanta skillnader mellan honungsgruppen och konventionella gruppen avseende 50 % minskning av såryta. Läkning efter 12 veckors behandling var 46,2 % i honungsgruppen och 34,0 % i konventionella gruppen. Efter 24 veckors behandling hade 72,7 % i honungsgruppen och 63,3 % i konventionella gruppen läkt. Komplett läkning uppnåddes efter 100 dagar i honungsgruppen och 140 dagar i konventionella gruppen vilket var ej signifikant. Studien visar att män har i allmänhet 77 % sämre sårläkning än kvinnor och för varje cm 2 av sårstorlek minskar prognosen med 2 %. Även denna studiens resultat kan ifrågasättas pga. ej uppnådd power, breda konfidens intervaller samt att P-värden redovisas inte till alla resultat. Sårläkningen i konventionella gruppen kunde vara påverkad pga. att de fick debridering (borttagning av död vävnad) med hydrogel däremot fick honungsgruppen ingen debridering, detta motiverades med att honungen har debriderande egenskaper. I studien av Gunes & Eser (2007) med kvalitetsgrad III jämförs honungsbehandling (Sterilt honung, inte MGH) med ethoxy-diaminoacridine plus nitrofurazone behandling hos patienter med trycksår under 5 veckor. Sår mättes varje vecka och omläggning utfördes dagligen eller vid kontaminering med feces eller urin. Sårstorlek mättes med hjälp av speciell acetat kalkerings papper. PUSH instrument användes vid bedömning av sårläkning vilket visar numerisk värde för sårsekret, storlek av såryta och vävnadstyp (ju mindre poäng desto bättre). Statistisk signifikans framkom vid PUSH-tool poäng i medelvärde, 6,55 i honungsgruppen jämfört med 12,62 i kontrollgruppen. Såren minskade signifikant med 56 % i honungsgruppen och 13 % i kontrollgruppen i medelvärde. I honungsgruppen hade 20 % av såren läkt komplett jämfört med 0 % i kontrollgruppen (P <0,05). Efter 5 veckors behandling hade patienter i honungsgruppen signifikant bättre PUSH- poäng än i kontrollgruppen. Studien inkluderar flera sår på en och samma patient vilket medför missledande resultat pga. att varje individ har 18

19 en speciell läkningsförmåga i kroppen vilket medför att sår läker olika på enskilda individer. Studien består av få deltagare vilket medför begränsad generaliserbarhet samt osäkra resultat. Jeffery (2008) i studien av kvalitetsgrad III undersöker effektivitet av honungsbehandling (Capilano honung, vanlig bordshonung från Australien) jämfört med konventionell behandling (Duoderm) vid diabetes fotsår. Kalibrerad linjal användes vid mätningarna. Det framkom inga signifikanta skillnader beträffande sårläkning mellan dem två grupperna, medelvärde var 0,24 cm. i honungsgruppen och 0, 35 cm. i kontrollgruppen. Studiens resultat kan ha påverkats av få antal deltagare, flera sår som inkluderats på en och samma patient samt att såromläggning utfördes av patienterna i deras hem efter givna instruktioner. I studien av Shukrimi m.fl. (2008) med kvalitetsgrad III jämfördes honungsbehandling (ren inte steril bordshonung från Australien) med jod behandling i diabetiska fotsår av Wagner typ II. Samtliga sår fick debridering och omläggning utfördes dagligen. Läkningstid avgjordes varannan dag av en blindad kirurg som bedömde om såret var rent och redo för tillslutning. Medelvärdet för sårläkningstid skilde sig signifikant, 14,4 dagar i honungsgruppen och 15,4 dagar i jodbehandlade gruppen. Studien har flera brister som kan ha påverkat resultatet: litet urval, resultat och processen redovisas inte på ett adekvat sätt, saknad av tabeller, tester och dataanalys beskrivning. Oluwatosin m.fl. (2002), studie med kvalitetsgrad III, jämförde honungsbehandling (honung köpt från apoteket i Nigeria) med fenytoin behandling samt mix av båda behandlingar i kroniska bensår under 4 veckor. Sårets kliniska status bedömdes enligt en 9 poäng skala (0 = läkt sår, 9 = oren sår med spridning). Såromläggning utfördes dagligen av en blindad sjuksköterska. Sårläkning mättes med hjälp av acetat kalkerings papper. Efter 4 veckors behandling framkom statistisk signifikans beträffande sårläkning, 80,1 mm 2 /dag i honungsgruppen, 45,0 mm 2 /dag i fenytoin gruppen och 101,3 mm 2 /dag i mixgruppen. Medelvärdet minskning av såryta efter 4 veckor var inte signifikant, 27,0 % i honungsgruppen, 35,5 % i fenytoin gruppen och 25,9 % i mix gruppen. I slutet av vecka 4 var det 4 fall (22 %) i fenytoin gruppen som ledde till komplett läkning. Även denna studies resultat påverkas av ett litet urval samt att flera sår inkluderas på en och samma patient. I en beskrivande studie av Dunford & Hanano (2004) med kvalitetsgrad III utan kontrollgrupp undersöktes om honung (Medihoney) var acceptabel behandling av bensår under 12 veckor. Såromläggningar utfördes på samma sätt och med samma intervaller som de gjorts tidigare innan studiens början. Såren bedömdes varannan vecka. Ett sårspårningssystem för exakta sårmätningar, uppföljning och dokumentation användes vid mätning av sårläkning. Vid behandlingens slut läkte sju sår helt, såren som inte läkte helt efter behandlings slut hade signifikant minskning i sårstorlek. Minskning av såryta hade samband med patienters tillfredställelse vilket innebär att såryta minskade endast hos patienter med ökad tillfredställelse för honungsbehandling. Studiens resultat kan ha påverkats av ett litet urval samt att 6 patienter fick antibiotika behandling (detta kan påverka sårets läkningstid). Till följd av att samtliga studier har tydliga brister och otillfredsställande kvalitet kan säkra utsagor ej uttalas mellan honung eller konventionell behandling, men positiv effekt av behandling med honung kan iakttas i alla studier. 19

