Vårdsamverkan FyrBoDal. Diabetesfotsår. Innehållsförteckning
|
|
- Ellen Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdsamverkan FyrBoDal Diabetesfotsår Innehållsförteckning Sid Målsättning. 2 Diabetesfoten... 3 Vad är en riskfot.. 3 Olika faktorer som kan orsaka fotsår hos diabetiker 4 Symtom och kliniska fynd. 6 Utredning 7 Sårklassifikation enl. Wagner 9 Infektion - infektionsutredning. 11 Behandling. 12 Lokal sårvård. 13 Gipsbehandling. 14 Tryckkammarbehandling 14 Ortopedtekniska hjälpmedel. 15 Vårdnivå 20 Diabetesfotmottagning 21 Kurator 21 Kvalitetssäkring 22 Diabetesfoten checklista. 23 Patientråd.. 24 Fotgympa. 25 Referenslista Granskats av Bo Grände överläkare, medicinkliniken, NÄL Staffan Wettre överläkare, medicinkliniken, Uddevalla sjukhus Claes Rothelius, överläkare ortopedkliniken Uddevalla sjukhus Foto Diabetesmottagning NÄL
2 Vårdsamverkan FyrBoDal 2 MÅLSÄTTNING Att minska antalet patienter som drabbas av smärttillstånd, fotdeformiteter, sår och amputationer. Detta arbete bygger på fyra grundpelare. 1. Förhindra uppkomst av sår genom god egenvård (patientundervisning). 2. Regelbunden (minst) årlig fotundersökning av behandlande läkare. 3. FOTVÅRD och tidig avlastning med fotbäddar och ortopediska skor för riskfötter. 4. Snabbt och korrekt omhändertagande (med ett multidisiplinärt förhållningssätt) när ett fotsår uppkommer.
3 Vårdsamverkan FyrBoDal 3 Diabetesfoten Bakgrund De flesta diabetiker får förr eller senare fotproblem som kräver aktiv behandling. Hälften av alla icke traumatiska amputationer utföres på diabetiker. 2/3 av alla amputationer vid diabetes orsakas av ett fotsår. 4 av 5 fotsår föregås av våld mot foten (inklusive tryck av olämplig fotbeklädnad)! Preventiva åtgärder kan reducera amputationsfrekvensen med 50 %. HUDEN ÄR VÅRT VIKTIGASTE IMMUNFÖRSVAR! INGA SÅR MINDRE RISK FÖR AMPUTATION! Aktiv screeningverksamhet möjliggör tidig upptäckt av diabetiska fotproblem, riskfötter, som med profylaktiska åtgärder kan ges en långsiktigt god prognos. Vad är en riskfot? Följande riskfaktorer kräver extra uppmärksamhet. Ju fler faktorer som förekommer samtidigt- desto större risk för sår! - Perifer neuropati - Perifer kärlsjukdom - Tidigare fotsår eller amputation - Fotdeformitet eller störd dynamik och gångmönster - Ödem - Samtidig nefropati - Rökning - Nedsatt syn - Ensamboende - Ålder över 70 år - Socioekonomiska faktorer
4 Vårdsamverkan FyrBoDal 4 Olika faktorer som kan orsaka fotsår hos diabetiker - Sensorisk nervskada medför nedsatt känsel i fötterna och risk för förhårdnader på belastade punkter. - Motorisk nervskada till fotens muskulatur medför muskelförtvining och risk för förändring av anatomi och funktion. - Autonom nervskada leder till påverkad behåring och svettningsfunktion. - Yttre skada kan leda till diabetessår som inte uppmärksammas p g a nedsatt känsel. - Microangiopati - Macroangiopati Neuropatiska sår Såren är svåra att läka utan avlastning med fotbäddar och behandlingsskor eller ibland gipsbehandlig. Avlastning är huvudåtgärd vid neuropatiska sår och läker en stor majoritet av dessa. Vid nedsatt nervfunktion finns också risk för diabetesosteoartropati (Charcotfot). Detta är ett allvarligt och ofta förbisett tillstånd där skelettet i foten bryts ned. Man får en omformning av fotskelettet med nedsatt framtida funktion och risk för sår. Charcotfoten kräver livslång uppföljning och behandling med ortos eller andra ortopediska hjälpmedel. Neuropatiskt sår Charcotfot
5 Vårdsamverkan FyrBoDal 5 Ischemiska sår Försämrad genomblödning i ben och fot medför risk för sår och gangrän (vävnadsdöd). Kronisk kritisk extremitetsischemi definieras som ischemiska vilosmärtor och/eller ischemiska sår med ett systoliskt ankeltryck <50 mmhg och eller tåtryck <30 mmhg. Hos diabetiker med ett systoliskt ankeltryck <80 mmhg och/eller tåtryck <45 mmhg föreligger redan en starkt ökad risk för gangränutveckling. Diabetiker med kritisk ischemi har ofta sår, men diabetesneuropatin medför att dessa är smärtande i endast 50 % av fallen. Avsaknad av smärta utesluter således inte förekomst av kritisk ischemi. Ischemiskt sår Bidragande orsaker till perifer kärlsjukdom - Hyperglykemi - Rökning - Blodfettrubbning - Neuropati Bakom flertalet diabetessår finns en kombination av flera orsaker.
6 Vårdsamverkan FyrBoDal 6 Symtom och kliniska fynd Neuropati Diabetesneuropatin utmärks av ett smygande förlopp. Vanliga kliniska tecken är bortfall av ytlig sensibilitet, oförmåga att skilja varmt från kallt samt stickkänsla eller kuddkänsla. Neuropati är i allmänhet inte smärtande men i vissa fall kan svåra smärttillstånd uppstå. Som en konsekvens av neuropati i motoriska nerver uppträder muskelförtvining. Nedsatt svettsekretion och bortfall av behåring orsakas av autonom neuropati. Detta brukar leda till torra fötter med spruckna hälar och förhårdnader på belastningsytor. Sårutveckling är i dessa fall nära förestående. Nedsatt cirkulation Den nedsatta cirkulationen orsakas dels av arterioskleros i benens stora artärer (macroangiopati), vilket ibland kan åtgärdas av kärlkirurg, dels av dysfunktion i arterioler och kapillärer (microangiopati) vilken ej är tillgänglig för rekonstruktiv kirurgi. Ofta föreligger dessutom störningar i blodfunktionen och i blodflödet. Fotdeformiteter Muskelatrofin leder till nedsjunket eller formförändrat fotvalv och utveckling av klotår och andra deformiteter. Senförkortning kan ge upphov till styvhets- och stramhetskänsla. Den metabola störningen medför reduktion av fotens normala fettkuddar. Lokalisation av sår Diabetiska sår kan vara lokaliserade varsomhelst på foten men vanligast förekommer de på tåtoppar och mellan tår, under metatarsalhuvuden samt på hälarna. Ischemiska sår finns distalt på tår eller hälar medan neuropatiska sår ofta är lokaliserade på belastade ytor. Ödem Ödem bidrar till uppkomst av sår och försämrar sårläkningen. Osteoartropati I den akuta fasen av diabetisk osteoartropati kan detta allvarliga tillstånd vara svårt att skilja kliniskt och röntgenologiskt från en allvarlig infektion. Symtomen är rodnad, svullnad, värmeökning, smärta, feber och CRP-stegring.
7 Vårdsamverkan FyrBoDal 7 Utredning Vid utredning av diabetiska fotproblem bör checklista följas, se sidan 27 och följande aspekter värderas: Anamnes Andra sjukdomar Läkemedel Tidigare fotproblem Tidigare kärlutredning Metabol screening Status Perifer cirkulation Nervfunktion Metabol kontroll Laboratoriescreening (t ex thyreoidea-, njurfunktion) Sår Klassifikation Karaktär Lokalisering Yta Om möjligt fotografera såret Röntgen/isotop undersökning Slätröntgen Skelettscintigrafi Perifer cirkulation Ankeltryck Tåtryck Kärlkirurgisk konsultation Angiografi Smärta Orsak Karaktär Svårighetsgrad
8 Vårdsamverkan FyrBoDal 8 Ortopedteknisk utredning Avlastningsbehov Nervfunktion Stämgaffel Senreflexer Monofilament Semmes-Weinstein monofilament 4.65 log (tunn syntetisk fiber), motsvarande 10 grams tryck, används vid screening. Testa under första och femte metatarsalhuvudena samt under stortån. Nedsatt känsel föreligger om beröringen inte uppfattas på en eller flera testpunkter.
9 Vårdsamverkan FyrBoDal 9 Sårklassifikation enl. Wagner (Ref: F.W. Wagner. Foot&Ankle 1981;2:64-122) Grad 0 Inget öppet sår. Ärr samt deformiteter av naglar och skelett kan förekomma. Grad 1 Ytligt sår utan penetration till djupare vävnadslager. Grad 2 Sår som når sena, ben eller ledkapsel. Grad 3 Djupare vävnadslager engagerade. Abscess, osteomyelit och tendinit kan förekomma liksom andra infektionstecken.
10 Vårdsamverkan FyrBoDal 10 Grad 4 Gangrän. Detta kan vara av varierande omfattning, torrt eller vått. Infekterat eller ej. Grad 5 Gangrän av hela foten eller så stor del av foten att underbensamputation måste utföras.
11 Vårdsamverkan FyrBoDal 11 Infektion - Infektionsutredning Etiologi Stafylokocker (staf.aureus) och streptokocker (hemolytiska streptokocker grupp A, även grupp C eller G) är vanligast. Vid djupa infektioner ökar förekomsten av blandflora med gramnegativa bakterier såsom E. coli och Pseudomonas samt anaeroba bakterier. Ovanliga bakterier som kan ge livshotande infektioner är Clostridium tetani (stelkramp) och Clostridium perfringens (gasbrand). Symtom Sårinfektioner kan vara ytliga eller djupa. Vid ytliga infektioner är patienten inte allmänpåverkad och oftast utan feber. Vid djupare infektioner ses en allmänpåverkan, feber ibland med sepsisbild. Djupa infektioner kan ha engagemang av mjukdelar och/eller skelett i form av abscesser, gangrän, nekrotiserande fasciit, tendovaginit, artrit och osteit. Metabol kontroll insulin? God metabol kontroll kan vara svår att uppnå vid infekterade sår. Man bör eftersträva medel-p-glucos < 10 mmol/l för optimal sårläkning. Överväg (temporärt?) insulin till kost och tablettbehandlade. Vid samtidigt gangrän bör su-preparat utsättas och insulinbehandling inledas vid otillfredsställande metabol kontroll. Infektionsutredning Tag bakterieodling vid misstanke om kliniskt signifikant infektion. Angående förfarande vid sårodling se kapitel Sårinfektioner. Vid djupare infektioner överväg djup vävnadsbiopsi, aspirationsodling från abscess och vid osteomyelit benbiopsi. Tag blododling vid allmänpåverkan och feber. Tag ställning till hur djup infektionen är. Tecken till abscess/sekvester på röntgen? Indikation för kirurgisk revision?
12 Vårdsamverkan FyrBoDal 12 Behandling Profylax är viktigaste behandlingen! Screening Diabetespatienternas fötter ska regelbundet undersökas vid läkar- och diabetessköterskebesök. Använd checklista! Värdering av nervfunktion och arteriell cirkulation ska göras vid både vårdcentraler och sjukhusmottagningar. Optimering av metabol kontroll Förutsättningarna för sårläkning är sämre vid permanent hyperglykemi, eftersom kärl- och nervfunktionen liksom det lokala infektionsförsvaret då är störda. Vid akut infektion eller smärtande sår föreligger ofta insulinresistens, vilket innebär att en intensifierad behandling är nödvändig. Insulinbehandling bör övervägas. Målsättning: HbA1c 6,0% vid typ 1 diabetes och 5,0-6,0 % vid typ II diabetes. Sanering av riskfaktorer Även andra faktorer som negativt inverkar på nerv- kärlfunktionen bör saneras. Exempel på detta är smärta, malnutrition, övervikt, ödem och rökning men också hyperlipidemi och hypothyreos. Vissa läkemedel kan ha negativa effekter på metabolismen (t ex thiaziddiuretika). Medicineringen bör ses över och sådana preparat väljas som är metabolt neutrala(t ex furosemid). Blodtryckssänkande läkemedel kan också bidra till en försämrad cirkulation. Ödem Att behandla ödem är avgörande för god sårläkning. Behandling måste väljas utifrån orsak till ödemet. Innan behandling påbörjas skall graden av arteriell insufficiens bedömas genom ankelindex. Obs! Risk för falskt höga värden p g a stela kärl hos diabetiker. Arteriell insufficiens Kritisk ischemi med risk för gangränutveckling föreligger redan vid ankeltryck mindre än 80 mmhg vid samtliga sår. Vid misstanke på kritisk ischemi bör patienten remitteras direkt för kärlkirurgisk bedöming. Samråd gärna per telefon med kärlkirurg.
13 Vårdsamverkan FyrBoDal 13 Lokal sårvård Diabetesfotsår bör läggas om oftare än andra sår p g a infektionsrisken, helst varje dag eventuellt varannan. Sårrengöring Mekanisk rengöring görs för att få bort nekrotiskt material, fibrin och pus. Använd sax, pincett och/eller sårslev. Steril koksaltlösning används då såret har kontakt med fistelgångar, skelett, leder eller annan steril vävnad. Övriga sår rengöres med färsktappat, ljummet kranvatten. Sår med torra svarta nekroser utan infektionstecken, skyddas med rent, torrt förband. I vissa fall, t ex på tår, kan mumifiering och autoamputation ske. Gangrän autoamputation? Förhårdnader filas försiktigt med sandpappersfil. Beakta dock att en förhårdnad är ett tecken på en ökad belastning av området. Detta bör korrigeras genom någon form av avlastning eller ändring av gångmönstret. Häl- och torrsprickor utan infektionstecken tejpas t ex Mezink plåster. Var noggrann vid valet av tejp. Tänk på risk för hudskador. Tejpa aldrig cirkulärt, risk för stas. Torr hud smörjes. Fuktiga nekroser utgör en grogrund för infektioner. Avlägsnas mekaniskt med stor försiktighet eller biologiskt med t ex hydrogel eller cadexomerjod. Förbandsval Hydrogel, t ex IntraSite Gel, Suprasorb Gel, Duodermgel Hydrofiberförband, t ex Aquacel Cadexomerjod i kompress eller salva, t ex Iodosorb Polyuretanskumförband, Mepilex, Allevyn OBS! Ocklusiva förband används med stor försiktighet och under noggrann kontroll i samråd med läkare.
14 Vårdsamverkan FyrBoDal 14 Gipsbehandling Effekten av fenestrerad (fönster) gipsbehandling när det gäller sår belägna inom belastningsyta är ytterst effektiv. Dessa behandlingsgipsar handläggs på ortopedmottagningen Uddevalla sjukhus i samarbete mellan gipstekniker och ortoped. Remisser innehållande uppgifter om sår på diabetesfötter gärna innehållande viss cirkulationsbedömning ges alltid en betydande förtur. Fenestrerad gips Tryckkammarbehandling Vissa patienter kan uppnå snabbare sårläkning med hjälp av tryckkammarbehandling, d v s att andas in syrgas under övertryck. Alla läkare inom NU-sjukvårdens upptagningsområde kan remittera patienter för HBO (HyperBarOxygenering = tryckkammarbehandling). Remissen ställs till: Tryckkammarenheten, OP/IVA kliniken Uddevalla Sjukhus. På remissen skall framgå ett antal medicinska klarlägganden: - nytagen lungröntgen, - lungsjukdomar, - hjärtsjukdomar, - anlag för klaustrofobi samt en sårdiagnos. Det sistnämnda mycket viktigt! Patienten kallas så snart som möjligt. Då görs en helhetsbedömning samt en syrgasmätning i sårområdet (helt smärtfritt men tidskrävande). Om patienten accepteras för behandling startar denna snarast (oftast inom 1-2 veckor). Under behandlingstiden bör patienten komma dagligen, 5 dagar i veckan under ca 1-2 1/2 månad d v s man genomför mellan behandlingar som var och en tar 90 minuter. Under behandlingen kan patienten läsa och lyssna på musik eller som många gör sova.
15 Vårdsamverkan FyrBoDal 15 Ortopedtekniska hjälpmedel Vid förekomst av riskfaktorer är avlastning av utsatta fotytor en förutsättning för att undvika fotsår. Individuellt anpassade ortopedtekniska hjälpmedel förebygger sår och påskyndar sårläkning. Verksamheten regleras i Västra Götalandsregionens Regelverk för hjälpmedel. De ortopedtekniska åtgärderna omfattar insatser både vid profylax och behandling av den diabetiska foten. Diabetesfoten klassas i 4 tillstånd: Nivå I Risk Långvarig typ 1 eller 2 diabetes med fotbesvär t ex metatarsalgi, ömmande pseudoexostoser etc. Nivå II Hög risk Neuropati och/eller perifer kärlsjukdom av lätt till måttlig utsträckning. Nivå III Mycket hög risk Grav neuropati och/eller perifer kärlsjukdom. Grava callusiteter. Upprepade tidigare sår, genomgången partiell fotamputation, grav fotdeformitet. Nivå IV Pågående skada Akut sår, kritisk ischemi, osteoartropati = Charcotfotutveckling. Ortoser och skor Behandlingsortos: lock-låda Anm. Vanligast är att gipstekniker vid ortopedmott applicerar syntetiskt gipsförband Ortop. anpassad sko med stel rullsula och individuellt tillverkad fotbädd.
16 Vårdsamverkan FyrBoDal 16 Användandet av ortoser och skor förekommer både vid profylax och behandling. Dessa klassas som Medicintekniska produkter och finns både som CE-märkta helfabrikat och som specialanpassade produkter. Samtliga hjälpmedel utprovas och anpassas individuellt. Till utprovade hjälpmedel bifogas brukarinformation. Beskrivning av olika hjälpmedel De ortoser som i huvudsak är aktuella inom diabetesbehandling är fotbäddar (inlägg) och olika oledade fotledsortoser (AFO ankel-fotortos). Syftet med fotbäddar är att åstadkomma en optimal belastningsfördelning mellan fotsula och fotbädd. Därigenom förväntas avlastning ske av kritiska områden på foten. Fotbädden kan också motverka viss felställning av foten. Syftet med AFO är att skydda och avlasta foten genom immobilisering av involverade leder. Dessa hjälpmedel är kostnadsfria för patienten. De skor/åtgärder på skor som tillhandahålls av Ortopedteknik är: 1. Behandlingsskor (seriemässigt tillverkade specialskor). Ska vara CE-märkta. De finns som sandal, sko och vinterkänga och är utrustade med styv rullsula och individuellt anpassade fotbäddar. Behandlingsskor ska alltid användas vid gång, inne och ute. Patienten får därför tillräckligt antal skor för inne- och utebruk och med hänsyn till rådande årstid. Behandlingsskor i nivå III och IV är kostnadsfria för patienten. Behandlingsskor: Finns som sandal, sko och känga. Ortop. anpassade skor: Rullsula, släta invändiga foter, rymlig vidd. Tillhandahålls av NU-ortopedteknik. 2. Ortopediskt anpassade skor som inprovas enl gällande egenavgift, f n 600 kr/par. Detta är en sko som skall vara så lik en vanlig sko som möjligt men den är utrustad med vissa egenskaper/funktioner, som är viktiga för diabetiker med förhöjd sårrisk.
17 Vårdsamverkan FyrBoDal Ortopedisk sko (av OTA individuellt tillverkad sko) är en specialanpassad produkt. Egenavgift 600 kr/par. Ortopediska kängor Lästning av konfektionsskor för optimal passform/komfort 4. Ortopedtekniska ändringar av skor, i syfte att optimera komfort och funktion, är kostnadsfria för patienten. Ex rullsula, lästning, klack- och sulförhöjningar. Detta utförs på de skor som patienten köpt eller tillhandahåller och som fortfarande kan användas tillsammans med fotbäddar. Detta är ett alt till ortopediskt anpassade skor. Förskrivning av ortopedtekniska hjälpmedel I dialogen mellan ordinatör och handläggare på Ortopedteknik är en enhetlig nomenklatur ytterst viktig. Använd därför de begrepp som anges i denna text. Remissuppgifter: PAL och klinik - Patientuppgifter - Diagnos med nivåangivelse enligt ovan. Beskrivning av skada-/funktionshinder och syfte Behandling: nivå III och IV, tidsbegränsad, PAL är uppföljningsansvarig och beslutar om fortsatt handläggning. Handläggare på Ortopedteknik gör funktionsuppföljning men reordinerar inte hjälpmedel Profylax: nivå I, II och III ordinationen gäller tillsvidare. Handläggare på Ortopedteknik följer upp och reordinerer hjälpmedel fortlöpande i enlighet med ursprunglig ordination. Uppstår problem/försämring anmäler Ortopedteknik detta till PAL.
18 Vårdsamverkan FyrBoDal 18 Förskrivning Alt. 1 Behandlingshjälpmedel Nivå III: Behandlingsskor inklusive fotbäddar eventuellt ortopediska skor/oledad fotledsortos. Nivå IV: Avtagbar behandlingsortos av lock-låda modell i kombination med behandlingsskor, alt syntetiskt gipsförband via gipstekniker på ortopedmottagningen. Alt. 2 Profylax Nivå I: - Utprovning av fotbäddar till skor för ADL. Kostnadsfria. - Skokonsultation/skoförsäljning av väl inprovade konfektionsskor som är lämpliga tillsammans med fotbäddar. - Ortopedteknik utför kostnadsfritt ändringar på patientens egna butiksinköpta skor i syfte att förbättra passform/komfort. - Lämpliga strumpor s k Diabetesstrumpor finns att köpa på Ortopedteknik liksom stöd- och kompressionsstrumpor. - Arbetsskor betalas alltid av patienten eller dennes arbetsgivare medan anpassningar av arbetsskor är kostnadsfria. Nivå II: - Utprovning av ortopediskt anpassad sko med rullsula. - Anpassning av befintliga skor med styv rullsula. Fotbäddar dito. Kostnadsfritt. Fotbäddar och anpassning av befintliga skor är kostnadsfritt. Utprovning av ortopediskt anpassad sko med rullsula, egenavgift 600 kr. Anm. Om patienten önskar kan Behandlingssko användas för varaktigt bruk. Nivå II och IIIpatienter betalar då egenavgift 600 kr för dessa. Nivå III: - Oledad fotledsortos (AFO) för varaktigt bruk i kombination med anpassade skor (fotbäddar och styv rullsula). Detta gäller ofta en nivå III-fot som tidigare fått behandling som nivå IV. - Fotbäddar, AFO och eventuell anpassning på befintliga skor är kostnadsfria. Nedsatt känsel i kombination med en ej anpassad fotbädd kan ge upphov till onödiga sår
19 Vårdsamverkan FyrBoDal 19 Konfektionsskosortiment Oledad fotledsortos för varaktigt bruk. Ortopdetekniska hjälpmedel utprovas av NU-sjukvårdens samtliga ortopedtekniska mottagningar. Dalslands sjukhus NÄL Uddevalla sjukhus tel begränsat utbud av ortopedtekniska hjälpmedel tel fullt sortiment tel fullt sortiment Bo Karlsson, Verksamhetschef, Ortopedteknik, NU-sjukvården
20 Vårdsamverkan FyrBoDal 20 Vårdnivå Patienter med diabetesrelaterade fotproblem ska handläggas av personal med adekvat utbildning och erfarenhet. Det största antalet diabetiska fotproblem kommer att uppstå bland patienter som kontrolleras inom primärvården. Där sker också primär utredning och behandling. Vid behov remitteras till diabetesfotteamen. Vid djup infektion - akut remiss till sjukhus! Vid ytlig infektion - behandling i öppenvård med täta återbesök, speciellt om nedsatt cirkulation föreligger (risk för progress med gangrän ). Uppföljning kan vid behov senare ske av fotteam. Vilka diabetiker skall remitteras till fotvård? Nydebuterade för 1-2 besök med information om egenvård. Patienter med riskfötter. Patienter som av andra skäl inte kan sköta sina fötter tillfredsställande. Privat/kommunal fotterapeut Privat eller kommunal fotterapeut är lämplig behandlings nivå för information och för behandling av nagelförändringar och klavusbildningar där det ej föreligger svårare grad av neuropati eller nedsatt cirkulation.
21 Vårdsamverkan FyrBoDal 21 Diabetesfotmottagning Särskilda Diabetesfotmottagningar handlägger fotproblem vid förekomst av svår neuropati, nedsatt cirkulation, sår eller osteopati. Diabetesfotmottagningen består av diabetolog, diabetessjuksköterska, diabetesfotterapeut, ortoped och ortopedtekniker, kärlkirurg, infektionsläkare, hud- och narkosläkare. Fotmottagningen ger medicinsk fotvård för riskfötter, har sårmottagning, cirkulationsutredning samt fotrondverksamhet och gipsbehandling. Diabetesfotmottagning finns vid två enheter inom NU-sjukvården. På NÄL och Uddevalla sjukhus. Remiss uppgifter Om patienten: Om såret: - typ av diabetes - duration - diabetesduration - undersökningar - HbA1c - behandlingar - aktuell medicinering - smärtförekomst - diabetes komplikationer - cirkulatoriskt status - blodtryck - neuropatistatus/osteoartropati Diabetesfotmottagningen Uddevalla sjukhus Fotterapeut Lena Larsson Diabetessköterska Diabetesfotmottagningen NÄL Fotterapeut Agneta Johansson Diabetessköterska Kurator Behandlingen av ett fotsår är långdraget och kan bli dyrt. Många läkarbesök, mediciner och kanske speciella behandlingsskor. I vissa fall kan kuratorn hjälpa till med ekonomiskt stöd.
22 Vårdsamverkan FyrBoDal 22 Kvalitetssäkring Lämpliga kvalitetsindikatorer Dokumenterad klinisk fotundersökning Diabetesrelaterat sår Amputation ovan fotled Kvalitetssäkring Enhetligt vårdprogram med checklistor samt lokalt och nationellt kvalitetsregister möjliggör kvalitetsutveckling och mätning av måluppfyllnad. Vårdprogram och checklistor ska revideras varje år.
23 Vårdsamverkan FyrBoDal 23 DIABETISKAFOTEN - CHECKLISTA Förstagångsbesök och 1 gång per år: Perifer cirkulation Varje besök: Allmän hygien, sköts fötterna? Huden - Pulsar: palpabel puls JA/NEJ -rodnad - Dopplertryck -torrhet -hyperkeratos Ankeltryck <50 mmhg innebär kritisk ischemi, -sprickor risk för sår och gangrän. OBS! Falskt förhöjda -tåvecksförändringar värden vid ankeltrycksmätning på diabetiker -clavusbildning med mediaskleros. Vid klinisk misstanke på -behåring fot/underben cirkulatorisk insufficiens ombesörj -hudtemperatur tåtrycksmätning. Metabol screening Naglar - HbA1c - klippning - SR - deformitet - B12 - svampangrepp - CRP - skav mot granntå - Zink - nageltrång - Njurfunktionsprover - Proteinuri Deformitet - Vikt. Tecken på malnutrition - hammartå - klotå - hallux valgus - korsade tår Nervfunktion: - nedsjunkna metatarsalhuvuden - deformitet i hålfoten Ödem Vibrationssinne, stämgaffel mot - malleol JA/NEJ - förekomst och grad - stortå JA/NEJ Om NEJ, föreligger neuropati. Om oklart svar, Inspektera Testa beröring, kyla och värme. Skor: Strumpor: Beröring kan testas med monofilament. - hälkappa - sömmar - sömmar - häl - snörning - resår - ojämnhet i innersula - ovanläder - skostorlek - kvalité - tåhöjd - form
24 Vårdsamverkan FyrBoDal 24 Patientråd Diabetikers fötter är mera utsatta för skador beroende på nedsatt cirkulation och/eller känsel. Egenvård Inspektera dina fötter varje dag. Ett bra hjälpmedel är en spegel. Har du svårt att se eller att böja dej, be om hjälp. Fotbad Tvätta fötterna i ljummet tvålvatten (ca 37 C) varje dag. OBS! Använd ej vibrationsbad. Undvik för stark värme och för stark kyla. Om känseln är nedsatt - kontrollera vattentemperaturen med en badtermometer. Torka fötterna väl, särskilt noga mellan tårna. Nagelklippning Görs alltid efter ett uppmjukande fotbad. Klipp naglarna ofta och rakt efter nagelns tillväxtzon, ej för kort. Fila nagelhörnen så att inga vassa kanter åstadkommer sår på intilliggande tår. Förhårdnader Förhårdnader uppstår där huden är utsatt för tryck och nötning. Se upp för skor med hårda sömmar, trasigt foder, hälkappa etc. Fila försiktigt på förhårdnaden med en fotfil som har sandpappersyta. Filar av ståltyp rivjärn får ej användas. Skär eller klipp aldrig förhårdnader själv. Använd aldrig liktornsplåster eller liktornsmedel. Risken finns att huden löser upp sig för mycket så att det blir sår istället. Torra fötter Använd mjukgörande salva. Smörj ej mellan tårna, där skall huden hållas torr, annars finns risk för hudsprickor och svampbildning. Har du anlag för hälsprickor - undvik då hällösa skor. Kalla fötter Använd extra sockor. Om fötterna känns kalla använd inte värmedyna eller andra uppvärmningsanordningar som kan ge brännskador. Strumpor Använd välsittande strumpor, gärna av bomull eller ylle, helst utan söm, (vänd ev. söm utåt). Se upp med för hård resår i skaften. Strumporna skall ha häl för att ge god passform. Byt strumpor dagligen. Gå aldrig i strumplästen eller barfota. Det är lätt att få sår som sedan kan ta lång tid att läka. Skor Använd skor med god passform, stadig hälkappa, hög tåhätta med snörning eller kardborreband. Byt gärna skor flera gånger om dagen. Lufta fötterna. Töm skor på sand och främmande föremål. Tro aldrig att en dåligt passande sko kan gås in. Har Du frågor eller det uppstår problem med dina fötter, kontakta din läkare, sjuksköterska eller fotterapeut.
25 Vårdsamverkan FyrBoDal 25 Källa: Broschyr Fina Fötter, Svenska Diabetesförbundet
26 Vårdsamverkan FyrBoDal 26 Referenslista Vårdprogram Diabetes 2000, vårdprogram för diabetes i Göteborg och Södra Bohuslän Svenska Diabetesförbundets skriftserier nr 3, utgiven i samarbete med LUCD i Stockholms län.
DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!
DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! Ulrika Myrholm Diabetes/endokrinmottagningen Falu lasarett 161026,171023 Vårdprogram Diabetesfoten Se Dalarnas diabetesråd STRATEGI: 1. Regelbunden fotundersökning
Läs merNationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018
Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.
Läs merVårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ove Lind 2018-05-29 Verksamhet Primärvård Norr,Primärvård Örebro,Primärvård Söder,Primärvård väster,privata vårdcentraler,staben Hälso- och sjukvård,hälsooch sjukvårdsförvaltningen
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och
Läs merFotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS
Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes
Läs merDiabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro
Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men
Läs merDen diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus
Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience
Läs merVar steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje.
Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje. Innehåll: 1. Diabetesfot riskkategori. 2. Remiss till fotsjukvård.
Läs merUtbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet
Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program
Läs merHur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?
Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2
Läs merDIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken
DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merRiktlinje Fotsjukvård
2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,
Läs merDiabetesfoten. Jan Eriksson/Maria Svensson. Läkarprogrammet T6 ht Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset
Diabetesfoten Jan Eriksson/Maria Svensson Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset Läkarprogrammet T6 ht 2016 jan.eriksson@medsci.uu.se Diabetiska foten Hälsoekonomiskt
Läs merDiabetes och fotvård
DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merDiabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam
Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam September 2016 Jan Eriksson Inst. för Medicinska Vetenskaper och Sekt f Endokrinologi och Diabetes, VO Specialmedicin jan.eriksson@medsci.uu.se Diabetesfoten Hälsoekonomiskt
Läs merFina fötter. - förebyggande fotvård
Fina fötter - förebyggande fotvård Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-564 82 1 00, Fax: 08-564 821 39 Pg: 481 31 35-3, Bg: 332-4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text:
Läs merDiabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Läs merFOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)
Sida 1 (5) 2016-01-20 FOTSJUKVÅRD MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (5) Innehåll Överenskommelse... 3 Ansvar...
Läs merKärlkirurgisk utredning och behandling
Kärlkirurgisk utredning och behandling Peter Danielsson, MD Specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi Överläkare Hallands Sjukhus Halmstad 2018-03-02 Dagens program Arteriell insufficiens i benen Bakgrund
Läs merOrtopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar
Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merDIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala
DIABETES FOTEN Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTSJUKVÅRDEN MOTTAGNINGEN FÖR METABOLA SJUKDOMAR Marianne Sandberg och Ellinor Sjölund Ingång 40, 1 Trappa Tillfälligt
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs mer1 Egenvård... 3. 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3. 3 Medicinska tillstånd... 5. Patientinformation... 13. Remiss...14
Regional riktlinje Remittering till medicinsk fotvård 2010 Innehållsförteckning 1 Egenvård... 3 1.1 Förebyggande behandling...3 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3 2.1 Målgrupper...3 2.2 Remiss...4
Läs merLunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218
Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Mikael Frisk Magnus Andersson Eva Carlberg Marie Wallin Jean-Martin Charcot (1825-1893) Jean- Martin Charcot föddes i Paris den 29 november 1825. År 1853 fick
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merBedömning av sår Checklista öppenvård
Akut remiss för slutenvård (akuten): Infekterat sår med feber + CRP-stegring Misstänkt abscess Sen eller ledengagemang Akut gangränhot Bedömning av sår Checklista öppenvård Checklista för bedömning och
Läs merDIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet
Diabetes, drabbar hela kärlträdet Den Diabetiska Foten Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Mikroangiopati Retinopati Neuropati Nefropati Makroangiopati Hjärtinfarkt
Läs merFotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES
Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES
Läs merFÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD
FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD Det är mycket viktigt för en diabetiker att ta hand om sin personliga hälsa. Speciellt måste fötternas välstånd
Läs merDiabetes. Britt Lundahl 2014-09-24
Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.
Läs merHudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Läs merDiabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?
Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för
Läs merOmråde: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning
Område: Gilitigt från och med 2009-01-01 Reviderad den Innehållsförteckning Specifika regler för området 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 06 03 12
Läs merDel 4 Ortoser och proteser 06
Del 4 Ortoser och proteser 06 Ortopedklinikerna vid sjukhusen i Kalmar, Oskarshamn och Västervik har generellt ett delat kostnadsansvar/budget för de ortopedtekniska hjälpmedlen om inget annat anges i
Läs merFÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA
Föreläsning om sår och sårbehandling 14 november 2018 i Stockholm tillsammans med Mölnlycke Health Care Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: margareta.grauers@comhem.se Margareta Grauers,
Läs merLokalbehandling av sår
2 Lokalbehandling av sår Innehållsförteckning Sid Övergripande målsättning. 2 Tillvägagångssätt.. 2 Den normala sårläkningsprocessen. 3 Lokalt sårstatus. 4 Rengöring och upprensning av sår 5 Hudvård. 6
Läs merUtredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård
Landstinget i Kalmar län Planeringsenheten, Landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2016-08-30 Diarienummer 160300 Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård Förslag
Läs merBehandlingskostnader
Behandlingskostnader Behandlingssfrekvens Tid till sårläkning Andel sårrecidiv 75% personal 10-20% förband Behandling -strategier 1. Kontrollera om patientens blodcirkulation är tillfredsställande och
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning
Läs merSÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6
SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013 Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 Mål för sårbehandling Övergripande mål; - Läka såret - Reducera patientens lidande - Underlätta patientens dagliga
Läs merTisdagen den 5 maj. är det dags för årets Fothälsodag och årets tema är tonårsfötter. tisdag 5 maj TEMA: TONÅRSFÖTTER!
Tisdagen den 5 maj är det dags för årets Fothälsodag och årets tema är tonårsfötter. FIP-IFP, vårt internationella fotförbund, utser varje år månaden maj till Världsfothälsomånad med ett särskilt tema.
Läs merInfekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Läs merFotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015
Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Statistik aktiv uremivård 2014 5194 fungerande transplanterad njure 833 peritonealdialys
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Hallux valgus och Hammartå - Patientinformation Innehåll Hallux valgus Sidan 3 Hammartå Sidan 6 2 Information till dig som ska opereras för Hallux valgus eller
Läs merVårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4
Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada
Läs merForebygging av fotsår med ortopediteknikk
Forebygging av fotsår med ortopediteknikk Ulla Hellstrand Tang, leg. Ortopedingenjör Department of Orthopaedics, Institute of Clinical Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg,
Läs merBehandlingsskor. Information till brukare
Behandlingsskor Information till brukare Vad är en behandlingssko? Du har fått en sko som ingår i en behandling. Under själva behandlingstiden är det viktigt att du bara använder dessa skor, både inom-
Läs merTyp 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet
Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet METODER FÖR ATT UPPNÅ RÖKSTOPP Hälso- och sjukvården bör: ge kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prio 1) och vid behov komplettera
Läs merNagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R
Nagelsvamp I N FO R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp är ett vanligt besvär. Fotsvamp är ännu vanligare och är oftast en grund till att man drabbas av nagelsvampsinfektion på tårna.
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv
9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna
Läs merDel 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p
Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Johan Andersson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 49 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste tre åren har en synförsämring inträtt och vid den
Läs merSvårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen
Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en
Läs merSår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening
Läs merVårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD
Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta
Läs merKarin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer?
Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer? Ont i rygg/buk som hon inte haft tidigare? Feber? Synligt blod i urinen? Tidigare UVI? Läkemedelsallergi?
Läs merDel 6_10 sidor_17 poäng
Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.
Läs merHJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12
HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12 03 12 03 BRÅCKBAND 03 12 06 BRÅCKGÖRDEL Förskrivare L med specialistkompetens i kirurgi. Förskrivningsrätt och/eller uppföljning kan delegeras till annan befattningshavare
Läs merAkut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism
Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över
Läs merVårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland
Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:
Läs merApotekets råd om. Hudbesvär
Apotekets råd om Hudbesvär Huden har många olika, viktiga funktioner. Bland annat är huden ett mekaniskt skydd mot omvärlden. Huden kan liksom alla andra organ drabbas av olika typer av åkommor. Vissa
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Läs merVårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning
2 Sårinfektioner Innehållsförteckning Sid. Klinisk infektion 3 Vanligt förekommande mikroorganismer. 4 Sårodling.. 5 Behandlingsriktlinjer. 6 Antibiotikaval. 6 Allmänna riktlinjer för lokal sårbehandling
Läs merHälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS
2017-09-11 33699 1 (5) Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS Sammanfattning Rutinen beskriver akut omhändertagande, uppföljning och rehabilitering av såväl kirurgiskt som
Läs merRiktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens
Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs merVåga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR
Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära
Läs merFakta om diabetes och typ 2-diabetes
Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merRegelverk Ortopedtekniska hjälpmedel
PM 1 (9) Division Hälsa Habilitering Rehabilitering HHR 2012-05-23 Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-05-23 2 (9) Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel 1 Bakgrund 3 Samrådsgruppens
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs merHjälpmedelshandboken för Västmanland 2012. Bok 4 Ortopedtekniska avdelningen
Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012 Bok 4 Ortopedtekniska avdelningen Hjälpmedelshandboken. Bok 4 Ortopedtekniska avdelningen Hjälpmedelshandboken består av fem delar som innehåller information om
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Fastställt av OLA Gäller ej OLA Fastställt av Reo 200-0-09 Vårdsamverkan Reo sjuhärad Arbetsuppgifter för diabetesansvarig sjuksköterska (DA). Bilaga idor: Antal bilagor: Hälso- och sjukvården i södra
Läs merAktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05
1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför
Läs mer32 Fötter, sår. Huden är vårt viktigaste immunförsvar! Inga sår Ingen amputation!
32 Fötter, sår 2018-03-22 diabeteshandboken.se Målsättning och hur vi når dit Målsättningen är att minska antalet patienter som drabbas av smärttillstånd, fotdeformiteter, sår och amputationer. Detta arbete
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merForebyggning av fotsår hos personer med diabetes
Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes Ulla Hellstrand Tang, Ortopedteknik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,Göteborg Illustrationer: Pontus Andersson 1 2 1960 talet Brand P 3 1989 4 1998 5
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merTRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat
Läs merSårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar
Sårskador och stelkramp Distriktsveterinärerna tipsar 2 Sårskador och stelkramp Våra hästar har en speciell förmåga att skada sig på saker man inte trodde fanns i dess omgivning. När olyckan är framme
Läs merFotvård. Hur mår dina fötter?
Fotvård Hur mår dina fötter? Finlands Apotekareförbund 2005 2 Fotvård är en del av varje dag Att vårda sina fötter är ett viktigt delområde i den dagliga hygienen. Med en god omvårdnad kan människor i
Läs merHANDBOK HJÄLPMEDEL Huvudavsnitt: C Särskilda direktiv för vissa produktområden
. Ortopedtekniska hjälpmedel 1 (5) ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL DEFINITIONER OCH OMFATTNING Spinala ortoser Extremitetsortoser Extremitetsproteser Proteser utom extremitetsproteser Ortopediska skor Ortopediska
Läs merSex år med diabetesprocessen på SÄS
Sex år med diabetesprocessen på SÄS Hur fungerar det? Hur profiterar patienter? Detlef Hess, processledare Lars Berg, diabetessjuksköterska Södra LEAN Älvsborgs FORUM Sjukhus i samarbete med Hur organiseras
Läs merVälkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.
Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar
Läs merDiabetesfotdag Utan foton
Diabetesfotdag 2018-05-08 Utan foton Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. E-mail: britt-louise.s.andersson @kronoberg.se Diabetes och fotsår maj 2018 En
Läs merDIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus
DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ
Läs merHöftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes
Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.
Läs merHäloperation på grund av besvär från hälsenefästet
1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från
Läs merFotvårdsspecialist Nybesök
Fotvårdsspecialist Nybesök Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp Kompletterande kontakttyp VÅRDBEGÄRAN
Läs mer