HONUNG INTE BARA SOM MAT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HONUNG INTE BARA SOM MAT"

Transkript

1 HONUNG INTE BARA SOM MAT EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE OM EN KOMPLEMENTÄR MEDICINSK BEHANDLING VID SVÅRLÄKTA SÅR Alena Bakhurevich Nada Marjaei Examensarbete i omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet Maj 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 HONUNG INTE BARA SOM MAT EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE OM EN KOMPLEMENTÄR MEDICINSK BEHANDLING VID SVÅRLÄKTA SÅR Alena Bakhurevich Nada Marjaei Bakhurevich, A & Marjaei, N. Honung inte bara som mat - en systematisk litteraturstudie om en komplementär medicinsk behandling vid svårläkta sår. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Honungens terapeutiska egenskaper utgör en grund för dess användning vid behandling av svårläkta sår vilket kan vara ett alternativ till andra konventionella metoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vetenskaplig litteratur för att belysa vilka effekter användning av honung kan ha i samband med svårläkta sår samt patienters tillfredställelse med behandlingen. En systematisk modell med sju steg användes som metod för denna studie. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL, Medline och Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjälp av protokoll modifierad av författarna. Resultatet av 8 inkluderade studier (9 artiklar) visar att behandling med honung möjligtvis är likvärdig konventionell behandling vid svårläkta bensår. Mer forskning av hög kvalitet behövs för att säkert fastställa effektiviteten avseende behandling med honung. Nyckelord: honung, komplementär medicinsk behandling, litteraturstudie, svårläkta bensår, sårläkning. 2

3 HONEY NOT ONLY AS FOOD A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEW OF A COMPLEMENTARY MEDICAL TREATMENT FOR RECALCITRANT ULCERS Alena Bakhurevich Nada Marjaei Bakhurevich, A & Marjaei, N. Honey not only as food - a systematic literature review of a complementary medical treatment for recalcitrant wounds. Degree Project, 15 credit points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Therapeutic properties of honey forms a basis for its use in the treatment of recalcitrant wounds which can be an alternative to other conventional methods. The purpose of this study was to examine the scientific literature to illustrate which effects the use of honey may be associated with regarding ulcers and patients' experience of treatment. A systematic model with seven stages was used as a method for this study. The literature search was conducted in PubMed, CINAHL, Medline and the Cochrane Library. Relevant articles were reviewed according to protocol modified by the authors. The results of the eight included studies (nine articles) show that honey is probably equal treatment to other conventional treatments for healing of recalcitrant leg wounds. More high quality research is needed to evaluate the effectiveness of honey treatment. Keywords: honey, complementary medical treatment, literature review, recalcitrant leg ulcers, wound healing. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Honungens effekter och egenskaper 6 Negativa aspekter 7 Förband med honung 7 Grundkrav på förband 8 Val av förband 8 Definitioner 8 Kroniska sår 9 Sårläkningsprocessen 9 Koagulering/ fibrinbildning 9 Inflammatorisk fas/svar 9 Cellmigration/ proliferation 10 Mognadsfas 10 Mål för sårbehandling 10 Prognos 10 Kompetens och ansvar 10 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 11 METOD 11 Inklusions- och exklusionskriterier 12 Litteratursökning 12 Kvalitetsgranskning av artiklar 15 Syntetisering av inkluderade studiers resultat 16 RESULTAT 17 Sårläkning 17 Antibakteriell förmåga 20 Eliminering av bakterier Förekomst av infektion 20 Smärta 20 Lukt 21 Patient tillfredställelse 21 Kostnadseffektivitet 21 DISKUSSION 21 Metoddiskussion 21 Resultatdiskussion 23 4

5 Honungens effekt avseende sårläkning och antibakteriell förmåga 24 Honungens effekt avseende smärta, lukt och patient tillfredställelse 24 Kostnadseffektivitet 24 Resultatdiskussions sammanfattning 24 SLUTSATSER 24 REFERENSER BILAGOR 29 5

6 INLEDNING De flesta människor har haft ett sår någon gång, några sår läker lätt och bra på några dagar om de hålls rena, några tar månader att läka, medan andra kan bli infekterade eller läka och lämna ärr. Sår kan klassificeras som antingen akut eller kroniskt (Lindholm, 2003). Att ha ett sår är en belastning som påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall, efter en operation, svårläkt som vid t.ex. bensår eller fotsår hos diabetiker eller vid trycksår eller maligna tumörsår (Vårdhandboken, 2010b). I vårt framtida yrke som sjuksköterskor kommer vi att träffa patienter med olika typer av kroniska sår. Sådana slags sår brukar orsaka lidande och försämrad livskvalitet. Antalet äldre och multisjuka människor ökar i vårt västerländska samhälle (SCB, 2008). Detta kan förmodligen leda till en ökning av antalet kroniska sår, vilket kan öka betydelsen för effektiv behandling av svårläkta sår. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår det omvårdnad, prevention, behandling av sår samt val av lämpliga sårförband (Vårdhandboken, 2010a). Därför är det viktigt för alla sjuksköterskor att veta vilka alternativ det finns i sårbehandlingen och deras effekter på sårläkningsprocessen. Antibiotikaresistens har blivit ett stort medicinskt- och folkhälsoproblem, och intresset har framkommit i användningen av aktuella behandlingsmetoder för att hantera sårinfektion (Ousey & McIntosh, 2009). Eftersom honung har påvisat antibakteriella egenskaper (a a) vill författarna undersöka honungsbehandlingen och hur den tillämpas vid sårbehandling samt vilka effekter det kan ge. BAKGRUND Nedan följer beskrivning av historia kring honungs användning, honungens effekter och egenskaper, definitioner på olika sårtyper, beskrivning av kroniska sår, sårläkningsprocessen, förbandstyper och krav på förband samt förband med honung, mål för sårbehandling, prognos, kompetens och ansvar. Historik Sedan många år tillbaka är det känt att honung kan brukas till mer än bara mat. Den har använts för sårläkning redan vid 2000 f Kr. i Egypten, Grekland och Indien då orsakerna för infektion var långt ifrån kända (Ousey & McIntosh, 2009). Redan 1919 rapporterades det att honung hade antibakteriella egenskaper vid utspädning (Lindholm, 2003). Användningen av honung avtog med uppkomsten av antibiotika, men på grund av det spridda problemet med antibiotikaresistenta bakterier nu förtiden har intresse för honungsanvändning återupplivats (Sharp, 2009). Honungens effekter och egenskaper En lokal applicering av honung är tänkt att ge en skyddande barriär över sårets yta och eliminera infektion genom att generera den potenta antiseptiska väteperoxiden i såret. Honungens höga osmolaritet sägs främja fuktig sårläkning genom att dra lymfknutors vätska i 6

7 såret och bidrar till sårrensning. Honung är också rapporterat att effektivt minska sårlukt som förekommer ofta i bensår. Den har även antibakteriella egenskaper vilket bidrar till att bl.a. sterilisera sår koloniserade med Stafylococcus aureus. Fördelarna med användandet av honung är en minskning av ärrbildning och sårkontraktorer, stimulering av immunsystemet och antiinflammatorisk effekt (Lindholm, 2003). Enligt Cooper & Jenkins (2009) har honungen en hög sockerhalt, låg vattenhalt och surhetsgrad som förhindrar tillväxt av bakterier. De flesta typer av honung genererar väteperoxid, som har antibakteriella egenskaper, vid långsam spädning. Men inte alla sorter av honung är lika effektiva. I många sorter av honung förlorar väteperoxiden aktivitet pga. uppvärmning vid förhöjda temperaturer samt i närvaro av katalas, ett enzym som bryter ner väteperoxid och finns i sårets vätska (a a). I en studie gjord 2009 (Cooper & Jenkins) jämförs antibakteriell styrka och mikrobakteriell flora av 18 bords honung och Leptospermum honung som är en MGH (Medicinsk Grad Honung). Leptospermum honung bevarar verksamhet i närvaro av katalas och kallas ickeperoxid honung. Icke-peroxid antibakteriell aktivitet beror på en blandning av andra komponenter än väteperoxid. Studiens resultat tyder på att bords honung i allmänhet har lägre antibakteriell aktivitet än MGH och innehåller ett brett spektrum av mikroorganismer, medan MGH är steril och påstås ha störst antibakteriella effekten(a a). Nackdelarna med användning av icke-steril bords honung är att den inte genomgår stränga kontroller medan kvalitet av MGH garanteras genom validerade tester och kontroller som utförs av kompetenta instanser (a a). Negativa aspekter Få biverkningar har rapporterats av honungs användning i sår. Vätskar såret mycket kan exsudatet späda ut honungen och den osmotiska effekten reduceras, men eftersom honungen även har antibakteriella egenskaper fortsätter den dock att kontrollera infektionen (Lindholm, 2003). Förband med honung Honung som används i sår bör vara filtrerad från pollen och gamma- bestrålad för att döda eventuella clostridiumsporer. Den medicinska honungen är antingen artificiellt framtagen honung eller steril honung tagen från bikupor fria från sjukdomar och bekämpningsmedel. Vanligtvis appliceras den på ett förband för att sedan placeras direkt över såret. I vissa sår som till exempel fistlar kan honungen appliceras direkt på vävnaden Den bästa effekten av honungen fås under inflammationsfasen fram till tidigt i re-epitelialiseringsfasen. Medicinsk steril honung används vid akuta och svårläkta sår, cancersår, andra gradens brännskador, maligna tumörsår och infekterade sår. Den kan i vissa fall framkalla kortvarig sveda i såret. Honungsförband är bakteriedödande (Anderson, 2003). Medihoney förband innehåller hög andel Leptospermum honung från Nya Zeeland. Förbandet ger en fuktig, ocklusive miljö som bidrar till optimal sårläkning. När sårsekretet absorberas bildar alginatet en gel, vilket gör förbandsmaterialet enkelt att ta bort utan att störa sårbädden. Medihoney kan användas för både kroniska och akuta sår (Medihoney, 2009). Manuka honung är en mono- blommig honung som bara finns i Nya Zeeland, den produceras när honungsbin samlar nektar från blommor, och har starka antibakteriella och svampdödande egenskaper. Högsta kvalitet Manuka honung med de mest potenta antimikrobiella egenskaper 7

8 framställs från kupor placerade i vilda, obrukade områden med god växt av Manuka buskar, så kallade Leptospermum eller Nya Zeeland Te Träd (Manuka Honey, 2009). En studie har gjorts på MRSA-infekterade sår som inte läkte (Blaser m fl., 2007). Behandling med honung resulterade i att alla sår läkte genom att MRSA-bakterierna reducerades. Studien inkluderade dock endast 7 patienter och vissa brister har påvisats i den. Hittills har ingen utveckling av bakteriell resistens mot honungen observerats. Den har heller inte visats ha någon toxisk effekt på vävnaden. Dock har smärta rapporterats uppkomma vid appliceringen av medicinsk honung. Detta anses bero på att den höga sockerkoncentrationen drar åt sig vätska från sårvävnaden. Även ett lågt ph-värde kan påverka (a a). Grundkrav på förband Enligt Lindholm (2003) ska ett förband uppfylla visa krav, det ska: skapa bästa tänkbara miljö för sårläkning skydda mot bakterier från omgivningen och mot att bakterier från såret sprids till omgivningen ha en uppsugande förmåga och kunna behålla sårvätskan i förbandet inte fastna i såret vara behaglig och smärtlindrande tålas av huden och inte ge överkänslighetsreaktioner vara formbart vara väldokumenterat så långt det går inte hindra patienten från dagliga aktiviteter. Val av förband Förband väljs efter sår typ t.ex. smärtsamma sår som kan bero på en infektion lokalbehandlas under en begränsad tid med jod-, silver- eller honungsförband, alternativt förband med polyhexandie (Vårdhandboken, 2010a). Illaluktande sår läggs om oftare och man väljer exempelvis ett kolförband, ett kol/silverförband, ett hydrofobt förband, silver-, honungs- eller jodförband enligt läkarordination. I vissa fall kan enbart tillägg av hydrofiberförband vara tillräckligt (a a). Definitioner Enligt Lindholm (2003) används ordet sår i svenska språket för alla typer av sår. I engelskan och latinska finns det två olika ord för att nämna sår nämligen det engelska wound eller också vulnus på latinska och det engelska ulcer respektive latinskans ulcus. Wound innebär akuta sår (t ex. kirurgiska sår) och definieras som störning av normal anatomisk struktur och funktion i huden som läker i en organiserad och tidsbestämd ordning (Lindholm, 2003, s 17). Kroniska sår, eller ulcer, betyder svårläkta sår som orsakas av bakomliggande vävnadsskada eller sjukdom och inte läker inom en bestämd tid. Ett exempel på ulcer kan vara bensår och trycksår (Lindholm, 2003). 8

9 Bensår definieras som sår på underbenet av varierande etiologi, lokaliserat mellan knä och malleoler som inte läker inom sex veckor (Lindholm, 2003, s 17). Fotsår ingår också i begreppet bensår (a a). Trycksår innebär en skada på hudens vävnad vilket har tillkommit pga. högt tryck som har lett till otillräcklig eller upphävd blodförsörjning i ett visst område (Lindholm, 2003). Diabetes typ 2 fotsår uppstår pga. försämrad blodcirkulation i stora och små blodkärl och det leder till att fotsår uppstår hos personer med diabetes typ 2 (Mosand & Førsund, 2002). Kroniska sår Kroniska sår är vanligt förekommande i samhället. Hantering av kroniska sår utgör en betydande andel av hälso- och sjukvårdens resurser. Kroniska sår kan definieras som sår som inte läker som förväntat, eller sår som har fastnat i någon fas av sårläkning för en period av sex veckor eller mer. Sår i nedre extremiteterna (ben och fot) och trycksår är den vanligaste typen av kroniska sår. Det finns många faktorer som bidrar till kronicitet av sår inklusive bakteriell kolonisation och infektion som kan leda till försämrad sårläkning. Kroniska sår har ofta ökad bakteriell kolonisering. Detta tillstånd kan ha en negativ fysisk påverkan på patienten genom att minska deras livskvalitet och kraftigt öka behandlings kostnader för vårdgivare. Följaktligen, förebyggande av sårinfektion eller snabb hantering av infekterade sår bör vara ett primärt mål för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal (Ousey & McIntosh, 2009). Kroniska sår har behandlats i årtusenden med en rad olika aktuella terapier som är kända för sina antimikrobiella egenskaper, och därmed deras förmåga att hämma infektioner och underlätta sårläkning. Det finns en mängd antimikrobiella förband tillgängliga som innehåller olika läkemedel och är kända för sina antimikrobiella egenskaper, exempelvis honung, silver och jod impregnerat dressing (a a). Sårläkningsprocessen Sårläkning är en biologisk process som inleds av trauma och avslutas med ärrbildning. Läkningen delas upp i olika faser: koagulering/ fibrinbildning, inflammatorisk fas/svar, cellmigration/proliferation samt mognadsfas (Jensen m fl., 1995). Koagulering/ fibrinbildning När ett blodkärl utsätts för skada uppstår hemostas, första steget för att motverka blodförlust, genom att såret sluts med en liten blodpropp. Detta uppnås genom: Vaskulärkramp - omedelbar kontraktion av ett skadat blodkärl. Fibrinbildning - trombocyter klibbas fast mot kärlväggen och varandra och bildar en tillfällig blodpropp. Koagulering - den sista skyddande mekanismen som motverkar blodförlust. Detta sker genom koaguleringsprocessen: aktiv tromboplastin ombildas till aktiv protrombin, protrombin ombildas till trombin, trombin hjälper till vid ombildning av fibrinogen till fibrin. Fibrin bildar ett nät som fångar och torkar ut blodkroppar och trombocyter som sedan bildar ett koagel (Jensen m fl., 1995). Inflammatorisk fas/svar Det inflammatoriska svaret startar när vävnad skadas. Ett inflammatoriskt svar associeras med rodnad, värme, svullnad och smärta. Den inflammatoriska responsen är relaterad till omfattningen av skadan, vad gäller till exempel sårdjup och mängden vävnadsbortfall. Inflammatoriskt svar utlöser följande faktorer: minskning av blodförlust, transport av 9

10 näringsämnen och vita blodkroppar till området (fagocytos), isolering av skadat område och aktivering komplementsystemet och trombocyterna till fortsatt läkning (Jensen m fl., 1995). Cellmigration/ proliferation Den uppbyggande fasen i sårläkningen kallas proliferationsfas eller nybildningsfas. Den startar när inflammationsfasen avtar. Det första steget till vävnadasreparationen är migration av celler, bildning av fibroblaster, endotelceller och epitelceller inne i såret vilka delar sig och ersätter den skadade vävnaden. Denna vävnad utgör en stomme för följande reparation fas, och bör kunna ses inom fem dagar. Allt eftersom de olika cellkomponenterna i läkningsprocessen bildar ny bindväv, sker även en effektivare näringstillförsel genom att närliggande blodkärl skapar förgreningar in till sårbädden (Jensen m fl., 1995). Mognadsfas När såret har slutits av de epiteliala cellerna fortsätter den dermala reparationen. Denna process startar 1-3 dagar efter skadan och kan pågå upp till flera år. Denna fas innebär en mognad av de processer som startar under inflammationsfasen (Jensen m fl., 1995). Mål för sårbehandling Enligt vårdhandboken (2010a) är målet för sårbehandling att läka såret, förhindra sårinfektion, minska lidande och underlätta det dagliga livet. De rekommenderar även att man ska göra upp delmål, som exempel på delmål uppger de att minska sårsektion, minska smärta och minska luktproblematik. Prognos Prognosen, det vill säga den förväntade tiden som det tar för läkning av såret, varierar beroende på patientens ålder, allmäntillstånd, näringstillstånd, rökning, rörlighet och sjukdomar som t.ex. diabetes. Pågrund av dessa faktorer kan man inte ange en generell prognos (Lindholm, 2003). Kompetens och ansvar Det räcker inte att endast ha teknisk kunskap om hur sår behandlas. I de flesta fallen behövs kompletering med medicinsk kompetens och omvårdnads kompetens. Detta innebär kunskap om infektion, nutrition, aktivitet, sömn, social situation och smärtlindring (Vårdhandboken, 2010b). Diagnostik, utredning, ordination av läkemedel, samt för behandling av bakomliggande sjukdomar är läkarens ansvar. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden, prevention av sårkomplikationer, sårbehandlingen, val av lämpliga sårförband, eventuell kompressionsbehandling och dokumentation av detta i patientjournalen. Dokumentation av sårbehandlingen är viktigt och rapporteras i epikrisen och omvårdnadsepikrisen eller som utskrivningsmeddelande (Vårdhandboken, 2010b). 10

11 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med föreliggande studie var att undersöka vetenskaplig litteratur för att belysa vilka effekter användning av honung kan ha i sammanhang med svårläkta sår samt patienters tillfredställelse med behandlingen. Frågeställningar Vilka fördelar har honungen framför andra konventionella metoder när det gäller sårläkning, sårrensning, antibakteriell förmåga, smärta, lukt, patient tillfredsställelse och kostnadseffektivitet? METOD Vid avgörande av studiens innehåll och redovisningsform togs det hänsyn till att denna forskningssammanställning riktas framför allt till yrkesverksamma sjuksköterskor. Litteraturstudien genomfördes enligt en systematisk modell som sker i följande sju steg (SBU, 1993): 1. Precisera forskningsproblemet 2. Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier 3. Formulera en plan för litteratursökningen 4. Genomföra litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna 5. Tolka bevisen från de individuella studierna 6. Sammanställa bevisen 7. Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet. Ett första steg var att kontrollera att det fanns forskningsstudier för valt ämne. Detta gjordes genom en pilotsökning i PubMed och CINAHL enligt Willman m fl. (2006). Efteråt preciserades syfte och frågeställningar vilket gjordes enligt en specifik struktur som tydliggör undersökningsgrupp, åtgärd, jämförande åtgärd samt resultat (Willman m fl.,2006) (se tabell 1). Tabell 1. Struktur för frågeställningar efter William m fl. (2006). Undersökningsgrupp (Population) Åtgärd (Intervention) Motåtgärd (Counterintervention) Resultat (Outcome) Patienter med svårläkta sår, kroniska bensår av olika karaktär samt trycksår Behandling med honung Andra metoder för sårbehandling sårläkning, sårrensning, antibakteriell förmåga, smärta, lukt, patient tillfredsställelse och kostnadseffektivitet Denna studie specificerar sig på visa typer av kroniska sår nämligen kroniska bensår av olika karaktär samt trycksår. Utifrån det avgränsades undersökningspopulationen till patienter med ovannämnda typer av kroniska sår. Därefter valdes åtgärd, behandling med honung, och motåtgärd, andra metoder för sårbehandling. Det förväntade resultatet var om honungsbehandling hade fördelar jämfört med andra metoder. 11

12 Inklusions- och exklusionskriterier För att hitta fördelar av honungsbehandling framför andra behandlingar inkluderades i första hand artiklar som rapporterade randomiserade kontrollerade studier (RCT) och i andra hand studier med kontrollgrupp men utan randomisering. För att undersöka patienters tillfredställelse av honungsbehandling inkluderades även en artikel som inte hade någon kontrollgrupp dvs. inte RCT. För att artikeln skulle inkluderas i litteraturstudien skulle den vara skriven på en vetenskaplig nivå vilket innebär enligt Polit & Beck (2006) att den innehåller titel, abstrakt, inledning, bakgrund, syfte, metod, resultat, diskussion och referenser. En annan inklusionskriterie var att den skulle vara peer-reviewed d v s granskad av oberoende forskare och publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Exklusionskriterierna var: artiklarna som inte var skrivna på engelska eller svenska, som var gjorda på djur och som publicerades innan år Studier som var gjorda på kirurgiska sår exkluderades eftersom denna litteraturstudie fokuserades på kroniska sår. Alla case studier exkluderades pga. att de var gjorda på några få patienter och inte hade några kontrollgrupper vilket inte motsvarade syftet. Litteratursökning Planen för litteratursökningen formulerades enligt Willman m fl.(2006) i följande steg: identifiering av tillgängliga resurser, identifiering av relevanta källor, avgränsning av forskningsproblemet och fastställning av huvuddragen i sökningen, utveckling av en sökväg för varje söksystem (a a). Tillgång till databaser där artiklarna söktes skedde via högskolans bibliotekssida. På grund av begränsningar i tid och ekonomiska resurser begränsades antalet av artiklarna till tio. Databaser som användes vid sökning av vetenskapliga artiklar var PubMed, CINAHL, Medline och Cochrane Library. Efter avgränsning av forskningsproblemet och fastställning av huvuddragen i sökningen utvecklades enskilda sökstrategier för var och en databas. Gemensamt för alla sökstrategier var att det skedde via blocksökning. Sökblock utformades utifrån forskningsproblem och frågeställningar (Willman m fl., 2006) och ramade in specifika sökord som täckte ett område. Varje sökord inom sökblocken kontrollerades för relevanta MeSH termer (för PubMed och Medline) och Headings (för CINAHL) och kombinerades därefter med fria sökord. För att bredda den systematiska sökningen kombinerades söktermer med boolesk sökoperator OR. Efter utformandet av sökblocken kombinerades de med boolesk sökoperator AND vilket gjordes för att avgränsa sökningen så att den passar frågeställningen i mesta möjliga mån (se tabell 2, 3 och 4). Efter att sökningen gjordes i PubMed utfördes samma sökning i CINAHL, då märkte författarna att det fanns samma studier i både databaser. Hittade artiklar lästes igenom och deras referenser användes som potentiella källor till andra undersökningar. I Cochrane Library utfördes sökningen i databasen CENTRAL (The Cochrane Controlled Trials Register). Vid sökningen användes endast ett sökord, Honey. Detta resulterade i 149 träffar med alla kliniska kontrollerade studier gjorda på honung, utav dessa lästes 43 abstrakts och en studie valdes ut som ansågs relevant. Alla titlar som kom upp vid sökningarna lästes, abstrakt till titlar som ansågs intressanta lästes. Granskning av artiklar i full text gjordes endast om abstraktet uppfyllde inklusionskriterierna. De artiklar som inte var kostnadsfria beställdes via bibliotekskatalogen VEGA på Malmö Högskola. 12

13 Tabell 2. Sökning i PubMed. PubMed Sökblock Sökord Antal träffar Honey Antal granskade abstrakt Antal granskade artiklar Antal använda artiklar (#1) Honey"[Mesh] (#2) Honey* (#3) #2 OR # Kroniska sår Behandling effekter och upplevelser (#4) "Ulcer"[Mesh] (#5) Ulcer* (#6) chronic wounds (#7) "Foot Ulcer"[Mesh] (#8) "Leg Ulcer"[Mesh] (#9) "Pressure Ulcer"[Mesh] (#10) "Varicose Ulcer"[Mesh] (#11) Arterial ulcers (#12) "Wound Infection"[Mesh] (#13) #4 OR #5 OR #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10 OR #11 OR # (#14) "Nursing"[Mesh] (#15) "Therapeutics"[Mesh] (#16) Therapeutic* (#17) "Therapeutic Uses"[Mesh] (#18) "Bandages"[Mesh] (#19) "Methods"[Mesh] (#20) Method* (#21) "Complementary Therapies"[Mesh] (#22) "Tissue Therapy"[Mesh]1783 (#23) effect* (#24)( patients AND (experience OR satisfaction OR perceptions OR treatment OR pain)) (#25) "Cost-Benefit Analysis"[Mesh] (#26) "Health Care Costs"[Mesh] (#27) "Treatment Outcome"[Mesh] (#28) health benefits (#29) benefit* (#30) Evaluat* (#31) #13 OR#14 OR #15OR # OR #17 OR #18 OR #19 OR #20 OR #21 OR #22 OR #23 OR #24 OR #25 OR #26 OR #27 OR #28 OR #29 #3 AND #13 AND #31* *only items with abstracts, Humans, English, All Adult: 19+ years 13

14 Tabell 3. Sökning i CINAHL. CINAHL Sökblock Sökord Antal träffar Antal granskade abstrakt Antal granskade artiklar Honey #1 Honey (MH) or Honey* #2 Ulcer or Ulcer (MH) or Foot Ulcer (MH) or Leg Ulcer (MH) or Venous Ulcer (MH) #3 Ulcer* #4 Wounds, Chronic (CH) #5 pressure ulcer (MH) #6 wound infection (explode) #7 (#2 or #3 or #4 or #5 or #6) #8 Nursing* #9 Therapeutics (MH, explode) #10 Therapeutic* #11 Therapeutic Uses #12 Bandages and Dressings (MH) or Antimicrobial Dressings (MH) #13 Method* #14 Alternative Therapies (MH, explode) #15 Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus (MH) #16 effect* #17 Patient* #18 Cost Benefit Analysis (MH) or Health Care Costs (MH) #19 Treatment Outcomes (MH, explode) or Outcomes (Health Care) (MH, explode) #20 benefit* #21 Evaluat* #22 (#8 or #9 or #10 or #11 or #12 or #13 or #14 or #15 or #16 or #17 or #18 or #19 or #20 or #21) Resultat (#1 and #7 and #22) Kroniska sår Behandling effekter och upplevelser CH-CINAHL Heading MH Major Heading *Limits - Full Text; Abstract Available; Publication Year from: ; Peer Reviewed; English Language; Adults 14

15 Tabell 4. Sökresultat i Medline. Medline Sökblock Sökord Antal träffar Antal granskade abstrakt Antal granskade artiklar Honey #1 Honey (MeSH) #2 Honey* #3 (#1 or #2) Kroniska sår #4 Ulcer (MH) or Foot ulcer (MH) or Pressure ulcer (MH) or Varicose ulcer (MH) #5 Ulcer* #6Chronic wounds #7 Wound infection (MH) #8 (#4 or #5 or #6 or #7) Resultat #3 and #8 (med limits *) *Limits - Full Text; Abstract Available; Publication Year from: ; Peer Reviewed; English Language; Adults Kvalitetsgranskning av artiklar Efter läsning av 10 valda artiklar i fulltext exkluderades en pga. att studien var gjord på olika typer av sår bl. a. brännsår, kirurgiska och ytliga sår. Detta resulterade i 9 inkluderade artiklar (8 studier). Alla RCT studier granskades med hjälp av SBU:s mall för RCT (SBU, 2010) (se bilaga 1). Tre studier som inte var RCT granskades med hjälp av protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod efter Willman m.fl.(2006) modifierad av författarna (se bilaga 2). Protokoller kompletterades med kommentarer utifrån SBU:s kriterier för bedömning av RCT (för alla inkluderade RCT, se tabell 5) samt Willmans m.fl. kriterier för bedömning av kvantitativa studier (för studier som inte var RCT, se tabell 6). Författarna har granskat studierna separat för att sedan jämföra bedömning av studierna. De punkter som inte hade bedömts lika diskuterades för att åstadkomma ett gemensamt beslut så kallad forskartriangulering enligt Pollit & Beck (2006). Studiernas kvalitet har bedömts utifrån bl. a. studiestorlek, randomisering, blindning, bortfall och effektmått. Kvalitetsbedömningen redovisas genom en utförlig artikelmatris, se bilaga 3. Tabell 5. Kriterier för bedömning av RCT från SBU (2002) (modifierad av författarna). I = Hög II = Medel III = Låg Randomiserade studier med blind design och utvärdering samt rimligt statistiskt underlag. Väl genomförda managementstudier med objektiv validering av kliniska händelser under uppföljningstiden. Öppna randomiserade studier eller där studiestorleken inte baserats på ett rimligt statistiskt underlag Randomiserade studier med smärre brister i randomisering eller uppföljning Välgjorda icke-randomiserade kohortstudier med klart definierade inklusionskriterier, exponeringar och effektmått och samtidiga jämförelsegrupper Välgjorda fall - kontrollstudier med klart definierade inklusionskriterier, exponeringar och effektmått Randomiserade studier med avgörande brister i design och genomförande Alla övriga icke randomiserade studier 15

16 Tabell 6. Kriterier för bedömning av kvantitativa studier efter Willman m.fl. (2006) (modifierad av författarna). I = Hög II = Medel III = Låg Välformulerat syfte. Tydlig beskrivning av intervention, patientgrupp, urval, bortfall. Antal av deltagare är tillräckligt stor för att bevisa studiens validitet. Lämpliga statiska metoder används. Resultaten redovisas tydligt och är överförbar till den kliniska verksamheten. Studiens resultat övervägs och eventuella fel, risker i resultaten lyftas fram. Ganska tydligt formulerad syfte. Viss oklarhet i beskrivning av intervention eller patientgrupp eller urval eller eller bortfall. Resultaten är tydliga. Eventuella bias tas upp. Ej konkret syfte. Bristfällig beskrivning av interventionen, patientgrupper eller låg deltagande. Beskrivning av bortfall saknas eller bortfall är stort. Resultaten är otydlig. Eventuella fel eller risker tas inte upp. Tveksamma statistiska metoder. Syntetisering av inkluderade studiers resultat För att få en överblick över bevisen lästes de inkluderade studierna grundligt. Resultaten bearbetades och sorterades i relation till de inkluderade studiernas resultatmått. Studiernas varierande kvalitetsgrad har inte inverkat på sammanställning och redovisning av resultatet. Studiernas kvalitetsgrad avgjorde resultatens evidensgrad. Syntetisering av studiernas resultat var tänkt att utföras med hjälp av Brittons (2000) verktyg för evidensgradering (se tabell 7). Detta kunde inte genomföras pga. de inkluderade studiernas heterogenitet. Tabell 7. Gradering av evidensstyrka för slutsatser enl. Britton (2000) Evidensgrad I Starkt vetenskapligt underlag Evidensgrad II Måttligt vetenskapligt Underlag Evidensgrad III Begränsat vetenskapligt underlag Minst två studier med högt bevisvärde eller god systematisk översikt En studie med högt bevisvärde plus minst två med medelhögt bevisvärde Minst två studier med medelhögt bevisvärde eller en studie med högt bevisvärde Evidensgrad IV Otillräckligt vetenskapligt underlag Annat underlag 16

17 RESULTAT I arbetet inkluderades sex RCT studier, två kontrollerade studier och en kvantitativ prospektiv beskrivande studie av varierande kvalitet, se tabell 8. Dessa presenteras utförligt i en artikelmatris (se bilaga 3). Efter analys och bearbetning av resultat bildades följande rubriker: sårläkning, sårrensning, antibakteriell förmåga, smärta, lukt, patient tillfredsställelse och kostnadseffektivitet. Både signifikanta och nonsignifikanta resultat redovisas. Resultaten av varje studie redovisas åtskilda pga. att studierna inte var jämförbara beträffande studiens längd, behandlingsform, mätningar etc. Tabell 8. Översikt över inkluderade studier och dess kvalitetsgrad. Författare/År Urval Typ av honung Typ av studie Kvalitetsgrad Jull A. m. fl, 2008 a 368 Manuka honung RCT II Gethin, G m. fl, 2008 a Gethin, G m. fl, 2008 b 108 Manuka honung RCT II II Robson, V m. fl l. 105 Medihoney RCT II 2009 Gunes,Y, O, Eser, I, 26 Sterilt honung (inte MGH) RCT III 2007 Jeffery, S, Capilano honung (vanlig Kontrollerad studie III bordshonung från Australien) (utan randomisering) Shukrimi, A m. fl. 30 Ren inte steril bordshonung RCT III 2008 från Australien Oluwatosin, O, M m. fl Honung köpt från apoteket i Nigeria Kontrollerad case serie (utan III Dunford, C, E & Hanano, 2004 randomisering) 40 Medihoney kvantitativ studie (utan kontrollgrupp) III Sårläkning Nedan redovisas resultat av sårläkning beträffande komplett läkning, läkningstid, förändringar i såryta, minskning av dött kött (sårrensning), minskning av sårstorlek och epitelisering. I studien med kvalitetsgrad II av Jull m.fl. (2008 a) jämfördes honungsbehandling (Manuka honung) med olika konventionella behandlingar vid venösa bensår under 12 veckor med hjälp av digital foto vid behandlings- start och slut. Kontrollgruppen erhöll behandling som distrikt sjuksköterskan ansåg vara lämpligt. Båda grupper fick kompressions behandling. Omläggningarna skedde inte med speciella intervaller, såren lades om när sårsekret hade läkt genom bandaget. Det framkom inga signifikanta skillnader beträffande komplett läkning vid 12 veckor. Läkningstiden i medelvärde var 63,5 dagar i honungsgruppen och 65,3 dagar i konventionella gruppen dvs. icke signifikant. Såryta minskade med 74,1 % i honungsgruppen och 65,5% i konventionella gruppen dvs. inte signifikant. Studiens resultat kan ifrågasättas pga. power inte är nådd samt breda värden avseende konfidensintervall. Gethin m.fl. (2008a) i en studie med kvalitetsgrad II jämförde honungsbehandling (Manuka honung) med hydrogel behandling vid venösa bensår under 12 veckor. Såren mättes varje vecka med hjälp av visitrak digital planimetri vilket innebär att utkanten av såren kalkerades 17

18 på ett speciellt papper. Alla sår rengjordes med kranvatten innan såren bedömdes och förband applicerades. Båda grupper fick kompressionsbehandling samt omläggning av sår en gång i veckan. Resultatet visade att medelvärde av minskning avseende dött kött efter 4 veckor var 67 % i honungsgruppen och 52,9 % i hydrogel gruppen dvs. ej signifikant skillnad. Sår som hade >50% minskning av dött kött vid vecka 4 hade bättre sårläkningsprognos vid vecka 12 vilket är statistiskt signifikant. Medelvärdet av andel såryta täckt med dött kött efter 4 veckor minskade till 29 % i honungsgruppen och 43 % i hydrogel gruppen vilket var ej signifikant. Sårstorlek minskade signifikant med 34 % i honungsgruppen vs. 13 % i hydrogel gruppen i medelvärde. I honungsgruppen läkte 44 % av såren komplett jämfört med 33 % i hydrogel gruppen vilket visade sig vara signifikant. Efter justering för Margolis index var läkningsvärden i honungsgruppen signifikant högre än i konventionella gruppen. Signifikanta skillnader avseende epitelisering var synliga i en tidig stadie i honungsgruppen. Resultatets tillförlitlighet kan diskuteras eftersom power inte var uppnådd i studien samt att behandlingen varierade från patient till patient mellan vecka 4 och 12. Robson m.fl. (2009) jämförde honungsbehandling (Medihoney) och konventionell behandling (lämplig behandling som var tillgänglig) av bensår med sekundär läkning i en studie med kvalitetsgrad II. Såren mättes med hjälp av digital foto och LUTMS (en mjukvara som används för att granska tagna bilder). Omläggningar skedde varannan vecka under de första 12 veckorna, sedan var 4:e vecka under resterande 12 veckor. Resultatet visade att det tog 32 dagar för honungsgruppen och 46 dagar i konventionella gruppen för att minska med 50 % i såryta. Efter justering för kön och ålder framkom det att män hade 60 % mindre benägenhet att uppnå 50 % minskning av såryta vilket var statistiskt signifikant. Justeringen visade även att stigande ålder minskar sannolikheten för 50 % minskning av såryta med 2 % per år. Vid 12 veckors behandling hade 68,2 % i honungsgruppen respektive 70,5 % i konventionella gruppen 50 % minskning av såryta vilket var ej signifikant. I slutet av 24 veckors behandling framkom inga signifikanta skillnader mellan honungsgruppen och konventionella gruppen avseende 50 % minskning av såryta. Läkning efter 12 veckors behandling var 46,2 % i honungsgruppen och 34,0 % i konventionella gruppen. Efter 24 veckors behandling hade 72,7 % i honungsgruppen och 63,3 % i konventionella gruppen läkt. Komplett läkning uppnåddes efter 100 dagar i honungsgruppen och 140 dagar i konventionella gruppen vilket var ej signifikant. Studien visar att män har i allmänhet 77 % sämre sårläkning än kvinnor och för varje cm 2 av sårstorlek minskar prognosen med 2 %. Även denna studiens resultat kan ifrågasättas pga. ej uppnådd power, breda konfidens intervaller samt att P-värden redovisas inte till alla resultat. Sårläkningen i konventionella gruppen kunde vara påverkad pga. att de fick debridering (borttagning av död vävnad) med hydrogel däremot fick honungsgruppen ingen debridering, detta motiverades med att honungen har debriderande egenskaper. I studien av Gunes & Eser (2007) med kvalitetsgrad III jämförs honungsbehandling (Sterilt honung, inte MGH) med ethoxy-diaminoacridine plus nitrofurazone behandling hos patienter med trycksår under 5 veckor. Sår mättes varje vecka och omläggning utfördes dagligen eller vid kontaminering med feces eller urin. Sårstorlek mättes med hjälp av speciell acetat kalkerings papper. PUSH instrument användes vid bedömning av sårläkning vilket visar numerisk värde för sårsekret, storlek av såryta och vävnadstyp (ju mindre poäng desto bättre). Statistisk signifikans framkom vid PUSH-tool poäng i medelvärde, 6,55 i honungsgruppen jämfört med 12,62 i kontrollgruppen. Såren minskade signifikant med 56 % i honungsgruppen och 13 % i kontrollgruppen i medelvärde. I honungsgruppen hade 20 % av såren läkt komplett jämfört med 0 % i kontrollgruppen (P <0,05). Efter 5 veckors behandling hade patienter i honungsgruppen signifikant bättre PUSH- poäng än i kontrollgruppen. Studien inkluderar flera sår på en och samma patient vilket medför missledande resultat pga. att varje individ har 18

19 en speciell läkningsförmåga i kroppen vilket medför att sår läker olika på enskilda individer. Studien består av få deltagare vilket medför begränsad generaliserbarhet samt osäkra resultat. Jeffery (2008) i studien av kvalitetsgrad III undersöker effektivitet av honungsbehandling (Capilano honung, vanlig bordshonung från Australien) jämfört med konventionell behandling (Duoderm) vid diabetes fotsår. Kalibrerad linjal användes vid mätningarna. Det framkom inga signifikanta skillnader beträffande sårläkning mellan dem två grupperna, medelvärde var 0,24 cm. i honungsgruppen och 0, 35 cm. i kontrollgruppen. Studiens resultat kan ha påverkats av få antal deltagare, flera sår som inkluderats på en och samma patient samt att såromläggning utfördes av patienterna i deras hem efter givna instruktioner. I studien av Shukrimi m.fl. (2008) med kvalitetsgrad III jämfördes honungsbehandling (ren inte steril bordshonung från Australien) med jod behandling i diabetiska fotsår av Wagner typ II. Samtliga sår fick debridering och omläggning utfördes dagligen. Läkningstid avgjordes varannan dag av en blindad kirurg som bedömde om såret var rent och redo för tillslutning. Medelvärdet för sårläkningstid skilde sig signifikant, 14,4 dagar i honungsgruppen och 15,4 dagar i jodbehandlade gruppen. Studien har flera brister som kan ha påverkat resultatet: litet urval, resultat och processen redovisas inte på ett adekvat sätt, saknad av tabeller, tester och dataanalys beskrivning. Oluwatosin m.fl. (2002), studie med kvalitetsgrad III, jämförde honungsbehandling (honung köpt från apoteket i Nigeria) med fenytoin behandling samt mix av båda behandlingar i kroniska bensår under 4 veckor. Sårets kliniska status bedömdes enligt en 9 poäng skala (0 = läkt sår, 9 = oren sår med spridning). Såromläggning utfördes dagligen av en blindad sjuksköterska. Sårläkning mättes med hjälp av acetat kalkerings papper. Efter 4 veckors behandling framkom statistisk signifikans beträffande sårläkning, 80,1 mm 2 /dag i honungsgruppen, 45,0 mm 2 /dag i fenytoin gruppen och 101,3 mm 2 /dag i mixgruppen. Medelvärdet minskning av såryta efter 4 veckor var inte signifikant, 27,0 % i honungsgruppen, 35,5 % i fenytoin gruppen och 25,9 % i mix gruppen. I slutet av vecka 4 var det 4 fall (22 %) i fenytoin gruppen som ledde till komplett läkning. Även denna studies resultat påverkas av ett litet urval samt att flera sår inkluderas på en och samma patient. I en beskrivande studie av Dunford & Hanano (2004) med kvalitetsgrad III utan kontrollgrupp undersöktes om honung (Medihoney) var acceptabel behandling av bensår under 12 veckor. Såromläggningar utfördes på samma sätt och med samma intervaller som de gjorts tidigare innan studiens början. Såren bedömdes varannan vecka. Ett sårspårningssystem för exakta sårmätningar, uppföljning och dokumentation användes vid mätning av sårläkning. Vid behandlingens slut läkte sju sår helt, såren som inte läkte helt efter behandlings slut hade signifikant minskning i sårstorlek. Minskning av såryta hade samband med patienters tillfredställelse vilket innebär att såryta minskade endast hos patienter med ökad tillfredställelse för honungsbehandling. Studiens resultat kan ha påverkats av ett litet urval samt att 6 patienter fick antibiotika behandling (detta kan påverka sårets läkningstid). Till följd av att samtliga studier har tydliga brister och otillfredsställande kvalitet kan säkra utsagor ej uttalas mellan honung eller konventionell behandling, men positiv effekt av behandling med honung kan iakttas i alla studier. 19

20 Antibakteriell förmåga Nedan redovisas resultaten av honungens antibakteriella förmåga jämfört med andra behandlingar beträffande eliminering av bakterier samt förekomst av infektion efter behandling. Eliminering av bakterier I studien av Gethin m.fl. (2008b) med kvalitetsgrad II jämfördes honungens antibakteriella förmåga med hydrogel i venösa bensår med död kött under 4 veckor. Förekomst av bakterier mättes med hjälp av sårodlingar som mättes varannan vecka. Resultaten visade att honungsbehandling är effektivare gällande eliminering av MRSA (70 % i honungsgruppen jämfört med 16% i hydrogel gruppen), däremot var honungen mindre effektivt mot Pseudomonas aeroginosa (33% i honungsgruppen och 50% i hydrogel gruppen). I studien av Shukrimi m.fl.(2008) med kvalitetsgrad III jämfördes honungens antibakteriella förmåga med jodbehandling vid diabetes fotsår av Wagner typ II. Sårodlingar utfördes för bedömning av bakterie förekomst. Både honung- och jodbehandling var effektiva vid eliminering av Staphilococcus och Streptococcus men jodbehandling var även effektiv mot Streptococcus, Staphylococcus, Acinobacter, Proteus och Escherichia coli. Både behandlingar var ineffektiva på sår som hade mixade organismer. Förekomst av infektion Jull m.fl. (2008 a) i en studie med kvalitetsgrad II jämfördes honungsbehandling med olika konventionella behandlingar vid venösa bensår under 12 veckor. Sårodlingar utfördes för bedömning av infektions förekomst. Det förekom inga signifikanta skillnader mellan grupperna beträffande förekomst av infektion i såren, 17,1 % av såren i honungsgruppen och 22,1 % i konventionella gruppen. I en studie (två artiklar) med kvalitetsgrad II av Gethin m.fl. (2008 a) jämfördes andelen infekterade sår mellan honungsbehandling och hydrogel behandling vid venösa bensår under 12 veckor. Det framkom ingen statistisk signifikant skillnad efter behandlingarna, 6 fall i honungsgruppen vs. 12 i hydrogel gruppen. I den andra artikeln (Gethin m.fl. 2008b) jämfördes honungens antibakteriella förmåga med hydrogel i venösa bensår med död kött under 4 veckor. Förekomst av infektion diagnostiserades baserad på klinisk förekomst av smärta och ökning av sårstorlek vilket var ej signifikant. Infekterade sår hade större tendens att ge ökad smärta och sårstorlek. Mer fall av infektions förekomst var rapporterat i hydrogelgruppen trots inga signifikanta skillnader. Detta tros bero på skillnaderna avseende de antibakteriella egenskaper hos de två behandlingsformerna. Smärta Tre studier undersökte förekomst och grad av smärta vid behandlings slut. I en beskrivande studie utan kontrollgrupp med kvalitetsgrad III av Dunford & Hanano (2004n) undersöktes om honung var acceptabel behandling för bensår under 12 veckor. Smärta mättes med hjälp av VAS- skala. Honungsbehandling visade att smärta minskade signifikant från 1,6 poäng (vid baseline) till 1,08 poäng (vid behandlings slut). Minskning av smärta upplevdes hos 50 % av patienterna. Smärtfria patienter hade bättre läkningsresultat. Större sårstorlek resulterade i högre grad av smärta. Ingen av patienterna upplevde smärta vid byte av förband. Hos patienter som inte upplevde tillfredställelse med honungsbehandlingen ökade smärtan. 20

21 I studien av Gethin m.fl. (2008b) med kvalitetsgrad II där honungsbehandlingen jämfördes med hydrogel behandling under 12 veckor, var medelvärdet av smärta efter 1 vecka 0,67 poäng (VAS-skala) i honungsgruppen och 0,81 i hydrogel gruppen, vilket inte var en signifikant skillnad. Smärta minskade signifikant efter vecka 1, 52 % i honungsgruppen vs. 34 % i hydrogel gruppen i medelvärde. I studien av Oluwatosin m.fl. (2000) med kvalitetsgrad II jämfördes honungsbehandling med fenytoin behandling och med mix av båda behandlingar. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan grupperna; 1,8 poäng (VAS- skala) i honungsgruppen, 3,6 i phenytoin gruppen och 2,0 i mixgruppen. Efter 4 veckors behandling hade patienterna i fenytoin gruppen det bästa resultater avseende smärtbefrielse. Lukt Dunford & Hanano (2004) undersökte om honung var acceptabel behandling av bensår under 12 veckor, som mätte även eliminering av obehaglig lukt enligt en 3 poängs skala (0 = ingen lukt, 3 = stark lukt). Medelvärdet i poäng visade minskning av lukt från 1,58 vid baseline till 0,69 vid första bedömningen hos 26 patienter vilket var en signifikant skillnad. Lukten eliminerades helt hos 11 av de 26 patienterna. Patient tillfredställelse Dunford & Hanano (2004) undersökte i sin studie även patient tillfredställelse med honungs behandling under 12 veckor. Patient tillfredställelse bedömdes med hjälp av en 5 poängs skala (1 = hög tillfredställelse, 5 = mycket låg tillfredställelse). Det framkom hög grad av patient tillfredställelse med honungsbehandling. Tillfredställelse hade starkt samband med lukt och smärta. Patienter med minskning av smärta hade ökad eller oförändrad tillfredställelse medan smärtan hade benägenhet att öka hos patienter som inte upplevde tillfredställelse. Patient tillfredställelse påverkades inte vid minskning av såryta. Kostnadseffektivitet I studien av Jull m.fl. (2008 a) med kvalitetsgrad II undersöktes kostnadseffektivitet av honungsbehandling och konventionell behandling vid venösa ben sår. Kostnadseffektiviteten mättes i Nya Zeeland $ och analyserades med hjälp av ICER (Incremental cost-effectiveness ratio). Kostnaderna resulterade i 878 $ för honungsgruppen och 811 $ för konventionella gruppen. Honungsbehandlingen visade sig troligen vara dyrare och förknippades med mer biverkningar så som smärta och sårförsämring (RR 1,3; P = 0,013). DISKUSSION Nedan följer diskussion av föreliggande litteraturstudies metod- och resultatavsnitt. Metoddiskussion Olika metoder för tillvägagångssätt granskades för att på så sätt välja den lämpligaste till föreliggande litteraturstudie. Metod som valdes efter granskning var en modell rapporterad i SBU (1993) som riktar sig till hälso- och sjukvårdsforskning vilket motsvarar avsikten för 21

22 denna litteraturstudie. Denna sju stegs metod är enligt Willman m.fl. (2006) lämpligast för systematiska litteratursammanställningar. Metoden gör det möjligt att följa en röd tråd genom hela arbetet. Som stöd för litteratursökningen användes boken Evidensbaserad omvårdnad En bro mellan forskning och klinisk verksamhet av Willman m.fl. (2006) där även ovannämnd modells sju steg beskrivs. För att litteratursökningen skulle vara optimal bestämde författarna att utföra en pilotsökning. Inför pilotsökningen brainstormades sökord fram och deras relevans diskuterades. Pilotsökningen bidrog till att relevanta sökord kunde urskiljas samt för att se om det fanns relevanta artiklar. Studier som framkom vid pilotsökningen inkluderades inte. Blocksökning och booleska sökoperatörer AND och OR användes vilket enligt Willman m.fl. (2006) är det bästa sättet för att uppnå hög sensitivitet och specificitet vid sökning av relevanta artiklar. Eftersom pilotsökningen resulterade i få relevanta studier försökte författarna att bredda sökningen så mycket som möjligt. Detta gjordes genom att fria sökord trunkerades för det mesta och dess synonymer som MeSH termer kombinerades vid blocksökning. Styrkan med sökningen är att många sökord användes och de flesta av dem var relevanta. Detta påvisades genom att de flesta artiklar som kom fram efter sökblocks kombineringen var relevanta för föreliggande syfte. Författarna anser att sökningarna var grundliga och därmed minskades risken att förbise relevanta studier. Valda databaser vid artikelsökning var PubMed, CINAHL, Medline och The Cochrane Library då dessa inriktar sig på medicin- och omvårdnads studier. Anledningen till att sökningen gjordes i fyra databaser var för att hitta så många relevanta artiklar som möjligt vilket är en styrka i denna litteraturstudie. Av samma skäl granskades relevanta artiklars referenslistor manuellt. Vid sökningen i de olika databaserna återfanns samma artiklar, detta kan tolkas antingen som fel sökmetod eller att sökningen var heltäckande. Eftersom föreliggande litteraturstudies syfte var att jämföra honungs behandling med konventionell behandling inkluderades i första hand RCT studier (6 artiklar, 5 studier) eftersom dessa har stark evidens grad pga. att de har kontrollgrupper som de jämför med enligt Wilman m.fl. (2006). I andra hand valdes kvantitativa kontrollerade studier (2 artiklar). Vid sökningen av studier om patient tillfredställelse framkom det en kvantitativ prospektiv beskrivande studie vilket inkluderades trots avsaknad av kontrollgrupp pga. att den uppfyllde föreliggandes syfte och frågeställningen om patient tillfredställelse. När sökblocken var färdigkombinerade tillsattes följande begränsningar: full text, tillgängligt abstrakt, publicerings år från 1990 till 2010, Peer reviewed, artiklar på engelska och vuxna. Trots att författarna valde att göra begränsning i full text beställdes artiklar (5 st.) för att utesluta att relevanta artiklar förbises, vilket är en styrka. Tidsbegränsning på 20 år gjordes för att få med så många aktuella och relevanta artiklar som möjligt. Begränsning till artiklar endast på engelska kan ha medfört att relevanta artiklar på andra språk försummats. Trots att begränsning på vuxna gjordes framkom en studie där även barn hade inkluderats. Detta uppmärksammades efter att artikeln var beställd och läst i fulltext. Trots detta inkluderades studien av författarna pga. att den uppfyllde litteraturstudiens syfte och frågeställningar i övrigt. RCT studierna kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall för RCT (SBU, 2010). Eftersom protokoll för bedömning av RCT studier inte var tillämpbart på de andra studierna valdes en 22

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst den 22 Maj 2014. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Prontosan vid svårläkta sår

Prontosan vid svårläkta sår Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Evidensbaserad omvårdnad

Evidensbaserad omvårdnad Evidensbaserad omvårdnad Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola Sara Carlsson Maria Eiman Malmö högskola,

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Hur hi"ar man vetenskapliga ar1klar inom omvårdnad/ medicin?

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

Hitta rätt i PubMed Strategier för att finna kliniskt relevant information av tillräcklig kvalitet

Hitta rätt i PubMed Strategier för att finna kliniskt relevant information av tillräcklig kvalitet Viveka Alton, fil kand, informatiker, SBU, Stockholm alton@sbu.se Hitta rätt i PubMed Strategier för att finna kliniskt relevant information av tillräcklig kvalitet Om stora medicinska databaser som Medline

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Bilaga 2. Granskningsmallar

Bilaga 2. Granskningsmallar Bilaga 2. Granskningsmallar Diagnostik Författare: Journal: År: Volym: Sidor: Granskad av: Datum: 1. Var sammansättningen av patientgruppen (spektrum) representativ för de patienter som kommer att få testet

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Presenta1onen hi"ar ni på Campusbibliotekets webb www.campusbiblioteket.se

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Sök artiklar i PubMed

Sök artiklar i PubMed Sök artiklar i PubMed En handledning i hur man söker med hjälp av ämnesord. PubMed är en databas med över 20 miljoner referenser som täcker medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Antibakteriell kräm utan antibiotika

Antibakteriell kräm utan antibiotika Antibakteriell kräm utan antibiotika Microcid, en antibakteriell kräm utan antibiotika Ingen resistensutveckling. Brett antibakteriellt spektrum. Ingen signifikant skillnad avseende effekt jämfört med

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd Sökhjälp ändrad 2015-08-25/eld Beslutsstöd för diagnostik och behandling Innehållet är strukturerat i en steg-för-steg process uppbyggt kring patientkonsultationer och omfattar diagnos, prognos, behandling

Läs mer

PubMed (Public Medline) - sökmanual

PubMed (Public Medline) - sökmanual PubMed (Public Medline) - sökmanual Medicinska fakultetens bibliotek, Lund. Monica Landén. 2014-02 PubMed/Medline är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 23 miljoner referenser

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän. Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Att starta ett projekt

Att starta ett projekt Hälsouniversitetet Att starta ett projekt Introduktionskurs i forskningsmetodik för ST-läkare 2015-03-23 Magnus Falk FoU-enheten för Närsjukvården IMH, Allmänmedicin Checklista över färdigheter som bör

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Rengöring av innerkanyl för trakeotomi

Rengöring av innerkanyl för trakeotomi Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

FÖREKOMMANDE ATTITYDER GÄLLANDE HEPATIT B & C MELLAN DIAGNOSTISERADE PATIENTER OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL

FÖREKOMMANDE ATTITYDER GÄLLANDE HEPATIT B & C MELLAN DIAGNOSTISERADE PATIENTER OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL FÖREKOMMANDE ATTITYDER GÄLLANDE HEPATIT B & C MELLAN DIAGNOSTISERADE PATIENTER OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL EN LITTERATURSTUDIE PAULINA BLOHMÉ ALEXANDRA KRISTIANSSON Examensarbete OV006 Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Undertrycksbehandling hos diabetiker med fotsår

Undertrycksbehandling hos diabetiker med fotsår Undertrycksbehandling hos diabetiker med fotsår - en litteraturstudie Negative pressure wound therapy in diabetic wounds - a litterature study Lena Karlsson Susanne Asteberg Hälsa, natur- och teknikvetenskaper

Läs mer

E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken

E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken Snabbsök Innebär att du söker samtidigt i flera förvalda grupper av databaser. Snabbsök är i första hand avsett för att ge en första orientering i ämnet.

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala Trycksårskort Riskbedömning trycksår Modifierad Nortonskala & RAPS-skalan Madrassväljaren Guidelines vid val av produkt Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala A. Psykisk status 4 Helt orienterad till

Läs mer

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN HOS ARTROSPATIENTER? EN PROSPEKTIV INTERVENTIONSSTUDIE och EXAMENSARBETE NAPRAPATHÖGSKOLANS RAPPORTSERIE, STOCKHOLM I MAJ 01 Sammanfattning Den här prospektiva interventionsstudien

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Vikten av läkarkontinuitet för patienter med cancer

Vikten av läkarkontinuitet för patienter med cancer Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department GynObstetrik Endometrios Health Department Innehållsförteckning 1 Endometrios.......2 Definition och incidens........2 Orsaker.......2 Symtom..........2 Handläggning.......3 Att bekräfta diagnosen.....

Läs mer

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare.

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Hej, Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni kunde förmedla informationen i detta brev till biodlarna i er förening och det

Läs mer

Handledning. till examensarbete. i form av litteraturstudie

Handledning. till examensarbete. i form av litteraturstudie Handledning till examensarbete i form av litteraturstudie Barnmorskeutbildningen Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv och perinatal omvårdnad Karolinska Institutet Retzius

Läs mer

FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD

FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD EN LITTERATURSTUDIE MADELEINE JOHN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Maj

Läs mer

Hälsa och samhälle HOS KVINNOR MED EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE JOHANNA BONDESSON JOHANNA PERSSON

Hälsa och samhälle HOS KVINNOR MED EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE JOHANNA BONDESSON JOHANNA PERSSON Hälsa och samhälle INFORMATIONSBEHOVET HOS KVINNOR MED GYNEKOLOGISK CANCER EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE JOHANNA BONDESSON JOHANNA PERSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Produktkatalog Sårbehandling

Produktkatalog Sårbehandling Produktkatalog Sårbehandling S å r b e h a n d l i n g Effektiv sårbehandling från ConvaTec Innehållsförteckning Sår och sårläkning Sid 3 Hantera symtom från såret Sid 4 Hantering av sårvätska Sid 4 Hantering

Läs mer

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Fallet alkohol Alkohol ingen vanlig handelsvara Evidensbaserad prevention en definition EBP innebär att

Läs mer

Användning av stödstrumpor hos patienter på intensivvårdsavdelning (IVA)

Användning av stödstrumpor hos patienter på intensivvårdsavdelning (IVA) Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 1 juni 2012. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av

Läs mer

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media:

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media: FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR Kontaktperson för media: Eva Arlander, Marknadsdirektör, Medivir, 08-546 83 121, eva.arlander@medivir.com Pressbilder finns på www.mynewsdesk.com/se/pressroom/medivir

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

ARBETSMATERIAL Test-Mini-HTA-protokoll version 2007-02-05 för VGR och Sahlgrenska akademin

ARBETSMATERIAL Test-Mini-HTA-protokoll version 2007-02-05 för VGR och Sahlgrenska akademin Mini-HTA VAC (Vacuum Assisted Closure) vid fotsår hos diabetiker ARBETSMATERIAL Test-Mini-HTA-protokoll version 2007-02-05 för VGR och Sahlgrenska akademin Protokollet är framtaget med basen i ett danskt

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Tisseel 23.3.2015, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Fibrinvävnadslim eller fibrinlim används

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Examensarbete Filosofie kandidatexamen Patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår: en litteraturöversikt

Examensarbete Filosofie kandidatexamen Patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår: en litteraturöversikt Examensarbete Filosofie kandidatexamen Patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår: en litteraturöversikt Patients' experience of negative pressure wound therapy in chronic wounds: a

Läs mer

UPPLEVELSE AV LIVSKVALITET EFTER KOLOREKTAL KIRURGI

UPPLEVELSE AV LIVSKVALITET EFTER KOLOREKTAL KIRURGI Hälsa och samhälle UPPLEVELSE AV LIVSKVALITET EFTER KOLOREKTAL KIRURGI EN LITTERATURSTUDIE GALIA ABDUL RAHIM DANIELA CIOMAGA Examensarbete i omvårdnad Nivå 61 90p Sjuksköterskeprogrammet Juni 2010 Malmö

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Bröstlyft Utförlig information

Bröstlyft Utförlig information Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården

Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 2 (39) INNEHÅLL Innehåll 1 KORTVERSION AV SAMVERKANSDOKUMENTET SID 3-6... 3 2 SYFTE MED SAMVERKANSDOKUMENTET... 7 3

Läs mer