20 Antibakteriell förmåga Nedan redovisas resultaten av honungens antibakteriella förmåga jämfört med andra behandlingar beträffande eliminering av bakterier samt förekomst av infektion efter behandling. Eliminering av bakterier I studien av Gethin m.fl. (2008b) med kvalitetsgrad II jämfördes honungens antibakteriella förmåga med hydrogel i venösa bensår med död kött under 4 veckor. Förekomst av bakterier mättes med hjälp av sårodlingar som mättes varannan vecka. Resultaten visade att honungsbehandling är effektivare gällande eliminering av MRSA (70 % i honungsgruppen jämfört med 16% i hydrogel gruppen), däremot var honungen mindre effektivt mot Pseudomonas aeroginosa (33% i honungsgruppen och 50% i hydrogel gruppen). I studien av Shukrimi m.fl.(2008) med kvalitetsgrad III jämfördes honungens antibakteriella förmåga med jodbehandling vid diabetes fotsår av Wagner typ II. Sårodlingar utfördes för bedömning av bakterie förekomst. Både honung- och jodbehandling var effektiva vid eliminering av Staphilococcus och Streptococcus men jodbehandling var även effektiv mot Streptococcus, Staphylococcus, Acinobacter, Proteus och Escherichia coli. Både behandlingar var ineffektiva på sår som hade mixade organismer. Förekomst av infektion Jull m.fl. (2008 a) i en studie med kvalitetsgrad II jämfördes honungsbehandling med olika konventionella behandlingar vid venösa bensår under 12 veckor. Sårodlingar utfördes för bedömning av infektions förekomst. Det förekom inga signifikanta skillnader mellan grupperna beträffande förekomst av infektion i såren, 17,1 % av såren i honungsgruppen och 22,1 % i konventionella gruppen. I en studie (två artiklar) med kvalitetsgrad II av Gethin m.fl. (2008 a) jämfördes andelen infekterade sår mellan honungsbehandling och hydrogel behandling vid venösa bensår under 12 veckor. Det framkom ingen statistisk signifikant skillnad efter behandlingarna, 6 fall i honungsgruppen vs. 12 i hydrogel gruppen. I den andra artikeln (Gethin m.fl. 2008b) jämfördes honungens antibakteriella förmåga med hydrogel i venösa bensår med död kött under 4 veckor. Förekomst av infektion diagnostiserades baserad på klinisk förekomst av smärta och ökning av sårstorlek vilket var ej signifikant. Infekterade sår hade större tendens att ge ökad smärta och sårstorlek. Mer fall av infektions förekomst var rapporterat i hydrogelgruppen trots inga signifikanta skillnader. Detta tros bero på skillnaderna avseende de antibakteriella egenskaper hos de två behandlingsformerna. Smärta Tre studier undersökte förekomst och grad av smärta vid behandlings slut. I en beskrivande studie utan kontrollgrupp med kvalitetsgrad III av Dunford & Hanano (2004n) undersöktes om honung var acceptabel behandling för bensår under 12 veckor. Smärta mättes med hjälp av VAS- skala. Honungsbehandling visade att smärta minskade signifikant från 1,6 poäng (vid baseline) till 1,08 poäng (vid behandlings slut). Minskning av smärta upplevdes hos 50 % av patienterna. Smärtfria patienter hade bättre läkningsresultat. Större sårstorlek resulterade i högre grad av smärta. Ingen av patienterna upplevde smärta vid byte av förband. Hos patienter som inte upplevde tillfredställelse med honungsbehandlingen ökade smärtan. 20

21 I studien av Gethin m.fl. (2008b) med kvalitetsgrad II där honungsbehandlingen jämfördes med hydrogel behandling under 12 veckor, var medelvärdet av smärta efter 1 vecka 0,67 poäng (VAS-skala) i honungsgruppen och 0,81 i hydrogel gruppen, vilket inte var en signifikant skillnad. Smärta minskade signifikant efter vecka 1, 52 % i honungsgruppen vs. 34 % i hydrogel gruppen i medelvärde. I studien av Oluwatosin m.fl. (2000) med kvalitetsgrad II jämfördes honungsbehandling med fenytoin behandling och med mix av båda behandlingar. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan grupperna; 1,8 poäng (VAS- skala) i honungsgruppen, 3,6 i phenytoin gruppen och 2,0 i mixgruppen. Efter 4 veckors behandling hade patienterna i fenytoin gruppen det bästa resultater avseende smärtbefrielse. Lukt Dunford & Hanano (2004) undersökte om honung var acceptabel behandling av bensår under 12 veckor, som mätte även eliminering av obehaglig lukt enligt en 3 poängs skala (0 = ingen lukt, 3 = stark lukt). Medelvärdet i poäng visade minskning av lukt från 1,58 vid baseline till 0,69 vid första bedömningen hos 26 patienter vilket var en signifikant skillnad. Lukten eliminerades helt hos 11 av de 26 patienterna. Patient tillfredställelse Dunford & Hanano (2004) undersökte i sin studie även patient tillfredställelse med honungs behandling under 12 veckor. Patient tillfredställelse bedömdes med hjälp av en 5 poängs skala (1 = hög tillfredställelse, 5 = mycket låg tillfredställelse). Det framkom hög grad av patient tillfredställelse med honungsbehandling. Tillfredställelse hade starkt samband med lukt och smärta. Patienter med minskning av smärta hade ökad eller oförändrad tillfredställelse medan smärtan hade benägenhet att öka hos patienter som inte upplevde tillfredställelse. Patient tillfredställelse påverkades inte vid minskning av såryta. Kostnadseffektivitet I studien av Jull m.fl. (2008 a) med kvalitetsgrad II undersöktes kostnadseffektivitet av honungsbehandling och konventionell behandling vid venösa ben sår. Kostnadseffektiviteten mättes i Nya Zeeland $ och analyserades med hjälp av ICER (Incremental cost-effectiveness ratio). Kostnaderna resulterade i 878 $ för honungsgruppen och 811 $ för konventionella gruppen. Honungsbehandlingen visade sig troligen vara dyrare och förknippades med mer biverkningar så som smärta och sårförsämring (RR 1,3; P = 0,013). DISKUSSION Nedan följer diskussion av föreliggande litteraturstudies metod- och resultatavsnitt. Metoddiskussion Olika metoder för tillvägagångssätt granskades för att på så sätt välja den lämpligaste till föreliggande litteraturstudie. Metod som valdes efter granskning var en modell rapporterad i SBU (1993) som riktar sig till hälso- och sjukvårdsforskning vilket motsvarar avsikten för 21

