Vårdsamverkan FyrBoDal. Diabetesfotsår. Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdsamverkan FyrBoDal. Diabetesfotsår. Innehållsförteckning"

Transkript

1 Vårdsamverkan FyrBoDal Diabetesfotsår Innehållsförteckning Sid Målsättning. 2 Diabetesfoten... 3 Vad är en riskfot.. 3 Olika faktorer som kan orsaka fotsår hos diabetiker 4 Symtom och kliniska fynd. 6 Utredning 7 Sårklassifikation enl. Wagner 9 Infektion - infektionsutredning. 11 Behandling. 12 Lokal sårvård. 13 Gipsbehandling. 14 Tryckkammarbehandling 14 Ortopedtekniska hjälpmedel. 15 Vårdnivå 20 Diabetesfotmottagning 21 Kurator 21 Kvalitetssäkring 22 Diabetesfoten checklista. 23 Patientråd.. 24 Fotgympa. 25 Referenslista Granskats av Bo Grände överläkare, medicinkliniken, NÄL Staffan Wettre överläkare, medicinkliniken, Uddevalla sjukhus Claes Rothelius, överläkare ortopedkliniken Uddevalla sjukhus Foto Diabetesmottagning NÄL

2 Vårdsamverkan FyrBoDal 2 MÅLSÄTTNING Att minska antalet patienter som drabbas av smärttillstånd, fotdeformiteter, sår och amputationer. Detta arbete bygger på fyra grundpelare. 1. Förhindra uppkomst av sår genom god egenvård (patientundervisning). 2. Regelbunden (minst) årlig fotundersökning av behandlande läkare. 3. FOTVÅRD och tidig avlastning med fotbäddar och ortopediska skor för riskfötter. 4. Snabbt och korrekt omhändertagande (med ett multidisiplinärt förhållningssätt) när ett fotsår uppkommer.

3 Vårdsamverkan FyrBoDal 3 Diabetesfoten Bakgrund De flesta diabetiker får förr eller senare fotproblem som kräver aktiv behandling. Hälften av alla icke traumatiska amputationer utföres på diabetiker. 2/3 av alla amputationer vid diabetes orsakas av ett fotsår. 4 av 5 fotsår föregås av våld mot foten (inklusive tryck av olämplig fotbeklädnad)! Preventiva åtgärder kan reducera amputationsfrekvensen med 50 %. HUDEN ÄR VÅRT VIKTIGASTE IMMUNFÖRSVAR! INGA SÅR MINDRE RISK FÖR AMPUTATION! Aktiv screeningverksamhet möjliggör tidig upptäckt av diabetiska fotproblem, riskfötter, som med profylaktiska åtgärder kan ges en långsiktigt god prognos. Vad är en riskfot? Följande riskfaktorer kräver extra uppmärksamhet. Ju fler faktorer som förekommer samtidigt- desto större risk för sår! - Perifer neuropati - Perifer kärlsjukdom - Tidigare fotsår eller amputation - Fotdeformitet eller störd dynamik och gångmönster - Ödem - Samtidig nefropati - Rökning - Nedsatt syn - Ensamboende - Ålder över 70 år - Socioekonomiska faktorer

4 Vårdsamverkan FyrBoDal 4 Olika faktorer som kan orsaka fotsår hos diabetiker - Sensorisk nervskada medför nedsatt känsel i fötterna och risk för förhårdnader på belastade punkter. - Motorisk nervskada till fotens muskulatur medför muskelförtvining och risk för förändring av anatomi och funktion. - Autonom nervskada leder till påverkad behåring och svettningsfunktion. - Yttre skada kan leda till diabetessår som inte uppmärksammas p g a nedsatt känsel. - Microangiopati - Macroangiopati Neuropatiska sår Såren är svåra att läka utan avlastning med fotbäddar och behandlingsskor eller ibland gipsbehandlig. Avlastning är huvudåtgärd vid neuropatiska sår och läker en stor majoritet av dessa. Vid nedsatt nervfunktion finns också risk för diabetesosteoartropati (Charcotfot). Detta är ett allvarligt och ofta förbisett tillstånd där skelettet i foten bryts ned. Man får en omformning av fotskelettet med nedsatt framtida funktion och risk för sår. Charcotfoten kräver livslång uppföljning och behandling med ortos eller andra ortopediska hjälpmedel. Neuropatiskt sår Charcotfot

5 Vårdsamverkan FyrBoDal 5 Ischemiska sår Försämrad genomblödning i ben och fot medför risk för sår och gangrän (vävnadsdöd). Kronisk kritisk extremitetsischemi definieras som ischemiska vilosmärtor och/eller ischemiska sår med ett systoliskt ankeltryck <50 mmhg och eller tåtryck <30 mmhg. Hos diabetiker med ett systoliskt ankeltryck <80 mmhg och/eller tåtryck <45 mmhg föreligger redan en starkt ökad risk för gangränutveckling. Diabetiker med kritisk ischemi har ofta sår, men diabetesneuropatin medför att dessa är smärtande i endast 50 % av fallen. Avsaknad av smärta utesluter således inte förekomst av kritisk ischemi. Ischemiskt sår Bidragande orsaker till perifer kärlsjukdom - Hyperglykemi - Rökning - Blodfettrubbning - Neuropati Bakom flertalet diabetessår finns en kombination av flera orsaker.

