I Välkommen till ämnet religionsvetenskap II Studiegången

Transkript

1 Innehållsförteckning I Välkommen till ämnet religionsvetenskap... 3 PERSONAL OCH KONTAKTUPPGIFTER... 5 BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR KURSHELHETERS OMFATTNING... 6 PLAGIATHANTERING... 8 II Studiegången ALLMÄN LINJE OCH KULTURLEDARSKAPSLINJE... 9 RELIGIONSLÄRARLINJEN, FM-VARIANTEN III Kursschema IV Specialiseringskurser V Kursbeskrivningar GRUNDSTUDIER ÄMNESSTUDIER FÖRDJUPADE STUDIER SPECIALISERINGSKURSER BLOCK I SPECIALISERINGSKURSER BLOCK II VI Interkulturell kommunikation kort biämne VII Att tentera i ämnet religionsvetenskap OM REFERAT OCH ANDRA SKRIVARBETEN ATT SKRIVA BOKREFERAT ATT SKRIVA PM ATT SKRIVA INLÄRNINGSDAGBOK... 44

2

3 I VÄLKOMMEN TILL ÄMNET RELIGIONSVETENSKAP Religion i sina olika former tilldrar sig idag ett allt större intresse i vår värld. Det beror bl.a. på att många kulturer är starkt beroende av de religioner som förekommer i samhällena, vidare på att möten och konflikter ofta formas av religiösa gränsdragningar och att människors tänkesätt i etiska och moraliska frågor knyts till religiösa föreställningar och beteenden. Därför är det viktigt att studera religionerna vetenskapligt på en akademisk nivå. Religionsvetenskap finns som ämne inom både humanistiska och teologiska utbildningslinjer, och både humanister och teologer kan läsa religionsvetenskap som huvudämne. Vi sysslar mycket med icke-kristna religioner (bl.a. judendom, islam, hinduism, buddhism, konfucianism, taoism, shintoism, zoroastrism och nya religiösa rörelser och trender), men det är idag lika viktigt att förstå kristna kulturer och traditioner ur ett vetenskapligt perspektiv, liksom även sekulära och ateistiska förhållningssätt. Inom religionsvetenskapen studerar vi religion både i historia och i nutid. Vi har flera infallsvinklar till ämnet: det rent historiska, det jämförande, det religionspsykologiska och det religionssociologiska studiet. Till detta kan ytterligare läggas ett religionsantropologiskt och ett religionspedagogiskt studium men även intressen för vissa teman så som samspelet mellan religion och media, eller religion och genus. Inom ämnet ges således en mängd olika infallsvinklar på det fenomen som vi kallar religion. Studier i religionsvetenskap har olika tyngdpunkt under studiernas gång, från grundstudier och ämnesstudier till fördjupade studier. Så som beteckningarna antyder handlar grundstudier om att man t.ex. lär man sig om grundbegreppen och förhållningssätten i olika religiösa traditioner och vad ämnet religionsvetenskap handlar om. Man studerar hur religion praktiseras inom de olika traditionerna och bekantar sig med synsätt och heliga texter från olika områden. Vid sidan av detta introduceras man också i samtida religiösa rörelser och strömningar som direkt eller indirekt har stor betydelse idag. Efter det här tar ämnesstudierna vid med sikte på att förbereda kandidatuppsatsen. Det betyder dels att man tar kurser i teoretiska perspektiv och forskningsmetoder, dels att man väljer läskurser om någon speciell religiös tradition eller något tema som intresserar. De olika kurserna presenteras i det här häftet och på MinPlan. Hur man väljer bland de här kurserna är viktigt med tanke på kandidatavhandlingen. Tillsammans ger de viktiga pusselbitar för den första självständiga vetenskapliga uppsatsen, d.v.s. kandidatavhandlingen. 3

4 Det fjärde läsåret inleds fördjupade studier och de avslutas med att man deltar i magisterseminariet och skriver en avhandling pro gradu. De fördjupade studiernas innehåll diskuteras alltid i samråd med examinator. Det anpassas efter studerandenas egna intressen för att möjliggöra ytterligare specialisering. Avhandlingen är ett arbete som visar att man självständigt och med vetenskapliga metoder kan skapa ny kunskap eller nya perspektiv inom ramen för en relevant eller aktuell fråga. Den visar med andra ord att man efter examen har kompetens att gå vidare till expertuppdrag inom kultur och samhälle eller till fortsatt forskning. Undervisningen vid ämnet sker i form av föreläsningar, genom deltagande i kurser med efterföljande tentamen samt genom självständigt studium. I början av studierna ges mera föreläsningskurser. De bör man i regel följa och tentera på det sätt som anges. Men, inom ämnet ingår även läskurser och studiecirklar och i ett tidigt skede av studierna skriver man bokreferat eller essäer. En del av studierna består alltså av självständigt arbete. Litteraturen som ingår i kurserna beskrivs både i det här häftet och i MinPlan men de här förslagen kan diskuteras med de lärare som är ansvariga för respektive kurser. Det kan vara motiverat att byta ut någon bok, och t.ex. referat från gästföreläsningar kan ingå. Man skall därför följa aktivt med vilka gästföreläsningar som ges inom ämnet. På motsvarande sätt kan exkursioner ingå som ett moment i studiegången och det finns även en kurs som innebär att man på egen hand eller med ämnet gör en studieresa. Det här är en mycket viktig del av utbildningen. Att studera religionsvetenskap vid annat universitet under en eller två terminer rekommenderas också. Det finns många utbytesprogram som stöder detta. Din examen och innehållet i den regleras av olika stadgor och vid Åbo Akademi antagna bestämmelser, som hittas på ÅA:s webbsidor och i MinPlan. De här förändras ibland och är något oklart kan du vända dig till fakultetens studierådgivare eller din egenlärare vid ämnet. Ämnesrådslaget är ett tillfälle som ordnas några gånger per år och som är öppet för alla huvudämnesstuderande, forskare och personal vid ämnet. Här kan man föra fram tankar, kritik och idéer som bidrar till att utveckla undervisningen vid ämnet. Vi går t.ex. igenom feedback från kurserna och planerar gemensamma aktiviteter, ofta i samarbete med ämnesföreningen Gnosis. Kallelse till ämnesrådslaget skickas per e-post. Annan aktuell och viktig info samt meddelanden om förändringar ges via e-postlistan relvet@abo.fi. När du studerar är det viktigt att du minst en gång per dag läser din abo.fi e-post. Kontakta ämnets kansli för att komma med på e-postlistan! Lärarna vid ämnet strävar till att alltid finnas till hands om du behöver information eller råd. Du kan kontakta oss via e-post eller komma in under mottagningstider. 4

5 PERSONAL OCH KONTAKTUPPGIFTER Kansli: Arken, Fabriksgatan 2, Åbo. Tfn , e-post: fhpt@abo.fi Professor - och ämnesansvarig Nynäs, Peter, TD, professor i religionsvetenskap, träffas enligt överenskommelse, tfn , e-post: peter.nynas@abo.fi. Akademilektor - och egenlärare för humanistisk utbildning Svanberg, Jan, FD, träffas on 9-10 och enligt överenskommelse, tfn / , e-post: jan.svanberg@abo.fi. Universitetsforskare - och egenlärare för teologisk utbildning Broo, Måns, FD, docent, träffas on 9-10 och enligt överenskommelse, tfn (0) , e-post: mans.broo@abo.fi. Studiesekreterare Ahlqvist, Marjo, tfn , e-post: marjo.ahlqvist@abo.fi Timlärare Björkman, Nina, FM Dahl, Karoliina, FM Lassander, Mika, FD Meijer, Marlijn, MA Moberg, Marcus, TD Sjö, Sofia, TD ninbjork@abo.fi karoliina.dahl@abo.fi mika.lassander@abo.fi marlijn.meijer@abo.fi marcus.moberg@abo.fi sofia.sjo@abo.fi Tutor Ronja Lemström ronja.lemstrom@abo.fi 5

6 BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR KURSHELHETERS OMFATTNING Beräkningen av arbetsinsatsen nedan är uppgjord i enlighet med nationell rekommendation för ämnet religionsvetenskap. Lärare och examinator bedömer arbetsinsatsens omfattning för olika kurser och i olika fall. En studiepoäng motsvarar ca 27 h studier i vilket ingår både kontaktundervisning och självstudier. Studerandes genomsnittliga arbetsvecka anses vara 40 h, dvs. 1,5 sp (3 sp motsvarar två arbetsveckor). Ett arbetsår omfattar ca 1600 h arbetstimmar. För kontaktundervisning (seminarier, handledning, katederundervisning etc) beräknas förhållandet mellan undervisning och självstudier enligt relationen 1:1. Detta gäller i de fall då undervisningen utgör grund för examination, liksom för de slag av undervisning som förutsätter förberedelser. I de fall undervisningen inte examineras är relationen 1:0 och ifall PBL (problem baserat lärande) appliceras som metod i undervisningen är relationen 1:4. Ifall litteratur är referensmaterial beräknas inte separat tid för detta. Självstudier kan innefatta litteraturstudier och förberedelse och fördjupning inför tentamen, skriftliga arbeten i form av uppsatser, essäer och referat, samt andra slag av uppgifter, övningar och examinationsformer. 800 sidor medelsvår litteratur på svenska beräknas motsvara 40 arbetstimmar dvs. 1, (100ss/5h). 400 sidor innehållsligt krävande litteratur på främmande språk beräknas motsvara 40 arbetstimmar, dvs. 1, (100ss /10h). Exempel på beräkning av arbetsinsats för (135 arbetstimmar) kurs: Arbetsmoment Litteraturbaserad frivillig undervisning 30 h Undervisning med förberedande uppgift 4 h Litteratur / svenska 400 ss Litteratur / engelska 800 ss Summa: Arbetsinsats 30 h 8 h 20 h 80 h 140 h 6

7 Arbetsmoment Litteratur/ svenska 400 ss Litteratur / engelska 800 ss Skriftlig essä Summa: Arbetsinsats 20 h 80 h 35 h 135 h För ett skriftligt arbete (essä, uppsats etc) som utgör en argumentationsmässig och reflektiv välredigerad helhet beräknas 3 h per sida (radavstånd 1,5 12 pt TNR). Ett skriftligt arbete som i exemplet ovan beräknas motsvara en arbetsinsats om 35 h, omfattar således ca 12 ss. Arbetsmoment Litteratur/ svenska 500 ss Litteratur / engelska 1000 ss Hemtentamen Summa: Arbetsinsats 25 h 100 h 8 h 133 h 7

8 PLAGIATHANTERING Ett universitets kvalitet vilar i första hand på omgivningens tilltro till verksamheten. Ifall någon skulle ifrågasätta trovärdigheten måste universitetet dock kunna visa på ett system som garanterar att verksamheten håller god kvalitet. Åbo Akademi har under en längre tid haft få konstaterade fall av plagiat i skriftliga arbeten. I takt med att tillgängligheten till elektroniskt material har ökat har antalet plagiatfall ökat även inom universitetsvärlden. För att garantera trovärdigheten för Åbo Akademi används programvaran Urkund för plagiatdetektion. Den övergripande regeln är att i alla texter (uppsatser, referat, PM, artiklar etc) som man skriver så används referenser och litteraturförteckning. Man måste alltid vara ytterst noggrann med att ange de källor som man använder sig av i texten. Det här gäller både för löpande text som har formulerats med egna ord på basis av annan text och för direkta citat. Användningen av Urkund följer en enkel princip. Studerande skickar in sina kandidatuppsatser och magisteravhandlingar per e-post till systemet. Det är den version av ditt examensarbete som bedöms som också ska plagiatgranskas, d.v.s. du skickar in ditt examensarbete för plagiatgranskning samtidigt då du skickar in det för bedömning. Skriv namnet på din uppsats i rubrikraden i mejlet. Inlämningsarbetet sätts som bifogad fil. Skicka enligt överenskommelse till peter.nynas.abo@analys.ukund.se, jan.svanberg.abo@analys.urkund.se eller mans.broo.abo@analys.urkund.se Uppsatsen analyseras och jämförs med andra dokument från tre olika källor: elektronisk litteratur, webbsidor, Urkunds dokumentdatabas (alla inlämnade och analyserade uppsatser sparas). Varje ord och mening i en uppsats analyseras inte utan endast strängar på 5-10 ord jämförs. Läraren får sedan tillgång till analysen och bedömer utifrån den om det är fråga om plagiat. Alla meddelade kopior behöver inte vara plagiat utan kan utgöra en del av en korrekt citering. Studenternas uppsatser sparas i Urkund, men enbart som jämförelsematerial. Länkar Urkund det system som Åbo Akademi använder: Akademins sidor om plagiathantering: I Urkunds plagiathandbok för studenter kan du läsa mer om vad plagiat är: _plagiathandbok.pdf 8

9 II STUDIEGÅNGEN ALLMÄN LINJE OCH KULTURLEDARSKAPSLINJE GRUNDSTUDIER (2, avläggs i princip 1 året) Introduktion till religionsvetenskapen Religion och individ i möte Islam Hinduism och buddhism Nyreligiositet/samtida religioner ÄMNESSTUDIER ( sp/ 30 sp +, 2-3 året) Religionssociologi I xxxxxx.x Specialiseringskurser från block I och II. 20/2 Huvudämnesstuderande väljer 4 x, biämnesstuderande 5 x. Se separat lista. Kurser väljs från både block I och block II Kandidatavhandling och proseminarium för 10 sp huvudämnesstuderande Proseminarium och uppsats för biämnesstuderande GEMENSAMMA STUDIER Metod och teori, del I Metod och teori, del 2 FÖRDJUPADE STUDIER (80 sp, 4-5 året) Fördjupade studier (metod) Etnografiska fältmetoder Fördjupade studier (teori) 10 sp Religionsvetenskap i fokus 10 sp Recensionsverkstaden Specialiseringskurs i religionsvetenskap Avhandling pro gradu och magisterseminariet 40 sp 9

10 RELIGIONSLÄRARLINJEN, FM-VARIANTEN Studier i teologi (30 sp) ingår i studierna för religionslärarlinjen på kandidatnivå: Bibeln i historia och nutid 1 Kristendomens historia 1 Studier i teologi (1) ingår i studierna för religionslärarlinjen på magisternivå: Kristendomens tankevärld och praxis 1 GRUNDSTUDIER (2) Introduktion till religionsvetenskapen Religion och individ i möte Islam Hinduism och buddhism Nyreligiositet/samtida religioner ÄMNESSTUDIER (20 sp) Religionssociologi I Religionspedagogik Kandidatavhandling och proseminarium 10 sp FÖRDJUPADE STUDIER (70 sp) Etnografiska fältmetoder Fördjupade studier (metod) Fördjupade studier (teori) 10 sp Recensionsverkstaden Specialiseringskurs i religionsvetenskap Avhandling pro gradu och magisterseminariet 40 sp 10

11 III KURSSCHEMA OBS! Schemat för årets kurser kan ändras under årets gång. Kontrollera med respektive lärare samt: För mera info, se även: Period GRUNDSTUDIER Hinduism och buddhism Broo To Arken Bifrost (D207C) Introduktion till religionsvetenskapen Svanberg Må Ti Arken Bifrost (D207C) ÄMNESSTUDIER Kandidatavhandling 10 sp Svanberg On Arken Valhall samt proseminarium Broo, Moberg (D206) GEMENSAMMA STUDIER Metod och teori, del Weiss m.fl On 13:30-15 v Arken Armfelt (A102) 39 Arken Westermarck (C101) Arken Armfelt (A102) Metod och teori, del 2 FÖRDJUPADE STUDIER Religionsvetenskap i fokus 10 sp Broo Svanberg Må Må Fr Arken Simone Weil (M134) Arken Bifrost (D207) Avhandling pro gradu samt magisterseminariet 40 sp Svanberg Broo Nynäs Sjö To Arken Valhall (D206) 11

12 Period GRUNDSTUDIER Religion och individ i möte Sjö Må Arken Tolstoj (M120) ÄMNESSTUDIER Kandidatavhandling samt proseminarium sp Svanberg Broo, Moberg To On Arken Tolstoj (M120) Arken Valhall (D206) GEMENSAMMA STUDIER Metod och teori, del Weiss m.fl On 13:30-15 Arken Armfelt (A102) Metod och teori, del 2 FÖRDJUPADE STUDIER Etnografiska fältmetoder Broo Brusila m.fl Må To Arken Simone Weil (M134) Arken Westermarck (C101) Religionsvetenskap i fokus Recensionsverkstaden 10 sp Svanberg Broo Må Fr Arken Bifrost (D207C) Arken Bifrost (D207C) Enligt överenskommelse Avhandling pro gradu samt magisterseminariet 40 sp Svanberg Broo Nynäs Sjö To Arken Valhall (D206) Period GRUNDSTUDIER Islam Björkman 2-11 Fre Arken Valhall (D206) ÄMNESSTUDIER Religionssociologi I Dahl 2-11 Ti Arken Bifrost (D207C) 12

13 Kandidatavhandling samt proseminarium 10 sp Svanberg 2-21 On Arken Valhall Broo, Moberg (D206) FÖRDJUPADE STUDIER Religionsvetenskap i fokus 10 sp Svanberg 2-21 Må Arken Valhall (D206) 2-21 Fr Arken Valhall (D206) Recensionsverkstaden Broo Enligt överenskommelse Avhandling pro gradu samt 40 sp Svanberg 2-21 To Arken Valhall magisterseminariet Broo (D206) Nynäs Sjö Period GRUNDSTUDIER Nyreligiositet/samtida religioner ÄMNESSTUDIER Kandidatavhandling samt proseminarium 10 sp Moberg Svanberg Broo, Moberg To On Arken Bifrost (D207C) Arken Valhall (D206) Religion and gender Meijer On Arken Westermarck (C101) Religion, film, society Sjö On Arken Radiatorn (E101) FÖRDJUPADE STUDIER Religionsvetenskap i fokus 10 sp Svanberg 2-21 Må Arken Valhall (D206) 2-21 Fr Arken Valhall (D206) Recensionsverkstaden Broo Enligt överenskommelse Avhandling pro gradu samt magisterseminariet 40 sp Svanberg Broo Nynäs Sjö 2-21 To Arken Valhall (D206) 13

14 IV SPECIALISERINGSKURSER Kontakta examinator för att avlägga kurser som självstudie- eller läskurs. Om föreläsningskurs ges skall man i första hand delta i denna och inte avklara kurs. BLOCK I Religionsantropologi Religion och individ - religionspsykologi II Religion och samhälle - religionssociologi II Ostasiens religioner Religion och ekologi Kulturmöten och religionsdialog Yoga, Meditation and Tantric Bliss in South Asia and the West Religion, det kroppsliga och materiella Religion och populärkultur Religiös fundamentalism Svanberg Nynäs Moberg Broo Nynäs Nynäs Broo Sjö Moberg Nynäs BLOCK II Specialiseringskurs i buddhism Specialiseringskurs i hinduism Specialiseringskurs i judendom Specialiseringskurs i islam *Religion and Gender Religionspedagogik Nordliga religioner Broo Broo Nynäs Nynäs Sjö Broo Svanberg Religion och konsumtionskultur Moberg Antikens religioner Broo Religionsvetenskapliga exkursioner Nynäs *Religion, Film, Society Sjö *Ges som föreläsningskurs. 14

15 V KURSBESKRIVNINGAR GRUNDSTUDIER Höstterminen, period 1: Introduktion till religionsvetenskapen () Kursens målsättningar och innehåll är att ge en grundläggande introduktion till religionsvetenskapen som akademisk disciplin, religionsvetenskapliga frågeställningar, religionsvetenskaplig terminologi och religionsvetenskapens forskningshistoria. Kursen består av föreläsningar (även inbjudna gästföreläsare), övningar och litteraturstudier. Föreläsare och examinator: Jan Svanberg Lärandemål: Efter godkänd kurs förväntas studeranden a) skriftligen kunna exemplifiera religionsvetenskapliga frågeställningar, b) förklara de centrala termer och begrepp som används inom religionsvetenskapen och c) summera religionsvetenskapens forskningshistoria. Examinationsformer: Grupparbeten, inlärningsbok och skriftlig hemtentamen. Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan. Människor och makter: En introduktion till religionsvetenskap Forskning i Halmstad. Arvidsson, Stefan. Varför religionsvetenskap?: en ämnesintroduktion för nya studenter. Studentlitteratur, 2012 Gilhus, Ingvild Saelid och Mikaelsson, Lisbeth. Nya perspektiv på religion. Natur och kultur, Hinduism och buddhism () Kursen syftar till att ge en introduktion till hinduismen och buddhismen i historia och nutid med beaktande av flera olika religionsvetenskapliga infallsvinklar. Kursen består av föreläsningar, litteraturstudier samt kurstentamen. Föreläsare och examinator: Måns Broo Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten kunna a) på ett grundläggande vis redogöra för hinduismens och buddhismens uppkomst och utveckling, b) identifiera centrala riter och trosföreställningar inom hinduismen och buddhismen, c) använda sig av hinduismens och buddhismens textuella källor som källor för kunskap om de två religionerna och d) definiera centrala begrepp inom hinduismen och buddhismen, såsom dharma, sangha och moksha Broo, Måns. Hinduismens heliga skrifter Atlantis. 15

16 Knut A. Jacobsen. Buddhismen: kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och kultur, Knut A. Jacobsen. Hinduismen: historia, tradition, mångfald. 1. Stockholm: Natur och kultur, Höstterminen, period 2: Religion och individ i möte () Kursen Religion och individ i möte ger en introduktion till hur man kan förstå och analysera den individuella religiositetens uttryck i olika religiösa och livsåskådningsmässiga traditioner och sammanhang. Under kursen behandlas konkreta exempel på religiositet, från mystiska upplevelser till religiös terrorism, och från vardagsreligiositet till stark omvändelse. Betoningen ligger på att förstå hur dessa uppstår i mötet mellan å ena sidan en religiös tradition och kultur och, å andra sidan, den enskilda individen som människa och person. För analyserna av dessa introduceras studeranden i både specifika aktuella religiösa uttryck från religionernas värld och i religionspsykologins teoretiska perspektiv. Föreläsare: Sofia Sjö Examinationsform: Inlämningsuppgifter och kurstentamen Lärandemål: Kursen ger studeranden en introduktion till analyser av religion på individnivå. Efter genomgången kurs skall studeranden kunna: - känna till och redogöra för olika former av och uttryck för aktuell och samtida religiositet - analysera dessa i ljuset av sina kulturella, sociala och traditionsmässiga kontexter och i ljuset av centrala religionspsykologiska perspektiv - känna till religionspsykologins centrala teorier och begrepp samt och hur de tillämpas i analyser för att förstå individuell religiositet Geels, Antoon och Wikström, Owe. Den religiösa människan: en introduktion till religionspsykologin. 5., kraftigt omarb. utg., Natur och kultur. Jonte-Pace, Diane och Parsons, William B. Religion and Psychology Routledge. Evans, Michael T. och Walker, Emma D. Religion and Psychology Nova. 16

17 Vårterminen, period 3: Islam () Kursen syftar till att ge en grundläggande kunskap om islam i historia och nutid. Kursen består av föreläsningar, litteraturstudier och föreläsningsdagbok. Föreläsare och examinator: Nina Björkman Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna a) ge en grundläggande beskrivning av islams historia och nutid, b) redogöra för centrala begrepp och ritualer och c) diskutera dagsaktuella teman i anslutning till islam Fazlhashemi, Mohammad. Vems islam: de kontrastrika muslimerna Norstedt Esposito, John L. Islam: den raka vägen Studentlitteratur. Hjärpe, Jan. Sharia: gudomlig lag i en värld i förändring Norstedt Hämeen-Anttila, Jaakko. Islamin käsikirja Otava. Curtis, Edward E, The Bloomsbury Reader on Islam in the West Bloomsbury Publishing. Kenney, Jeffrey T. och Moosa Ebrahim, Islam in the Modern World Routledge. Vårterminen, period 4: Nyreligiositet/samtida religioner () Kursen introducerar deltagarna i aktuella andliga strömningar och religiösa rörelser i västvärlden. Fokus ligger på "New Age", nya religiösa rörelser och nyhedendom. Kursen ges som föreläsningsskurs men kan även avläggas genom litteraturstudier. Föreläsare och examinator: Marcus Moberg Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande a) ha grundläggande kunskaper om aktuella religiösa och andliga trender i västerländska samhällen, b) på en grundläggande nivå kunna analysera nya religionsformer ur sociologiska och historiska perspektiv och c) på en grundläggande nivå kunna analysera nya religionsformer i relation till det samtida bredare samhälleliga och kulturella klimatet. Examinationsform: Boktentamen/Litteraturtentamen. Ed. James, R. Lewis, Inga Bårdsen Tøllefsen, Handbook of Nordic New Religions Brill. Ed. Olav Hammer, Mikael Rothstein. The Cambridge Companion to New Religious Movements Cambridge University Press. 17

18 ÄMNESSTUDIER Höstterminen, period 1: Kandidatavhandling samt proseminarium (10 sp) Biämnesuppsats () Tid: Period 1,2,3,4 Kandidatavhandlingen skrivs i samband med proseminariet som samlas en gång i veckan under hela läsåret. Obligatorisk närvaro. Varje student opponerar på minst två tilltänkta kandidatavhandlingar samt skriver en egen avhandling à sidor text. Avhandlingen skrivs om ett avgränsat religionsvetenskapligt tema och forskningsproblemet behandlas genom att tillämpa tidigare vetenskaplig kunskap. Avhandlingstemat bestäms i samråd med handledare i samband med seminariet. I proseminariet ingår även ämnesorienterad informationssökning. Biämnesstuderande avlägger i samband med proseminariet en uppsats à sidor text som är värd. Även för biämnesstuderande gäller obligatorisk närvaro under hela läsåret. Observera att proseminariet ingår i en integrerad pedagogisk helhet med vetenskapsfilosofi (3 sp) och vetenskapligt skrivande (2 sp), se Centret för språk och kommunikation och HF allmänna information, MinPlan. Handledare och proseminarieledare: Jan Svanberg, Måns Broo, Marcus Moberg Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten a) kritiskt diskutera religionsvetenskapliga teorier, b) behärska användningen av en eller flera religionsvetenskapliga metoder, c) förmå samla material från olika slags källor och d) identifiera problemställning och analys i religionsvetenskapliga texter Lena Marander-Eklund, Lena (red.). Metodkompassen: kulturvetarens metodbok Åbo Akademi. Gustavsson, B, Frostling-Henningsson, M., Garsten, C., Gatarski, R, och Gillet de Monthoux, P. Kunskapande metoder Studentlitteratur. Holme, I. M. Och Krohn Solvang, B. Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur. Patel, R och Davidson, B. Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning Studentlitteratur. Övrig metodlitteratur väljs i samråd med handledare på basis av skribentens frågeställningar och material. 18

19 Metod och teori, del 1 Tid: både period 1 och 2 Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok och tentamen () samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter (). Varje ämne sköter om examinationen av sina huvudämnesstuderande (d.v.s egen tentamenslitteratur och examinationsform). Lärare och examinator: Måns Broo m.fl. Lärandemål: Kunskap och förståelse - kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder - kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt - kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift - ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra - ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Examinationsformer: Kursdagbok Anges vid kurstarten Metod och teori, del 2 religionsvetenskap Tid: både period 1 och 2 Kursen syftar till att konkretisera teori och metod inom religionsvetenskapen Lärare och examinator: Måns Broo Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten kunna - känna till de viktigaste teorierna och metoderna inom religionsvetenskapen - utföra enklare metodologiska uppgifter Examinationsformer: Hemuppgifter Marander-Eklund, Lena et al. (red.). Metodkompassen: kulturvetarens metodbok Åbo Akademi. Holme, Idar Magne et al. Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder Studentlitteratur. Patel, Runa och Davidson, Bo. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning Studentlitteratur. eller 2. uppl Övrig litteratur i samråd med examinator. 19

20 Höstterminen, period 2: Etnografiska fältmetoder () 1) att lära sig att identifiera olika slag av etnografiskt material 2) att skapa folklorematerial genom olika metoder såsom intervjuer, deltagande observation och frågelista 3) att reflektera över hur materialet skapas i fält och vilken forskarens roll är här Kursen ordnas i samarbete mellan ämnena etnologi, folkloristik och musikvetenskap. Föreläsare: Johannes Brusila, Sofia Sjö m.fl. Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna - på ett etiskt hållbart sätt utföra fältarbete och reflektera över sin andel i fältarbetsprocessen - göra en intervju och transkribera den - göra deltagande observation och reflektera över sina observationer i en fältdagbok - skriva en forskningsdagbok Examinationsformer: 1) övningsintervju, intervju med utskrift 2) deltagande observation 3) svar på en frågelista 4) forskningsdagbok 5) tre uppgifter på basis av litteratur 6) presentationer parvis Aspers, P.: Etnografiska metoder. Att förstå och förklara samtiden. Malmö Arvastson, G. & B. Ehn (red.): Etnografiska observationer. Studentlitteratur Lund Gunnemark, K. (red.): Etnografiska hållplatser. Malmö Hagström, C. & Marander-Eklund, L. (red.): Frågelistan som källa och metod. Studentlitteratur Lund (C. Hagström & L. Marander-Eklund: Att arbeta med frågelistor. En introduktion. s. 9 30) Kaijser, L. & M. Öhlander (red.): Etnologiskt fältarbete. Lund Sveningsson, M., M. Lövheim & M. Bergquist: Att fånga nätet. Kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund Tillgänglig elektroniskt 20

21 Vårterminen, period 3: Religionssociologi I () Kursen ger de studerande grundläggande kännedom om religionssociologiska frågeställningar, teorier och metoder, samt skapar förtrogenhet med aktuell religionssociologisk forskning. Föreläsare och examinator: Karoliina Dahl Lärandemål: Efter genomgången kurs skall den studerande a) känna till och kunna redogöra för vilka frågor, teorier och metoder som är aktuella inom religionssociologi och b) kunna identifiera religionssociologins samhälleliga relevans Furseth, Inger and Repstad, Pål. An introduction to the sociology of religion: classical and contemporary perspectives Aldershot: Ashgate. Beckford, James A. Social theory & religion Cambridge University Press. Vårterminen, period 4: Religion, film, society () Se block II Religion and gender () Se block II. FÖRDJUPADE STUDIER Fördjupade studier (metod ) Kursen ger studeranden en fördjupad insikt i kvalitativ forskning och metodologi, dess historia, olika perspektiv och möjliga tillämpningar. Målsättningen är att utveckla en förmåga att kritiskt granska och jämföra olika perspektiv inom kvalitativ forskning, att placera in dem i ett sammanhang, och att tillämpa denna kunskap i form av kritiska analyser av religionsvetenskapliga studier och forskning. Självstudiekurs. Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studerande kunna a) kritiskt redogöra för och diskutera centrala kvalitativa forskningsperspektiv och placera in dem i ett större vetenskapsteoretiskt sammanhang, b) självständigt identifiera relevanta 21

22 aspekter och utgångspunkter som skiljer dem från varandra och c) systematiskt analysera den roll som olika perspektiv spelar i konkreta religionsvetenskapliga studier Denzin, Norman K. & Lincoln, Yvonna S. The landscape of qualitative research: theories and issues Sage. Alvesson, M och Sköldberg K. Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod Studentlitteratur. Artiklar. Kontakta examinatorn Fördjupade studier (teori 10 sp) Kursen ger studeranden fördjupad kunskap om aktuella religionsvetenskapliga teorier och diskussioner samt kännedom om de forum i vilka den teoretiska utvecklingen sker. Målsättningen är att studerandena skall utveckla en vetenskaplig bas för arbete med pro gradu avhandling. Studerandena väljer att fördjupa sig inom aktuell forskning och teori företrädesvis inom religionsantropologi, religionspsykologi eller religionssociologi. Självstudiekurs. Under handledning författar studerandena olika skriftliga arbeten i form av hemuppgifter, PM och essäer. Litteratur i samråd med examinator. Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studeranden kunna a) känna till i vilka sammanhang i form av tidskrifter och konferenser som den teoretiska diskussionen förs, b) redogöra för vilka teoretiska perspektiv, diskussioner och teman som är aktuella i den internationella forskningen, c) kritiskt granska dessa diskussioner mot bakgrunden av ämnets historia och vetenskapsteoretiska frågeställningar och d) självständigt identifiera de frågeställningar som är centrala i den aktuella forskningen och hur de kunde omsättas i nya relevanta studier Religionsvetenskap i fokus (10 sp) Kursen består av en genomgång av The Routledge Companion to the Study of Religion ed. by John R. Hinnells. 2nd Edition Studeranden skriver sammanfattningar av de diskussioner som förts under seminarierna. Kursen avslutas med en essä. Examinator: Jan Svanberg Kurskrav: a) Aktivt deltagande i minst 80% av diskussionerna. b) Personligt hållen essä 5-8 s. över temat "Min bild av religionsvetenskapen före och efter studiecirkeln Religionsvetenskap i fokus". c1) En kritisk kommentar till varje artikel, c2) en fråga till varje artikel, 22

23 c3) en personligt hållen reflektion till varje artikel. Dessa sänds in senast ett dygn före träffen till Jan Svanberg. Dessa frågor och kommentarer fungerar som underlag för diskussionen. d) Inlärningsdagbok (1-2 s.) som sammanfattar diskussionen efter varje enskild träff. Denna inlämnas tillsammans med frågor och kommentarer till lektorn i inför nästa träff. Lärandemål: Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna a) jämföra teorier och metoder, b) kritisera religionsvetenskapliga frågeställningar, c) relatera aktuell forskning till äldre forskningsansatser och d) sammanfatta såväl religionsvetenskapens bredd som djup Recensionsverkstaden () Målet med kursen är att lära känna de mest centrala tidskrifterna inom ämnet samt att lära sig läsa recensioner kritiskt och reflektivt för att kunna utnyttja dessa för det egna vetenskapliga arbetet. Kursen ger deltagarna övning i praktisk recensionsteknik och syftar till att väcka intresse för att kontinuerligt följa med tidskrifter och nyutkommen litteratur inom ämnet. Målet är att varje deltagares recension publiceras i någon nordisk religionsvetenskaplig tidskrift. Kursen pågår hela läsåret, maximalt antal närvarotimmar 10. Examinator: Måns Broo Examinationsformer: Kursen avläggs i seminarieform och via Internet (Moodle). Kursen består av såväl muntliga som skriftliga presentationer av religionsvetenskapliga tidskrifters recensionsavdelningar samt praktiska övningar i recensionsskrivande. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande a) känna till de mest centrala tidskrifterna inom det egna delområdet inom religionsvetenskapen och hur dessas recensionsförfaranden ser ut, b) kunna leta fram information om nyutgiven vetenskaplig litteratur på det egna området och bedöma dess intresse och aktualitet, c) kunna läsa och kritiskt evaluera recensioner i vetenskapliga tidskrifter och d) kunna självständigt skriva en recension över en vetenskaplig bok Specialiseringskurs i religionsvetenskap () Kursen skall ge studeranden ytterligare fördjupning i ett religionsvetenskapligt ämne. Målsättningen är att studeranden skall tillägna sig insikter om vilka frågor och teman som är angelägna och vad som motiverar den aktuella forskningen kring dem från ett samhälleligt perspektiv. Fördjupningen sker företrädesvis i ett ämne som berör någon av de s.k. världsreligionerna eller aktuella religiösa rörelser och trender. Kursen är en självstudiekurs. Under handledning författar studerandena olika skriftliga arbeten i form av PM, och essäer. I kursen skall gärna ingå 23

24 deltagande i gästföreläsningar. Kursen kan examineras i form av hemtentamen. Litteratur väljs i samråd med examinator Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studeranden kunna a) på ett nyanserat sätt redogöra för ett aktuellt forskningsämne inom de s.k. världsreligionerna eller inom aktuella religiösa rörelser och trender, b) kritiskt diskutera bakgrundsfaktorer till ämnets aktualitet och c) identifiera möjligheter att konkret omsätta detta i studier Avhandling pro gradu samt magisterseminariet (40 sp) Kursen syftar till att förbereda studenten för egen forskarutbildning eller uppgifter som förutsätter motsvarande vetenskaplig kompetens. Målsättningen är att studerande genom kursen skall planera, utforma och slutföra en avgränsad forskningsuppgift över ett av examinator godkänt tema på ett sätt som inbegriper för vetenskapliga arbeten centrala aspekter som metodisk och teoretiskt medvetenhet, ämnesmässig kompetens, reflexiv och kritisk hållning, samt kunskap om formalia. Forskningsuppgiften presenteras i en avhandling pro gradu. Den är ett lärdomsprov, som skall visa att studeranden behärskar ämnet religionsvetenskap samt valda teorier och metoder, samt att studeranden äger förmåga att på motsvarande sätt granska andra vetenskapliga arbeten kritiskt. Kursens hålls i form av seminarier genom vilka studerande får stöd att skriva en avhandling pro gradu. Under seminarierna presenteras forskningsplan, delar av arbetet, samt avhandlingen i sin slutliga form. Studerandena opponerar under seminarierna på varandras arbeten. Arbetet i seminarierna förutsätter instudering av litteratur och PM-arbeten, samt individuell handledning. Seminarieledare och examinator: Peter Nynäs, Jan Svanberg, Måns Broo, Sofia Sjö Lärandemål: Efter genomgången kurs skall studenten kunna a) självständigt och kritiskt identifiera och formulera för ämnet religionsvetenskap relevanta vetenskapliga problem eller uppgifter, b) självständigt planera, utforma och genomföra en avgränsad forskningsuppgift av relevans för ämnet och c) självständigt och kritiskt granska egna och andras vetenskapliga arbeten Metodlitteratur väljs i samråd med handledare på basis av skribentens frågeställningar och material. Exempel: Åke Hultkrantz: Metodvägar inom den jämförande religionsforskningen Göran Larsson: Virtuell religion. Globalisering och Internet Runa Patel: Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning Idar Magne Holme & Bernt Krohn Solvang: Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder René Gothóni: Att förstå inom humaniora

25 Russell T. McCutcheon: The Insider/Outsider Problem in the Study of Religion. A Reader. Controversies in the Study of Religion Ronald L. Grimes: Beginnings in Ritual Studies Tuula Sakaranaho, Tom Sjöblom, Terhi Utriainen and Heikki Pesonen (eds.): Styles and Positions. Ethnographic perspectives in comparative religion Armin W. Outi Fingerroos, Minna Opas ja Teemu Taira (eds.): Uskonnon Paikka. Kirjoituksia uskontojen ja uskontoteorioiden rajoista John Tosh: Historisk teori och metod Kathleen M. DeWalt & Billie R. DeWalt: Participant Observation. A Guide for Fieldworkers David Morgan, Sacred Gaze: Religious Visual Culture in Theory and Practice, Michael Stausberg & Steven Engler (Red.). The Routledge Handbook of Research Methods in the Study of Religion. Oxon: Routledge, Norman K. Denzin & Yvonna S. Lincoln (Red.). The SAGE Handbook of Qualitative Research, 3rd Edition. London: Sage, SPECIALISERINGSKURSER BLOCK I Religionsantropologi () Kursens målsättningar och innehåll är att problematisera studier av religioner vid sidan av de stora religionerna ur ett religionsantropologiskt perspektiv. Olika metoder och teoretiska problem samt forskningshistoriska aspekter inom religionsantropologin avhandlas. Självstudiekurs, kursdeltagarna skriver en bokrecension, enligt anvisningar, över en religionsantropologisk klassiker och en hemtentamen i form av essäer. Lärare och examinator: Jan Svanberg Lärandemål: Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna a) sammanfatta de vanligaste religionsantropologiska metodproblemen, b) kritisera tidigare religionsantropologisk forskning, c) summera de vanligaste religionsantropologiska tematikerna och d) urskilja teoretiska utgångspunkter inom antropologin. Bowie, Fiona. The anthropology of religion: an introduction (2. ed.). Blackwell. Eller tidigare upplaga 2000 (ISBN ) Övrig litteratur i samråd med examinator Religion och individ religionspsykologi II (): Specialiseringskursen i religionspsykologi behandlar aktuella teman och diskussioner inom religionspsykologin. Utöver en fördjupning i 25

26 religionspsykologisk teori och metod behandlas bl.a. teman konvertering, hälsa, våld och fundamentalism, samt religiositet och meningsskapande inom aktuella och samtida religiösa trender. Självstudiekurs. Under handledning författar studerandena olika skriftliga arbeten i form av hemuppgifter, PM och essäer. Kursen kan examineras i form av hemtentamen. Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studerande kunna a) redogöra för några aktuella perspektiv inom religionspsykologin, b) redogöra för några olika närmandesätt till relationen mellan religion och hälsa, c) redogöra för förklaringsmodeller till fundamentalism och likartade företeelser och d) identifiera relevanta utmaningar för religionspsykologisk teori och metod med tanke på samtida religiösa förändring Rambo, Lewis Ray. Understanding religious conversion. 1. New Haven, Yale U. P., 1993 Antoon Geels. Förvandlande ögonblick. [Skellefteå]: Norma, cop edited by Thomas G. Plante, Allen C. Sherman. Faith and health: psychological perspectives. New York: Guilford Press, Hood, Ralph W. [et al.].. The psychology of religion: an empirical approach Guilford. Rizzuto, Ana-Maria. The Birth of a living God: A Psychoanalytical study. The University Press of Chicago Religion och samhälle - religionssociologi II () Kursen ger fördjupade kunskaper i religionssociologi med tyngdpunkt på frågor om globalisering, politik, religiös pluralism och immigration. Kursen består av litteraturstudier och examineras genom recensioner och hemtentamen. Självstudiekurs. Examinator: Marcus Moberg Lärandemål: Efter genomgången kurs skall studerande a) kunna redogöra för vilka frågor, teorier och metoder som är aktuella inom religionssociologi, b) kunna redogöra för centrala skillnader mellan olika aktuella teorier samt kritisk granska deras relevans för olika forskningsfrågor och c) kunna identifiera religionssociologins samhälleliga relevans Ammerman, Nancy Tatom. Congregation and community. New Brunswick, N.J. Rutgers U. P. Övrig litteratur i samråd med examinator. 26

27 Ostasiens religioner () Kursen syftar till att ge en introduktion till religionerna i Ostasien, främst Kina, Korea och Japan, med beaktande av flera olika religionsvetenskapliga infallsvinklar. Examinator: Måns Broo Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten kunna a) på ett grundläggande vis redogöra för de ostasiatiska religionernas uppkomst och utveckling, b) identifiera centrala riter och trosföreställningar inom de ostasiatiska religionerna, c) använda sig av de ostasiatiska religionernas textuella källor som källor för kunskap om dem och d) definiera centrala begrepp inom ostasiatiska religioner, såsom li, tao och kami Grayson, James Huntley. Early Buddhism and Christianity in Korea: a study in the emplantation of religion Brill. Henrikson, Alf och Tsu-yu, Hwang. Kinesiska tänkare Forum. Ellwood, Robert S. och Pilgrim, Richard. Japanese religion: a cultural perspective Prentice-Hall. Thompson, Laurence G. Chinese religion: an introduction Wadsworth Publ. Company Religion och ekologi () Målsättningen med kursen är ge bilder av det mångsidiga samspelet mellan å ena sidan olika religiösa traditioner och å andra sidan ekologiska synsätt och hållningar. Under kursen behandlas speciellt natur- och miljösyn i olika religiösa traditioner. Vidare behandlas religiösa aspekter av människans relation till sin omgivning så som den kommer till uttryck i t.ex. miljöengagemang och -aktivism. Självstudiekurs. Under handledning författar studerandena olika skriftliga arbeten i form av PM och essäer. Kursen kan examineras i form av hemtentamen. Lärare och examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studeranden kunna a) redogöra för relevanta skillnader i natursyn mellan olika religioner, b) kunna exemplifiera hur det ekologiska tänkandets har fått en roll inom olika religiösa sammanhang, c) redogöra för olika grundläggande hållningar till natur, miljö och omgivning och d) analysera olika former av miljöengagemang utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv Taylor, Bron. Introduction i The Encyclopedia of Religion and Nature Gottlieb, Roger S. (ed) The Sacred Earth: Religion, Nature, Environment London: Routledge. Tanner, Ralf och Mitchell.Religion and the Environment Basingstoke: 27

28 Palgrave. Watling, Tony. Ecological Imaginations in the World Religions. An Ethnographic Analysis London: New York: Continuum. Rockefeller, Steven C. och Elder, John C. (eds) Spirit and Nature; Why the Environment is a Religious Issue Boston: Beacon. Tucker, Mary Evelyn och Grim, John. Worldviews and Ecology: Religion, Philosophy and the Environment Maryknoll. N.Y.: Orbis Merchant, Carolyn. The Death of Nature: Women, Ecology and the Scientific Revolution San Francisco: Harper. Callicott, J. Baird och Roger T. Ames (eds) Nature in Asian Traditions of Thought Albany, N.Y.: State University of New York Press Kulturmöten och religionsdialog () Kursens målsättning är att presentera olika teorier och perspektiv på kulturmöten, religionsdialog, interkulturell kommunikation och kulturkonflikter. Studerandena bekantar sig med centrala texter, sammanställer skriftliga diskussionsunderlag kring givna teman och begrundar betydelsen av dessa begrepp och infallsvinklar i dagens samhälle. Kursens perspektiv utgår från en humanistisk syn på begreppen kultur och religion som dynamiska och tolkningsbara. Kursen behandlar religionsoch kulturmöten främst ur ett mellanmänskligt perspektiv (alltså som möten mellan människor), men tangerar också samhälleliga och politiska perspektiv. Självstudiekurs. Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande a) känna till och kritiskt kunna diskutera de mest centrala teorierna och begreppen som hör till kursens område, b) kunna tillämpa dessa kunskaper på konkreta situationer och i aktuella samhällsdiskussioner på ett nyanserat sätt och c) kunna uttrycka en etisk, praktisk och teoretisk förtrogenhet med ämnesområdet i text och tal Ruth Illman. Art and Belief: Artists Engaged in Interreligious Dialogue Equinox. Terlinden, Yvonne (red.). Tro och mångfald: religionsmöten och religionsteologi i Norden Nordiska ministerrådet (serie TemaNord). Pfändtner, Willy. Understanding religious diversity: a contribution to interreligious dialogue from the viewpoint of existential philosophy Uppsala universitet. Cornille, Catherine. Wiley-Blackwell Companions to Religion: Wiley Blackwell Companion to Inter-Religious Dialogue John Wiley & Sons. 28

29 Yoga, Meditation and Tantric Bliss in South Asia and the West (5 credits) The aim of the course is to give an understanding of some of the South Asian religious or spiritual traditions that have reached Western shores since the end of the 19th century (e.g. Swami Vivekananda, Transcendental Meditation and the Hare Krishna movement). The main focus is on the development and character of these traditions in their new environments. Self-study course. To pass the course, the student must a) be proficient in the basic terminology of these traditions (such as guna, sutra, samadhi and asana), b) demonstrate an understanding of the complexity of the themes of the course, c) be able to critically discuss the interplay between India and the West in the shaping of modern yoga and d) be able to mention five prominent 20th century proponents of yoga in the West. Examiner: Måns Broo Literature: ed. By Graham Dwyer and Richard J. Cole. The Hare Krishna movement: forty years of chant and change London: I B Tauris & Co Ltd. Cowan, Douglas E: Transcendental Meditation: The Questions of Science and Therapy/Cult and new religions a brief history Malden, MA: Blackwell Pub. Joseph Alte. Yoga in modern India. The body between science and philosophy Princeton (NJ) Princeton University Press. De Michelis, Elizabeth. A history of modern yoga: Patanjali and Western esotericism Continuum Religion, det kroppsliga och materiella () Målsättningen med kursen är att öka förståelsen för de kroppsliga och materiella aspekterna (t.ex. föremål, artefakter, klädsel) av religion och religiöst liv. Kursdeltagarna bekantar sig med olika syner på kroppslighet och det materiella inom olika religioner och religiösa traditioner i historia och nutid. Kursen fokuserar särskilt på hur olika religioners kroppsliga och materiella aspekter påverkar och formar religiös praxis, religiöst liv och identitet inom såväl rituella sammanhang som det vardagliga livet. Självstudiekurs. Examinator: Sofia Sjö Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande a) ha en god allmän förståelse för synen på det kroppsliga och materiella inom olika religioner och religiösa traditioner i historia och nutid, b) ha god kunskap om den kroppsliga och materiella dimensionen inom olika religioners och religiösa samfunds rituella kontexter samt vardagliga religiösa liv och praxis och c) kunna tillämpa dessa kunskaper på konkreta situationer i olika religiösa sammanhang 29