22 denna litteraturstudie. Denna sju stegs metod är enligt Willman m.fl. (2006) lämpligast för systematiska litteratursammanställningar. Metoden gör det möjligt att följa en röd tråd genom hela arbetet. Som stöd för litteratursökningen användes boken Evidensbaserad omvårdnad En bro mellan forskning och klinisk verksamhet av Willman m.fl. (2006) där även ovannämnd modells sju steg beskrivs. För att litteratursökningen skulle vara optimal bestämde författarna att utföra en pilotsökning. Inför pilotsökningen brainstormades sökord fram och deras relevans diskuterades. Pilotsökningen bidrog till att relevanta sökord kunde urskiljas samt för att se om det fanns relevanta artiklar. Studier som framkom vid pilotsökningen inkluderades inte. Blocksökning och booleska sökoperatörer AND och OR användes vilket enligt Willman m.fl. (2006) är det bästa sättet för att uppnå hög sensitivitet och specificitet vid sökning av relevanta artiklar. Eftersom pilotsökningen resulterade i få relevanta studier försökte författarna att bredda sökningen så mycket som möjligt. Detta gjordes genom att fria sökord trunkerades för det mesta och dess synonymer som MeSH termer kombinerades vid blocksökning. Styrkan med sökningen är att många sökord användes och de flesta av dem var relevanta. Detta påvisades genom att de flesta artiklar som kom fram efter sökblocks kombineringen var relevanta för föreliggande syfte. Författarna anser att sökningarna var grundliga och därmed minskades risken att förbise relevanta studier. Valda databaser vid artikelsökning var PubMed, CINAHL, Medline och The Cochrane Library då dessa inriktar sig på medicin- och omvårdnads studier. Anledningen till att sökningen gjordes i fyra databaser var för att hitta så många relevanta artiklar som möjligt vilket är en styrka i denna litteraturstudie. Av samma skäl granskades relevanta artiklars referenslistor manuellt. Vid sökningen i de olika databaserna återfanns samma artiklar, detta kan tolkas antingen som fel sökmetod eller att sökningen var heltäckande. Eftersom föreliggande litteraturstudies syfte var att jämföra honungs behandling med konventionell behandling inkluderades i första hand RCT studier (6 artiklar, 5 studier) eftersom dessa har stark evidens grad pga. att de har kontrollgrupper som de jämför med enligt Wilman m.fl. (2006). I andra hand valdes kvantitativa kontrollerade studier (2 artiklar). Vid sökningen av studier om patient tillfredställelse framkom det en kvantitativ prospektiv beskrivande studie vilket inkluderades trots avsaknad av kontrollgrupp pga. att den uppfyllde föreliggandes syfte och frågeställningen om patient tillfredställelse. När sökblocken var färdigkombinerade tillsattes följande begränsningar: full text, tillgängligt abstrakt, publicerings år från 1990 till 2010, Peer reviewed, artiklar på engelska och vuxna. Trots att författarna valde att göra begränsning i full text beställdes artiklar (5 st.) för att utesluta att relevanta artiklar förbises, vilket är en styrka. Tidsbegränsning på 20 år gjordes för att få med så många aktuella och relevanta artiklar som möjligt. Begränsning till artiklar endast på engelska kan ha medfört att relevanta artiklar på andra språk försummats. Trots att begränsning på vuxna gjordes framkom en studie där även barn hade inkluderats. Detta uppmärksammades efter att artikeln var beställd och läst i fulltext. Trots detta inkluderades studien av författarna pga. att den uppfyllde litteraturstudiens syfte och frågeställningar i övrigt. RCT studierna kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall för RCT (SBU, 2010). Eftersom protokoll för bedömning av RCT studier inte var tillämpbart på de andra studierna valdes en 22

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Behandlingskostnader

Behandlingskostnader Behandlingskostnader Behandlingssfrekvens Tid till sårläkning Andel sårrecidiv 75% personal 10-20% förband Behandling -strategier 1. Kontrollera om patientens blodcirkulation är tillfredsställande och

Läs mer

Kaliumpermanganat vid svårläkta sår

Kaliumpermanganat vid svårläkta sår Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

Vichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan

Vichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 12 juni. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan

Läs mer

LARVTERAPI VERSUS KONVENTIONELLA METODER I MODERN SÅRLÄKNING AV SVÅRLÄKTA SÅR

LARVTERAPI VERSUS KONVENTIONELLA METODER I MODERN SÅRLÄKNING AV SVÅRLÄKTA SÅR Hälsa och samhälle LARVTERAPI VERSUS KONVENTIONELLA METODER I MODERN SÅRLÄKNING AV SVÅRLÄKTA SÅR EFFEKTER OCH UPPLEVELSE MARINA BORGLUND CHRISTINE HELLDÉN Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Prontosan vid svårläkta sår

Prontosan vid svårläkta sår Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Lathund till Nursing & Allied Health Source

Lathund till Nursing & Allied Health Source Lathund till Nursing & Allied Health Source Databasen Nursing & Allied Health Source riktar sig såväl till forskare och studenter på högskolor/universitet som till forskare aktiva inom klinisk verksamhet.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt 1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst den 22 Maj 2014. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

PubMed lathund Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket.