6 Vårdsamverkan FyrBoDal 6 Symtom och kliniska fynd Neuropati Diabetesneuropatin utmärks av ett smygande förlopp. Vanliga kliniska tecken är bortfall av ytlig sensibilitet, oförmåga att skilja varmt från kallt samt stickkänsla eller kuddkänsla. Neuropati är i allmänhet inte smärtande men i vissa fall kan svåra smärttillstånd uppstå. Som en konsekvens av neuropati i motoriska nerver uppträder muskelförtvining. Nedsatt svettsekretion och bortfall av behåring orsakas av autonom neuropati. Detta brukar leda till torra fötter med spruckna hälar och förhårdnader på belastningsytor. Sårutveckling är i dessa fall nära förestående. Nedsatt cirkulation Den nedsatta cirkulationen orsakas dels av arterioskleros i benens stora artärer (macroangiopati), vilket ibland kan åtgärdas av kärlkirurg, dels av dysfunktion i arterioler och kapillärer (microangiopati) vilken ej är tillgänglig för rekonstruktiv kirurgi. Ofta föreligger dessutom störningar i blodfunktionen och i blodflödet. Fotdeformiteter Muskelatrofin leder till nedsjunket eller formförändrat fotvalv och utveckling av klotår och andra deformiteter. Senförkortning kan ge upphov till styvhets- och stramhetskänsla. Den metabola störningen medför reduktion av fotens normala fettkuddar. Lokalisation av sår Diabetiska sår kan vara lokaliserade varsomhelst på foten men vanligast förekommer de på tåtoppar och mellan tår, under metatarsalhuvuden samt på hälarna. Ischemiska sår finns distalt på tår eller hälar medan neuropatiska sår ofta är lokaliserade på belastade ytor. Ödem Ödem bidrar till uppkomst av sår och försämrar sårläkningen. Osteoartropati I den akuta fasen av diabetisk osteoartropati kan detta allvarliga tillstånd vara svårt att skilja kliniskt och röntgenologiskt från en allvarlig infektion. Symtomen är rodnad, svullnad, värmeökning, smärta, feber och CRP-stegring.

7 Vårdsamverkan FyrBoDal 7 Utredning Vid utredning av diabetiska fotproblem bör checklista följas, se sidan 27 och följande aspekter värderas: Anamnes Andra sjukdomar Läkemedel Tidigare fotproblem Tidigare kärlutredning Metabol screening Status Perifer cirkulation Nervfunktion Metabol kontroll Laboratoriescreening (t ex thyreoidea-, njurfunktion) Sår Klassifikation Karaktär Lokalisering Yta Om möjligt fotografera såret Röntgen/isotop undersökning Slätröntgen Skelettscintigrafi Perifer cirkulation Ankeltryck Tåtryck Kärlkirurgisk konsultation Angiografi Smärta Orsak Karaktär Svårighetsgrad

8 Vårdsamverkan FyrBoDal 8 Ortopedteknisk utredning Avlastningsbehov Nervfunktion Stämgaffel Senreflexer Monofilament Semmes-Weinstein monofilament 4.65 log (tunn syntetisk fiber), motsvarande 10 grams tryck, används vid screening. Testa under första och femte metatarsalhuvudena samt under stortån. Nedsatt känsel föreligger om beröringen inte uppfattas på en eller flera testpunkter.

9 Vårdsamverkan FyrBoDal 9 Sårklassifikation enl. Wagner (Ref: F.W. Wagner. Foot&Ankle 1981;2:64-122) Grad 0 Inget öppet sår. Ärr samt deformiteter av naglar och skelett kan förekomma. Grad 1 Ytligt sår utan penetration till djupare vävnadslager. Grad 2 Sår som når sena, ben eller ledkapsel. Grad 3 Djupare vävnadslager engagerade. Abscess, osteomyelit och tendinit kan förekomma liksom andra infektionstecken.

10 Vårdsamverkan FyrBoDal 10 Grad 4 Gangrän. Detta kan vara av varierande omfattning, torrt eller vått. Infekterat eller ej. Grad 5 Gangrän av hela foten eller så stor del av foten att underbensamputation måste utföras.

11 Vårdsamverkan FyrBoDal 11 Infektion - Infektionsutredning Etiologi Stafylokocker (staf.aureus) och streptokocker (hemolytiska streptokocker grupp A, även grupp C eller G) är vanligast. Vid djupa infektioner ökar förekomsten av blandflora med gramnegativa bakterier såsom E. coli och Pseudomonas samt anaeroba bakterier. Ovanliga bakterier som kan ge livshotande infektioner är Clostridium tetani (stelkramp) och Clostridium perfringens (gasbrand). Symtom Sårinfektioner kan vara ytliga eller djupa. Vid ytliga infektioner är patienten inte allmänpåverkad och oftast utan feber. Vid djupare infektioner ses en allmänpåverkan, feber ibland med sepsisbild. Djupa infektioner kan ha engagemang av mjukdelar och/eller skelett i form av abscesser, gangrän, nekrotiserande fasciit, tendovaginit, artrit och osteit. Metabol kontroll insulin? God metabol kontroll kan vara svår att uppnå vid infekterade sår. Man bör eftersträva medel-p-glucos < 10 mmol/l för optimal sårläkning. Överväg (temporärt?) insulin till kost och tablettbehandlade. Vid samtidigt gangrän bör su-preparat utsättas och insulinbehandling inledas vid otillfredsställande metabol kontroll. Infektionsutredning Tag bakterieodling vid misstanke om kliniskt signifikant infektion. Angående förfarande vid sårodling se kapitel Sårinfektioner. Vid djupare infektioner överväg djup vävnadsbiopsi, aspirationsodling från abscess och vid osteomyelit benbiopsi. Tag blododling vid allmänpåverkan och feber. Tag ställning till hur djup infektionen är. Tecken till abscess/sekvester på röntgen? Indikation för kirurgisk revision?

12 Vårdsamverkan FyrBoDal 12 Behandling Profylax är viktigaste behandlingen! Screening Diabetespatienternas fötter ska regelbundet undersökas vid läkar- och diabetessköterskebesök. Använd checklista! Värdering av nervfunktion och arteriell cirkulation ska göras vid både vårdcentraler och sjukhusmottagningar. Optimering av metabol kontroll Förutsättningarna för sårläkning är sämre vid permanent hyperglykemi, eftersom kärl- och nervfunktionen liksom det lokala infektionsförsvaret då är störda. Vid akut infektion eller smärtande sår föreligger ofta insulinresistens, vilket innebär att en intensifierad behandling är nödvändig. Insulinbehandling bör övervägas. Målsättning: HbA1c 6,0% vid typ 1 diabetes och 5,0-6,0 % vid typ II diabetes. Sanering av riskfaktorer Även andra faktorer som negativt inverkar på nerv- kärlfunktionen bör saneras. Exempel på detta är smärta, malnutrition, övervikt, ödem och rökning men också hyperlipidemi och hypothyreos. Vissa läkemedel kan ha negativa effekter på metabolismen (t ex thiaziddiuretika). Medicineringen bör ses över och sådana preparat väljas som är metabolt neutrala(t ex furosemid). Blodtryckssänkande läkemedel kan också bidra till en försämrad cirkulation. Ödem Att behandla ödem är avgörande för god sårläkning. Behandling måste väljas utifrån orsak till ödemet. Innan behandling påbörjas skall graden av arteriell insufficiens bedömas genom ankelindex. Obs! Risk för falskt höga värden p g a stela kärl hos diabetiker. Arteriell insufficiens Kritisk ischemi med risk för gangränutveckling föreligger redan vid ankeltryck mindre än 80 mmhg vid samtliga sår. Vid misstanke på kritisk ischemi bör patienten remitteras direkt för kärlkirurgisk bedöming. Samråd gärna per telefon med kärlkirurg.

13 Vårdsamverkan FyrBoDal 13 Lokal sårvård Diabetesfotsår bör läggas om oftare än andra sår p g a infektionsrisken, helst varje dag eventuellt varannan. Sårrengöring Mekanisk rengöring görs för att få bort nekrotiskt material, fibrin och pus. Använd sax, pincett och/eller sårslev. Steril koksaltlösning används då såret har kontakt med fistelgångar, skelett, leder eller annan steril vävnad. Övriga sår rengöres med färsktappat, ljummet kranvatten. Sår med torra svarta nekroser utan infektionstecken, skyddas med rent, torrt förband. I vissa fall, t ex på tår, kan mumifiering och autoamputation ske. Gangrän autoamputation? Förhårdnader filas försiktigt med sandpappersfil. Beakta dock att en förhårdnad är ett tecken på en ökad belastning av området. Detta bör korrigeras genom någon form av avlastning eller ändring av gångmönstret. Häl- och torrsprickor utan infektionstecken tejpas t ex Mezink plåster. Var noggrann vid valet av tejp. Tänk på risk för hudskador. Tejpa aldrig cirkulärt, risk för stas. Torr hud smörjes. Fuktiga nekroser utgör en grogrund för infektioner. Avlägsnas mekaniskt med stor försiktighet eller biologiskt med t ex hydrogel eller cadexomerjod. Förbandsval Hydrogel, t ex IntraSite Gel, Suprasorb Gel, Duodermgel Hydrofiberförband, t ex Aquacel Cadexomerjod i kompress eller salva, t ex Iodosorb Polyuretanskumförband, Mepilex, Allevyn OBS! Ocklusiva förband används med stor försiktighet och under noggrann kontroll i samråd med läkare.

14 Vårdsamverkan FyrBoDal 14 Gipsbehandling Effekten av fenestrerad (fönster) gipsbehandling när det gäller sår belägna inom belastningsyta är ytterst effektiv. Dessa behandlingsgipsar handläggs på ortopedmottagningen Uddevalla sjukhus i samarbete mellan gipstekniker och ortoped. Remisser innehållande uppgifter om sår på diabetesfötter gärna innehållande viss cirkulationsbedömning ges alltid en betydande förtur. Fenestrerad gips Tryckkammarbehandling Vissa patienter kan uppnå snabbare sårläkning med hjälp av tryckkammarbehandling, d v s att andas in syrgas under övertryck. Alla läkare inom NU-sjukvårdens upptagningsområde kan remittera patienter för HBO (HyperBarOxygenering = tryckkammarbehandling). Remissen ställs till: Tryckkammarenheten, OP/IVA kliniken Uddevalla Sjukhus. På remissen skall framgå ett antal medicinska klarlägganden: - nytagen lungröntgen, - lungsjukdomar, - hjärtsjukdomar, - anlag för klaustrofobi samt en sårdiagnos. Det sistnämnda mycket viktigt! Patienten kallas så snart som möjligt. Då görs en helhetsbedömning samt en syrgasmätning i sårområdet (helt smärtfritt men tidskrävande). Om patienten accepteras för behandling startar denna snarast (oftast inom 1-2 veckor). Under behandlingstiden bör patienten komma dagligen, 5 dagar i veckan under ca 1-2 1/2 månad d v s man genomför mellan behandlingar som var och en tar 90 minuter. Under behandlingen kan patienten läsa och lyssna på musik eller som många gör sova.

15 Vårdsamverkan FyrBoDal 15 Ortopedtekniska hjälpmedel Vid förekomst av riskfaktorer är avlastning av utsatta fotytor en förutsättning för att undvika fotsår. Individuellt anpassade ortopedtekniska hjälpmedel förebygger sår och påskyndar sårläkning. Verksamheten regleras i Västra Götalandsregionens Regelverk för hjälpmedel. De ortopedtekniska åtgärderna omfattar insatser både vid profylax och behandling av den diabetiska foten. Diabetesfoten klassas i 4 tillstånd: Nivå I Risk Långvarig typ 1 eller 2 diabetes med fotbesvär t ex metatarsalgi, ömmande pseudoexostoser etc. Nivå II Hög risk Neuropati och/eller perifer kärlsjukdom av lätt till måttlig utsträckning. Nivå III Mycket hög risk Grav neuropati och/eller perifer kärlsjukdom. Grava callusiteter. Upprepade tidigare sår, genomgången partiell fotamputation, grav fotdeformitet. Nivå IV Pågående skada Akut sår, kritisk ischemi, osteoartropati = Charcotfotutveckling. Ortoser och skor Behandlingsortos: lock-låda Anm. Vanligast är att gipstekniker vid ortopedmott applicerar syntetiskt gipsförband Ortop. anpassad sko med stel rullsula och individuellt tillverkad fotbädd.

16 Vårdsamverkan FyrBoDal 16 Användandet av ortoser och skor förekommer både vid profylax och behandling. Dessa klassas som Medicintekniska produkter och finns både som CE-märkta helfabrikat och som specialanpassade produkter. Samtliga hjälpmedel utprovas och anpassas individuellt. Till utprovade hjälpmedel bifogas brukarinformation. Beskrivning av olika hjälpmedel De ortoser som i huvudsak är aktuella inom diabetesbehandling är fotbäddar (inlägg) och olika oledade fotledsortoser (AFO ankel-fotortos). Syftet med fotbäddar är att åstadkomma en optimal belastningsfördelning mellan fotsula och fotbädd. Därigenom förväntas avlastning ske av kritiska områden på foten. Fotbädden kan också motverka viss felställning av foten. Syftet med AFO är att skydda och avlasta foten genom immobilisering av involverade leder. Dessa hjälpmedel är kostnadsfria för patienten. De skor/åtgärder på skor som tillhandahålls av Ortopedteknik är: 1. Behandlingsskor (seriemässigt tillverkade specialskor). Ska vara CE-märkta. De finns som sandal, sko och vinterkänga och är utrustade med styv rullsula och individuellt anpassade fotbäddar. Behandlingsskor ska alltid användas vid gång, inne och ute. Patienten får därför tillräckligt antal skor för inne- och utebruk och med hänsyn till rådande årstid. Behandlingsskor i nivå III och IV är kostnadsfria för patienten. Behandlingsskor: Finns som sandal, sko och känga. Ortop. anpassade skor: Rullsula, släta invändiga foter, rymlig vidd. Tillhandahålls av NU-ortopedteknik. 2. Ortopediskt anpassade skor som inprovas enl gällande egenavgift, f n 600 kr/par. Detta är en sko som skall vara så lik en vanlig sko som möjligt men den är utrustad med vissa egenskaper/funktioner, som är viktiga för diabetiker med förhöjd sårrisk.

17 Vårdsamverkan FyrBoDal Ortopedisk sko (av OTA individuellt tillverkad sko) är en specialanpassad produkt. Egenavgift 600 kr/par. Ortopediska kängor Lästning av konfektionsskor för optimal passform/komfort 4. Ortopedtekniska ändringar av skor, i syfte att optimera komfort och funktion, är kostnadsfria för patienten. Ex rullsula, lästning, klack- och sulförhöjningar. Detta utförs på de skor som patienten köpt eller tillhandahåller och som fortfarande kan användas tillsammans med fotbäddar. Detta är ett alt till ortopediskt anpassade skor. Förskrivning av ortopedtekniska hjälpmedel I dialogen mellan ordinatör och handläggare på Ortopedteknik är en enhetlig nomenklatur ytterst viktig. Använd därför de begrepp som anges i denna text. Remissuppgifter: PAL och klinik - Patientuppgifter - Diagnos med nivåangivelse enligt ovan. Beskrivning av skada-/funktionshinder och syfte Behandling: nivå III och IV, tidsbegränsad, PAL är uppföljningsansvarig och beslutar om fortsatt handläggning. Handläggare på Ortopedteknik gör funktionsuppföljning men reordinerar inte hjälpmedel Profylax: nivå I, II och III ordinationen gäller tillsvidare. Handläggare på Ortopedteknik följer upp och reordinerer hjälpmedel fortlöpande i enlighet med ursprunglig ordination. Uppstår problem/försämring anmäler Ortopedteknik detta till PAL.

18 Vårdsamverkan FyrBoDal 18 Förskrivning Alt. 1 Behandlingshjälpmedel Nivå III: Behandlingsskor inklusive fotbäddar eventuellt ortopediska skor/oledad fotledsortos. Nivå IV: Avtagbar behandlingsortos av lock-låda modell i kombination med behandlingsskor, alt syntetiskt gipsförband via gipstekniker på ortopedmottagningen. Alt. 2 Profylax Nivå I: - Utprovning av fotbäddar till skor för ADL. Kostnadsfria. - Skokonsultation/skoförsäljning av väl inprovade konfektionsskor som är lämpliga tillsammans med fotbäddar. - Ortopedteknik utför kostnadsfritt ändringar på patientens egna butiksinköpta skor i syfte att förbättra passform/komfort. - Lämpliga strumpor s k Diabetesstrumpor finns att köpa på Ortopedteknik liksom stöd- och kompressionsstrumpor. - Arbetsskor betalas alltid av patienten eller dennes arbetsgivare medan anpassningar av arbetsskor är kostnadsfria. Nivå II: - Utprovning av ortopediskt anpassad sko med rullsula. - Anpassning av befintliga skor med styv rullsula. Fotbäddar dito. Kostnadsfritt. Fotbäddar och anpassning av befintliga skor är kostnadsfritt. Utprovning av ortopediskt anpassad sko med rullsula, egenavgift 600 kr. Anm. Om patienten önskar kan Behandlingssko användas för varaktigt bruk. Nivå II och IIIpatienter betalar då egenavgift 600 kr för dessa. Nivå III: - Oledad fotledsortos (AFO) för varaktigt bruk i kombination med anpassade skor (fotbäddar och styv rullsula). Detta gäller ofta en nivå III-fot som tidigare fått behandling som nivå IV. - Fotbäddar, AFO och eventuell anpassning på befintliga skor är kostnadsfria. Nedsatt känsel i kombination med en ej anpassad fotbädd kan ge upphov till onödiga sår

19 Vårdsamverkan FyrBoDal 19 Konfektionsskosortiment Oledad fotledsortos för varaktigt bruk. Ortopdetekniska hjälpmedel utprovas av NU-sjukvårdens samtliga ortopedtekniska mottagningar. Dalslands sjukhus NÄL Uddevalla sjukhus tel begränsat utbud av ortopedtekniska hjälpmedel tel fullt sortiment tel fullt sortiment Bo Karlsson, Verksamhetschef, Ortopedteknik, NU-sjukvården

20 Vårdsamverkan FyrBoDal 20 Vårdnivå Patienter med diabetesrelaterade fotproblem ska handläggas av personal med adekvat utbildning och erfarenhet. Det största antalet diabetiska fotproblem kommer att uppstå bland patienter som kontrolleras inom primärvården. Där sker också primär utredning och behandling. Vid behov remitteras till diabetesfotteamen. Vid djup infektion - akut remiss till sjukhus! Vid ytlig infektion - behandling i öppenvård med täta återbesök, speciellt om nedsatt cirkulation föreligger (risk för progress med gangrän ). Uppföljning kan vid behov senare ske av fotteam. Vilka diabetiker skall remitteras till fotvård? Nydebuterade för 1-2 besök med information om egenvård. Patienter med riskfötter. Patienter som av andra skäl inte kan sköta sina fötter tillfredsställande. Privat/kommunal fotterapeut Privat eller kommunal fotterapeut är lämplig behandlings nivå för information och för behandling av nagelförändringar och klavusbildningar där det ej föreligger svårare grad av neuropati eller nedsatt cirkulation.

21 Vårdsamverkan FyrBoDal 21 Diabetesfotmottagning Särskilda Diabetesfotmottagningar handlägger fotproblem vid förekomst av svår neuropati, nedsatt cirkulation, sår eller osteopati. Diabetesfotmottagningen består av diabetolog, diabetessjuksköterska, diabetesfotterapeut, ortoped och ortopedtekniker, kärlkirurg, infektionsläkare, hud- och narkosläkare. Fotmottagningen ger medicinsk fotvård för riskfötter, har sårmottagning, cirkulationsutredning samt fotrondverksamhet och gipsbehandling. Diabetesfotmottagning finns vid två enheter inom NU-sjukvården. På NÄL och Uddevalla sjukhus. Remiss uppgifter Om patienten: Om såret: - typ av diabetes - duration - diabetesduration - undersökningar - HbA1c - behandlingar - aktuell medicinering - smärtförekomst - diabetes komplikationer - cirkulatoriskt status - blodtryck - neuropatistatus/osteoartropati Diabetesfotmottagningen Uddevalla sjukhus Fotterapeut Lena Larsson Diabetessköterska Diabetesfotmottagningen NÄL Fotterapeut Agneta Johansson Diabetessköterska Kurator Behandlingen av ett fotsår är långdraget och kan bli dyrt. Många läkarbesök, mediciner och kanske speciella behandlingsskor. I vissa fall kan kuratorn hjälpa till med ekonomiskt stöd.

22 Vårdsamverkan FyrBoDal 22 Kvalitetssäkring Lämpliga kvalitetsindikatorer Dokumenterad klinisk fotundersökning Diabetesrelaterat sår Amputation ovan fotled Kvalitetssäkring Enhetligt vårdprogram med checklistor samt lokalt och nationellt kvalitetsregister möjliggör kvalitetsutveckling och mätning av måluppfyllnad. Vårdprogram och checklistor ska revideras varje år.

23 Vårdsamverkan FyrBoDal 23 DIABETISKAFOTEN - CHECKLISTA Förstagångsbesök och 1 gång per år: Perifer cirkulation Varje besök: Allmän hygien, sköts fötterna? Huden - Pulsar: palpabel puls JA/NEJ -rodnad - Dopplertryck -torrhet -hyperkeratos Ankeltryck <50 mmhg innebär kritisk ischemi, -sprickor risk för sår och gangrän. OBS! Falskt förhöjda -tåvecksförändringar värden vid ankeltrycksmätning på diabetiker -clavusbildning med mediaskleros. Vid klinisk misstanke på -behåring fot/underben cirkulatorisk insufficiens ombesörj -hudtemperatur tåtrycksmätning. Metabol screening Naglar - HbA1c - klippning - SR - deformitet - B12 - svampangrepp - CRP - skav mot granntå - Zink - nageltrång - Njurfunktionsprover - Proteinuri Deformitet - Vikt. Tecken på malnutrition - hammartå - klotå - hallux valgus - korsade tår Nervfunktion: - nedsjunkna metatarsalhuvuden - deformitet i hålfoten Ödem Vibrationssinne, stämgaffel mot - malleol JA/NEJ - förekomst och grad - stortå JA/NEJ Om NEJ, föreligger neuropati. Om oklart svar, Inspektera Testa beröring, kyla och värme. Skor: Strumpor: Beröring kan testas med monofilament. - hälkappa - sömmar - sömmar - häl - snörning - resår - ojämnhet i innersula - ovanläder - skostorlek - kvalité - tåhöjd - form

24 Vårdsamverkan FyrBoDal 24 Patientråd Diabetikers fötter är mera utsatta för skador beroende på nedsatt cirkulation och/eller känsel. Egenvård Inspektera dina fötter varje dag. Ett bra hjälpmedel är en spegel. Har du svårt att se eller att böja dej, be om hjälp. Fotbad Tvätta fötterna i ljummet tvålvatten (ca 37 C) varje dag. OBS! Använd ej vibrationsbad. Undvik för stark värme och för stark kyla. Om känseln är nedsatt - kontrollera vattentemperaturen med en badtermometer. Torka fötterna väl, särskilt noga mellan tårna. Nagelklippning Görs alltid efter ett uppmjukande fotbad. Klipp naglarna ofta och rakt efter nagelns tillväxtzon, ej för kort. Fila nagelhörnen så att inga vassa kanter åstadkommer sår på intilliggande tår. Förhårdnader Förhårdnader uppstår där huden är utsatt för tryck och nötning. Se upp för skor med hårda sömmar, trasigt foder, hälkappa etc. Fila försiktigt på förhårdnaden med en fotfil som har sandpappersyta. Filar av ståltyp rivjärn får ej användas. Skär eller klipp aldrig förhårdnader själv. Använd aldrig liktornsplåster eller liktornsmedel. Risken finns att huden löser upp sig för mycket så att det blir sår istället. Torra fötter Använd mjukgörande salva. Smörj ej mellan tårna, där skall huden hållas torr, annars finns risk för hudsprickor och svampbildning. Har du anlag för hälsprickor - undvik då hällösa skor. Kalla fötter Använd extra sockor. Om fötterna känns kalla använd inte värmedyna eller andra uppvärmningsanordningar som kan ge brännskador. Strumpor Använd välsittande strumpor, gärna av bomull eller ylle, helst utan söm, (vänd ev. söm utåt). Se upp med för hård resår i skaften. Strumporna skall ha häl för att ge god passform. Byt strumpor dagligen. Gå aldrig i strumplästen eller barfota. Det är lätt att få sår som sedan kan ta lång tid att läka. Skor Använd skor med god passform, stadig hälkappa, hög tåhätta med snörning eller kardborreband. Byt gärna skor flera gånger om dagen. Lufta fötterna. Töm skor på sand och främmande föremål. Tro aldrig att en dåligt passande sko kan gås in. Har Du frågor eller det uppstår problem med dina fötter, kontakta din läkare, sjuksköterska eller fotterapeut.

25 Vårdsamverkan FyrBoDal 25 Källa: Broschyr Fina Fötter, Svenska Diabetesförbundet

26 Vårdsamverkan FyrBoDal 26 Referenslista Vårdprogram Diabetes 2000, vårdprogram för diabetes i Göteborg och Södra Bohuslän Svenska Diabetesförbundets skriftserier nr 3, utgiven i samarbete med LUCD i Stockholms län.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Fina fötter. - förebyggande fotvård

Fina fötter. - förebyggande fotvård Fina fötter - förebyggande fotvård Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-564 82 1 00, Fax: 08-564 821 39 Pg: 481 31 35-3, Bg: 332-4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text:

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03

Läs mer

1 Egenvård... 3. 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3. 3 Medicinska tillstånd... 5. Patientinformation... 13. Remiss...14

1 Egenvård... 3. 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3. 3 Medicinska tillstånd... 5. Patientinformation... 13. Remiss...14 Regional riktlinje Remittering till medicinsk fotvård 2010 Innehållsförteckning 1 Egenvård... 3 1.1 Förebyggande behandling...3 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3 2.1 Målgrupper...3 2.2 Remiss...4

Läs mer

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Mikael Frisk Magnus Andersson Eva Carlberg Marie Wallin Jean-Martin Charcot (1825-1893) Jean- Martin Charcot föddes i Paris den 29 november 1825. År 1853 fick

Läs mer

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD Det är mycket viktigt för en diabetiker att ta hand om sin personliga hälsa. Speciellt måste fötternas välstånd

Läs mer

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Tisdagen den 5 maj. är det dags för årets Fothälsodag och årets tema är tonårsfötter. tisdag 5 maj TEMA: TONÅRSFÖTTER!

Tisdagen den 5 maj. är det dags för årets Fothälsodag och årets tema är tonårsfötter. tisdag 5 maj TEMA: TONÅRSFÖTTER! Tisdagen den 5 maj är det dags för årets Fothälsodag och årets tema är tonårsfötter. FIP-IFP, vårt internationella fotförbund, utser varje år månaden maj till Världsfothälsomånad med ett särskilt tema.

Läs mer

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Apotekets råd om. Hudbesvär

Apotekets råd om. Hudbesvär Apotekets råd om Hudbesvär Huden har många olika, viktiga funktioner. Bland annat är huden ett mekaniskt skydd mot omvärlden. Huden kan liksom alla andra organ drabbas av olika typer av åkommor. Vissa

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning 2 Sårinfektioner Innehållsförteckning Sid. Klinisk infektion 3 Vanligt förekommande mikroorganismer. 4 Sårodling.. 5 Behandlingsriktlinjer. 6 Antibiotikaval. 6 Allmänna riktlinjer för lokal sårbehandling

Läs mer

Fotvård. Hur mår dina fötter?

Fotvård. Hur mår dina fötter? Fotvård Hur mår dina fötter? Finlands Apotekareförbund 2005 2 Fotvård är en del av varje dag Att vårda sina fötter är ett viktigt delområde i den dagliga hygienen. Med en god omvårdnad kan människor i

Läs mer

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012. Bok 4 Ortopedtekniska avdelningen

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012. Bok 4 Ortopedtekniska avdelningen Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012 Bok 4 Ortopedtekniska avdelningen Hjälpmedelshandboken. Bok 4 Ortopedtekniska avdelningen Hjälpmedelshandboken består av fem delar som innehåller information om

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp I N FO R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp är ett vanligt besvär. Fotsvamp är ännu vanligare och är oftast en grund till att man drabbas av nagelsvampsinfektion på tårna.

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-28 Sårbehandling Ett nyupptäckt sår hos en patient ska alltid så snart som möjligt bedömas av sjuksköterska. Sår ska skötas

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes

Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes Ulla Hellstrand Tang, Ortopedteknik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,Göteborg Illustrationer: Pontus Andersson 1 2 1960 talet Brand P 3 1989 4 1998 5

Läs mer

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Inst. för hälsa, vård och samhälle Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Ortoser. Fördelar och Nackdelar

LUNDS UNIVERSITET. Ortoser. Fördelar och Nackdelar LUNDS UNIVERSITET Ortoser Fördelar och Nackdelar Elisabeth Bäck, Svante Friberg, Anette Georgsson, Marcus Gustavsson, Malin Holmberg, Maria Ouchterlony 2014-12-03 Innehåll Sida 1. Regionala skillnader

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar Apotekets råd om Svamp i hud och naglar Svamp i huden och naglarna är en av de vanligaste infektionerna man kan drabbas av. Infektionen orsakas oftast av jäst- och trådsvampar. De ger upphov till en inflammation

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän. Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 1177 uppdrag Samverkande sjukvård NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 Innehållsförteckning 1. Allergisk reaktion - av lindrig allergisk reaktion 2 Brännskador - Bedömning/behandling

Läs mer

Medicinska kompressionsstrumpor

Medicinska kompressionsstrumpor Medicinska kompressionsstrumpor JOBST kompressionsstrumpor för alla tillfällen Enligt tysk standard RAL Varför JOBST kompressionsstrumpor? Problem med venerna? Friska ben har vener med glatta och elastiska

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Diabetesfotsår, DFS. Utbildningsdagar Infektion Mars 2015. Cecilia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborgs lasarett

Diabetesfotsår, DFS. Utbildningsdagar Infektion Mars 2015. Cecilia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborgs lasarett Diabetesfotsår, DFS Utbildningsdagar Infektion Mars 2015 Cecilia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborgs lasarett Diabetesfotsår, DFS Askungen i patientvården? Diabetesfotsår, DFS Askungen

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Handledsbrott - Patientinformation Information till dig som fått ett handledsbrott Allmän information Handledsbrott uppkommer när man ramlar och tar emot sig med

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården.

Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården. SÅRVÅRD Vem? Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår som behöver bedömas av sjukvården. Tid? Vid sår som inte visar tecken på läkning efter

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Bröstlyft Utförlig information

Bröstlyft Utförlig information Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården

Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården Sårvård - Samverkansdokument sårvårdande kliniker/primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 2 (39) INNEHÅLL Innehåll 1 KORTVERSION AV SAMVERKANSDOKUMENTET SID 3-6... 3 2 SYFTE MED SAMVERKANSDOKUMENTET... 7 3

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR

SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR Knäprotesinfektioner SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR 20, 2006 Behandling av infekterad knäprotes Infektionsläkare Bertil Christensson, Lund bertil.christensson@infek.lu.se Ortopeder Lars Carlsson,

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Så här använder du denna broschyr Cancerbehandlingar kan orsaka

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr. Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le igen Tandimplantat har många fördelar För dig som saknar en, flera eller alla tänder Att behålla alla tänder livet ut är

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB

Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB Specialistgruppen är precis som det låter, en mottagning med ett antal specialister inom en rad olika områden. Här finns naprapater, företagssköterska, läkare,

Läs mer

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. Linde: Living healthcare Att upptäcka kronisk hypoxi 03 Den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom primärvården och

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer