Stencil-serie. Drogvanor i årskurs 9. Norrbottens län. Nr 46. Barbro Andersson Thomas Hvitfeldt

Transkript

1 Nr 46 Stencil-serie Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Drogvanor i årskurs 9 Norrbottens län 2000 Barbro Andersson Thomas Hvitfeldt

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Undersökningens uppläggning och genomförande 3 Kommentarer till tolkningen av resultaten 4 Definitioner av vissa begrepp 5 Alkoholkonsument 5 Konsumtionsindex (total årlig alkoholkonsumtion) 5 Röker 6 Snusar 6 Sniffar fortfarande 6 Problemkategorier 6 Metodproblem 6 Urvalsfel 6 Bortfallsfel 7 Mätfel 8 Bearbetningsfel 8 Slutsatser 8 Referenser 9 Tabellförteckning 10 Tabeller 14

3 Inledning Såväl i Sverige som i flera andra länder ägnas ungdomens konsumtion av olika typer av beroendeframkallande medel ett stort intresse i debatten. I många länder har det därför genomförts undersökningar om ungdomens konsumtion av alkohol och narkotika. Ofta ingår också frågor om tobak och sniffning. Den serie av årliga skolundersökningar som genomförts i Sverige sedan 1971 är emellertid unik i ett internationellt perspektiv. CAN har sedan 1986 genomfört enkätundersökningarna i skolan som en del av ett riksdagsuppdrag att samlat följa drogutvecklingen i landet. I samband med Folkhälsoinstitutets bildande 1992 överfördes detta uppdrag dit. Institutet gav dock CAN i uppdrag att även fortsättningsvis utföra undersökningarna enligt samma rutiner som tidigare. Föreliggande rapport är resultatet av ett samarbete mellan CAN och Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Norrbottens län samt Kommunförbundet Norrbotten. I anslutning till 2000 års riksrepresententativa skolundersökning åtog sig CAN, enligt en överenskommelse med ovannämnda parter, att göra en studie av elevernas drogvanor i Norrbottens län. Avsikten var att för beställarnas räkning tillhandahålla en könsuppdelad tabellredovisning av svaren för länet, inklusive bakgrundsinformation och diverse allmänna metodologiska kommentarer, samt motsvarande uppgifter för landet som helhet. Dessutom önskades redovisning för varje kommun separat. Ansvaret för analys av undersökningsresultaten och eventuell skriftlig rapport låg emellertid hos uppdragsgivaren. Undersökningens uppläggning och genomförande Riksundersökningen har genomförts som en stickprovsundersökning där urvalsenheten utgjorts av klasser. Studien i Norrbottens län var en totalundersökning, dvs samtliga elever medverkade. I riksundersökningen uttogs 280 klasser och i undersökningen i Norrbottens län ingick samtliga klasser. Enkäten skulle besvaras i vecka 12, men de som inte hade möjlighet till detta fick använda vecka 13. Antalet bearbetade formulär redovisas i tabell 1, liksom bortfallet, d.v.s. antalet elever som av olika anledningar var frånvarande vid undersökningstillfället. Sammanlagt medverkade 6085 elever i riksundersökningen och 2016 elever i Norrbottensundersökningen. Alla formulär har granskats före databearbetning och i samband med detta har 47 formulär i riksundersökningen samt 29 formulär i Norrbottens län bedömts vara uppenbarligen överdrivet eller skämtsamt ifyllda och därför plockats bort. Totalt har därmed 6038 enkäter i riksundersökningen samt 1987 enkäter i Norrbottensstudien databearbetats och ligger till grund för den föreliggande redovisningen. Formuläret innehöll 73 frågor. För att elevernas anonymitet skulle vara helt skyddad ombads de att inte sätta ut sina namn på formulären. De informerades också om att deras svar endast skulle användas för statistiska bearbetningar och att ingen analys av enskilda klasser skulle redovisas. Innan enkätformulären sändes ut kontaktades de skolor som blivit uttagna. Formulären distribuerades genom rektorernas försorg till vederbörande lärare för de slumpmässigt utvalda klasserna, enligt instruktioner från CAN. Eleverna besvarade formulären i klassrummen, varefter de själva stoppade formuläret i ett kuvert som de klistrade igen. 3

4 Kommentarer till tolkningen av resultaten Resultaten återges i tabellbilagan utan tabellkommentarer, men för att underlätta tolkningen ges nedan dels några metodologiska och dels några statistiska kommentarer. Dessutom redogörs för några begrepp som återfinns i tabellerna. Materialet presenteras genomgående uppdelat på kön. Tabellerna redovisar resultatet från Norrbottens län jämsides med data från riksundersökningen. Resultaten för kommunerna Luleå, Piteå, Boden, Kiruna, Gällivare, Kalix, Överkalix, Haparanda, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Övertorneå, Pajala och Älvsbyn kommer att redovisas i en separat bilaga som tillställes beställarna av undersökningen. Då några kommuner är för små för att redovisas separat, dvs antalet elever är för litet, har sammanslagningar gjorts för att möjliggöra en redovisning av resultatet uppdelat på pojkar och flickor för vissa kommuner. I flertalet tabeller redovisas procenttal beräknade på totalmaterialet, d.v.s. samtliga elever i respektive grupp. I dessa fall redovisas inga bastal för procentberäkningarna. (Antalet elever framgår emellertid av tabell 1). I de fall procentberäkningarna endast avser en begränsad del av eleverna redovisas bastalen för procentberäkningarna i respektive tabell. Redovisningen i tabellerna avser samtliga som skulle ha besvarat respektive fråga. Detta innebär att andelen som hoppat över frågan framgår av tabellerna såsom "Ej svar". I tabellerna återges data avrundade till hela procenttal. På grund av dessa avrundningseffekter kan det ibland förekomma att de sammanslagna andelarna i vissa tabeller inte blir exakt 100. I tabellredovisningen används följande beteckningar: - Ingen frekvens (d.v.s. ingen elev har angett svarsalternativet) 0 Procenttal avrundat till 0 (d.v.s. svarsalternativet har angetts av minst en elev, men av mindre än 0,5 procent i respektive grupp). I tabell 33 redovisas andelen elever som någon gång använt narkotika. Drygt hälften (57%) av eleverna i Norrbottens län som använt narkotika har enbart använt cannabispreparat (hasch och/eller marijuana). Motsvarande andel i riksundersökningen var 60 procent. Cannabis var också det vanligaste debutpreparatet. I Norrbottens län har omkring 80 procent uppgett cannabis som debutmaterial. Motsvarande siffra i riksundersökningen är något högre. I tabellerna redovisas svaren på några frågor som rör möjligheten och lusten att pröva narkotika bland de elever som själva aldrig använt narkotika. Syftet har varit att belysa hur eleverna själva bedömer sina möjligheter att skaffa narkotika om de skulle ha lust till det. Utöver detta har samtliga elever fått besvara ett par frågor om vilket eller vilka slag av narkotika de tror att de skulle kunna skaffa samt huruvida de själva känner till någon person i motsvarande ålder som använt narkotika (tabellerna 37-38). Det bör uppmärksammas att tabellerna 35 och 38, vilka berör elevernas egen uppfattning om möjligheten att skaffa narkotika, bl.a. om de känner till någon person som skulle kunna förse dem med narkotika, inte belyser den faktiska omfattningen. Det kan vara så, att den eller de personer som eleverna tror kan leverera narkotika är kända av många, dvs att det är samma person(er) som åsyftas. Icke desto mindre ger dessa variabler en bild av den subjektivt uppfattade tillgängligheten på narkotika och förändringar över tid speglar troligen också en förändrad tillgänglighet. I tabell 51 redovisas sambandet mellan alkoholkonsumtion och vissa andra variabler. Därvid har vissa konsumtionskategorier av konsumtionsindex (se tabell 21) slagits samman så att fyra kategorier bildats; dels de som inte dricker alls (0), samt kategorierna 1-2, 3-4 och 5-6. (Se även definitioner av problemtyper nedan.) 4

5 Definitioner av vissa begrepp I resultattabellerna återfinns några benämningar som behöver definieras och förklaras. Dessa är "alkoholkonsument", "konsumtionsindex", "röker", "snusar", "sniffar fortfarande" samt problemkategorier. Alkoholkonsument För att bli klassificerad som alkoholkonsument i föreliggande rapport är det tillräckligt att vederbörande "en gång om året eller mer sällan" dricker antingen ett glas öl (gäller ej lättöl), 2 cl vin eller 2 cl sprit. Denna definition har erhållits genom att kombinera den lägsta konsumtionsfrekvensen med den lägsta konsumtionskvantiteten för varje dryck. Alla personer som svarat på frågan om frekvensen och kvantiteten för de drycker som ingått i undersökningen har erhållit ett värde på konsumtionsindex, vilket är ett sammanfattande mått på den totala årliga alkoholkonsumtionen (se nedan). De personer som dricker någon alkoholdryck tillhör endera av kategorierna 1-6 på konsumtionsindex och har därmed betraktats som alkoholkonsumenter. Den redovisade definitionen måste betraktas som relativt vid, vilket bör beaktas vid tolkningen av och diskussion kring resultaten. Konsumtionsindex (total årlig alkoholkonsumtion) För att få en sammanfattande beskrivning av konsumtionens storlek har ett mått på årskonsumtionen beräknats. Detta mått benämns konsumtionsindex och har konstruerats utifrån respektive elevs uppgifter om den ungefärliga kvantiteten per dryckestillfälle för varje enskild alkoholdryck. Dessa kvantiteter har multiplicerats med respektive dryckesfrekvens och sedan omräknats till ren alkohol (alkohol 100%). De på detta sätt erhållna produkterna har sedan summerats till ett mått på individens totala alkoholkonsumtion uttryckt i cl ren alkohol per år. Det bör observeras att konsumtionsindex inte är ett mått på den faktiska konsumtionen. Beräkningarna har endast grundats på uppgifter om den genomsnittliga frekvensen och kvantiteten (med de felmarginaler som dessa variabler har) och tar t ex inte hänsyn till de tillfällen då vederbörande dricker mer, eller mindre, än han brukar göra. Konsumtionsindex har delats in i sju olika kategorier vars gränser framgår av nedanstående uppställning. Dessutom finns en kategori som benämns "ej relevant" och innehåller dem som hoppat över någon av de frågor på vilka beräkningarna är gjorda. För att få en uppfattning om storleken av konsumtionen kan nämnas att 150 cl ren alkohol per år ungefär motsvarar 5 burkar starköl eller 30 cl sprit per månad. 500 cl ren alkohol per år motsvarar en konsumtion av ca 16 burkar starköl eller ca 1 liter sprit per månad. Konsumtionsindex Skattad årskonsumtion i cl alkohol 100% 0 (icke-konsumenter)

6 Röker För att bli klassificerad som rökare skall man ha svarat med ett ja-alternativ på frågan "Röker du?" Det bör påpekas att sättet att ställa frågan på ändrades i samband med 1997 års riksundersökning, vilket ledde till ändrade svarsfördelningar. För att inte förlora jämförbarheten med tidigare undersökningar fick hälften av eleverna besvara den gamla och hälften den nya frågan. Resultatet visar att andelen rökare bland pojkarna detta år var 17 procent mätt med det gamla formuläret och 28 procent med det nya. Motsvarande värden för flickorna var 25 respektive 37 procent. I undersökningen som gjordes i Norrbotten 1997 användes bägge dessa versioner. Således kan utvecklingen följas genom att jämföra 1997 års värden enligt det sk B-formuläret med årets resultat. Snusar För att bli klassificerad som snusare skall man ha svarat med ett ja-alternativ på frågan "Snusar du?" Även snusfrågan förändrades i samband med 1997 års riksundersökning. För pojkarnas del var andelen snusare mätt med det gamla formuläret 17 procent och med det nya 21 procent. För flickorna var motsvarande värden 1 respektive 3 procent. Sniffar fortfarande De elever som sniffat någon gång har även besvarat frågan "Händer det fortfarande att du sniffar?". De som svarat med ett ja-alternativ räknas till dem som "sniffar fortfarande". Problemkategorier I tabell 51 redovisas sambandet mellan alkoholkonsumtion och vissa andra variabler. Där ingår också andelen elever som fått olika typer av problem p.g.a. alkoholkonsumtion (se tabell 25). Därvid har grupper konstruerats efter kategorier benämnda Individuella problem, Relationsproblem, Sexuella problem samt Brottsrelaterade problem enligt nedan: Individuella problem avser här om personen fått försämrade prestationer i skolan eller på arbetet, och/eller haft huvudvärk eller mått illa dagen efter (s.k. baksmälla ), och/eller förstört saker eller kläder, och/eller tappat pengar eller andra värdesaker, och/eller råkat ut för olycka eller skadats. Relationsproblem avser om personen grälat, och/eller haft problem med förhållandet till föräldrar, vänner eller lärare. Sexuella problem avser om personen haft oskyddad sex och/eller oönskad sex. Brottsrelaterade problem avser om personen råkat i bråk med polisen och/eller bråkat eller slagits och/eller blivit bestulen eller rånad. Metodproblem Alla frågeundersökningar är behäftade med olika typer av metodologiska problem, som måste beaktas vid tolkningen av resultaten. Dessa utgörs bl.a. av urvalsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. För var och en av dessa finns sedan slumpmässiga och systematiska felkällor. Storleken av de slumpmässiga variationerna kan beräknas. Detta gäller emellertid inte de systematiska felen, d.v.s. de felkällor som bidrar till att det sanna värdet på en parameter avviker på ett icke slumpmässigt sätt från det verkliga beteendet. Urvalsfel Urvalsfel fås, per definition, enbart i urvalsundersökningar och inte i totalundersökningar som undersökningen i Norrbottens län. Urvalet i riksundersökningen är ett stratifierat klusterurval där 40 6

7 klasser dragits i sju olika s.k. H-regioner och har gjorts från skolregistret vid Statistiska centralbyrån, SCB, i Örebro. Då klassbeteckningar ej längre finns i skolregistret har urvalet för riksundersökningen bestått av 280 slumpmässigt utvalda skolor, dragna med en sannolikhet som är proportionell mot skolans storlek (antal klasser i årskurs 9). Urvalet av de deltagande klasserna har därefter gjorts slumpmässigt för varje skola. När materialet skickades till skolorna inkluderades även information om vilken klass som skulle delta. Det finns ingen anledning att anta att det skulle föreligga systematiska fel orsakade av urvalsdragningen. Riksundersökningen och är gjord som en stickprovsundersökning, vilket innebär att slutsatser om populationen i dess helhet dras med hjälp av uppgifter ur stickprovet. Detta medför en viss osäkerhet när det gäller att beräkna det sanna värdet. Eftersom urvalet är draget slumpmässigt kan osäkerheten uppskattas genom att beräkna ett s.k. konfidensintervall (felmarginal). Detta innebär att man med en viss sannolikhet kan uttala sig om att det sanna värdet i populationen ligger i ett intervall beräknat med utgångspunkt från det observerade värdet i stickprovet. Ovan har ordet "sanna" stått inom citationstecken. Med detta avses att det går att beräkna en storlek på konfidensintervallet som är sann ur statistisk synpunkt. Storleken på konfidensintervallet påverkas dels av storleken på observationen och dels av storleken på stickprovet. Små och stora andelar (t.ex. 5% respektive 95%) medför mindre konfidensintervall än andelar runt 50%. När det gäller stickprovets storlek är konfidensintervallet större ju mindre stickprovet är. Urvalet i riksundersökningen är gjort som ett klusterurval, där klasser är urvalsenhet. Ett sådant urval förutsätter särskilda analysmetoder och program och kan inte beräknas med hjälp av vanliga standardprogram för konfidensintervallsberäkningar. Bortfallsfel Ett problem i samband med frågeundersökningar utgörs av bortfallet, d.v.s. de personer som skulle ha besvarat formuläret men som av olika skäl inte deltog i undersökningen. I skolundersökningarna finns två typer av sådana bortfall. Den ena utgörs av eleverna i de klasser som av olika skäl inte deltog i undersökningen och den andra typen utgörs av dem som var frånvarande i samband med datainsamlingen. Att en elev, som är närvarande vid undersökningstillfället, vägrar att deltaga förekommer praktiskt taget aldrig. I 2000 års riksundersökning var det 23 klasser som av olika skäl inte deltog i undersökningen. Orsakerna till bortfallet varierade, oftast berodde det på att klassen inte kunde genomföra enkäten under den anvisade tidsperioden på grund av prao eller liknande. I vissa fall var orsaken att formulären kommit bort på posten eller att skolan glömt eller vägrat medverka. Det finns emellertid ingen anledning att anta att bortfallet av klasser är systematiskt och det torde därför inte ha påverkat undersökningsresultatens representativitet i någon betydande omfattning. I Norrbottens län var det 18 klasser som av olika skäl inte deltog i undersökningen. Det bortfall som orsakats av enstaka elevers frånvaro redovisas i tabell 1. I hela landet var 14 procent frånvarande och i Norrbottens län 13 procent. I anslutning till 1993 års undersökning gjordes en särskild studie i årskurs 9 i Stockholms skolor. Då gjordes även en uppföljning av bortfallet. Därvid fick de elever som var frånvarande vid undersökningstillfället besvara formuläret när de återvände till skolan. Som väntat redovisade eleverna i bortfallsuppföljningen en större konsumtion av alkohol, narkotika och tobak än undersökningsmaterialet. De ursprungliga undersökningsresultaten påverkades emellertid inte med mer än enstaka procentenheter om man beaktade de senare erhållna uppgifterna om bortfallet (Andersson & Hibell 1993). 7

8 Mätfel Mätfelet är skillnaden mellan ett erhållet och ett sant värde. Mätfel kan grovt sett sägas orsakade av mätinstrumenten, mätmetoden och svarens tillförlitlighet, d.v.s. huruvida eleverna lämnar sanningsenliga svar. Vid flera studier av den vuxna befolkningen har man funnit en ovilja att redovisa känsliga förhållanden och att respondenterna medvetet eller omedvetet underskattar sin konsumtion av bl.a. alkohol och tobak. Det kan naturligtvis inte uteslutas att somliga elever i föreliggande studie skulle rapportera en för låg konsumtion (underrapportering), men även motsatsen förekommer, d.v.s. att man uppger en för hög konsumtion (överrapportering). En alltför högt redovisad konsumtion kan vara ett utslag av leklusta. Ett dylikt beteende torde många gånger ta sig uttryck i helt orimliga och uppenbart felaktiga svar och svarskombinationer som genomskådas vid granskningen av formulären. I 2000 års studie upptäcktes och utsorterades, som tidigare nämnts, 47 sådana formulär i riksundersökningen och 29 i Norrbottens län. Ett annat, och antagligen mer vanligt, skäl att uppge en alltför hög alkoholkonsumtion kan vara att man vill imponera på sina kamrater. Det kan också vara så att man inför klasskamraterna brukar ge sken av att dricka mer än vad man egentligen gör. Trots att formulären skall besvaras under samma former som vid ett enskilt skriftligt prov kan det inte alla gånger undvikas att några har möjlighet att se vad andra svarar. Vetskapen om att andra eventuellt har möjlighet att se svaren kan medföra att somliga även i enkätsituationen uppger ett falskt konsumtionsbeteende. För att minska risken för att eleverna inte skall svara sanningsenligt har föreliggande undersökningar genomförts helt anonymt. Vid respektive undersökningstillfälle har även en lärare varit närvarande för att bl.a. förebygga ev. störande moment. Detta ger dock naturligtvis ingen fullständig garanti för att somliga inte angett en över- eller underkonsumtion av alkohol, narkotika eller andra droger. Undersökningen är genomförd som en gruppenkät. Gruppenkäter är ett effektivt sätt att undersöka många personer, och bortfallet p.g.a. vägran blir, som ovan nämnt, vanligtvis litet. Viktigt vid denna typ av enkäter är att eleverna får tillräckligt med tid på sig att besvara enkäten och att de upplever att de kan svara på enkäten utan att riskera att identifieras. Bearbetningsfel Bearbetningsfel avser de fel som kan uppstå vid bearbetningen, analysen och rapporteringen av undersökningens resultat. De enkäter som besvarats har granskats manuellt, bl.a. för att upptäcka oseriöst ifyllda enkäter, varefter de har skannats in i en dator. Datormängden har sedan bearbetats och ett s.k. dataset har upprättats. Generellt kan man säga att ju fler steg som förekommer i databehandlingsprocessen, desto mer ökar risken för att fel skall uppträda. Genom att gå metodiskt tillväga, samt att med felsökningar och kontroller granska resultaten kan bearbetningsfelet hållas lågt. Bearbetningsfelen brukar anses vara den feltyp som bidrar minst till det totala felet. Slutsatser De representativitets- och tillförlitlighetsproblem som behandlats bör naturligtvis beaktas vid tolkningen av resultaten. En viktig slutsats kan vara att enskilda siffror snarare bör ses som storleksordningar på konsumtionen av en viss drog än som ett exakt mått på det verkliga beteendet. Detta talar för att det är mer meningsfullt att t ex jämföra olika grupper med varandra än att dra alltför kategoriska slutsatser utifrån en enskild siffra. Härtill kan läggas att det finns anledning att anta att felkällorna är ungefär lika stora i riksundersökningen som i specialstudien i Norrbottens län (urvalsfelet undantaget). Metodproblemen torde således inte försvåra huvudsyftet med Norrbottensstudien, nämligen att jämföra drogvanorna bland eleverna i Norrbotten med motsvarande vanor hos skolungdomar i riket som helhet. Vid dessa jämförelser är det 8

9 viktigt att beakta att små differenser oftast inte är signifikanta och att detta i första hand gäller observationer som ligger i närheten av 50 procent. Referenser Andersson B, Hibell B (1993): Skolelevers drogvanor Rapportserie Nr 36, CAN. Stockholm. Andersson B, Grönberg K & Hibell B (1997). Drogvanor i årskurs 9.Norrbottens län Stencilserie Nr 34, CAN. Stockholm. 9

10 Tabellförteckning Tabell 1. Antalet bearbetade formulär och bortfallet i procent i Norrbottens län och hela landet. Tabell 2. Andelen konsumenter och icke-konsumenter av alkohol. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 3. Andelen konsumenter och icke-konsumenter av olika drycker. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 4. Översikt av olika kombinationer med avseende på typ av dryck. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 5. "Har du någon gång under vårterminen druckit öl, vin eller sprit?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 6. "Har du druckit öl, sk alkoläsk, stark cider, vin eller sprit den senaste veckan (dvs 7 dagar tillbaka från och med igår)? Räkna inte med vanlig cider eller lättöl." Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 7. Frekvensen konsumtionstillfällen för öl klass II ("folköl"). Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 8. Uppgiven kvantitet per dryckestillfälle för öl klass II ("folköl"). Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 9. Frekvensen konsumtionstillfällen för starköl. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 10. Uppgiven kvantitet per dryckestillfälle för starköl. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 11. Frekvensen konsumtionstillfällen för vin. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 12. Uppgiven kvantitet per dryckestillfälle för vin. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 13. Frekvensen konsumtionstillfällen för stark cider, alkoläsk, wine coolers eller andra blanddrycker. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. 10

11 Tabell 14. Uppgiven kvantitet per dryckestillfälle för stark cider, alkoläsk, wine coolers eller andra blanddrycker. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 15. "Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit hemtillverkat vin?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 16. Frekvensen konsumtionstillfällen för sprit. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 17. Uppgiven kvantitet per dryckestillfälle för sprit. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 18. "Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit hemtillverkad sprit (sk hembränt)?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 19. "Vet du någon som har en hembränningsapparat? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 20. "Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit sk smuggelsprit?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 21. Konsumtionsindex för total årlig alkoholkonsumtion. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 22. "Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit eller en helflaska vin eller 4 stora flaskor stark cider/alkoläsk eller 4 burkar starköl eller 6 burkar öl klass II (folköl) vid samma tillfälle?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 23. "Har du någon gång druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 24. "Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 25. "Har du någonsin fått något av följande problem pga att du druckit alkohol?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 26. Röker du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 27. Uppgiven cigarettkonsumtion bland de elever som röker varje dag. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. 11

12 Tabell 28. Hur får du vanligen tag på cigaretter? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som röker. Tabell 29. Snusar du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 30. Hur mycket snus använder du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 31. Hur får du vanligen tag på snus? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som snusar. Tabell 32. Tobaksvanor. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 33. "Har du någon gång använt narkotika?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 34. "Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som ej använt narkotika. Tabell 35. "Vet du någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som ej använt narkotika. Tabell 36. "Har du någon gång haft lust att pröva narkotika?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som ej använt narkotika. Tabell 37. "Känner du till någon person i din egen ålder som du tror eller säkert vet har använt något av följande medel?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 38. "Vilket eller vilka slag av narkotika tror du att du skulle kunna få tag på?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 39. "Har du sniffat någon gång?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 40. Andelen elever som uppgett att de fortfarande sniffar. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som sniffat. Tabell 41. "Har du någon gång använt sömnmedel eller lugnande medel? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 42. "Har du någon gång använt läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. 12

13 Tabell 43. "Hur får du vanligen tag på följande drycker?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 44. "Hur har du fått tag på den hembrända spriten?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som druckit hembränt under de senaste 12 månaderna. Tabell 45. "Hur har kamraterna fått tag i den hembrända spriten? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som druckit hembränt under de senaste 12 månaderna samt uppgett att de köpt/blivit bjudna av kamrater. Tabell 46. "Har du haft någon undervisning om alkohol, narkotika och tobak under det här läsåret?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 47. "Tycker du att du har fått för mycket eller för lite undervisning om alkohol, narkotika och tobak under det här läsåret?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 48. "Tycker du att undervisningen om alkohol, narkotika och tobak har varit bra eller dålig?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 49. "Hur trivs du i skolan?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 50. "Brukar du skolka?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tabell 51. Samband mellan alkoholkonsumtion och vissa andra variabler. Andelen elever i olika alkoholkonsumtionskategorier som uppvisat respektive beteende i Norrbottens län och hela landet. 13

14 Tabeller Tabell 1. Antalet bearbetade formulär och bortfallet i procent i Norrbottens län och hela landet. Norrbotten Hela landet Totalt % bortfall Tabell 2. Andelen konsumenter och icke-konsumenter av alkohol. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Konsumenter Icke-konsument Ej svar Tabell 3. Andelen konsumenter av olika drycker. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Öl klass II Starköl Vin Sprit Blanddrycker* *Med blanddrycker menas bl a stark cider, alkoläsk och wine coolers 14

15 Tabell 4. Översikt av olika kombinationer med avseende på typ av dryck. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Dricker ej Enbart öl klass II Enbart vin Öl klass II+starköl Öl klass II+vin Öl klass II+sprit Öl klass II+blanddrycker Vin+sprit Öl klass II+starköl+sprit Öl klass II+vin+sprit Starköl+vin+sprit Öl klass II+starköl+vin+sprit Öl klass II+starköl+sprit+blanddrycker Öl klass II+starköl+vin+sprit+blanddrycker Summan av övriga kombinationer Uppgift saknas Tabell 5. "Har du någon gång under vårterminen druckit öl, vin eller sprit?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Ej svar

16 Tabell 6. "Har du druckit öl, sk alkoläsk, stark cider, vin eller sprit den senaste veckan (dvs 7 dagar tillbaka från och med igår)? Räkna inte med vanlig cider eller lättöl." Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Nej Ja, folköl Ja, starköl Ja, alkoläsk Ja, stark cider Ja, vin Ja, sprit Tabell 7. Frekvensen konsumtionstillfällen för öl klass II ("folköl"). Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Dricker inte en gång/vecka el oftare någon gång/månad mer sällan Ej svar Tabell 8. Uppgiven kvantitet per dryckestillfälle för öl klass II ("folköl"). Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Dricker ej flaska eller mindre burk burkar burkar burkar eller mer Ej svar Tabell 9. Frekvensen konsumtionstillfällen för starköl. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Dricker inte en gång/vecka el oftare någon gång/månad mer sällan Ej svar

17 Tabell 10. Uppgiven kvantitet per dryckestillfälle för starköl. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Dricker ej flaska eller mindre burk burkar burkar burkar eller mer Ej svar Tabell 11. Frekvensen konsumtionstillfällen för vin. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Dricker inte en gång/vecka el oftare någon gång/månad mer sällan Ej svar Tabell 12. Uppgiven kvantitet per dryckestillfälle för vin. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Dricker ej cl cl halvflaska cl eller mer Ej svar

18 Tabell 13. Frekvensen konsumtionstillfällen för stark cider, alkoläsk, wine coolers eller andra blanddrycker. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Dricker inte en gång/vecka el oftare någon gång/månad mer sällan Ej svar Tabell 14. Uppgiven kvantitet per dryckestillfälle för stark cider, alkoläsk, wine coolers eller andra blanddrycker. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Dricker ej flaska eller mindre flaskor flaskor flaskor eller mer Ej svar Tabell 15. "Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit hemtillverkat vin?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Ja Nej Ej svar Tabell 16. Frekvensen konsumtionstillfällen för sprit. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Dricker inte en gång/vecka el oftare någon gång/månad mer sällan Ej svar

19 Tabell 17. Uppgiven kvantitet per dryckestillfälle för sprit. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Dricker inte sprit cl cl cl cl (1/2 "kvarting") En halvflaska eller mer Ej svar Tabell 18. "Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit hemtillverkad sprit (sk hembränt)?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Ja Nej Ej svar Tabell 19. "Vet du någon som har en hembränningsapparat? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Ja Nej Ej svar Tabell 20. "Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit sk smuggelsprit?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Ja Nej Ej svar

20 Tabell 21. Konsumtionsindex för total årlig alkoholkonsumtion. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. 0 (ickekonsument) Ej relevant Tabell 22. "Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit eller en helflaska vin eller 4 stora flaskor stark cider/alkoläsk eller 4 burkar starköl eller 6 burkar öl klass II (folköl) vid samma tillfälle?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Dricker inte alkohol Någon gång/mån el oftare Mer sällan Aldrig Ej svar Tabell 23. "Har du någon gång druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Nej Ja Ej svar

21 Tabell 24. "Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Dricker inte alkohol Varje gång Nästan varje gång Någon gång ibland Sällan Aldrig Ej svar Tabell 25. "Har du någonsin fått något av följande problem pga att du druckit alkohol?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Norrbotten Aldrig En gång Två gånger Tre ggr el fler Ej svar Totalt Grälat Bråkat el slagits Råkat ut för olycka/slagits Tappat pengar/värdesaker Förstört saker/kläder Fått problem med föräldrar Fått problem med vänner Fått problem med lärare Försämrade prestationer (skola/arbete) Haft oönskad sex Haft oskyddad sex Blivit rånad/bestulen Råkat i bråk med polisen Haft baksmälla riket Aldrig En gång Två gånger Tre ggr el fler Ej svar Totalt Grälat Bråkat el slagits Råkat ut för olycka/slagits Tappat pengar/värdesaker Förstört saker/kläder Fått problem med föräldrar Fått problem med vänner Fått problem med lärare Försämrade prestationer (skola/arbete) Haft oönskad sex Haft oskyddad sex Blivit rånad/bestulen Råkat i bråk med polisen Haft baksmälla

22 Norrbotten Aldrig En gång Två gånger Tre ggr el fler Ej svar Totalt Grälat Bråkat el slagits Råkat ut för olycka/slagits Tappat penga/värdesaker Förstört saker/kläder Fått problem med föräldrar Fått problem med vänner Fått problem med lärare Försämrade prestationer (skola/arbete) Haft oönskad sex Haft oskyddad sex Blivit rånad/bestulen Råkat i bråk med polisen Haft baksmälla riket Aldrig En gång Två gånger Tre ggr el fler Ej svar Totalt Grälat Bråkat el slagits Råkat ut för olycka/slagits Tappat penga/värdesaker Förstört saker/kläder Fått problem med föräldrar Fått problem med vänner Fått problem med lärare Försämrade prestationer (skola/arbete) Haft oönskad sex Haft oskyddad sex Blivit rånad/bestulen Råkat i bråk med polisen Haft baksmälla

23 Tabell 26. Röker du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja (totalt) varje dag nästan varje dag men bara vid veckosluten - men bara när jag är på fest - men bara ibland Ej svar Tabell 27. Uppgiven cigarettkonsumtion bland de elever som röker varje dag. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. 1-2 cigaretter/dag cigaretter/dag cigaretter/dag Antal cigaretter/dag cig/dag cigaretter/dag Mer än 20 cigaretter/dag Ej svar Tabell 28. Hur får du vanligen tag på cigaretter? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som röker. Köper cigaretter själv Köper cigaretter av kompisar Blir bjuden på cigaretter av kompisar Får cigaretter av mina föräldrar (med lov) Får cigaretter av mina föräldrar (utan lov) Får cigaretter av annan person (18 el äldre) som köper åt mig Får cigaretter av annan person (18 el äldre) som bjuder mig

24 Tabell 29. Snusar du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Ja Nej Ej svar Tabell 30. Hur mycket snus använder du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Mindre än 1 dosa per vecka dosa per vecka dosor per vecka dosor per vecka eller fler dosor per vecka Ej svar Tabell 31. Hur får du vanligen tag på snus? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som snusar. Köper snus själv Köper snus av kompisar Blir bjuden på snus av kompisar Får snus av mina föräldrar (med lov) Får snus av mina föräldrar (utan lov) Får snus av annan person (18 el äldre) som köper åt mig Får snus av annan person (18 el äldre) som bjuder mig

25 Tabell 32. Tobaksvanor. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Varken röker el snusar Röker endast Röker och snusar Snusar endast Ej svar Tabell 33. "Har du någon gång använt narkotika?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Ja Nej Ej svar Använt narkotika senaste 30 dagarna Tabell 34. "Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som ej använt narkotika. Norrbotten n=947 Hela landet n=2612 Norrbotten n=910 Hela landet n=2706 Ja Nej Ej svar Tabell 35. "Vet du någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som ej använt narkotika. Norrbotten n=947 Hela landet n=2612 Norrbotten n=910 Hela landet n=2706 Nej Ja, det tror jag Ja, det vet jag säkert Ej svar

26 Tabell 36. "Har du någon gång haft lust att pröva narkotika?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som ej använt narkotika. Norrbotten n=947 Hela landet n=2612 Norrbotten n=910 Hela landet n=2706 Ja Tveksam Nej Ej svar Tabell 37. "Känner du till någon person i din egen ålder som du tror eller säkert vet har använt något av följande medel?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. HASCH/MARIJUANA Ja, vet säkert Ja, tror det AMFETAMIN Ja, vet säkert Ja, tror det HEROIN Ja, vet säkert Ja, tror det KOKAIN Ja, vet säkert Ja, tror det ECSTASY Ja, vet säkert Ja, tror det LSD Ja, vet säkert Ja, tror det GHB Ja, vet säkert Ja, tror det ANNAN NARKOTIKA Ja, vet säkert Ja, tror det

27 Tabell 38. "Vilket eller vilka slag av narkotika tror du att du skulle kunna få tag på?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Tror inte jag kan få tag i narkotika Hasch Marijuana Amfetamin Heroin (som röks) Heroin (som injiceras) Morfin (el liknande) Kokain LSD Ecstasy GHB Annan narkotika Vet ej om jag kan få tag i narkotika Tabell 39. "Har du sniffat någon gång?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Ja Nej Ej svar Tabell 40. Andelen elever som uppgett att de fortfarande sniffar. Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet av de som sniffat. Norrbotten n=91 Hela landet n=276 Norrbotten n=55 Hela landet n=217 Ja Nej Ej svar Total

28 Tabell 41. "Har du någon gång använt sömnmedel eller lugnande medel? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Använt lugnande /sömnmedel ordinerat av läkare? Använt sömnmedel ordinerat av läkare? Använt lugnande medel ordinerat av läkare? Använt lugnande /sömnmedel utan ordination av läkare? Använt sömnmedel utan ordination av läkare? Använt lugnande medel utan ordination av läkare? Tabell 42. "Har du någon gång använt läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Nej Ja, 1-2 gånger Ja, flera gånger Ej svar

29 Tabell 43. "Hur får du vanligen tag på följande drycker?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Folköl Dricker inte folköl Köper själv Från syskon Från kompisar eller kompisars syskon Från egna föräldrar (med lov) Från egna föräldrar (utan lov) Från annan person (18 år eller äldre) som bjuder Från annan person (18 år eller äldre) som köper ut På restaurang, pub eller liknande Tillverkar själv På annat sätt

30 Starköl Dricker inte starköl Köper själv på systemet Från syskon Från kompisar eller kompisars syskon Från egna föräldrar (med lov) Från egna föräldrar (utan lov) Från annan person (20 år eller äldre) som bjuder Från annan person (20 år eller äldre) som köper ut På restaurang, pub eller liknande Tillverkar själv Handlar i ett grannland (Danmark, Norge eller Finland) På annat sätt

31 Vin Dricker inte vin Köper själv på systemet Från syskon Från kompisar eller kompisars syskon Från egna föräldrar (med lov) Från egna föräldrar (utan lov) Från annan person (20 år eller äldre) som bjuder Från annan person (20 år eller äldre) som köper ut På restaurang, pub eller liknande Tillverkar själv Handlar i ett grannland (Danmark, Norge eller Finland) På annat sätt

32 Sprit Dricker inte sprit Köper själv på systemet Från syskon Från kompisar eller kompisars syskon Från egna föräldrar (med lov) Från egna föräldrar (utan lov) Från annan person (20 år eller äldre) som bjuder Från annan person (20 år eller äldre) som köper ut På restaurang, pub eller liknande Tillverkar själv Handlar i ett grannland (Danmark, Norge eller Finland) På annat sätt

33 Norrbotten Blanddrycker Hela landet Norrbotten Hela landet Dricker inte blanddrycker Köper själv på systemet Från syskon Från kompisar eller kompisars syskon Från egna föräldrar (med lov) Från egna föräldrar (utan lov) Från annan person (20 år eller äldre) som bjuder Från annan person (20 år eller äldre) som köper ut På restaurang, pub eller liknande Tillverkar själv Handlar i ett grannland (Danmark, Norge eller Finland) På annat sätt

34 Tabell 44. "Hur har du fått tag på den hembrända spriten?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som druckit hembränt under de senaste 12 månaderna. Norrbotten n=397 Hela landet n=1119 Norrbotten n=442 Hela landet n=1199 Köper direkt från någon som tillverkar Köpt av kompisar Blivit bjuden av kompisar Från egna föräldrar (med lov) Från egna föräldrar (utan lov) Från annan person (20 år eller äldre) som bjuder Från annan person (20 år eller äldre) som köper åt mig Tillverkat själv På annat sätt z Tabell 45. "Hur har kamraterna fått tag i den hembrända spriten? Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet bland dem som druckit hembränt under de senaste 12 månaderna samt uppgett att de köpt/blivit bjudna av kamrater. Norrbotten n=304 Hela landet n=845 Norrbotten n=370 Hela landet n=1038 Kompisar får från föräldrar (med eller utan lov) Kompisar köpt av vuxen Kompisar köpt av någon under 20 år Kompisar tillverkat själva Kompisar fått tag på annat sätt Vet ej hur kompisar fått tag

35 Tabell 46. "Har du haft någon undervisning om alkohol, narkotika och tobak under det här läsåret?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Nej Ja, någon enstaka timme Ja, några timmar Ja, sammanlagt ungefär en dag Ja, sammanlagt ungefär 2-3 dagar Ja, sammanlagt ungefär en vecka Ja, sammanlagt mer än en vecka Ej svar Tabell 47. "Tycker du att du har fått för mycket eller för lite undervisning om alkohol, narkotika och tobak under det här läsåret?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Alldeles för mycket Lite för mycket Lagom Lite för lite Alldeles för lite Ej svar Tabell 48. "Tycker du att undervisningen om alkohol, narkotika och tobak har varit bra eller dålig?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig Har inte haft någon ANTundervisning Ej svar

36 Tabell 49. "Hur trivs du i skolan?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Mycket bra Ganska bra "Så där" Ganska dåligt Mycket dåligt Ej svar Tabell 50. "Brukar du skolka?" Procentuell fördelning efter kön i Norrbottens län och hela landet. Nej, aldrig Ja, någon gång per termin Ja, en gång i månaden Ja, 2-3 gånger i månaden Ja, en gång i veckan Ja, flera gånger i veckan Ej svar

37 Tabell 51. Samband mellan alkoholkonsumtion och vissa andra variabler. Andelen elever i olika alkoholkonsumtionskategorier (se tabell 21) som uppvisat respektive beteende i Norrbottens län och hela landet. Norrbotten Hela landet Berusad varje/nästan varje gång Intensivkonsumtion av alkohol någon gång/mån el oftare Druckit hembränt senaste 12 mån Röker och/eller snusar Sniffat Använt narkotika Använt läkemedel tillsamans med alkohol Trivs ganska dåligt /mycket dåligt i skolan Skolkar ett par ggr/månad eller oftare Har fått följande problem pga alkohol: -Individuella problem Relationsproblem Sexuella problem Brottsrelaterade problem Norrbotten Hela landet Berusad varje/nästan varje gång Intensivkonsumtion av alkohol någon gång/mån el oftare Druckit hembränt senaste 12 mån Röker och/eller snusar Sniffat Använt narkotika Använt läkemedel tillsamans med alkohol Trivs ganska dåligt /mycket dåligt i skolan Skolkar ett par ggr/månad eller oftare Har fått följande problem pga alkohol: -Individuella problem Relationsproblem Sexuella problem Brottsrelaterade problem