PubMed lathund Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket. PubMed lathund 2016-02-04 Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket medbibl@oru.se 1 Skriv in dina söktermer och klicka på För att få se vad som har hänt bakom kulissen, titta på Search details.

Läs mer

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen 2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen Sammanfattning Rapporten redovisar resultatet av en systematisk sökning och genomgång av litteraturen om kariesförebyggande åtgärder. Sökningen har

Läs mer

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

SentrXTM. För hund, katt och häst

SentrXTM. För hund, katt och häst SentrXTM För hund, katt och häst Följande SentrX produkter är tillgängliga på den svenska marknaden Aptus SentrX Eye Gel 10 x 3 ml. För ögon. Aptus SentrX Eye Drops 10 ml. För ögon. Aptus SentrX Spray

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Lilla PubMed-lathunden

Lilla PubMed-lathunden Lilla PubMed-lathunden Om databasen PubMed PubMed är en databas som produceras av National Center for Biotechnology Information (NCBI) vid National Library of Medicine (NLM) i USA. Det är den största databasen

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

Evidensbaserad omvårdnad

Evidensbaserad omvårdnad Evidensbaserad omvårdnad Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola Sara Carlsson Maria Eiman Malmö högskola,

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Mall och manual för granskning av interventionsstudier Mall och manual för granskning av interventionsstudier Denna granskningsmall är modifierad efter original från SBU (5), 2002-12-12. En vetenskaplig artikel är oftast indelad i följande avsnitt: introduktion,

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens Definitioner Evidens Begreppet evidens Helena Rosén Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i detta sammanhang kan översättas med bevis om (eller vetenskapligt stöd för)

Läs mer

Sök artiklar i PubMed: handledning

Sök artiklar i PubMed: handledning Sök artiklar i PubMed: handledning 1) Börja med att utifrån ditt ämne identifiera lämpliga söktermer. Ex. Du vill hitta artiklar om riskfaktorer i relation till rökning och lungcancer. 2) Eftersom PubMed

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 Prostatit och godartad prostataförstoring Cernitol hjälper båda tillstånden Välkommen till del 2 av Cernitol-skolan. Den handlar om effektmekanismer för Cernitol och beskriver

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury

Läs mer

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Gradering av evidensstyrka ABCD

Gradering av evidensstyrka ABCD Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013 Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 Mål för sårbehandling Övergripande mål; - Läka såret - Reducera patientens lidande - Underlätta patientens dagliga

Läs mer

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning På Malmö högskola har vi flera databaser via CSA, bl.a. Sociological Abstracts, Social Services Abstracts, ERIC och PsychInfo, det betyder att gränssnittet för dessa databaser ser likadana ut. Om du har

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Hur hi"ar man vetenskapliga ar1klar inom omvårdnad/ medicin?

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet

Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet sänker era kostnader större vinst förutsättningar Tre gånger snabbare återhämtning med beprövad

Läs mer

Tillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten.

Tillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten. Rekommenderade riktlinjer Tillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten. Rekommenderade riktlinjer: Minimering av smärta vid såromläggningar. Ett konsensusdokument

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar 2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Nyhet! JOBST Comprifore Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår Kunskap om venösa bensår. Kompression kan betraktas som grundpelaren vid behandling av venösa bensår.

Läs mer

Antibakteriell kräm utan antibiotika

Antibakteriell kräm utan antibiotika Antibakteriell kräm utan antibiotika Microcid, en antibakteriell kräm utan antibiotika Ingen resistensutveckling. Brett antibakteriellt spektrum. Ingen signifikant skillnad avseende effekt jämfört med

Läs mer

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner. TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av

Läs mer

Bilaga 2. Granskningsmallar

Bilaga 2. Granskningsmallar Bilaga 2. Granskningsmallar Diagnostik Författare: Journal: År: Volym: Sidor: Granskad av: Datum: 1. Var sammansättningen av patientgruppen (spektrum) representativ för de patienter som kommer att få testet

Läs mer

Lilla CINAHL-lathunden

Lilla CINAHL-lathunden Lilla CINAHL-lathunden CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) är den största databasen inom omvårdnad och innehåller även sjukgymnastik, arbetsterapi, biomedicin, alternativ

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (7)

Bilaga till rapport 1 (7) Bilaga till rapport 1 (7) Skakvåld en systematisk litteraturöversikt, rapport nr 255 Appendix 5 Evaluation protocols/bilaga 5 granskningsmallar Checklista för bedömning av relevans sidan 2 3 Modifierad

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer