Vårdsamverkan FyrBoDal. Diabetesfotsår. Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdsamverkan FyrBoDal. Diabetesfotsår. Innehållsförteckning"

Transkript

1 Vårdsamverkan FyrBoDal Diabetesfotsår Innehållsförteckning Sid Målsättning. 2 Diabetesfoten... 3 Vad är en riskfot.. 3 Olika faktorer som kan orsaka fotsår hos diabetiker 4 Symtom och kliniska fynd. 6 Utredning 7 Sårklassifikation enl. Wagner 9 Infektion - infektionsutredning. 11 Behandling. 12 Lokal sårvård. 13 Gipsbehandling. 14 Tryckkammarbehandling 14 Ortopedtekniska hjälpmedel. 15 Vårdnivå 20 Diabetesfotmottagning 21 Kurator 21 Kvalitetssäkring 22 Diabetesfoten checklista. 23 Patientråd.. 24 Fotgympa. 25 Referenslista Granskats av Bo Grände överläkare, medicinkliniken, NÄL Staffan Wettre överläkare, medicinkliniken, Uddevalla sjukhus Claes Rothelius, överläkare ortopedkliniken Uddevalla sjukhus Foto Diabetesmottagning NÄL

2 Vårdsamverkan FyrBoDal 2 MÅLSÄTTNING Att minska antalet patienter som drabbas av smärttillstånd, fotdeformiteter, sår och amputationer. Detta arbete bygger på fyra grundpelare. 1. Förhindra uppkomst av sår genom god egenvård (patientundervisning). 2. Regelbunden (minst) årlig fotundersökning av behandlande läkare. 3. FOTVÅRD och tidig avlastning med fotbäddar och ortopediska skor för riskfötter. 4. Snabbt och korrekt omhändertagande (med ett multidisiplinärt förhållningssätt) när ett fotsår uppkommer.

3 Vårdsamverkan FyrBoDal 3 Diabetesfoten Bakgrund De flesta diabetiker får förr eller senare fotproblem som kräver aktiv behandling. Hälften av alla icke traumatiska amputationer utföres på diabetiker. 2/3 av alla amputationer vid diabetes orsakas av ett fotsår. 4 av 5 fotsår föregås av våld mot foten (inklusive tryck av olämplig fotbeklädnad)! Preventiva åtgärder kan reducera amputationsfrekvensen med 50 %. HUDEN ÄR VÅRT VIKTIGASTE IMMUNFÖRSVAR! INGA SÅR MINDRE RISK FÖR AMPUTATION! Aktiv screeningverksamhet möjliggör tidig upptäckt av diabetiska fotproblem, riskfötter, som med profylaktiska åtgärder kan ges en långsiktigt god prognos. Vad är en riskfot? Följande riskfaktorer kräver extra uppmärksamhet. Ju fler faktorer som förekommer samtidigt- desto större risk för sår! - Perifer neuropati - Perifer kärlsjukdom - Tidigare fotsår eller amputation - Fotdeformitet eller störd dynamik och gångmönster - Ödem - Samtidig nefropati - Rökning - Nedsatt syn - Ensamboende - Ålder över 70 år - Socioekonomiska faktorer

4 Vårdsamverkan FyrBoDal 4 Olika faktorer som kan orsaka fotsår hos diabetiker - Sensorisk nervskada medför nedsatt känsel i fötterna och risk för förhårdnader på belastade punkter. - Motorisk nervskada till fotens muskulatur medför muskelförtvining och risk för förändring av anatomi och funktion. - Autonom nervskada leder till påverkad behåring och svettningsfunktion. - Yttre skada kan leda till diabetessår som inte uppmärksammas p g a nedsatt känsel. - Microangiopati - Macroangiopati Neuropatiska sår Såren är svåra att läka utan avlastning med fotbäddar och behandlingsskor eller ibland gipsbehandlig. Avlastning är huvudåtgärd vid neuropatiska sår och läker en stor majoritet av dessa. Vid nedsatt nervfunktion finns också risk för diabetesosteoartropati (Charcotfot). Detta är ett allvarligt och ofta förbisett tillstånd där skelettet i foten bryts ned. Man får en omformning av fotskelettet med nedsatt framtida funktion och risk för sår. Charcotfoten kräver livslång uppföljning och behandling med ortos eller andra ortopediska hjälpmedel. Neuropatiskt sår Charcotfot

5 Vårdsamverkan FyrBoDal 5 Ischemiska sår Försämrad genomblödning i ben och fot medför risk för sår och gangrän (vävnadsdöd). Kronisk kritisk extremitetsischemi definieras som ischemiska vilosmärtor och/eller ischemiska sår med ett systoliskt ankeltryck <50 mmhg och eller tåtryck <30 mmhg. Hos diabetiker med ett systoliskt ankeltryck <80 mmhg och/eller tåtryck <45 mmhg föreligger redan en starkt ökad risk för gangränutveckling. Diabetiker med kritisk ischemi har ofta sår, men diabetesneuropatin medför att dessa är smärtande i endast 50 % av fallen. Avsaknad av smärta utesluter således inte förekomst av kritisk ischemi. Ischemiskt sår Bidragande orsaker till perifer kärlsjukdom - Hyperglykemi - Rökning - Blodfettrubbning - Neuropati Bakom flertalet diabetessår finns en kombination av flera orsaker.

6 Vårdsamverkan FyrBoDal 6 Symtom och kliniska fynd Neuropati Diabetesneuropatin utmärks av ett smygande förlopp. Vanliga kliniska tecken är bortfall av ytlig sensibilitet, oförmåga att skilja varmt från kallt samt stickkänsla eller kuddkänsla. Neuropati är i allmänhet inte smärtande men i vissa fall kan svåra smärttillstånd uppstå. Som en konsekvens av neuropati i motoriska nerver uppträder muskelförtvining. Nedsatt svettsekretion och bortfall av behåring orsakas av autonom neuropati. Detta brukar leda till torra fötter med spruckna hälar och förhårdnader på belastningsytor. Sårutveckling är i dessa fall nära förestående. Nedsatt cirkulation Den nedsatta cirkulationen orsakas dels av arterioskleros i benens stora artärer (macroangiopati), vilket ibland kan åtgärdas av kärlkirurg, dels av dysfunktion i arterioler och kapillärer (microangiopati) vilken ej är tillgänglig för rekonstruktiv kirurgi. Ofta föreligger dessutom störningar i blodfunktionen och i blodflödet. Fotdeformiteter Muskelatrofin leder till nedsjunket eller formförändrat fotvalv och utveckling av klotår och andra deformiteter. Senförkortning kan ge upphov till styvhets- och stramhetskänsla. Den metabola störningen medför reduktion av fotens normala fettkuddar. Lokalisation av sår Diabetiska sår kan vara lokaliserade varsomhelst på foten men vanligast förekommer de på tåtoppar och mellan tår, under metatarsalhuvuden samt på hälarna. Ischemiska sår finns distalt på tår eller hälar medan neuropatiska sår ofta är lokaliserade på belastade ytor. Ödem Ödem bidrar till uppkomst av sår och försämrar sårläkningen. Osteoartropati I den akuta fasen av diabetisk osteoartropati kan detta allvarliga tillstånd vara svårt att skilja kliniskt och röntgenologiskt från en allvarlig infektion. Symtomen är rodnad, svullnad, värmeökning, smärta, feber och CRP-stegring.

7 Vårdsamverkan FyrBoDal 7 Utredning Vid utredning av diabetiska fotproblem bör checklista följas, se sidan 27 och följande aspekter värderas: Anamnes Andra sjukdomar Läkemedel Tidigare fotproblem Tidigare kärlutredning Metabol screening Status Perifer cirkulation Nervfunktion Metabol kontroll Laboratoriescreening (t ex thyreoidea-, njurfunktion) Sår Klassifikation Karaktär Lokalisering Yta Om möjligt fotografera såret Röntgen/isotop undersökning Slätröntgen Skelettscintigrafi Perifer cirkulation Ankeltryck Tåtryck Kärlkirurgisk konsultation Angiografi Smärta Orsak Karaktär Svårighetsgrad

8 Vårdsamverkan FyrBoDal 8 Ortopedteknisk utredning Avlastningsbehov Nervfunktion Stämgaffel Senreflexer Monofilament Semmes-Weinstein monofilament 4.65 log (tunn syntetisk fiber), motsvarande 10 grams tryck, används vid screening. Testa under första och femte metatarsalhuvudena samt under stortån. Nedsatt känsel föreligger om beröringen inte uppfattas på en eller flera testpunkter.

9 Vårdsamverkan FyrBoDal 9 Sårklassifikation enl. Wagner (Ref: F.W. Wagner. Foot&Ankle 1981;2:64-122) Grad 0 Inget öppet sår. Ärr samt deformiteter av naglar och skelett kan förekomma. Grad 1 Ytligt sår utan penetration till djupare vävnadslager. Grad 2 Sår som når sena, ben eller ledkapsel. Grad 3 Djupare vävnadslager engagerade. Abscess, osteomyelit och tendinit kan förekomma liksom andra infektionstecken.

10 Vårdsamverkan FyrBoDal 10 Grad 4 Gangrän. Detta kan vara av varierande omfattning, torrt eller vått. Infekterat eller ej. Grad 5 Gangrän av hela foten eller så stor del av foten att underbensamputation måste utföras.

11 Vårdsamverkan FyrBoDal 11 Infektion - Infektionsutredning Etiologi Stafylokocker (staf.aureus) och streptokocker (hemolytiska streptokocker grupp A, även grupp C eller G) är vanligast. Vid djupa infektioner ökar förekomsten av blandflora med gramnegativa bakterier såsom E. coli och Pseudomonas samt anaeroba bakterier. Ovanliga bakterier som kan ge livshotande infektioner är Clostridium tetani (stelkramp) och Clostridium perfringens (gasbrand). Symtom Sårinfektioner kan vara ytliga eller djupa. Vid ytliga infektioner är patienten inte allmänpåverkad och oftast utan feber. Vid djupare infektioner ses en allmänpåverkan, feber ibland med sepsisbild. Djupa infektioner kan ha engagemang av mjukdelar och/eller skelett i form av abscesser, gangrän, nekrotiserande fasciit, tendovaginit, artrit och osteit. Metabol kontroll insulin? God metabol kontroll kan vara svår att uppnå vid infekterade sår. Man bör eftersträva medel-p-glucos < 10 mmol/l för optimal sårläkning. Överväg (temporärt?) insulin till kost och tablettbehandlade. Vid samtidigt gangrän bör su-preparat utsättas och insulinbehandling inledas vid otillfredsställande metabol kontroll. Infektionsutredning Tag bakterieodling vid misstanke om kliniskt signifikant infektion. Angående förfarande vid sårodling se kapitel Sårinfektioner. Vid djupare infektioner överväg djup vävnadsbiopsi, aspirationsodling från abscess och vid osteomyelit benbiopsi. Tag blododling vid allmänpåverkan och feber. Tag ställning till hur djup infektionen är. Tecken till abscess/sekvester på röntgen? Indikation för kirurgisk revision?

12 Vårdsamverkan FyrBoDal 12 Behandling Profylax är viktigaste behandlingen! Screening Diabetespatienternas fötter ska regelbundet undersökas vid läkar- och diabetessköterskebesök. Använd checklista! Värdering av nervfunktion och arteriell cirkulation ska göras vid både vårdcentraler och sjukhusmottagningar. Optimering av metabol kontroll Förutsättningarna för sårläkning är sämre vid permanent hyperglykemi, eftersom kärl- och nervfunktionen liksom det lokala infektionsförsvaret då är störda. Vid akut infektion eller smärtande sår föreligger ofta insulinresistens, vilket innebär att en intensifierad behandling är nödvändig. Insulinbehandling bör övervägas. Målsättning: HbA1c 6,0% vid typ 1 diabetes och 5,0-6,0 % vid typ II diabetes. Sanering av riskfaktorer Även andra faktorer som negativt inverkar på nerv- kärlfunktionen bör saneras. Exempel på detta är smärta, malnutrition, övervikt, ödem och rökning men också hyperlipidemi och hypothyreos. Vissa läkemedel kan ha negativa effekter på metabolismen (t ex thiaziddiuretika). Medicineringen bör ses över och sådana preparat väljas som är metabolt neutrala(t ex furosemid). Blodtryckssänkande läkemedel kan också bidra till en försämrad cirkulation. Ödem Att behandla ödem är avgörande för god sårläkning. Behandling måste väljas utifrån orsak till ödemet. Innan behandling påbörjas skall graden av arteriell insufficiens bedömas genom ankelindex. Obs! Risk för falskt höga värden p g a stela kärl hos diabetiker. Arteriell insufficiens Kritisk ischemi med risk för gangränutveckling föreligger redan vid ankeltryck mindre än 80 mmhg vid samtliga sår. Vid misstanke på kritisk ischemi bör patienten remitteras direkt för kärlkirurgisk bedöming. Samråd gärna per telefon med kärlkirurg.

13 Vårdsamverkan FyrBoDal 13 Lokal sårvård Diabetesfotsår bör läggas om oftare än andra sår p g a infektionsrisken, helst varje dag eventuellt varannan. Sårrengöring Mekanisk rengöring görs för att få bort nekrotiskt material, fibrin och pus. Använd sax, pincett och/eller sårslev. Steril koksaltlösning används då såret har kontakt med fistelgångar, skelett, leder eller annan steril vävnad. Övriga sår rengöres med färsktappat, ljummet kranvatten. Sår med torra svarta nekroser utan infektionstecken, skyddas med rent, torrt förband. I vissa fall, t ex på tår, kan mumifiering och autoamputation ske. Gangrän autoamputation? Förhårdnader filas försiktigt med sandpappersfil. Beakta dock att en förhårdnad är ett tecken på en ökad belastning av området. Detta bör korrigeras genom någon form av avlastning eller ändring av gångmönstret. Häl- och torrsprickor utan infektionstecken tejpas t ex Mezink plåster. Var noggrann vid valet av tejp. Tänk på risk för hudskador. Tejpa aldrig cirkulärt, risk för stas. Torr hud smörjes. Fuktiga nekroser utgör en grogrund för infektioner. Avlägsnas mekaniskt med stor försiktighet eller biologiskt med t ex hydrogel eller cadexomerjod. Förbandsval Hydrogel, t ex IntraSite Gel, Suprasorb Gel, Duodermgel Hydrofiberförband, t ex Aquacel Cadexomerjod i kompress eller salva, t ex Iodosorb Polyuretanskumförband, Mepilex, Allevyn OBS! Ocklusiva förband används med stor försiktighet och under noggrann kontroll i samråd med läkare.

14 Vårdsamverkan FyrBoDal 14 Gipsbehandling Effekten av fenestrerad (fönster) gipsbehandling när det gäller sår belägna inom belastningsyta är ytterst effektiv. Dessa behandlingsgipsar handläggs på ortopedmottagningen Uddevalla sjukhus i samarbete mellan gipstekniker och ortoped. Remisser innehållande uppgifter om sår på diabetesfötter gärna innehållande viss cirkulationsbedömning ges alltid en betydande förtur. Fenestrerad gips Tryckkammarbehandling Vissa patienter kan uppnå snabbare sårläkning med hjälp av tryckkammarbehandling, d v s att andas in syrgas under övertryck. Alla läkare inom NU-sjukvårdens upptagningsområde kan remittera patienter för HBO (HyperBarOxygenering = tryckkammarbehandling). Remissen ställs till: Tryckkammarenheten, OP/IVA kliniken Uddevalla Sjukhus. På remissen skall framgå ett antal medicinska klarlägganden: - nytagen lungröntgen, - lungsjukdomar, - hjärtsjukdomar, - anlag för klaustrofobi samt en sårdiagnos. Det sistnämnda mycket viktigt! Patienten kallas så snart som möjligt. Då görs en helhetsbedömning samt en syrgasmätning i sårområdet (helt smärtfritt men tidskrävande). Om patienten accepteras för behandling startar denna snarast (oftast inom 1-2 veckor). Under behandlingstiden bör patienten komma dagligen, 5 dagar i veckan under ca 1-2 1/2 månad d v s man genomför mellan behandlingar som var och en tar 90 minuter. Under behandlingen kan patienten läsa och lyssna på musik eller som många gör sova.

15 Vårdsamverkan FyrBoDal 15 Ortopedtekniska hjälpmedel Vid förekomst av riskfaktorer är avlastning av utsatta fotytor en förutsättning för att undvika fotsår. Individuellt anpassade ortopedtekniska hjälpmedel förebygger sår och påskyndar sårläkning. Verksamheten regleras i Västra Götalandsregionens Regelverk för hjälpmedel. De ortopedtekniska åtgärderna omfattar insatser både vid profylax och behandling av den diabetiska foten. Diabetesfoten klassas i 4 tillstånd: Nivå I Risk Långvarig typ 1 eller 2 diabetes med fotbesvär t ex metatarsalgi, ömmande pseudoexostoser etc. Nivå II Hög risk Neuropati och/eller perifer kärlsjukdom av lätt till måttlig utsträckning. Nivå III Mycket hög risk Grav neuropati och/eller perifer kärlsjukdom. Grava callusiteter. Upprepade tidigare sår, genomgången partiell fotamputation, grav fotdeformitet. Nivå IV Pågående skada Akut sår, kritisk ischemi, osteoartropati = Charcotfotutveckling. Ortoser och skor Behandlingsortos: lock-låda Anm. Vanligast är att gipstekniker vid ortopedmott applicerar syntetiskt gipsförband Ortop. anpassad sko med stel rullsula och individuellt tillverkad fotbädd.

16 Vårdsamverkan FyrBoDal 16 Användandet av ortoser och skor förekommer både vid profylax och behandling. Dessa klassas som Medicintekniska produkter och finns både som CE-märkta helfabrikat och som specialanpassade produkter. Samtliga hjälpmedel utprovas och anpassas individuellt. Till utprovade hjälpmedel bifogas brukarinformation. Beskrivning av olika hjälpmedel De ortoser som i huvudsak är aktuella inom diabetesbehandling är fotbäddar (inlägg) och olika oledade fotledsortoser (AFO ankel-fotortos). Syftet med fotbäddar är att åstadkomma en optimal belastningsfördelning mellan fotsula och fotbädd. Därigenom förväntas avlastning ske av kritiska områden på foten. Fotbädden kan också motverka viss felställning av foten. Syftet med AFO är att skydda och avlasta foten genom immobilisering av involverade leder. Dessa hjälpmedel är kostnadsfria för patienten. De skor/åtgärder på skor som tillhandahålls av Ortopedteknik är: 1. Behandlingsskor (seriemässigt tillverkade specialskor). Ska vara CE-märkta. De finns som sandal, sko och vinterkänga och är utrustade med styv rullsula och individuellt anpassade fotbäddar. Behandlingsskor ska alltid användas vid gång, inne och ute. Patienten får därför tillräckligt antal skor för inne- och utebruk och med hänsyn till rådande årstid. Behandlingsskor i nivå III och IV är kostnadsfria för patienten. Behandlingsskor: Finns som sandal, sko och känga. Ortop. anpassade skor: Rullsula, släta invändiga foter, rymlig vidd. Tillhandahålls av NU-ortopedteknik. 2. Ortopediskt anpassade skor som inprovas enl gällande egenavgift, f n 600 kr/par. Detta är en sko som skall vara så lik en vanlig sko som möjligt men den är utrustad med vissa egenskaper/funktioner, som är viktiga för diabetiker med förhöjd sårrisk.

17 Vårdsamverkan FyrBoDal Ortopedisk sko (av OTA individuellt tillverkad sko) är en specialanpassad produkt. Egenavgift 600 kr/par. Ortopediska kängor Lästning av konfektionsskor för optimal passform/komfort 4. Ortopedtekniska ändringar av skor, i syfte att optimera komfort och funktion, är kostnadsfria för patienten. Ex rullsula, lästning, klack- och sulförhöjningar. Detta utförs på de skor som patienten köpt eller tillhandahåller och som fortfarande kan användas tillsammans med fotbäddar. Detta är ett alt till ortopediskt anpassade skor. Förskrivning av ortopedtekniska hjälpmedel I dialogen mellan ordinatör och handläggare på Ortopedteknik är en enhetlig nomenklatur ytterst viktig. Använd därför de begrepp som anges i denna text. Remissuppgifter: PAL och klinik - Patientuppgifter - Diagnos med nivåangivelse enligt ovan. Beskrivning av skada-/funktionshinder och syfte Behandling: nivå III och IV, tidsbegränsad, PAL är uppföljningsansvarig och beslutar om fortsatt handläggning. Handläggare på Ortopedteknik gör funktionsuppföljning men reordinerar inte hjälpmedel Profylax: nivå I, II och III ordinationen gäller tillsvidare. Handläggare på Ortopedteknik följer upp och reordinerer hjälpmedel fortlöpande i enlighet med ursprunglig ordination. Uppstår problem/försämring anmäler Ortopedteknik detta till PAL.

18 Vårdsamverkan FyrBoDal 18 Förskrivning Alt. 1 Behandlingshjälpmedel Nivå III: Behandlingsskor inklusive fotbäddar eventuellt ortopediska skor/oledad fotledsortos. Nivå IV: Avtagbar behandlingsortos av lock-låda modell i kombination med behandlingsskor, alt syntetiskt gipsförband via gipstekniker på ortopedmottagningen. Alt. 2 Profylax Nivå I: - Utprovning av fotbäddar till skor för ADL. Kostnadsfria. - Skokonsultation/skoförsäljning av väl inprovade konfektionsskor som är lämpliga tillsammans med fotbäddar. - Ortopedteknik utför kostnadsfritt ändringar på patientens egna butiksinköpta skor i syfte att förbättra passform/komfort. - Lämpliga strumpor s k Diabetesstrumpor finns att köpa på Ortopedteknik liksom stöd- och kompressionsstrumpor. - Arbetsskor betalas alltid av patienten eller dennes arbetsgivare medan anpassningar av arbetsskor är kostnadsfria. Nivå II: - Utprovning av ortopediskt anpassad sko med rullsula. - Anpassning av befintliga skor med styv rullsula. Fotbäddar dito. Kostnadsfritt. Fotbäddar och anpassning av befintliga skor är kostnadsfritt. Utprovning av ortopediskt anpassad sko med rullsula, egenavgift 600 kr. Anm. Om patienten önskar kan Behandlingssko användas för varaktigt bruk. Nivå II och IIIpatienter betalar då egenavgift 600 kr för dessa. Nivå III: - Oledad fotledsortos (AFO) för varaktigt bruk i kombination med anpassade skor (fotbäddar och styv rullsula). Detta gäller ofta en nivå III-fot som tidigare fått behandling som nivå IV. - Fotbäddar, AFO och eventuell anpassning på befintliga skor är kostnadsfria. Nedsatt känsel i kombination med en ej anpassad fotbädd kan ge upphov till onödiga sår

19 Vårdsamverkan FyrBoDal 19 Konfektionsskosortiment Oledad fotledsortos för varaktigt bruk. Ortopdetekniska hjälpmedel utprovas av NU-sjukvårdens samtliga ortopedtekniska mottagningar. Dalslands sjukhus NÄL Uddevalla sjukhus tel begränsat utbud av ortopedtekniska hjälpmedel tel fullt sortiment tel fullt sortiment Bo Karlsson, Verksamhetschef, Ortopedteknik, NU-sjukvården

20 Vårdsamverkan FyrBoDal 20 Vårdnivå Patienter med diabetesrelaterade fotproblem ska handläggas av personal med adekvat utbildning och erfarenhet. Det största antalet diabetiska fotproblem kommer att uppstå bland patienter som kontrolleras inom primärvården. Där sker också primär utredning och behandling. Vid behov remitteras till diabetesfotteamen. Vid djup infektion - akut remiss till sjukhus! Vid ytlig infektion - behandling i öppenvård med täta återbesök, speciellt om nedsatt cirkulation föreligger (risk för progress med gangrän ). Uppföljning kan vid behov senare ske av fotteam. Vilka diabetiker skall remitteras till fotvård? Nydebuterade för 1-2 besök med information om egenvård. Patienter med riskfötter. Patienter som av andra skäl inte kan sköta sina fötter tillfredsställande. Privat/kommunal fotterapeut Privat eller kommunal fotterapeut är lämplig behandlings nivå för information och för behandling av nagelförändringar och klavusbildningar där det ej föreligger svårare grad av neuropati eller nedsatt cirkulation.

21 Vårdsamverkan FyrBoDal 21 Diabetesfotmottagning Särskilda Diabetesfotmottagningar handlägger fotproblem vid förekomst av svår neuropati, nedsatt cirkulation, sår eller osteopati. Diabetesfotmottagningen består av diabetolog, diabetessjuksköterska, diabetesfotterapeut, ortoped och ortopedtekniker, kärlkirurg, infektionsläkare, hud- och narkosläkare. Fotmottagningen ger medicinsk fotvård för riskfötter, har sårmottagning, cirkulationsutredning samt fotrondverksamhet och gipsbehandling. Diabetesfotmottagning finns vid två enheter inom NU-sjukvården. På NÄL och Uddevalla sjukhus. Remiss uppgifter Om patienten: Om såret: - typ av diabetes - duration - diabetesduration - undersökningar - HbA1c - behandlingar - aktuell medicinering - smärtförekomst - diabetes komplikationer - cirkulatoriskt status - blodtryck - neuropatistatus/osteoartropati Diabetesfotmottagningen Uddevalla sjukhus Fotterapeut Lena Larsson Diabetessköterska Diabetesfotmottagningen NÄL Fotterapeut Agneta Johansson Diabetessköterska Kurator Behandlingen av ett fotsår är långdraget och kan bli dyrt. Många läkarbesök, mediciner och kanske speciella behandlingsskor. I vissa fall kan kuratorn hjälpa till med ekonomiskt stöd.

22 Vårdsamverkan FyrBoDal 22 Kvalitetssäkring Lämpliga kvalitetsindikatorer Dokumenterad klinisk fotundersökning Diabetesrelaterat sår Amputation ovan fotled Kvalitetssäkring Enhetligt vårdprogram med checklistor samt lokalt och nationellt kvalitetsregister möjliggör kvalitetsutveckling och mätning av måluppfyllnad. Vårdprogram och checklistor ska revideras varje år.

23 Vårdsamverkan FyrBoDal 23 DIABETISKAFOTEN - CHECKLISTA Förstagångsbesök och 1 gång per år: Perifer cirkulation Varje besök: Allmän hygien, sköts fötterna? Huden - Pulsar: palpabel puls JA/NEJ -rodnad - Dopplertryck -torrhet -hyperkeratos Ankeltryck <50 mmhg innebär kritisk ischemi, -sprickor risk för sår och gangrän. OBS! Falskt förhöjda -tåvecksförändringar värden vid ankeltrycksmätning på diabetiker -clavusbildning med mediaskleros. Vid klinisk misstanke på -behåring fot/underben cirkulatorisk insufficiens ombesörj -hudtemperatur tåtrycksmätning. Metabol screening Naglar - HbA1c - klippning - SR - deformitet - B12 - svampangrepp - CRP - skav mot granntå - Zink - nageltrång - Njurfunktionsprover - Proteinuri Deformitet - Vikt. Tecken på malnutrition - hammartå - klotå - hallux valgus - korsade tår Nervfunktion: - nedsjunkna metatarsalhuvuden - deformitet i hålfoten Ödem Vibrationssinne, stämgaffel mot - malleol JA/NEJ - förekomst och grad - stortå JA/NEJ Om NEJ, föreligger neuropati. Om oklart svar, Inspektera Testa beröring, kyla och värme. Skor: Strumpor: Beröring kan testas med monofilament. - hälkappa - sömmar - sömmar - häl - snörning - resår - ojämnhet i innersula - ovanläder - skostorlek - kvalité - tåhöjd - form

24 Vårdsamverkan FyrBoDal 24 Patientråd Diabetikers fötter är mera utsatta för skador beroende på nedsatt cirkulation och/eller känsel. Egenvård Inspektera dina fötter varje dag. Ett bra hjälpmedel är en spegel. Har du svårt att se eller att böja dej, be om hjälp. Fotbad Tvätta fötterna i ljummet tvålvatten (ca 37 C) varje dag. OBS! Använd ej vibrationsbad. Undvik för stark värme och för stark kyla. Om känseln är nedsatt - kontrollera vattentemperaturen med en badtermometer. Torka fötterna väl, särskilt noga mellan tårna. Nagelklippning Görs alltid efter ett uppmjukande fotbad. Klipp naglarna ofta och rakt efter nagelns tillväxtzon, ej för kort. Fila nagelhörnen så att inga vassa kanter åstadkommer sår på intilliggande tår. Förhårdnader Förhårdnader uppstår där huden är utsatt för tryck och nötning. Se upp för skor med hårda sömmar, trasigt foder, hälkappa etc. Fila försiktigt på förhårdnaden med en fotfil som har sandpappersyta. Filar av ståltyp rivjärn får ej användas. Skär eller klipp aldrig förhårdnader själv. Använd aldrig liktornsplåster eller liktornsmedel. Risken finns att huden löser upp sig för mycket så att det blir sår istället. Torra fötter Använd mjukgörande salva. Smörj ej mellan tårna, där skall huden hållas torr, annars finns risk för hudsprickor och svampbildning. Har du anlag för hälsprickor - undvik då hällösa skor. Kalla fötter Använd extra sockor. Om fötterna känns kalla använd inte värmedyna eller andra uppvärmningsanordningar som kan ge brännskador. Strumpor Använd välsittande strumpor, gärna av bomull eller ylle, helst utan söm, (vänd ev. söm utåt). Se upp med för hård resår i skaften. Strumporna skall ha häl för att ge god passform. Byt strumpor dagligen. Gå aldrig i strumplästen eller barfota. Det är lätt att få sår som sedan kan ta lång tid att läka. Skor Använd skor med god passform, stadig hälkappa, hög tåhätta med snörning eller kardborreband. Byt gärna skor flera gånger om dagen. Lufta fötterna. Töm skor på sand och främmande föremål. Tro aldrig att en dåligt passande sko kan gås in. Har Du frågor eller det uppstår problem med dina fötter, kontakta din läkare, sjuksköterska eller fotterapeut.

25 Vårdsamverkan FyrBoDal 25 Källa: Broschyr Fina Fötter, Svenska Diabetesförbundet

26 Vårdsamverkan FyrBoDal 26 Referenslista Vårdprogram Diabetes 2000, vårdprogram för diabetes i Göteborg och Södra Bohuslän Svenska Diabetesförbundets skriftserier nr 3, utgiven i samarbete med LUCD i Stockholms län.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program

Läs mer

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Diabetesfoten. Jan Eriksson/Maria Svensson. Läkarprogrammet T6 ht Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset

Diabetesfoten. Jan Eriksson/Maria Svensson. Läkarprogrammet T6 ht Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset Diabetesfoten Jan Eriksson/Maria Svensson Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset Läkarprogrammet T6 ht 2016 jan.eriksson@medsci.uu.se Diabetiska foten Hälsoekonomiskt

Läs mer

Fina fötter. - förebyggande fotvård

Fina fötter. - förebyggande fotvård Fina fötter - förebyggande fotvård Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-564 82 1 00, Fax: 08-564 821 39 Pg: 481 31 35-3, Bg: 332-4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text:

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam September 2016 Jan Eriksson Inst. för Medicinska Vetenskaper och Sekt f Endokrinologi och Diabetes, VO Specialmedicin jan.eriksson@medsci.uu.se Diabetesfoten Hälsoekonomiskt

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTEN Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTSJUKVÅRDEN MOTTAGNINGEN FÖR METABOLA SJUKDOMAR Marianne Sandberg och Ellinor Sjölund Ingång 40, 1 Trappa Tillfälligt

Läs mer

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03

Läs mer

1 Egenvård... 3. 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3. 3 Medicinska tillstånd... 5. Patientinformation... 13. Remiss...14

1 Egenvård... 3. 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3. 3 Medicinska tillstånd... 5. Patientinformation... 13. Remiss...14 Regional riktlinje Remittering till medicinsk fotvård 2010 Innehållsförteckning 1 Egenvård... 3 1.1 Förebyggande behandling...3 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3 2.1 Målgrupper...3 2.2 Remiss...4

Läs mer

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Mikael Frisk Magnus Andersson Eva Carlberg Marie Wallin Jean-Martin Charcot (1825-1893) Jean- Martin Charcot föddes i Paris den 29 november 1825. År 1853 fick

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD Det är mycket viktigt för en diabetiker att ta hand om sin personliga hälsa. Speciellt måste fötternas välstånd

Läs mer

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet Diabetes, drabbar hela kärlträdet Den Diabetiska Foten Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Mikroangiopati Retinopati Neuropati Nefropati Makroangiopati Hjärtinfarkt

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,

Läs mer

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Statistik aktiv uremivård 2014 5194 fungerande transplanterad njure 833 peritonealdialys

Läs mer

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för

Läs mer

Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning

Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning Område: Gilitigt från och med 2009-01-01 Reviderad den Innehållsförteckning Specifika regler för området 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 06 03 12

Läs mer

Del 4 Ortoser och proteser 06

Del 4 Ortoser och proteser 06 Del 4 Ortoser och proteser 06 Ortopedklinikerna vid sjukhusen i Kalmar, Oskarshamn och Västervik har generellt ett delat kostnadsansvar/budget för de ortopedtekniska hjälpmedlen om inget annat anges i

Läs mer

Lokalbehandling av sår

Lokalbehandling av sår 2 Lokalbehandling av sår Innehållsförteckning Sid Övergripande målsättning. 2 Tillvägagångssätt.. 2 Den normala sårläkningsprocessen. 3 Lokalt sårstatus. 4 Rengöring och upprensning av sår 5 Hudvård. 6

Läs mer

Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård

Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård Landstinget i Kalmar län Planeringsenheten, Landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2016-08-30 Diarienummer 160300 Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård Förslag

Läs mer

Behandlingskostnader

Behandlingskostnader Behandlingskostnader Behandlingssfrekvens Tid till sårläkning Andel sårrecidiv 75% personal 10-20% förband Behandling -strategier 1. Kontrollera om patientens blodcirkulation är tillfredsställande och

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013 Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 Mål för sårbehandling Övergripande mål; - Läka såret - Reducera patientens lidande - Underlätta patientens dagliga

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Tisdagen den 5 maj. är det dags för årets Fothälsodag och årets tema är tonårsfötter. tisdag 5 maj TEMA: TONÅRSFÖTTER!

Tisdagen den 5 maj. är det dags för årets Fothälsodag och årets tema är tonårsfötter. tisdag 5 maj TEMA: TONÅRSFÖTTER! Tisdagen den 5 maj är det dags för årets Fothälsodag och årets tema är tonårsfötter. FIP-IFP, vårt internationella fotförbund, utser varje år månaden maj till Världsfothälsomånad med ett särskilt tema.

Läs mer

Forebygging av fotsår med ortopediteknikk

Forebygging av fotsår med ortopediteknikk Forebygging av fotsår med ortopediteknikk Ulla Hellstrand Tang, leg. Ortopedingenjör Department of Orthopaedics, Institute of Clinical Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Hallux valgus och Hammartå - Patientinformation Innehåll Hallux valgus Sidan 3 Hammartå Sidan 6 2 Information till dig som ska opereras för Hallux valgus eller

Läs mer

Behandlingsskor. Information till brukare

Behandlingsskor. Information till brukare Behandlingsskor Information till brukare Vad är en behandlingssko? Du har fått en sko som ingår i en behandling. Under själva behandlingstiden är det viktigt att du bara använder dessa skor, både inom-

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en

Läs mer

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet METODER FÖR ATT UPPNÅ RÖKSTOPP Hälso- och sjukvården bör: ge kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prio 1) och vid behov komplettera

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta

Läs mer

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp I N FO R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp är ett vanligt besvär. Fotsvamp är ännu vanligare och är oftast en grund till att man drabbas av nagelsvampsinfektion på tårna.

Läs mer

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv 9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna

Läs mer

Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p

Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Johan Andersson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 49 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste tre åren har en synförsämring inträtt och vid den

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Apotekets råd om. Hudbesvär

Apotekets råd om. Hudbesvär Apotekets råd om Hudbesvär Huden har många olika, viktiga funktioner. Bland annat är huden ett mekaniskt skydd mot omvärlden. Huden kan liksom alla andra organ drabbas av olika typer av åkommor. Vissa

Läs mer

Del 6_10 sidor_17 poäng

Del 6_10 sidor_17 poäng Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning 2 Sårinfektioner Innehållsförteckning Sid. Klinisk infektion 3 Vanligt förekommande mikroorganismer. 4 Sårodling.. 5 Behandlingsriktlinjer. 6 Antibiotikaval. 6 Allmänna riktlinjer för lokal sårbehandling

Läs mer

HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12

HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12 HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12 03 12 03 BRÅCKBAND 03 12 06 BRÅCKGÖRDEL Förskrivare L med specialistkompetens i kirurgi. Förskrivningsrätt och/eller uppföljning kan delegeras till annan befattningshavare

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel

Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel PM 1 (9) Division Hälsa Habilitering Rehabilitering HHR 2012-05-23 Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-05-23 2 (9) Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel 1 Bakgrund 3 Samrådsgruppens

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012. Bok 4 Ortopedtekniska avdelningen

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012. Bok 4 Ortopedtekniska avdelningen Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012 Bok 4 Ortopedtekniska avdelningen Hjälpmedelshandboken. Bok 4 Ortopedtekniska avdelningen Hjälpmedelshandboken består av fem delar som innehåller information om

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Fotvård. Hur mår dina fötter?

Fotvård. Hur mår dina fötter? Fotvård Hur mår dina fötter? Finlands Apotekareförbund 2005 2 Fotvård är en del av varje dag Att vårda sina fötter är ett viktigt delområde i den dagliga hygienen. Med en god omvårdnad kan människor i

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Fastställt av OLA Gäller ej OLA Fastställt av Reo 200-0-09 Vårdsamverkan Reo sjuhärad Arbetsuppgifter för diabetesansvarig sjuksköterska (DA). Bilaga idor: Antal bilagor: Hälso- och sjukvården i södra

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar Sårskador och stelkramp Distriktsveterinärerna tipsar 2 Sårskador och stelkramp Våra hästar har en speciell förmåga att skada sig på saker man inte trodde fanns i dess omgivning. När olyckan är framme

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Bensår. 1% av befolkningen har eller har haft bensår. 0,3% av befolkningen har öppna sår, dvs omkring 50.000 personer i Sverige

Bensår. 1% av befolkningen har eller har haft bensår. 0,3% av befolkningen har öppna sår, dvs omkring 50.000 personer i Sverige Bensår 1% av befolkningen har eller har haft bensår 0,3% av befolkningen har öppna sår, dvs omkring 50.000 personer i Sverige Kostnad 13% Kostnad 87% Ingen diagnos Överbehandling med Antibiotika Ej adekvata

Läs mer

HANDBOK HJÄLPMEDEL Huvudavsnitt: C Särskilda direktiv för vissa produktområden

HANDBOK HJÄLPMEDEL Huvudavsnitt: C Särskilda direktiv för vissa produktområden . Ortopedtekniska hjälpmedel 1 (5) ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL DEFINITIONER OCH OMFATTNING Spinala ortoser Extremitetsortoser Extremitetsproteser Proteser utom extremitetsproteser Ortopediska skor Ortopediska

Läs mer

Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes

Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes Ulla Hellstrand Tang, Ortopedteknik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,Göteborg Illustrationer: Pontus Andersson 1 2 1960 talet Brand P 3 1989 4 1998 5

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Ortoser. Fördelar och Nackdelar

LUNDS UNIVERSITET. Ortoser. Fördelar och Nackdelar LUNDS UNIVERSITET Ortoser Fördelar och Nackdelar Elisabeth Bäck, Svante Friberg, Anette Georgsson, Marcus Gustavsson, Malin Holmberg, Maria Ouchterlony 2014-12-03 Innehåll Sida 1. Regionala skillnader

Läs mer

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

BM Strömqvist. Sårskola 2014

BM Strömqvist. Sårskola 2014 Sårskola 2014 Som sårombud ansvarar Du för att bistå enhetschefen med kunskap i sårbehandlingsarbetet, samt upprätta lokala rutiner. vara kontaktperson gentemot Sårgruppen i Blekinge följa och förmedla

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar Apotekets råd om Svamp i hud och naglar Svamp i huden och naglarna är en av de vanligaste infektionerna man kan drabbas av. Infektionen orsakas oftast av jäst- och trådsvampar. De ger upphov till en inflammation

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Inst. för hälsa, vård och samhälle Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1 Diabetesutbildning del 3 Behandling 1 Behandling vid typ 2-diabetes Kunskap, motivation Livsstilsförändring och ansvar för egen hälsa Mat Fysisk aktivitet Tabletter Insulin 3:1 Fysisk aktivitet vid typ

Läs mer

Sårvård. Finlands Apotekareförbund 2004

Sårvård. Finlands Apotekareförbund 2004 Sårvård 25 Finlands Apotekareförbund 2004 2 Sår Huden får lätt skråmor och små sår som man ofta kan vårda själv. Också små sår är bra att vårda omsorgsfullt för att förhindra inflammation. I den här broschyren

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Revideringsdatum: 2004-09-28

Revideringsdatum: 2004-09-28 Bilaga 003-10-08 004-09-8 004-11-18 004-01-19 Förbandsbilaga Förbandsbilagan är vägledande för all hälso- och sjukvård i södra Älvsborg, men grundar sig enbart på WESTMA s upphandlade sortiment. Gäller

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer