Risk, klimat och osäkerheter vid hydrologisk föroreningsspridning. Georgia Destouni Stockholms Universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk, klimat och osäkerheter vid hydrologisk föroreningsspridning. Georgia Destouni Stockholms Universitet"

Transkript

1 Risk, klimat och osäkerheter vid hydrologisk föroreningsspridning Georgia Destouni Stockholms Universitet

2 Förorenad mark kan finnas / uppkomma lite överallt - långvarigt verksamhetsläckage, olyckor p g a extrema naturhändelser, konstruktions/hanteringsslarv - Markförorening är ofta också vattenförorening

3 Giftet i sjön försvinner aldrig DN Bild: Erich Stering Gifter från Räddningsverkets nedlagda skola i Rosersberg norr om Stockholm läcker rakt ut i Mälaren. I våras lämnade staten området utan att följa experternas råd att göra något åt de miljöfarliga ämnena som finns lagrade i marken.

4 Rapporterade stora gruvdambrott i världen: Boliden, Aitik, 2000 Boliden, Spanien, 1998 Ungern, 2010 World Information Service on Energy WISE Uranium Project :

5 FÖLJ VATTNET I FÖRVÄG: Utred, beräkna, planera och agera efter vattenkopplingarna i landskapet + de osäkerheter som finns om dessa

6 Rumsligt fördelad hydrologisk modellering av vattenflöden Ingångsdata och drivkrafter: Topografi + Nederbörd + Temperatur + Markanvändning + Marktyp =Klimat Jarsjö et al., J Hydrol, 2008 Medelvattenflöde Delavrinningsområden och - efter avdunstning flödesvärden vid mätpunkter

7 Rumsligt fördelad hydrologisk modellering av vattenflöden Ingångsdata och drivkrafter: Topografi + Nederbörd + Temperatur + Markanvändning + Marktyp =Klimat Jarsjö et al., J Hydrol, 2008 Medelvattenflöde Delavrinningsområden och - efter avdunstning flödesvärden vid mätpunkter

8 Osäker föroreningsspridning även för kända nuvarande medelflöden Vädervariationer & klimatförändring Variationer kring medelflöden, biogeokemiska förhållanden, och föroreningskällor i tid men också i rum Erkänn osäkerhet, beräkna och planera för dess effekter Kombinerad sannolikhets- och scenarioanalys

9 Source zone Groundwater level Compliance boundary x s x1 Kända punktkällor: Persson & Destouni, J. Hydrol. (2009) Lantmäteriverket Gävle Consent 2007/1092

10

11 Sannolikhetsfördelning Resulterande spridning av transporttider runt medel för olika scenarier av markheterogenitet och transport genom den Transporttid / Medeltransporttid Koppla till olika möjliga fall av självreningshastighet (λ) Resultatscenarier av koncentration C och dess statistik relativt: Utsläppskoncentration C 0, and koncentrationsgränsvärde C T

12 C 0 =10C T C 0 =100C T C 0 =1000C T P(C>C T ) < 0.01 Exempel: Acceptabel (?) risk/osäkerhetsgräns 1% Sannolikhet att C>C T vid kända punktutsläpp?? Föroreningstyp Persson et al., 2010

13 Viktigt intervall för kända punktutsläpp Scenarier för diffusa utsläpp - Inkluderar även multipla okända och/eller oförutsedda punktutsläpp Persson et al., 2011

14 Persson et al., 2011 Scenarioanalys av diffusa utsläpp:

15 Scenarioanalys för diffusa utsläpp: Transporttid (år) Transporttid (år) Persson et al., 2011

16 Med variabilitet och osäkerhet i både transporttider & självreningshastigheter och olika korrelationer mellan dem Kartor: Föroreningsbelastning på nedströms vatten relativt källemission Graf: Föroreningsbelastning på nedströms vatten i scenario 2 med stor fysisk variabilitet relativt scenario 1 Föroreningstyp Identifierar Konservativa antaganden Hotspots där åtgärder behövs mest / gör störst nytta Persson et al., 2011

17 Slutsatser Vi kan och bör hydrologiskt räkna med, planera och förbereda för mer eller mindre kända och osäkra föroreningsutsläpp, med variationer, förändringar och oförutsedda händelser Detta måste göras nu innan oförutsedda händelser och/eller ackumulerade föroreningseffekter hinner göra irreversibel skada Scenarioanalys och sannolikhetsberäkningar identifierar konservativa antaganden och hotspot-zoner, där snabba skydds/återställningsågärder behövs mest och är mest effektiva

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi

Läs mer

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-

Läs mer

Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni

Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni Förväntad framtida vattensituation Georgia Destouni Klimatet förändras Vad händer med inlandsvattnet Vad säger klimatmodeller & observationer Temperatur Nederbörd Avdunstning Ytvatten Grundvatten Klimatet

Läs mer

Framtidsklimat i Hallands län

Framtidsklimat i Hallands län 1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Hur viktig är efterbehandlingen av förorenad mark för miljömålet Giftfri miljö?

Hur viktig är efterbehandlingen av förorenad mark för miljömålet Giftfri miljö? Hur viktig är efterbehandlingen av förorenad mark för miljömålet Giftfri miljö? Gudrun Bremle Miljökemist Länsstyrelsen i Jönköpings län Målet är en giftfri miljö!! Inom en generations tid ska miljön vara

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker Förordning (2009:956) om översvämningsrisker Svensk författningssamling 2009:956 t.o.m. SFS 2017:875 SFS nr: 2009:956 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L4 Utfärdad: 2009-10-08 Ändrad: t.o.m.

Läs mer

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -

Läs mer

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Utströmningsmönster för grundvatten och radioisotoper i ytvatten

Utströmningsmönster för grundvatten och radioisotoper i ytvatten Utströmningsmönster för grundvatten och radioisotoper i ytvatten Anders Wörman Professor i vattendragsteknik KTH Morteza Mojarrad Doktorand KTH Med bidrag från: Lars Marklund,Thyréns Shulan Xu, SSM Björn

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Magnus Larsson Värme- och Kraftkonferensen, 10 November 2015 Agenda Bakgrund Studiens mål Metod Övergripande metodik Fallstudie (Idbäckens KVV) Avrinning från

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden?

Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden? Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden? Anna Åkesson, KTH med bidrag från Anders Wörman, Joakim Riml och Jan Seibert Bakgrund, mitt doktorandprojekt

Läs mer

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2016

Vatten Avlopp Kretslopp 2016 Vatten Avlopp Kretslopp 2016 2016-03-10 Sveriges geologiska undersökning Grundvattennivåer i ett förändrat klimat Expertmyndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten Emil Vikberg, SGU emil.vikberg@sgu.se

Läs mer

Hur arbetar konsulten?

Hur arbetar konsulten? Hur arbetar konsulten? En konsults erfarenheter från arbete med riskhantering ur ett samhällsplaneringsperspektiv Fredrik Nystedt Upplägg Varför visa riskhänsyn? Viktiga begrepp Konsultens roll Metoder

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA

Läs mer

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI

Läs mer

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:

Läs mer

KOMPLETTERING RISKUTREDNING ÅNGBRYGGERIET ÖSTERSUNDS KOMMUN

KOMPLETTERING RISKUTREDNING ÅNGBRYGGERIET ÖSTERSUNDS KOMMUN ÖSTERSUNDS KOMMUN Östersunds kommun, Riskutredning Ångbryggeriet UPPDRAGSNUMMER 13002950 RISKUTREDNING ÅNGBRYGGERIET ÖSTERSUNDS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ HELENA FUREMAN UPPDRAGSLEDARE DAVID RANSTRÖM

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

GIS-stöd för prioritering av parasitkällor i ytvattentäkter

GIS-stöd för prioritering av parasitkällor i ytvattentäkter GIS-stöd för prioritering av parasitkällor i ytvattentäkter Johanna Samuelsson, Trollhättan Energi AB Projektledare: Johan Åström, Tyréns AB Bakgrund Cryptosporidium och Giardia resulterar i dricksvattenburen

Läs mer

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4

MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Upprättat av miljösamordnaren 050927 Senast reviderat av miljösamordnaren 080411 Miljöriskinventering vid Naturvetenskapliga

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE Erik Mårtensson emn@dhi.se Agenda Bakgrund Klimatmodeller Framtida klimat på Kristianstadsslätten Klimat- och uttagsscenarier

Läs mer

Hållan - SE

Hållan - SE Hållan - SE675859-137377 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst. Bottenhavet (nationell del) - SE Dalälven - SE53000 Län Dalarna - 0 Kommun Malung-Sälen - 03 Yta

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken 2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar

Läs mer

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5

Läs mer

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av

Läs mer

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Del 2: Hantering och bedömning av data och osäkerheter

Del 2: Hantering och bedömning av data och osäkerheter Del 2: Hantering och bedömning av data och osäkerheter Praktikfall: Kv. Verkstaden 14 Teori: Representativ halt, referenshalt, stickprov & beskrivande statistik, konfidensintervall & UCLM95 Diskussion:

Läs mer

Checklista för kontrollprogram

Checklista för kontrollprogram 2017-09-22 1(5) Checklista för kontrollprogram Denna checklista är tänkt att underlätta arbetet med kontrollprogram för verksamheter som har tillstånd enligt miljöbalken och att ge kontrollprogrammen för

Läs mer

ATT FÖRENA TRADITIONELL SAMISK KUNSKAP MED NY FORSKNING - en förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning.

ATT FÖRENA TRADITIONELL SAMISK KUNSKAP MED NY FORSKNING - en förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning. ATT FÖRENA TRADITIONELL SAMISK KUNSKAP MED NY FORSKNING - en förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning. Niila Inga & Ninis Rosqvist Nacka 23-24/4 2018 Markanvändning

Läs mer

Allmän information om vattenskyddsområden

Allmän information om vattenskyddsområden Sida: 1 (5) Allmän information om vattenskyddsområden Varför inrättas vattenskyddsområden? På lokal nivå är det kommunen som ansvarar för att kommunala dricksvattentillgångar skyddas. Dricksvattnet som

Läs mer

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Påverkan övergödning Storsjön

Påverkan övergödning Storsjön Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,

Läs mer

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss? Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss? Barbro Näslund-Landenmark 054-135050 barbro.naslund-landenmark@srv.se Enheten för bebyggelse och miljö Avdelningen för olycksförebyggande

Läs mer

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.

Läs mer

Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling

Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling Agenda Bakgrund Norrvatten och Mälaren som dricksvattentäkt Behov och nytta med en spridningsmodell Beskrivning

Läs mer

Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan

Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan Göran Lindström 2016-04-14 Vattenförvaltningsdag vid SMHI Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan (Allt är preliminära beräkningar!) NET - ett mångsidigt

Läs mer

MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden

MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden Mikaela Gönczi Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel, SLU Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning Stockholm 31 maj

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Modellering av gröna ytor för bättre dagvattenhantering. Günther Leonhardt VA-teknik LTU 1 december 2016

Modellering av gröna ytor för bättre dagvattenhantering. Günther Leonhardt VA-teknik LTU 1 december 2016 Modellering av gröna ytor för bättre dagvattenhantering Günther Leonhardt VA-teknik LTU 1 december 2016 Modeller inom dagvattenhantering Ett vanligt verktyg för planering Exploatering Förnyelse Klimatanpassning

Läs mer

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning

Läs mer

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning

Läs mer

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström Utsläppen fortsätter att öka även i Sverige Källa: Naturvårdsverket I statistiken ingår inte utsläpp i andra länder från produktion av varor för

Läs mer

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,

Läs mer

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Hydrologiska processer Vind Nederbörd Transpiration Ljusinstrålning värmestrålning

Läs mer

Användning av temperatur för bedömning av grundvatten och ytvatteninteraktion

Användning av temperatur för bedömning av grundvatten och ytvatteninteraktion CaswC Användning av temperatur för bedömning av grundvatten och ytvatteninteraktion Gro Lilbæk, Anders Christensen NIRAS, Danmark Nicklas Larsson NIRAS, Sverige RENARE MARK 2019, STOCKHOLM, SVERIGE Interaktion

Läs mer

Modellering av status och åtgärder i sjöar

Modellering av status och åtgärder i sjöar Modellering av status och åtgärder i sjöar Utmaningar och nytta av hydrodynamisk biokemisk modellering av Växjösjöarna Lars-Göran Gustafsson Modellens roll Byggstenar och modelleringssteg Resultat, utmaningar

Läs mer

SE SE

SE SE 017-01-3 13:33 SE676170-135065 - SE676170-135065 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst 5. Västerhavet (nationell del) - SE5 Göta älv - SE108000 Län Dalarna - 0 Kommun

Läs mer

Hantering av osäkerheter vid riskbedömningar

Hantering av osäkerheter vid riskbedömningar Hantering av osäkerheter vid riskbedömningar Tomas Öberg Högskolan i Kalmar Vårmöte Renare Mark -24 mars 2009 - Hållbar riskbedömning Vad är osäkerhet? Stokastisk osäkerhet el. variabilitet naturlig variation

Läs mer

Förslag till mastersarbeten

Förslag till mastersarbeten Modeller Data behand ling Experiment och processoptimering Genomförbarhets studier Förslag till mastersarbeten Åtta förslag till examensarbeten med Norrvatten 2019 1. Klimatförändringarnas betydelse för

Läs mer

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se

Läs mer

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport

Läs mer

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE

Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE SMED Rapport Nr 137 2013 Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE Johanna Tengdelius Brunell, SMHI Joel Dahné, SMHI Charlotta Pers, SMHI Avtal: 4-2013-7 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

MACRO-DB. Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten. Mikaela Gönczi, CKB, SLU.

MACRO-DB. Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten. Mikaela Gönczi, CKB, SLU. MACRO-DB Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten Mikaela Gönczi, CKB, SLU mikaela.gonczi@slu.se Seminarium om vattenskydd Länsstyrelsen i Skåne 12 november 2014 Generella faktorer

Läs mer

Framtidsklimat i Kalmar län

Framtidsklimat i Kalmar län KLIMATOLOGI Nr 26, 2015 Framtidsklimat i Kalmar län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,

Läs mer

Framtidsklimat i Gotlands län

Framtidsklimat i Gotlands län KLIMATOLOGI Nr 31, 2015 Framtidsklimat i Gotlands län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,

Läs mer

Klimatanpassning i Örebro län

Klimatanpassning i Örebro län Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Örnsköldsvik 15 oktober 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973,

Läs mer

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton? Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton? Vattenbalansen Nederbörd Avdunstning Snö Nederbörd Avdunstning Avrinning Mark- och grundvatten Ytvatten Avrinning

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version

- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version Miljöaspekt Vatten - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version 170203 Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både grundvatten och ytvatten.1 Ytvatten omfattar

Läs mer

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Den smarta staden, innovation för framtiden.

Den smarta staden, innovation för framtiden. Den smarta staden, innovation för framtiden. Vart är automation på väg och varför är det viktigt för oss att vara med? Var förbrukas energin? Industri & infrastruktur Datahallar & nätverk Fastigheter Hushåll

Läs mer

Helene Alpfjord, 22 oktober Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser?

Helene Alpfjord, 22 oktober Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser? Helene Alpfjord, 22 oktober 2015 Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser? Effekter av åtgärder En av de mest centrala delarna i åtgärdsprogrammet Modeller är ett utmärkt sätt att

Läs mer